Skolbarns vanor inom fysisk aktivitet, tv-tittande och datoranvändning

Transkript

1 Skolbarns vanor inom fysisk aktivitet, tv-tittande och datoranvändning Trender och sociala skillnader Delresultat från undersökningen om Skolbarns hälsovanor A 2011:06

2 A 2011:06 ISSN: ISBN (PDF) ISBN (PRINT) TRYCK: STRÖMBERG 2011

3 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING 3 INNEHÅLL INNEHÅLL... 3 FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 6 Rekommendation för fysisk aktivitet för barn och unga... 6 Vad påverkar fysisk aktivitet och stillasittande?... 7 DEN FYSISKA AKTIVITETEN ÖKAR NÅGOT OCH MÄNGDEN TRÄNING ÄR OFÖRÄNDRAD... 8 OFÖRÄNDRAD TID SOM UNGA TITTAR PÅ TV PÅ VARDAGAR...10 DATASPEL OCH DATORANVÄNDNING ÖKAR MARKANT...11 TYDLIGA SOCIALA SKILLNADER I FYSISK AKTIVITET, TRÄNING OCH TV-TITTANDE...13 OM UNDERSÖKNINGEN...16 Bakgrund...16 Metod...16 Indelning i socioekonomiska grupper enligt FAS...16 Frågor i sammanställningen...17 Fysisk aktivitet Stillasittande fritidsaktiviteter KOMMENTARER...18 REFERENSER...19 BILAGA

4 4 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING Förord Denna rapport är en del i ett regeringsuppdrag till Statens folkhälsoinstitut att samordna en uppmärksamhetsvecka i syfte att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten. Uppdraget kallas Ett friskare Sverige och genomförs vecka 19, 9 15 maj, Det övergripande syftet är att öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och vilken betydelse detta har för hälsan. En särskild målgrupp under satsningen är ungdomar år. Mer information om uppdraget och de särskilda målgrupperna finns på Folkhälsoinstitutets webbplats eller uppdragets informationswebbplats Rapporten syftar till att belysa situationen och utvecklingen när det gäller fysisk aktivitet, träning, tv-tittande, dataspel och datoranvändning bland ungdomar i åldern 11, 13 och 15 år. Data har hämtats från undersökningen Skolbarns hälsovanor som Sverige genomför sedan 1985/1986 inom ramen för ett samarbete inom Världshälsoorganisationen (WHO). Det är en enkätundersökning bland 11, 13 och 15 åringar, där en rad frågor ställs som rör olika dimensioner av hälsa, hälsobeteenden och miljöer som på olika sätt har betydelse för hur barn och ungdomar mår. Under 2009/2010 genomfördes den sjunde, och senaste, datainsamlingen. Östersund maj 2011 Sarah Wamala Generaldirektör

5 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING 5 Sammanfattning Fysisk aktivitet främjar hälsan och förebygger en rad olika sjukdomar. Ett av folkhälsopolitikens övergripande målområden är att främja barns och ungdomars långsiktiga hälsa. Eftersom barn och unga utvecklar rörelseförmågan och bygger upp skelett och muskler genom att vara fysiskt aktiva ökar risken för ohälsa vid otillräcklig fysisk aktivitet. Att se på tv, spela tv- eller dataspel eller att använda datorn för att chatta, skicka e-post, göra läxor eller surfa på nätet är exempel på stillasittande fritidsaktiviteter som inte innebär någon fysisk ansträngning. Den totala mängden fysisk aktivitet, dvs. sådan aktivitet som kan ske såväl i skolan som på fritiden och som kan bestå av till exempel en rask promenad, tycks ha ökat i omfattning. En högre andel 11-, 13- och 15-åringar är fysiskt aktiva minst en timme om dagen i 5 7 dagar per vecka 2009/2010 jämfört med 2001/2002. Dock noteras inga förändringar då det gäller hur många gånger i veckan 11-, 13- och 15-åringar tränar på fritiden. Träningen som avses är av sådan intensitet att man blir andfådd eller svettas. Under 2000 talet har inga bestående förändringar ägt rum då det gäller hur många timmar 11-, 13- och 15-åringar tittar på tv en vanlig vardag. En tydlig ökning kan däremot ses när det gäller hur många timmar 11-, 13- och 15-åringar spelar dataspel och använder datorn till att t.ex. skicka e-post, chatta eller göra läxor på vardagar. Det finns tydliga sociala skillnader i 11-, 13- och 15-åringars vanor då det gäller fysisk aktivitet, träning och tv-tittande. Barnens sociala tillhörighet skattas med hjälp av ett antal frågor om deras uppväxtmiljö hur många datorer det finns i deras familj, om familjen har någon bil, om barnet har ett eget rum och hur många gånger barnet rest bort på semester tillsammans med sin familj under det senaste året. Unga från den lägsta socioekonomiska gruppen är mindre fysiskt aktiva, tränar mindre och tittar mer på tv, jämfört med dem i den högsta socioekonomiska gruppen. Dessa skillnader har inte förändrats under perioden

6 6 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING Inledning Ett av folkhälsopolitikens övergripande målområden är att främja barns och ungdomars långsiktiga hälsa och det är i barndomen det skapas förutsättningar för en god hälsa senare i livet (Regeringens proposition 2007/08:110; Regeringens proposition 2002/03:35). Dessa skapas genom goda livsvillkor som främjar miljön i hemmet, förskolan, skolan och på fritiden. Det handlar bland annat om att grundlägga goda matoch rörelsevanor (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Fysisk aktivitet främjar hälsan och förebygger en rad olika sjukdomar t.ex. hjärt kärlsjukdomar, benskörhet, typ 2-diabetes samt övervikt och fetma (AICR: World Cancer Research Fund, 2007; FYSS, 2008). Eftersom barn och unga utvecklar rörelseförmågan och bygger upp skelett och muskler genom att vara fysiskt aktiva ökar risken för ohälsa vid otillräcklig fysisk aktivitet (World Health Organization, 2010). Otillräcklig fysisk aktivitet kan definieras som att inte uppfylla rekommendationen om fysisk aktivitet och är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) den fjärde största orsaken till för tidig död i befolkningen i höginkomstländer (World Health Organization, 2009). Nyare forskning visar också att stillasittande kan betraktas som en oberoende riskfaktor som bör beaktas vid rekommendation av fysisk aktivitet. Detta innebär att en person kan vara stillasittande under en stor del av dagen, men ändå uppfylla rekommendationen kring fysisk aktivitet (Dunstan et al., 2010; Ekblom-Bak, Ekblom, & Hellénius, 2010; Healy, 2008). Stillasittande fritidsaktiviteter som att se på tv, spela tv- eller dataspel eller att använda dator för att chatta, skicka e-post, göra läxor eller surfa på nätet är exempel på aktiviteter som inte direkt innebär någon fysisk ansträngning. Rekommendation för fysisk aktivitet för barn och unga Rekommendationen för hälsofrämjande fysisk aktivitet är att barn och unga ska vara fysiskt aktiva sammanlagt minst en timme om dagen. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet, men kan delas upp i flera pass under dagen. Vidare, bör aktiviteterna vara så allsidiga som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination (Nordic Council of Ministers, 2004; World Health Organization, 2010). Vissa länder har även rekommendationer kring skärmtid för barn, bland annat rekommenderar amerikanska barnläkare att total skärmtid ska begränsas till 1 2 timmar per dag, framförallt på grund av ökad risk för övervikt och fetma (American Academy of Pediatrics, 2001).

7 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING 7 Vad påverkar fysisk aktivitet och stillasittande? Att vara fysisk aktiv under uppväxtåren påverkar den fysiska aktiviteten senare i livet (Engström, 2010; Telama et al., 2005). Det är vanligt att den fysiska aktiviteten minskar i tonåren (Dumith, Gigante, Domingues, & Kohl, 2011). Vidare, påverkar levnadsvillkoren hur mycket barn och unga rör på sig, där högre utbildning och högre inkomst hos föräldrarna är relaterat till att barnet är mer fysiskt aktivt (Engström, 2010; Ferreira et al., 2006). Samma mönster finns vid tv-tittande, där barn med föräldrar som har högre utbildning ser mindre på tv (Gorely, Marshall, & Biddle, 2004). Det finns viss forskning som tyder på att tv-tittande också leder till minskad fysisk aktivitet bland barn, men fler studier behövs för att klargöra ett eventuellt samband. Känt är dock att det finns ett samband mellan tv-tittande och övervikt och fetma bland barn (Marshall, Biddle, Gorely, Cameron, & Murdey, 2004; WHO, 2003). Barn är också mer fysiskt aktiva om de kan ta sig gående eller med cykel till skolan, så kallad aktiv transport (Lee, Orenstein, & Richardson, 2008; Pont, Ziviani, Wadley, Bennett, & Abbott, 2009). Likaså om de har tillgång till fritidsmiljöer som främjar fysisk aktivitet såsom sporthallar, lekparker och fritidsområden (Davison & Lawson, 2006).

8 8 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING Den fysiska aktiviteten ökar något och mängden träning är oförändrad I undersökningen om Skolbarns hälsovanor ställs dels frågan Hur många dagar har du varit fysisk aktiv sammanlagt 1 timme om dagen under de senaste 7 dagarna dels frågan Hur ofta brukar du träna på din fritid (dvs. utanför skoltid) så att du blir andfådd eller svettas?. Den första frågan syftar till att mäta den sammanlagda tiden av fysisk ansträngning som kan ske i form av idrottsutövning, i aktiviteter inom skolan, lek eller då man t.ex. går till skolan, medan den andra frågan avser att mäta mer utpräglad fysisk träning som antingen utövas på egen hand eller som sker i organiserad form. Då det gäller antalet dagar i veckan som man är fysiskt aktiv minst en timme har en viss förändring ägt rum. Det är en större andel unga som uppger att de är fysiskt aktiva mellan 5 och 7 dagar i veckan 2009/2010 (drygt 45 procent) jämfört med 2001/2002 (drygt 35 procent). Däremot är det en lägre andel som är fysiskt aktiva 3 4 dagar i veckan. Andelen unga som endast är fysiskt aktiva högst 2 dagar i veckan är i det närmaste konstant. Se diagram 1. Diagram 1. Fysisk aktivitet bland 11-, 13- och 15-åringar, procent.

9 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING 9 Enligt diagram 2 har träningen varit i stort sett oförändrad under de senaste tio åren. Cirka 30 procent av ungdomarna tränar minst fyra gånger i veckan, drygt hälften tränar mellan en till tre gånger i veckan och cirka 15 procent tränar sällan eller aldrig. Diagram 2. Träning på fritiden bland 11-, 13- och 15-åringar, procent.

10 10 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING Oförändrad tid som unga tittar på tv på vardagar Uppgifterna om tv-tittande baseras på frågan Hur många timmar om dagen brukar du vanligtvis titta på tv (eller video/dvd) på din fritid? Under tidsperioden har inga bestående förändringar ägt rum då det gäller hur många timmar unga ser på tv på vardagar (diagram 3). I den senaste undersökningen var det cirka 15 procent som tittar på tv lite eller inget på vardagar, cirka hälften tittar mellan 1 2 timmar och cirka 35 procent tittar på tv 3 timmar eller mer. Diagram 3. Tv-tittande på vardagar bland 11-, 13- och 15-åringar, procent.

11 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING 11 Dataspel och datoranvändning ökar markant På frågan Hur många timmar om dagen spelar du vanligtvis data eller tv-spel på din fritid? svarar 37 procent i den senaste undersökningen att de spelar 1 2 timmar per dag och 28 procent att de spelar tre timmar eller mer. Jämfört med 2005/2006 har andelen unga som spelar dataspel minst en timme om dagen ökat. Andelen som antingen spelar lite eller inget alls har i stället minskat. Se diagram 4. Diagram 4. Dataspel på vardagar bland 11-, 13- och 15-åringar, procent. Allt fler aktiviteter kan utföras via datorn och det är inte oväntat att ungas datoranvändning ökar. På frågan Hur många timmar om dagen använder du vanligtvis en dator till att skicka e-post, chatta, göra läxor eller surfa på nätet på din fritid? svarar drygt 25 procent att de använder datorn 3 timmar eller mer på vardagar och drygt 45 procent svarar att de använder dator 1 2 timmar. Det är betydligt större andelar unga som använder dator 2009/2010 än 2001/2002. Andelen som antingen använder datorn lite eller inte alls har minskat från drygt 45 procent till drygt 25 procent under samma tidsperiod. Se diagram 5. Det är inte möjligt att slå ihop tiden för de olika stillasittande aktiviteterna då tv/dvd, chattande och data- och tv-spel kan ske samtidigt.

12 12 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING Diagram 5. Datoranvändning på vardagar bland 11-, 13- och 15-åringar, procent.

13 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING 13 Tydliga sociala skillnader i fysisk aktivitet, träning och tv-tittande Både när det gäller fysisk aktivitet, träning och tv-tittande finns tydliga sociala skillnader mellan barn. Dessa sociala skillnader har varit konstanta under tidsperioden I redovisningen nedan är uppgifter från de tre olika datainsamlingarna (2001/2002, 2005/2006 och 2009/2010) sammanslagna. Det finns inga sociala skillnader då det gäller dataspel och datoranvändning. Barnens sociala tillhörighet skattas med hjälp av ett antal frågor om deras uppväxtmiljö. Barnen får ange om de har eget rum, om familjen har bil, om familjen åker på semester samt om familjen har dator. Utifrån svaren på dessa frågor har barnen delats in i tre olika grupper, där FAS 1 är den lägsta socioekonomiska gruppen och FAS 3 är den högsta socioekonomiska gruppen (Se avsnittet Om undersökningen för en närmare beskrivning av indelningen i socioekonomiska grupper). Bland barn i den högsta socioekonomiska gruppen (FAS 3) är det nästan 45 procent som är fysiskt aktiva minst en timme per dag merparten av veckans dagar (5 7 dagar). Bland barn i den lägsta socioekonomiska gruppen (FAS 1) är motsvarande andel drygt 30 procent. Andelen barn som endast är fysiskt aktiva högst 2 dagar i veckan är betydligt större i den lägsta socioekonomiska gruppen (34 procent), jämfört med den högsta socioekonomiska gruppen (21 procent). Se diagram 6. Diagram 6. Antal dagar med fysisk aktivitet per vecka hos olika socioekonomiska grupper, 11-, 13- och 15-åringar, Bland barn i den högsta socioekonomiska gruppen (FAS 3) är det cirka 35 procent som tränar minst fyra gånger i veckan. Bland barn i den lägsta socioekonomiska gruppen (FAS 1) är motsvarande andel drygt 20 procent. Andelen barn som sällan eller aldrig tränar är betydligt högre i den lägsta socioekonomiska gruppen (28 procent), jämfört

14 14 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING med den högsta socioekonomiska gruppen (11 procent). Se diagram 7. Samma mönster påvisas i undersökningen om barns levnadsförhållanden, Barn-ULF, även om den socioekonomiska indelningen i den undersökningen är en annan än den som används här. I Barn-ULF redovisas att barn mellan 10 och 18 år som lever i arbetarhushåll inte deltar i idrottsaktiviteter som bedrivs inom en klubb eller förening i lika stor utsträckning som barn i tjänstemannahushåll (Statistiska centralbyrån, 2009). Diagram 7. Träning hos olika socioekonomiska grupper, 11-, 13- och 15-åringar, Bland barn i den lägsta socioekonomiska gruppen (FAS 1) är det en högre andel som tittar på tv 3 timmar eller mer på vardagrar (45 procent), jämfört med motsvarande andel bland barnen i de högre socioekonomiska grupperna (FAS 2 och 3, procent). Se diagram 8. Samma mönster har framkommit i Barn-ULF. Det är en högre andel barn (10 18 år) från arbetarhushåll som ser på tv 3 timmar eller mer på vardagar, jämfört med samma andel bland barn från tjänstemannahushåll (Statistiska centralbyrån, 2009).

15 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING 15 Diagram 8. TV-tittande på vardagar hos olika socioekonomiska grupper, 11-, 13- och 15-åringar,

16 16 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING Om undersökningen Bakgrund Skolbarns hälsovanor är ett forsknings- och samarbetsprojekt (Health Behaviour in School-Aged Children) som startade i början av 1980 talet. Flera forskare konstaterade då att det saknades jämförbara data om skolbarns levnadsvanor i olika länder. År 1985/1986, deltog Sverige för första gången och sammanlagt deltog tretton länder. Sverige har medverkat sedan dess och studien har genomförts vart fjärde år. Vintern 2009/2010 genomfördes den sjunde datainsamlingen i Sverige. Ett 40 tal länder deltog i datainsamlingen vid detta tillfälle. Syftet är att öka kunskapen om levnadsvanor och förhållanden som anses viktiga för barns och ungdomars hälsa, samt att följa utvecklingen inom landet/regionen över tid och göra jämförelser med andra deltagande länder/regioner. Metod Studien genomförs i årskurs 5, 7 och 9, och datainsamlingen har skett på likartat sätt sedan Urvalet görs med en tvåstegs klusterdesign. Först väljs ett antal skolor eller klasser ut på ett slumpmässigt sätt så att de är representativa för respektive land eller region. Därefter ingår alla eleverna i klustret, det vill säga skolan eller klassen, i undersökningen. När urvalet av skolor genomförs väljs fler skolor än vad som behövs för att på så sätt garantera att minst elever från varje åldersgrupp ingår i urvalet. Genom åren har sammanlagt cirka elever svarat på enkäten. I 2009/2010 års undersökning har urvalet utökats ytterligare till svarande elever för att hantera eventuellt ökat bortfall, dvs. för att säkerställa att tillräckligt många elever svarar och minst i varje årskurs. Medverkan av varje enskild elev är frivillig och enkäten besvaras anonymt av eleverna i klassrummet. Undersökningen genomförs som en enkätstudie. Till bakgrundsvariablerna hör kön, ålder (årskurs), boendeort, familjesituation och om föräldrarna har arbete och vad de arbetar med. Därutöver ställs frågor kring självskattad hälsa och allmänt välbefinnande, tobak och alkohol, matvanor och fysisk aktivitet, sociala relationer och skolan. Dessutom behandlar varje datainsamling ett eller flera fördjupningsteman som är detsamma för flera länder. I undersökningen 2005/2006 fördjupades områdena psykisk hälsa, fysisk aktivitet och skolmiljö. Datainsamlingen 2009/2010 är relativt lik 2005 och har primärt fokus på psykisk hälsa. Indelning i socioekonomiska grupper enligt FAS För att få en uppfattning om skolbarnens sociala och ekonomiska förutsättningar ställs i undersökningen ett antal frågor om deras uppväxtmiljö. Ett exempel är Family

17 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING 17 Affluence Scale (FAS), som utvecklats av det internationella nätverket för studien Skolbarns hälsovanor (Currie, Hurrelmann, Settertobulte, Smith, & Todd, 2000). FAS delas in i låg (0 3 poäng), mellan (4 6 poäng) och hög (7 9 poäng) socioekonomisk status, vilket baseras på följande frågor: Hur många datorer har din familj? med svarsalternativen Ingen (0 poäng), En (1 poäng), Två (2 poäng) eller Fler än två (3 poäng). Har din familj någon bil? med svarsalternativen Nej (0 poäng), En (1 poäng) eller Två eller fler (2 poäng). Har du ett eget rum? med svarsalternativen Nej (0 poäng) eller Ja (1 poäng). Hur många gånger har du rest bort på semester med din familj under det senaste året? med svarsalternativen Ingen gång (0 poäng), En gång (1 poäng), Två gånger (2 poäng) eller Mer än två gånger (3 poäng). Summan från svaren på dessa frågor motsvarar den socioekonomiska grupptillhörigheten. Frågor i sammanställningen Fysisk aktivitet Frågorna om fysisk aktivitet är formulerade kring hur många dagar eleverna varit fysiskt aktiva sammanlagt minst 1 timme om dagen under de senaste 7 dagarna. En annan fråga rör hur ofta, respektive hur många timmar, eleverna brukar träna på sin fritid, (dvs. utanför skoltid) så att de blir andfådda eller svettas, på vardagar respektive helger. Stillasittande fritidsaktiviteter Ett annat sätt att undersöka hur mycket barn och ungdomar rör på sig är att fråga i vilken utsträckning de är stillasittande. I Skolbarns hälsovanor ställs frågor om hur många timmar om dagen eleverna tittar på tv/dvd, använder datorn till att skicka e-post, chatta, surfa på nätet etc. samt spelar data- eller tv-spel under vardagarna respektive helgerna. Se bilaga 1 för enkätfrågorna.

18 18 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING Kommentarer Det är positivt att den fysiska aktiviteten verkar öka bland 11-, 13- och 15- åringar och att träningen inte minskar. Det noteras att det redan i unga åldrar finns tydliga sociala skillnader i hur fysiskt aktiva ungdomar är. Det finns anledning att fortsätta bevaka utvecklingen av stillasittande fritidsaktiviteter bland unga. Nyare forskning visar att längre perioder av stillasittande kan ha negativa hälsoeffekter. Detta talar för att stillasittande bör ses som ett riskbeteende i sig, oavsett hur fysiskt aktiv man är i övrigt. Det är viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet med insatser på flera nivåer för att lägga grunden för hälsosamma vanor bland barn och ungdomar. Dessa skapas genom goda livsvillkor som främjar miljön i hemmet, förskolan, skolan och på fritiden. I Folkhälsopolitisk rapport 2010 presenteras förslag på åtgärder inom folkhälsopolitikens målområde tre (Barn och ungas uppväxtvillkor) och målområde nio (Fysisk aktivitet) som syftar till att främja hälsan hos barn och ungdomar (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Skolan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet och är en viktig stödjande miljö för goda levnadsvanor. Fördelen med åtgärder som genomförs i skolan är att de når alla barn och ungdomar, oavsett social bakgrund.

19 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING 19 Referenser AICR: World Cancer Research Fund. (2007). Food, nutrition, physical activity, and the prevention of cancer: a global perspective. Washington DC: AICR: World Cancer Research Fund / American Institute for Cancer Research. American Academy of Pediatrics. (2001). Committee on public education. Children, adolescents, and television. Pediatrics(107), Currie, C., Hurrelmann, K., Settertobulte, W., Smith, R., & Todd, R. (Red.). (2000). Health and health behaviour among young people (Vol. 1). Copenhagen: WHO Policy Series: Health Policy for Children and Adolescents (HEPCA) Davison, K. K., & Lawson, C. T. (2006). Do attributes in the physical environment influence children's physical activity? A review of the literature. Int J Behav Nutr Phys Act, 3, 19. Dumith, S., Gigante, D., Domingues, M., & Kohl, H. (2011). Physical activity change during adolescence. A systematic review and a pooled analysis. International Journal of Epidemiology, Dunstan, D. W., Barr, E. L. M., Healy, G. N., Salmon, J., Shaw, J. E., Balkau, B., et al. (2010). Television viewing time and mortality: the Australian Diabetes, Obesity and Lifestyle Study (AusDiab). Circulation, 121(3), Ekblom-Bak, E., Ekblom, B., & Hellénius, M.-L. (2010). Minskat stillasittande lika viktigt som ökad fysisk aktivitet. Läkartidningen, 107(9). Engström, L. M. (2010). Smak för motion. Fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Ferreira, I., van der Horst, K., Wendel-Vos, W., Kremers, s., van Lenthe, F. J., & Brug, J. (2006). Environmental correlates of physical activity in youth. A review and update. Obesity reviews, 8, FYSS. (2008). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling [FYSS]. R 2008:4. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, Yrkesföreningar för fysisk aktivitet [YFA]. Gorely, T., Marshall, S., & Biddle, S. (2004). Couch kids. Correlates of television viewing among youth. Int J Behav Med, 11(3), Healy, G. N. (2008). Objectively Measured Sedentary Time, Physical Activity, and Metabolic Risk: The Australian Diabetes, Obesity and Lifestyle Study (AusDiab). Diabetes Care, 31(2), Lee, M. C., Orenstein, M. R., & Richardson, M. J. (2008). Systematic review of active commuting to school and childrens physical activity and weight. J Phys Act Health, 5(6), Marshall, S., Biddle, S., Gorely, T., Cameron, N., & Murdey, I. (2004). Relationships between media use, body fatness and physical activity in children and youth: a metaanalysis. Int J Obes Relat Metab Disord, 28(10), Nordic Council of Ministers. (2004). Nordic nutrition recommendations Integrating nutrition and physical activity. NORD 2004:13. Copenhagen: Nordic Council of Ministers. Pont, K., Ziviani, J., Wadley, D., Bennett, S., & Abbott, R. (2009). Environmental correlates of children's active transportation: a systematic literature review. Health Place, 15(3), Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Regeringen. Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Stockholm: Regeringen.

20 20 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING Statens folkhälsoinstitut. (2010). Folkhälsopolitisk rapport. Framtidens folkhälsa - allas ansvar. R 2010:16. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statistiska centralbyrån. (2009). Barns fritid. Levnadsförhållanden. Rapport 116. Stockholm: Statistiska centralbyrån [SCB]. Telama, R., Yang, X., Viikari, J., Välimäki, I., Wanne, O., & Raitakari, O. (2005). Physical activity from childhood to adulthood: a 21-year tracking study. Am J Prev Med, Apr;28(3), WHO. (2003). Diet, nutrition and the prevention of chronic diseases. Report of a joint WHO/FAO Expert Consultation. WHO Technical Report Series 916. Geneva: World health organisation (WHO). World Health Organization. (2009). Global health risks. Mortality and burden of disease attributable to selected major risks Geneva: World Health Organization [WHO]. World Health Organization. (2010). Global recommendations on physical activity for health. Geneva: World Health Organization [WHO].

21 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING 21 Bilaga 1 Utdrag från enkät för årskurs 9, samt enkät för årskurs 7 och 5 av de redovisade frågorna i rapporten. Hälsa FYSISK AKTIVITET är all aktivitet som får ditt hjärta att slå snabbare och som gör dig andfådd. Fysisk aktivitet kan man hålla på med i idrottssammanhang, i olika aktiviteter på skolan, när man leker med kamrater eller då man går till skolan. Några exempel på fysisk aktivitet är att springa, gå snabba promenader, åka skridskor eller rullskridskor, simma, spela fotboll, cykla eller dansa. När du svarar på nästa fråga, lägg ihop all tid som du är fysiskt aktiv varje dag. Hur många dagar har du varit fysiskt aktiv sammanlagt minst 1 timme om dagen under de senaste 7 dagarna? dag dagar Din fritid Hur många timmar om dagen brukar du vanligtvis titta på TV (eller video/dvd) på din fritid? Sätt ett kryss för vardagar och ett för helger Vardagar: Helger: Inte alls Inte alls Ca en halvtimme om dagen Ca en halvtimme om dagen Ca 1 timme om dagen Ca 1 timme om dagen Ca 2 timmar om dagen Ca 2 timmar om dagen Ca 3 timmar om dagen Ca 3 timmar om dagen Ca 4 timmar om dagen Ca 4 timmar om dagen Ca 5 timmar om dagen Ca 5 timmar om dagen Ca 6 timmar om dagen Ca 6 timmar om dagen Ca 7 timmar eller mer om dagen Ca 7 timmar eller mer om dagen

22 22 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING Hur många timmar om dagen spelar du vanligtvis data eller TV-spel på din fritid? Sätt ett kryss för vardagar och ett för helger Vardagar: Helger: Inte alls Inte alls Ca en halvtimme om dagen Ca en halvtimme om dagen Ca 1 timme om dagen Ca 1 timme om dagen Ca 2 timmar om dagen Ca 2 timmar om dagen Ca 3 timmar om dagen Ca 3 timmar om dagen Ca 4 timmar om dagen Ca 4 timmar om dagen Hur många timmar om dagen använder du vanligtvis en dator till att skicka e-post, chatta, göra läxor eller surfa på nätet på din fritid? Sätt ett kryss för vardagar och ett för helger. Vardagar: Helger: Inte alls Inte alls Ca en halvtimme om dagen Ca en halvtimme om dagen Ca 1 timme om dagen Ca 1 timme om dagen Ca 2 timmar om dagen Ca 2 timmar om dagen Ca 3 timmar om dagen Ca 3 timmar om dagen Ca 4 timmar om dagen Ca 4 timmar om dagen Ca 5 timmar om dagen Ca 5 timmar om dagen Ca 6 timmar om dagen Ca 6 timmar om dagen Ca 7 timmar eller mer om dagen Ca 7 timmar eller mer om dagen

23 SKOLBARNS VANOR INOM FYSISK AKTIVITET, TV-TITTANDE OCH DATORANVÄNDNING 23 Hur ofta brukar du träna på din fritid, (dvs. utanför skoltid) så att du blir andfådd eller svettas? veckan Varje dag 4 6 gånger i veckan månaden i månaden 2 3 gånger i 1 gång i veckan 1 gång i Mindre än 1 gång Aldrig Gå till fråga 74 Gå till fråga 74 Gå till fråga 74 Hur många timmar i veckan brukar du träna på din fritid, (dvs. utanför skoltid) så att du blir andfådd eller svettas? Aldrig Ca 30 minuter Ca 1 timma Ca 2 3 timmar Ca 4 6 timmar 7 timmar eller mer