FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)"

Håkan Åkesson
för 7 år sedan
Visningar:

1 FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR), idrottslärare, med dr Örjan Ekblom, fysiolog, med dr Ulrika Berg barnläkare, med dr Patrick Bergman, sjukgymnast, med dr Li Villard, sjukgymnast, med dr Bengt Eriksson, läkare, professor

2 Rekommendationer i Sverige Fram till nu: NNR (Nordic Nutrition Recommendations) Nordiska Rådet 2004 Under bearbetning: - Rekommendationer utformade av tvärprofessionell grupp på uppdrag av YFA (Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet). Preliminära, ska godkännas av SLS före publikation. Till stor del förenliga med WHOs rekommendationer -Arbete pågår också kring barn med olika diagnoser. Särskilt anpassade råd kan vara av värde.

3 Rekommendation fysisk aktivitet för barn, WHO 2010 Barn och ungdomar i åldrarna 5-17 år bör totalt utföra minst 60 minuter av medelhög och högintensiv fysisk aktivitet dagligen. Doser på mer än 60 minuter per dag ger ytterligare positiva hälsoeffekter Majoriteten av de dagliga aktiviteterna ska vara aeroba. Högintensiva aktiviteter, muskelstärkande och benstärkande ska läggas in minst 3 ggr i veckan.

4 Förslag rekommendationer (I) 0-5 år Daglig fysisk aktivitet ska uppmuntras och underlättas, och endast i undantagsfall begränsas: erbjud intressanta och motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer och för åldern anpassad social interaktion

5 Fysisk aktivitet hos 6-17 åringar Påvisade effekter Mental hälsa Kognition Övervikt, och risk därav Förbättrad kondition Muskelstyrka Mineraltäthet Blodtryck Blodfetter Stabilitet i beteende och riskfaktorer

6 Förslag rekommendationer (II) 6-17 år - Uppmuntra till fysisk aktivitet varje dag. Många av de positiva hälsoeffekterna uppnås vid minst 60 minuters måttligt intensiv fysisk aktivitet dagligen - Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan. Dessa kan utföras som en del i lek, löpning och hopp

7 Fysisk aktivitet hos 6-17 åringar Mätning Svårt hos barn Självrapporterad data Därav oklart kring betydelsen av duration Styrketräning Tidigare tabu / försiktighetsprincip Gott om stöd för effekt Samma principer som hos vuxna

8 Förslag rekommendationer (III) 6-17 år - Pulshöjande aktivitet (medelhög till hög intensitet) bör ingå flera gånger i veckan för att öka sannolikheten att uppnå fler av de positiva hälsoeffekterna - Aktiviteterna ska anpassas till individuell mognad och motorisk förmåga

9 Stillasittande Svårmätt Tidigare studier baserade på självrapporterad tid i stillasittande, ffa TV-tittande Få studier med objektiv metodik Svag tracking Små effekter i unga år

10 Rekommendationer stillasittande I andra länder Kanada, Finland, Australien och USA

11 Hur aktiva är svenska barn och ungdomar finns anledning till oro?

12 Andel medlemmar i idrottsföreningar. Aktivitet: Minst 2 ggr per vecka År 3 År 6 År 9 Flickor Pojkar

13 Fysisk aktivitet under veckan objektivt mätt Girls Boys 850 Physical activity Mon Wed Thur Fri Sat Sun STOPP-projektet, Nyberg et al, Med Sci Sports Exerc, 2009

14 Fysisk aktivitet under veckan i olika aktivitetsgrupper 1200 Vertical bars denote 0,95 confidence intervals cpm TIME: Mon Wed Thur Fri sex: Girl Sat Sun TIME: Mon Wed Thur Fri sex: Boy Sat Sun Inactive Active Normal STOPP-projektet, Nyberg et al, Med Sci Sports Exerc, 2009

15 Andra svenska studier som har mätt fysisk aktivitet Skolprojektet Statens folkhälsoinstitut -skolbarns hälsovanor Bunkeflo European Youth Heart Study En frisk skolstart

16 Aktiv två gånger i veckansvenska 15-åringar Medlem och aktiv Inte medlem men aktiv Inaktiv Flickor 1968 Pojkar 1968 Flickor 2001 Pojkar 2001 Lars Magnus Engström, 2004

17 En frisk skolstart - föräldrastöd för hälsosamma matoch rörelsevanor

18 Syfte Förbättra barns: matvanor fysiska aktivitet viktutveckling Brist på utvärderade föräldrastödsprogram som specifikt fokuserar på matvanor, fysisk aktivitet och förebyggande av övervikt och fetma Lindsay et al, Future Child. 2006:169-86

19 En frisk skolstart problemteori och programteori Kontext Föräldrars omsorg o kontroll Familjens inkomst & utbildning Föräldrars kunskap, attityder o preferenser Föräldrars självtillit o förändringsbenägenhet Föräldrar som förebilder Barnets kunskap, attityder och preferenser Barnets matvanor Barnets fysiska aktivitet Barnets kroppsvikt Interventions komponenter Informations material Motiverande samtal Klassrumsaktiviteter

20 Målgrupp Föräldrar till alla 6-åringar i skolor i Nacka kommun Tid: hösten 2010 våren 2011 Samarbete mellan Nacka kommun och Karolinska Institutet

21 Intervention i 6 månader 7 interventionsklasser 7 kontrollklasser 242 familjer (76%) 129 intervention 113 kontroll

22 Material kring 6 teman: 1. Bra mat och måltider 2. Rörelse 3. Godis, snacks, glass och läsk 4. Frukt och grönsaker 5. Inaktivitet, reklam, TV och annan media 6. Sömn KFA rapport 2009:27

23 Del 1: Information

24 Del 2: I klassen Läraren jobbar med teman under 10 tillfällen enligt lärarhandledning Eleven får hemuppgifter som sammanställs i en arbetsbok Verktygslåda Matbitar i papp, stickers, broschyrer mm

27 L e k ti o n Tema Exempel på lärarkommentarer från logganteckningar 1 Dagens måltider Alla har letat nyckelhål både hemma och i affären Kom in på samlingen med colaburk, chips och godis och berättade att jag inte hunnit äta frukost utan tog med den till skolan, diskussion blev det 4 Att röra sig och leka tillsammans Här märktes en skillnad, några barn hade aldrig eller väldigt sällan gjort fys aktiviteter med sin familj Barn funderar mycket och får nya ord att tänka på; En liten kille kom och la handen ovanför min och skulle ta pulsen men vad är det för något, undrade han

28 Del 3: Motiverande samtal MI Samtalsmetod för att öka den egna motivationen till förändring Föräldrar utan barn, ca 45 minuter Kallas genom personligt telefonsamtal Uppföljande samtal efter 3 månader

29 Vila, sömn Stress Vad äter och dricker vi? Godis, snacks Rörelse, aktivitet TV, dator Inaktivitet Frukt och grönsaker Hur påverkar jag mitt barn? Var/när äter vi? Hur äter vi?

30 Ur loggbok från MI samtal Grönsaker Han kom hem och berättade att han hade ätit hudfärgade bönor med köttfärs. Va, har du ätit chili con carne? Ja, det var jättegott, sa han och det hade jag ju aldrig trott. Så att introducera fler grönsaker, de äter nog mer än vad vi föräldrar tror.. Han äter nästan inga grönsaker alls. Han äter inte ens dillchips. Nu vet du hur han funkar!.

31 Utvärdering: Primära utfall: Barnets fysiska aktivitet Barnets intagsfrekvens av indikatorlivsmedel Föräldrars self-efficacy Sekundärt utfall: Barnets viktutveckling

32 Mätningar vid tre tillfällen Accelerometer Fysisk aktivitet Total fysisk aktivitet Intensitet Tid i stillasittande

Enkät frågor Mat och (in)aktivitet - grönsaker, godis, läsk, mjölksort mm EPAQ Eating and Physical Activity Questionnaire Bennett et al, Int J Behav Nutr

33 Enkät frågor Mat och (in)aktivitet - grönsaker, godis, läsk, mjölksort mm EPAQ Eating and Physical Activity Questionnaire Bennett et al, Int J Behav Nutr Phys, 2009;6:71 Parental self-efficacy TOPSE Tool to measure parenting self-efficacy (General parenting SE) Bloomfield et al, J Adv Nurs, 2007;60(5):

34 Barnets viktutveckling (vikt, längd, midjemått)

35 Processutvärdering för att få en ökad förståelse för vad som fungerar och inte fungerar i interventionen Uppfattning av hinder, möjligheter mm genom gruppintervju med lärare och intervjuer med föräldrar

36 Följsamhet om interventionen genomförs som den ska Kontinuerlig uppföljning av broschyr och klassrumsaktiviter Kodning av det motiverande samtalet

37 Resultat Effekt av interventionen på: Grönsaksintag Flickors fysiska aktivitet på helgen Viktutveckling hos flickor med övervikt och fetma MEN: De positiva effekterna finns inte kvar 6 månader efter interventionens slut vid uppföljande mätningar

38 Följsamhet MI Första samtalet: 110 föräldrar (66 mammor, 32 pappor, 12 mix) Andra samtalet: 89 föräldrar Genomsnitt på MI-nivå 3.52 Broschyr Klassrumsaktiviteter

39 Slutsatser från utvärdering Föräldrastödsprogrammet för att främja bra matoch rörelsevanor verkar vara effektivt men kan utvecklas vidare för att förbättra effekten (öka vidmakthållandet)

40 Andel övervikt och fetma hos 4-åringar Barnhälsovårdens årsrapport 2011

41 En frisk skolstart II Anpassat programmet Föräldraträffar Översatt material Reviderat enkät Påminner med sms

42 En frisk skolstart III Integrera i elevhälsan? Implementera till fler kommuner nationellt?

43 Tack för Er uppmärksamhet!

Relevanta dokument

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra matoch rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,