Fältbiologernas organisation..3 Historien bakom...5 Hur får man en klubb att fungera?. 7

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fältbiologernas organisation..3 Historien bakom...5 Hur får man en klubb att fungera?. 7"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Välkommen till din guide i klubbgalaxen.. 1 Vilka är Fältbiologerna? 2 Fältbiologernas organisation..3 Historien bakom Hur får man en klubb att fungera?. 7 Att skapa god stämning Mötestekniker och konsensus Konsten att organisera sig.11 Styrelseposter...15 Klubbens år..18 Dagordning.. 19 Årsmötesprotokoll 20 Söka bidrag Ekonomi...23 Arkivering Klubbstadgar Att nå ut...37 Massmedia Evenemang och bokbord..46 Andra föreningar.. 47 Naturstigar Utställningar 49 Skolföredrag Gör ett program Aktivitetslista Minifältisar.. 55 Internationellt.. 58

3 Välkommen till din guide i klubbgalaxen Denna pärm är till för er som vill komma igång med att driva en egen fältbiologklubb. Vi vill slå hål på myten att det är svårt och jobbigt att driva en klubb. Alla kan - och det är fantastiskt roligt! En organisation är dess klubbar, och klubbarna är dess medlemmar, dvs ni! Världen är stor och de som vill förbättra den riskerar att drunkna i allt man skulle kunna göra. Sätt er istället ner en stund och fundera på vad ni tycker är extra intressant och viktigt. Vill ni vara ute och titta på blommor eller driva kampanjer mot den planerade motorvägen? Vad ska vara klubbens egen nisch/specialområde? Prata med varandra om vad ni vill börja rikta in er på. Så småningom kommer ni fram till vad som är er grej! Om ni i klubben hittar en nisch behöver den inte vara för evigt. Kör hårt så länge det känns rätt! Så länge du brinner för vad du själv gör är det roligt att vara aktiv. Den dagen det inte känns kul längre kanske det är dags att sitta ner igen och fundera över nya områden att fördjupa sig i. För att det ska vara roligt i klubben ska ni komma ihåg varför ni drog igång. Man kan lätt fastna i formella möten och de är ju i och för sig viktiga, men mycket viktigare är att ni gör det ni vill. Det finns oändligt många miljöbovar att grabba tag i, eller vackra naturområden att upptäcka. Så, ta er ut i klubbgalaxen och aktivera er! Det är vad ni vill göra som är hela klubbens grund / klubbpärmsfixarna - 1 -

4 Vilka är Fältbiologerna? I mer än 50 år har Fältbiologerna varit en viktig del av Sveriges miljörörelse. Ungdomar som vill lära sig om naturen och rädda världen har tack vare att de organiserat sig blivit starkare, smartare och gladare än om de hade varit spridda. Att organisera sig för en fråga har massa fördelar jämfört med att försöka göra något på egen hand. Man kan stötta varandra, lära varandra, dela upp ansvaret och få mer gjort, och man kan få pengar för sin verksamhet. Vilka är då Fältbiologerna? Ena dagen kan de verka vara en grupp välartade ungdomar som med ryggsäck och kikare drar ut till avsides belägna fågeltorn och blomsterängar, nästa dag ett gäng målmedvetna aktivister som med insändare, affischer och en eller annan välplanerad aktion stökar till det i maktens korridorer. Tillsammans är vi starka! Fältbiologerna skiljer sig lite från de flesta andra föreningar. Vi är alla ungdomar upp till 25 år och bedriver all vår verksamhet själva utan några vuxna. Detta gör att vi får en stor frihet över var och när saker skall göras och på så sätt blir aktiviteterna inspirerande och roliga. Fältbiologerna tillhör inte något politiskt parti eller någon religiös inriktning. Att vi sysslar med politik är däremot självklart - utan att höja sin röst i miljödebatten får man ingenting gjort! Vi har dock inga band till nåt speciellt parti så vi är helt fria att ifrågasätta beslut från alla håll och kanter. I vår miljöpolitiska plattform, som du kan hitta på hemsidan, finns föreningens miljöpolitiska ställningstaganden. Det finns massor att uppleva! Fältbiologerna tycker om att vara ute och gillar äventyr till djupa skogar och storslagna fjäll. Vi Badar, tältar och åker långfärdsskridskor över blanka isar. Väl ute kan man studera allt som händer och lära sig skilja på fågel, fisk och mittemellan. Känslan av att man vet något om naturen använder vi i miljökampen När vi demonstrerar mot kärnkraft, eller mot multinationella företag som skövlar naturen i andra länder, mot affärer som säljer jätteräkor, eller mot Sveriges oförmåga att leva upp till miljömål, grundar sig våra argument på den känsla och kunskap som vi har fått av naturen själv! - 2 -

5 Fältbiologernas organisation Klubben I klubben sker det mesta - och den viktigaste - verksamheten. I klubben kan man göra snabba blixtaktioner, driva långsiktiga projekt och kampanjer, åka på utflykter till fågelsjöar och kärnkraftverk, sova över i djupa skogar eller fixa läger utomlands. Det är bara fantasin som sätter gränser! När man blir medlem ansluts man automatiskt till den närmsta klubben som är aktiv, men om man vill vara med i någon annan klubb så är det bara att säga till Rikskansliet. Det är till klubben som denna pärm vänder sig. Distriktet Det finns åtta olika distrikt. Distrikten är till för att ta hand om klubbar, klubblösa medlemmar (dvs. medlemmar som vill vara aktiva men bor på ställen där det inte finns klubbar) samt att se till att folk i de aktiva klubbarna träffas. I distrikten fixas kurser och läger som folk från klubbar i distriktet kan åka på. Det är förstås helt okej att åka på aktiviteter i andra distrikt också om man vill det. Information om kurser och läger i distrikten finns med på kalendariet på hemsidan, i interntidningen Rixnytt och ibland i medlemstidningen Fältbiologen. Om du eller din klubb vill fixa en aktivitet för hela distriktet - sötvattenskurs, myskoxkurs eller mossafari, you name it - är det bara att göra det! Varje klubb ingår i ett distrikt, alla åtta distrikten tillsammans utgör Rixorganisationen Distrikten ordnar också utbildningar för den nyvalda klubbstyrelsen, och finns med som stöd om det är något i klubben som krånglar och inte går bra. Man ska alltså inte vara rädd att ringa och fråga om det är något man undrar! Varje år väljs en distriktsstyrelse. Detta görs på Distriktsårsmötet (DÅM) dit alla medlemmar i distriktet är jättevälkomna. På DÅM planerar man hela det kommande året, men man har även roliga exkursioner, föredrag och annat. Många miljökampsplaner och ideér på roliga kurser har smidits på Dåm Flera av distrikten har en eller två anställda, så kallade DISIar. Det är en förkortning för Distrikts- och Skolinformatör. De brukar hjälpa till med kurser, läger och administration, samt att stötta klubbar och ibland gå ut i skolor och prata

6 Rix Rix har det yttersta ansvaret för föreningen och sköter all nödvändig administration, såsom ekonomi, bokföring och medlemsregister. Rix ska fixar utbildningshelger för distriktsstyrelser (den såkallade monsterkursen) och bistår med material, tips och service som gör det lättare för medlemmar att engagera sig. Rix fixar också kurser och läger för hela föreningen. Varje år anordnar de exempelvis ett sommarläger någonstans samt en fältstation på Öland. Rix samlar alla klubbar, distrikt och nätverk och finns till för dem Första veckan i januari hålls Riksårsmöte (RÅM) dit alla medlemmar är välkomna. Här diskuteras projekt och kommande års verksamhet. Det är här de största besluten tas. På RÅM väljs också en ny styrelse, ett antal utskott, redaktion och valberedning. På rixkansliet i Stockholm är några personer anställda. Dem kan man ringa eller mejla om man behöver något - till exempel klisterlappar med adresser till klubbmedlemmarna som man kan behöva om man ska göra utskick, telefonnummer eller andra saker. I Rixnytt finns information om allt som händer i föreningen, interna debatter och mycket mer. På Rixkansliet kan man beställa tidningn Rixnytt gratis Rix har också ett förlag som ger ut böcker och skrifter om natur och miljö. Kansliet: Redaktionen gör medlemstidningen Fältbiologen som kommer ut med fyra nummer om året. Om man vill skriva om något särskilt i Fältbiologen kan man mejla dem och föreslå det. Ibland är man som klubbmedlem speciellt intresserad av något som inte resten av klubben tycker är så skoj. Därför finns det specifika nätverk inom en del områden, exempelvis skog och grodor. Nätverken är för det mesta Rikstäckande. Vem som helst kan lätt starta ett nytt nätverk inom ett speciellt område om man vill det. specialintresserade i hela Sverige kan gå ihop i nätverk - 4 -

7 Historien bakom 1997 fyllde Fältbiologerna 50 år. Det kanske inte är så mycket jämfört med Svenska Akademien eller Riksbanken, men det känns mycket för en förening där medelåldern alltid legat omkring 17 år och man inte kan vara med längre när man fyllt 25. Vad visste de egentligen om kärnkraft och växthuseffekt 1947? Det hela började med att några stockholmsgrabbar fick ett brev från Holland. Brevet, som från början sänts till Svenska Naturskyddsföreningen, var från en nederländsk ungdomsförening för naturstudier. De undrade om det möjligen fanns någon liknande organisation i Sverige som ville skicka deltagare till ett internationellt läger. Det fanns det ju inte på den tiden, men Nils Dahlbeck på Naturskyddsföreningen kände några grabbar som kanske kunde vara intresserade. Sagt och gjort: på hösten 1947 bildades Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening. Kunskap om naturen var viktig då såsom nu. Man ville öka och sprida kunskapen om allt levande och ordnade föreläsningar, läger och exkursioner. Lite ville man också göra uppror mot gamla insnöade institutionsbiologer som satt och sorterade skalbaggar på museér och mot skolans instängda biologiundervisning. Fågelskådningen dominerade stort. Flera av dagens stora ringmärkningsstationer har sitt ursprung i tonåriga fältbiologers letande efter rivningsvirke till klubbens fågeltorn. Kunskap om naturen får man i fält! Föreningen spred sig snart från Stockholm och inom ett par år fanns det klubbar i Göteborg, Umeå, Falun, Eskilstuna och Örebro. Det speciella med föreningen, förutom fältbiologin, var den starka övertygelsen att man var en ungdomsorganisation. Det fanns inga vuxna ledare och medlemmarna förutsattes kunna sköta allt från protokollskrivning till tältuppsättning själva. Detta födde den självständiga och anarkistiska attityden i föreningen. Allteftersom debatten om vattenkraftsutbyggnad, vattenförorening och naturexploatering ökade i allmänhet, började allt fler fältbiologer känna att naturen var hotad. Man betonade att känslan för naturen var viktig, lika viktig som kunskapen om den. Ett aktivt miljöengagemang växte så sakta fram, till en början lite försiktigt genom pengainsamlingar till hotade naturområden (som Lilla Karlsö och Komosse) men också genom att skicka döda djur till Riksmuseet för miljögiftsforskningens räkning

8 Det verkliga mediala genombrottet kom i mitten av 60-talet då Skånes Fältbiologer städade stränder från 100-tals ton sopor, en kampanj som fick namnet "Skåne blev renat!". Fältbiologerna väckte det yrvakna miljömedvetandet från slutet av 60-talet genom att så gott som varje år ordna någon kampanj med uppmärksammade aktioner mot skogsbruk, slöseri med naturresurser, vattenkraftsutbyggnad m.m. Humorn var ett viktigt vapen - då som nu - och udden var oftast riktad mot någon makthavare som förbisåg miljöns intressen. Fältbiologerna var pionjärer i Sverige för det sättet att jobba med miljöfrågor och medlemsantalet växte på några få år från 3000 till över

9 Hur får man en klubb att fungera? Det finns lika många sätt att driva en klubb på som det finns aktiva klubbar. Allt beror på vilka som är med och hur mycket tid man vill lägga ner. Man kan välja att bara vara ett gäng som träffas då och då och bestämma dagen innan vad man ska göra och när man ska träffas. Eller så kan man organisera en klubbstyrelse som fixar årsmöte, har postgirokonto och söker pengar. Man kan vara 50 personer som är indelade i arbetsgrupper i olika områden, eller tre personer som går ut i skogen och plockar svamp. Hur har man möten där alla känner att de får och vågar säga vad de tycker? Det avgörande är om man vill få pengar till klubben. Då behöver man fixa en del med papper för att få postgirokonto. Men även om man väljer att inte handskas med pengar utan att bara träffas, kan det ändå finnas mycket att tänka på. Vill man bli fler? och hur gör man då för att få med andra? Hur ska man få tag på varandra? Det är jättebra att göra det man vill och känner för. Även om man inte är många kan man göra jättehäftiga grejer, vänta inte på att bli fler! Men om ni vill bli fler aktiva finns det tips på hur ni når ut med information, läs nå ut-delen, använd kalendariet på hemsidan, ring runt till inaktiva medlemmar det går att få med fler! Det är alltid bra att dela upp ansvaret. Antingen organiserar man sig i styrelse och tar olika styrelseposter eller så snackar man om vad som ska göras och delar upp det mellan sig. I klubbpärmen får du tips på mötestekniker, hur du ordnar med nödvändiga papper och tips på hur ni når ut för att få med fler. Med tiden du är aktiv kommer du att hitta sätt att organisera saker som passar dig och det är precis det som är meningen! Hur man gör för att få det att funka lär man sig allt eftersom. Läs pärmen, få inspiration och tips att prova, och känn efter hur det känns. Om ni gör det som känns bra och ni har kul med klubben kommer ni att kunna uträtta stordåd! Se till att alla känner sig viktiga - dela upp ansvaret! - 7 -

10 Att skapa god stämning För att skapa en kul och bra stämning i klubben gäller det att kunna lösa problem som dyker upp. Vad gör man om någon känner sig utanför? Någon kanske helst vill nyckla blommor medan de andra i klubben tycker att det är trist och hellre vill ut och affischera om nätterna. Kanske går de flesta i en klubb på samma skola och de som inte går där missar en massa viktig information eftersom de inte träffas lika ofta. Någon kanske gillar punk men alla andra gillar hårdrock. Det är vanligt att olika typer av konflikter kan uppstå i en klubb, ibland personliga konflikter och ibland saker som har med Fältbiologerna att göra. Oftast är det bra att ta itu med problem direkt när de uppstår istället för att vänta. Ibland kan onödiga småsaker leda till konflikter. Konflikter kan kännas jobbiga, men är ofta naturliga Här är några tips på hur ni kan få en god stämning: Uppmuntra folk att tycka olika. Det är inte fel att tycka annorlunda. Se till att all information om plötsligt flyttade möten, ändrade program eller vad det nu kan vara verkligen går ut till alla aktiva i klubben. Om du irriterar dig på någon, ta gärna upp det med den personen på ett respektfullt sätt. Då kommer ni troligtvis att komma bättre överens senare. Träffas någon gång i all vänskaplighet och hyr en videofilm eller stick och bada ihop. Se till att prata med nya medlemmar, och försök att få dem att känna sig delaktiga. Förklara vad konstiga ord som DÅM eller nyckla betyder om de verkar vara förbryllade. Ha gott fika på mötena! - 8 -

11 Mötestekniker och konsensus Ett vanligt problem är att det oftast är samma personer som pratar och tar initiativ på mötena medan andra är tysta. Alla i klubben kommer förstås inte att bli lika aktiva, men några saker kan man göra för att få fler delaktiga på mötena. Mötestekniker handlar om demokrati. Demokrati är inte fixt och färdigt att såhär eller sådär ska det vara. Demokrati är en process där du själv är delaktig. Fältbiologerna har länge arbetat med olika former av mötestekniker. Känn er fria att experimentera er fram till vilka mötestekniker som passar er bäst Den traditionella mötesformen i föreningar är att man på mötet har en ordförande och en sekreterare. Sekreteraren ska föra anteckningar medan ordföranden håller i mötet. Han eller hon ska fördela ordet, skriva en talarlista, och se till att mötet inte tar för lång tid. Ordföranden ska försöka sammanfatta vad folk har sagt på ett sätt som leder fram till att man kan fatta ett beslut. Vanligt är också att man inte har någon ordförande och de som är närvarande pratar på bäst de kan. Det kan kanske fungera om man är tre, fyra stycken men är man fler på mötet så blir det fort stökigt, och man kan bli ineffektiv. Vid traditionella möten så tar man beslut med majoritet. Dvs. om 6 av 11 vill en sak så blir det så. Ett problem med detta är att de 5 som ville något annat blev missnöjda. Då vore det kanske bättre att man kompromissade fram en lösning som alla blir någorlunda nöjda med. Det är det som konsensus handlar om. Konsensus är en metod för att hålla i möten. Tanken går ut på att man undviker att någon blir överkörd genom att diskutera tills alla känner sig nöjda. Konsensus är menat att användas kring viktiga diskussioner. När det gäller huruvida man ska köpa jordgubbsaft eller hallonsaft till mötet kan man använda majoritetsbeslut. Ni får själv avgöra hur ni vill göra I klubben. Konsensus kan ibland kännas lite omständligt, men har fördelen att alla förhoppningsvis blir ganska nöjda och glada. Konsensus handlar också om att få fler att bli delaktiga i mötet och att göra det mer demokratiskt. Konsensus är menat att användas kring viktiga diskussioner - 9 -

12 Traditionellt ska en mötesordförande ha full koll på mötet. Det är lite svårt och samtidigt inte lika demokratiskt som att dela på ansvaret. Istället för en ordförande kan man ha en mötesunderlättare. Mötesunderlättaren fördelar ordet och håller talarlista på vems tur det är att prata. Mötesunderlättaren har som uppgift att lyssna in folks ståndpunkter för att lägga ett förslag till beslut. Mötesunderlättaren ska se till att folk inte pratar utan att räcka upp handen. Tidsunderlättaren ser till att tiden inte rusar iväg för långt på specifika punkter och upplyser mötet om att man borde ta beslut och gå vidare. Det är en bra idé att bestämma sig för hur länge det ska hålla på, när mötet börjar. Vid större eller längre möten Stämningsunderlättaren är mötets clown! kan man även ha en stämningsunderlättare. När alla börjar se trötta och griniga ut drar stämningsunderlättare igång ett kortspel, en sång eller något annat som han eller hon funderat ut. Kom ihåg att det är allas ansvar att se till att man håller sig till ämnet på mötet. Uppmuntra till ett aktivt deltagande i mötet. Det är bättre att ha ett kort och fokuserat möte och småtissla om annat efteråt. Om något ska diskuteras så kan man köra med en runda. Det betyder att alla i tur och ordning har rätt att prata. Alla andra i rundan måste vara tysta medan någon pratar. Vill man inte säga något så får man säga pass. Ofta under rundor så pratar de som inte brukar prata. Efter rundan fortsätter mötet som vanligt. Det brukar vara väldigt bra för mötet att ha en mårunda i början av varje möte. Då kan alla berätta hur de känner sig i allmänhet, och man får koll på varandra. Om t ex Anna är på uselt humör för att hon inte har sovit på tre nätter är det bra att alla får veta det, så inte t ex Per blir ledsen om Anna fräser att Per är en idiot. I stort sett kan ni känna er fria att experimentera på mötet! Men några få saker måste ni ha, nämligen en dagordning på mötet. Den kan ni göra tillsammans när mötet börjar. Rundor får alla delaktiga Genom att ha en punkt sist på dagordningen som heter övriga frågor så kan ni ta upp nya saker som ni kommer på under mötet. Övriga frågor ska helst vara små frågor. Likaså är det ett måste att ha någon som skriver ner vad som beslutas och sedan ser till att spara och gärna skicka ut protokollet. Det är frustrerande när protokoll kommer bort och ingen riktigt minns vad som beslutades. Då får man börja om igen. En bra idé är att inleda dagordningen med att gå igenom förra mötets protokoll. Då kan man se vad som beslutades och alla kan snabbt bli insatta

13 Konsten att organisera sig Varför ska man ha en styrelse? Att klubben har en styrelse är nödvändigt om man vill ha bidrag eller skaffa ett postgirokonto, och alls ha pengar i klubben. Det är en del papper att fixa med, men det behöver inte ta så mycket tid. Det kan räcka med att göra det minsta nödvändiga och ändå få mycket pengar, samtidigt som man har mycket tid över till att göra roliga saker. En styrelse som väljer lägsta möjliga ambitionsnivå har kanske bara ett enda femminuters styrelsemöte under året; det konstituerande, där man bestämmer vilka poster som var och en har och vem som får ha hand om pengarna (se mer om det nedan). Detta femminutersmöte kan förslagsvis hållas direkt efter årsmötets avslutande. Om en uppstyrd kassör fixar med ekonomin under året så kan övriga slappna av. Nästa år i mars kan styrelsen gå ur idet och se till att det blir ett nytt årsmöte, och saken är biff. Detta alternativ fungerar bra om man är en liten klubb där det känns naturligt att alla aktiva i klubben snackar ihop sig och gemensamt bestämmer det som behövs till aktiviteterna. Om ingen i klubben vill vara kassör kan man lösa det på annat sätt, exempelvis lämna över det ekomoniska arbetet till någon luttrad byråkrat i distrikts- eller riksstyrelsen. Men då måste man först prata med personen i fråga och kontrollera att den vill ställa upp. Oambitiös eller ambitiös? It s a win-win situation! En styrelse som vill vara ambitiösare kan hålla fler möten och följa tipsen från klubbguiden, i texten som följer. Det är också ett bra alternativ, om man känner för det. Det är väldigt kul att bli hemmastadd i föreningsvärldens rutiner och lära sig om byråkrati, demokrati och styrelsearbete. Dessa kunskaper kan man, om inte annat, plocka fram senare i livet i maktens korridorer. Känn er stolta och glada över att sitta i styrelsen! Ni som är med i styrelsen är hjältar! Se till att ha era styrelsemöten på mysiga fina ställen, ha mycket gott fika och gör att det blir en fröjd att vara med på ett styrelsemöte. Försök variera mötena så att ni har dem på olika platser och med olika teman, t ex. ett möte ute i naturen i stil med Grönt är skönt eller ett möte där ni lagar god mat och har musik på temat Arabiskt. Försök också att i styrelsen variera åldrarna på de som är Styrelsemöten kan vara underbara!

14 med. Det finns en risk att alla i styrelsen plötsligt flyttar när de slutar skolan. Har man olika åldrar i styrelsen kan de som har varit med ett tag hjälpa de lite yngre och allt känns mycket lättare. På ett styrelsemöte ska man föra protokoll (man glömmer fortare än man tror). Tänk på att tydligt och klart anteckna vem som uppdrogs att genomföra beslutet. Gå alltid igenom vad som har blivit gjort sen förra mötet. Det viktigaste under året är att programmen blir gjorda och skickas till medlemmarna. Programmet har alla i klubben ansvar för. Styrelsens största ansvar är pengar. Vad som krävs för att kunna söka pengar och få ett postgirokonto finns under kassörens uppgifter, men hela styrelsen delar ansvaret. En annan styrelseuppgift är att skriva en verksamhetsberättelse inför årsmötet (se vidare information om hur man skriver en verksamhetsberättelse). Det är en tacksam sak att göra då det går fort och ger mycket bidrag från riksföreningen till klubben. I mars när den nya styrelsen är vald ordnar distriktet en klubbledarkurs som man ska åka på som nyvald styrelseledamot. Det konstituerande styrelsemötet På första styrelsemötet beslutar man om sådant som ska gälla hela året. Det viktigaste beslutet är vem som ska ha rätt att teckna föreningens firma, dvs. vem som ska ha rätt att ta ut pengar på klubbens konton. Det är lämpligt att kassören och ordföranden har rätt att göra det, två personer ska det vara ifall den ena skulle vara bortrest eller sjuk. Hur detta går till läser du mer om under avsnittet om kassören. Det är det riktigt viktiga styrelsemötet, eftersom det protokollet (eller ett protokollsutdrag från det) ska skickas till postgirot så man får ta ut pengar från kontot. Ha ert första styrelsemöte så snart som möjligt efter att ni har blivit valda Man kan också besluta om vem som ska ha nycklar till lokalen, hur man gör med kursersättning, vem som ska förvara klubbens saker osv. Arbetsgrupper och representation Om klubben är stor och har mycket aktiviteter kan man underlätta mycket arbete för styrelsen genom att tillsätta olika arbetsgrupper. En arbetsgrupp är några medlemmar som sysslar med en speciell fråga. Exempel på arbetsgrupp kan vara en naturvårdsgrupp, aktionsgrupp, stuggrupp, lägergrupp eller programgrupp

15 För att få mer att säga till om och för att synas kan styrelsen ha representanter i andra föreningar. Om någon vill så kan en person sitta med i lokalkretsen för Naturskyddsföreningen, så att man lär känna de som är aktiva där och kan samarbeta och inspirera varandra. Helt säkert är att ni kommer att få erbjudande om olika sådana här saker och att ni då får diskutera hur mycket som är rimligt och vettigt att delta i. Här är tre exempel på hur olika klubbar valt att organisera sig: Vilken klubb är du med i? Pekings Fältbiologer (i Norrköping) Hur många aktiva är ni ungefär? Runt fem personer Hur gör ni för att hantera pengar? Distriktet hanterar våra pengar Har ni en aktiv styrelse? Nej Om ni har en styrelse, vad är dess uppgift i klubben? Alla de aktiva fungerar som en styrelse och delar på ansvaret för att fixa aktiviteter, skicka ut program, fixa programmakarmöte och annan planering, ringa runt och dra med folk, söka pengar och så, lokal och annat. Vilken klubb är du med i? Gotlands Fältbiologer Hur många aktiva är ni ungefär? Ungefär tio personer Hur gör ni för att hantera pengar? Kassören har ett konto och järnkoll Har ni en aktiv styrelse? Måttligt aktiv Om ni har en styrelse, vad är dess uppgift i klubben? Den är rent formell, klubben är så liten att vi i stort sett delar på allt utom kassörsposten. Vi har ingen lokal utan träffas hemma hos varandra, och vi fikar mycket. Vilken klubb är du med i? Uppsala och Uppsala studenter

16 Hur många aktiva är ni ungefär? Fem i kärnan, kanske 15 aktiva sammanlagt Hur gör ni för att hantera pengar? Har en vald kassör som inte har så mycket uppgifter Har ni en aktiv styrelse? Nej, vi har bara ett möte per år, tillsammans med alla medlemmar Om ni har en styrelse, vad är dess uppgift i klubben? Nästan ingen. Förvaltar pengar gör kassören, och resten sköts av de aktiva tillsammans via mejllistan. Styrelsen söker bidrag och tar kanske lite mer ansvar för årsmötet, men alla hjälps åt

17 Styrelseposter På det konstituerande styrelsemötet bestämmer man vilka poster var och en ska ha. Det är bra om det i styrelsen finns ordförande, kassör och sekreterare. Även om det handlar om en oambitiös styrelse i en klubb som har lite sporadiska aktiviteter så ser det snyggt och seriöst ut med en rejäl styrelse på pappret. Kassör är den post som innebär mest konkret arbete. Men även de andra i styrelsen kan om de vill axla sitt förtroendeuppdrag på allvar och ordna saker på ett seriöst sätt. Ordförande Vad en ordföranden ska göra är värt att diskutera i klubben. Vill man ha den traditionella ordföranden, eller vill man ha någon som bara är ordförande på papperet? Den traditionella ordföranden är klubbens ledare, den som både blir intervjuad i tidningen och leder klubbens arbete. Denne ska hålla reda på allt som händer i klubben, se till att klubben har ett aktuellt program och att klubben sköts bra. Den traditionella ordföranden gör dagordning till styrelsemötena, kallar de andra i styrelsen och leder mötena. Det är ganska bra att turas om med detta och varje möte välja en ny mötesordförande. Mötesordföranden ska leda mötet och diskussionerna så att alla får tillfälle att yttra sig innan mötet beslutar något. Denne ser till att mötet beslutar enligt mötesdeltagarnas vilja och att besluten inte strider mot klubbens stadgar. Om man inte vill ha en traditionell ordförande får man dela de uppgifterna mellan sig Mellan styrelsemötena kollar den traditionella ordföranden upp att de personer som fått i uppdrag att utföra en sak, verkligen gör det. En traditionell ordförande får mycket information om saker eftersom denne är klubbens kontaktperson. Därför ansvarar man för att meddelandena verkligen når ut till styrelsen och klubbens övriga medlemmar. Om man väljer en annan person som kontaktperson måste denne se till att alla får del av information som kommer. Vice ordförande En vice ordförande ska vara beredd att vid behov rycka in på ordförandens plats. Om det inte finns någon som tar ansvar för klubbens PR, kan en vice ordförande tar hand

18 om den. Det innebär att försöka få klubbens verksamhet att synas utåt, i t ex. tidningar, radio och skolor. Då lockar man förhoppningsvis nya medlemmar till klubben. När de nya medlemmarna strömmar in är det viktigt att ni ser till att de blir väl omhändertagna, att de får klubbens aktuella program och annan viktig information. Sekreterare Med sekreterare är det samma sak som med ordföranden, att man kan dela upp sysslorna mellan sig. Man kan till exempel turas om att skriva protokoll. Men det är bra att utse en person som ansvarar för arkiveringen av protokoll och annat material som kommer till klubben. Klubbens originalprotokoll sparas i en speciell pärm som förvaras hemma hos den arkivansvariga eller i lokalen. Den pärmen är viktig att hålla reda på! Den vill revisorerna titta på innan de skriver revisionsberättelse till årsmötet. Protokoll skrivs vid klubbens styrelsemöten och årsmöten. Man skriver så att varje ärende som tas upp får en egen paragraf ( ). När något beslutas i ärendet skriver man beslutades och stryker under det. Då är det lättare att hitta det man beslutade om, och man behöver inte läsa igenom hela protokollet. För att man lättare ska kunna hålla ordning på protokollen skriver man datum på dem. Man skriver också vilka som var närvarande och var mötet var någonstans. Se protokollsexemplen som finns i klubbguiden. På Fältbiologernas hemsida bör det finnas mallar till protokoll (årsmötesoch konstituerande styrelsemötesprotokoll) som man kan ladda ner till sin dator, fylla i och därmed få ett tjusigt protokoll på nolltid. Justering På varje styrelsemöte ska utses en justeringsperson. Denne ska kolla att sekreteraren har uppfattat rätt vad som sades på styrelsemötet. Även justeringpersonerna kan anteckna på styrelsemötena. Om de anser att sekreteraren glömt något viktigt eller skrivit fel kan de justera protokollet. Detta gör man genom att skriva dit det riktiga i slutet av paragrafen. För att visa vem som har gjort ändringen sätter man dit sina initialer. Kom ihåg att varken sekreteraren eller justeringspersonerna får radera eller på annat sätt ändra på texten i ett originalprotokoll. Övriga poster Om man vill kan man tillsätta massa övriga poster, där man väljer en person som får ansvar för ett visst område. Minifältisledare, klubblokalansvarig, redaktör, materialförvaltare, FB-sekreterare, miljöpolitisk sekreterare you name it! Det kan vara ett bra sätt att fördela ansvar. Men man kan ju fördela ansvaret även utan att tillsätta poster för det i en styrelse. Ett ansvarsområde som är bra att komma ihåg är en

19 dokumentationsansvarig som ser till att spara minnen av det man. Spara flygblad, spara program fotografera exkursioner, skriva en rad i en minnesbok om vad man gör på mötena osv. Det är alltid jätteroligt att titta på sparade minnen i efterhand, och inspirerande för nya medlemmar att få se vad klubben har gjort!

20 Klubbens år Januari: Gör vårens program. Ta gärna med ett par aktiviteter i augusti. Februari: Förbered för årsmötet. Ta kontakt med revisorer för revisionsberättelsen. Kassören gör bokslut. Gör dagordning till årsmötet och skicka ut den, tid och plats senast 30 dagar innan mötet. Mars: Klubbens årsmöte hålls. Skicka namnen på de nya i styrelsen till distriktet och rikskansliet. Se gärna till att tidningen skriver om årsmötet. Åk på klubbledarkurs. Ha ert första styrelsemöte, det konstituerande mötet. April & maj: Gör massa kul! Juni: Verksamhetsberättelse ska skickas in till Rix senast 15 juni. Juli: Åk på läger! Augusti: Fixa höstprogram. Ta gärna med ett par aktiviteter i januari, så ni lättare kommer igång efter jullovet. September: Gör nåt kul! Oktober: Åk på Distriktsårsmöte. November & december: Obegränsat med kul!

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

Lätt och roligt att bilda en förening

Lätt och roligt att bilda en förening Lätt och roligt att bilda en förening Instruktioner till dig som vill starta en förening Vid frågor kontakta på 0155-24 89 01, eller e-post 2 Uppstart av en förening Bjud in de som är intresserade Besluta

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information

Läs mer

Att bilda en förening

Att bilda en förening Att bilda en förening Här hittar du information om hur man startar en förening och om vilka uppgifter styrelsen och styrelsens ledamöter har. Förberedelser För att kunna bilda en förening måste det finnas

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

Att bilda förening. En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på

Att bilda förening. En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på Att bilda förening En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på I den här broschyren får du veta hur det går till att starta en förening och vad man bör känna till och

Läs mer

Att starta förening hur gör man det?

Att starta förening hur gör man det? Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar.

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Att bilda förening En enkel guide......för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Ordförklaringar samt enkla exempel på skrivelser.

Läs mer

Tips & Råd Så startar du en egen förening

Tips & Råd Så startar du en egen förening Tips & Råd Så startar du en egen förening Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då ska du läsa detta! Samla några personer som har ett gemensamt intresse. Vid den första träffen

Läs mer

BILDA FÖRENING en handledning

BILDA FÖRENING en handledning BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

Demokrati och ekonomi

Demokrati och ekonomi Demokrati och ekonomi SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

Stadgar för Fältbiologerna

Stadgar för Fältbiologerna Stadgar för Fältbiologerna Organisationsnummer 802004-2738 Senast reviderade 1. Syfte mom. 1 Fältbiologernas syfte är att: - samla natur- och miljöintresserade barn och ungdomar. - sprida kunskap om och

Läs mer

Hur man bildar en förening

Hur man bildar en förening Handläggare Datum Lars Louthander 2011-01-03 Hur man bildar en förening Varför skall vi gå samman i en förening? Genom att bilda föreningar har människor skapat en fastare gemenskap kring sina intressen.

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

BILDA FÖRENING. Det här behöver ni veta

BILDA FÖRENING. Det här behöver ni veta BILDA FÖRENING Det här behöver ni veta Innehållsförteckning Vad innebär det att bilda en förening?...3 Fördelar...3 Föreningsregister...3 Förberedelser...4 Bildandemötet...4 Stadgar...5 Årsmöte...6 Dagordning

Läs mer

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte Ett år i föreningen Det finns i en förening några områden som återkommer varje år. Ett sätt att planera arbetet i föreningen är att se vilka uppgifter de är och när de behöver göras. Här hittar du några

Läs mer

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag.

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag. INTRODUKTIONSPROGRAM FÖR NYA FÖRTROENDEVALDA INOM FÖRENINGEN SOCIAL OMSORG (FSO) Grattis till ditt nya förtroendeuppdrag inom FSO Vi hoppas att du ska trivas i ditt nya uppdrag och känna dig välkommen

Läs mer

välja till justerare vid årsmötet. välja till rösträknare. Röstlängden med namnen på alla medlemmar som får rösta finns med som bilaga 1.

välja till justerare vid årsmötet. välja till rösträknare. Röstlängden med namnen på alla medlemmar som får rösta finns med som bilaga 1. ÅRSMÖTESPROTOKOLL För Svenska Kyrkans Unga Datum, år och plats: MÖTETS ÖPPNANDE öppnade mötet. MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Kallelsen till årsmötet fanns tillgänglig den årsmötet var behörigt utlyst. VAL

Läs mer

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Att starta en studentförening

Att starta en studentförening 1 (5) Att starta en studentförening Läs noga genom hela dokumentet innan ni börjar skriva stadgar, och kontrollera att ni får med allt i er ansökan. Att starta en studentförening kan sammanfattas i fem

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

Tips och Råd. Svårt? Krångligt? Jobbigt? Inte alls! Läs mer här om hur lätt det är egentligen. till er som vill bilda en ny ungdomsklubb

Tips och Råd. Svårt? Krångligt? Jobbigt? Inte alls! Läs mer här om hur lätt det är egentligen. till er som vill bilda en ny ungdomsklubb Tips och Råd till er som vill bilda en ny ungdomsklubb Svårt? Krångligt? Jobbigt? Inte alls! Läs mer här om hur lätt det är egentligen. 1 Innehåll Om SDU och denna broschyr 3 Nybörjare eller veteran? 4

Läs mer

Årsmötesprotokoll 24 maj 2015

Årsmötesprotokoll 24 maj 2015 Årsmötesprotokoll 24 maj 2015 Närvarande: Bilagor: Viktor Sjögren Sebastian Hellvin Johan Skarin Sofia Carlsson Gawain Nordlander Johan Lundbäck Josefin Hellvin Bilaga A, Verksamhetsberättelse Bilaga B,

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Senast uppdaterad: 2015-01- 21 Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm Tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se

Läs mer

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Örjanshus 12-09-24 1 Allmänt S:t Örjans Scoutkår är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Scoutverksamheten bedrivs

Läs mer

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Skarholmens båtklubb i Uppsala 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intresse genom att se

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Nästan lika lätt som att räkna till tre.

Nästan lika lätt som att räkna till tre. Nästan lika lätt som att räkna till tre. 1 Håll ett första årsmöte. Meddela din kör två veckor i förväg att ni ska ha ett årsmöte där ni bildar förening, ett så kallat konstituerande möte. UNGiKÖR kan

Läs mer

VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening

VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening STOCKHOLMS IDROTTSFÖRVALTNING STABEN FÖR IDROTT OCH FOLKHÄLSA VI BILDAR EN FÖRENING VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening Varför ska vi gå samman i en förening?

Läs mer

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmöten skall genomföras stadgeenligt riktigt och i en demokratisk ordning. Det finns en hel del att tänka på inför, under och efter årsmötet!

Läs mer

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping 1 (5) Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköpings stadgar innehåller grundläggande bestämmelser för organisationen. Stadgarna ska säkerställa medlemmarnas

Läs mer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer 1 2012 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och

Läs mer

ATT BILDA EN LOKALFÖRENING - råd och tips om hur man bildar och arbetar i en förening (uppdaterad 2014-03-12)

ATT BILDA EN LOKALFÖRENING - råd och tips om hur man bildar och arbetar i en förening (uppdaterad 2014-03-12) ATT BILDA EN LOKALFÖRENING - råd och tips om hur man bildar och arbetar i en förening (uppdaterad 2014-03-12) Vad är en ideell förening? En förening kan bildas av ett antal personer med ett gemensamt intresse.

Läs mer

nummer 1»2013«årgång 34

nummer 1»2013«årgång 34 nummer 1»2013«årgång 34 =====================Ledare======================== God fortsättning på det nya året! Jag hoppas att ni alla har haft en skön ledighet under helgerna som varit. Årets första ON

Läs mer

Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29

Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29 Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29 Detta dokument innehåller förslag på hur det grundläggande arbetet inom STHFs lokalföreningar kan bedrivas. Inledningsvis hänvisas i första hand till Stadgar för

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Stadgar för Sollentuna Norra Scoutkår Organisationsnummer: 814800-3513 Antagna av Kårstämman den 2012-10-10 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda

Läs mer

2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i [namnet på kommunen där verksamheten i huvudsak bedrivs]

2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i [namnet på kommunen där verksamheten i huvudsak bedrivs] Stadgar för föreningen [namnet på er förening] Antagna på årsmötet [ÅÅÅÅ-MM-DD] 1 Namn på förening Föreningens namn är [namnet på er förening] KOMMENTAR: Namnet är till för att bekräfta för andra parter

Läs mer

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet (antagna 2012-10-30) 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet. 2 Föreningens säte 2.1

Läs mer

STADGAR. Rationals användarförening i Norden

STADGAR. Rationals användarförening i Norden STADGAR Nedanstående stadgar 1-26 antogs 1998-02-20 på föreningens konstituerande årsmöte. 27 adderades vid föreningens ordinarie årsmöte 1999-02-25. 19 ändrades vid årsmötet 2002-02- 28. 1 - Firma (Föreningens

Läs mer

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring Ekonomiguide Del 2 - Bokföring Innehållsförteckning Kvittoredovisning 3 Vad, vem, varför? 3 Förklaring av kvittoredovisningsmallen 4 Bokföring 7 Vad, vem, varför? 7 Förklaring av bokföringsmallen 8 Del

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

Årsmöte i Göteborgs go-klubb den 27:e maj kl 18.00

Årsmöte i Göteborgs go-klubb den 27:e maj kl 18.00 Årsmöte i Göteborgs go-klubb den 27:e maj kl 18.00 Närvarande: Ross Linscott, Eskil Varenius, Viktor Kämpe, Anton Sörensen, Erik Engvall, Lukas Lindroos, Magnus Sandén. Bilagor: Antagna stadgar, antagen

Läs mer

Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar

Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar Behandlade för första gången vid mötet 20.11.2009 och antagna vid årsmötet 24.4.2010. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Hem för Finländska

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Stadgar för Unga Forskare Stockholm

Stadgar för Unga Forskare Stockholm Sida 1 av 5 Stadgar för Unga Forskare Stockholm Reviderad: 2015 02 21 1 Grundstadgar 1.1 Definitioner Medlemsförening = Förening som har sitt säte i Stockholms län samt har antagits av UFS årsmöte och/eller

Läs mer

Marina Widén, Pontus Johansson, Sara Vikström Olsson, Lovisa Nilsson, Salomon Abresparr, Andreas Hansen.

Marina Widén, Pontus Johansson, Sara Vikström Olsson, Lovisa Nilsson, Salomon Abresparr, Andreas Hansen. Närvarande: Utom styrelsen: Ej närvarande: Bilagor: Marina Widén, Pontus Johansson, Sara Vikström Olsson, Lovisa Nilsson, Salomon Abresparr, Andreas Hansen. Carin Fröjd, Ann-Christine Troberg, Hilda Bergström

Läs mer

Stadgar för Kallhälls scoutkår

Stadgar för Kallhälls scoutkår Sid 1(7) Stadgar för Kallhälls scoutkår Organisationsnummer: 813200-5128 Antagna av kårstämman den 2014-10-05 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva

Läs mer

En förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats.

En förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats. Sida 1 av 7 Råd och tips om hur ni bildar en ny förening Saknar ni en förening på er arbetsplats för att bättre kunna arrangera lokala hälsofrämjande aktiviteter för personalen och för att ni ska kunna

Läs mer

Salomon Abresparr, Sara Vikström Olsson, Andreas Hansen, Marina Widén och Pontus Johansson

Salomon Abresparr, Sara Vikström Olsson, Andreas Hansen, Marina Widén och Pontus Johansson Närvarande: Utom styrelsen: Ej närvarande: Bilagor: Salomon Abresparr, Sara Vikström Olsson, Andreas Hansen, Marina Widén och Pontus Johansson Linn Carin Fröjd, Ann-Christine Troberg, Lovisa Nilsson och

Läs mer

stadgar för Göteborgsdistriktet

stadgar för Göteborgsdistriktet stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 16 mars 2013 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom Riksförbundet

Läs mer

Svensk Miljöbas stadgar (3:2014)

Svensk Miljöbas stadgar (3:2014) Svensk Miljöbas stadgar (3:2014) Antagna 2014-03-20 Innehåll Stadgar för föreningen Svensk Miljöbas... 4 1 Namn och organisationsform... 4 2 Syfte... 4 3 Medlemskap... 4 4 Utträde... 4 5 Uteslutning...

Läs mer

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper Ändamål 1 MediUm har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vi Umeå universitet. 2 Föreningen fungerar som kårförening inom Humanistiska

Läs mer

UPPSTARTSPROTOKOLL FÖR BAKOM KRÖNET. Datum 2014-01-09 Tid från 19:00 Tid till 23:09. Ingen sekreterare valdes då protokollet skapas i starta.sverok.

UPPSTARTSPROTOKOLL FÖR BAKOM KRÖNET. Datum 2014-01-09 Tid från 19:00 Tid till 23:09. Ingen sekreterare valdes då protokollet skapas i starta.sverok. 1. Mötesdata Datum 2014-01-09 Tid från 19:00 Tid till 23:09 Plats Mötets Ordförande Mötets Sekreterare ESKILSTUNA Andreas Saxin Ingen sekreterare valdes då protokollet skapas i starta.sverok.se 2. Förberedelser

Läs mer

Stadgar för Parent Teacher Association Halmstad (PTA Halmstad) Internationella Engelska Skolan, Halmstad (IESH)

Stadgar för Parent Teacher Association Halmstad (PTA Halmstad) Internationella Engelska Skolan, Halmstad (IESH) Stadgar för Parent Teacher Association Halmstad (PTA Halmstad) Internationella Engelska Skolan, Halmstad (IESH) FÖRENINGENS SYFTE: IESH PTA finns till för att: - utgöra en länk mellan ledning och personal

Läs mer

PROTOKOLL. Svensk förening för Röntgensekreterare Årsmöte. Tid Torsdagen den 21 september 2006. Plats Conventum Örebro, Röntgenveckan 2006

PROTOKOLL. Svensk förening för Röntgensekreterare Årsmöte. Tid Torsdagen den 21 september 2006. Plats Conventum Örebro, Röntgenveckan 2006 PROTOKOLL Svensk förening för Röntgensekreterare Årsmöte Tid Torsdagen den 21 september 2006 Plats Conventum Örebro, Röntgenveckan 2006 Närvarande Styrelsen: Birgitta Gruvfält, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

VETA FÖR ATT ARRANGERA EN

VETA FÖR ATT ARRANGERA EN ALLT DU BEHÖVER! VETA FÖR ATT ARRANGERA EN? DISTRIKTSSTÄMMA! Några viktiga datum! 30 april sista datum att medlemsrapportera via registret. 30 april sista dag enligt stadgarna att ha distriktets stämma.

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR LINKÖPINGS FRITEATER 2012 FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötets öppnande 2. Godkännande av dagordning 3. Val av presidium a/ Årsmötets ordförande b/ Årsmötets sekreterare c/ Justerare

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTBERGATRÄFFEN

STADGAR FÖR VÄSTBERGATRÄFFEN STADGAR FÖR VÄSTBERGATRÄFFEN Reviderade och antagna av årsmötet i mars 2013 Föreningens namn är Västbergaträffen med organisationsnummer 802004-6937. Västbergaträffens hemvist är Stockholm. Västbergaträffen

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Stadgar. LiTHe Kod. Antagna 30 september 2013

Stadgar. LiTHe Kod. Antagna 30 september 2013 Stadgar LiTHe Kod Antagna 30 september 2013 Innehåll 1 Föreningen 3 1.1 Namn............................................. 3 1.2 Säte.............................................. 3 1.3 Syfte..............................................

Läs mer

Styrelsens arbetsordning. Reviderad 2014-04-27

Styrelsens arbetsordning. Reviderad 2014-04-27 Styrelsens arbetsordning Reviderad 2014-04-27 Sida 1 av 5 Arbetsordning för FSO:s styrelsearbete Mål FSO ska verka för att få delaktighet i verksamheter och projekt som avser Social Omsorg runt om i landet

Läs mer

Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening

Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening Stadgar Vid en konstituerande stämma i Eslöv fredagen den i november 2007 har följande stadgar antagits: 1. Ändamål. 1.1 Föreningen skall verka för att

Läs mer

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA STADGAR för Företagarna Göteborg ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Dessa stadgar bygger på normalstadgar som ändrades vid kongressen i Umeå 2008. Dessa stadgar godkändes av den nationella föreningens

Läs mer

2009 09 20 KODUKORD & STADGAR

2009 09 20 KODUKORD & STADGAR KODUKORD & STADGAR 2009 09 20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STADGAR... 3 Ordf. ansvar... 4 Sek. ansvar... 4 Kassörens ansvar... 5 AS. ansvar... 6 Rev. ansvar... 7 Valb. ansvar... 7 2 STADGAR

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp

Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp - Tips och anvisningar för dig som vill starta en diagnosförening Innehåll - Stadgar och annat grundläggande - Att bilda en förening - När föreningen har

Läs mer

Normalstadgar för RFSL

Normalstadgar för RFSL Normalstadgar för RFSL Antagna på årsmötet 2008 samt 2009 Normalstadgarna ska vara gällande för samtliga avdelningar senast år 2010 och ska gälla för alla nybildade avdelningar som upptas i RFSL. Inom

Läs mer

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR Observera att detta enbart är ett exempel på hur en förenings stadgar kan vara utformade. Varje förening är individuell och måste därför alltid noga överväga vad

Läs mer

INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG

INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG Din förening inbjuds för att diskutera ett bildande av en samlingsförening för Nordanstigs föreningar. Därigenom kan vi tillsammans söka medel hos Länsstyrelsen

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Antagna av riksförbundets årsmöte 2015-05- 10 VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta är en ideell partipolitiskt och religiöst obunden

Läs mer

Stadgar för S:t Olofs Scoutkår TKÅR VÄSTERÅS. Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10

Stadgar för S:t Olofs Scoutkår TKÅR VÄSTERÅS. Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10 Stadgar för S:t Olofs Scoutkår US:T OLOFS SCO TKÅR VÄSTERÅS Organisationsnummer: 878001-9124 Antagna av Kårstämman 2012-10-10 Not: När begreppet Scoutkåren används i dessa stadgar avser detta S:t Olofs

Läs mer

Protokoll Årsmöte 2015-04-12 Feministiskt Initiativ Gävle

Protokoll Årsmöte 2015-04-12 Feministiskt Initiativ Gävle Protokoll Årsmöte 2015-04-12 Feministiskt Initiativ Gävle Plats: Fängelsemuseets konferenslokal (Hamiltongatan 1 Gävle) 1 Mötets öppnande förklarar mötet öppnat klockan 13:11 ÅRSMÖTE 2015 2 Fastställande

Läs mer

Lovisa Nilsson, Ann-Christine Troberg, Salomon Abresparr, Carin Fröjd, Pontus Johansson, Marina Widén och Andreas Hansen

Lovisa Nilsson, Ann-Christine Troberg, Salomon Abresparr, Carin Fröjd, Pontus Johansson, Marina Widén och Andreas Hansen 2012/03/23-25 Nr 690/ 2011-2012:14 Närvarande: Ej närvarande: Bilagor: Lovisa Nilsson, Ann-Christine Troberg, Salomon Abresparr, Carin Fröjd, Pontus Johansson, Marina Widén och Andreas Hansen Sara Vikström,

Läs mer

FÖRENINGSPÄRMEN. Er guide till arbetet i föreningen

FÖRENINGSPÄRMEN. Er guide till arbetet i föreningen FÖRENSPÄRMEN Er guide till arbetet i föreningen Förord Det ni håller i är Vi Ungas föreningspärm. Föreningspärmen är skriven för att finnas som ett stöd och som en uppslagsbok till er Vi Unga-förening.

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Stadgar för Sveriges Fotterapeuter

Stadgar för Sveriges Fotterapeuter Stadgar för Sveriges Fotterapeuter 1 Förbundets namn Förbundets namn är Sveriges Fotterapeuter. Organisationsnummer 802407-9090 Kansliet har sitt säte i Stockholm. Förbundets ändamål Förbundet är en riksomfattande

Läs mer

Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar

Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar 1 Föreningens firma Föreningens firma är Västerås Astronomi- och RymdforskningsFörening. 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård. ÄNDAMÅL 2 Föreningens ändamål Föreningen ska fungera som nätverk för

Läs mer

Lokalavdelningar och intresseföreningar

Lokalavdelningar och intresseföreningar Lokalavdelningar och intresseföreningar Unga Hörselskadade är en riksorganisation och själva stommen i Unga Hörselskadade är organisationens föreningar. Det finns tre typer av föreningar inom Unga Hörselskadade;

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

IDEELL FÖRENING = Allmännyttig förening = En förening som inte bedriver affärsmässig verksamhet.

IDEELL FÖRENING = Allmännyttig förening = En förening som inte bedriver affärsmässig verksamhet. Bilda förening IDEELL FÖRENING = Allmännyttig förening = En förening som inte bedriver affärsmässig verksamhet. Föreningens huvudsakliga syfte ska vara allmännyttig d.v.s. en verksamhet som samhället tycker

Läs mer

Styrelse 5 Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Styrelse 5 Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen. Stadgar för Gransjöbodarnas snöskoterklubb Ändamål 1 Klubben är en ideell förening, vars uppgift skall vara att tillvarata medlemmarnas intressen i snöskoterfrågor, verka för en sund utveckling av snöskotertrafiken

Läs mer

Josefin Årevall, Patrick Scott Rossi, Salomon Abresparr, Lovisa Nilsson, Carin Fröjd, Hilda Bergström

Josefin Årevall, Patrick Scott Rossi, Salomon Abresparr, Lovisa Nilsson, Carin Fröjd, Hilda Bergström Närvarande: Utom styrelsen: Ej närvarande: Bilagor: Josefin Årevall, Patrick Scott Rossi, Salomon Abresparr, Lovisa Nilsson, Carin Fröjd, Hilda Bergström Kleo Bartilsson & John Gustavsson ( 6), Johan Runesson

Läs mer

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes

Läs mer