KALLELSE till sammanträde

Transkript

1 Styrelse Kommunförbundet Norrbottens styrelse KALLELSE till sammanträde Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse Tid: Torsdagen den 13 december 2012 klockan (Kaffe, thé och smörgås står framdukat från 09.30) Plats: Elite Stadshotellet, Luleå (OBS! Annan lokal än under föregående sammanträden) Styrelsens sammanträde beräknas pågå till klockan Efter lunch återupptas förhandlingarna med punkten Avrapportering av Europiska Socialfondens tvååriga projekt Koh I Noor. Program och föredragningslista med tillhörande handlingar bifogas. Handlingarna finns även tillgängliga på webbplatsen Se Politisk organisation Styrelsen Kallelser mm Delgivningar redovisas endast på webbplatsen enligt styrelsens beslut. Ordinarie ledamot som inte kan närvara ombeds kalla sin ersättare och meddela detta till Kommunförbundet Norrbottens kansli på telefon eller e-post: kahn@bd.komforb.se KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN Karl Petersen Ordförande /Kjell-Åke Halldén

2 Styrelse Föredragningslista 1. Val av justerare 2. Föredragningslista 3. Information om Hela Sverige ska leva Muntlig information av Bertil Degerlund och Åse Blombäck, Hela Sverige ska leva 4. Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem - skapar möjligheter att "dra hit" nya Norrbottningar Muntlig information av Ulf Lindgren, Norrbottens Flygflottilj 5. Europaforum Norra Sverige och NSPA-nätverket rapport Muntlig information av Mattias Karlsson, rapportör i Europaforum Norra Sverige 6. Regional digital agenda Muntlig information av Tony Blomqvist, VD IT- Norrbotten 7. Dator till varje elev Muntlig information av Marina Eklund, Luleå kommun Bilagor: a) PM b) Utredning enligt rubrik 8. Kompletterande beslut med anledning av kommunaliseringen av hälsooch sjukvård i ordinärt boende (Hemsjukvård) Bilaga: PM 9. Implementering av strategin för esamhället i Norrbottens län -samhället i Norrbottens län Bilaga: PM 10. Verksamhetsplan 2013 Bilagor: a) PM, b) Verksamhetsplan Förlängning avtal Regionalt utvecklingscentrum Bilaga: PM 12. Förlängning avtal Centrum för riskanalys och riskhantering Bilaga: PM 13. Preliminärt program och föredragningslista inför fullmäktige Bilaga: Förslag enligt rubrik 14. Socionomutbildning i Norrbotten Bilaga: PM

3 Styrelse Val, ordförande Socialberedningen och ledamot i Samverkansberedningen Kommunerna - Landstinget Bilagor: a) PM, a) Avsägelse av Bill Nilssons uppdrag 16. Val, ersättare i Socialberedningen efter Bo Åberg, (s), Arjeplog Bilaga: PM 17. Rapporter Rapport från Tillväxtberedningen Rapport från Kommunikationspolitiska rådet Rapport från Barn- och utbildningsberedningen Rapport från Socialberedningen Rapport från Kulturberedningen Direktörens rapport Bilaga: Direktörens rapport 18. Delgivningar (presenteras endast på Enligt beslut i styrelsen) Delegationsbeslut, ansökan regnbågsdagen Veronica Burman, (s) är ny ersättare för Britta Flinkfeldt Jansson i styrelsen Kulturplan Norrbotten , Kompletteringar för 2013 Slutrapport Attraktiv Region Protokoll från konstituerande sammanträde för Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg 19. Övriga frågor Eftermiddagstema med beräknad start klockan Avrapportering av Europiska Socialfondens tvååriga projekt Koh I Noor Koh-I-Noor är ett kunskapsutvecklingsprojekt för personal inom särskilda boendena LSS, kommunal regi i Norrbotten. Projektets målgrupp var baspersonal, chefer, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och pedagoger. Totalt uppgick antalet deltagare till mer än 700 personer. Information av Gun-Britt Texwall, projektledare, och Ulrika Larsson, processledare.

4 Plats för noteringar: Ärende 7

5 Dator till varje elev Ledamoten Jerry T. Johansson väcker fråga enligt rubrik. Undrar om vi inför kommande styrelsemöte kunde ta upp frågan om en dator till varje elev. Som enligt vissa uttydare av nya skollagen är ett krav. Här kanske en fördjupad kunskaps översikt behövs och en gemensam länssamverkan kan behövas för att klara utmaningen - både pedagogiskt /kunskapsmässigt o ekonomiskt! Jerry T. Johansson Kommunalråd Arvidsjaurs kommun Styrelsen har , 13, beslutat att ärendet överlämnas till Barn- och utbildningsberedningen för beredning Kansliet har utrett frågan enligt nedanstående sammanfattning: Enligt ny Skollag (2010:800) finns inga krav på att elev ska ha egen dator under skoldagen, däremot anger lagen att tillgång till digital teknik är väsentlig då de flesta kurs- och ämnesplaner innehåller moment och arbetsområden där datorkunskap i form av kunskapssökande, dokumentation, interaktion och kommunikation, bild, ljud, film, (skapande) bearbetning i olika former ingår och ska bedömas. Genom EUs 8 nyckelkompetenser har Sverige lovat utveckla elevernas digitala kompetens till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för vidareutbildning och arbetslivet. Elva av våra fjorton kommuner har helt eller delvis 1:1-satsning i sin kommun. De flesta främst inom skolår 7-9 och gymnasiet. Samtliga kommuner visar intresse för gemensamt avrop som kommer att erbjudas under våren 2013 via SKL tillsammans med SKL Kommentus Inköpscentral. Utredningen i sin helhet presenteras i bilaga. Barn och utbildningsberedningen har under sitt sammanträde beslutat föreslå Att medlemskommunerna rekommenderas att i sin fortsatta planering av satsningar på Dator till varje elev 1 till 1 beakta ovan 1

6 redovisade utredning och Sveriges Kommuners och Landstings kommande upphandling av elevdatorer Presidiet har beslutat bifalla Barn- och utbildningsberedningens förslag. 2

7 Utredning Dator till varje elev (1:1-satsning) ( 13 Styrelsen sid 20) Ledamoten Jerry T Johansson Arvidsjaur väcker fråga enligt rubrik: Undrar om vi inför kommande styrelsemöte kunde ta upp frågan om en dator till varje elev som enligt vissa uttydare av nya skollagen är ett krav. Här kanske en fördjupad kunskapsöversikt behövs och en gemensam länssamverkan kan behövas för att klara utmaningen både pedagogiskt/kunskapsmässigt och ekonomiskt! Underlag: Under v genomfördes en studie i länet i form av telefonintervjuer med samtliga förvaltnings/ skolchefer eller ställföreträdande chef och i något fall med hänvisning till IT-chef utifrån ovanstående fråga. Studien samt sammanställningen genomfördes av Marina Eklund vid Barn och utbildningsförvaltningen Luleå Kommun. Vad säger Skollagen: Grundskolan 10 kap. 10 Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Vad säger läroplanen: Varje elev som går ut grundskolan ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr11) Exempel på kunskapskrav inom olika ämnen/skolår samt från det centrala innehållet Bild skolår 4-6 Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram. Biologi skolår 4-6 Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Engelska skolår 7-9 Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier. Fysik skolår 7-9 Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik. 1

8 Geografi skolår 7-9 Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder. Hem- och konsumentkunskap skolår 7-9 Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang. Kemi skolår 1-3 och 4-6 Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Matematik skolår 7-9 Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar. Moderna språk, Språkval skolår 4-9 Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier. Modersmål skolår 7-9 Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tvserier, teaterföreställningar och webbtexter. Musik skolår 7-9 Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning. Samhällskunskap genomgripande samtliga skolår: Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, skolår 7-9 Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier. Svenska skolår 1-3 Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Skolår 4-6 Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Skolår 7-9 Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter. Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. 2

9 Svenska som andraspråk skolår 1-6 Handstil och att skriva på dator. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. Skolår 7-9 Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Teknik skolår 7-9 Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Konklusion: Det finns inga krav på att en elev ska ha egen dator/surfplatta i skolan däremot tillgång till sådan med uppkoppling och lämpliga programvaror för kunskapssökning, interaktioner, dokumentation, presentation med mera så att kunskapsmålen kan uppfyllas. *********************************** EU:s 8 nyckelkompetenser: Nyckelkompetens 4 Digital kompetens Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetlivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, det vill säga användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via internet. Genom EU:s 8 nyckelkompetenser har Sverige lovat utveckla elevernas digitala kompetens till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för vidareutbildning och arbetslivet. ***************************************** Kunskap i en digitaliserad värld Digitala teknologier är viktiga komponenter i det samhälle vi lever i. Överallt ser vi redskap för att kommunicera, presentera, representera, lagra, nätverkande, utbildning och socialt samspel. Barn och elever lever i en medieekologi med IPads, IPhone, datorer och så vidare. Målsättningen med de satsningar som görs i dag med 1:1 datorer i skolan återspeglar ofta en ambition att skolan ska reflektera samhället och ta tillvara barns och ungdomars vardagserfarenheter. Datorn är numer självklar i våra utbildningsmiljöer där möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier är daglig verklighet. Skolmaterial producerade i interaktiva former finns numer i nästan alla ämnen. Pedagoger och lärare har stora utmaningar i val av undervisningsstoff och undervisningsmetoder som bygger på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Som exempel kan tas det övergripande syftet för matematik på grundskolan: Där betonas att eleverna ska använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra 3

10 beräkningar och för att presentera och tolka data. Som centralt innehåll för åk 7-9 nämns att eleverna ska kunna utföra beräkningar med både skriftliga metoder och digital teknik, samt att eleverna ska kunna "beskriva resultatet av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digital teknik". Tyvärr finns risken att det inte direkt blir någon förändring. Forskningen visar att vi gör liknande saker som tidigare, skillnaden är bara att vi gör det med ny teknik. Det blir ingen funktionell förbättring av lärandeprocessen. Det handlar helt enkelt om hur lärarna designar uppgifterna och lärprocesserna för eleverna. Flertalet lärare anser sig inte få tillräcklig kompetensutbildning för att kunna använda verktyget på ett optimalt sätt. Det räcker inte med tillgång till datorer och grundläggande datorfärdigheter om skolor vill kunna dra nytta av teknikens möjligheter för lärandet. Det gäller även att kunna hantera informationsöverflöd och frånvaro av ordning och struktur på nätet. Skolan är inne i en otroligt spännande tid. Kombinationen med digitala verktyg, omdefiniering av lärande, bedömning för lärande och utvecklande av entreprenöriella förmågor kan bli lite av en revolution av/för skolan. Berner Lindström professor vid Göteborgs universitet och vetenskaplig ledare för utvärdering av en-till-en-satsningen i ett antal kommuner i syd-och västsverige säger: Vi bör utforma lärmiljöer som stödjer den digitala utvecklingen. Tillgången till digitala medier i skolan ökar markant och skolornas infrastruktur digitaliseras med nätverk, interaktiva tavlor, lärplattformar o s v. Det finns en större acceptans i lärarkåren idag med införandet av nya teknologier även om det naturligt vis också finns kritiker. Ingen frågar direkt i dag om att införa nya teknologier, däremot ställer många frågan hur? Med de nya teknologierna för att representera, lagra, göra tillgängliga och kommunicera mänskliga erfarenheter och kunskaper kommer också våra kunskaper och våra sätt att lära att förändras. Med digitala medier uttrycker människor sina erfarenheter, kunskaper och frågeställningar inte enbart i text utan också med andra typer av representationer (bild, film, ljud, symboler) Programvaror för modellering, simulering, ritning, konstruktion, redigering av multimedia, databaser, YouTube med mera är redskap som förändrar villkoren för att uttrycka sig. Undervisningsboken som norm utmanas. I mobiltelefonen eller i surfplattan kan man ha appar som följer händelser i världen i realtid, man behöver inte vara personligt närvarande. Det betyder också att vissa typer av kunskaper och färdigheter blir mindre relevanta då det finns programvaror som är alltmer sofistikerade och specialiserade på att lösa problem och därmed förändras inte bara vad vi kan göra utan också balansen mellan individen och verktyget. I Norge är digital kompetens en del i den nationella läroplanen för grundskolan, som en baskompetens i paritet med läsning, skrivning och matematik. Inom den digitala kompetensen talas det om framtidskompetenser såsom, problemlösningsförmåga, kreativitet, innovationsförmåga, samarbetsförmåga, språklig och kulturell kompetens och kritiskt tänkande. Ur forskningen om nya digitala medier (exempel sociala nätverk) framträder en generell bild av en användare som övergått från att vara passiv konsument till att ha iklätt sig rollen som aktiv producent. (Niklas Ekberg fil dr i pedagogik) 4

11 Skolinspektionen sep 2012 Dnr :2 928 Bristande förutsättningar för att använda IT i undervisningen Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen undervisningen i naturorienterande ämnen, idrott och hälsa, svenska (med fokus på läsprocessen) och religionskunskap. Skolinspektionen granskade om IT används på ett sätt som stödjer elevers kunskapsutveckling och om skolan bedriver ett strategiskt arbete för att använda IT i undervisningen. De övergripande granskningsresultaten kan sammanfattas i följande punkter: Satsningar på inköp av IT-utrustning har i många fall inte åtföljts av satsningar för att utveckla användningen av IT så att det blir ett stöd i det pedagogiska arbetet och gynnar elevernas kunskapsutveckling och lärande. Ofta har man nöjt sig med att använda IT-utrustningen för att effektivisera administration, planering och organisation av skolarbetet. Skolledningen styr inte användningen av IT i undervisningen på ett aktivt sätt. Många skolor saknar övergripande strategi för användning av IT i det pedagogiska arbetet, och IT-användningen i undervisningen blir därför ofta en fråga som beror på den enskilde lärarens intresse. Lärarnas behov av kompetensutveckling för att använda IT-verktygen i det pedagogiska arbetet har inte tillgodosetts. En del skolor saknar grundläggande förutsättningar för användning av IT i undervisningen därför att de saknar, eller har föråldrad utrustning. Ett annat problem är att de saknar IT-support i det dagliga arbetet. Få skolor har kunnat uppvisa ett sammanhållet strategiskt arbete för att integrera IT-verktyg i undervisningen på ett sätt som kan bidra till att utveckla det pedagogiska arbetet. På vissa håll ligger bristerna i tillgång till relevant och fungerande utrustning. För en del skolor ligger problemet i att det är kommunen som styr inköpen och förvaltar utrustningen, och man har då svårt att själv anpassa utrustningen efter sina behov. För skolor innebär det ofta att det också är problem med bristande teknisk support och att det tar tid att få fel åtgärdade. När skolan inte kan styra över tekniken hämmas utvecklingen av det pedagogiska arbetet, även när goda ambitioner och kompetens finns. Rätt använd kan tekniken bidra till ett effektiviserat lärande genom till exempel förbättrad individanpassning, ökad motivation och mer elevsamarbete. Många huvudmän behöver ta initiativ till att IT-verktyg i större utsträckning används för att förbättra undervisningen. Tillgång till moderna IT-verktyg och kunskap om hur dessa kan användas gör att lärandemiljön på ett bättre sätt kan anpassas till enskilda barns och elevers behov. I undervisningen av elever i behov av särskilt stöd har moderna IT-verktyg visat sig vara särskilt värdefulla. Skolinspektions granskning visar dock att den moderna informationsteknikens möjligheter för att utveckla undervisningen inte har tillvaratagits i tillräcklig utsträckning. Det krävs ytterligare satsningar hos många huvudmän och skolor som sträcker sig längre än att bara köpa in datorer och andra IT-verktyg för att de ska lyckas med sitt uppdrag att ge eleverna de IT-kunskaper och förmågor som uttrycks i styrdokumenten. Skolinspektionen har sett att det behövs satsningar på att utveckla användningen av IT i det pedagogiska arbetet. Enligt Skolinspektionen krävs det bl.a. att lärarna ges fortbildning för att de ska utveckla sin kompetens i att använda IT-verktyg och olika tillämpningar i det pedagogiska arbetet. Det krävs också att huvudmän och skolor utvecklar tillgänglig support och IT-stöd. 5

12 ITIS (IT i skolan) Under genomförde regeringen ITIS-utbildning i Sverige. Cirka 1,3 miljarder satsades till teknikstöd och ca 200 miljoner till kompetensutveckling av lärare, vilket motsvarar mer än 50 procent av lärarkåren i barn- och ungdomsskolan. Skolor fick lämna in förslag utvecklingsprojekt till kommunens skolledning, i flera kommuner fick kriterier sättas upp för urvalet av vilka arbetslag som fick komma med. Datorer delades ut av staten i syfte att pedagoger och lärare skulle använda dessa i hemmet för kompetensutveckling kopplat med studier i grupp under ledning av en utsedd IT-handledare. ITiS har utvärderats både kvalitativt och kvantitativt. Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping gjorde den kvalitativa utvärderingen. Den kvantitativa utvärderingen genomfördes av Högskolan i Halmstad via enkäter till arbetslag i 61 kommuner. Utvärderingen visade bland annat att arbetslagen i låg grad uppfattat stöd från skolledare och delaktighet i beslut. De har påverkat andra kollegor i liten utsträckning. Under ITiS-deltagandet låg ansvaret på kommunerna att se till att skolorna hade lämplig utrustning som fungerade. Utvärderingen visade på brister i teknik, mjukvara och teknisk support, och att de lokala skillnaderna var stora. Konklusionen från utvärderingen sammanfattningsvis kan sägas att arbetslagen, särskilt i grundskolan, ansåg att ITiS-deltagandet medfört reflektion över det egna lärandet som gett upphov till nya perspektiv på lärande. Nationell satsning på kompetens PIM (startade 2006) Ett regeringsuppdrag som Skolverket har att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. I Sverige pågår om än i minskad skala: PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens)via Skolverket. Pedagogiskt utbildad personal bereds stegutbildning i en webbrelaterad utbildningsmiljö. Det webbaserade studiematerialet består av tio handledningar som visar hur olika programvaror kan användas praktiskt i skolans verksamhet. Kommunerna utser examinatorer som Skolverket fram till ht 2011 bekostat utbildningen för. Pedagoger förväntas nå en nivå mellan 2-4, rektorer mot nivå 4. Det finns totalt 5 nivåer. Numer finns bara en s.k. light-version av utbildningsmiljöerna eftersom Skolverket inte får anslag för detta längre av regeringen. Ungefär 2/3 av Sveriges kommuner har genomför PIM, i länet har vi ett fåtal kommuner som inte genomfört satsningen ännu. CMiT i Piteå har examinationsrätt för examinatorer. 6

13 Varför Surfplattor istället för dator? Skolor börjar alltmer komplettera eller rent ut sagt gå över till surfplattor för barn i förskolan och elever i grundskolan. De flesta köper IPads men det förekommer även androidbaserade som entill-lösningar. Exempelvis: Smedingeskolan införde läsåret 2011/2012 en inriktning med ett slags elevens val 2.0 i tanke att kunna konkurrera med profilskolor. Inom inriktningarna fick elever IPads med mål att testa elevernas kreativa idéer med musik och film. Nu har användningsområdet spridit sig till att inrymma alla skolans ämnen. Kungsbacka kommun har köpt in surfplattor som ersättning och komplement till bärbara datorer. Forskningen vill utforska om paddan kan omdefiniera lärandet med hjälp av dess suveräna multimodalitet, kommunikations- och dokumentationsmöjligheter. Hittills kan man se att en surfplatta krånglar betydligt mindre än en dator vad gäller både hårdvara och mjukvara. Lektionstid går åt till elever som fått virus i datorn, bortpillade tangenter o s v. Batteritiden håller längre hittills på IPads. De är betydligt mer startsnabba. Ergonomin är en annan framgångsfaktor vad gäller hantering/bära eller gömma sig bakom en datorskärm. Ekonomiskt anser många att en surfplatta bär sig. Det finns inte lika mycket som kan krångla, ett bra fodral skyddar. Enkelt beskrivet har ett antal kommuner valt den öppna principen men en elev, en IPad, ett fodral, laddning hemma över natten, eget Itunes konto och ett giftcard på 250 kr att köpa appar för, pengarna tas från läromedelskontot och vissa appar är obligatoriska. Den öppna principen kombineras med ett avtal med föräldrarna och med villkor för garantier och försäkringar. Vad som finns kvar att lösa säger initierade kommuner är i de fall skolorna har olika lärplattformar som ska kunna fungera med surfplattorna. Flera lärplattformsföretag som Fronter och Unikum har f n en febril verksamhet med att kunna hitta lösningar för detta. (Datorn i utbildningen nr ) 7

14 Sammanställning Nuläge för Norrbottens län avseende 1:1 (sep 2012) Kommun Har 1:1 satsning Skolform som har 1:1 PC / MAC Infört Surfplatta Intresserad av gem. avrop Arjeplog Delvis Gymnasiet PC Nej Ja, men inte läge f n. Arvidsjaur Nej - PC Nej Ja, vill under-söka läget med ansvariga Boden Ja delvis Gymnasiet år 1 och från hösten 7-9 Gällivare Delvis Gy i samarb med LKF Mac PC Några fsk, skolor och särskolor har ett antal/grupp Pratar om att införa paddor från förskolanskolår 6 Haparanda Ja Skolår 6- gy MAC Kommer att köpa in till förskolorna Kalix Ja sedan tre år tillbaka. Intressant, vill gärna höra mer. Ja väldigt gärna Ja om det gäller MAC och IPads gy MAC Nej Absolut intresserad Kiruna Delvis 7-9 elever PC Ambitionen är Ipads från fsk- skolår 6 Jokkmokk Nej - PC Nej. Funderar om (får införande av Ipads på bara ha högstadiet det) Luleå Delvis Några 7-9 skol. Byggs på med fler nu succesivt Pajala Delvis I samarbete med LKF gymnasiet enbart Piteå Nej Avser starta med 7-9 och gymnasiet i framtiden Älvsbyn Nej De flesta elever på gymnasiet har en dator Överkalix Ja Gymnasiet (ett år kvar på avtalet) Övertorneå Delvis 7-9 Gymnasiet Lapplands gymnasieförbund MAC och PC PC PC Finns på ett antal förskolor och skolor i mindre omfattning Har, och försöker hänga med med IPads Inga surfplattor inköpta för skolbruk Intresserade av ev. avrop. Mycket Intresserad. Vill vara med. Har avtal, tar gärna del av erbjudandet om det skulle medföra kostnadsminskning Intresse finns men politiken säger nej p g a ekonomin. Ja, skulle vara mycket bekvämt Not: Inga planer för grundskolan ännu, p.g.a. ekonomin. Vill ha mer info. kring avrop. Har gjort ekonomiska förbered. för en treårsplan. Vi har få datorer/ klass idag I höst utrustas F-5 med arbetsdatorer till varje pedagog/lärare Frågan är väckt till nämnden pratar om inför 7-9 Start 2009 med gy, byggde ut 2010 till 7-9 skolor och under 2011 till skolår 6. Eget ansvar från skolår 6 efter introduktion. Elev åk 1 i gy får alltid ny MAC Elev är själv admin av datorn efter installation under handledn. Filtret sitter hos eleven värdegrunds-fråga. Pedagogiskt sett ännu ingen effekt betygsmässigt Liten använd i prak. ämnen. Har inget införandestöd Har ingen uttalad strategi/riktlinjer. Arbetar med IT strategiplan. Genomfört utvärdering av 1-1 vt 12 efter 2 års pilotprojekt. Kan ge info. till kommuner om hur de gått tillväga i frågan. För frågor om tidsenliga verktyg f n, ett klart utv.område. Datorparken idag har lågprestanda. Lägger i dagarna fram en strategiplan för ett införande för åk 7-gy. PC Inga surfplattor Mycket intressant Påbörjat skrivning av ITstrategiplan PC MAC i 1:1 PC för yngre Ja gy PC Se not Några IPads finns inom förskolan 1 surfplatta/ fskgrp och i klass. Funderar på fler sp. Nej Vore intressant Ja. men ej under 2013 Behöver ny invest. plan Ja, verkligen intressant Har i dagsläget inga planer på 1:1 i 7-9 skola. har vagnar med datorer i grundskolan Har köpt grundutbildning men behöver mer kompens-höjning. IT-plan finns. Nämnden har surfplattor Fn pågår upphandling av 25 MAC/år under tre år till estetiska program 8

15 Bilagor: UNDERLAG FORSKNINGSRAPPORTER 1. Skolverkets rapporter (1:1 satsning, Lärarrollen stärks: Unos Unos rapport) sid Tieto Enators rapport (Datorn i undervisningen) sid Kairos Futures rapport (IT och digital kompetens i skolan) sid OECD rapport om 1:1 sid19 5. IT och skolutveckling i praktiken (Rektorsakademin) sid Skolinspektionens litteraturöversikt sid EU: Nyckelkompetenser Digital kompetens sid råd från forskningen till de som ska införa En-till-en sid SAMR-modellen Puenteduras modell sid Debattartikel Eric Fichtelius digitala klyftan UR-program sid Vad säger Skolverkets egen forskningsanalys om 1:1 satsningar? peter.karlberg@skolverket.se presenterade på Framtidens läromedel i Uppsala mars 2012 följande sammanställning av de senaste årens forskning om IT-användandets effekter: fram t.o.m nästan bara upplevda effekter översikt 2006 MSU PISA 2009 Holcomb 2009 (varsin/1:1) Hylen/Grönlund 2010 (varsin/1:1, 40 studier) IT ger effekter på elevers utveckling och inlärning På lärande och betygsutveckling På motivation och engagemang På nätverkande och samarbete mellan elever För elever med särskilda behov IT ger effekter på elevernas motivation Särskilt tydligt i klassrum som fokuserar på lärandet som process IT ger ett ökat fokus på tolkning av information, och ger snabbare återkoppling Integration av IT under lektionen förstärker lärandet Effekter på elevers samarbete Ökad självständighet Förbättrat arbete i grupp Ökad kunskapsdelning Övriga effekter på eleverna Stöd till elever med funktionshinder Minskad frånvaro Förbättrat beteende i skolan generellt Förbättrad attityd till lärande 9

16 Bättre resultat med egen dator tydlig förbättring av resultat på vanliga test inga mätningar av andra kompetenser bättre och längre texter tillfällig nedgång noterad år år innan full effekt visar sig (Silvernail) en del studier påvisar inga mätbara effekter 10

17 Utdrag ur Skolverkets webbplats 16 april 2012 Lärarroll stärks vid 1-1-satsningar När varje elev får var sin dator blir lärares handledning och instruktioner än mer viktiga, inte minst för undervisning i källkritik och kritiskt tänkande. Forskningsprojektet Unos Uno (Forskarskola bestående av femton doktorander och deras handledare vid Örebro universitet och Högskolan i dalarna har undersökt vad it-användningen inneburit för kommunikation och kunskapsbildning i dagens samhälle) Projektets syfte är att löpande studera och analysera effekterna och resultaten av genomförande av en dator en elev i några kommuner och skolor, ur olika perspektiv; elevers utveckling och lärande, pedagogers roll och arbetssätt, skolledningens styrning och ledning samt samverkan och relationer mellan skola och hem, allt i syfte att lära av och sprida erfarenheter till varandra och andra. MÅL MED UNOS UNO Projektets mål är att efter avslutat projekt ha identifierat vilka effekter genomförandet av en dator en elev har haft på elevers lärande och utveckling, pedagogers roll och arbetssätt samt se hur elevers resultat i skolan har påverkats. Förväntat resultat - Möjlighet att identifiera olika effekter som genomförandet av en dator en elev har bidragit med. - Identifiera hur elevers resultat, utveckling och lärande påverkas när skolor infört en dator en elev. - Urskilja pedagogers roll i ett klassrum där en dator en elev är standard. - Ge underlag för hur man bäst inför en dator en till en. Forskning visar att Skolledningen är avgörande för högre måluppfyllelse. Nulägesanalyserna visar att ungefär hälften av rektorerna är missnöjda med att de inte fått vara delaktiga i beslutet om skolans satsning på varsin dator. Frågan är inte om det hela ska genomföras, utan snarare hur det ska gå till. - Skolledningen har en avgörande roll för hur satsningen fungerar i praktiken, konstaterar Åke Grönlund, ansvarig för Unos Unoprojektet. Vi kan tydligt se att på de skolor som har en engagerad och kompetent ledning är de allra flesta elever och lärare nöjda. Det gäller också att kunna bemöta den minoritet bland lärarna som är negativa till satsningen för att undvika att utvecklingen bromsas upp. Ofta rör det sig om äldre lärare som arbetat länge på skolan och som kan ha ett stort inflytande bland sina kollegor. It-strategi mer än teknik Skolledningen måste kunna hantera lärarens förändrade yrkesroll och kunskapsbehov för att främja en pedagogisk utveckling som utnyttjar de nya möjligheterna. Det handlar för läraren om att på olika sätt kunna ge eleverna stöd och hjälp och att kunna dra nytta av de digitala mediernas möjligheter i undervisningen. Lärarna behöver reflektera kring hur deras undervisning ser ut och hur de utformar de uppgifter som eleverna ska lösa. 11

18 Forskningen visar att eleverna ofta upplever mindre förändring än vad lärarna gör. Visserligen används datorn och nätet, men det har inte förändrat undervisningen i någon nämnvärd grad. Både lärarna och eleverna själva klagar i enkäter och samtal över koncentrationssvårigheter och att en del börjar surfa eller ägna sig åt Facebook istället för att ta tag i det som ska göras på lektionen. Riktar blicken framåt Den tekniska utvecklingen går med en rasande fart, datorerna blir allt mindre och vi börjar vänja oss vid att ständigt ha tillgång till nätet och dess möjligheter. Åke Grönlund och hans kollegor intresserar sig därför också för vad som kommer att hända med skolornas satsningar under de kommande åren. Kommunernas datorinköp är nog ingen hållbar strategi på längre sikt, anser Åke Grönlund, och fortsätter: Många elever har redan egna datorer, Smartphones och surfplattor hemma, och snart har i stort sett alla det. Om de tar med sig dem till skolan, så kan pengarna läggas på att utveckla undervisningen istället. Villkoren för undervisning och lärande förändras i grunden när elever och lärare har en kraftfull dator i fickan och kan söka information och kommunicera i stort sett överallt. Det måste skolan, lärarna och eleverna lära sig att hantera. 12

19 Utdrag ur Tieto:s rapport av Nils Knutsson Datorer i undervisningen Tieto har under lång tid följt utvecklingen när det gäller datorer till elever i den svenska skolan. I rapporten IT i kommunerna från Tieto 2008 redovisades bland annat hur antalet elever per dator utvecklats under perioden Denna information byggde i första hand på information från enkäter som gjorts av Skolverket. Sedan dess har sådana analyser inte gjorts. Tieto har därför i slutet av 2011 genomfört en enkätundersökning om några frågeställningar som rör IT i undervisningen med hjälp av analysföretag som intervjuat företrädare för kommunerna. Syfte med undersökningen har varit att få en översiktlig bild av utvecklingen när det gäller ITutrustning till elever i landets kommunala skolor. Med denna information som bas kan Tieto på olika sätt formulera strategier för hur vi ska hantera elevernas IT-arbetsplatser när det gäller att utforma och erbjuda IT-tjänster som är relaterade till skolornas elevdatorer. Enkäternas omfattning: Ett intervjuformulär utgjorde grunden för telefonintervjuer. Dessa intervjuer gjordes med 95 kommunala IT-chefer, IT-samordnare och motsvarande. Tillsammans omfattar de intervjuade kommunerna ett invånarantal på drygt 3,9 miljoner. Intervjuerna kompletterades sedan med ytterligare intervjuer med rektorer inom grundskola och gymnasieskola. Antalet elever i dessa skolor uppgick till , fördelade på elever inom grundskolan inklusive antal barn placerade i förskolan samt elever inom gymnasieskolan. IT chefer eller motsvarande fick svara på frågan: Hur ser ni på utvecklingen av elev- PC? 30 % av de tillfrågade har inga centralt uppsatta mål för utvecklingen av elev- PC. Det kan dock finnas konkreta mål för respektive skola. 76 % svarade att man kommer att öka antalet elevdatorer. Av dessa uppgav 65 % att man kommer att satsa one-to-one, dvs att alla elever ska få en egna datorer inom en given tidsperiod. I 41 % av kommunerna finns det centralt beslutade konkreta mål för den framtida utvecklingen när det gäller PC till eleverna. I 10 % pågår test och pilotprojekt som ska ligga till grund för framtida målsättning. 13 % av kommunerna uppger att det pågår planering, förberedelser och diskussioner om att fastställa policy och riktlinjer för hantering av elev-pc: (se cirkeldiagram) 13

20 Har inga beslutade mål Har uppsatta mål för elev-pc Pilot- och testverksamhet Planer, diskussioner, förberedelser Vet inte Övrigt 41 Sammanfattning av Tieto:s rapport publicerad den 28 mars 2012 visar: Antal elever per dator har minskat mycket kraftigt från 1993 då denna typ av undersökningar påbörjades. Det innebär att datortätheten har ökat på motsvarande sätt Inom gymnasieskolan börjar man närma sig 1 dator per elev Antalet IT-arbetsplatser för eleverna uppgår till cirka uppgick detta antal till procent av kommunerna har uppsatta mål för den framtida satsningen på elevdatorer 2012 kommer att bli ett år med mycket stora satsningar på elevdatorer De flesta kommuner satsar på egna datorer till sina elever Några kommuner satsar på digitala lärosalar eller mobila PC-vagnar Inom förskolan och grundskolans tidigare år är surfplattor ett attraktivt alternativ till PC I ett mindre antal kommuner funderar man på hur man ska hantera trenden med bring yuor own, d v s att eleverna tar med sig sina egna datorer till skolan. 14

21 Utdrag ur Kairos Futures rapport: 3. IT och digital kompetens i skolan Kairos Future hjälper företag och organisationer att förstå och forma framtiden genom bl a: Forskningsbaserad omvärlds- och framtidsanalys, innovation och genomförande av strategier. Kairos Future genomförde i nov 2011 en studie om IT i skolan på nationell nivå och det som framkom där var att skolchefer ofta var mer positivt inställda till att införa IT i skolan än t.ex. lärare och elever. Det svenska samhället har genomgått en radikal förändring på kort tid till följd av framväxten av ny informationsteknologi. Men trots att information är själva kärnan i skolans uppdrag har skolan inte förändrats i samma takt som övriga samhället. I studien har Kairos Future tagit temperaturen på IT-användning och digital kompetens i den svenska skolan. Detta har gjorts med ett brett anslag: genom en litteraturstudie, enkätundersökning med över 4000 respondenter, fokusgrupper och ett expertseminarium. Studiens huvudslutsatser är: IT kommer att revolutionera skolan. Svensk skola har inlett en resa som bara börjat, och utvecklingen går snabbt. Det finns en klyfta mellan ledning och klassrum, där förvaltningschefer, IT-strateger och rektorer är betydligt mer entusiastiska inför att använda IT i undervisningen jämfört med lärare och elever. Lärare och rektorer är i stort behov av kompetensutveckling. 4 av 10 lärare och elever tycker inte att lärarna har tillräckligt bra IT-kompetens för att använda IT i undervisningen på ett bra sätt. Centrala framgångsfaktorer för att IT ska förbättra elevernas prestationer är att lärarna tycker det är kul att använda datorer, att de vågar experimentera och att IT används för att eleverna effektivare lär sig baskunskaper. ÄR SKOLLEDNINGEN ÖVERENTUSIASTISKA? Som diagrammet nedan visar är det tydligt att de som arbetar på ledningsnivå: rektorer, förvaltningschefer och IT-strateger i betydligt större utsträckning vill att IT ska användas mer i undervisningen. De som ska göra jobbet i slutändan lärare och elever är inte lika entusiastiska. Anmärkningsvärt är att nära en av tio elever tycker att IT borde användas mindre i undervisningen. Endast 25 % av lärarna och 36 % av rektorerna anger att det har utarbetats en skriftlig strategi för användandet av IT på skolan, vilket förstärker bilden av att det saknas samsyn mellan skolans aktörer om hur IT ska användas. 15

22 Bilden av den splittrade synen på IT i skolan stärks ytterligare av att en klar minoritet, 34 % av lärarna, anser att det finns väl fungerande IT-lösningar för pedagogik på skolan, medan hälften av de i ledningsposition tycker att så är fallet. Det är en intressant paradox att eleverna tycks ha en så sval inställning till IT i undervisningen, medan ledningen är eld och lågor. Detta tyder på att ledningen kan ha ett omoget förhållningssätt till IT i skolan, att de tror frälsningen kommer bara man stoppar in tillräckligt mycket ny utrustning. Få program används En knapp majoritet av lärarna använder kontorsprogrammen mail, Word, Power Point etc. i undervisningen. Endast en mycket liten majoritet använder sig av nyare IT-verktyg som podcasts, surfplattor eller sociala medier. Lärande kommer förändras i grunden Även om IT-användningen i skolan idag inte är i nivå med övriga samhället förväntar sig de som arbetar i skolan något helt annat imorgon. I enkätundersökningen uppger en majoritet av lärare, rektorer, IT-strateger och förvaltningschefer att det år 2025 är sannolikt att: IT-användningen har förändrat synen på pedagogik och lärande i grunden. Detta anser 74 % av rektorer och 50 % av lärarna är sannolikt. Eleverna kommer att använda sina (privata) digitala verktyg i skolan i betydligt högre utsträckning än idag. Detta anser 73 % av lärarna och 86 % av rektorerna är sannolikt. I stort sett alla läromedel kommer att vara digitala. Detta ser 54 % av lärarna och 71 % av rektorerna som sannolikt. Däremot tror nästan inga lärare eller rektorer att skolan kommer att inspirera samhället med IT-användning i framtiden. Har skolan en tillräcklig beredskap för den förändring som sker? 16

23 Stort behov av IT kompetens (sid 8) Sveriges lärare har haft det tufft i skoldebatten det senaste året. Lärarnas bristande kompetens framförs som en av anledningarna till att svensk skola halkar efter i internationella mätningar. De flesta av dem håller säkerligen inte med när det gäller deras egen kompetens. Förmåga att hantera IT är dock et område där många lärare själva tycker att deras komptensnivå är för låg. Detta gäller inte bara lärarna. En betydande andel av rektorerna i undersökningen tycker inte heller att deras egen IT-kompetens håller måttet. Fyra scenarier mot framtiden (sid 11) I det första scenariot, den virtuella superpedagogen, har lärarens autoritet befästs i svensk skola, men skolan som fysisk plats har blivit mindre viktig. Med fast hand och med förbättrade tekniska möjligheter kan lärare anpassa elevernas utbildning i en virtuell miljö. 17

24 I det andra scenariot, det digitala läroverket, är skolan fortfarande den fysiska plats dit eleverna går, men med avsevärt högre nivå på de tekniska hjälpmedlen. Läraren har stort inflytande på de metoder som används i undervisningen för varje elev, som får litet utrymme at välja och vraka bland den nya tekniken. I det tredje scenariot, lekandets lärande, tar eleven själv kommandot över sin utbildning och lär sig på samma sätt som när de tar sig in i ett nytt spel. Lärarens roll är främst att stödja och hålla koll på att eleven tar sig till nya levels. I det fjärde scenariot, samarbetsskolan, fokuserar man på elevens sociala utveckling och möjlighet att tillskansa sig kunskaper i samarbete med andra elever för att förbereda sig för det globala nätverkssamhälle där de sedan ska komma till sin rätt. 18

25 4. OECD-rapport om 1:1 Jan Hylén, skribent, fil. dr i stadsvetenskap med erfarenhet från Skolverket, Utbildningsdepartementet, EU och OECD har skrivit ner sina slutsatser och lärdomarna från konferensen i snabböversättning För omkring ett år sedan hölls en OECD-konferens där man diskuterade vad som hittills är känt om resultaten av satsningarna på en dator till varje elev. Det finns tre huvudsakliga mål i samband med 1:1 initiativ inom utbildning: att den unga generationen ska förvärva IT-baserade färdigheter och kompetens, att minska den digitala klyftan mellan individer och sociala grupper, och att skapa en bättre undervisning och bättre elevprestationer. Den snabba spridningen av 1:1 initiativ innebar stora investeringar av offentliga och privata aktörer. Trots de stora investeringarna så finns det få belägg om kostnadseffektivitet i dessa initiativ. Förekomsten av IT i skolan ändrar inte nödvändigtvis undervisningsstrategierna för lärare och elever. Hur man använder 1:1 varierar stort mellan olika skolor. Tillgängliga utvärderingar pekar på en positiv inverkan av 1:1 på IT-färdigheter och skrivande, men mer blygsamma bevis har hittats presenterats för en positiv inverkan på andra akademiska områden såsom matematik. Storskaliga 1:1 initiativ kan starkt begränsa den första digitala klyftan som gäller tillgång till IT i hemmet och i skolan. Globaliseringen av 1:1 initiativ bör minska den digitala klyftan mellan unga människor i utvecklade länder och utvecklingsländer. Det är nödvändigt att ta hänsyn till att en andra digital klyfta uppstår i skolan när alla elever har tillgång till IT. Mer bevis krävs om hur IT används i undervisningen och dess inverkan på elevernas prestationer. Slutligen identifierar och presenteras ett antal politiska förslag i rapporten. Dessa är: Programutvärderingar måste definieras i början av processen och måste stämma överens med mål och utformning av initiativet. Varje piloterfarenhet behöver en fördjupad utvärdering för att få skalbara bevis och erfarenheter. Rigorös kvasiexperimentell utvärdering av studenters prestationer är nödvändiga för att identifiera best practice när det gäller programmens utformning och genomförande. Detta är särskilt fallet i utvecklingsländer, där internationella organisationer ofta finansierar och främjar utvärderingar av 1:1 initiativ. Mer kunskap och forskning behövs när det gäller förhållandet mellan införandet av IT och förbättringar av elevers resultat. Beslutsfattare och programansvariga behöver identifiera best practice för att fatta välgrundade politiska beslut. För att förbättra situationen måste uppföljning och utvärdering spela en viktig roll. Lärare behöver tydliga mål och särskilt stöd för att sammanföra teknik och nyskapande pedagogiska metoder. Ett holistiskt perspektiv är nödvändigt för 1:1 initiativ ska medföra en pedagogisk förändring i skolan. Globaliseringen av 1:1 initiativ kan bidra till att minska den digitala klyftan i den unga generationen mellan utvecklade länder och utvecklingsländer. I denna mening kan 1:1 datorer ses som en gynnsam politik för både effektivitet och jämlikhet i utbildningen. 19

26 Utdrag ur Jan Hyléns presentation feb 2012 (Skolportenkonferens) 5. IT och skolutveckling i praktiken Hylén arbetar vid rektorsakademien. Under våren 2010 publicerades Jans senaste bok, Digitaliseringen av skolan, på Studentlitteraturs förlag. Den är redan mycket använd inom lärarutbildning och rektorsutbildning. I augusti 2011 utkom antologin Skolledaren i fokus - kunskap, värden och verktyg, också på Studentlitteraturs förlag, där Jan medverkar. Under hösten 2011 lanserardes UNESCO en global studie av hur nationella policyers runt mobilt lärande (lärande med mobiltelefoner och andra handhållna redskap) Sverige halkar efter... och vi har: eller naturvetenskap - och NO-lärare i EU som deltagit i kompetensutveckling om att integrera IT (EURYDICE 2011) länder större spridning (Italien, Polen, Turkiet) (PISA 2011) I studier av projekt med 1:1 syns skillnader i resultat I många fall förbättras resultaten 20

27 Men det krävs mer än bara datorer! Vad vi inte vet: Vi känner till ingredienserna men inte i vilken ordning, eller hur länge de ska vara i ugnen? Implementationsforskning saknas. 21

28 6. I en digital skola utvecklar eleverna digital kompetens Ur Skolinspektionens litteraturöversikt Dnr :5753. Illustration av Futurelabs (2010) definition av digital kompetens (Futurelab är en fristående icke kommersiell organisation 22

29 7. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Fakta: Kompetens en förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter (Swedish Standards Institute) Genom EUs 8 nyckelkompetenser har Sverige lovat utveckla elevernas digitala kompetens till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för vidareutbildning och arbetslivet. Den digitala agendan för Sverige är ett avstamp för en process som skall leda till att Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter Regeringskansliet oktober 2011 Europeisk referensram Möjligheterna att skaffa sig tillgång till information och tjänster förändras hela tiden. Vi behöver ny kompetens för att behärska hela den nya digitala världen, inte bara genom att tillägna oss tekniska färdigheter, utan också genom djupare förståelse av de möjligheter, utmaningar och etiska frågor som den nya tekniken ger upphov till. Det var mot denna bakgrund som rådet och Europaparlamentet mot slutet av 2006 antog en europeisk referensram för nyckelkompetenser för livslångt lärande I denna referensram kartläggs och fastställs för första gången på EU-nivå vilka nyckelkompetenser medborgarna behöver för att kunna uppfylla sin personliga potential, integreras i samhället och på arbetsmarknaden, ta aktiv del i samhällslivet och lyckas på arbetsmarknaden i vårt kunskapsbaserade samhälle. Medlemsstaternas grund- och yrkesutbildningssystem bör bidra till att utveckla sådan kompetens hos alla ungdomar, medan vuxen- och fortbildningssystemen bör ge alla vuxna verkliga möjligheter att lära sig och underhålla sådana färdigheter och kvalifikationer. Utdrag ur Nyckelkompetens 4 Digital kompetens (sid 7) Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetlivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKTfärdigheter, dvs användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via internet. 23

30 Från tidskriften råd från forskningen till de som ska införa En-till-en Forskaren Håkan Fleischer på högskolan i Jönköping har forskat på en-till-en satsningen och kommit fram till följande fem råd: 1. Diskutera källkritik med eleverna långt innan de får sina datorer kanske så långt som 2 år innan datorerna introduceras. 2. Involvera skolbibliotekarierna tidigt. Bibliotekarierna är proffs på informationshantering. 3. Informera föräldrarna på temadagar. Forskning visar att en-till-en-projekt flyter bättre när föräldrarna är med, de får bättre förståelse för elevernas arbete hemma. 4. Träna lärarna i att fånga de unika lärtillfällena i flykten. Möjligheterna till just-in-time- lärande ökar. 5.Glöm inte tekniken. Se till att det finns backup system och att lånedatorer finns för dem som glömt sin hemma. 24

31 9. SAMR-modellen Världens förmodligen mest betydelsefulla forskare på 1:1 ser följande scenario vad gäller utvecklingen av IT som verktyg i lärprocesserna. Börja nerifrån: De två nedersta nivåerna, Ersättning och Effektivisering, kallar han för grundnivån. De representerar endast en teknisk funktionell förbättring (enhancement). De två översta nivåerna, Modifiering och Omdefiniering representerar en nivå då pedagogens design av uppgifter och arbetsprocesser verkligen drar nytta av teknikens möjligheter (transformation). Resultatet blir ett djupare lärande hos eleverna. Eleverna är med och skapar sin egen förståelse av ett kunskapsområde. Puentedura påpekar att de uppgifter man skapar för eleverna inte alltid behöver befinna sig på omdefinieringsnivån. Puentedura menar att man måste har rätt syfte för att utrusta varje elev med en egen dator; att de ska lära djupare inte snabbare. -Vi vill alla att eleverna ska bli bättre på att tänka matematiskt inte att räkna snabbare. I Modifieringsfasen kan tekniken bidra med möjligheter som gör att läraren kan designa uppgifter och lärprocesser för eleverna på andra sätt. Uppgiften har förändrats så att eleverna blir bra på metalärande, att de ska lära om sitt eget lärande. De ska bli medvetna om hur de lär, förstår och tänker. De ska också bli medvetna om hur andra lär, förstår och tänker. Automatiskt gör de reflektioner kring detta vilket de applicerar på sig själva och som i sin tur påverkar deras eget lärande. Eleverna får möjlighet att öka sin samverkan med andra, konstruera och uppfinna. Sist men inte minst tar eleverna in omvärlden och når ut till omvärlden. Med hjälp av verktyg som ex. bloggar, wikis, skype m.m. kan eleverna förmedla sina kunskaper, och omvärlden kan ta del av och även ge respons tillbaka. Progressiva lärare bidrar med nya arbetssätt för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 11) 25

32 10. Ur: Debattartikel om den digitala klyftan i skolan av Eric Fichtelius UR :00 Samtidigt öppnar sig nu den digitala klyftan i den svenska skolan. När alla program regnar likt manna från himlen är det många som inte har någon sked, eller ens en dator. Nu blir det väldigt påtagligt hur den svenska skolan har hamnat utanför resten av samhället. Det som är en självklarhet för alla andra i arbetslivet tillgång till moderna arbetsredskap förvägras lärare och elever. Fortfarande är det en fjärdedel av alla lärare som inte har en egen dator i jobbet. Föreställ er den kommunala förvaltning där det inte är en självklarhet att alla anställda har en egen dator! Och än värre är det för eleverna, där egen dator betraktas som lyx! Fortfarande är den skola som erbjuder en dator till varje elev någon sorts föregångsskola. Det är närmast absurt. När UR nu tillgängliggör en utbildningsskatt för alla svenska elever, studenter och lärare är det tragiskt att så många av dem inte har möjlighet att ta del av utbudet. Regering, kommuner och landsting har ett stort ansvar för den digitala klyfta som nu blottas inom utbildningen. Ska Sverige ha en chans att komma igen som utbildningsland måste de som sitter på investeringar, utvecklingsmedel och politiska styrinstrument till sist inse att vi lär med våra sinnen, alla våra sinnen! 26

33 Gemensam upphandling av elevdatorer SKL 6 sep 2012 Frågan om gemensam upphandling är mycket aktuell i landets kommuner och skolor. SKL tillsammans med SKL Kommentus Inköpscentral har tagit initiativ till en gemensam upphandling av elevdatorer. Upphandlingen är tänkt att täcka ett helhetsbehov och omfatta såväl digitala verktyg som utbildning och support. För att säkerställa kvalitet i processen är en referensgrupp utsedd med några av de kommuner som har störst erfarenhet av IT i skolan. Upphandlingen kommer att avse en heltäckande lösning av tjänsten Pedagogiskt lärande som innefattar en bärbar dator eller surfplatta, utrustad med nödvändiga programvaror, samt införandestöd, utbildning och supporttjänster omkring användningen av den bärbara datorn eller surfplattan för elevens lärande i klassrummet. När upphandlingsunderlaget är klart kommer det att vara möjligt att göra avrop mot ramavtal någon bit in på vårterminen Marita Björkman Handläggare i frågor som rör barn och utbildning Vid frågor kring dokumentationen kontakta utredare: Marina Eklund Tel marina.eklund@skol.lulea.se 27

34 Referenser lista: Nästa generations lärande Högskolan Dalarna: IT & Lärande i PUD- regionenskommuners förskolor och skolor. Jan Svärdhagen & Eva- Lena Embretsén df IT och digital kompetens i skolan Kairos Future Nyckelkompetenser för livslångt lärande IT och skolutveckling i praktiken jan@janhylen.se (egen webbplats) Skolinspektionens litteraturöversikt Dnr : (Puentedura) ort_dec2003.pdf 28

35 Plats för noteringar: Ärende 8

36 Kompletterande beslut i anledning av kommunalisering av hälso- och sjukvård i ordinärt boende Riktlinjer, samverkan och policy gällande hjälpmedel En gemensam arbetsgrupp bestående av representanter för kommunerna och landstinget har arbetat fram förslag till Samverkans- och policydokument, samt riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel till personer i ordinärt boende. Samverkansdokumentet redovisar samarbetsformer både på länsnivå och på lokal nivå mellan kommunernas förskrivare av hjälpmedel och landstingets hjälpmedelskonsulenter och Länshjälpmedelsgruppen som finns på länsnivå. För hjälpmedel som är dyra och sällan förekommande gäller särskild förskrivning för att säkerställa att rätt hjälpmedel förskrivs till lägsta möjliga kostnad. Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel är en förteckning av samtliga aktuella hjälpmedel, vem som ansvarar för hjälpmedlet och vem som kan förskriva hjälpmedel. Där finns också ansvarsgränser mellan landsting och kommun angivna. Förslag till beslut: Att styrelsen rekommenderar kommunerna att godkänna samverkansdokument och riktlinjer för hjälpmedel Delegerad hälso- och sjukvård för 0-17 år Landstinget ansvarar även fortsättningsvis för hälso- och sjukvård för barn och unga 0-17 år. Förslaget till överenskommelse inför 1 februari 2013 är att kommunerna kostnadsfritt utför delegerad hälsooch sjukvård för personer 0-17 år i ordinärt boende i samband med hemtjänst- eller personlig assistansinsatser. Landstinget betalar ersättning till kommunerna när tiden för insatsen inte sammanfaller med socialtjänst- eller personlig assistansinsats, Överenskommelsen upprättas för att undvika dubbla organisationer och onödiga kostnader för samhället. Förslag till beslut: Att styrelsen rekommenderar kommunerna att teckna avtal om delegerad hälso- och sjukvård enligt förslag till avtal 1

37 Köp av dietistkompetens i särskilt boende Landstinget ansvarar även fortsättningsvis för att kostnadsfritt tillhandahålla dietistkompetens i ordinärt boende. För särskilt boende har parterna kommit överens om att kommunerna ansvarar för dietistkompetensen. För att undvika dubbla organisationer och onödiga kostnader för samhället har ett förslag till avtal upprättats som ger kommunerna rätt att köpa den tjänsten från landstinget. Förslag till beslut: Att styrelsen rekommenderar kommunerna att teckna avtal om köp av dietistkompetensen enligt förslag till avtal Roger Kempainen Direktör Henry Lundgren Projektledare, hemsjukvård 2

38 Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Enligt uppdrag lämnar den för landstinget och kommunerna gemensamma arbetsgruppen för hjälpmedel förslag på Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Arbetsgruppens representanter: Kommunförbundets hjälpmedelsgrupp Hjälpmedelskonsulenter NLL Britta Liljedal, Piteå kommun Anna-Karin Wiklund Eva-Lisa Hägglund, Bodens kommun Eva Busk Maj-Britt Lantto, Luleå kommun Ewa Öhström-Holmqvist Mats Lindmark, Gällivare kommun Karin Granbom Tuula Tammilahti, Haparanda kommun Lena Palmgren Samt chefer Luleå kommun Liselotte Lundbäck Gabriella Sjöström Susanne Forsling Lena Kruse Marit Persson Förslaget är en sammanställning av landstingets Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten och kommunernas Gemensamma riktlinjer för medicintekniska produkter. Ingen förändring är gjord avseende förskrivningsrätt och kriterier jämfört med landstingets och kommunernas nuvarande riktlinjer med ett undantag. Detta undantag är: Förskrivning av cykel i vuxenstorlek till barn och ungdomar t.o.m. 19 år ändras åldersgränsen till t.o.m. 17 år. I förslaget ingår uppgifter om: 1. Vilka hjälpmedel som kan förskrivas inklusive information om beslutade egenavgifter 2. Vilka yrkeskategorier som har förskrivningsrätt och vad förskrivningsrätten omfattar 3. Eventuell information om hjälpmedlet endast kan förskrivas enligt särskild rutin för dyrare och lågfrekventa hjälpmedel Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013 Uppgifter om patientens egenansvar.

39 Information om rutiner mm kommer att sammanställas och presenteras tillsammans med riktlinjerna på Hjälpmedelsportalen som ett förskrivarstöd i förskrivningsprocessen, se nedan. Riktlinjerna innehåller ICF termer, dessa är markerade*. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013 Gränsdragningen berör förskrivarkategorierna arbetsterapeut, distriktssköterska och sjukgymnast vid förskrivning av hjälpmedel i primärvård och i ordinärt boende. Om arbetsterapeut, distriktssköterska eller sjukgymnast är förskrivare är det angivet i riktlinjerna om det är landstingets eller kommunens ansvar. Under rubriken anges Gränsdragning kommunlandsting avtal 2013: Vårdcentralen i första hand alt. Hembesök rekommenderas alt. Hembesök krävs. Definition finns beskriven i Policy och samverkansdokumentet. Publicering och förskrivarstöd Riktlinjerna kommer att kunna läsas på NLL+ Hjälpmedelsportalen och Kommunförbundet Norrbottens hemsida. Hjälpmedelsportalen är den gemensamma webbsidan för information till förskrivare av hjälpmedel både i landstinget och i kommunerna. På Hjälpmedelsportalen i Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel kommer det för varje produktundergrupp att finnas stöd för förskrivare i förskrivningsprocessen i form av länkar och dokument samt skriven text med rutiner mm, se bifogat exempel. Detta förskrivarstöd är under bearbetning och kommer att färdigställas under hösten. Lokala tillämpningar/rutiner i kommunernas särskilda boendeformer Det finns lokala tillämpningar/rutiner i kommunerna gällande riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel i särskilda boendeformer. Ingen förändring är av dessa tillämpningar är gjorda i detta arbete. Översyn är planerad till Förskrivare i respektive kommun behöver uppmärksammas på att det kan finnas lokala tillämpningar i särskilda boendeformer. 1

40 04 Hjälpmedel för personlig medicinsk behandling Hjälpmedel för andningsbehandling Inhalatorer Respiratorer Oxygenutrustningar Slemsugar Andningsmuskeltränare Hjälpmedel vid cirkulationsbehandling Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för armar och ben och andra delar av kroppen Kompressionsutrustningar Stimulatorer Stimulatorer för smärtlindring Ljudstimulerare Hjälpmedel för sinnesstimulering Hjälpmedel för värme- och/eller kylbehandling Hjälpmedel för kylbehandling Antidecubitushjälpmedel Madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprevention Rörelse-, styrke- och balansträningsredskap Tränings- och ergometercyklar Ståbarrar och ståstöd Arm- bål och benträningsredskap Tippbrädor Hjälpmedel för placering (lagring) av kroppen under behandling Ortoser och proteser Spinala ortoser Ortoser för buken Hjälpmedel vid bråckbehandling Övre extremitetsortoser, kroppsburna Fingerortoser Hand-handledsortoser Armbågsortoser Skulderortoser Nedre extremitetsortoser

41 Fotortoser Fotledsortoser Knäortoser Övre extremitetsproteser, system Nedre extremitetsproteser Proteser, utom extremitetsproteser Peruker Postischer och toupéer Bröstproteser Ortopediska skor Konfektionsskor och bekvämskor Specialtillverkade skor, över egen läst Anpassade standardskor Hjälpmedel för personlig vård Kroppsburen skyddsmateriel Huvudskydd Fot-, häl- och tåskydd Kroppsskydd Hjälpmedel för av- och påklädning Strumppådragare Hjälpmedel vid toalettbesök Flyttbara toalettstolar, med och utan hjul Toalettsitsar Toalettstolsförhöjningar, fristående Toalettstolsförhöjningar, fasta tillsatser Toalettsitsar med inbyggd lyftanordning Armstöd och/eller ryggstöd som monteras på toaletten Hjälpmedel vid tvättning, bad och dusch Bad och duschstolar (med och utan hjul), badbrädor, pallar, ryggstöd och sitsar Badbritsar, duschbord och skötbord Hjälpmedel vid förflyttning Gånghjälpmedel som hanteras med en arm Stödkäppar Armbågskryckor Underarmskryckor (Ra-kryckkäppar) Axillarkryckor Gånghjälpmedel med tre eller fler stödben Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna Gåstativ

42 Rollatorer Gåstolar Gåbord Cyklar Trehjuliga cyklar med fotpedaler Handdrivna cyklar Parcyklar och tandemcyklar Tilläggsutrustning till cyklar Manuellt drivna rullstolar Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Manuella rullstolar med ensidesframdrivning Manuella vårdarmanövrerade rullstolar Motordrivna rullstolar Eldrivna rullstolar med manuell styrning Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning Eldrivna vårdarmanövrerade rullstolar Tilläggsutrustning till rullstolar Drivaggregat Bälten och selar till rullstolar Övriga fordon Liggvagnar och paraplyvagnar Rullbrädor och krypvagnar Hjälpmedel för överflyttning och vändning Glidbrädor, glidmattor, draglakan och vändningsmattor Vridplattor (vändskivor) Fristående lyftbågar Repstegar Uppresningsbälten och västar Överflyttningsplattformar Personlyftar Hjullyftar, med lyftselar och/eller lyftslingor Mobila stålyftar Stationära lyftar(monterade på/i vägg/väggar, golv och/eller tak) Stationära fristående lyftar Stationära lyftar som monteras på eller i andra produkter Lyftselar, sitsar och bårar Orienteringshjälpmedel

43 18 Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler Bord Läsbord, pulpeter och talarstolar Sittmöbler och sitsar Stolar Coxitstolar Pallar och ståstolar Dynor och underlägg Ryggkuddar och ryggdynor Sängar Sängar och lösa sängbottnar, motoriserat reglerbara Ställbara rygg- och benstöd Sänggrindar och lyftbågar Höjdställbara tillsatser till möbler Förhöjningsklotsar och förhöjningsben Stödanordningar Stödhandtag Portabla ramper Hjälpmedel för kommunikation och information Synhjälpmedel Ljusfilter (absorbtionsfilter) Glasögon och kontaktlinser Glas, linser och linssystem som förstorar Kikare och teleskop Hörhjälpmedel Kroppsburna hörapparater Hörglasögon I- örat-apparater Bakom-örat-apparater Taktila hörhjälpmedel Hörapparater som används tillsammans med implantat Rösthjälpmedel Röstgeneratorer Röstförstärkare för personligt bruk Hjälpmedel för teckning och handskrift Skrivbrädor, ritbrädor, teckningsbrädor Namnteckningsramar, namnstämplar och skrivramar Utrustning för manuell punktskrift

44 Skrivmaskiner Programvara för ordbehandling Hjälpmedel för att hantera ljud-, bild- och videoinformation Utrustning för att spela in och återge ljud Slutna TV-system (CCTV) Transmissionssystem via radio IR-system för ljudinformation Slingförstärkare, slingmottagare och slingor Anslutningsenheter till ljud-, video- och bildsystem Samtalshjälpmedel vid närkommunikation Bokstavs- och symbolsatser/tavlor Kommunikationsförstärkare Samtalsapparater Programvara för närkommunikation Presentationsmaterial för bokstavssatser och symbolsatser Telefoneringshjälpmedel och hjälpmedel för andra former av telekommunikation Telefontillbehör Programvara för telekommunikation och telematik Porttelefoner Programvara för totalkommunikation Varseblivningshjälpmedel Indikatorer med visuella signaler Indikatorer med ljudsignaler Indikatorer med mekaniska signaler Ur och klockor Almanackor, kalendrar och planeringssystem Läshjälpmedel Bokstöd och bokhållare Läsmaskiner Datorer och terminaler Stationära datorer Bärbara datorer och hand- och fickdatorer Inmatningsenheter till datorer Tangentbord Datormöss och musliknande enheter Styrspakar (joysticks) till datorer Inmatningstillbehör Alternativa inmatningsenheter Programvara för inmatning

45 22 39 Presentationsenheter för datorer Displayer Skrivare Speciella programvaror för presentation Hjälpmedel för kognitivt stöd Kognitivt bildstöd för utförande av dagliga livets aktiviteter Hjälpmedel för hantering och transport av produkter Hjälpmedel för att handha, manövrera och/eller kontrollera föremål Strömbrytare (till/från funktion) och omkopplare Hjälpmedel som kan styra och kontrollera på avstånd Fjärrstyrsystem Greppanpassningar och hjälpmedel som ersätter arm- och hand och/eller fingergrepp Stativ Peklampor Underarmstöd som underlättar manuella aktiviteter Förlängare Griptänger, manuella Hjälpmedel och utrustning för miljöförbättring, verktyg och maskiner Mätinstrument Hjälpmedel och verktyg för att mäta klimatförhållanden...83 Generella riktlinjer för förskrivare Förskrivning från specialistenhet...86 Särskilda förhållanden

46 04 Hjälpmedel för personlig medicinsk behandling 0403 Hjälpmedel för andningsbehandling Inhalatorer Hjälpmedel som hjälper en person att inandas och/eller fördela medicin i form av ånga, gas, aerosol eller fint pulver. Här ingår t.ex. jetdispensers, automatiska inhalatorer, tryckrespiratorer, ultraljudsnebulisatorer, filter samt nebulisatorer med doseringsaerosoler. 1 Ingen egenavgift Läkare i lung-, invärtes- eller barnmedicin, Läkare i allmänmedicin med erfarenhet av andningsbehandling, Läkare i ÖNH-sjukdomar med erfarenhet av andningsbehandling. Förskrivning av inhalator ska göras av läkare med god kännedom och erfarenhet av inhalationsbehandling. Förskrivning görs efter noggrann undersökning, diagnostisering och provbehandling med dokumenterat positivt resultat. Endast i undantagsfall ska mer än en inhalator förskrivas till samma patient. Behandling med inhalationsaerosol och spacer provas i första hand innan förskrivning av inhalator. Inhalator har samma funktion som nebulisator Respiratorer Hjälpmedel för att hjälpa en person att andas genom näsan, munnen eller genom ett framopererat hål i luftstrupen. Här ingår t.ex. ventilatorer och respiratorer som filtrerar och/eller renar inandningsluften, Continuous Po- 1 Kursiverad text under produktgrupp/undergrupp är hämtad från Klassificering av hjälpmedel för personer med funktionshinder och är en beskrivning av vad som ingår under produktundergruppen. Vilka hjälpmedel som kan förskrivas anges under förskrivningsrätt om begränsningar finns. 8

47 sitive Airway Pressure (CPAP) och Bilevel Positive Airway Pressure (Bi- PAP). Landstinget: En egenavgift på 500 kr/st tas ut vid behandling av symtomgivande sömnapné från och med 1 januari En provbehandling på en månad görs innan egenavgift tas ut. Läkare i lungmedicin en avser överläkare vid Medicinsk Lungmottagning, Sunderby sjukhus. Respiratorer förskrivs till patient med stora problem* 2 av b440 andningsfunktioner* d.v.s. allvarlig andningssvikt av typ respiratorisk insufficiens med underventilering (koldioxidansamling) som dominerande problem. Hostmaskiner förskrivs till patient med speciella neuromuskulära sjukdomar som medför stora problem* vid b4501 transport av slem i luftvägarna* d.v.s. nedsatt hostförmåga. CPAP och Bilevel förskrivs till personer med stora problem* av b440 andningsfunktioner* d.v.s. symtomgivande sömnapné och/eller underventilering Oxygenutrustningar Hjälpmedel för att ge koncentrerad syrgas. Gasen inandas genom näsan och/eller munnen. Några utrustningar koncentrerar syret från den omgivande luften oxygenkoncentratorer. Ingen egenavgift Läkare i lungmedicin en avser överläkare vid Medicinsk Lungmottagning, Sunderby sjukhus _ Slemsugar Utrustning för att suga sekret och/eller slem ut ur lungorna. 2 Markering med* hänvisar till ICF termer och Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 9

48 Ingen egenavgift Läkare i lung-, invärtes-, barnmedicin eller ÖNH-sjukdomar eller läkare inom neurologi. _ Andningsmuskeltränare Hjälpmedel för att träna andningsmuskulaturerna, antingen genom att anbringa motstånd vid andningen eller genom direkt tryck mot bröstkorgen. Här ingår t.ex. masker som ger in- och/eller utandningsmotstånd. Ingen egenavgift Ordinärt boende: en avser hjälpmedel för att träna b445 andningsmuskelfunktion* d.v.s. masker som ger in- och/eller utandningsmotstånd. Läkare i lung-, invärtes- eller barnmedicin, Sjukgymnast med kompetens inom lung-, invärtes-, neuro- eller barnmedicin. Särskilt boende: en avser PEP-mask (Positive Exspiratory Pressure) då motstånd vid utandning krävs. Sjukgymnast Särskilt boende: PEP-mask används då patienten har svårt problem* att sluta läpparna för att blåsa i flaska eller BA-tub. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Hjälpmedel vid cirkulationsbehandling Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för armar och ben och andra delar av kroppen Tubliknande elastiska bandage för att reducera eller förhindra svullnad orsakad av cirkulationsstörningar. 10

49 Ingen egenavgift en avser förskrivning av kompressionsstrumpor till patienter med ödem, oberoende av diagnos. Förskrivning av kompressionsstrumpor vid b4352 nedsatt lymfkärls och/eller b4353 lymfkörtelsfunktion* d v s lymfödem och, förskrivning av måttbeställda kompressionsstrumpor vid övriga ödem: Leg. hälso- och sjukvårdspersonal med lymfterapeututbildning. Förskrivning av kompressionsstrumpa klass II i standardstorlekar för övriga ödem: Leg. hälso- och sjukvårdspersonal med erforderlig utbildning inom området. Förskrivning av kompressionsstrumpor ska ske enligt riktlinjer för ödembehandling. Kompressionsstrumpor kan endast förskrivas som hjälpmedel vid varaktigt behov av kompressionsbehandling. Kompressionsstrumpor som del i behandling och kompressionsbehandling vid tillfälligt behov (t.ex. sårbehandling) ingår inte i dessa riktlinjer. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Eget ansvar Stödstrumpor/kompressionsklass I är eget ansvar Kompressionsutrustningar Utrustning med luftfyllda dräkter och/eller strumpor som kan omge en påverkad del av kroppen. Utrustningen består även av kompressorer, som producerar kompressionsvågor för att stödja cirkulationen och/eller förhindra svullnad orsakad av cirkulationsproblem. Ingen egenavgift Landstinget: Leg. hälso- och sjukvårdspersonal med lymfterapeututbildning Förskrivning av kompressionsutrustning ska ske enligt riktlinjer för ödembehandling. Kompressionsutrustning för sårvård ingår inte i dessa riktlinjer. Riktlinjerna omfattar förskrivning av personliga hjälpmedel vid varaktigt behov. Hjälpmedelsprodukter som del i en avgränsad behandlingsperiod ingår inte i dessa riktlinjer. 11

50 04 27 Stimulatorer Stimulatorer för smärtlindring Utrustning som ändrar nervernas känslighet och därmed reducerar känslan av fysisk smärta Landstinget: De patienter som har ett långvarigt behov (längre än tre månader) ska erlägga en egenavgift på kr efter tre månaders lån eller återlämna TENS-apparaten. De patienter som har ett kortvarigt behov av TENS får låna apparaten kostnadsfritt under högst tre månader. Stimulator för smärtlindring förskrivs som hjälpmedel med en egenavgift från och med en är från och med 1 juli kr/st. en gäller alla patienter. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter en avser TENS för personer med svår b280 smärtförnimmelse* d.v.s. smärta i en eller flera kroppsdelar. Ordinärt boende: Läkare eller sjukgymnast med grundutbildning i TENSbehandling. Med grundutbildning avses förutom produktkunskap även ellära, smärtfysiologi och grundläggande behandlingsindikationer med elektrodplacering. Särskilt boende: Sjukgymnast TENS som används som smärtlindringsmetod vid förlossning, inom mödravården och TENS som del i sårbehandling ingår inte i dessa riktlinjer. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Eget ansvar Ordinärt boende: När TENS-apparat är förskriven för långtidslån (längre än tre månader) och egenavgift är erlagd, ansvarar personen själv för all service och tillbehör. Elektrodpasta, elektroder, rullhäfta och batterier bekostas av personen vid nyanskaffning av dessa förbrukningsmaterial Ljudstimulerare Hjälpmedel för att maskera ljud som produceras inne i örat. Här ingår t.ex, tinnutusmaskerare. Här ingår inte tillsatser till hörapparater eller hörapparater med inbyggd tinnitusmaskering. Hörapparat med inbyggd tinnutusmaskering, se

51 ljudstimulerare (tinnitusmaskerare) förskrivs som hjälpmedel med en egenavgift på 500 kr/st från och med 1 januari Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år. en avser tinnitusmaskerare Audionom Tinnutusmaskerare kan förskrivas till patienter med tinnitus grad Hjälpmedel för sinnesstimulering Här ingår hjälpmedel som stimulerar ett eller flera sinnen, t ex känsel och hörsel, och som därmed kan påverka vakenhetsgraden Ingen egenavgift en avser tyngdtäcke och sele till gunga. Arbetsterapeut Särskilt boende: Luleå kommun även Sjuksköterska Tyngdtäcke: Kan förskrivas till patient med kognitiv funktionsnedsättning och med stora problem av b134 sömnfunktionen* ex. sömnmängd, insomning, sömnuppehåll, sömnkvalitet och funktioner som omfattar sömncykeln såsom sömnlöshet, och/eller b147 psykomotoriska funktioner* ex. motorisk oro och/eller b152 emotionella funktioner* ex. ångest. Vid behov av tyngdtäcke bör hjälpmedelskonsulent konsulteras. Patient/närstående/personal ska föra natt/dagbok före och under utprovningsperioden. Sele till gunga: Kan förskrivas till barn som inte klarar att sitta i vanlig gunga. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand 13

52 04 30 Hjälpmedel för värme- och/eller kylbehandling Hjälpmedel för kylbehandling Hjälpmedel för att kyla ner kroppen eller en del av kroppen för terapeutiska ändamål. Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ja en avser kylväst med inbyggda kylelement som hjälpmedel för att kyla ner kroppen eller en del av kroppen för terapeutiska ändamål. Leg. sjukgymnast på rehabiliteringsmedicinsk klinik eller i neurologiskt poliklinisk verksamhet med länsansvar. Kylväst kan förskrivas till patient med svårt problem* att b5501 bibehålla kroppstemperatur* ex. värmeintolerans vid MS eller andra neurologiska sjukdomstillstånd där enklare metoder prövats men inte gett tillräcklig effekt. Vid behov att kombinera kylväst med kylhatt/keps kan även dessa förskrivas. Förskrivning kan ske efter genomförd utprovning och utvärdering av användningsgrad och uppnådda effekter. Utvärdering görs av sjukgymnast med förskrivningsrätt av kylväst. Eget ansvar Vid behov av enbart kylhatt/keps är detta ett eget ansvar Antidecubitushjälpmedel Hälskydd se Sittdynor och underlägg avsedda för trycksårsprevention se Dynor och underlägg Ryggkuddar och ryggdynor avsedda för trycksårsprevention se Ryggkuddar och ryggdynor Hjälpmedel för placering (lagring) av kroppen under behandling (positioneringskuddar) se Madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprevention Hjälpmedel för att reducera trycket på trycksårskänsliga delar av kroppen. 14

53 Ingen egenavgift en avser tryckreducerande madrasser. Ordinärt boende: Distriktssköterska, arbetsterapeut inom barnhabilitering Särskilt boende: Sjuksköterska, Arbetsterapeut enligt lokal tillämpning i vissa kommuner Tryckutjämnande madrass kan förskrivas för och/eller: 1. trycksårsprevention vid funktionsnedsättning av: b2702 tryckkänsel*, d.v.s. sinnesfunktion att uppfatta tryck mot eller på huden b810 hudens skyddsfunktioner*, d.v.s. hudens funktioner för att skydda kroppen från fysiska, kemiska och biologiska hot* 2. vid palliativ vård: b280 smärtförnimmelse * d.v.s. förnimmelse av obehaglig känsla som tyder på tänkbar eller faktisk skada i någon del av kroppens struktur. 3. personer med multifunktionsnedsättning med svår funktionsnedsättning av: b710 funktioner för rörlighet i leder* t.ex. felställningar och b280 smärtförnimmelse*. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs Rörelse-, styrke- och balansträningsredskap Tränings- och ergometercyklar Stationära cyklar för fysisk träning. Här ingår t.ex. armergometercyklar. Ingen egenavgift en avser armergometer/sängcykel/manuped. Sjukgymnast _ 15

54 Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Ståbarrar och ståstöd Stationär utrustning som ger stöd till en person som lär sig att stå. Ingen egenavgift en avser ståstöd för träning och/eller för d4104 att stå* eller d4154 att bibehålla stående ställning*. Sjukgymnast Ordinärt boende: Behovet att stå ska vara regelbundet, minst en gång om dagen. Särskilt boende: Enligt lokal tillämpning/rutin i respektive kommun. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hembesök krävs Arm- bål och benträningsredskap Utrustning för träning av armars, ben och bålens rörelseförmåga, balans och muskelstyrka. Här ingår t.ex. ribbstolar, trampoliner, gymnastikmattor, studsmattor och balansbrädor. Ingen egenavgift en avser rulle, gymnastikmatta, kilkudde, studsmatta, balansplatta och stora bollar typ Bobath när hjälpmedlet är en del i en sjukgymnastisk behandlingsplan. Sjukgymnast inom barnhabilitering Studsmatta kan förskrivas i träningsperioder på tre månader varefter uppföljning ska ske. Studmatta kan förskrivas efter samråd med barnhjälpmedelskonsulent. Balansplatta kan förskrivas under tidsbegränsad period. 16

55 Tippbrädor Ståplattformar med ryggstöd. Tippbrädan kan successivt vinklas från en liggande horisontell position till en stående vertikal i avsikt att träna en person att vänja sig vid att vara stående. Ingen egenavgift Sjukgymnast I första hand ska ståstöd förskrivas. Tippbräda kan förskrivas till patient som är i behov av maximalt stöd för d4154 att bibehålla stående ställning*. Ordinärt boende: Behovet att stå ska vara regelbundet, minst en gång om dagen. Särskilt boende: Enligt lokal tillämpning/rutin i respektive kommun. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hembesök krävs Hjälpmedel för placering (lagring) av kroppen under behandling Utrustning för att lagra eller positionera en person för att underlätta behandling och träning. Här ingår ex. positioneringskuddar. Sittdynor och underlägg avsedda för trycksårsprevention se Dynor och underlägg se Ingen egenavgift en avser positioneringskuddar för sittande, stående och/eller liggande. Arbetsterapeut, Sjukgymnast Positioneringskuddar kan endast förskrivas då vanliga kuddar inte fungerar på grund av patientens funktionsnedsättning. Kan förskrivas till patient med stor eller total* funktionsnedsättning, d.v.s. aktivitetsbegränsning som innebär avsaknad av förmåga att d410 ändra och/ eller bibehålla en kroppsställning* i sittande, stående eller liggande. Barn som inte har möjlighet till annat sittande än sin specialanpassade rullstol ska kunna erbjudas möjlighet till ett alternativt sittande, vilosittande. Här 17

56 kan ett flertal positioneringskuddar behövas som stöttar upp barnet. Förskrivning kan endast ske till hemmet. Kontakt ska tas med barnhjälpmedelskonsulent. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hembesök krävs Eget ansvar Vanliga kuddar är eget ansvar. 18

57 06 Ortoser och proteser Spinala ortoser Hjälpmedel som är utformade för att ändra och stödja ryggradens kroppsstrukturer och kroppsfunktioner. Hjälpmedlet kan vara individuellt tillverkat d v s utformat för att möta behovet hos den enskilde brukaren eller prefabricerade d v s utformad för att möta speciella funktionella krav. De prefabricerade hjälpmedlen är antingen inställbara d v s de behöver anpassas till den enskilde brukaren eller färdiga för omedelbart bruk d v s de behöver inga individuella inställningar. Landstinget: Ortoser som förskrivs som hjälpmedel är belagda med egenavgift. Maximal avgift per år är 750 kr se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. Mjuka ryggortoser: sjukgymnast Spinala ortoser kan förskrivas vid kronisk sjukdom och varaktigt behov av ortos. Max två st/år kan förskrivas. Innan förskrivning av formgjuten sits ska en bedömning vara gjord av landstingets sitteam. Patienter med diffusa symtom som t.ex. rygginsufficiens eller lumbago chronica, bör i första hand remitteras till sjukgymnast. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Eget ansvar Ortoser vid tillfälliga besvär, vissa enklare ortoser t.ex. mjuka halskragar och ortoser som endast syftar till att möjliggöra/underlätta fritids- och motionsaktiviteter samt idrott är eget ansvar Ortoser för buken Hjälpmedel vid bråckbehandling Hjälpmedel för att stödja och hålla bråck på plats. Här ingår t.ex. bråckband och bråckgördlar. 19

58 Landstinget: Ortoser som förskrivs som hjälpmedel är belagda med egenavgift se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Läkare i kirurgi, Läkare i allmänmedicin med erfarenhet av bråckbehandling, Sjukgymnast har endast förskrivningsrätt vid förnyad förskrivning. Bråckbandage kan förskrivas när operativ behandling inte är möjlig eller då operationen inte gett tillräcklig effekt. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Övre extremitetsortoser, kroppsburna Hjälpmedel som är utformade för att anpassa armarnas kroppsstrukturer och kroppsfunktioner. Hjälpmedlen kan vara individuellt tillverkade d v s utformade för att möta de funktionella behoven hos den enskilde brukaren eller prefabricerade d v s utformade för att möta speciella funktionella krav. De prefabricerade hjälpmedlen är antingen inställbara d v s de behöver anpassas till den enskilda brukaren eller färdiga för omedelbart bruk d v s de behöver inga individuella anpassningar Fingerortoser Hand-handledsortoser Armbågsortoser Skulderortoser Landstinget: Ortoser som förskrivs som hjälpmedel är belagda med egenavgift. Maximal avgift per år är 750 kr se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Arbetsterapeut, sjukgymnast Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. 20

59 Ortoser inom denna produktgrupp kan förskrivas vid kronisk sjukdom och varaktigt behov. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Eget ansvar Ortoser vid tillfälliga besvär och vissa enklare ortoser t.ex. epicondylitbandage samt ortoser som endast syftar till att möjliggöra/underlätta fritids- och motionsaktiviteter samt idrott är eget ansvar Nedre extremitetsortoser Hjälpmedel som är utformade för att anpassa benens kroppsstrukturer och kroppsfunktioner. Hjälpmedlen kan vara individuellt tillverkade d v s utformade för att möta de funktionella behoven hos den enskilde brukaren eller prefabricerade d v s utformade för att möta speciella funktionella krav. De prefabricerade hjälpmedlen är antingen inställbara d v s de behöver anpassas till den enskilda brukaren eller färdiga för omedelbart bruk d v s de behöver inga individuella anpassningar Fotortoser Hjälpmedel som omfattar hela eller delar av foten. Här ingår t.ex. ortopediska inlägg och insatser till skor, kuddar, hålfotsstöd, häldynor och hälskydd. Ortoser som förskrivs som hjälpmedel är belagda med egenavgift. Maximal avgift per år är 750 kr se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år. Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. Inlägg kan förskrivas vid kronisk sjukdom och varaktigt behov av ortos. Förskrivare vid Ortopedteknik har endast rätt att göra förnyad utprovning för ett nytt par inlägg per år. Ortos som del i behandling förskrivs inte som hjälpmedel och ingår inte i dessa riktlinjer. Inlägg kan endast förskrivas till patienter med nedanstående diagnoser och besvär: diabetes mellitus med komplikation clavusbildning med sårhot, mikroangiopathirelaterade besvär, känselrubbningar m.m. inflammatorisk ledsjukdom med fotdeformitet och besvär relaterad till grundsjukdomen. 21

60 neurologisk sjukdom med fotdeformitet och besvär och/eller medfödd deformitet med besvär. grav pes cavus eller grav pes planovalgus med clavusbildningar och besvär. status post fot/fotledsfraktur med felställning och besvär. barn med uttalad fotdeformitet t ex pes equino varus (s.k. klumpfot). Eget ansvar Fotortoser vid tillfälliga besvär och mindre allvarliga besvär är eget ansvar. Hallux valgus bandage, pelotter, hälkuddar eller hålfotsinlägg är eget ansvar. Inlägg för personer med välreglerad, tablett- eller kostbehandlad diabetes mellitus med vanlig framfotsinsufficiens utan neuropati är eget ansvar. Inlägg för personer med framfotsinsuffiens, d.v.s. nedtrampat främre fotvalv utan påtaglig felställning är eget ansvar. Pes plano valgus d.v.s. plattfothet behandlas normalt sett inte med inlägg Fotledsortoser Hjälpmedel som omfattar fotleden och hela eller delar av foten. Landstinget: Ortoser som förskrivs som hjälpmedel är belagda med egenavgift. Maximal avgift per år är 750 kr se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. Sjukgymnast endast för elastisk fotledsortos och enkel dorsalskena. Fotledsortos och dorsalskena kan förskrivas till patient med neurologisk funktionsnedsättning och/eller varaktigt behov av ortos. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Eget ansvar Ortoser vid tillfälliga besvär och vissa enklare ortoser t.ex. fotledsbandage samt ortoser som syftar till att möjliggöra/underlätta fritids-, motionsaktiviteter och idrott är eget ansvar Knäortoser Hjälpmedel som omfattar knäleden. 22

61 Landstinget: Ortoser som förskrivs som hjälpmedel är belagda med egenavgift. Maximal avgift per år är 750 kr se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. Sjukgymnast endast för elastisk knäortos. Knäortoser kan endast förskrivas vid kronisk sjukdom och varaktigt behov där stor* instabilitet kvarstår efter träning och/eller när svår* felställning/instabilitet kan påverkas med ortos. Vid ligamentär skada i knä, bör patienten i första hand hänvisas till sjukgymnast för att träna upp sin muskulära styrka om det är möjligt. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Eget ansvar Vid tillfälliga besvär och vissa enklare ortoser samt ortoser som endast syftar till att möjliggöra/underlätta fritids-, motionsaktiviteter och idrott är eget ansvar Övre extremitetsproteser, system Ett system av kompatibla komponenter, vanligen från en enskild tillverkare men som kan sättas samman med individuellt tillverkade komponenter till en rad olika armproteser. Ingen egenavgift Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. _ Nedre extremitetsproteser Ett system av kompatibla komponenter, vanligen från en enskild tillverkare men som kan sättas samman med individuellt tillverkade komponenter till en rad olika benproteser. Ingen egenavgift 23

62 Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. _ Proteser, utom extremitetsproteser Hjälpmedel som används för att ersätta, helt eller delvis, utseendet och funktionen av en förlorad kroppsdel förutom armarna eller benen Peruker Postischer och toupéer För peruk/postisch/toupée vid permanent håravfall uttas en egenavgift på 500 kr/st från och med 1 januari För peruk/postisch/toupée vid tillfälligt håravfall uttas ingen egenavgift. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år och patienter i palliativ vård. Läkare vid hudklinik Vid tillfälligt håravfall p.g.a. medicinering eller annan behandling har läkare i barnmedicin, gynekologi, invärtesmedicin, kirurgi, rehabiliteringsmedicin, neurologi eller onkologi förskrivningsrätt. Peruk kan förskrivas till patient med permanent eller tillfälligt håravfall p.g.a. medfödd hårdeffekt, sjukdom, olycksfall, operation eller behandling. Peruk kan inte förskrivas på grund av normalt håravfall. Fyra peruker av syntethår eller två peruker av naturhår kan förskrivas per år. Den mest kostnadseffektiva produkten som motsvarar behovet ska alltid väljas i första hand. För barn/ungdom under 18 år kan ytterligare en peruk per år förskrivas om särskilda behov föreligger. Landstinget har tecknat avtal med ett antal frisörer i länet som provar ut peruker. Utprovning av annan frisör kan endast ske vid utomlänsvård när patient behöver använda peruk under vårdtiden. Eget ansvar Tillbehör för vård av peruk såsom schampo, tejp, hårklämmor och klister att fästa peruken med är eget ansvar. Detta gäller även perukhållare samt val av dyrare peruk. 24

63 Bröstproteser Hjälpmedel som ersätter hela eller delar av bröstet, endast fysiskt Ingen egenavgift en avser vätskefyllda eller bröstproteser av silikon. Byte av bröstprotes får ske när behov finns. Läkare i kirurgi _ Eget ansvar Inköp av BH är ett eget ansvar Ortopediska skor Skor avsedda att användas vid behandling och/eller för att kompensera strukturella och funktionella missbildningar eller skador på fötterna Fotortoser (inlägg till skor), se Konfektionsskor och bekvämskor Massproducerade ortopediska skor ej individuellt tillverkade. Här ingår bl.a. skor med stort lästdjup, mjukt foder eller lång snörning som underlättar av och påtagning av skorna Specialtillverkade skor, över egen läst Ortopediska skor som är individuellt utformade för att möta en persons speciella önskemål och behov Anpassade standardskor Standardskor som anpassats för att möta en persons speciella önskemål och behov Ortopediska skor är belagda med egenavgift per par skor. Vuxna 800 kr, barn och ungdomar under 18 år 500 kr Anpassning av patientens egen standardsko betalas enligt egenavgift ortoser. Se Avgiftshandboken 25

64 en avser anpassning av patientens egen standardsko eller förskrivning av bekvämsko/specialtillverkad sko. Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. Förskrivning av ortopedisk sko innebär att enklast möjliga lösning som uppfyller behovet utprovas. Det innebär att i första hand görs anpassning av patientens egen standardsko, därefter utprovas bekvämsko och sist specialtillverkad sko. För vuxna kan två par skor per år, samt för barn tre par skor per år förskrivas. Ytterligare par kan förskrivas av medicinska skäl, på grund av onormal skoförslitning föranledd av funktionsnedsättningen, eller till barn och ungdomar under 18 år vid förändrad skostorlek. För anpassning av standardskor gäller anpassning av två par skor per år för vuxna samt anpassning av tre par skor per år för barn. Skillnad i fotstorlek: För barn och ungdomar till och med 19 år med funktionsnedsättning som innebär skillnad i fotstorlek på minst två skonummer kan landstinget bekosta det ena skoparet max 500 kr. Detta gäller skor inköpta i öppna handeln samt max tre par skor per år. Ortopediska skor kan förskrivas till patienter med nedanstående diagnoser och besvär: diabetes mellitus med komplikation: clavusbildning med sårhot, mikroangiopathirelaterade besvär, känselrubbningar osv. inflammatorisk ledsjukdom med fotdeformitet och besvär relaterad till grundsjukdomen. neurologisk sjukdom med fotdeformitet och besvär och/eller medfödd deformitet med besvär. grav pes planovalgus med clavusbildningar och besvär. barn med fotdeformitet eller sjukdom/skada som medför funktionella svårigheter att stå/gå. status post fot/fotledsfraktur med felställning och besvär. benlängdsskillnad som kräver klack/skoförhöjning på minst 15 mm eller mer. OBS! Mätning av benlängdsskillnad ska göras med patienten stående. Eget ansvar Vid anpassning av standardsko står personen själv för inköpskostnaden av skon och anpassningen betalas enligt egenavgift ortoser. Personer med välreglerad, tablett- eller kostbehandlad diabetes mellitus med vanlig framfotsinsufficiens utan neuropathi kan inte få ortopediska skor förskrivna. Personer med framfotsinsuffiens, dvs nedtrampat främre fotvalv utan påtaglig felställning kan inte få ortopediska skor förskrivna. 26

65 09 Hjälpmedel för personlig vård Kroppsburen skyddsmateriel Utrustningar som skyddar och förhindrar att olika delar av kroppen blir skadad. Här ingår även kroppsburna antidecubitushjälpmedel. Antidecubitushjälpmedel se Huvudskydd Ingen egenavgift en avser skyddshjälm. Arbetsterapeut, Läkare i barnmedicin eller neurologi, Sjukgymnast Skyddshjälm kan förskrivas när stor risk för huvudskada föreligger. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Fot-, häl- och tåskydd Ingen egenavgift en avser hälskydd. Ordinärt boende: Distriktssköterska Särskilt boende: Sjuksköterska Hälskydd kan förskrivas vid behov av att avlasta punktryck på häl och/eller då uppenbar risk för trycksår föreligger. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hembesök krävs Kroppsskydd Ingen egenavgift. 27

66 Särskilt boende: en avser höftskyddsbyxa för personer i särskilt boende. Arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska enligt lokal tillämpning/rutin. Särskilt boende: Förskrivs/tillhandahålls enligt lokal tillämpning/rutin Hjälpmedel för av- och påklädning Strumppådragare Hjälpmedel som underlättar för en person att sätta på sig strumpor och sockor. Ingen egenavgift Arbetsterapeut, Sjukgymnast Inom sluten vård: Strumppådragare kan förskrivas till patient i samband med akut insats som operation med restriktioner, om hjälpmedlet är en förutsättning för att självständigt kunna ta på sig strumpor. Ordinärt boende: Strumppådragare för kompressionsstrumpor kan förskrivas till person med funktionsnedsättning som inte klarar att ta på sig kompressionsstrumpor som förskrivits som personligt hjälpmedel. Särskilt boende: Strumppådragare kan förskrivas. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Eget ansvar Ordinärt boende: Vid planerad operation/åtgärd samt övriga behov än ovan beskrivna är strumppådragare eget ansvar. 28

67 09 12 Hjälpmedel vid toalettbesök Flyttbara toalettstolar, med och utan hjul Toalettstolar med en behållare och som kan användas för toalettbesök även på andra platser än badrummet. Här ingår även de som kan användas i samband med dusch. Ingen egenavgift en avser hygienstolar med hjul som kan användas för toalettbesök och dusch. Arbetsterapeut, Sjukgymnast Kan förskrivas till patient med behov av att kunna rulla, själv eller med hjälp av annan person, till och från toalettstol och/eller dusch för d5101 att tvätta hela kroppen* och d530 att sköta toalettbehov* Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hembesök krävs Toalettsitsar Tillbehör till toalettstolen eller toaletthinken avsedda att sitta på. De ger stabilitet och/eller komfort. Ingen egenavgift Ordinärt boende: en avser toalettinsatser för barn. Arbetsterapeut och sjukgymnast inom barnhabilitering. Särskilt boende: Arbetsterapeut Eget ansvar Ordinärt boende: Enkla toalettsitsar som t.ex. är mjuka eller i mindre storlek till vuxna personer är eget ansvar. Enkla toalettsitsar i mindre storlek till barn är eget ansvar. 29

68 Toalettstolsförhöjningar, fristående Här ingår toalettstolsförhöjningar som står på golvet. Förhöjningen kan utan svårighet lyftas bort från toaletten. Landstinget: Hygienhjälpmedel utan hjul förskrivs som hjälpmedel med en egenavgift på 300 kr/st. Se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år och patienter i palliativ vård. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter. Ordinärt boende: Arbetsterapeut, Sjukgymnast, Distriktssköterska Särskilt boende: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Fristående toalettstolsförhöjning kan förskrivas till patient för att underlätta d4103 att sitta* i syfte d530 att sköta toalettbehov*. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Toalettstolsförhöjningar, fasta tillsatser Hjälpmedel som sätts fast direkt på porslinet och som används för att få en högre sitthöjd. Landstinget: Hygienhjälpmedel utan hjul förskrivs som hjälpmedel med en egenavgift på 300 kr/st. Se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år och patienter i palliativ vård. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter. Ordinärt boende: Arbetsterapeut, Sjukgymnast, Distriktssköterska Särskilt boende: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Fast toalettstolsförhöjning kan förskrivas till patient för att underlätta d4103 att sitta* i syfte d530 att sköta toalettbehov*. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas 30

69 Toalettsitsar med inbyggd lyftanordning Toalettsitsar som har en inbyggd lyftanordning som hjälper en person att kunna sätta sig ner eller resa sig upp från toaletten. Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ja Arbetsterapeut, Sjukgymnast Fristående toalettsits med inbyggd lyftanordning kan förskrivas till patient för att självständigt möjliggöra d4103 att sitta* i syfte d530 att sköta toalettbehov*. Patienten ska själv kunna hantera hjälpmedlet. Hjälpmedelskonsulent kontaktas för konsultation. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hembesök krävs Armstöd och/eller ryggstöd som monteras på toaletten Hjälpmedel som monteras på toaletten och som ger stöd när en person ska sätta sig ner eller resa sig upp från toaletten. Landstinget: Armstöd och/eller ryggstöd som monteras på toalett förskrivs som hjälpmedel med en egenavgift på 300 kr/st. Se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år och patienter i palliativ vård. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter. Ordinärt boende: Arbetsterapeut, Sjukgymnast, Distriktssköterska Särskilt boende: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Armstöd och/eller ryggstöd som monteras på toaletten kan förskrivas till patient för att underlätta d4103 att sitta* i syfte d530 att sköta toalettbehov*. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas 31

70 09 33 Hjälpmedel vid tvättning, bad och dusch Bad och duschstolar (med och utan hjul), badbrädor, pallar, ryggstöd och sitsar Här ingår olika hjälpmedel för sittande vid dusch och badkarsbad. Här ingår inte stolar med toalettsits. Flyttbara toalettstolar, med och utan hjul, se Landstinget: Hygienhjälpmedel utan hjul förskrivs som hjälpmedel med en egenavgift på 300 kr/st. Se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år och patienter i palliativ vård. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter. en avser duschstol, duschpall, badbräda samt badstol. Ordinärt boende: Arbetsterapeut, Sjukgymnast, Distriktssköterska Särskilt boende: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Duschpall/duschstol samt badkarsbräda kan förskrivas för att underlätta för patient d510 att tvätta sig* Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Badbritsar, duschbord och skötbord Stationära eller mobila duschbord, skötbord och påklädningsbänkar som en person ligger på i samband med bad, dusch eller blöjbyte. Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ja, för elektriskt höj- och sänkbart skötbord en avser duschbord, skötbord och duschvagnar. Arbetsterapeut, Sjukgymnast 32

71 Duschvagn kan förskrivas när duschstol på hjul inte täcker behovet. Elektriskt höj- och sänkbart skötbord kan förskrivas till barn för att möjliggöra självständig förflyttning, d410 att ändra grundläggande kroppsställning*, till och från skötbordet. Det kan även förskrivas till större barn där föräldrar/personal har behov av olika arbetshöjder och p.g.a. barnets tyngd inte klarar av att sköta barnet. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hembesök krävs 33

72 12 Hjälpmedel vid förflyttning Gånghjälpmedel som hanteras med en arm Stödkäppar Armbågskryckor Landstinget: För komplett stödkäpp eller kryckkäpp (inkl. isdubb och doppsko) uttas en egenavgift på 100 kr/st. en gäller för alla patientgrupper. Permanent behov - Personer med kronisk sjukdom och permanent behov av stödkäpp betalar en egenavgift vid första förskrivningstillfället. Om behov av ny käpp uppstår på grund av slitage förskrivs ny käpp utan egenavgift, detta gäller även tillbehör. Tillfälligt behov - Vid behov av stödkäpp för tillfälligt behov uttas alltid en egenavgift på 100 kr/st för komplett stödkäpp (inkl. isdubb och doppsko). Vid behov av kompletterande tillbehör till käpp uttas en egenavgift för doppsko 15 kr/st och isdubb 60 kr/st. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter. Läkare för armbågskryckor Sjukgymnast för stödkäpp och armbågskryckor Synpedagog för vit stödkäpp till patient med nedsatt b210 synfunktion*. Stödkäppar/armbågskryckor kan förskrivas när en person är i behov av stöd för d450 att gå*. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand. 34

73 Underarmskryckor (Rakryckkäppar) Axillarkryckor Gånghjälpmedel med tre eller fler stödben Ingen egenavgift Sjukgymnast Underarmskryckor/axillarkryckor/gånghjälpmedel med tre eller fler stödben kan förskrivas när en person är i behov av stöd för d450 att gå* när enklare hjälpmedel inte uppfyller behovet. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Underarmskryckor (Ra-kryckkäppar) och axillarkryckor - Vårdcentral i första hand. Gånghjälpmedel med tre eller fler stödben - Hembesök rekommenderas Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna Gåstativ Ingen egenavgift en avser betastöd Arbetsterapeut, Sjukgymnast. Gåstativ kan förskrivas när en person är i behov av stöd för d450 att gå* när enklare hjälpmedel inte uppfyller behovet. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas. 35

74 Rollatorer Landstinget: Rollator förskrivs som hjälpmedel med en egenavgift på 300 kr/st från och med 1 januari Barn och ungdomar under 18 år eller patienter inom palliativ vård ska inte betala någon egenavgift. en tas ut i öppenvård inom 1 månad efter förskrivning (när överföring sker till vårdcentral). Ingen egenavgift tas ut om rollatorn återlämnas inom en månad. Vid planerad korttids användning uttas ingen egenavgift om rollatorn återlämnas inom fyra månader. tas ut vid nyförskrivning av rollator och vid byte av modell på grund av ändrat behov (förändring av funktionsnedsättningen och/eller omgivning). tas inte ut vid byte på grund av behov av reparation av t.ex. bromsar, hjul på tidigare utprovad rollator. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Arbetsterapeut, Sjukgymnast Rollator kan förskrivas när en patient är i behov av stöd för d450 att gå* när enklare gånghjälpmedel inte uppfyller behovet. En (1st) rollator kan förskrivas. Endast i undantagsfall kan två rollatorer förskrivas. Undantag: om rollator ska nyttjas på olika våningsplan och patienten inte kan förflytta rollatorn mellan våningsplanen eller om patienten inte kan ta sig i och ur bostaden på grund av att tillgång till hiss eller ramp saknas. Dubbla rollatorer kan inte förskrivas för att snö och smuts dras in i bostaden. Leverantörens bricka och/eller korg kan förskrivas. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Rollator för inomhusanvändning -Hembesök rekommenderas Rollator för utomhusanvändning -Vårdcentralen i första hand Eget ansvar Önskar personen mer än en rollator utan att kriterierna för detta är uppfyllda ska personen hänvisas till öppna marknaden Gåstolar Hjälpmedel med hjul och sits eller slingor, som stöder kroppen i samband med gång. Kan vara försedd med underarmstöd. Ingen egenavgift 36

75 Sjukgymnast Gåstol kan förskrivas när en person är i behov av stöd för d450 att gå* när enklare gånghjälpmedel inte uppfyller behovet. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs Gåbord Hjälpmedel med hjul och/eller doppskor och en stödyta eller underarmstöd. RA-rollatorer ingår under denna Iso-kod. Ingen egenavgift Sjukgymnast Gåbord kan förskrivas när en patient är i behov av stöd för d450 att gå* när enklare gånghjälpmedel inte uppfyller behovet. Vid förskrivning av gåbord ska förskrivaren bedöma att patienten aktivt medverkar vid uppresningen och klarar att ta större delen av belastningen på benen. Vid förskrivning av gåbord med uppresningstillsats till barn kontaktas barnhjälpmedelskonsulent. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs Cyklar Trehjuliga cyklar med fotpedaler Cykel i barnstorlek förskrivs utan egenavgift. Cykel i vuxenstorlek kan förskrivas till barn/ungdom t.o.m. 17 år, då uttas en egenavgift på kr. Patienten kan låna cykel från landstinget t.o.m. 17 års ålder, därefter kan cykeln köpas till restvärdet eller återlämnas. Personen äger då cykeln och ansvarar själv för all service och reparationer. en avser cyklar till barn/ungdomar t.o.m. 17 år. Arbetsterapeut och Sjukgymnast inom barnhabilitering 37

76 en avser cyklar i landstingets sortiment. Endast en cykel kan förskrivas. Ny förskrivning kan ske tidigast efter fem år. Byte av cykel kan ske tidigare om funktionsnedsättningen kräver det och görs då efter ny bedömning. Vid förskrivning av cykel ska enklaste alternativet provas först. Stödhjul till egen cykel ska alltid provas innan trehjulig cykel kan bli aktuell. Cykel kan endast förskrivas för lek och/eller träning samt för att förflytta sig. Barnet/ungdomen ska kunna d4153 bibehålla sittande ställning* på en sadel med eller utan bålstöd och d435 flytta föremål med hjälp av benen* d.v.s. trampa på cykelpedaler. Barnet/ungdomen ska vara motiverat att leka/träna eller förflytta sig med cykel. Vid förskrivning med målsättning förflyttning ska behovet vara regelbundet och ge hjälp till självständig förflyttning. Vid förskrivning med målsättning lek/träning ska möjlighet till kontinuerlig användning finnas. Målsman ansvarar för att barn/ungdom cyklar i lämplig miljö. Cykel kan inte förskrivas säsongvis om avsikten är att låna cykeln igen nästa säsong. Eget ansvar Vinterförvaring av cykel är eget ansvar Handdrivna cyklar Hjulförsedda cyklar som är handdrivna och har två eller fler hjul. Cykel i barnstorlek förskrivs utan egenavgift. Cykel i vuxenstorlek kan förskrivas till barn/ungdom t.o.m. 17 år, då uttas en egenavgift på kr. Patienten kan låna cykel från landstinget t.o.m. 17 års ålder, därefter kan cykeln köpas till restvärdet eller återlämnas. Personen äger då cykeln och ansvarar själv för all service och reparationer. en avser cyklar till barn/ungdomar t.o.m. 17 år. Arbetsterapeut och Sjukgymnast inom barnhabilitering Handdriven cykel kan endast förskrivas för lek/träning eller för att förflytta sig. Barnet/ungdomen ska kunna d4153 bibehålla sittande ställning* på en sits med eller utan bålstöd och förflytta sig med hjälp av armarna. Barnet/ungdomen ska vara motiverat att leka/träna eller förflytta sig med handdriven cykel. Vid förskrivning med målsättning förflyttning ska behovet vara regelbundet och ge hjälp till självständig förflyttning. 38

77 Vid förskrivning med målsättning lek/träning ska möjlighet till kontinuerlig användning finnas. Målsman ansvarar för att barn/ungdom cyklar i lämplig miljö. Cykel kan inte förskrivas säsongvis om avsikten är att låna cykeln igen nästa säsong. Eget ansvar Vinterförvaring av cykel är eget ansvar Parcyklar och tandemcyklar Parcykel/tandemcykel kan förskrivas till barn/ungdom t.o.m. 17 år, då uttas en egenavgift på kr. Patienten kan låna cykel från landstinget t.o.m. 17 års ålder, därefter kan cykeln köpas till restvärdet eller återlämnas. Personen äger då cykeln och ansvarar själv för all service och reparationer. Särskild förskrivning Ja en avser cyklar till barn/ungdomar t.o.m. 17 år. Arbetsterapeut och Sjukgymnast inom barnhabilitering Synpedagog till patient med nedsatt b210 synfunktion* Har brukaren trehjulig cykel som personligt hjälpmedel, kan inte tandem eller parcykel förskrivas (eller omvänt). Dubbelförskrivning medges inte. Cykel kan inte förskrivas säsongvis om avsikten är att låna cykeln igen nästa säsong. Eget ansvar Vinterförvaring av cykel är eget ansvar Tilläggsutrustning till cyklar Ingen egenavgift. en avser tilläggsutrustning till cyklar för barn/ungdomar t.o.m. 17 år. Arbetsterapeut och Sjukgymnast inom barnhabilitering Tilläggsutrustning som inte finns att köpa i öppna handeln t.ex. stödhjul, pedaler, sadlar till patientens egen cykel kan förskrivas som hjälpmedel. 39

78 Eget ansvar Cykel och tilläggsutrustning som finns att köpa i öppna handeln är personens eget ansvar Manuellt drivna rullstolar Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Manuella rullstolar med ensidesframdrivning Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ja, för rullstol med uppresningsfunktion Arbetsterapeut Förskrivning kan ske för d465 att förflytta sig med hjälp av utrustning* d.v.s. rullstol när andra förflyttningssätt inte är tillräckliga och för d4153 att bibehålla sittande ställning*. Den enklaste modellen av rullstol som tillgodoser förflyttningsbehovet och behovet av sittkomfort förskrivs i första hand. Endast i undantagsfall kan patienten få mer än en manuell rullstol förskriven för samma behov. För rullstol med uppresningsfunktion ska målsättningen vara att underlätta i dagliga livets aktiviteter. Rullstolen ska ge patienten ökad självständighet. Behovet av d4104 att stå* ska vara regelbundet, flera gånger per dag. Rullstol med uppresningsfunktion kan inte förskrivas för enbart ståträning. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Manuella vårdarmanövrerade rullstolar Ingen egenavgift Arbetsterapeut 40

79 Manuell vårdarmanövrerad rullstol kan förskrivas vid nedsatt d450 förmåga att gå*, nedsatt förmåga d460 att röra sig omkring på olika platser* och nedsatt förmåga d465 att förflytta sig med hjälp av utrustning*. Manuellt vårdarmanövrerad rullstol kan förskrivas vid frekvent och regelbundet behov. Förskrivning kan även ske vid tillfälligt behov, men ska då återlämnas efter användningen. En enklare modell av manuellt tvåhjulsdriven rullstol kan vara ett alternativ till manuellt vårdarmanövrerad rullstol. Har personen sedan tidigare en manuellt tvåhjulsdriven rullstol förskriven ska den användas i första hand. Vid val av modell bör även hänsyn tas till e340 personliga vårdgivare och personliga assistenter*, närstående och omgivningsfaktorer*. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Motordrivna rullstolar Eldrivna rullstolar med manuell styrning Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ja, både vid ny förskrivning och vid byte Arbetsterapeut i samråd med läkare. Eldriven rullstol kan förskrivas vid stor* eller total* nedsatt d450 förmåga att gå* och behov finns av d465 att förflytta sig med hjälp av utrustning* för d460 att röra sig omkring på olika platser* när andra förflyttningssätt enligt nedanstående kriterier inte är tillräckliga för förflyttning i den dagliga livsföringen. Kriterier: behovet av förflyttning ska inte kunna tillgodoses av andra förflyttningshjälpmedel såsom manuell rullstol, rollator, käppar o dyl. behovet att förflytta sig med elrullstol ska vara frekvent (flera gånger i veckan) och regelbundet patienten ska själv kunna framföra rullstolen utan fara för sig själv eller annan 41

80 elrullstol för inomhusanvändning kan förskrivas när andra förflyttningshjälpmedel inte tillgodoser behovet vid förskrivning av elrullstol för utomhusanvändning ska andra förflyttningsmöjligheter i den dagliga livsföringen, t.ex. cykel, buss, bil eller färdtjänst tas i beaktande förvaringsutrymme för elrullstolen ska vara lättillgängligt utrymmet ska ha eluttag, vara torrt samt ha sådan temperatur att det aldrig blir minusgrader den enklaste modellen av elrullstol som tillgodoser förflyttningsbehovet och sittkomfort förskrivs i första hand Byte av elrullstol kan ske då elrullstolen blivit utsliten, brukaren vuxit ur den eller då behoven förändrats. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs. Eget ansvar Eldriven rullstol som enbart ska användas för rekreation eller i fritidsaktiviteter, till idrottsutövning eller på arbetsplatsen är eget ansvar Eldrivna vårdarmanövrerade rullstolar Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ordinärt boende: Ja, både vid ny förskrivning och byte Särskilt boende: Enligt lokal tillämpning Arbetsterapeut Eldriven vårdarmanövrerad rullstol kan förskrivas vid stor* eller total* nedsatt d450 förmåga att gå* och behov finns av d465 att förflytta sig med hjälp av utrustning* för d460 att röra sig omkring på olika platser* när andra förflyttningssätt enligt nedanstående kriterier inte är tillräckliga för förflyttning i den dagliga livsföringen. Kriterier: Behovet att förflytta sig med eldriven vårdarmanövrerad rullstol tillsammans med närstående/personal ska vara för att upprätthålla dagliga aktiviteter. När manuellt tvåhjulsdriven eller vårdarmanövrerad rullstol inte kan användas utomhus 42

81 När enklare förflyttningshjälpmedel inte fungerar och när patienten inte självständigt kan framföra elrullstol på ett säkert sätt. Behovet att förflytta sig med elrullstol ska vara frekvent (flera gånger i veckan) och regelbundet Eldriven vårdarmanövrerad rullstol kan inte förskrivas för vardagliga aktiviteter som sker någon eller några gånger/vecka. Undantag är om sammanboende inte kan lämna patienten ensam för att uträtta vardagliga aktiviteter. När inte närstående/personal kan skjutsa patienten i en manuell rullstol på grund av patientens vikt eller funktionshinder hos närstående/personal. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs Tilläggsutrustning till rullstolar Drivaggregat Hjälpmedel som monteras på en manuellt driven rullstol för att ge kraft för att kunna köra rullstolen Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ordinärt boende: Ja både vid ny förskrivning och byte Särskilt boende: Enligt lokal tillämpning Arbetsterapeut Drivaggregat för vårdarmanövrering se Drivaggregat kan monteras på rullstol för att underlätta förflyttning av annan person. Drivaggregat kan förskrivas som alternativ till elrullstol med vårdarstyrning. Drivaggregat för självständig förflyttning se och Drivaggregat som består av drivhjul (eldriven enhet som aktiveras med drivringarna) kan förskrivas till manuell rullstol för att underlätta för patienten att själv manövrera rullstolen. Drivhjul kan förskrivas som ett alternativ till eldriven rullstol. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs. 43

82 Bälten och selar till rullstolar Ingen egenavgift Arbetsterapeut Bälten och selar till rullstol kan förskrivas för d415 att bibehålla en kroppsställning* och/eller förhindra att patient glider eller faller ur rullstol. Bälten och selar förskrivs som tillbehör till rullstol. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013:Hembesök rekommenderas Övriga fordon Liggvagnar och paraplyvagnar Ingen egenavgift Arbetsterapeut och Sjukgymnast Förskrivning av sulkyvagn ska underlätta förflyttning i vardagsaktiviteter i hemmet och närmiljön. Sulkyvagn kan förskrivas till barn när standardbarnvagn inte täcker barnets behov av sittställning/ komfort eller när barnet uppnått en ålder då barnet inte använder sulkyvagn. Dubbelförskrivning medges inte. Tvillingvagn kan förskrivas till barn med höftledsgips/ortos. Tvillingvagn kan även förskrivas till barn över 3 år som har ett syskon i spädbarnsålder och på grund av sitt funktionshinder inte kan använda syskonsits/ståbräda. Kontakt ska tas med hjälpmedelskonsulent. Cykeldrag kan inte förskrivas. Eget ansvar Regncape är eget ansvar Rullbrädor och krypvagnar Ingen egenavgift 44

83 en avser krypvagn Arbetsterapeut, Sjukgymnast inom barnhabilitering _ Hjälpmedel för överflyttning och vändning Glidbrädor, glidmattor, draglakan och vändningsmattor Ingen egenavgift en avser glidbrädor/glidmattor/glidlakan Arbetsterapeut, Sjukgymnast Hjälpmedlet är avsett att användas för d410 att ändra grundläggande kroppsställning* för att underlätta vid förflyttning i och ur stol samt vändning och positionering i säng. Hjälpmedlet kan användas av patienten själv och/eller av e340 personliga vårdgivare och personliga assistenter* och/eller närstående. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Eget ansvar Enklare draglakan och speciella glidmattor/glidbrädor avsedda för användning i bil är eget ansvar Vridplattor (vändskivor) Hjälpmedel som hjälper en person att göra en roterande rörelse med fötterna stående på den roterande skivan. Ingen egenavgift Arbetsterapeut, Sjukgymnast 45

84 Vridplatta/vändskiva kan förskrivas för att underlätta överflyttning genom d4104 att stå* och genom d465 att förflytta sig med hjälp av utrustning*. Användning av vridplatta förutsätter hjälp av annan person. För kommunaliserad hälso- och sjukvård avtal 2013: Hembesök krävs. Eget ansvar Vridplattor för sittande överflyttning är eget ansvar Fristående lyftbågar Ingen egenavgift en avser lyftbåge Arbetsterapeut, Sjukgymnast Fristående lyftbåge förskrivs till patient för d4106 att förskjuta kroppens tyngdpunkt i liggande*. Lyftbågen ska underlätta att dra sig högre upp, vända sig i säng eller att lyfta upp kroppen. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs Repstegar Ingen egenavgift Särskilt boende: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Repstege kan förskrivas i kommunernas särskilda boendeformer. Repstege kan förskrivas för att underlätta för patienten att dra sig upp från liggande för d4103 att sitta* upp i sängen Uppresningsbälten och västar Hjälpmedel som hjälper en person att manuellt förflytta en annan person. Ingen egenavgift en avser uppresningsbälten. 46

85 Arbetsterapeut, Sjukgymnast Uppresningsbälte kan förskrivas för att ge vårdaren eller patienten ett stabilt grepp i olika överflyttningssituationer. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Överflyttningsplattformar Hjälpmedel för att i horisontalplanet förflytta en stående person en kort sträcka. Ingen egenavgift Arbetsterapeut, Sjukgymnast Överflyttningsplattform kan förskrivas när patient inte klarar att gå*. Hjälpmedlet kräver att patienten klarar d4104 att stå* och d4154 att bibehålla stående ställning* vid överflyttning. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs Personlyftar Hjullyftar, med lyftselar och/eller lyftslingor Mobila stålyftar Ingen egenavgift. Arbetsterapeut, Sjukgymnast. Personlyft kan förskrivas för att patient med hjälp av annan ska kunna överflyttas i den dagliga livsföringen. Personlyft kan förskrivas för d465 att förflytta sig med hjälp av utrustning* när enklare hjälpmedel inte uppfyller behovet. Lyft med ståfunktion kan förskrivas om brukaren klarar d4104 att stå* och ta belastning. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs. 47

86 Stationära lyftar(monterade på/i vägg/väggar, golv och/eller tak) Stationära fristående lyftar Ingen egenavgift. Arbetsterapeut, Sjukgymnast. Särskild förskrivning Ja i ordinärt boende Personlyft kan förskrivas för att patient själv eller med hjälp av annan person ska kunna överflytta sig i den dagliga livsföringen. Personlyft kan förskrivas för d465 att förflytta sig med hjälp av utrustning* när andra överflyttningssätt och enklare hjälpmedel inte uppfyller behovet. Stationär lyft kan förskrivas då hjullyft inte uppfyller behovet. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs Stationära lyftar som monteras på eller i andra produkter Ingen egenavgift. Särskild förskrivning Ja en avser badkarsmonterad lyft. Arbetsterapeut, Sjukgymnast Badkarsmonterad lyft kan förskrivas när enklare hjälpmedel eller kommunens bostadsanpassningsbidrag inte täcker behovet. Badkarsmonterad lyft kan förskrivas då det finns medicinska skäl för patienten att bada och patienten inte klarar d410 att ändra grundläggande kroppsställning*, att sätta sig/resa sig ur badkar. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs. 48

87 Lyftselar, sitsar och bårar Ingen egenavgift en avser lyftselar. Arbetsterapeut, Sjukgymnast När en patient har behov av personlyft förskrivs lyftsele som ett tillbehör. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs Orienteringshjälpmedel Vita käppar (Teknikkäppar) Ingen egenavgift en avser teknikkäppar och markeringskäppar. Synpedagog _ Akustiska ledfyrar (Ljudsignalsändare) Ingen egenavgift Synpedagog Akustiska ledfyrar kan förskrivas till en patients bostad och/eller i dennes skolmiljö. 49

88 18 Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler Bord Läsbord, pulpeter och talarstolar Ingen egenavgift. en avser läsbord. Arbetsterapeut, Synpedagog Läsbord är avsett för d166 att läsa och d170 att skriva* för personer med svår funktionsnedsättning*. Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Eget ansvar Läsbord avsett för att kunna sitta bättre när man läser eller för att användas som avställningsyta är eget ansvar Belysningsarmaturer Läs- och arbetsbelysningar Ingen egenavgift Synpedagog Läs- och arbetsbelysning kan förskrivas då personens läsavstånd är 10 cm eller kortare. Förskrivning kan också ske i synstimuleringssyfte till barn i hemmiljön och/eller till skolan. Eget ansvar Vid behov av nytt lysrör bekostas detta av patienten. 50

89 18 09 Sittmöbler och sitsar Stolar Coxitstolar Stolar på vilka en eller flera delar av sitsens framkant kan vinklas. Ingen egenavgift Arbetsterapeut, Sjukgymnast Vuxna personer: en avser anpassad arbetsstol till personer med svår funktionsnedsättning*. Med anpassning avses t.ex. bålstöd eller elfunktion. Barn/ungdomar: en avser anpassad arbetsstol till personer med måttlig eller svår funktionsnedsättning*. Vuxna Ordinärt och särskilt boende: Anpassad arbetsstol kan endast förskrivas till personer med svår funktionsnedsättning*. Anpassad arbetsstol kan förskrivas till patient som inte klarar d4103 att sitta* d.v.s. sätta sig ner och resa sig upp från vanlig möbel, förhöjd möbel eller vanlig kontorsstol eller d4153 att bibehålla sittande ställning* när rullstol inte är ett alternativ. Anpassad arbetsstol kan förskrivas till patient med svår funktionsnedsättning* som d465 förflyttar sig med hjälp av utrustning* såsom gånghjälpmedel eller rullstol men som inte klarar d4103 att sitta*. Daglig verksamhet: Arbetsstol kan förskrivas som hjälpmedel till person i daglig verksamhet som är i behov av en stol med fler inställningsmöjligheter än den grundutrustning som verksamheten har ansvar för att tillhandahålla. Barn/ungdomar Hemmet: Arbetsstol kan förskrivas när funktionsnedsättningen är måttlig eller svår* då stolar på den öppna marknaden och enklare anpassningar inte täcker behovet av sitthjälpmedel. Arbetsstol kan förskrivas för att patienten ska klara av aktiviteter som d550 att äta* och d155 att förvärva färdigheter* t.ex. skriva, leka vid bord. Arbetsstolen kan också förskrivas i syfte att öka förutsättningarna för träning av motoriska funktioner som axel- och bålstabilitet samt huvudkontroll i samband med ovanstående aktiviteter. Skolan: Se Ansvarsfördelning för hjälpmedel i skolan Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök krävs 51

90 Eget ansvar Enklare hjälpmedel t.ex. stol, pall eller kontorsstol/arbetsstol i standardutförande är eget ansvar Pallar och ståstolar Ståstolar är höga stolar som ger stöd till en person som är i en stående ställning. Ingen egenavgift Ordinärt boende: en avser magstödstol med hjul och fotbroms. Arbetsterapeut, Sjukgymnast Ordinärt boende: Magstödsstol kan endast förskrivas om patienten helt saknar förmåga d4153 att bibehålla sittande ställning* på vanlig sittmöbel. Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök krävs Eget ansvar Enklare hjälpmedel t.ex. kilkudde, stol, pall eller kontorsstol/arbetsstol i standardutförande är eget ansvar Speciella sittmöbler Stolar utformade för att passa speciella sittbehov. Här ingår tex. höga barnstolar, säckstolar och golvsitsar. Ingen egenavgift Arbetsterapeut och Sjukgymnast inom barnhabilitering Speciella sittmöbler kan förskrivas för att möjliggöra aktiviteter i dagliga livet och lek. ADL-bänkar kan endast förskrivas till hemmet. Eget ansvar Enklare hjälpmedel t.ex. hög stol, pall eller barnstol i standardutförande är eget ansvar. 52

91 Dynor och underlägg Dynor och underlägg av olika material avsedda att ge komfort. Här ingår även dynor och underlägg till rullstolar. och kriterier för sittdynor och underlägg avsedda för trycksårsprevention ingår i nedanstående text Hjälpmedel för placering (lagring) av kroppen under behandling (positioneringskuddar) se Ingen egenavgift Ordinärt boende: Arbetsterapeut Särskilt boende: Arbetsterapeut, Sjukgymnast. För sjukgymnast avser förskrivningsrätten förhöjningsdynor, kildynor. Sittdynor förskrivs till rullstol och den enklaste dynan förskrivs i första hand. Vid anpassning av sittande i rullstol kan i undantagsfall kildyna förskrivas. Antidecubitusdynor till rullstol förskrivs vid trycksårstendens eller som behandlingsåtgärd vid trycksår. Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Eget ansvar Ordinärt boende: Förhöjningsdynor, kildynor som läggs på vanliga stolar är eget ansvar Ryggkuddar och ryggdynor Ingen egenavgift en avser ryggkuddar och ryggdynor till rullstol. Arbetsterapeut. Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Eget ansvar Ryggdynor till möbler är eget ansvar. 53

92 18 12 Sängar Sängar och lösa sängbottnar, motoriserat reglerbara Ingen egenavgift Arbetsterapeut, Sjukgymnast Brukarens befintliga säng skall i första hand anpassas med enklare lösningar. Säng kan förskrivas till person med funktionsnedsättning för d410 att ändra grundläggande kroppsställning* eller för d415 att bibehålla en kroppsställning* och/ eller underlätta personlig vård. Patienten ska själv kunna reglera sängen och därigenom bli mer oberoende av hjälp. Säng kan också förskrivas till person i eget boende när vården sköts av närstående/personal. Hjälpbehovet skall vara omfattande och omvårdnaden utföras huvudsakligen i sängen. Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök krävs Eget ansvar Ordinärt boende: Standard madrass är personens eget ansvar Ställbara rygg- och benstöd Ingen egenavgift en avser sängryggstöd Arbetsterapeut, Sjukgymnast Manuellt sängryggstöd kan förskrivas när brukaren inte behöver justera inställningen på ryggstödet och/eller vid tillfälligt behov av höjd huvud/fotända på sängen. Elektriskt sängryggstöd kan förskrivas för d4100 att ligga ner* samt på medicinsk indikation. Personen ska själv kunna reglera sängryggstödet och därigenom bli mer oberoende av hjälp. Elektriskt sängryggstöd kan inte förskrivas av ergonomiska skäl för patienten. Elektriskt sängryggstöd kan också förskrivas vid omfattande hjälp- eller omvårdnadsbehov som utförs av närstående/personal. Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök krävs 54

93 Sänggrindar och lyftbågar Ingen egenavgift Arbetsterapeut, Sjukgymnast. _ Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök krävs Höjdställbara tillsatser till möbler Förhöjningsklotsar och förhöjningsben Ingen egenavgift Arbetsterapeut, Sjukgymnast Ordinärt boende: Förhöjningsklotsar kan endast förskrivas till säng. Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök krävs Eget ansvar Ordinärt boende: Förhöjningsklotsar till möbler (förutom säng) är eget ansvar Stödanordningar Stödhandtag Sänggrindar och lyftbågar se Ingen egenavgift en avser produkter i landstingets sortiment (Grippo). Arbetsterapeut, Sjukgymnast 55

94 _ Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök krävs Eget ansvar Ordinärt boende: Stödhandtag är eget ansvar, förutom den produkt som anges i riktlinjerna Hjälpmedel för förflyttning i vertikal ledd Portabla ramper Ingen egenavgift en avser teleskop- och tröskelramper. Arbetsterapeut, Sjukgymnast. Förskrivning kan göras vid tillfälligt behov av ramp/tröskelramp i den egna bostaden. Är behovet att rampen ska vara permanent på plats, kan inte förskrivning göras. Ramp kan förskrivas för vardagsaktiviteter. Vid tillfälligt behov ska ramperna återlämnas direkt när behovet har upphört. Vid regelbunden användning i vardagsaktiviteter lånar personen ramp så länge behovet kvarstår. Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Eget ansvar Ordinärt boende: Ramper för användning i och ur bil är eget ansvar.. 56

95 22 Hjälpmedel för kommunikation och information Synhjälpmedel Ljusfilter (absorbtionsfilter) Ingen egenavgift Optiker _ Glasögon och kontaktlinser Glasögon med bågar är belagda med en egenavgift på 500 kr/st från och med 1 januari Byte av glas 125 kr/st. Barn och ungdomar under 18 år är befriade från egenavgift för glasögon med bågar samt vid byte av glas i befintliga bågar. Se Avgiftshandboken. Optiker, Ögonläkare för glasögonglas Optiker vid Syncentralen för glasögonbågar Optiker, Ögonläkare för kontaktlinser Progressiva glas förskrivs inte. Ny förskrivning av glas/glasögon kan ske tidigast efter två år om inte en synförsämring motsvarande 2/10 har skett Glas, linser och linssystem som förstorar Ingen egenavgift Optiker, Synpedagog, Ögonläkare 57

96 _ Kikare och teleskop Ingen egenavgift Optiker, Synpedagog _ Hörhjälpmedel Kroppsburna hörapparater Hörglasögon I-örat-apparater Bakom-örat-apparater Taktila hörhjälpmedel Hörapparater som används tillsammans med implantat Här ingår också hörapparater med inbyggd tinnutusmaskering. Enbart tinnitusmaskerare se Hörapparat är belagd med en egenavgift på 500 kr /st från och med 1 januari Ljudstimulerare (tinnitusmaskerare) är belagd med en egenavgift på 500 kr/st från och med 1 januari Barn och ungdomar under 18 år är befriade från egenavgift. Se Avgiftshandboken. Audionom _ 58

97 22 09 Rösthjälpmedel Röstgeneratorer Hjälpmedel som överför luftrörelser i strupen till tal genom rörelser i gommen, tungan och munnen. Ingen egenavgift Logoped, Läkare i Öron-Näsa-Halssjukdomar _ Röstförstärkare för personligt bruk Hjälpmedel för att förstärka röstvolymen hos en person. Ingen egenavgift Logoped, Läkare i Öron-Näsa-Halssjukdomar Röstförstärkare kan förskrivas för närkommunikation Hjälpmedel för teckning och handskrift Skrivbrädor, ritbrädor, teckningsbrädor Ingen egenavgift Synpedagog 59

98 Skrivbrädor kan förskrivas då funktionsnedsättningen kräver reglerbar vinkling. Skrivskiva kan förskrivas till person med svår funktionsnedsättning av b210 synfunktioner * Eget ansvar Skrivskivor som inte är reglerbara är eget ansvar. Skrivbräda för bättre ergonomi är eget ansvar Namnteckningsramar, namnstämplar och skrivramar Ingen egenavgift en avser namnteckningsramar och skrivramar. Synpedagog _ Utrustning för manuell punktskrift Ingen egenavgift en avser reglett och skrivstift. Synpedagog _ Skrivmaskiner Ingen egenavgift en avser punktskriftmaskiner Synpedagog _ 60

99 Programvara för ordbehandling Programvara för att skriva, redigera och lagra text, som t.ex. layoutprogram och programvara för ordbehandling för alternativ styrning. Här ingår även programvara för att använda punktskrift. Ingen egenavgift Särskild förskrivning Programvara för rättstavning. Arbetsterapeut, Logoped, Programvara för rättstavning endast logoped Synpedagog till patient med nedsatt b210 synfunktion* Programvara för ordbehandling kan förskrivas i samband med förskrivning av datorutrustning eller till patients egen dator för att kompensera funktionsnedsättning. Programvara för rättstavning kan förskrivas när rättstavningsfunktion i ordbehandlingsprogram inte täcker behovet. Förskrivning av rättstavningsprogram kan göras efter utprovningsperiod då behovet är fastställt. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Eget ansvar Vanligt förekommande ordbehandlingsprogram med rättstavningsfunktion är eget ansvar Hjälpmedel för att hantera ljud-, bild- och videoinformation Utrustning för att spela in och återge ljud Landstinget: Daisy-spelare förskrivs som hjälpmedel med en egenavgift på 500 kr från och med 1 januari Daisy spelare som även kan användas som fickminne förskrivs med egenavgift. Barn och ungdomar under 18 år ska inte betala någon egenavgift. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter. Särskild förskrivning Ja 61

100 en avser Daisy-spelare och fickminne. Arbetsterapeut, Logoped Synpedagog för patienter med nedsatt b210 synfunktion* Daisyspelare: Inom synområdet är person med nedsatt läsuthållighet som huvudsakligen använder tal- eller punktskrift som läsmedium berättigade till Daisy-spelare. Talboken på CD-rom ersätter böcker i svartskrift exempelvis läromedel, fack- och skönlitteratur. Daisy-spelare kan endast förskrivas när läsningen kräver navigering, bokmärken eller variabel uppläsningshastighet. Daisy-spelare kan endast förskrivas när alternativ lösning till Daisy-spelare inte kan användas. Patienten ska kunna hantera hjälpmedlet självständigt. Fickminne: Digitalt fickminne kan förskrivas för att självständigt kunna göra anteckningar och ta del av egna anteckningar då man inte kan använda svartskrift. Patienten ska självständigt kunna hantera fickminnet. För barn/ungdom upp till och med 19 år kan fickminne förskrivas i samband med orientering och förflyttningsträning samt för att skapa ljudalbum. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Eget ansvar CD/MP3/DVD-spelare och Daisy-programvara för användning i dator är eget ansvar Slutna TV-system (CCTV) Slutna system för bildöverföring med en kamera till en inspelningsapparat eller direkt visning via en monitor. Ingen egenavgift Särskild förskrivning Avståndskamera enligt krav som ska vara uppfyllda en avser stationärt system och bärbart elektroniskt förstoringsglas. Synpedagog Förstorande videosystem (CCTV/läs-TV) är ett hjälpmedel som kompenserar personens synförmåga. Det är ett hjälpmedel för kommunikation: att läsa, skriva eller att kommunicera med bilder. Bärbart elektroniskt förstoringsglas kan förskrivas för att underlätta ett aktivt 62

101 dagligt liv och kan förskrivas som enskilt hjälpmedel eller som komplement till ett stationärt system. Krav som ska vara uppfyllda: Behovet ska inte kunna tillgodoses av andra förstoringshjälpmedel som t.ex. förstoringsglas eller lupp. Behovet att använda CCTV/läs-TV i den dagliga livsföringen ska vara frekvent (flera gånger i veckan). Begagnat system som uppfyller behovet förskrivs i första hand. Byte av CCTV/läs-TV kan ske då den blivit utsliten eller när behovet har förändrats. Avståndskamera till CCTV/läs-TV förskrivs till elever med uttalad synsvaghet. Från och med åk 7 kan avståndskamera även förskrivas till synsvaga elever efter särskild förskrivning. Utredning Vid behov ska samråd ske med t ex barnhabilitering och/eller ansvarig läkare. I särskilda fall ska utredning via Resurscenter syn (specialpedagogiska institutet) ligga till grund för bedömning av behov av CCTV/läs-TV. Särskilda förhållanden Det kan ibland vara nödvändigt att under en tidsbegränsad utprovningsperiod bedöma om CCTV/läs-TV är det bästa förstoringshjälpmedlet utifrån individens förutsättningar, aktivitet och omgivningsfaktorer. Eget ansvar Lämpligt bord för placering av stationär CCTV/läs-TV är personens eget ansvar Transmissionssystem via radio System för att ta emot och/eller skicka ljud via högfrekventa radiovågor. Här ingår bl.a. system, sändare och mottagare för lokal envägskommunikation. Ingen egenavgift Audionom, Hörselpedagog För Hörselpedagog på Pedagogiska hörselvården avses förskrivning i skolmiljö. Särskild förskrivning Ja, för nyförskrivning och byte 63

102 Transmission via radio (FM-system) kan förskrivas till person med svår* nedsättning av b230 hörselfunktioner* inom följande kategorier: Nyupptäckt svår* nedsättning av b230 hörselfunktioner* hos små barn (0-2 år). Personer där Cochlea Implantat (CI) inte kan bli aktuellt. Utredning är gjord men personen kan inte bli opererad. Personer med ytterligare något svårt funktionshinder t ex blindhet. Elever på högstadiet (grundskola) och i gymnasieskola. Förskrivning kan ske när audionom gjort en optimal hörapparatanpassning, men patienten ändå inte har en bra hörselsituation IR-system för ljudinformation Ingen egenavgift Hörselpedagog För hörselpedagog på Pedagogiska hörselvården avses förskrivning i skolmiljö. _ Slingförstärkare, slingmottagare och slingor Hjälpmedel för att ta emot eller överföra information genom attt använda elektromagnetiska vågor i slingsystem. Här ingår bl.a. audio- och bärfrekvens-slingsystem. Ingen egenavgift Audionom, Hörselpedagog För audionom avses förskrivning i hemmiljö. För hörselpedagog vid Pedagogiska Hörselvården avses förskrivning i skolmiljö. _ 64

103 Anslutningsenheter till ljud-, video- och bildsystem Ingen egenavgift Audionom Tillbehör till hörselslinga kan förskrivas till de patienter som är berättigad till hörapparat Samtalshjälpmedel vid närkommunikation Bokstavs- och symbolsatser/tavlor Hjälpmedel för närkommunikation i de fall tal inte är möjligt eller svårt. Ingen egenavgift. en avser symbolsatser/tavlor samt lexikon (tecken och symbollexikon). Arbetsterapeut, Logoped Förskrivning kan ske vid närkommunikation (när personen inte kan utveckla ett komplett språk) och/eller som kognitivt stöd när behovet är frekvent och enstaka bilder inte är tillräckligt. Förskrivning kan inte ske om behovet kan tillgodoses med enstaka bilder från verksamheten och/eller gratisprogram via Internet. Innan förskrivning av programvara ska patienten ha använt bilderna i de aktiviteter och i den miljö där de skall tillämpas. Efter uppföljning kan symbolsatsen/lexikonet förskrivas till patientens privata dator. Utgångspunkten är att en bildbank ska täcka behovet. Vid behov av andra bilder ska i första hand komplettering med enstaka bilder ske. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand 65

104 Eget ansvar Personen ansvarar själv för dator, skrivare och färgpatroner Kommunikationsförstärkare Utrustningar för att förstärka röstvolymen för en eller flera personer. Kommunikationsförstärkare är belagd med en egenavgift på 500 kr/st från och med 1 januari Barn och ungdomar under 18 år är befriade från egenavgift. Se Avgiftshandboken Audionom Kommunikationsförstärkare kan förskrivas för patienter som har problem med att använda vanlig hörapparat Samtalsapparater Ingen egenavgift. Särskild förskrivning Samtalsapparater utanför sortimentet. Arbetsterapeut, Logoped Samtalsapparat förskrivs när patienten har behov av att komplettera, förtydliga eller ersätta talat språk för när- och fjärrkommunikation. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Programvara för närkommunikation Ingen egenavgift. Arbetsterapeut, Logoped 66

105 Programvara för närkommunikation förskrivs när patienten har behov av att komplettera, förtydliga eller ersätta talat språk för när- och fjärrkommunikation. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Presentationsmaterial för bokstavssatser och symbolsatser Ingen egenavgift en avser presentationsmaterial såsom kommunikationstavlor, bildfack, pekböcker och scheman. Arbetsterapeut, Logoped Presentationsmaterial förskrivs när patienten har behov av att komplettera, förtydliga eller ersätta talat språk för när- och fjärrkommunikation och/eller för struktur och planering. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Telefoneringshjälpmedel och hjälpmedel för andra former av telekommunikation Standardtelefoner för telenätet Ingen egenavgift en avser bildtelefon, telefax och IR-styrd telefon. Arbetsterapeut för patient med funktionsnedsättning av neuromuskeloskeletala och rörelserelaterade funktioner* Hörselpedagog vid Pedagogiska hörselvården för döva, gravt hörselskadade och dövblinda Logoped för patient med funktionsnedsättning av röst- och talfunktioner* 67

106 Som komplement till omgivningskontroll kan IR-styrd telefon förskrivas om personen inte kan telefonera med telefoner från öppna handeln. Fjärrsystem kan inte förskrivas enbart i pedagogiskt syfte i en aktiveringssituation. Statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation lämnas till landsting enligt SFS 2001:638. Bidrag lämnas för anskaffningskostnaden för utrustning som möjliggör en dialog i realtid via ett kommunikationsnät och som skall användas av personer som är döva, gravt hörselskadade, dövblinda, talskadade eller språkstörda och inte, eller endast med betydande svårighet, kan kommunicera utan sådan utrustning. Bidrag lämnas för anskaffningskostnaden för sådan utrustning i de fall den ska användas av närstående till personer som avses i ovanstående stycke. Med utrustning avses även datorprogram i maskinläsbar form. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Eget ansvar Telefoner och tillbehör som finns att köpa i öppna handeln är eget ansvar Texttelefoner Ingen egenavgift. Hörselpedagog vid Pedagogiska hörselvården för döva, gravt hörselskadade och dövblinda Logoped för patient med funktionsnedsättning av röst- och talfunktioner* Texttelefon kan förskrivas till personer som är döva, gravt hörselskadade, dövblinda och/eller talskadade som inte, eller endast med stor svårighet kan kommunicera med vanlig telefon. Om det bedöms att personen inte kan hantera en texttelefon kan telefax förskrivas. Till personer som har egen dator kan istället modem och texttelefonprogram förskrivas. Alternativt kan dator med modem och texttelefonprogram förskrivas om kostnaderna inte överskrider normal kostnad för texttelefon. Statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation lämnas till landsting enligt SFS 2001:638. Bidrag lämnas för anskaffningskostnaden för utrustning som möjliggör en dialog i realtid via ett kommunikationsnät och som skall användas av personer som är döva, gravt hörselskadade, dövblinda, talskadade eller språkstörda och inte, eller endast med betydande svårighet, kan kommunicera utan sådan utrustning. Bidrag lämnas för anskaffningskostnaden för sådan utrustning i de fall den ska användas av närstående till personer som avses i ovanstående stycke. Med utrustning avses även datorprogram i maskinläsbar form. 68

107 Telefontillbehör Ingen egenavgift Arbetsterapeut, Logoped för nummerslagningshjälpmedel Audionom för telefonförstärkare Audionom, Hörselpedagog för anslutningsenhet till telenätet Nummerslagningshjälpmedel kan förskrivas när produkter på öppna marknaden inte uppfyller behovet. Telefonförstärkare förskrivs endast till patient med svår nedsättning av b230 hörselfunktioner*. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Eget ansvar Produkter på öppna marknaden som normalt används är eget ansvar Programvara för telekommunikation och telematik Ingen egenavgift en avser talande skärmläsningsprogram till egen mobiltelefon Synpedagog Kan förskrivas till patienter med nedsatt b210 synfunktion* som inte kan avläsa telefonens display med portabelt förstoringshjälpmedel 69

108 Porttelefoner Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ordinärt boende: Ja, för fjärrmanövrerad upplåsningsfunktion Arbetsterapeut för patient med funktionsnedsättning av neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner* Audionom, Hörselpedagog för patient med nedsättning av b230 hörselfunktioner* Synpedagog för patient med nedsättning av b210 synfunktioner* Porttelefoner kan förskrivas till patient med rörelsehinder och uttalad svårighet att förflytta sig till ytterdörren i bostaden och som vistas ensam stor del av dygnet. Porttelefon kan inte förskrivas till entrédörr i flerfamiljshus. Fjärrmanövrerad upplåsningsfunktion kan förskrivas när patienten inte är i behov av automatisk dörröppnare. För audionom och hörselpedagog avser förskrivningsrätten endast porttelefon som kan förskrivas till person med hörselskada i behov av ljussignal eller taktila signaler. För synpedagog avser förskrivningsrätten porttelefon till synskadad person. Porttelefon kan förskrivas för ökad trygghet för synskadad person som vistas ensam stor del av dagen. När porttelefon behöver kompletteras med automatisk dörröppnare ansöks detta genom bostadsanpassningsbidrag. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs Programvara för totalkommunikation Programvara för kommunikation med text, rörlig bild och ljud simultant över Internet. Ingen egenavgift 70

109 Logoped: För personer med nedsatt röst- och talfunktion*. Hörselpedagog: För personer som är döva, gravt hörselskadade eller dövblinda. Programvara kan förskrivas till personer som är döva, gravt hörselskadade, dövblinda eller talskadade som inte, eller endast med stor svårighet kan kommunicera med vanlig telefon. Om det bedöms att personen inte kan hantera bildtelefon kan telefax förskrivas. Till personer som har egen dator kan istället programvara med modem förskrivas. Statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation lämnas till landstinget enligt SFS 2001:638. Bidrag lämnas för anskaffningskostnaden för utrustning som möjliggör en dialog i realtid via ett kommunikationsnät och som skall användas av personer som är döva, gravt hörselskadade, dövblinda, talskadade eller språkstörda och inte, eller endast med betydande svårighet, kan kommunicera utan sådan utrustning. Bidrag lämnas för anskaffningskostnaden för sådan utrustning i de fall den ska användas av närstående till personer som avses i ovanstående stycke. Med utrustning avses även datorprogram i maskinläsbar form Varseblivningshjälpmedel Indikatorer med visuella signaler Här ingår t.ex. elektroniska barnvakter dörrsignaler och dörrsignalindikatorer Ingen egenavgift en avser dörr och telefonsignaler Audionom, Hörselpedagog Dörr och telefonsignaler kan förskrivas till patienter med svår eller total nedsättning av b230 hörselfunktioner* Indikatorer med ljudsignaler Ingen egenavgift Synpedagog 71

110 Talande färg och/eller ljusindikator kan förskrivas till person med svår nedsättning av b210 synfunktioner * Indikatorer med mekaniska signaler Här ingår t.ex. vibrationsindikatorer Ingen egenavgift en avser väckningsanordning och elektronisk barnvakt till patient med svår nedsättning av b230 hörselfunktioner* Audionom, Hörselpedagog Ur och klockor Hjälpmedel som mäter, visar och talar om vad klockan är. Här ingår bl. a. bärbara och stationära hjälpmedel med eller utan en alarmfunktion. Ingen egenavgift Arbetsterapeut för patient med nedsättning av bl.a. b164 högre kognitiva funktioner* Synpedagog för patient med nedsättning av b210 synfunktioner* Fickur/timer/tidshjälpmedel för dygnsuppfattning kan förskrivas till patient med kognitiv nedsättning som inte klarar tidsbegreppet med vanlig klocka. Armbandsur kan förskrivas till patient med kognitiv nedsättning som behöver ordbilder för att passa tider i det dagliga livet. Punktur/bordsur/fickur kan förskrivas till person med grav synskada. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand. Eget ansvar Produkter på öppna marknaden som normalt används är eget ansvar. 72

111 Almanackor, kalendrar och planeringssystem Hjälpmedel för att lagra och organisera data över planerade aktiviteter. Här ingår även speciella kalenderprogramvaror. Ingen egenavgift Särskilt förskrivning Ja, för elektroniska almanackor Arbetsterapeut Planeringshjälpmedel som kognitivt stöd kan förskrivas till personer som har nedsättning av: b144 minnesfunktioner*, b1641 organisering och planering* och/eller b1642 tidsplanering* och som med hjälp av planeringshjälpmedel blir mer självständig i dagliga aktiviteter. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand. Eget ansvar Produkter på öppna marknaden som normalt används är eget ansvar Personliga trygghets- och nödlarm Ingen egenavgift en avser larm för patient med epilepsi Läkare i barnmedicin, invärtesmedicin eller neurologi Larm kan förskrivas när det finns behov av att påkalla uppmärksamhet från närstående/personal i bostaden. Larm kan förskrivas när det finns medicinska skäl för att ett epilepsianfall t.ex. måste brytas med medicinering. Vid behov av trygghetslarm, kontakta kommunen. 73

112 22 30 Läshjälpmedel Bokstöd och bokhållare Ingen egenavgift Synpedagog _ Läsmaskiner System som läser och överför skriven text till ett alternativt kommunikationssystem som kan vara läsbart, hörbart och/eller taktilt. Ingen egenavgift Synpedagog Systemet läser och överför tryckt text till tal. Läsmaskin kan förskrivas till patient med svår funktionsnedsättning av b210 synfunktioner * som inte kan läsa med hjälp av förstoringshjälpmedel och inte använder synanpassad dator men har behov av att självständigt kunna ta del av tryckt text Datorer och terminaler Stationära datorer Bärbara datorer och hand- och fickdatorer Vid behov av anpassning av egen dator se Ingen egenavgift. Särskild förskrivning Ja 74

113 en avser dator för närkommunikation när samtalshjälpmedel inte täcker behovet. Arbetsterapeut, Logoped Dator för närkommunikation kan förskrivas för patienter med svår och varaktig nedsättning av b167 psykiska språkfunktioner* eller b310 röstfunktioner*. I första hand anpassas personens egen dator med programvara. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand. Eget ansvar Övriga användningsområden för dator är eget ansvar Inmatningsenheter till datorer Alternativt styrsätt och programvara kan förskrivas som tillbehör till förskriven dator samt till personens egen dator eller i särskilda fall till skolans dator. Anpassning av dator till elev med synnedsättning Till elev med synnedsättning kan anpassningar till skolans grundutrustning förskrivas om eleven inte ser att avläsa bildskärmen med förstärkta inställningar. Alternativt styrsätt och programvara utprovas på Syncentralen. Med grundutrustning avses datorenhet med multimedia-paket, bildskärm, tangentbord, mus och skrivare. Särskild förskrivning. Anpassning av dator för lek och träning Alternativt styrsätt kan förskrivas till barn t o m 17 år för deras lek och träning till en kostnad av max 4000 kr (nettopris från leverantör), till dator som införskaffats av den enskilde. Förutsättningen är att barnet inte klarar av att använda datorn i standardutförande (tangentbord, mus, bildskärm). Om kostnaden överskrider 4000 kr krävs särskild förskrivning. Anpassning av dator till vuxen person med synnedsättning För vuxen person med synnedsättning är datorn inklusive skrivare eget ansvar. Med detta avses datorenhet med multimedia-paket, bildskärm, tangentbord, mus och skrivare. Landstinget ansvarar för nödvändiga anpassningar när optiska hjälpmedel eller programvarans förstärkta inställningar inte är tillräckliga. Anpassning av dator till person med rörelsehinder Alternativt styrsätt och programvara kan förskrivas som tillbehör till personens egen dator om personen har ett sådant rörelsehinder i de övre extremiteterna att han/hon inte klarar att använda datorn i standardutförande. Behovet av att skriva och läsa ska vara frekvent och regelbundet. Särskild förskrivning. Anpassning av dator i prekommunikativt syfte Under en begränsad period kan alternativt styrsätt och programvara förskrivas för att utreda personens förutsättningar att klara ett kommunikations- 75

114 hjälpmedel. Särskild förskrivning Synskada: För synskadade gäller WHO s synskadebegrepp. Rörlig arm till platt bildskärm kan förskrivas till synskadad person som har behov av att kunna justera läge och synavstånd till bildskärm för att få bästa synprestation. Scanner med tillhörande program kan förskrivas till synskadade som inte kan tillgodogöra sig svartskrift trots anpassad dator. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Tangentbord Datormöss och musliknande enheter Styrspakar (joysticks) till datorer Inmatningstillbehör Ingen egenavgift. Särskild förskrivning Se Inmatningsenheter till datorer en avser tangentbordsöverlägg, förstorade tangentbord och minitangentbord, olika möss, musklickningsprogram, olika styrspakar, tangentbords- och musersättare. Arbetsterapeut, Logoped Se Inmatningsenheter till datorer Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand. Eget ansvar Standardtangentbord och standardmöss är eget ansvar. Styrsätt för lek- och träning i vuxen ålder är eget ansvar Alternativa inmatningsenheter Ingen egenavgift Särskild förskrivning Se Inmatningsenheter till datorer 76

115 en avser pekskärmar, röststyrningsprogram, conceptplattor, skärmtangentbord, skanner samt punkttangentbord. Arbetsterapeut, Logoped, Synpedagog Se Inmatningsenheter till datorer Skanner kan förskrivas till elev/student med synskada som använder synanpassad programvara som personligt hjälpmedel i datorn. Scanner kan endast förskrivas till synanpassad dator i hemmet. Scanner kan förskrivas till person med grav synskada som ej kan ta del av tryckt text med hjälp av förstoringshjälpmedel. Förskrivning kan endast ske till utrustning placerad i hemmet Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand. Eget ansvar Styrsätt för lek- och träning i vuxen ålder är eget ansvar Programvara för inmatning Ingen egenavgift. Särskild förskrivning För ordprediktionsprogram, talande tangentbord och alfabetiskt tangentbord Se Inmatningsenheter till datorer en avser skärmläsningsprogram, ordprediktionsprogram, talande tangentbord och alfabetiskt tangentbord. Arbetsterapeut, Logoped, Synpedagog Se Inmatningsenheter till datorer Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Presentationsenheter för datorer Displayer Ingen egenavgift 77

116 en avser punktdisplay Synpedagog _ Skrivare Ingen egenavgift För synpedagog avser förskrivningsrätten punktskrivare. För hörselpedagog avser förskrivningsrätten skrivare i kombination med elektronisk kommunikation för dövblinda. Synpedagog, Hörselpedagog _ Speciella programvaror för presentation Här ingår bl.a. programvara som förstorar texten och grafiken på datorskärmen, programvara som läser av bildskärmen och omvandlar den till tal (skärmläsare). Ingen egenavgift. Särskild förskrivning Ja Arbetsterapeut, Logoped Synpedagog för patient med nedsättning av b210 synfunktioner*. Talsyntes till dator kan förskrivas för att kompensera stor funktionsnedsättning* av talet, språklig förmåga och/eller synen. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand. 78

117 22 90 Hjälpmedel för kognitivt stöd Kognitivt bildstöd för utförande av dagliga livets aktiviteter Här ingår bildstöd för att t ex hantera pengar, planera och strukturera det dagliga livet. Bokstavs- och symbolsatser/tavlor se , Almanackor kalendrar och planeringssystem se Ingen egenavgift Arbetsterapeut Kognitivt bildstöd kan förskrivas till patient som har nedsättning av specifika psykiska funktioner (b140-b189) *och som blir mer självständig i dagliga aktiviteter. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand. 79

118 24 Hjälpmedel för hantering och transport av produkter Hjälpmedel för att handha, manövrera och/eller kontrollera föremål Strömbrytare (till/från funktion) och omkopplare Ingen egenavgift en avser manöverkontakter Arbetsterapeut, Logoped Manöverkontakter kan förskrivas för fjärrstyrning av funktioner i bostaden se och för att kunna styra dator se Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Vårdcentral i första hand Eget ansvar Produkter som normalt används och finns i öppna handeln är eget ansvar Hjälpmedel som kan styra och kontrollera på avstånd Fjärrstyrsystem System för att styra hjälpmedel och produkter på ett avstånd. Här ingår t.ex. system för omgivningskontroll. Ingen egenavgift. Särskild förskrivning Ja 80

119 en avser system för omgivningskontroll. Arbetsterapeut Fjärrsystem för omgivningskontroll kan förskrivas till patient för att självständigt styra funktioner i sin bostad. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs. Eget ansvar Produkter t.ex. timer och fjärrkontroll som normalt används och finns i öppna handeln är eget ansvar Greppanpassningar och hjälpmedel som ersätter arm- och hand och/eller fingergrepp Stativ Fristående hållare som håller ett föremål i ett stadigt läge Ingen egenavgift Arbetsterapeut, Logoped Synpedagog för patient med nedsatt b210 synfunktion*. Stativ för synhjälpmedel och kommunikationshjälpmedel kan förskrivas. Vid förskrivning av stativ som monteras på annat hjälpmedel t.ex. rullstol är det förskrivaren av rullstolen som också förskriver stativet. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Peklampor Lampor som används för att peka på eller för att styra ett föremål. Ingen egenavgift. en avser laserpeklampor. Arbetsterapeut, Logoped 81

120 Peklampor kan förskrivas för närkommunikation. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Underarmstöd som underlättar manuella aktiviteter Ingen egenavgift. Arbetsterapeut Underarmstöd kan förskrivas för att person med funktionsnedsättning ska klara en aktivitet. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Förlängare Griptänger, manuella Ingen egenavgift Särskilt boende: Arbetsterapeut, Sjukgymnast Griptång kan förskrivas i kommunernas särskilda boende former Eget ansvar För personer i ordinärt boende är griptång eget ansvar 82

121 27 Hjälpmedel och utrustning för miljöförbättring, verktyg och maskiner Mätinstrument Hjälpmedel och verktyg för att mäta klimatförhållanden Ingen egenavgift en avser akustisk termometer för ute- och innetemperatur Synpedagog Akustisk termometer kan förskrivas till person med svår* funktionsnedsättning av b210 synfunktioner* som inte kan avläsa stora siffror på displayen eller avläsa temperaturen med hjälp av förstoringshjälpmedel. 83

122 Generella riktlinjer för förskrivare Arbetstekniska hjälpmedel Arbetstekniska hjälpmedel ska inte tillhandahållas. Avvikelser All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att rapportera negativa händelser, tillbud, och risker som avvikelser enligt rutiner i respektive verksamhet. Begränsningsåtgärder Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Beslut måste fattas i varje enskilt fall utifrån den enskildes behov och vad han eller hon uttrycker. Personer med nedsatt beslutsförmåga har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Det innebär att personen inte har förmåga att tillfullo själv bestämma. Det är beslutsförmågan man ska fokusera på och försöka hjälpa personen i aktuell situation och det skall vara vägledande för ställningstagande om huruvida samtycke föreligger eller inte. Hjälpmedel i syfte att rörelsebegränsa en person får aldrig användas för att kompensera brist på personal, bristande utbildning hos personalen eller brist i lokaler eller utrustning. Byte av hjälpmedel Byte av hjälpmedel sker normalt då patients behov förändrats, hjälpmedlet är utslitet eller då funktionsnedsättningen kräver byte av hjälpmedel. Att byta hjälpmedel för att det kommit ny modell, på ex rullstol är inte skäl nog. Vid byte av hjälpmedel tillämpas gällande riktlinjer. Dubbelutrustning/trippelutrustning Dubbelutrustning av hjälpmedel som fyller samma funktion kan endast förskrivas i undantagsfall. Vid frågor kan hjälpmedelskonsulent kontaktas. Enkla produkter Enkla produkter som finns tillgängliga på öppna marknaden kan inte förskrivas. Patientens ansvar Förskrivaren ska informera patienten om lånevillkoren när ett hjälpmedel förskrivs. Patienten bör se över sitt försäkringsskydd mot t ex stöld och brand samt annan oförutsedd skadehändelse på hjälpmedlet. Förbrukningsmaterial Vid förskrivning ska patienten alltid erhålla ett komplett hjälpmedel. Därefter svarar personen själv för inköp av förbrukningsmaterial. 84

123 Försäljning Hälso- och sjukvårdspersonal ska inte bedriva försäljning/uthyrning. Patienter som vill köpa hjälpmedel ska hänvisas till leverantörer på den öppna marknaden. Vissa produkter kan i undantagsfall säljas av Länsservice. Hjälpmedel för motion, sport och hobby Hjälpmedel för motion, sport och hobby är eget ansvar och kan inte förskrivas. Hjälpmedel förskrivs för den dagliga livsföringen och för vård och behandling. Länssortiment Länssortiment är det sortiment av hjälpmedel som upphandlas. Vid speciella behov då inte länssortimentet täcker behovet tag kontakt med hjälpmedelskonsulent enligt gällande rutiner. Prismodell hjälpmedel Prismodellen används av landstinget och kommunerna enligt Samverkansavtal Hjälpmedel. I prismodellen finns beskrivet vad som gäller vid hyra eller köp, utrustning, behandlingshjälpmedel och bl.a. direktförskrivning från sjukhusen. Specialanpassning av hjälpmedel Inom ramen för landstingets och kommunernas ansvar ingår att vid behov individuellt anpassa hjälpmedel. Specialanpassningar som ska utföras av tekniker beställs skriftligt av förskrivaren. Leverantören har inte produktansvar för specialanpassade produkter som utförs av landstingets tekniker. Förskrivaren ansvarar för att det specialanpassade hjälpmedlet är säkert och lämpligt för personen. Teknikern har ansvar för att hjälpmedlet är lämpligt att specialanpassa samt att anpassningen är utförd på ett tekniskt korrekt sätt. Specialanpassningen ska dokumenteras och en teknisk och funktionell riskanalys ska alltid göras. Se rutiner på Hjälpmedelsportalen. Hjälpmedel för barn Alla barn ska ges samma möjlighet att utvecklas oavsett vilken funktionsnedsättning de har. Barnhjälpmedel ska därför kompensera funktionsnedsättning och främja barnets individuella utveckling. Barnet ska ges möjlighet att genomföra de aktiviteter som barn utför, således även leka. Detta för att barnet på alla plan ska kunna utvecklas så normalt som möjligt. I ett litet barns normala utveckling ingår att kunna känna på olika föremål och stoppa dem i munnen och slicka på dem. Att kunna se olika former och material, kunna höra olika ljud, kunna lukta och uppleva dofter samt vistas inom- och utomhus både sommar och vinter och då även kunna förflytta sig. Barnet ska även kunna utveckla sitt språk, sin vilja att skapa och fantisera, sin intellektuella förmåga och sin förmåga att fungera socialt. Hjälpmedel ska vara en integrerad del i habilitering/rehabilitering av barn/ungdom med funktionsnedsättning. Inom ramen för landstingets ansvar faller att vid behov individuellt anpassa hjälpmedel för barnets behov. Det kan ibland bli aktuellt att förskriva två likadana hjälpmedel när man regelbundet vistas på två ställen t ex hem och skola, delad vårdnad och periodvis vistelse i familjehem (dubbelutrustning). Förskrivning av dubbelutrust- 85

124 ning kan komma i fråga för stora tunga hjälpmedel och där transporten mellan de olika platserna inte går att lösa. Vid mycket speciella förhållanden kan det finnas behov av trippelutrustning, då ska hjälpmedelskonsulent kontaktas innan förskrivning. Hjälpmedel till föräldrar med funktionsnedsättning Hjälpmedel kan förskrivas till föräldrar med funktionsnedsättning för att underlätta eller möjliggöra skötseln av det egna barnet. Om produkter på den öppna marknaden inte tillgodoser behovet kontaktas hjälpmedelskonsulent. Hjälpmedel i förskola och skola Överenskommelse har träffats mellan Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbottens län. Ansvarsfördelning och definitioner bygger på slutsatserna i rapporten Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan?, Hjälpmedelsinstitutet (HI) Överenskommelsen omfattar de pedagogiska verksamheter som kommunerna är huvudman för: Förskola Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utrustning, pedagogiska hjälpmedel och läromedel ansvarar kommunerna för. Personliga hjälpmedel ansvarar landstinget för. Personliga hjälpmedel är kompenserande för en funktionsnedsättning och alltid utprovade till en viss patient. För vuxna personer över 18 år gäller Gränsdragning kommunlandsting avtal Hjälpmedel till elever på Riksgymnasiet Hemlandstinget har kostnadsansvar för personliga hjälpmedel till elever på Riksgymnasiet. I god tid före skolstart bör förskrivare i NLL i samråd med Riksgymnasiet gå igenom elevens hjälpmedelsbehov. Hjälpmedlen utprovas och förskrivs på hemorten före skolstart och eleven tar med hjälpmedlen till skolorten. Om nytt hjälpmedelsbehov aktualiseras efter skolstarten tar förskrivare på skolorten kontakt med hemlandstinget för samråd. Av praktiska skäl bör utprovning och förskrivning göras av skolortens förskrivare som då även har uppföljningsansvaret. Skolortens förskrivare skickar beställningen till hemlandstinget som levererar till skolorten. Hemlandstingets tar kostnadsansvaret. För vuxna personer över 18 år gäller Gränsdragning kommun-landsting avtal Om eleven vid skollov önskar ta med hjälpmedel till hemorten ansvarar eleven själv för detta och tar även kostnaden för transporten. Service av hjälpmedel under pågående termin sköts på skolorten. Kontakt tas med hemortens förskrivare om servicen medför en kostnad för hemlandstinget. Reparation av hyrda hjälpmedel debiteras Länsservice. Förskrivning från specialistenhet Hörhjälpmedel och hörseltekniska hjälpmedel Hörseltekniska hjälpmedel kan endast förskrivas till den hörselskadades permanenta bostad. Om en patient tappar bort ett hörhjälpmedel eller det förstörs på grund av oaktsamhet från patientens sida gäller att landstinget tillhandahåller ett nytt hjälpmedel under förutsättning att patienten ersätter landstinget med hjälpmedlets restvärde. 86

125 Synhjälpmedel Synhjälpmedel kan endast förskrivas till den synskadades permanenta bostad. Om en patient tappar bort ett hjälpmedel eller det förstörs på grund av oaktsamhet från patientens sida gäller att landstinget tillhandahåller ett nytt hjälpmedel under förutsättning att patienten ersätter landstinget med hjälpmedlets restvärde. Särskilda förhållanden Riksavtal för utomlänsvård Enligt Riksavtal för utomlänsvård (giltighet fr.o.m. den 1 maj 2011), gäller följande för hjälpmedel: Ett vårdlandsting kan förskriva och utlämna vissa hjälpmedel till en utomlänspatient vid besök i landstinget om kostnaden understiger angivet belopp i förteckning E. I dessa fall tillämpar vårdlandstinget sitt eget regelverk. Ambitionen är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika hjälpmedel tillgodosedda för att därmed kunna leva ett normalt liv även vid besök i annat landsting. Detta gäller både vid akuta behov och icke akuta när personer med funktionsnedsättning behöver låna vissa hjälpmedel. Uppgår kostnaden till mer än som anges i förteckning E ska samråd ske med hemlandstinget/kommunen för att vårdlandstinget även i dessa fall ska ha rätt till ersättning. Om ett hjälpmedel kräver någon form av installation, avancerad service och underhåll som kräver produktspecifik kompetens eller måste anpassas till berörd persons bostadsförhållanden etc. ska det förskrivas och betalas av den funktionshindrades hemlandsting/kommun. Detta landsting/kommun äger hjälpmedlet. Lokala varianter vad gäller att hyra hjälpmedel kan förekomma. Hjälpmedel ska förskrivas efter samråd med patientens hemlandsting/kommun om kostnaden beräknas överstiga kr. (Förteckning E f.r.o.m. den 1 maj 2011 t.o.m. 31 december 2013). För Norra Regionen gäller regional prislista kr. Information till förskrivare vid utomlänsvård Kontakta hjälpmedelskonsulent för tolkning av riksavtalet. Observera att dubbelförskrivning av hjälpmedel endast kan ske i undantagsfall. Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i Norrbotten och besöker annat landsting Huvudprincipen är att personen tar med sina hjälpmedel vid besök i annat landsting. Är detta inte möjligt ska hjälpmedelsanvändaren i god tid innan resan kontakta sin förskrivare på hemorten som undersöker möjligheten att låna hjälpmedel på besöksorten. Förskrivaren ska kontakta hjälpmedelskonsulent inom NLL för rådgivning. Hjälpmedelskostnaden debiteras förskrivarens kostnadsställe. 87

126 Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i annat landsting och besöker Norrbotten Huvudprincipen är att personen tar med sig sina hjälpmedel från hemlandstinget. Är det inte möjligt kan hemlandstinget hyra/köpa hjälpmedlet från Länsservice under vistelsen i Norrbottens län. Hjälpmedel kan även förskrivas enligt Riksavtal för utomlänsvård. Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i Norrbotten och besöker annan ort inom länet Huvudprincipen är att personen tar med sig sina hjälpmedel vid besök inom länet. Är detta inte möjligt ska hjälpmedelsanvändaren i god tid innan resan kontakta sin förskrivare som undersöker möjligheten att låna hjälpmedel på besöksorten. Förskrivaren ska kontakta hjälpmedelskonsulent inom NLL för rådgivning. Hjälpmedel till fritidsbostad Hjälpmedel till fritidsbostad är personens eget ansvar och kan inte förskrivas. Hyra av hjälpmedel för privatpersoner Det är möjligt för privatpersoner att själv hyra vissa enklare hjälpmedel för tillfälligt behov från Länsservice. Se Hjälpmedelsportalen. Personer som flyttar inom länet Då en person flyttar inom länet tar han/hon med sig sina hjälpmedel. Personen ansvarar själv för flytt av hjälpmedel. Hjälpmedelsanvändaren ska kontakta sin förskrivare och meddela den förestående flyttningen. Förskrivaren överrapporterar de aktuella hjälpmedlen och uppföljningsansvaret till den nya förskrivaren. Betalningsansvaret flyttas över till mottagande enhet. Personer som flyttar till länet Se särskild rutinbeskrivning (Flytt ärenden till och från länet) på Hjälpmedelsportalen. Personer som flyttar till annat län Då en person flyttar från Norrbotten ska personen kontakta sin förskrivare. Förskrivaren kan samråda med hjälpmedelskonsulent. Huvudprincipen är att endast nödvändiga hjälpmedel tas med. Äganderätten för de hjälpmedel som får medföras tillfaller patientens nya landsting/kommun (motsvarande) med krav på ekonomisk ersättning. Se särskild rutinbeskrivning (Flytt ärenden till och från länet) på Hjälpmedelsportalen. Hjälpmedel till svensk medborgare bosatt i utlandet och vid vistelse utomlands Svenska medborgare, som är bosatta utomlands, men som var bosatta inom länet vid utflyttningen, kan få hjälpmedel förskrivna i samband med personligt besök hos ansvarig förskrivare. 88

127 Kostnadsansvaret stannar hos vårdgivaren. Kostnader som uppkommer i samband med att hjälpmedel transporteras till/från, eller används i utlandet ersätts inte av vårdgivaren. Hjälpmedel som kräver fortlöpande teknisk service kan inte förskrivas för användning utomlands. Detta gäller även hjälpmedel som kräver någon form av montering i bostad eller dylikt. Förskrivning och utlämning av hjälpmedel till utlandssvensk i samband med vård för akut sjukdom eller skada som uppkommit under vistelsen här i landet sker genom det vårdgivande sjukhusets försorg. Hjälpmedel till utländsk medborgare bosatt och/eller arbetar i Sverige Utländska medborgare med uppehållstillstånd längre tid än ett år och stadigvarande bosättning inom Norrbottens län får hjälpmedel förskrivna enligt de regler som gäller för bosatta svenska medborgare. Ansvarig vårdgivare är kostnadsansvarig för förskrivna hjälpmedel. En person som är bosatt i ett annat EU/EES-land och arbetar i Sverige har rätt till hjälpmedel på samma sätt som om den vore bosatt här. Försäkringskassan ersätter vårdgivaren om personen är registrerad i försäkringskassan eller har rätt att registreras. Landstinget: Information finns att läsa i avgiftshandboken. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk. Hjälpmedel till utländsk medborgare på tillfälligt besök Utländska medborgare på tillfälligt besök är inte berättigade till att kostnadsfritt låna hjälpmedel. En person som tillfälligt vistas i Sverige och kan visa upp EU-kortet har rätt till sådana hjälpmedel som bedöms nödvändiga. Landstinget: Information finns att läsa i avgiftshandboken. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk. Hjälpmedel till asylsökande och flyktingar Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 3b och 18b ska landstinget och kommunerna erbjuda habilitering, rehabilitering, hjälpmedel då personen blivit bosatt inom länet. Landstinget är skyldig att erbjuda sjukvård till asylsökande och flyktingar som vistas i landet utan att vara bosatta om de omedelbart behöver sådan. Det är den vårdansvarige läkaren som utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet bedömer om omedelbar vård eller vård som inte kan anstå föreligger. Omedelbar vård eller vård som inte kan anstå kan vid behov vara lån av rullstol eller andra hjälpmedel. Asylsökande och andra utländska medborgare som sökt uppehållstillstånd för bosättning i Sverige är inte folkbokförda här och landstingen har begränsad skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård till dessa, samt mot övriga 89

128 personer som vistas i Sverige. När utlänningar fått uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun och folkbokförts där har emellertid landstinget/kommunerna samma skyldigheter mot dem som mot övriga personer bosatta i landet. Asylsökande barn under 18 år har rätt till samma hälso- och sjukvård som barn som är bosatta i Sverige. Ett barn med funktionshinder bör få sådan hjälp att funktionshindret underlättas, t ex habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Asyl- och flyktingsjukvård i Norrbottens läns landsting Division primärvård ansvarar för flyktingverksamheten. Rekommendation och utprovning av lämpligt hjälpmedel kan göras av landstingets förskrivare. Kostnaderna betalas centralt av primärvården. Mer information finns att läsa på primärvårdens informations sida. Utrustning Hjälpmedel som används som utrustning i verksamheten betraktas inte som personliga hjälpmedel. Dessa produkter är verksamhetens ansvar. Utlåning av hjälpmedel till annan person. Hjälpmedel är förskrivet efter individuell behovsbedömning och kan inte lånas ut till annan patient på grund av säkerhetsskäl. Återlämning av hjälpmedel Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas så snart behovet upphört. Återlämning sker i samråd med patient och/eller anhörig/personal. De hjälpmedel som återlämnas ska vara rengjorda. Se Länsservice rutiner. 90

129 Förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Policy och samverkan Enligt uppdrag lämnar den för landstinget och kommunerna gemensamma arbetsgruppen för hjälpmedel förslag på policy och samverkan gällande förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Arbetsgruppens representanter: Kommunförbundets hjälpmedelsgrupp Britta Liljedal, Piteå kommun Eva-Lisa Hägglund, Bodens kommun Maj-Britt Lantto, Luleå kommun Mats Lindmark, Gällivare kommun Tuula Tammilahti, Haparanda kommun Samt chefer Luleå kommun Gabriella Sjöström Lena Kruse Hjälpmedelskonsulenter NLL Anna-Karin Wiklund Eva Busk Ewa Öhström-Holmqvist Karin Granbom Lena Palmgren Liselotte Lundbäck Susanne Forsling Marit Persson

130 Policy och samverkan Bakgrund...2 Värdegrund och hjälpmedelspolicy...3 Hjälpmedelspolicy...3 Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning...5 Länshjälpmedelsgruppens syfte och sammansättning...5 Syftet med Länshjälpmedelsgruppen är:...5 Vårdgivarnas ansvar för hjälpmedel...7 Kommunernas ansvar...7 Landstingets ansvar...7 Avtal mellan landstinget och kommunerna...7 Gränsdragning enligt avtal fr.o.m Gränsdragning för hjälpmedelsförskrivning Hembesök krävs Hembesök rekommenderas Vårdcentral i första hand...10 Gränsdragningsproblem...10 Informationsöverföring...11 Överrapportera förskrivaransvar...11 Överföring av hjälpmedelskostnad...11 Informationsöverföring vid konsultation...11 Hjälpmedelsverksamhet i Norrbottens län...12 Landstingets hjälpmedelsverksamhet...12 Hjälpmedelsverksamhet inom Länsservice...12 Hjälpmedelsverksamhet inom Länsenheten särskilt stöd/funktionshinder...13 Rådgivning av hjälpmedelskonsulent...13 Kommunerna i Norrbotten...14 Resurspersoner i hjälpmedelsfrågor...14 Gemensamt för kommunerna och landstinget...14 Definitioner...14 Bilaga Beslutsstöd Prioriteringar för hjälpmedel...16 Bilaga Översikt Gränsdragning avtal

131 Policy och samverkan Bakgrund Landstinget och samtliga kommuner i Norrbottens län har tagit beslut om kommunalisering av hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Det innebär att all hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre som utförs i ordinärt boende, d.v.s. både hembesök och hemsjukvårdsbesök, upp till och med sjuksköterskenivå blir ett kommunalt ansvar från och med 1 februari Förändringen kommer bland annat att påverka samverkan, arbetssätt och rutiner mellan slutenvården, primärvården och kommunerna. Detta dokument är ett policy- och samverkansdokument för hjälpmedelsförskrivning i landstinget och kommunerna i Norrbottens län. Utvärdering och eventuell revidering av policy- och samverkansdokumentet ska göras efter 1 år. Enligt slutrapporten för kommunaliseringen av hälso- och sjukvården i ordinärt boende är målet bl.a: Patientfokus Vårdkvalitet och patientsäkerhet Samhällsekonomisk nytta och undvikande av parallella organisationer Helhetssyn och samordning av insatser Tillgänglighet Det har med ovanstående som underlag beslutats att riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning ska vara gemensamma för landstinget och kommunerna i Norrbottens län. Hjälpmedelsförskrivning är en del av insatserna inom habiliterings- och rehabiliteringsprocessen som vårdgivaren ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen. 2

132 Policy och samverkan Värdegrund och hjälpmedelspolicy För att personer med funktionsnedsättning ska tillförsäkras samma tillgång till hjälpmedel, oavsett var i vårdkedjan de befinner sig, och oavsett var de är bosatta i länet behöver det finnas för landstinget och kommunerna gemensamma riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel. Riktlinjerna ska vara baserade på en för landstinget och kommunerna gemensam värdegrund och hjälpmedelspolicy. Värdegrunden är de etiska principer inom hälso- och sjukvården som är fastställda av riksdagen. Hjälpmedelspolicyn utgår från den enskilde individens behov och ska vara vägledande för hur hjälpmedelsförskrivning ska utvecklas och för hur de resurser som finns tillgängliga bäst ska användas. Hjälpmedelspolicyn ska också bidra till att öka kunskaperna om hjälpmedlens roll i vårdkedjan och i habiliterings/rehabiliteringsprocessen. Hjälpmedelspolicyn utgår från vetskapen om att en god tillgång på hjälpmedel är en viktig förutsättning för den enskilde individens habilitering/rehabilitering, vilket också är kostnadseffektivt för samhället. Hjälpmedelspolicy 1 Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården och ingår i helhetsbedömningen av individens behov. I vårdgivarens ansvar ingår att erbjuda hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Tillhandahållande av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. Mål Målsättningen med förskrivning av hjälpmedel är att ge individen förutsättningar att leva ett självständigt liv med likvärdiga rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som alla medborgare. Hjälpmedel en integrerad del av hälso- och sjukvården Förskrivning av hjälpmedel ska utgå ifrån: En helhetssyn på individens situation. Att hälso- och sjukvårdspersonal erfordras för bedömning, utprovning, anpassning, träning, uppföljning och utvärdering. Att förskrivningen sker i samspel med andra behandlingsåtgärder. En prioritering där individens behov och insatsens nytta är vägledande. Att hjälpmedel erbjuds så länge behovet kvarstår. Personligt förskrivna hjälpmedel Med personliga hjälpmedel avses medicintekniska produkter och anpassning av dessa, som en person behöver i det dagliga livet för att förbättra eller kompensera kroppsfunktion för ökad aktivitetsgrad och delaktighet. Personliga hjälpmedel förskrivs för individuella behov. 1 Se Bilaga Beslutsstöd Prioriteringar för hjälpmedel 3

133 Policy och samverkan Etiska principer Prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning ska baseras på de etiska principer som riksdagen beslutat ska gälla inom hälso- och sjukvården, nämligen: Människovärdesprincipen, som innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen, som innebär att resurser bör fördelas så att den som har störst behov ska ges företräde framför den som inte har lika stora behov. Med behov av hälso- och sjukvård menas både tillståndets svårighetsgrad och den förväntade nyttan av insatsen. Kostnadseffektivitetsprincipen, som innebär att vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt eftersträvas. Prioriteringsordning för hjälpmedel Vårdgivarens prioriteringsordning för personligt förskrivna hjälpmedel är: 1. Hjälpmedel för livsuppehållande insatser. 2. Hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter, själv eller med hjälp av annan, såsom personlig vård och boende, samt för att barn ska kunna leka och utvecklas 3. Hjälpmedel för att klara och befrämja vardagsaktiviteter i närmiljön. Individuell behovsbedömning och prioritering Varje förskrivning prövas och bedöms enligt följande: Prioritering görs utifrån individens behov och förväntad nytta. I den individuella behovsbedömningen ska valet av hjälpmedel göras utifrån förväntad nytta i förhållande till kostnaden. Vid fullt jämförbara hjälpmedel väljs det som har den lägsta kostnaden. Byte av hjälpmedel kan göras om behovet har förändrats eller om ett annat hjälpmedel avsevärt bättre motsvarar personens behov och ger avsevärt bättre nytta. I den individuella behovsbedömningen ska en värdering göras av följande: På vilket sätt hjälpmedlet kan ge förbättrad kroppsfunktion, ökad aktivitetsnivå eller ökad delaktighet. Vilka konsekvenser det blir om hjälpmedlet inte förskrivs. Nyttjandegraden. 4

134 Policy och samverkan Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning fastställs årligen av landstinget och kommunerna. Riktlinjernas innehåll är: 1. Vilka hjälpmedel som kan förskrivas inklusive information om beslutade egenavgifter 2. Vilka yrkeskategorier som har förskrivningsrätt för respektive produktundergrupp av hjälpmedel 3. inom respektive produktundergrupp samt eventuella avgränsningar mot eget ansvar Dessutom innehåller riktlinjerna stöd till förskrivarna i förskrivningsprocessen (individuell behovsbedömning, målsättning, utprovning, information, uppföljning och utvärdering) med dokument för förskrivaren och informationsmaterial till patienten för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet. Översyn av riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel görs årligen med den gemensamma värdegrunden och hjälpmedelspolicyn som underlag för eventuella förslag till förändringar. Förslagen tas fram av representanter från kommunerna och landstinget i samråd med Länshjälpmedelsgruppen. Arbetet med att se över de gemensamma riktlinjerna och föreslå förändringar består av 3 representanter från kommunernas hjälpmedelsverksamhet och 3 hjälpmedelskonsulenter från landstinget. Gruppen representeras av lika många representanter från kommunerna som från landstinget. Arbetet sker i samråd med Länshjälpmedelsgruppen. Gemensamma rutiner för informationsutbyte med handikapp- och pensionärsorganisationer bör tas fram gällande riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning. Länshjälpmedelsgruppens syfte och sammansättning Syftet med Länshjälpmedelsgruppen är: Hög kompetens vid förskrivning av dyrare och lågfrekventa hjälpmedel Likhet över länet vid förskrivning av hjälpmedel Att riktlinjerna tolkas lika vid förskrivning av dyrare/lågfrekventa hjälpmedel. Patientsäkerheten ska vara god vid förskrivning av dyrare/lågfrekventa hjälpmedel Prioriteringarna ska följa den etiska plattform som är beslutad av riksdagen Representanterna i Länshjälpmedelsgruppen ska bidra med sin kompetens (förskrivarens yrkeskompetens respektive hjälpmedelskonsulentens kompetens) 5

135 Policy och samverkan Länshjälpmedelsgruppens ska rekommendera att den enklaste produkten som motsvarar behovet förskrivs Särskild förskrivning För att säkerställa en vård på lika villkor och för att kunna ha en samlad kompetens av dyrare och lågfrekventa hjälpmedel förskrivs dessa hjälpmedel enligt särskild rutin s.k. särskild förskrivning. I riktlinjerna för förskrivning finns det angivet för vilka produkter som särskild förskrivning gäller. Vid särskild förskrivning konsulteras Länshjälpmedelsgruppen. När särskild förskrivning är aktuell skickar förskrivaren ett underlag för konsultation till Länshjälpmedelsgruppen. Hjälpmedelskonsulent presenterar inkomna ärenden. Förskrivaren har möjlighet att presentera sitt eget ärende på Länshjälpmedelsgruppens möte. Förskrivaren avgör själv om han/hon vill delta med sitt ärende. Länshjälpmedelsgruppens uppgift är att utifrån förskrivarens underlag gemensamt ta ställning till om förskrivning är möjlig eller inte enligt de fastställda riktlinjerna för förskrivning och ge förskrivaren ett svar. Det är förskrivaren som gör bedömningen i förskrivningsprocessen (d.v.s. gör en individuell behovsbedömning inklusive riskanalys, provar ut, tränar in, informerar och följer upp och utvärderar enligt uppsatt mål) enligt fastställda riktlinjer för förskrivning. I Länshjälpmedelsgruppen ska även övriga frågor i hjälpmedelsärenden behandlas t.ex. när befintligt sortiment inte tillgodoser patientens behov eller när riktlinjerna inte är tillräckligt tydliga. Där har Länshjälpmedelsgruppen på samma sätt uppgiften att med Hjälpmedelspolicyn och Riktlinjerna för förskrivning som underlag bedöma möjligheten till förskrivning. Sammansättning Länshjälpmedelsgruppen består av hjälpmedelskonsulenter med kompetens gällande inkomna ärenden och av 2-3 förskrivarrepresentanter från landstinget (t.ex. barnhabilitering och logoped) samt 3-4 representanter från kommunernas hjälpmedelsverksamhet. Representationen i gruppen ska motsvaras av den sjukvårds- och hjälpmedelskompetens som behövs för att göra likvärdiga bedömningar om förskrivning kan ske. Representanterna från kommunerna och landstinget deltar under en period på minst 2 år. Ersättare ska finnas för varje representant. Respektive huvudman utser sina representanter. Videokonferensmöten bör ske i största möjliga utsträckning för att möjliggöra att representanter från hela länet kan delta. Samtliga ärenden behandlas i regelbundna möten förslagsvis var 14:e dag. Brådskande och prioriterade ärenden tas löpande i samråd med hjälpmedelskonsulent som behandlar inkomna ärenden. Sammankallande till mötena är enhetschef inom landstingets hjälpmedelskonsulentverksamhet. Länshjälpmedelsgruppen utformar rutiner och arbetssätt. Utvärdering av arbetssättet bör göras efter 1 år. Den grupp av representanter från kommunerna och landstinget som har i uppgift att årligen se över riktlinjerna för förskrivning ska i samråd med Länshjälpmedelsgruppen lämna förslag på revideringar av riktlinjerna 2. 2 Se sidan 5 6

136 Policy och samverkan Vårdgivarnas ansvar för hjälpmedel Hjälpmedelsförskrivning är en del av insatserna inom habilitering och rehabiliteringsprocessen som vårdgivaren ansvarar för enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Kommunernas ansvar Kommunerna har enligt 18b Hälso- och sjukvårdslagen hjälpmedelsansvar till personer som bor i särskilda boenden och/eller vistas på dagverksamhet. En kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet. Landstinget får till en kommun inom landstinget överlåta skyldigheten att erbjuda sådan vård om landstinget och kommunen kommer överens om det. För Norrbotten gäller detta från 1 februari 2013 för personer från 18 år och äldre. Landstingets ansvar Landstinget har enligt 3b Hälso- och sjukvårdslagen hjälpmedelsansvar med undantag av kommunernas ansvar enligt 18b. Avtal mellan landstinget och kommunerna Avtal om ansvarsfördelning för hjälpmedel finns sedan Avtalet reglerar att landstinget ansvarar för förskrivning av hjälpmedel till personer i ordinärt boende och att kommunerna har motsvarande ansvar för personer i särskilda boendeformer. Avtalet 2013 avser hälso- och sjukvård i ordinärt boende upp till och med sjuksköterskenivå för vuxna personer 18 år och äldre. Det nya avtalet ändrar gränsdragningen för hjälpmedelsförskrivning i ordinärt boende, men inte för särskilda boendeformer. Gränsdragningen för hjälpmedelsförskrivning enligt det nya avtalet beskrivs på följande sidor. 7

137 Policy och samverkan Gränsdragning enligt avtal fr.o.m Hemsjukvård och hembesök i ordinärt boende för vuxna personer 18 år och äldre är kommunernas ansvar. Hjälpmedelsförskrivning som förutsätter hembesök i ordinärt boende och hjälpmedelsförskrivning i hemsjukvård är kommunernas ansvar. I nedanstående gränsdragning ingår inte hjälpmedel som enbart förskrivs av landstingets specialistenheter (t.ex. andning, hörsel, ortopedteknik, syn), hjälpmedel till barn och ungdomar under 18 år samt förskrivning från sjukhusens vårdenheter som inte är primärvårdens ansvar t.ex. psykiatri och logopedi. Hjälpmedel som förskrivs till personer i kommunernas särskilda boendeformer och dagliga verksamheter ingår inte i denna gränsdragning. Gränsdragning för hjälpmedelsförskrivning Enligt avtalet ska tröskelprincipen gälla, vilket innebär att patienten i första hand ska ta sig till vårdcentralen för vård. Kommunen ansvarar för den hälso- och sjukvård som ges i ordinärt boende till vuxna personer som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation (t ex psykiska besvär, saknar stöd från anhöriga) inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral/mottagning. Hjälpmedelsförskrivning utgör inte någon isolerad insats utan är en del av en habiliterings- eller rehabiliteringsprocess. I all vård, inklusive habilitering och rehabilitering, är helhetssynen på personens behov och situation viktig. En förskrivare har ansvaret för att hela förskrivningsprocessen genomförs. Vårdansvaret för en patient kan dock flyttas mellan olika vårdansvariga verksamheter t.ex. från sluten till öppen vård. Kostnadsansvaret för förskrivna hjälpmedel ska följa förskrivningsansvaret. För Norrbotten innebär det också att förskrivaransvaret kan flyttas mellan kommuner och landstinget inom öppen vård när vårdansvaret ändras beroende på om hembesök krävs eller inte i förskrivningsprocessen. Vårdansvaret kan ändras om t.ex. hjälpmedelsbehovet eller bostadsmiljön ändras. För de hjälpmedel som krävt hembesök för att provas ut kvarstår uppföljnings- och kostnadsansvaret hos förskrivaren i kommunen. Syftet med organisationsförändringen är att ha patientens behov i centrum vilket innebär att när det gäller hjälpmedelsförskrivning ska inte patienten ha förskrivare av samma yrkeskategori hos båda vårdgivarna. Beslut om att en patient tillhör hemsjukvården eller har behov av hembesök fattas av den legitimerade personal, på sjukhus, vårdcentraler och i kommunerna som möter patienten. Det innebär att båda huvudmännen kommer att göra bedömningar om patienten själv eller med stöd av annan kan uppsöka vårdcentral/mottagning eller inte. Den legitimerade personalen gör en bedömning av behovet och om hembesök krävs för förskrivning. Den individuella bedömningen ska dokumenteras 8

138 Policy och samverkan i patientens journal. Om patienten hänvisas till annan vårdgivare bör bedömningen överrapporteras. I riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel finns det angivet under rubriken Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013 : 1. hembesök krävs, 2. hembesök rekommenderas, 3. vårdcentral i första hand 1. Hembesök krävs De produktområden som i riktlinjerna är markerade med hembesök krävs ansvarar kommunerna för. För att utprovningen ska ge ett bra resultat är det väsentligt att den utförs i den miljö där hjälpmedlet är avsett att användas. Socialstyrelsens föreskrift 2008:1 ska vara vägledande för om hembesök krävs eller inte. Enligt föreskriften ska förskrivaren bl. a. samordna produkten med tidigare förskrivna hjälpmedel, bedöma behovet av anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska fungera tillsammans på ett säkert sätt, ansvara för att säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön. Hjälpmedelsförskrivning vid hemsjukvård För vuxna personer 18 år och äldre som har hemsjukvård är hjälpmedelsförskrivning kommunernas ansvar. Landstinget ansvarar för hjälpmedelsförskrivning till barn som har hemsjukvård. Om behovet av hemsjukvård för vuxna upphör ska ställning tas till om förskrivaransvaret ska kvarstå hos kommunen eller överrapporteras till landstinget. För de hjälpmedel som krävt hembesök för att provas ut kvarstår uppföljnings- och kostnadsansvaret hos förskrivaren i kommunen. 2. Hembesök rekommenderas Huvudinriktningen är att de produktområden som i riktlinjerna är markerade med hembesök rekommenderas är kommunernas ansvar, men att det ska göras en individuell bedömning om hembesök krävs för förskrivning. Hembesök rekommenderas betyder att hjälpmedlet endast i undantagsfall ska förskrivas från vårdcentralen. När hjälpmedelsbehov aktualiseras har respektive yrkeskategori att identifiera hälsotillståndets svårighetsgrad och ta hänsyn till andra planerade eller vidtagna åtgärder. En professionell bedömning måste göras om personen kan ta sig till vårdcentralen eller om det krävs hembesök. För de produktområden som i riktlinjerna är markerade med hembesök rekommenderas ska en bedömning göras om hjälpmedlet ska samordnas med andra tidigare utprovade hjälpmedel. Detsamma gäller även om hjälpmedlet behöver provas ut i hemmiljön och hänsyn tas till omgivningsfaktorer som t.ex. miljö, anhöriga/närstående, arbetsmiljöaspekter. Det är Socialstyrelsens föreskrift 2008:1 som ska vara vägledande för om hembesök krävs eller inte. Krävs hembesök för förskrivning av hjälpmedel är det kommunens ansvar. Hjälpmedelsförskrivning för en patient ska hållas samman. Patienten ska inte ha hjälpmedel förskrivna av samma yrkeskategori (t.ex. arbetsterapeut) hos båda vårdgivarna. 9

139 Policy och samverkan Har patienten behov av hjälpmedel som både kräver hembesök och där hembesök inte krävs och förskrivarna är olika yrkeskategorier kan förskrivare finnas hos båda vårdgivarna. 3. Vårdcentral i första hand Huvudinriktningen är att de produktområden som i riktlinjerna är markerade med vårdcentral i första hand är landstingets ansvar, men att det ska göras en individuell bedömning om hembesök krävs för förskrivning. När patient själv eller med hjälp av annan kan ta sig till vårdcentral eller mottagning och hjälpmedelsbehov aktualiseras har respektive yrkeskategori att utföra en professionell bedömning. När hembesök inte krävs, när patienten inte har hemsjukvård eller när hjälpmedlen inte behöver samordnas med tidigare förskrivna hjälpmedel och patienten själv eller med stöd av annan kan ta sig till vårdcentral ansvarar landstinget för att förskriva hjälpmedel. Landstingets förskrivare är samtliga anställda av Norrbottens läns landsting eller har vårdavtal med landstinget i vilket förskrivning av hjälpmedel ingår. Gränsdragningsproblem I första hand bör problem lösas på lokal nivå. Uppkommer oklarheter i enskilda patientärenden om hembesök krävs eller om patienten ska vända sig till vårdcentralen för att få hjälpmedel förskrivet samt om undantag bör göras ska befattningshavaren/förskrivaren vända sig till Länshjälpmedelsgruppen som då ska bestå av lika antal representanter från landstinget och kommunerna. Tvister löses enligt slutrapporten. 10

140 Policy och samverkan Informationsöverföring Överrapportera förskrivaransvar Förskrivaransvaret ska föras över om vårdgivaransvaret övergår till annan verksamhet/vårdgivare. Under förutsättning att överrapportering har skett övergår förskrivaransvaret till den som har övertagit vården. Överrapportering ska göras till den nya förskrivaren och det ska antecknas i patientens journal hos båda parter att överrapportering har skett. Överrapportering av förskrivaransvar ska göras i meddelandefunktionen i Meddix öppenvård. Inga journalanteckningar ska skrivas i Meddix öppenvård, men den nya förskrivaren ska informeras om det individuella målet med hjälpmedelsförskrivningen, om uppföljning ska göras eller om patienten själv kontaktar vården om behovet förändras. Om uppföljning ska göras ska även information om rekommenderad tidpunkt anges. Den nya förskrivaren behöver kunna ta del av nödvändiga journaluppgifter hos den vårdgivare varifrån överrapportering sker. I samband med organisationsförändringen kommer förskrivare i landstinget att överrapportera de hjälpmedel som är kommunernas ansvar från Information kommer att ges till samtliga förskrivare i primärvården och kommunerna som är berörda av förändringen. Överföring av hjälpmedelskostnad I samband med att förskrivaransvar överrapporteras ska även hjälpmedelskostnader för hyrda hjälpmedel överföras enligt Samverkansavtal hjälpmedel och Prismodell. I samband med organisationsförändringen kommer hyreskostnaderna att överföras för de hjälpmedel som är kommunernas ansvar från Informationsöverföring vid konsultation Vid konsultation av hjälpmedelskonsulent och Länshjälpmedelsgrupp skickar förskrivaren underlag för rådgivning. Svar skickas till förskrivaren 4. 3 Se bilaga Översikt Gränsdragning enligt avtal Hur informationsöverföring vid konsultation ska ske är f.n. under utredning. 11

141 Policy och samverkan Hjälpmedelsverksamhet i Norrbottens län Norrbottens läns landsting och kommunerna i länet har tecknat Samverkansavtal om hjälpmedel. Samverkansavtalet innebär att landstinget och kommunerna tar ett gemensamt ansvar för att utveckla hjälpmedelsverksamheten och kompetensen i hjälpmedelsfrågor i syfte att brukare ska få tillgång till hjälpmedel på ett för bägge parter kostnadseffektivt sätt. Samverkansavtalet gäller under tiden Landstingets hjälpmedelsverksamhet Landstingets hjälpmedelsverksamhet är uppdelad på två verksamheter med olika uppdrag. Kommunerna kan konsultera landstingets hjälpmedelskonsulenter enligt samverkansavtalet 5. Enligt slutrapporten 6 Kommunaliserad hälso- och sjukvård i ordinärt boende 2013 kan kommunerna konsultera hjälpmedelskonsulent i Länsenheten särskilt stöd/funktionshinder. Hjälpmedelsverksamhet inom Länsservice I Länsservice hjälpmedelsverksamhet finns lager, inköp, kundtjänst, teknisk service och hjälpmedelskonsulenter. Länsservice tillhandahåller hjälpmedel åt landstinget och kommunerna. Enligt samverkansavtalet tillhandahålls ett gemensamt fastställt länssortiment och lagerhållning av produkter som fastställts som lagervara. Länsservice kan vid behov ge råd och stöd i produkt- och servicefrågor, administrativa rutiner och IT-stöd för hjälpmedelshantering. Hjälpmedelskonsulenter Hjälpmedelskonsulenterna arbetar i nära team med tekniker, upphandlare, inköpare och lager. Hjälpmedelskonsulenterna kan svara på frågor om sortiment, ansvarar för sortimentsutbildningar, websesam-utbildningar och mässor samt arbetar i upphandlingsarbetet av länssortiment, sortimentsöversikt, beställningsunderlag mm. Den generella rådgivningen riktar sig till landstinget och kommunerna. 5 Se Samverkansavtal Hjälpmedel sidan 3 och-sjukvard/hjalpmedelsportal/tidigare-publicerade-nyheter-a-o/kommunernasamverkansavtal/ 6 Se Slutrapporten sidan 17 n% %20med%20logga.pdf 12

142 Policy och samverkan Hjälpmedelsverksamhet inom Länsenheten särskilt stöd/funktionshinder Hjälpmedelskonsulenter Hjälpmedelskonsulterna är en specialiserad verksamhet som i huvudsak arbetar med individuell rådgivning i patientärenden till förskrivare inklusive expertstöd vid komplicerade förskrivningar. Rådgivningen riktar sig till både landstingets och kommunernas förskrivare. Hjälpmedelskonsulenterna arbetar också som landstingets kontaktpersoner i hjälpmedelsfrågor, med information och utbildning till hjälpmedelsförskrivare, med riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning och i Länshjälpmedelsgruppen. I verksamheten finns specialiserade team (sitteam, kommunikationsoch kognitionsteam). Förutom hjälpmedelskonsulenter ingår även tekniker i kommunikations- och kognitionsteamet. Ansvaret för Länsservice lager av kommunikations- och kognitionshjälpmedel ingår i verksamheten. Särskilda boendeformer Individuell rådgivning till kommunens förskrivare i särskilda boendeformer, förutom konsultation av de specialiserade teamen, har inte gjorts tidigare fram t.o.m Enligt slutrapporten kommunaliserad hälso- och sjukvård i ordinärt boende 2013, ska inte parallella organisationer skapas. Därför kan förskrivare inom särskilda boendeformer konsultera hjälpmedelskonsulent för individuell rådgivning från och med Prioriteringar i verksamheten är gjorda utifrån den etiska värdegrunden som gäller inom hälso- och sjukvård. Utvärdering av omfattningen av individuell rådgivning till förskrivare i särskilda boendeformer bör göras i slutet av Rådgivning av hjälpmedelskonsulent Individuell rådgivning När individuella råd ges är kännedom om patientens särskilda behov väsentligt för att kunna ge rådet eller genomföra utprovningen. Ibland är det nödvändigt att tillsammans med förskrivaren träffa patienten för att kunna ge råd. Hjälpmedelskonsulent tar inte över vårdansvaret, men har ett eget yrkesansvar för de råd som ges. Individuella råd ska dokumenteras i patientjournalen. Detsamma gäller när konsultationsremiss skickas till sitteamet, kommunikations- eller kognitionsteamet. Teamen har funktionen som rådgivare och förskrivaren har ansvaret i hela förskrivningsprocessen. Generell rådgivning Generella råd som t.ex. vilka hjälpmedel som ingår i länssortimentet eller vilka tillbehör som finns till ett hjälpmedel bedöms inte som en hälso- och sjukvårdsåtgärd och behöver inte dokumenteras i patientjournalen. 13

143 Policy och samverkan Kommunerna i Norrbotten Resurspersoner i hjälpmedelsfrågor Varje kommun utser en kontaktperson i ett länsövergripande nätverk i hjälpmedelsfrågor via Kommunförbundet Norrbotten. Kommunerna utser representanter till Länshjälpmedelsgruppen och för arbetet med revidering av de gemensamma riktlinjerna för hjälpmedelsförskrivning. Gemensamt för kommunerna och landstinget Enligt SOSFS 2008:1, om användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården har verksamhetschefen att bl.a. förteckna vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen som ska förskriva hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. I riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning finns angivet vilka befattningshavare som med sin yrkeskompetens har förskrivningsrätt. Definitioner Personligt förskrivna hjälpmedel Med personliga hjälpmedel avses medicintekniska produkter och anpassning av dessa, som en person behöver i det dagliga livet för att förbättra eller kompensera kroppsfunktion för ökad aktivitetsgrad och delaktighet. Personliga hjälpmedel förskrivs för individuella behov. Medicintekniska produkter De flesta hjälpmedel som används inom hälso- och sjukvården är medicintekniska produkter. Avgörande är tillverkarens syfte med produkten. Att en produkt är en medicinteknisk produkt innebär att tillverkaren har ansvaret för att produkten uppfyller gällande krav i det medicintekniska regelverket. Särskild förskrivning Vid förskrivning av dyrare och lågfrekventa hjälpmedel tillämpas en särskild rutin. Detsamma gäller om patientens behov inte kan tillgodoses inom ramarna för regelverket eller produkten inte är upphandlad. Ärendet förs då vidare till Länshjälpmedelsgruppen för bedömning och rådgivande svar till förskrivaren. Grundutrustning Hjälpmedel som används som utrustning i verksamheter betraktas inte som personligt förskrivet hjälpmedel och omfattas inte av Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Eget ansvar Om patientens hjälpmedelsbehov inte omfattas av hälso- och sjukvårdens ansvar är han eller hon hänvisad till att själv köpa produkten. Patienten ansvarar då för såväl inköp av produkten, eventuella justeringar, service och 14

144 Policy och samverkan underhåll, försäkring etc. Hälso- och sjukvården har inget ansvar för den inköpta produkten. Däremot har förskrivaren en viktig roll att bistå med information, råd och rekommendationer om produkter. Observera att förskrivaren alltid har ett personligt ansvar för de individuella råd och rekommendationer som ges där den egna yrkeskunskapen används. Individuella råd ska journalföras om de har betydelse för patientens vård. Ett generellt råd om olika produkter som finns i handeln är däremot inte en hälso- och sjukvårdsinsats. 15

145 Policy och samverkan Bilaga Beslutsstöd Prioriteringar för hjälpmedel Beslut om prioriteringsordning - en förutsättning för att politiker, förskrivare, övriga tjänstemän ska kunna ta beslut i vardagsarbetet Prioriteringar för hjälpmedel Individ- och behovsbaserat synsätt Inte hälso- och sjukvårdens ansvar Hjälpmedel för aktiviteter som inte kan hänföras till vardagsaktiviteter i bostaden och närmiljön Hälso- och sjukvårdens ansvar Hjälpmedel för vardagsaktiviteter, ex utföra ärenden samt utveckla ett självständigt och aktivt liv i relation med sin omgivning Hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter, ex personlig vård, förflyttning, vardagskommunikation Hjälpmedel för att barn ska kunna leka och utvecklas Hjälpmedel för livsuppehållande insatser Hjälpmedelspolicy Värdegrund Eget ansvar Eget ansvar Beslutsstöd 16

146 Policy och samverkan Bilaga Översikt Gränsdragning avtal Andningsmuskeltränare Vårdcentral i första hand Kompressionsstrumpor Vårdcentral i första hand Stimulatorer för smärtlindring Vårdcentral i första hand Hjälpmedel för sinnesstimulering Vårdcentral i första hand Madrasser och madrasskydd avs.. Hembesök krävs Tränings- och ergometercyklar Hembesök rekommenderas Ståbarrar och ståstöd Hembesök krävs Tippbrädor Hembesök krävs Hjälpmedel för placering (lagring).. Hembesök krävs 0603 Spinala ortoser Vårdcentral i första hand 0604 Ortoser för buken Vårdcentral i första hand 0606 Övre extremitetsortoser, kroppsburna Vårdcentral i första hand Fotledsortoser Vårdcentral i första hand Knäortoser Vårdcentral i första hand Huvudskydd Hembesök rekommenderas Fot-, häl- och tåskydd Hembesök krävs Strumppådragare Vårdcentral i första hand Flyttbara toalettstolar, med. Hembesök krävs Toalettstolsförhöjningar, fristående Hembesök rekommenderas Toalettstolsförhöjningar, fasta tills.. Hembesök rekommenderas Toalettsitsar med inbyggd lyft Hembesök krävs Armstöd och/eller ryggstöd som Hembesök rekommenderas Bad och duschstolar, badbrädor Hembesök rekommenderas Duschbord och skötbord Hembesök krävs Stödkäppar Vårdcentral i första hand Armbågskryckor Vårdcentral i första hand Underarmskryckor Vårdcentral i första hand Axillarkryckor Vårdcentral i första hand Gånghjälpmedel med tre. Hembesök rekommenderas Gåstativ Hembesök rekommenderas Rollator Hembesök rekommenderas för rollator för inomhusanv. Vårdcentralen i första hand för rollator för utomhusanvändning. 17

147 Policy och samverkan Gåstolar Hembesök krävs Gåbord Hembesök krävs Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Hembesök rekommenderas Manuella rullstolar med ensides Hembesök rekommenderas Manuella vårdarmanövrerade rullst Hembesök rekommenderas Eldrivna rullstolar med manuell st.. Hembesök krävs Elrullstolar med motoriserad st.. Hembesök krävs Eldrivna vårdarmanövrerade rull.. Hembesök krävs Drivaggregat Hembesök krävs Bälten och selar till rullstolar Hembesök rekommenderas Glidbrädor Hembesök rekommenderas Vridplattor Hembesök krävs Fristående lyftbågar Hembesök krävs Uppresningsbälten och västar Hembesök rekommenderas Överflyttningsplattformar Hembesök krävs Hjullyftar, med lyftselar och/eller.. Hembesök krävs Mobila stålyftar Hembesök krävs Stationära lyftar Hembesök krävs Stationära lyftar som monteras Hembesök krävs Stationära fristående lyftar Hembesök krävs Lyftselar,.. Hembesök krävs Läsbord Hembesök rekommenderas Stolar Hembesök krävs Pallar och ståstolar Hembesök krävs Coxitstolar Hembesök krävs Dynor och underlägg Hembesök rekommenderas Ryggkuddar och ryggdynor Hembesök rekommenderas Sängar. Hembesök krävs Ställbara rygg- och benstöd Hembesök krävs Sänggrindar och lyftbågar Hembesök krävs Förhöjningsklotsar Hembesök krävs Stödhandtag Hembesök krävs Portabla ramper Hembesök rekommenderas Programvara för ordbehandling Vårdcentral i första hand Utrustning för att spela in och åter. Vårdcentral i första hand Bokstavs- och symbolsatser/tavlor Vårdcentral i första hand Samtalsapparater Vårdcentral i första hand 18

148 Policy och samverkan Programvara för närkommunikation Vårdcentral i första hand Presentationsmaterial för bokstavs... Vårdcentral i första hand Telefontillbehör Vårdcentral i första hand Porttelefoner Hembesök krävs Ur och klockor Vårdcentral i första hand Almanackor, kalendrar och pl Vårdcentral i första hand Stationära datorer Vårdcentral i första hand Barbara datorer och hand- och fick.. Vårdcentral i första hand Tangentbord Vårdcentral i första hand Datormöss och musliknande enheter Vårdcentral i första hand Styrspakar (joysticks) Vårdcentral i första hand Alternativa inmatningsenheter Vårdcentral i första hand Inmatningstillbehör Vårdcentral i första hand Programvara för inmatning Vårdcentral i första hand Alternativa enheter för presentation. Vårdcentral i första hand Speciella programvaror för pr.. Vårdcentral i första hand Kognitivt bildstöd för utförande Vårdcentral i första hand Strömbrytare och omkopplare Vårdcentral i första hand Fjärrstyrsystem Hembesök krävs Stativ Hembesök rekommenderas Peklampor Hembesök rekommenderas Underarmstöd som underlättar Hembesök rekommenderas 19

149 Plats för noteringar: Ärende 9

150 Implementering av strategin för esamhället i Norrbottens län Strategin för esamhället vilken framtagits av Sveriges kommuner och landsting (SKL), och som Kommunförbundet Norrbottens styrelse antagit, utgör en vägledning för utveckling av det fortsatta arbetet mot esamhället. Strategin betonar vikten av ökad kommunal samverkan kring utveckling av e-förvaltning. I strategin formuleras tre målsättningar för den kommunala sektorns utveckling av e-förvaltning som bidrag till e- samhället: enklare vardag för privatpersoner och företag smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet högre kvalitet och effektivitet i verksamheten För att kunna erbjuda medborgarna i hela länet likvärdig service och tjänster krävs kraftsamling och samverkan på lokal och regional nivå. Tillgång till service och moderna tjänster för företag och enskilda är viktiga för regionens attraktivitet och konkurrenskraft och kan för invånare och företag i glesbygd vara en avgörande faktor för att dessa stannar kvar i regionen. Arbetsgruppen "AG IT" som utsågs av Ks-ordföranden och kommuncheferna i länet har besökt Stockholms stad och Värmland/Karlstad för att ta reda på hur de samverkar kring utveckling av esamhället i sina regioner. I båda länen betonade man vikten av att någon tar på sig ansvaret för ledning och styrning av arbetet, att man fastställer en strategi samt tar fram tydliga mål för det gemensamma arbetet. Det är viktigt att länets kommuner tillsammans tar tag i denna utveckling. AG IT lämnade i september 2012 förslag till Kommunförbundets styrelse om ett formellt uppdrag till arbetsgruppen. Styrelsen beslutade enligt arbetsgruppens förslag vilket innebär att ett konkret förslag ska föreligga vid styrelsemötet i december. En utredningsrupp med representanter från Kalix, Luleå, Piteå och Kommunförbundet Norrbotten bildades för att utarbeta beslutsunderlaget. Underlaget har kommunicerats med IT-chefer och kommunchefer vid videomöten under hösten samt med kommunalråd och kommunchefer vid länsträffen i Kiruna den 22 november.

151 Förslag till beslut: Med hänvisning till bifogad utredning föreslår arbetsgruppen att styrelsen för Kommunförbundet Norrbotten beslutar att - rekommendera samtliga kommuner i Norrbottens län att bilda en gemensam nämnd med syfte att samordna utvecklingsarbetet för att uppnå intentionerna i Strategin för e-samhället - föreslå Luleå kommun att inrätta denna nämnd i sin kommunorganisation Roger Kempainen Direktör Marja-Leena Komulainen samordnare

152 Plats för noteringar: Ärende 10

153 Verksamhetsplan 2013 Grunden för kommunernas och därmed Kommunförbundet Norrbottens utvecklingsstrategier är EU:s sammanhållningspolitik som formuleras i EU De regionala strategierna tar sin utgångspunkt i detta. Under har den Regionala utvecklingsplanen RUP- reviderats till att bli en Regional utvecklingsstrategi -RUS. Förändringarna i RUP/RUS, tillsammans med andra regionala överenskommelser, är beaktade i nedan beskrivna process för att utarbeta Verksamhetsplan Förbundsfullmäktige har 2012 fastställt följande Vision, Verksamhetsidé, Övergripande mål och Prioriterade områden. Vision (samma lydelse som i RUS) Norrbotten för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa Verksamhetsidé Under mandatperioden ska verksamheten vid förbundet bidra till: Att det primärkommunala samarbetet utvecklas med fokus på god service till medborgare och näringsliv. Kompetensutveckling, i ett samspel mellan vetenskap och praktik, för såväl politiker som tjänstemän. Övergripande mål I verksamhetsplan 2012 har fullmäktige fastställt följande övergripande mål: Utveckla och bredda det politiska företrädarskapet (Ö 1) Utveckla dialogen inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med medlemmarna, riksdagspolitiker med flera nyckelgrupper (Ö 2). Utveckla en långsiktigt hållbar struktur för evidensbaserad kunskapsutveckling i de kommunala verksamheterna (Ö 3). Utarbeta, i nära samarbete med kommunerna och näringslivet, en strategi och en handlingsplan för att på sikt klara kompetensförsörjningen (Ö 4). Utveckla samarbetet och samordningen mellan kommunerna i syfte att effektivisera och anpassa verksamhet och ekonomi (Ö 5).

154 Utveckla verksamheten vid förbundet så att möjligheter med ny teknik mm ger bästa möjliga utfall för både kvalitet och ekonomi (Ö 6). Prioriterade områden 2012 Hållbar tillväxt och utveckling Socialtjänst Barn och utbildning Folkhälsa FoU Norrbotten Kulturfrågor Regionfrågan Skatteutjämningen Styrelsen har att besluta om Verksamhetsplan 2013, varefter förbundsfullmäktige föreslås fastställa densamma. Kansliet har berett ärendet, varvid bland annat följande framkommit: Det två första övergripande målen (Ö1 och Ö 2) går in i varandra, alltså det som handlar om att bredda det politiska företrädarskapet och att utveckla dialogen. I det övergripande målet om vår roll för kommunernas kompetensförsörjning (Ö 4) bör vi förtydliga att vårt uppdrag bara kan vara att stötta kommunerna även om det indirekt kan innebära samarbete med andra. Jämställdhet bör vara ett övergripande mål. Styrelsen har antagit CEMR- deklarationen (The Council of European Municipalities and Regions) och rekommenderat medlemskommunerna att anta densamma. Det är ett beslut som stämmer väl med EU:s målsättningar, nationella riktlinjer och den Regionala utvecklingsstrategin. Som en följd av styrelsens beslut ska vi implementera CEMR-deklarationen i vår egen verksamhet men vi bör också erbjuda kommunerna utbildning på detta område som ett stöd för deras implementeringsarbete. Ambitionerna för arbetet med esamhället och den Digitala Agendan bör tas med i formuleringen om att utveckla verksamheten med ny teknik bland de övergripande målen. Det bör också vara ett prioriterat område. Arbetsgruppen IT:s arbete ger underlag för en konkretisering av vad detta innebär. Regionfrågan, som sådan, har nu spelat ut sin roll som ett prioriterat område. Om landstinget får bifall till sin ansökan om att bilda regionkommun kommer vårt interna arbete mer att handla om gränssnittsfrågor gentemot regionkommunen och det fortsatta primärkommunala samarbetet. Skatteutjämningen är en av de frågor vi bevakar och Regionfrågan är en annan men de är inte de enda. Dessutom varierar intensiteten i vår

155 bevakning av de olika frågorna under året. Det vore därför lämpligt att samla denna intressebevakning under en samlingsrubrik. Presidiet har diskuterat ärendet och föreslår: Att Vision och Verksamhetsidé kvarstår oförändrade Att Övergripande mål justeras enligt följande: Utveckla och bredda det politiska företrädarskapet genom utökad dialog inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med medlemmarna, med riksdagspolitiker samt med flera nyckelgrupper (Ö 1). Utveckla en långsiktigt hållbar struktur för evidensbaserad kunskapsutveckling i de kommunala verksamheterna (Ö 2). Utarbeta, i nära samarbete med kommunerna, en strategi och en handlingsplan för att på sikt klara kompetensförsörjningen (Ö 3). Utveckla samarbetet och samordning mellan kommunerna utifrån intentionerna i Digitala Agendan och Strategin för esamhället (Ö 4). (Utgår om styrelsen beslutar att rekommendera att kommunerna ska bilda en gemensam nämnd för detta arbete) Utveckla kommunernas förmåga att efterleva principer för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst CEMR-deklararationen för jämställdhet (Ö 5). Att Prioriterade områden justeras enligt följande: Hållbar tillväxt och utveckling Socialtjänst Barn och utbildning Folkhälsa FoU Norrbotten Kulturfrågor Implementering av Digital Agenda och Strategi för esamhället (Utgår om styrelsen beslutar att rekommendera att kommunerna ska bilda en gemensam nämnd för detta arbete)

156 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2013