Exempel på kunskapskrav inom olika ämnen/skolår samt från det centrala innehållet

Transkript

1 Utredning Dator till varje elev (1:1-satsning) ( 13 Styrelsen sid 20) Ledamoten Jerry T Johansson Arvidsjaur väcker fråga enligt rubrik: Undrar om vi inför kommande styrelsemöte kunde ta upp frågan om en dator till varje elev som enligt vissa uttydare av nya skollagen är ett krav. Här kanske en fördjupad kunskapsöversikt behövs och en gemensam länssamverkan kan behövas för att klara utmaningen både pedagogiskt/kunskapsmässigt och ekonomiskt! Underlag: Under v genomfördes en studie i länet i form av telefonintervjuer med samtliga förvaltnings/ skolchefer eller ställföreträdande chef och i något fall med hänvisning till IT-chef utifrån ovanstående fråga. Studien samt sammanställningen genomfördes av Marina Eklund vid Barn och utbildningsförvaltningen Luleå Kommun. Vad säger Skollagen: Grundskolan 10 kap. 10 Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Vad säger läroplanen: Varje elev som går ut grundskolan ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr11) Exempel på kunskapskrav inom olika ämnen/skolår samt från det centrala innehållet Bild skolår 4-6 Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram. Biologi skolår 4-6 Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Engelska skolår 7-9 Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier. Fysik skolår 7-9 Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik. 1

2 Geografi skolår 7-9 Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder. Hem- och konsumentkunskap skolår 7-9 Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang. Kemi skolår 1-3 och 4-6 Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Matematik skolår 7-9 Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar. Moderna språk, Språkval skolår 4-9 Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier. Modersmål skolår 7-9 Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tvserier, teaterföreställningar och webbtexter. Musik skolår 7-9 Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning. Samhällskunskap genomgripande samtliga skolår: Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, skolår 7-9 Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier. Svenska skolår 1-3 Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Skolår 4-6 Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Skolår 7-9 Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter. Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. 2

3 Svenska som andraspråk skolår 1-6 Handstil och att skriva på dator. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. Skolår 7-9 Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Teknik skolår 7-9 Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Konklusion: Det finns inga krav på att en elev ska ha egen dator/surfplatta i skolan däremot tillgång till sådan med uppkoppling och lämpliga programvaror för kunskapssökning, interaktioner, dokumentation, presentation med mera så att kunskapsmålen kan uppfyllas. *********************************** EU:s 8 nyckelkompetenser: Nyckelkompetens 4 Digital kompetens Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetlivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, det vill säga användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via internet. Genom EU:s 8 nyckelkompetenser har Sverige lovat utveckla elevernas digitala kompetens till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för vidareutbildning och arbetslivet. ***************************************** Kunskap i en digitaliserad värld Digitala teknologier är viktiga komponenter i det samhälle vi lever i. Överallt ser vi redskap för att kommunicera, presentera, representera, lagra, nätverkande, utbildning och socialt samspel. Barn och elever lever i en medieekologi med IPads, IPhone, datorer och så vidare. Målsättningen med de satsningar som görs i dag med 1:1 datorer i skolan återspeglar ofta en ambition att skolan ska reflektera samhället och ta tillvara barns och ungdomars vardagserfarenheter. Datorn är numer självklar i våra utbildningsmiljöer där möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier är daglig verklighet. Skolmaterial producerade i interaktiva former finns numer i nästan alla ämnen. Pedagoger och lärare har stora utmaningar i val av undervisningsstoff och undervisningsmetoder som bygger på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Som exempel kan tas det övergripande syftet för matematik på grundskolan: Där betonas att eleverna ska använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra 3

4 beräkningar och för att presentera och tolka data. Som centralt innehåll för åk 7-9 nämns att eleverna ska kunna utföra beräkningar med både skriftliga metoder och digital teknik, samt att eleverna ska kunna "beskriva resultatet av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digital teknik". Tyvärr finns risken att det inte direkt blir någon förändring. Forskningen visar att vi gör liknande saker som tidigare, skillnaden är bara att vi gör det med ny teknik. Det blir ingen funktionell förbättring av lärandeprocessen. Det handlar helt enkelt om hur lärarna designar uppgifterna och lärprocesserna för eleverna. Flertalet lärare anser sig inte få tillräcklig kompetensutbildning för att kunna använda verktyget på ett optimalt sätt. Det räcker inte med tillgång till datorer och grundläggande datorfärdigheter om skolor vill kunna dra nytta av teknikens möjligheter för lärandet. Det gäller även att kunna hantera informationsöverflöd och frånvaro av ordning och struktur på nätet. Skolan är inne i en otroligt spännande tid. Kombinationen med digitala verktyg, omdefiniering av lärande, bedömning för lärande och utvecklande av entreprenöriella förmågor kan bli lite av en revolution av/för skolan. Berner Lindström professor vid Göteborgs universitet och vetenskaplig ledare för utvärdering av en-till-en-satsningen i ett antal kommuner i syd-och västsverige säger: Vi bör utforma lärmiljöer som stödjer den digitala utvecklingen. Tillgången till digitala medier i skolan ökar markant och skolornas infrastruktur digitaliseras med nätverk, interaktiva tavlor, lärplattformar o s v. Det finns en större acceptans i lärarkåren idag med införandet av nya teknologier även om det naturligt vis också finns kritiker. Ingen frågar direkt i dag om att införa nya teknologier, däremot ställer många frågan hur? Med de nya teknologierna för att representera, lagra, göra tillgängliga och kommunicera mänskliga erfarenheter och kunskaper kommer också våra kunskaper och våra sätt att lära att förändras. Med digitala medier uttrycker människor sina erfarenheter, kunskaper och frågeställningar inte enbart i text utan också med andra typer av representationer (bild, film, ljud, symboler) Programvaror för modellering, simulering, ritning, konstruktion, redigering av multimedia, databaser, YouTube med mera är redskap som förändrar villkoren för att uttrycka sig. Undervisningsboken som norm utmanas. I mobiltelefonen eller i surfplattan kan man ha appar som följer händelser i världen i realtid, man behöver inte vara personligt närvarande. Det betyder också att vissa typer av kunskaper och färdigheter blir mindre relevanta då det finns programvaror som är alltmer sofistikerade och specialiserade på att lösa problem och därmed förändras inte bara vad vi kan göra utan också balansen mellan individen och verktyget. I Norge är digital kompetens en del i den nationella läroplanen för grundskolan, som en baskompetens i paritet med läsning, skrivning och matematik. Inom den digitala kompetensen talas det om framtidskompetenser såsom, problemlösningsförmåga, kreativitet, innovationsförmåga, samarbetsförmåga, språklig och kulturell kompetens och kritiskt tänkande. Ur forskningen om nya digitala medier (exempel sociala nätverk) framträder en generell bild av en användare som övergått från att vara passiv konsument till att ha iklätt sig rollen som aktiv producent. (Niklas Ekberg fil dr i pedagogik) 4

5 Skolinspektionen sep 2012 Dnr :2 928 Bristande förutsättningar för att använda IT i undervisningen Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen undervisningen i naturorienterande ämnen, idrott och hälsa, svenska (med fokus på läsprocessen) och religionskunskap. Skolinspektionen granskade om IT används på ett sätt som stödjer elevers kunskapsutveckling och om skolan bedriver ett strategiskt arbete för att använda IT i undervisningen. De övergripande granskningsresultaten kan sammanfattas i följande punkter: Satsningar på inköp av IT-utrustning har i många fall inte åtföljts av satsningar för att utveckla användningen av IT så att det blir ett stöd i det pedagogiska arbetet och gynnar elevernas kunskapsutveckling och lärande. Ofta har man nöjt sig med att använda IT-utrustningen för att effektivisera administration, planering och organisation av skolarbetet. Skolledningen styr inte användningen av IT i undervisningen på ett aktivt sätt. Många skolor saknar övergripande strategi för användning av IT i det pedagogiska arbetet, och IT-användningen i undervisningen blir därför ofta en fråga som beror på den enskilde lärarens intresse. Lärarnas behov av kompetensutveckling för att använda IT-verktygen i det pedagogiska arbetet har inte tillgodosetts. En del skolor saknar grundläggande förutsättningar för användning av IT i undervisningen därför att de saknar, eller har föråldrad utrustning. Ett annat problem är att de saknar IT-support i det dagliga arbetet. Få skolor har kunnat uppvisa ett sammanhållet strategiskt arbete för att integrera IT-verktyg i undervisningen på ett sätt som kan bidra till att utveckla det pedagogiska arbetet. På vissa håll ligger bristerna i tillgång till relevant och fungerande utrustning. För en del skolor ligger problemet i att det är kommunen som styr inköpen och förvaltar utrustningen, och man har då svårt att själv anpassa utrustningen efter sina behov. För skolor innebär det ofta att det också är problem med bristande teknisk support och att det tar tid att få fel åtgärdade. När skolan inte kan styra över tekniken hämmas utvecklingen av det pedagogiska arbetet, även när goda ambitioner och kompetens finns. Rätt använd kan tekniken bidra till ett effektiviserat lärande genom till exempel förbättrad individanpassning, ökad motivation och mer elevsamarbete. Många huvudmän behöver ta initiativ till att IT-verktyg i större utsträckning används för att förbättra undervisningen. Tillgång till moderna IT-verktyg och kunskap om hur dessa kan användas gör att lärandemiljön på ett bättre sätt kan anpassas till enskilda barns och elevers behov. I undervisningen av elever i behov av särskilt stöd har moderna IT-verktyg visat sig vara särskilt värdefulla. Skolinspektions granskning visar dock att den moderna informationsteknikens möjligheter för att utveckla undervisningen inte har tillvaratagits i tillräcklig utsträckning. Det krävs ytterligare satsningar hos många huvudmän och skolor som sträcker sig längre än att bara köpa in datorer och andra IT-verktyg för att de ska lyckas med sitt uppdrag att ge eleverna de IT-kunskaper och förmågor som uttrycks i styrdokumenten. Skolinspektionen har sett att det behövs satsningar på att utveckla användningen av IT i det pedagogiska arbetet. Enligt Skolinspektionen krävs det bl.a. att lärarna ges fortbildning för att de ska utveckla sin kompetens i att använda IT-verktyg och olika tillämpningar i det pedagogiska arbetet. Det krävs också att huvudmän och skolor utvecklar tillgänglig support och IT-stöd. 5

6 ITIS (IT i skolan) Under genomförde regeringen ITIS-utbildning i Sverige. Cirka 1,3 miljarder satsades till teknikstöd och ca 200 miljoner till kompetensutveckling av lärare, vilket motsvarar mer än 50 procent av lärarkåren i barn- och ungdomsskolan. Skolor fick lämna in förslag utvecklingsprojekt till kommunens skolledning, i flera kommuner fick kriterier sättas upp för urvalet av vilka arbetslag som fick komma med. Datorer delades ut av staten i syfte att pedagoger och lärare skulle använda dessa i hemmet för kompetensutveckling kopplat med studier i grupp under ledning av en utsedd IT-handledare. ITiS har utvärderats både kvalitativt och kvantitativt. Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping gjorde den kvalitativa utvärderingen. Den kvantitativa utvärderingen genomfördes av Högskolan i Halmstad via enkäter till arbetslag i 61 kommuner. Utvärderingen visade bland annat att arbetslagen i låg grad uppfattat stöd från skolledare och delaktighet i beslut. De har påverkat andra kollegor i liten utsträckning. Under ITiS-deltagandet låg ansvaret på kommunerna att se till att skolorna hade lämplig utrustning som fungerade. Utvärderingen visade på brister i teknik, mjukvara och teknisk support, och att de lokala skillnaderna var stora. Konklusionen från utvärderingen sammanfattningsvis kan sägas att arbetslagen, särskilt i grundskolan, ansåg att ITiS-deltagandet medfört reflektion över det egna lärandet som gett upphov till nya perspektiv på lärande. Nationell satsning på kompetens PIM (startade 2006) Ett regeringsuppdrag som Skolverket har att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. I Sverige pågår om än i minskad skala: PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens)via Skolverket. Pedagogiskt utbildad personal bereds stegutbildning i en webbrelaterad utbildningsmiljö. Det webbaserade studiematerialet består av tio handledningar som visar hur olika programvaror kan användas praktiskt i skolans verksamhet. Kommunerna utser examinatorer som Skolverket fram till ht 2011 bekostat utbildningen för. Pedagoger förväntas nå en nivå mellan 2-4, rektorer mot nivå 4. Det finns totalt 5 nivåer. Numer finns bara en s.k. light-version av utbildningsmiljöerna eftersom Skolverket inte får anslag för detta längre av regeringen. Ungefär 2/3 av Sveriges kommuner har genomför PIM, i länet har vi ett fåtal kommuner som inte genomfört satsningen ännu. CMiT i Piteå har examinationsrätt för examinatorer. 6

7 Varför Surfplattor istället för dator? Skolor börjar alltmer komplettera eller rent ut sagt gå över till surfplattor för barn i förskolan och elever i grundskolan. De flesta köper IPads men det förekommer även androidbaserade som entill-lösningar. Exempelvis: Smedingeskolan införde läsåret 2011/2012 en inriktning med ett slags elevens val 2.0 i tanke att kunna konkurrera med profilskolor. Inom inriktningarna fick elever IPads med mål att testa elevernas kreativa idéer med musik och film. Nu har användningsområdet spridit sig till att inrymma alla skolans ämnen. Kungsbacka kommun har köpt in surfplattor som ersättning och komplement till bärbara datorer. Forskningen vill utforska om paddan kan omdefiniera lärandet med hjälp av dess suveräna multimodalitet, kommunikations- och dokumentationsmöjligheter. Hittills kan man se att en surfplatta krånglar betydligt mindre än en dator vad gäller både hårdvara och mjukvara. Lektionstid går åt till elever som fått virus i datorn, bortpillade tangenter o s v. Batteritiden håller längre hittills på IPads. De är betydligt mer startsnabba. Ergonomin är en annan framgångsfaktor vad gäller hantering/bära eller gömma sig bakom en datorskärm. Ekonomiskt anser många att en surfplatta bär sig. Det finns inte lika mycket som kan krångla, ett bra fodral skyddar. Enkelt beskrivet har ett antal kommuner valt den öppna principen men en elev, en IPad, ett fodral, laddning hemma över natten, eget Itunes konto och ett giftcard på 250 kr att köpa appar för, pengarna tas från läromedelskontot och vissa appar är obligatoriska. Den öppna principen kombineras med ett avtal med föräldrarna och med villkor för garantier och försäkringar. Vad som finns kvar att lösa säger initierade kommuner är i de fall skolorna har olika lärplattformar som ska kunna fungera med surfplattorna. Flera lärplattformsföretag som Fronter och Unikum har f n en febril verksamhet med att kunna hitta lösningar för detta. (Datorn i utbildningen nr ) 7

8 Sammanställning Nuläge för Norrbottens län avseende 1:1 (sep 2012) Kommun Har 1:1 satsning Skolform som har 1:1 PC / MAC Infört Surfplatta Intresserad av gem. avrop Arjeplog Delvis Gymnasiet PC Nej Ja, men inte läge f n. Arvidsjaur Nej - PC Nej Ja, vill under-söka läget med ansvariga Boden Ja delvis Gymnasiet år 1 och från hösten 7-9 Gällivare Delvis Gy i samarb med LKF Mac PC Några fsk, skolor och särskolor har ett antal/grupp Pratar om att införa paddor från förskolanskolår 6 Haparanda Ja Skolår 6- gy MAC Kommer att köpa in till förskolorna Kalix Ja sedan tre år tillbaka. Intressant, vill gärna höra mer. Ja väldigt gärna Ja om det gäller MAC och IPads gy MAC Nej Absolut intresserad Kiruna Delvis 7-9 elever PC Ambitionen är Ipads från fsk- skolår 6 Jokkmokk Nej - PC Nej. Funderar om (får införande av Ipads på bara ha högstadiet det) Luleå Delvis Några 7-9 skol. Byggs på med fler nu succesivt Pajala Delvis I samarbete med LKF gymnasiet enbart Piteå Nej Avser starta med 7-9 och gymnasiet i framtiden Älvsbyn Nej De flesta elever på gymnasiet har en dator Överkalix Ja Gymnasiet (ett år kvar på avtalet) Övertorneå Delvis 7-9 Gymnasiet Lapplands gymnasieförbund MAC och PC PC PC Finns på ett antal förskolor och skolor i mindre omfattning Har, och försöker hänga med med IPads Inga surfplattor inköpta för skolbruk Intresserade av ev. avrop. Mycket Intresserad. Vill vara med. Har avtal, tar gärna del av erbjudandet om det skulle medföra kostnadsminskning Intresse finns men politiken säger nej p g a ekonomin. Ja, skulle vara mycket bekvämt Not: Inga planer för grundskolan ännu, p.g.a. ekonomin. Vill ha mer info. kring avrop. Har gjort ekonomiska förbered. för en treårsplan. Vi har få datorer/ klass idag I höst utrustas F-5 med arbetsdatorer till varje pedagog/lärare Frågan är väckt till nämnden pratar om inför 7-9 Start 2009 med gy, byggde ut 2010 till 7-9 skolor och under 2011 till skolår 6. Eget ansvar från skolår 6 efter introduktion. Elev åk 1 i gy får alltid ny MAC Elev är själv admin av datorn efter installation under handledn. Filtret sitter hos eleven värdegrunds-fråga. Pedagogiskt sett ännu ingen effekt betygsmässigt Liten använd i prak. ämnen. Har inget införandestöd Har ingen uttalad strategi/riktlinjer. Arbetar med IT strategiplan. Genomfört utvärdering av 1-1 vt 12 efter 2 års pilotprojekt. Kan ge info. till kommuner om hur de gått tillväga i frågan. För frågor om tidsenliga verktyg f n, ett klart utv.område. Datorparken idag har lågprestanda. Lägger i dagarna fram en strategiplan för ett införande för åk 7-gy. PC Inga surfplattor Mycket intressant Påbörjat skrivning av ITstrategiplan PC MAC i 1:1 PC för yngre Ja gy PC Se not Några IPads finns inom förskolan 1 surfplatta/ fskgrp och i klass. Funderar på fler sp. Nej Vore intressant Ja. men ej under 2013 Behöver ny invest. plan Ja, verkligen intressant Har i dagsläget inga planer på 1:1 i 7-9 skola. har vagnar med datorer i grundskolan Har köpt grundutbildning men behöver mer kompens-höjning. IT-plan finns. Nämnden har surfplattor Fn pågår upphandling av 25 MAC/år under tre år till estetiska program 8

9 Bilagor: UNDERLAG FORSKNINGSRAPPORTER 1. Skolverkets rapporter (1:1 satsning, Lärarrollen stärks: Unos Unos rapport) sid Tieto Enators rapport (Datorn i undervisningen) sid Kairos Futures rapport (IT och digital kompetens i skolan) sid OECD rapport om 1:1 sid19 5. IT och skolutveckling i praktiken (Rektorsakademin) sid Skolinspektionens litteraturöversikt sid EU: Nyckelkompetenser Digital kompetens sid råd från forskningen till de som ska införa En-till-en sid SAMR-modellen Puenteduras modell sid Debattartikel Eric Fichtelius digitala klyftan UR-program sid Vad säger Skolverkets egen forskningsanalys om 1:1 satsningar? peter.karlberg@skolverket.se presenterade på Framtidens läromedel i Uppsala mars 2012 följande sammanställning av de senaste årens forskning om IT-användandets effekter: fram t.o.m nästan bara upplevda effekter översikt 2006 MSU PISA 2009 Holcomb 2009 (varsin/1:1) Hylen/Grönlund 2010 (varsin/1:1, 40 studier) IT ger effekter på elevers utveckling och inlärning På lärande och betygsutveckling På motivation och engagemang På nätverkande och samarbete mellan elever För elever med särskilda behov IT ger effekter på elevernas motivation Särskilt tydligt i klassrum som fokuserar på lärandet som process IT ger ett ökat fokus på tolkning av information, och ger snabbare återkoppling Integration av IT under lektionen förstärker lärandet Effekter på elevers samarbete Ökad självständighet Förbättrat arbete i grupp Ökad kunskapsdelning Övriga effekter på eleverna Stöd till elever med funktionshinder Minskad frånvaro Förbättrat beteende i skolan generellt Förbättrad attityd till lärande 9

10 Bättre resultat med egen dator tydlig förbättring av resultat på vanliga test inga mätningar av andra kompetenser bättre och längre texter tillfällig nedgång noterad år år innan full effekt visar sig (Silvernail) en del studier påvisar inga mätbara effekter 10

11 Utdrag ur Skolverkets webbplats 16 april 2012 Lärarroll stärks vid 1-1-satsningar När varje elev får var sin dator blir lärares handledning och instruktioner än mer viktiga, inte minst för undervisning i källkritik och kritiskt tänkande. Forskningsprojektet Unos Uno (Forskarskola bestående av femton doktorander och deras handledare vid Örebro universitet och Högskolan i dalarna har undersökt vad it-användningen inneburit för kommunikation och kunskapsbildning i dagens samhälle) Projektets syfte är att löpande studera och analysera effekterna och resultaten av genomförande av en dator en elev i några kommuner och skolor, ur olika perspektiv; elevers utveckling och lärande, pedagogers roll och arbetssätt, skolledningens styrning och ledning samt samverkan och relationer mellan skola och hem, allt i syfte att lära av och sprida erfarenheter till varandra och andra. MÅL MED UNOS UNO Projektets mål är att efter avslutat projekt ha identifierat vilka effekter genomförandet av en dator en elev har haft på elevers lärande och utveckling, pedagogers roll och arbetssätt samt se hur elevers resultat i skolan har påverkats. Förväntat resultat - Möjlighet att identifiera olika effekter som genomförandet av en dator en elev har bidragit med. - Identifiera hur elevers resultat, utveckling och lärande påverkas när skolor infört en dator en elev. - Urskilja pedagogers roll i ett klassrum där en dator en elev är standard. - Ge underlag för hur man bäst inför en dator en till en. Forskning visar att Skolledningen är avgörande för högre måluppfyllelse. Nulägesanalyserna visar att ungefär hälften av rektorerna är missnöjda med att de inte fått vara delaktiga i beslutet om skolans satsning på varsin dator. Frågan är inte om det hela ska genomföras, utan snarare hur det ska gå till. - Skolledningen har en avgörande roll för hur satsningen fungerar i praktiken, konstaterar Åke Grönlund, ansvarig för Unos Unoprojektet. Vi kan tydligt se att på de skolor som har en engagerad och kompetent ledning är de allra flesta elever och lärare nöjda. Det gäller också att kunna bemöta den minoritet bland lärarna som är negativa till satsningen för att undvika att utvecklingen bromsas upp. Ofta rör det sig om äldre lärare som arbetat länge på skolan och som kan ha ett stort inflytande bland sina kollegor. It-strategi mer än teknik Skolledningen måste kunna hantera lärarens förändrade yrkesroll och kunskapsbehov för att främja en pedagogisk utveckling som utnyttjar de nya möjligheterna. Det handlar för läraren om att på olika sätt kunna ge eleverna stöd och hjälp och att kunna dra nytta av de digitala mediernas möjligheter i undervisningen. Lärarna behöver reflektera kring hur deras undervisning ser ut och hur de utformar de uppgifter som eleverna ska lösa. 11

12 Forskningen visar att eleverna ofta upplever mindre förändring än vad lärarna gör. Visserligen används datorn och nätet, men det har inte förändrat undervisningen i någon nämnvärd grad. Både lärarna och eleverna själva klagar i enkäter och samtal över koncentrationssvårigheter och att en del börjar surfa eller ägna sig åt Facebook istället för att ta tag i det som ska göras på lektionen. Riktar blicken framåt Den tekniska utvecklingen går med en rasande fart, datorerna blir allt mindre och vi börjar vänja oss vid att ständigt ha tillgång till nätet och dess möjligheter. Åke Grönlund och hans kollegor intresserar sig därför också för vad som kommer att hända med skolornas satsningar under de kommande åren. Kommunernas datorinköp är nog ingen hållbar strategi på längre sikt, anser Åke Grönlund, och fortsätter: Många elever har redan egna datorer, Smartphones och surfplattor hemma, och snart har i stort sett alla det. Om de tar med sig dem till skolan, så kan pengarna läggas på att utveckla undervisningen istället. Villkoren för undervisning och lärande förändras i grunden när elever och lärare har en kraftfull dator i fickan och kan söka information och kommunicera i stort sett överallt. Det måste skolan, lärarna och eleverna lära sig att hantera. 12

13 Utdrag ur Tieto:s rapport av Nils Knutsson Datorer i undervisningen Tieto har under lång tid följt utvecklingen när det gäller datorer till elever i den svenska skolan. I rapporten IT i kommunerna från Tieto 2008 redovisades bland annat hur antalet elever per dator utvecklats under perioden Denna information byggde i första hand på information från enkäter som gjorts av Skolverket. Sedan dess har sådana analyser inte gjorts. Tieto har därför i slutet av 2011 genomfört en enkätundersökning om några frågeställningar som rör IT i undervisningen med hjälp av analysföretag som intervjuat företrädare för kommunerna. Syfte med undersökningen har varit att få en översiktlig bild av utvecklingen när det gäller ITutrustning till elever i landets kommunala skolor. Med denna information som bas kan Tieto på olika sätt formulera strategier för hur vi ska hantera elevernas IT-arbetsplatser när det gäller att utforma och erbjuda IT-tjänster som är relaterade till skolornas elevdatorer. Enkäternas omfattning: Ett intervjuformulär utgjorde grunden för telefonintervjuer. Dessa intervjuer gjordes med 95 kommunala IT-chefer, IT-samordnare och motsvarande. Tillsammans omfattar de intervjuade kommunerna ett invånarantal på drygt 3,9 miljoner. Intervjuerna kompletterades sedan med ytterligare intervjuer med rektorer inom grundskola och gymnasieskola. Antalet elever i dessa skolor uppgick till , fördelade på elever inom grundskolan inklusive antal barn placerade i förskolan samt elever inom gymnasieskolan. IT chefer eller motsvarande fick svara på frågan: Hur ser ni på utvecklingen av elev- PC? 30 % av de tillfrågade har inga centralt uppsatta mål för utvecklingen av elev- PC. Det kan dock finnas konkreta mål för respektive skola. 76 % svarade att man kommer att öka antalet elevdatorer. Av dessa uppgav 65 % att man kommer att satsa one-to-one, dvs att alla elever ska få en egna datorer inom en given tidsperiod. I 41 % av kommunerna finns det centralt beslutade konkreta mål för den framtida utvecklingen när det gäller PC till eleverna. I 10 % pågår test och pilotprojekt som ska ligga till grund för framtida målsättning. 13 % av kommunerna uppger att det pågår planering, förberedelser och diskussioner om att fastställa policy och riktlinjer för hantering av elev-pc: (se cirkeldiagram) 13

14 Har inga beslutade mål Har uppsatta mål för elev-pc Pilot- och testverksamhet Planer, diskussioner, förberedelser Vet inte Övrigt 41 Sammanfattning av Tieto:s rapport publicerad den 28 mars 2012 visar: Antal elever per dator har minskat mycket kraftigt från 1993 då denna typ av undersökningar påbörjades. Det innebär att datortätheten har ökat på motsvarande sätt Inom gymnasieskolan börjar man närma sig 1 dator per elev Antalet IT-arbetsplatser för eleverna uppgår till cirka uppgick detta antal till procent av kommunerna har uppsatta mål för den framtida satsningen på elevdatorer 2012 kommer att bli ett år med mycket stora satsningar på elevdatorer De flesta kommuner satsar på egna datorer till sina elever Några kommuner satsar på digitala lärosalar eller mobila PC-vagnar Inom förskolan och grundskolans tidigare år är surfplattor ett attraktivt alternativ till PC I ett mindre antal kommuner funderar man på hur man ska hantera trenden med bring yuor own, d v s att eleverna tar med sig sina egna datorer till skolan. 14

15 Utdrag ur Kairos Futures rapport: 3. IT och digital kompetens i skolan Kairos Future hjälper företag och organisationer att förstå och forma framtiden genom bl a: Forskningsbaserad omvärlds- och framtidsanalys, innovation och genomförande av strategier. Kairos Future genomförde i nov 2011 en studie om IT i skolan på nationell nivå och det som framkom där var att skolchefer ofta var mer positivt inställda till att införa IT i skolan än t.ex. lärare och elever. Det svenska samhället har genomgått en radikal förändring på kort tid till följd av framväxten av ny informationsteknologi. Men trots att information är själva kärnan i skolans uppdrag har skolan inte förändrats i samma takt som övriga samhället. I studien har Kairos Future tagit temperaturen på IT-användning och digital kompetens i den svenska skolan. Detta har gjorts med ett brett anslag: genom en litteraturstudie, enkätundersökning med över 4000 respondenter, fokusgrupper och ett expertseminarium. Studiens huvudslutsatser är: IT kommer att revolutionera skolan. Svensk skola har inlett en resa som bara börjat, och utvecklingen går snabbt. Det finns en klyfta mellan ledning och klassrum, där förvaltningschefer, IT-strateger och rektorer är betydligt mer entusiastiska inför att använda IT i undervisningen jämfört med lärare och elever. Lärare och rektorer är i stort behov av kompetensutveckling. 4 av 10 lärare och elever tycker inte att lärarna har tillräckligt bra IT-kompetens för att använda IT i undervisningen på ett bra sätt. Centrala framgångsfaktorer för att IT ska förbättra elevernas prestationer är att lärarna tycker det är kul att använda datorer, att de vågar experimentera och att IT används för att eleverna effektivare lär sig baskunskaper. ÄR SKOLLEDNINGEN ÖVERENTUSIASTISKA? Som diagrammet nedan visar är det tydligt att de som arbetar på ledningsnivå: rektorer, förvaltningschefer och IT-strateger i betydligt större utsträckning vill att IT ska användas mer i undervisningen. De som ska göra jobbet i slutändan lärare och elever är inte lika entusiastiska. Anmärkningsvärt är att nära en av tio elever tycker att IT borde användas mindre i undervisningen. Endast 25 % av lärarna och 36 % av rektorerna anger att det har utarbetats en skriftlig strategi för användandet av IT på skolan, vilket förstärker bilden av att det saknas samsyn mellan skolans aktörer om hur IT ska användas. 15

16 Bilden av den splittrade synen på IT i skolan stärks ytterligare av att en klar minoritet, 34 % av lärarna, anser att det finns väl fungerande IT-lösningar för pedagogik på skolan, medan hälften av de i ledningsposition tycker att så är fallet. Det är en intressant paradox att eleverna tycks ha en så sval inställning till IT i undervisningen, medan ledningen är eld och lågor. Detta tyder på att ledningen kan ha ett omoget förhållningssätt till IT i skolan, att de tror frälsningen kommer bara man stoppar in tillräckligt mycket ny utrustning. Få program används En knapp majoritet av lärarna använder kontorsprogrammen mail, Word, Power Point etc. i undervisningen. Endast en mycket liten majoritet använder sig av nyare IT-verktyg som podcasts, surfplattor eller sociala medier. Lärande kommer förändras i grunden Även om IT-användningen i skolan idag inte är i nivå med övriga samhället förväntar sig de som arbetar i skolan något helt annat imorgon. I enkätundersökningen uppger en majoritet av lärare, rektorer, IT-strateger och förvaltningschefer att det år 2025 är sannolikt att: IT-användningen har förändrat synen på pedagogik och lärande i grunden. Detta anser 74 % av rektorer och 50 % av lärarna är sannolikt. Eleverna kommer att använda sina (privata) digitala verktyg i skolan i betydligt högre utsträckning än idag. Detta anser 73 % av lärarna och 86 % av rektorerna är sannolikt. I stort sett alla läromedel kommer att vara digitala. Detta ser 54 % av lärarna och 71 % av rektorerna som sannolikt. Däremot tror nästan inga lärare eller rektorer att skolan kommer att inspirera samhället med IT-användning i framtiden. Har skolan en tillräcklig beredskap för den förändring som sker? 16

17 Stort behov av IT kompetens (sid 8) Sveriges lärare har haft det tufft i skoldebatten det senaste året. Lärarnas bristande kompetens framförs som en av anledningarna till att svensk skola halkar efter i internationella mätningar. De flesta av dem håller säkerligen inte med när det gäller deras egen kompetens. Förmåga att hantera IT är dock et område där många lärare själva tycker att deras komptensnivå är för låg. Detta gäller inte bara lärarna. En betydande andel av rektorerna i undersökningen tycker inte heller att deras egen IT-kompetens håller måttet. Fyra scenarier mot framtiden (sid 11) I det första scenariot, den virtuella superpedagogen, har lärarens autoritet befästs i svensk skola, men skolan som fysisk plats har blivit mindre viktig. Med fast hand och med förbättrade tekniska möjligheter kan lärare anpassa elevernas utbildning i en virtuell miljö. 17

18 I det andra scenariot, det digitala läroverket, är skolan fortfarande den fysiska plats dit eleverna går, men med avsevärt högre nivå på de tekniska hjälpmedlen. Läraren har stort inflytande på de metoder som används i undervisningen för varje elev, som får litet utrymme at välja och vraka bland den nya tekniken. I det tredje scenariot, lekandets lärande, tar eleven själv kommandot över sin utbildning och lär sig på samma sätt som när de tar sig in i ett nytt spel. Lärarens roll är främst att stödja och hålla koll på att eleven tar sig till nya levels. I det fjärde scenariot, samarbetsskolan, fokuserar man på elevens sociala utveckling och möjlighet att tillskansa sig kunskaper i samarbete med andra elever för att förbereda sig för det globala nätverkssamhälle där de sedan ska komma till sin rätt. 18

19 4. OECD-rapport om 1:1 Jan Hylén, skribent, fil. dr i stadsvetenskap med erfarenhet från Skolverket, Utbildningsdepartementet, EU och OECD har skrivit ner sina slutsatser och lärdomarna från konferensen i snabböversättning För omkring ett år sedan hölls en OECD-konferens där man diskuterade vad som hittills är känt om resultaten av satsningarna på en dator till varje elev. Det finns tre huvudsakliga mål i samband med 1:1 initiativ inom utbildning: att den unga generationen ska förvärva IT-baserade färdigheter och kompetens, att minska den digitala klyftan mellan individer och sociala grupper, och att skapa en bättre undervisning och bättre elevprestationer. Den snabba spridningen av 1:1 initiativ innebar stora investeringar av offentliga och privata aktörer. Trots de stora investeringarna så finns det få belägg om kostnadseffektivitet i dessa initiativ. Förekomsten av IT i skolan ändrar inte nödvändigtvis undervisningsstrategierna för lärare och elever. Hur man använder 1:1 varierar stort mellan olika skolor. Tillgängliga utvärderingar pekar på en positiv inverkan av 1:1 på IT-färdigheter och skrivande, men mer blygsamma bevis har hittats presenterats för en positiv inverkan på andra akademiska områden såsom matematik. Storskaliga 1:1 initiativ kan starkt begränsa den första digitala klyftan som gäller tillgång till IT i hemmet och i skolan. Globaliseringen av 1:1 initiativ bör minska den digitala klyftan mellan unga människor i utvecklade länder och utvecklingsländer. Det är nödvändigt att ta hänsyn till att en andra digital klyfta uppstår i skolan när alla elever har tillgång till IT. Mer bevis krävs om hur IT används i undervisningen och dess inverkan på elevernas prestationer. Slutligen identifierar och presenteras ett antal politiska förslag i rapporten. Dessa är: Programutvärderingar måste definieras i början av processen och måste stämma överens med mål och utformning av initiativet. Varje piloterfarenhet behöver en fördjupad utvärdering för att få skalbara bevis och erfarenheter. Rigorös kvasiexperimentell utvärdering av studenters prestationer är nödvändiga för att identifiera best practice när det gäller programmens utformning och genomförande. Detta är särskilt fallet i utvecklingsländer, där internationella organisationer ofta finansierar och främjar utvärderingar av 1:1 initiativ. Mer kunskap och forskning behövs när det gäller förhållandet mellan införandet av IT och förbättringar av elevers resultat. Beslutsfattare och programansvariga behöver identifiera best practice för att fatta välgrundade politiska beslut. För att förbättra situationen måste uppföljning och utvärdering spela en viktig roll. Lärare behöver tydliga mål och särskilt stöd för att sammanföra teknik och nyskapande pedagogiska metoder. Ett holistiskt perspektiv är nödvändigt för 1:1 initiativ ska medföra en pedagogisk förändring i skolan. Globaliseringen av 1:1 initiativ kan bidra till att minska den digitala klyftan i den unga generationen mellan utvecklade länder och utvecklingsländer. I denna mening kan 1:1 datorer ses som en gynnsam politik för både effektivitet och jämlikhet i utbildningen. 19

20 Utdrag ur Jan Hyléns presentation feb 2012 (Skolportenkonferens) 5. IT och skolutveckling i praktiken Hylén arbetar vid rektorsakademien. Under våren 2010 publicerades Jans senaste bok, Digitaliseringen av skolan, på Studentlitteraturs förlag. Den är redan mycket använd inom lärarutbildning och rektorsutbildning. I augusti 2011 utkom antologin Skolledaren i fokus - kunskap, värden och verktyg, också på Studentlitteraturs förlag, där Jan medverkar. Under hösten 2011 lanserardes UNESCO en global studie av hur nationella policyers runt mobilt lärande (lärande med mobiltelefoner och andra handhållna redskap) Sverige halkar efter... och vi har: eller naturvetenskap - och NO-lärare i EU som deltagit i kompetensutveckling om att integrera IT (EURYDICE 2011) länder större spridning (Italien, Polen, Turkiet) (PISA 2011) I studier av projekt med 1:1 syns skillnader i resultat I många fall förbättras resultaten 20

21 Men det krävs mer än bara datorer! Vad vi inte vet: Vi känner till ingredienserna men inte i vilken ordning, eller hur länge de ska vara i ugnen? Implementationsforskning saknas. 21

22 6. I en digital skola utvecklar eleverna digital kompetens Ur Skolinspektionens litteraturöversikt Dnr :5753. Illustration av Futurelabs (2010) definition av digital kompetens (Futurelab är en fristående icke kommersiell organisation 22

23 7. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Fakta: Kompetens en förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter (Swedish Standards Institute) Genom EUs 8 nyckelkompetenser har Sverige lovat utveckla elevernas digitala kompetens till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för vidareutbildning och arbetslivet. Den digitala agendan för Sverige är ett avstamp för en process som skall leda till att Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter Regeringskansliet oktober 2011 Europeisk referensram Möjligheterna att skaffa sig tillgång till information och tjänster förändras hela tiden. Vi behöver ny kompetens för att behärska hela den nya digitala världen, inte bara genom att tillägna oss tekniska färdigheter, utan också genom djupare förståelse av de möjligheter, utmaningar och etiska frågor som den nya tekniken ger upphov till. Det var mot denna bakgrund som rådet och Europaparlamentet mot slutet av 2006 antog en europeisk referensram för nyckelkompetenser för livslångt lärande I denna referensram kartläggs och fastställs för första gången på EU-nivå vilka nyckelkompetenser medborgarna behöver för att kunna uppfylla sin personliga potential, integreras i samhället och på arbetsmarknaden, ta aktiv del i samhällslivet och lyckas på arbetsmarknaden i vårt kunskapsbaserade samhälle. Medlemsstaternas grund- och yrkesutbildningssystem bör bidra till att utveckla sådan kompetens hos alla ungdomar, medan vuxen- och fortbildningssystemen bör ge alla vuxna verkliga möjligheter att lära sig och underhålla sådana färdigheter och kvalifikationer. Utdrag ur Nyckelkompetens 4 Digital kompetens (sid 7) Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetlivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKTfärdigheter, dvs användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via internet. 23

24 Från tidskriften råd från forskningen till de som ska införa En-till-en Forskaren Håkan Fleischer på högskolan i Jönköping har forskat på en-till-en satsningen och kommit fram till följande fem råd: 1. Diskutera källkritik med eleverna långt innan de får sina datorer kanske så långt som 2 år innan datorerna introduceras. 2. Involvera skolbibliotekarierna tidigt. Bibliotekarierna är proffs på informationshantering. 3. Informera föräldrarna på temadagar. Forskning visar att en-till-en-projekt flyter bättre när föräldrarna är med, de får bättre förståelse för elevernas arbete hemma. 4. Träna lärarna i att fånga de unika lärtillfällena i flykten. Möjligheterna till just-in-time- lärande ökar. 5.Glöm inte tekniken. Se till att det finns backup system och att lånedatorer finns för dem som glömt sin hemma. 24

25 9. SAMR-modellen Världens förmodligen mest betydelsefulla forskare på 1:1 ser följande scenario vad gäller utvecklingen av IT som verktyg i lärprocesserna. Börja nerifrån: De två nedersta nivåerna, Ersättning och Effektivisering, kallar han för grundnivån. De representerar endast en teknisk funktionell förbättring (enhancement). De två översta nivåerna, Modifiering och Omdefiniering representerar en nivå då pedagogens design av uppgifter och arbetsprocesser verkligen drar nytta av teknikens möjligheter (transformation). Resultatet blir ett djupare lärande hos eleverna. Eleverna är med och skapar sin egen förståelse av ett kunskapsområde. Puentedura påpekar att de uppgifter man skapar för eleverna inte alltid behöver befinna sig på omdefinieringsnivån. Puentedura menar att man måste har rätt syfte för att utrusta varje elev med en egen dator; att de ska lära djupare inte snabbare. -Vi vill alla att eleverna ska bli bättre på att tänka matematiskt inte att räkna snabbare. I Modifieringsfasen kan tekniken bidra med möjligheter som gör att läraren kan designa uppgifter och lärprocesser för eleverna på andra sätt. Uppgiften har förändrats så att eleverna blir bra på metalärande, att de ska lära om sitt eget lärande. De ska bli medvetna om hur de lär, förstår och tänker. De ska också bli medvetna om hur andra lär, förstår och tänker. Automatiskt gör de reflektioner kring detta vilket de applicerar på sig själva och som i sin tur påverkar deras eget lärande. Eleverna får möjlighet att öka sin samverkan med andra, konstruera och uppfinna. Sist men inte minst tar eleverna in omvärlden och når ut till omvärlden. Med hjälp av verktyg som ex. bloggar, wikis, skype m.m. kan eleverna förmedla sina kunskaper, och omvärlden kan ta del av och även ge respons tillbaka. Progressiva lärare bidrar med nya arbetssätt för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 11) 25