Nationell träff, maj 2014, Sandviken

Transkript

1 Nationell träff, maj 2014, Sandviken Ett viktigt inslag på träffen var kollegialt lärande genom att utbyta erfarenheter på tre olika teman. Deltagarna växlade mellan olika diskussionsbord enligt metoden World café eller dialogcafé som den också kallas. Ett tema åt gången diskuterades, men deltagarna växlade bord och fick på så sätt byta erfarenheter med de flesta närvarande. Varje tema inleddes med en kort inspirerande presentation och frågeställning. Uppgiften var att vid respektive bord samla upp viktiga råd och slutsatser. Erfarenhetsutbyte Landsbygdsstrategier och operativa program på kommunal och regional nivå Hushålla med tid och resurser, men tänk på att botten up tar tid, klargör roller och rådighet. Det var några av råden från diskussionen om landsbygdsstrategier och operativa program. Så här formulerades de vid de olika borden: Många strategier att ta hänsyn till och som eventuellt ska tas fram. Risk att strategiarbetet tar för mycket tid i förhållande till verkstaden. Vilken strategi är viktigast? ÖP? Enas om ett ställe med landsbygds- och serviceperspektiv. Alla processer, inriktningar och mål behöver inte göras om från förra programmet. En del erfarenheter och resultat fungerar framåt. Olika grupper, exempelvis bygderåd och politiker, vill ha olika saker. Process/strategidokument. Ge politikerna underlagen från landsbygdsgrupperna och låt politikerna ta fram förslag utifrån detta. Tätortsnära landsbygd eller glesbygd fungerar det i samma strategi? Bygderna finns med genom fördjupade ÖP om de har fått vara med innan. Vad är syftet med en landsbygdsstrategi. Det behövs kompetens hos planläggare. Definiera begreppen vision, strategi, program och handlingsplan. Representation landsbygden Tänk igenom benämningen; Landsbygdsprogram vs. landsbygdsprogrammet. En och samma målbild. Börja med att ge processen tid och avsätt resurser. Roller. Vem/vilka ansvarar för dokumentet? Vem/vilka skriver? Vem/vilka genomför? Metoder för delaktighet och att den ställs i relation till rätt förväntningar. Dokument för incitament till samverkan mellan förvaltningar och invånare.

2 2 Strategin är bara en önskelista. Handlingsplaner med budskap = verkstad. Ägarskap? Delaktighet! Genomförandet där ALLA tar ansvar. Lokala utvecklingsplaner kopplade till politiska strategier krokas fast i ÖP. Bättre synkronisering strategiskt tänk. Budget/pengar kopplade till byautvecklingsplan skapar handlingskraft/engagemang. Förarbete/kartläggning bottom-up. Syfte? Avgörs om det är 1/ program (med eller utan pengar) eller 2/ strategi. Önskvärd effekt? Realisera Vilja lyssna. Försök nå konsensus mellan politik, organisationer och invånare. Andra dokument att förhålla sig till. Tydligt ansvar. Vem? Vilken förvaltning? Aktualitetsprövas. Koppling till ÖP. Rådighet satsa energi på den typen av frågor där det finns rådighet. Operativa lokala planer kan leda till att en kommunplan (strategi) formuleras. I den processen ska det vara tydliga förväntningar och verktyg. Dialogverktyg anpassade till platsen och målgruppen. Kanske behöver konsulter anlitas? Tydlighet med vad olika saker kostar. Ställ exempelvis frågan; Vad ska vi göra med kr?. Erfarenhetsutbyte Roll i Leader Tänk på att hitta rätt roll. Kanske den fungerar bäst som coachande av projekt i den egna kommunen och stöd till verksamhetsledaren. Det är dock viktigt att man som landsbygdsutvecklare har en god insyn och dialog med LAG. Så här formulerades viktiga råd och slutsatser vid de olika borden: Landsbygdsutvecklarna inkräktar på LAG i övergångsskedet. Leadertanken måste bibehållas. Landsbygdsutvecklare i LAG. Landsbygdsutvecklare marknadsför vidare i kommunen. Tänk igenom om man som landsbygdsutvecklare ska lägga tiden på att sitta i LAG kanske i stället jobba nära med att coacha projekt med ursprung från den egna kommunen. Hitta andra samarbetsformer. Tänk projekt kommun LAG. En adjungerad plats i LAG kan vara en bra balans för att hålla sig informerad.

3 3 Landsbygdsutvecklare - tänk på rollen i valberedning tänka på balansen i förhållande till ideell sektor och privat sektor, men också i rollen med ett kritiskt förhållningssätt till LAG. Förbättra kommunikationen mellan Leader och kommunen. Kommunens LAG-representant och landsbygdsutvecklaren måste ha avstämningar före/efter LAG om landsbygdsutvecklaren själv inte sitter där. Bygg bra relation med verksamhetsledaren i leaderområdet. Länsstyrelsernas landsbygdsutvecklare får inte tappa kontakten utan måste få en chans att synka med andra satsningar. Viktigt med dialog mellan LAG och landsbygdsutvecklaren/organisation och politiken. Länsstyrelsens/regionens roll!! Kommunens högsta ansvariga i Leader? Vem? Viktig fråga för att diskutera ekonomi och delge information. Sköter LAG-medlemmarna sina uppdrag? Vem kan ta LAG i örat? Kommunikation!! Mellan LAG och tjänsteman. Landsbygdsutvecklaren ska vara en spindel i nätet samordna. Är det bra om landsbygdsutvecklaren sitter med i LAG? En nackdel är att det är tidsödande och kan ge upphov till jäv. Man kan inte ge stöd till beviljade projekt och i processen inför. Ett alternativ är att vara adjungerad till LAG. Verksamhetsledaren i Leader är viktig. Det bör finnas en kommunikationsplan för leaderområdet. Tjänstemän bör sitta i LAG. Dålig kunskap om Leader ger pengar Andra kommuner bra dialogen viktig Kontaktpolitiker? Leader dålig koll kommun/inte för oss resultat av politisk styrd organisation eller inte? Leader måste informera politiken vad gör vi med pengarna? Erfarenhetsutbyte Service och infrastruktur Tänk på att lanthandlare är företagare som utför samhällsnytta. Bilda lokala nätverk för inspiration. Det är viktigt med mentorer och kompetensutveckling för de som driver lanthandel och andra serviceinrättningar på landsbygden. Det var några av råden och slutsatserna från samtalen om service och infrastruktur. Så här formulerades viktiga råd och slutsatser vid de olika borden: Gemensamma skattepengar (Svenska Spel, Posten m.m.) fördelas idag inte rättvist. e fördelas för att kunna vara till förmån för landsbygden. Transportfrågan är viktig. Logistiken ska gynna lanthandeln. Lanthandeln/servicepunkten är viktig för besöksnäringen.

4 4 Kan det regleras i förordningen för hemsändningen. (Kommentar - Från och med 1 januari 2012 gäller en reviderad förordning för stöd till kommersiell service. Den medger bland annat högre stöd till hemsändning och servicebidrag.) Regionala serviceprogram, kopplade till RUS, i botten för urval. Skilj på säsongsbutiker och butiker som är öppna under hela året. Företagsformen lanthandlare är en mix av stöd/förtjänst. Kompetensutveckling för företagare. Ordnas av näringslivskontor eller motsvarande. Lokala inspiratörer. Bilda nätverk Anpassa ägarform och ägarstruktur. Bidrag för hemsändning stöd till lanthandeln. Handlaren engagerar sig i bygdens övriga frågor föreningsliv m.m. Kombinera lanthandel med andra verksamheter café, lunch, medborgarkontor, distriktssköterska m.m. Olika tjänster apotek, Svenska Spel, Posten, ATG, m.m. Servicepunkter/noder är ett bra sätt att stötta butiker. Samhället köper en tjänst; ett uppdragsavtal. Lokal upphandling av varor; LOU. Försäljning av hela matkassar från butiken. Kombination lanthandel och försäljning av drivmedel. En väl genomarbetad ÖP. Visa på samhällsnyttan! Jämför med gårdsstöd för jordbruksföretag. Lanthandeln är en betydelsefull mötesplats, men till vilket pris ska den bevaras? Det finns ett eget ansvar hos alla berörda. Grossisten är ett problem med höga priser till mindre handlare. Det finns exempel på lanthandlare som köper varor hos exempelvis Willys. Kan det finnas en möjlighet att ge någon form av transportstöd till grossisten? Skillnad för olika lanthandlare beroende på exempelvis geografiskt läge och avstånd till leverantörer och kunder. Viktigt att hitta konkurrensfördelar. Lanthandeln behöver lyftas fram som en viktig fråga. Det behöver bli en politisk fråga. Ett alternativ är att byns kooperativ äger fastigheten. Ha en dialog med den statliga utredningen stöd kommersiell service. (Kommentar - Stöd till service i glesbygd Regeringen tillsatte den 23 januari 2014 en utredning som ska se över hur man ytterligare kan stödja tillgången till kommersiell service i glesbygd. Syftet är att medborgare och företag i dessa områden ska ha tillgång till t.ex. dagligvaror och drivmedel. Det handlar också om att hitta samordningslösningar mellan kommersiell och offentlig service. Till utredare har Catharina Håkansson-Boman utsetts. Dessa uppgifter ska redovisas i ett delbetänkande den 31 augusti Slutbetänkandet redovisas senast den 31 mars 2015.) Viktigt med mentorer. Vad kan göras ytterligare för att förbättra? Vilka stöd kan sökas? Ett exempel på område att förbättra kan vara energianvändningen. Kompetensutveckling förädling av mat. Kommunens agerande betyder mycket! Kommunen måste våga välja och då även välja bort. ÖP, områdesplaner och detaljplaner är redskap för kommunen.

5 5 Ge en statlig grundlön till lanthandlare! Det finns driftsstöd, men bara för en kortare tidsperiod.