Ett myndighetsgemensamt servicecenter

Transkript

1 Ett myndighetsgemensamt servicecenter Betänkande av Servicecenterutredningen Stockholm 2011 SOU 2011:38

2 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: Internet: Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad ) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice. Tryckt av Elanders Sverige AB. Stockholm 2011 ISBN ISSN X

3 Till statsrådet Stefan Attefall Regeringen beslutade den 4 november 2010 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att förbereda bildandet av ett myndighetsgemensamt servicecenter med uppdrag att erbjuda tjänster inom i första hand ekonomi- och personaladministration till statliga myndigheter (dir. 2010:117). Samma dag förordnades generaldirektör Katrin Westling Palm till särskild utredare. Som experter i utredningen förordnades den 22 november kansliråd Karin Edin (Socialdepartementet), ekonomidirektör Ola Hägglund (Kronofogdemyndigheten), specialist Per Källman (Skatteverket) och kanslichef Claes Thagemark (E-delegationen). Som huvudsekreterare i utredningen anställdes den 23 november Charlotte Johansson Ahlström och som sekreterare anställdes den 1 december Björn Hammarstedt. Utredningen har antagit namnet Servicecenterutredningen. Härmed överlämnar jag betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38) med förslag om servicecentrets uppgifter, budget, finansieringsformer, organisation, lokalisering och anslutning av kundmyndigheter. Stockholm i april 2011 Katrin Westling Palm /Charlotte Johansson Ahlström Björn Hammarstedt

4 Till statsrådet Stefan Attefall Regeringen beslutade den 4 november 2010 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att förbereda bildandet av ett myndighetsgemensamt servicecenter med uppdrag att erbjuda tjänster inom i första hand ekonomi- och personaladministration till statliga myndigheter (dir. 2010:117). Samma dag förordnades generaldirektör Katrin Westling Palm till särskild utredare. Som experter i utredningen förordnades den 22 november kansliråd Karin Edin (Socialdepartementet), ekonomidirektör Ola Hägglund (Kronofogdemyndigheten), specialist Per Källman (Skatteverket) och kanslichef Claes Thagemark (E-delegationen). Som huvudsekreterare i utredningen anställdes den 23 november Charlotte Johansson Ahlström och som sekreterare anställdes den 1 december Björn Hammarstedt. Utredningen har antagit namnet Servicecenterutredningen. Härmed överlämnar jag betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38) med förslag om servicecentrets uppgifter, budget, finansieringsformer, organisation, lokalisering och anslutning av kundmyndigheter. Stockholm i april 2011 Katrin Westling Palm /Charlotte Johansson Ahlström Björn Hammarstedt

5 Innehåll Sammanfattning Uppdrag och tillvägagångssätt Utredningens uppdrag Bakgrund Utveckling och trender Utredningens utgångspunkter för arbetet Tillvägagångssätt Principiella utgångspunkter för servicecenter i staten Grundläggande utgångspunkter om anslutning till servicecentret Servicecentrets uppdrag Kvalitativa fördelar med ett myndighetsgemensamt servicecenter Fördelar för kundmyndigheterna Fördelar för staten Servicecentret och utveckling av en fungerande privat marknad Framgångsfaktorer för etablering Tjänsteutbud Utredningsfrågor och utgångspunkter Skatteverket nuvarande tjänsteutbud

6 Innehåll SOU 2011: Personaladministration Ekonomiadministration Tidredovisning Vilka tjänster bör servicecentret erbjuda? Indelning i bastjänster, tilläggstjänster och specialtjänster Förslag på tjänsteutbud Produktionsorter och lokalisering Utredningsfrågor och utgångspunkter Servicecentret bör initialt ha två produktionsorter Kartläggning av tänkbara verksamhetsstöd Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Kammarkollegiet Länsstyrelserna Tullverket Sammanfattning Skatteverket och Försäkringskassan ska utgöra grund för servicecentret Andra befintliga strukturer kan tillvaratas Polisens administrativa center (PAC) Produktionen lokaliseras initialt till Gävle och Östersund Gränssnitt och ansvarsfrågor Roll- och ansvarsfördelning mellan servicecentret och kundmyndigheterna Intern styrning och kontroll Ekonomiadministration Personal- och löneadministration Ansvar för informationshantering Handlingars offentlighet Personuppgiftslagen Informationssäkerhet

7 SOU 2011:38 Innehåll Arkivering av handlingar Kundmyndigheter Utredningsfrågor och utgångspunkter Vilka kundmyndigheter bör anslutas? Anslutningsform Anslutningstakt Servicecentret ska vara en egen myndighet Utredningsfrågor och utgångspunkter Egen myndighet eller inte? Argument för inordning i annan myndighet Argument för en egen myndighet Servicecentret ska vara en egen myndighet Servicecentret ska vara en styrelsemyndighet Servicecentret ska omfattas av internrevisionsförordningen Prismodell och avgiftsnivå Utredningsfrågor och utgångspunkter Förslag på prismodell Avgiftsnivå för servicecentrets tjänster Personaladministration Ekonomiadministration Tilläggstjänster och specialtjänster E-beställningar Anslutningsavgift för merkostnader i servicecentret Pedagogiska dilemman vid jämförelser Hantering av risk i prissättningen

8 Innehåll SOU 2011:38 9 Finansiering och budgetära konsekvenser Utredningsfrågor och utgångspunkter Kostnader som ska finansieras av avgifter Uppstartskostnader Kostnader för löpande verksamhet Investeringar Budgeterat resultat Balansposter Räntekontokredit och lånebehov Lönsamhetskalkyl Utredningsfrågor och utgångspunkter Effektivitet hos undersökta myndigheter och måltal för servicecentret Tre varianter av lönsamhetskalkyl Enkel kalkyl Kalkyl för staten Utvidgad kalkyl Kundservice och kommunikation Inledning Extern webbplats Kundwebb, kundtjänst och samverkansmodell En väg in via kundwebb och kundtjänst Enhetlig samverkansmodell Process för överenskommelse och kundanslutning Erfarenheter av anslutning av kundmyndigheter Förslag på process för överenskommelse och kundanslutning Uppföljning av överenskommelser

9 SOU 2011:38 Innehåll 12 Inre ledning och organisation Utredningsfrågor och utgångspunkter Verksamhetens ledning Produktionsenheterna Kundservice och kommunikation IT-stödet Internrevisionen Bemanning och organisationsschema IT-modell Inledning Nationell bild av systemstöd inom ekonomi- och personaladministration Nuvarande systemstöd hos Skatteverket, Försäkringskassan och Kammarkollegiet Servicecentrets behov av IT-stöd Servicecentrets egna behov Produktion Kundservice och kommunikation Lösningar för anslutning till servicecentret Kundmyndigheternas system används Servicecentrets systemstöd används Konsekvensbeskrivningar Inledning Personalaspekter för kundmyndigheterna Europeisk och svensk arbetsrätt rörande verksamhetsövergång Trygghetsavtalet Avtal om turordning för arbetstagare hos staten Möjliga och sannolika scenarier vid anslutning till servicecentret

10 Innehåll SOU 2011: Budgetära konsekvenser för kundmyndigheterna Kostnader per berörd anställd Kostnader vid olika scenarier med omplacering och medflyttning Konsekvenser för Skatteverket och Försäkringskassan Skatteverket Försäkringskassan Förändringar i instruktioner för berörda myndigheter Analys av regelverk som förvaltas av ESV Anslagsförordning (1996:1189) Kapitalförsörjningsförordning (1996:1188) Avgiftsförordning (1992:191) Förordning (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF) Förordning (1994:1261) om statliga myndigheters redovisningssystem Konsekvensbeskrivningar enligt kommittéförordningen Kostnader och intäkter för staten Sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet Övriga konsekvensbeskrivningar Tjänster på längre sikt Genomförandestöd vid myndighetsspecifika upphandlingar E-arkiv och e-diarium Fortsatt utveckling av personaladministration Kontorsstöd Samordning av IT-stöd E-legitimationer Handlingsplan för genomförande Inledning

11 SOU 2011:38 Innehåll 16.2 Fas 1 Uppstart Fas 2 Stabilisering Fas 3 Expansion och kontinuerlig utveckling Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2010: Bilaga 2 Sändlista för intresseförfrågan Bilaga 3 Skatteverkets tjänstekatalog

12 Sammanfattning Utredningens uppdrag och arbete Den 4 november 2010 utsåg regeringen en särskild utredare, med uppdrag att förbereda bildandet av ett myndighetsgemensamt servicecenter för tjänster inom i första hand ekonomi- och personaladministration. I en första etapp ska utredaren analysera och föreslå vilka verksamheter vid Skatteverkets administrativa verksamhetsstöd och eventuellt vid andra myndigheter som är lämpliga att föras över till den nya organisationen, hur servicecentret ska organiseras, vilken avgiftsmodell som bör tillämpas och vilka myndigheter som bör anslutas under år Utredaren ska redovisa budgetära konsekvenser av förslagen samt föreslå behövliga författningsändringar. Utredningens arbete har inriktats mot tre områden: 1. att i enlighet med direktiven ge förslag på servicecentrets uppgifter, budget och finansieringsformer, organisation och lokalisering, initiala kundmyndigheter samt ytterligare verksamheter i servicecentret, 2. att ta fram en lönsamhetskalkyl, få kundmyndigheter att visa intresse för anslutning till servicecentret samt förankra förslagen, 3. att ta fram en genomförandeplan för inrättande av servicecentret. Principiella utgångspunkter för servicecenter i staten Det är varje myndighetslednings ansvar att pröva och bedöma om stödverksamhet ska skötas i egen regi, i samverkan eller på entreprenad. Myndigheters anslutning till servicecentret ska enligt utredningen i första hand ske på frivillig basis. En utgångspunkt ska dock vara att myndigheter som inte vill ansluta sig måste visa att den aktuella verksamheten sköts minst lika effektivt i egen regi 13

13 Sammanfattning SOU 2011:38 eller på annat sätt. Incitamenten för myndigheter att ansluta sig till servicecentret är många, men det kommer ändå att krävas starkt stöd och styrning från regeringen för att åstadkomma en tillräckligt bred anslutning för lönsamhet i servicecentret. Om det dröjer med en bred anslutning av myndigheter kan finnas skäl att skärpa det generella förändringstrycket. På sikt bör servicecentret enligt servicecenterutredningen tillhandahålla tjänster inom ekonomi- och personaladministration till merparten av alla statliga myndigheter. Servicecentrets uppdrag ska på en övergripande nivå vara att tillhandahålla och utforma tjänster inom området för administrativt stöd. Uppdraget ska utgå från ett statligt koncernperspektiv i syfte att uppnå sänkta kostnader med bibehållen eller ökad kvalitet för staten som helhet. En utgångspunkt för servicecentret ska vara att inte utföra tjänster i egen regi om en privat aktör kan utföra dem mer kostnadseffektivt med bibehållen kvalitet. Förslag på tjänsteutbud Servicecentrets tjänsteutbud ska initialt omfatta löneadministration, rese- och utläggsadministration, beslutsskrivning, tjänstepensionsadministration, kundfakturering och kundreskontra, leverantörsreskontra, anläggningsredovisning, löpande redovisning och bokslut, stöd för e-beställningar samt tidredovisning. Servicecentret ska bygga på delar i Skatteverkets och Försäkringskassans verksamhetsstöd Servicecentret ska inledningsvis ha två produktionsorter. Ekonomienheten inom Skatteverkets verksamhetsstöd samt lämpliga delar av Försäkringskassans verksamhetsstöd ska utgöra grund för servicecentret. Utredningen föreslår att servicecentret initialt ska ligga kvar där produktionen är lokaliserad i dag, det vill säga till Gävle och Östersund. Vidare föreslår utredningen att ett samarbete mellan servicecentret och Kammarkollegiet bör etableras rörande IT-lösningar. 14

14 SOU 2011:38 Sammanfattning Gränssnitt och ansvarsfrågor Servicecentret ansvarar för att leverera tjänster, kundservice och annat stöd enligt de överenskommelser som träffas med kundmyndigheterna. Kundmyndigheterna ska fortsättningsvis utföra vissa steg i de berörda processerna inom ekonomi- och personaladministration. De ansvarar fortsättningsvis för sin verksamhet, även i de delar som utförs av servicecentret. Kundmyndigheterna går från en utförarroll till en roll där de i högre grad behöver fokusera på policys, strategiska frågeställningar, kravställning och uppföljning av verksamheten. Kundmyndigheterna bär fortsättningsvis ansvaret för de uppgifter som utförs av servicecentret. Kundmyndigheternas interna styrning och kontroll kommer att omfatta verksamhet som utförs av servicecentret på kundmyndigheternas uppdrag. I syfte att upprätthålla en klar ansvarsfördelning bör servicecentret och kundmyndigheterna i överenskommelser ange den närmare ansvarsfördelningen i berörda processer. Överenskommelserna ska vidare klargöra bland annat vilken information som servicecentret ska hantera, hur behandlingen av personuppgifter ska ske, kundmyndigheternas insyn och medverkan i servicecentrets arbete med informationssäkerhet och kundmyndigheternas tillgång till de handlingar som arkiveras hos servicecentret. Anslutning av kundmyndigheter Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Lantmäteriet ansluter sig till servicecentret den 1 januari Därutöver är målsättningen att träffa överenskommelser med fem till sju nya kundmyndigheter (inklusive Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten) för anslutning under Anslutningstakten kan höjas under 2013 och 2014, under förutsättning att ytterligare en produktionsort utöver Gävle etableras. Målet ska vara att ansluta sammanlagt omkring 25 myndigheter (eller motsvarande 25 procent av alla statligt anställda) under perioden Det är inte är möjligt att till den 15 april precisera vilka myndigheter som bör anslutas till servicecentret under Myndigheterna kan inte förbinda sig till anslutning innan de fått möjlighet 15

15 Sammanfattning SOU 2011:38 att förankra beslut hos personal och fackliga organisationer. Detta fordrar ett inriktningsbeslut av regeringen. Myndigheters anslutning till servicecentret ska i första hand ske på frivillig basis. En utgångspunkt ska dock vara att myndigheter som inte vill ansluta sig måste visa att den aktuella verksamheten sköts minst lika effektivt i egen regi eller på annat sätt. Servicecentret ska vara en egen myndighet Servicecentret ska inrättas som en egen myndighet. De argument som talar för en egen myndighet är sammanfattningsvis följande: - servicecentrets verksamhet renodlas och ägarens möjligheter till en tydlig och långsiktigt hållbar styrning av verksamheten förbättras, - att stödverksamhet blir kärnverksamhet minskar risken för rollkonflikter i servicecentrets ledning och gör arbetsplatsen mer attraktiv vilket underlättar kompetensförsörjning, - kundernas förtroende för servicecentrets stärks, genom ökad transparens i servicecentrets verksamhet, - kundorientering kommer i första hand för servicecentret. Utredningen föreslår att servicecentret inrättas som styrelsemyndighet. De huvudsakliga skälen är att servicecentret får en central roll för statsförvaltningens administration, att servicecentret bedrivs under affärsliknande förhållanden samt att spännvidden i de frågeställningar som myndigheter ska hantera påkallar en viss bredd i myndighetens ledning. Utredningen föreslår att styrelsen inledningsvis ska bestå av fem ledamöter. Mot bakgrund av att servicecentret kommer att ha stort ansvar för kundmyndigheternas administration föreslår utredningen att servicecentret ska omfattas av internrevisionsförordningen och förordningen om intern styrning och kontroll. Prismodell Utredningen föreslår en prismodell baserad på styckprissättning. Prislistan ska i grunden vara lika för alla och göra det tydligt för kundmyndigheterna vad de får och till vilket pris. Prissättningen ska vidare baseras på full kostnadstäckning där servicecentrets kostnader för 16

16 SOU 2011:38 Sammanfattning såväl uppstart, löpande verksamhet som investeringar ska finansieras med avgifter. Eventuella omställnings- och anpassningskostnader hos kundmyndigheterna bärs av respektive myndighet. Prismodellen är uppbyggd enligt följande struktur: 1. Årsavgift som består av en fast del lika för alla myndigheter och en rörlig del som beror på myndighetens storlek. 2. Transaktionsavgift för bastjänster som ska vara densamma per styck för alla kundmyndigheter. Styckkostnaden ska vara fast under avtalsperioden. 3. Avgift för tilläggstjänster för eventuella löpande myndighetsspecifika leveranser utanför bastjänsterna, 4. Avgift för specialtjänster som normalt avropas på timbasis för extraordinära behov, 5. Anslutningsavgift som ska täcka kostnaden för servicecentrets resursinsatser i samband med kundens anslutning samt insatser för att nå måleffektivitet i den löpande leveransen för den anslutande kundmyndigheten. Styckprissättning med fastställda priser gentemot kundmyndigheterna under avtalsperioden innebär att risken för underfinansiering hanteras av servicecentret i stället för av kundmyndigheten. Styckpriserna beräknas för en flerårsperiod, utifrån vissa antaganden om anslutningstakt till servicecentret. Om anslutningstakten blir lägre än beräknat riskerar servicecentret att gå med underskott. Underskottet måste då täckas av ägaren, det vill säga regeringen. Finansiering och budgetära konsekvenser Budgetära konsekvenser för servicecentret rör uppstartskostnader, löpande verksamhetskostnader samt investeringar. Under 2011 kommer servicecentret att ha uppstartskostnader på 25 miljoner kronor, varav 15 miljoner belastar 2011 års resultat. Under 2012 kommer de löpande verksamhetskostnaderna att uppgå till 121 miljoner kronor. Investeringsbehovet under perioden beräknas uppgå till 67 miljoner kronor. Resultatmässigt redovisar servicecentret en förlust de första åren, vilket balanseras av att verksamheten efter en tid redovisar överskott. 17

17 Sammanfattning SOU 2011:38 För att avgifterna till servicecentret ska täcka alla kostnader (inklusive uppstartskostnader) måste ca 25 myndigheter (med motsvarande 25 procent av antalet statligt anställda) ansluta sig. Lönsamhetskalkyl Av drygt trettio myndigheter som visat intresse för anslutning till servicecentret har 26 myndigheter deltagit i en enkätundersökning. Det är hanteringsvolymerna hos dessa myndigheter som ligger grund för lönsamhetskalkylen. Sammantaget utgör de anställda i de deltagande myndigheterna ungefär 25 procent av alla statligt anställda. Realisering av besparingspotentialen förutsätter att anslutning av denna volym säkerställs, men förutsätter inte att just dessa 26 myndigheter ansluter sig. Med utgångspunkt i underlaget har utredningen utfört tre lönsamhetskalkyler, som visar på följande lönsamhet med ett myndighetsgemensamt servicecenter: En enkel kalkyl baserad på de 26 myndigheterna. Kalkylen visar en besparingspotential på 55 miljoner kronor per år, vilket motsvarar en genomsnittlig effektiviseringspotential på 33 procent. En kalkyl för staten, där den enkla kalkylen extrapolerats till 133 medelstora och stora myndigheter. Kalkylen visar en besparingspotential på 295 miljoner kronor per år. En utvidgad kalkyl som tar hänsyn till en realistisk etablering av servicecentret. Kalkylen baseras på en successiv anslutning av de 26 myndigheternas handläggningsvolymer. Kalkylen visar en nuvärdesberäknad besparing på 269 miljoner kronor totalt för perioden 2011 till 2019, med hänsyn tagna till följande faktorer: - successiv anslutning av myndigheter till servicecentret, - uppstartskostnader för servicecentret, - anpassningskostnader för servicecentret och kundmyndigheterna, - omställningskostnader för övertalighet, - kostnader för ledning och overhead, - kostnader för systemdrift och förvaltning, - omfördelning av investeringar från myndigheterna till servicecentret. 18

18 SOU 2011:38 Sammanfattning I den utvidgade kalkylen ingår en känslighetsanalys med tre scenarier, där anslutningstakt och effektivitet i servicecentret varieras. I alla tre scenarier är det samlade utfallet för staten positivt, men återbetalningstiden varierar. Kundservice och kommunikation Genom att separera servicecentrets kundservicefunktion från produktionen ökar servicecentrets specialisering av arbetsuppgifter. Det ger såväl en professionell kundkontakt som en ökad effektivitet i servicecentrets samlade leveranser. Ingången till servicecentrets kundservice ska vara enkel, tydlig och gemensam för kundmyndigheterna. Användare hos kundmyndigheterna ska vända sig till kundtjänst eller använda självbetjäning på kundwebben. Särskilt utpekade kontaktpersoner hos kundmyndigheterna har ska ha en mer nära relation med servicecentret genom en enhetlig samverkansmodell. Inför anslutning av en kundmyndighet ska det finnas en strukturerad process för överenskommelse och anslutning mellan servicecentret och kundmyndigheten. Överenskommelsen ska spegla både servicecentrets och kundmyndighetens förväntningar och krav på samarbetet och vidare ange tjänstebeskrivningar, tjänstenivåer, prissättning och övriga villkor för leveransen. Inre ledning och organisation Servicecentret beräknas ha en initial bemanning på ungefär 90 årsarbetskrafter den 1 januari Utifrån anslutning av ytterligare kundmyndigheter och etablering av en kompletterande produktionsort beräknas den genomsnittliga bemanningen under 2012 vara ungefär 125 årsarbetskrafter. Servicecentret ska bestå av enheter för personaladministration, ekonomiadministration, IT-stöd samt kundservice och kommunikation. Myndigheten ska också ha en funktion för internrevision. 19

19 Sammanfattning SOU 2011:38 IT-modell Servicecentret ska erbjuda kundmyndigheterna olika lösningar för anslutning till servicecentret. När en kundmyndighet ansluter sig ska servicecentret under en övergångsperiod kunna koppla upp sig mot kundmyndighetens befintliga system om det bedöms lämpligt. På sikt ska dock kundmyndigheterna hanteras i servicecentret egna enhetliga system. Servicecentret ska inte ha drift och förvaltning av IT i egen regi. Drift och förvaltning ska i stället utföras av externa leverantörer. För att etablera IT-modellen kommer upphandling alternativt avrop av systemstöd att krävas. Konsekvensbeskrivningar Personalaspekter för kundmyndigheterna Vilka personalaspekter som kan komma i fråga när arbetsuppgifter övergår från en arbetsgivare till en annan beror förenklat på tre omständigheter: - om övergången är att betrakta som en övergång av verksamhet eller inte, - om övergången sker inom samma ort eller till en annan ort, - om personal som erbjuds ny anställning accepterar erbjudandet. Bedömningar om huruvida en kundmyndighets anslutning till servicecentret ska betraktas som verksamhetsövergång måste göras från fall till fall. Budgetära konsekvenser för kundmyndigheterna Vilka budgetära konsekvenser som uppstår hos kundmyndigheterna beror främst på om arbetstagarna följer med till servicecentret, kan omplaceras inom kundmyndigheten eller behöver sägas upp på grund av arbetsbrist. Om arbetsbrist uppstår beror de budgetära konsekvenserna i hög utsträckning på personalens åldersstruktur. 20

20 SOU 2011:38 Sammanfattning Konsekvenser för Skatteverket och Försäkringskassan Det ska inte ska kosta mer för Skatteverket och Försäkringskassan att köpa tjänster av servicecentret, jämfört med att utföra dem i egen regi såsom i dag. Frikopplingen av verksamhetsstöden fordrar resursinsatser i form av personal. Vidare förs personal förs över till servicecentret genom verksamhetsövergång. Förändringar i instruktioner för berörda myndigheter Utredningen föreslår att skrivningarna om samverkan mellan Skatteverket och Kronofogdemyndigheten om gemensamt utnyttjande av Skatteverkets verksamhetsstöd stryks i myndigheternas instruktioner. Vidare föreslår utredningen att Skatteverkets ansvar för E-legitimationens administrativa uppgifter formuleras om i instruktionerna för de två myndigheterna. Analys av regelverk som förvaltas av ESV Den analys som ESV genomfört åt utredningen visar inga behov av att förändra gällande de regelverk som ESV förvaltar. Konsekvensbeskrivningar enligt kommittéförordningen Utredningens förslag har kostnadsreducerande effekt för staten. I övrigt har förslagen inga väsentliga konsekvenser i de avseenden som omnämns i kommittéförordningen. Tjänster på längre sikt Följande tjänsteområden bör enligt utredningen övervägas som tjänster i servicecentret på längre sikt: - Genomförandestöd vid myndighetsspecifika upphandlingar - E-arkiv och e-diarium - Fortsatt utveckling av personaladministration - Kontorsstöd - IT-stöd - E-legitimationer 21

21 Sammanfattning SOU 2011:38 Handlingsplan för genomförande Under uppstartsfasen 2011 genomförs förberedelser för att servicecentret ska kunna inleda verksamhet den 1 januari Servicecentrets produktion ska i hög utsträckning utgöras av nuvarande produktion inom Skatteverkets och Försäkringskassan. Utöver produktionsapparaten behövs emellertid andra delar i servicecentret byggas upp, såsom myndighetsledning, kundservice och systemstöd. Efter att uppstartsfasen är avslutad och servicecentret är inrättat följer en stabiliseringsfas Under denna fas etableras långsiktiga lösningar för systemstöd, processer finjusteras och lösningar för ökad automatisering utvecklas. Därefter följer en utvecklingsfas där tjänsteutbudet eventuellt kan vidgas och anslutningstakten intensifieras. 22

22 1 Uppdrag och tillvägagångssätt Den 4 november 2010 utsåg regeringen en särskild utredare, med uppdrag att förbereda bildandet av ett myndighetsgemensamt servicecenter för tjänster inom i första hand ekonomi- och personaladministration. Generaldirektör Katrin Westling Palm förordnades den 4 november 2010 till särskild utredare. Den 22 november förordnades kanslirådet Karin Edin, ekonomidirektör Ola Hägglund, specialist Per Källman samt kanslichef Claes Thagemark till experter i utredningen. Den 23 november förordnades Charlotte Johansson Ahlström till huvudsekreterare och den 1 december förordnades Björn Hammarstedt till biträdande sekreterare i utredningen. 1.1 Utredningens uppdrag I en första etapp ska utredaren analysera och föreslå vilka verksamheter vid Skatteverkets administrativa verksamhetsstöd och, eventuellt, vid andra myndigheter som är lämpliga att föras över till den nya organisationen, hur servicecentret ska organiseras, vilken avgiftsmodell som bör tillämpas och vilka myndigheter som bör anslutas under år Utredaren ska redovisa budgetära konsekvenser av förslagen samt föreslå behövliga författningsändringar. Förslagen ska kunna utgöra ett underlag för regeringens arbete med instruktions- och andra författningsändringar och ändringar i regleringsbrev för berörda myndigheter för Utredaren ska uppmärksamma regeringen på om det finns skäl att senarelägga starttidpunkten för servicecentret. Denna del av uppdraget ska redovisas senast den 15 april Avsikten är att regeringen efter etapp 1 ska ha förutsättningar att fatta ett eventuellt beslut om att genomföra bildandet av det myndighetsgemensamma servicecentret. Ett sådant beslut avses ges 23

23 Uppdrag och tillvägagångssätt SOU 2011:38 i form av ett tilläggsdirektiv. Avsikten är att utredningen under en sådan andra etapp ska genomföra åtgärder som krävs för att den nya organisationen ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari Utgångspunkten är att regeringen i tilläggsdirektiv kommer att precisera dels förutsättningar såsom organisering, lokalisering och bemanningen av servicecentret, dels uppgifter för utredaren och tidpunkt för redovisning. Utredningens uppdrag finns i dess helhet i bilaga 1. Utredningsfrågor och utgångspunkter anges närmare i betänkandets enskilda kapitel. 1.2 Bakgrund En majoritet av myndigheterna sköter administrativ stödverksamhet i egen regi. Flera av de myndigheter som ombildats till så kallade enmyndigheter har koncentrerat sin administrativa verksamhet. Kammarkollegiet tillhandahåller också tjänster inom ekonomi- och personaladministration till ett åttiotal mindre myndigheter. Till viss del upphandlar myndigheterna delar av det administrativa stödet, om än i en begränsad omfattning. Ekonomistyrningsverket (ESV) och E-delegationen har bedömt att det finns en betydande effektiviseringspotential och kvalitativa fördelar med en koncentration av administrativ stödverksamhet, framför allt inom ekonomi- och personaladministration. ESV har i rapporten Gemensamma lösningar för effektivare administration (ESV 2007:33) beräknat att det i statsförvaltningen, exklusive de stora myndigheterna som redan har inrättat interna servicecenter, finns en årlig besparingspotential på miljoner kronor. E-delegationen har i betänkandet Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86) uppskattat besparingspotentialen för gemensamma administrativa verksamhetsstöd för statsförvaltningen till mellan 500 och 1200 miljoner kronor per år. Detta skulle innebära en kostnadsbesparing motsvarande ungefär 30 procent av de nuvarande kostnaderna. 24