EDA KOMMUN. Årsredovisning 2005

Transkript

1 EDA KOMMUN Årsredovisning 2005

2 Årsredovisning 2005 innehåll Eda kommunkoncern... 2 Förvaltningsberättelse Kommunstyrelsens ordförande summerar året som gått!... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Allmän översikt... 4 Befolkningsutveckling... 4 Näringsliv och sysselsättning... 4 Viktiga beslut och händelser... 4 Resultaträkning... 5 Årets Resultat... 5 Verksamheternas nettokostnader... 5 Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statsbidrag... 6 Finansnetto... 6 Framtiden... 6 Finansieringsanalys... 7 Balansräkning... 8 Investeringar... 9 Pensionsskuld... 9 Redogörelse över kommunens pensionsförpliktelser Driftredovisning Nämndernas budgetavvikelser Investeringsredovisning Personalekonomisk redovisning Noter Redovisningsprinciper Redogörelse över nämnder/styrelse och bolag Kommunstyrelsen Barn- och bildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Fem år i sammandrag... 57

3 Eda Kommunkoncern Kommunfullmäktige Eda Bostads AB 100% Valnämnd Revision Valfjället Skicenter AB 98,6% Kommunstyrelse Socialnämnd Barn- och bildningsnämnd Miljö- och Hälsoskyddsnämnd Byggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd Överförmyndarnämnd Krisledningsnämnd 2

4 Kommunstyrelsens ordförande summerar året som gått! Under 2005 har Eda kommun varit i händelsernas centrum. I samband med 100- årsmarkeringen av unionsupplösningen var fredsplatsen vid Morokulien välbesökt och uppmärksammad på flera sätt. Under året har vi bland annat tagit emot föreningen Norden, Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Norsk fredslag. Även Världskvinnomarschen gjorde halt hos oss en helg. Särskilt bör uppmärksammas besöket av Riksdagens Talman Björn von Sydow och Stortingspresident Jörgen Kosmo. Under 2005 tog Eda kommun över fredsplatsen från Svenska freds- och skiljedomsföreningen för att på bästa sätt utveckla området till ett kulturellt besöksmål. Den 6 juni 2005 invigdes även den nya rondellen på Rv61 i Tallmokorset. Detta är den största och viktigaste trafiksäkerhetsåtgärden som vidtagits på länge. Vid samma tillfälle togs även det första spadtaget inför Thongruppens satsning på Charlottenbergs Shoppingcenter. Shoppingcentret på m 2 är den enskilt största satsningen i modern tid i Eda kommun. Skollokalerna i Eda kommun håller över lag hög standard. Under året har Gärdesskolan renoverats. Eda Teknik Center har flyttat in i nya lokaler i Åmotfors och vi fick därmed en sammanhållen gymnasieskola i kommunen. Förskolan har utökats med fler platser genom att två nya avdelningar har öppnats och att en avdelning har utökat platsantalet. En av dessa avdelningar har öppnats i Adolfsfors. Satsningen på skola och förskola i Adolfsfors har visat sig vara lyckad för utvecklingen av Kölabygden. Våra satsningar på infrastruktur som skolor, barnomsorg, gator, vägar, bostadsbyggande, är medvetna offensiva handlingar för att skapa förutsättningar för nya etableringar, arbete och inflyttning. Vi har positiva förväntningar på framtiden var som nämnts ett händelserikt år. Glädjande nog redovisar vi även ett bättre resultat än budgeterat. Resultatet för kommunen blev 15,3 mkr. Det som är positivt är också att nämnderna har bedrivit sin verksamhet inom de tilldelade ramarna. Vi har ingen tung ryggsäck att bära med oss in i Förvaltningarna har lyckats med detta genom ett gediget arbete med att följa kostnaderna men också genom att vidta åtgärder för att anpassa verksamheten till ramarna. Jag vill rikta ett stort tack till både politiker och personal för ert engagemang och goda insats under det gångna året. Hans-Peter Jessen 3

5 Förvaltningsberättelse Allmän översikt Befolkningsutveckling Kommunens befolkning uppgick vid årsskiftet till personer, en minskning med 45 personer under året. Inflyttningen från utlandet uppgick till 167 personer, en minskning med 30 personer jämfört med Drygt 16% av kommuninvånarna är norska medborgare. Födelseunderskottet ligger på barn föddes medan 99 personer avled. Trenden med ca. 80 födda barn per år har brutits. Med något undantag går idag årskullar med elever i grundskola och gymnasium. Kommunen måste därför fortsätta arbetet med att se över den framtida skolstrukturen. Näringsliv och sysselsättning Eda kommun har vid årsskiftet 2005/2006 länets lägsta arbetslöshet, 3,0 %. Motsvarande siffra för länet som helhet ligger på 3,9 % och för riket på 4,3 %. Kommunen har en hög andel arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin. Under åren har mycket åstadkommits för att få företagsetableringar. Grunden har lagts för en kraftig utveckling under har ur näringslivssynpunkt varit ett framgångsrikt år. Som etableringar där byggnation påbörjats 2005 och som kommer att öppna sin verksamhet 2006 kan nämnas Charlottenbergs Shoppingcenter som öppnar under oktober 2006 och köpcentret på Eda Glasbruk som öppnar under mars Under 2005 har en livsmedelsaffär öppnat på Eda Glasbruk, Lastvagnsmontage har byggt ut sina lokaler och Collins & Aikman har fått nya ägare. Åmotfors Pappersbruk har påbörjat en utredning för att se över möjligheten att starta med en avfallsförbränning, vilket skulle vara mycket fördelaktigt för Brukets framtid. Kongsberg har beslutat att driva verksamheten i Åmotfors vidare. Grensetjänsten som varit ett framgångsrikt EU-projekt har nu fått en statlig svensknorsk finansiering. Huvudman för den svenska delen blir Länsstyrelsen. Arbetet med att bygga ut fjärrvärmenätet i Charlottenberg har fortsatt med hjälp av Charlottenbergs Energi AB. Under året har arbetet med förbifarten, Rv 61 påbörjats. Arbetet beräknas vara klart sommaren Viktiga beslut och händelser En utredning avseende den framtida politiska organisationen har påbörjats och beslut om ev. förändringar tas under våren I oktober invigdes de nya och ombyggda lokalerna på Gärdesskolan i Åmotfors. I och med denna investering bedrivs all undervisning i kommunen i ändamålsenliga lokaler. 4

6 Ekonomisk översikt RESULTATRÄKNING (Belopp i tkr) Koncernen Eda kommun Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Not Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Not Generella statsbidrag och utjämning Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Not Förändring ansvarsförbindelse pensioner Res. pensioner enl. fullkostnadsmodell Årets Resultat Kommunkoncernens resultat är tkr (3 161 tkr). Av detta står bolagen för tkr (56 tkr) och kommunen för tkr (3 105 tkr). Kommunens resultat fördelas så att skattefinansierad verksamhet visar 18 mkr i resultat (5,7 mkr) medan affärsverksamheten 1 visar -2,7 mkr ( 2,6 mkr) i resultat Resultat kommunen (kr/inv.) års resultat (1 779 kr/inv.) innebär att kommunen klarar det lagstadgade balanskravet (se not 8 sid. 18). 1 VA, avfall och industrifastigheter Resultatförändringen mellan 2004 och 2005 är tkr för kommunen. Verksamheternas nettokostnader Nämnderna och verksamhetskostnaderna på finansförvaltningen har minskat sina nettokostnader med 3,3 mkr medan intäkterna har ökat med 8,9 mkr. Verksamheternas nettokostnad i kommunen har jämfört med 2004 minskat med 1,1% eller ca. 3,3 mkr. Barn- och bildningsnämnden har ökat sina nettokostnader med 2,9% (4,2%) jämfört med Motsvarande siffra för socialnämnden är en minskning av nettokostnaderna med 1,2% (+0,5%). Sett över de senaste 4 åren har dessa nämnder ökat sina kostnader med 20 mkr. Skatte- och statsbidragsintäkterna har under motsvarande period ökat med 28 mkr. Kostnaderna för kommunens avskrivningar har ökat med 5,2 mkr (28%) under perioden vilket är en stor ökning som en följd av stora investeringsvolymer under en rad av år. 5

7 I de av kommunfullmäktige fastställda principerna för ekonomisk styrning är kommunens målsättning att maximalt 95% av kommunens intäkter från skatte- och statsbidrag skall användas för den löpande driften (verksamheternas nettokostnader) vid slutet av planperioden. Resultatet för 2005 innebär att 95,4% av intäkterna gick till driften av verksamheterna skiljer 1,2 mkr mellan utfall och målnivå. Detta innebär att kommunen är nära målnivån men det är viktigt att samtidigt säga att resultatet på 15,3 mkr till ca. 11 mkr består av engångsposter. Bland annat realisationsvinster avseende mark och fastigheter och handpenning från CC Center avseende Tallmon. 105,0% 103,0% 101,0% 99,0% 97,0% 95,0% 93,0% Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statsbidrag Sammantaget har intäkterna från kommunalskatt, generella statsbidrag och utjämningssystemen ökat med 8,9 mkr 2005, från 322 mkr till 330,9 mkr, eller med 2,8%. Av dessa intäkter är 87 mkr hänförbara till utjämningssystemen. Utjämningen består dessutom av avgifter om -8,5 mkr. Resterande statsbidragsintäkter i form av generellt statsbidrag och generellt sysselsättningsstöd uppgår till 10,5 mkr. Eda kommuns eget skatteunderlag genererar ca. 73% av de totala intäkterna från skatte- och statsbidragsintäkter. Den låga medelskattekraften utgör en finansiell risk när utjämningssystemen ändras i framtiden. Slutavräkning av 2004 års skatteintäkter ingår i resultatet med 0,3 mkr. Preliminär slutavräkning för 2005 har kostnadsredovisats med 2,9 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag visar en negativ avvikelse mot budget med 0,7 mkr. Finansnetto Kommunens finansnetto 2 försämrades från 88 tkr 2004 till -28 tkr Bokslut 2002 Finansnetto (T kr) Bokslut 2003 Bokslut 2004 Bokslut 2005 Budget 2006 Under perioden har finansnettot försämrats med ca. 4,8 mkr. Anledningen till detta är den mycket höga investeringsvolymen. Den enskilt största orsaken är byggnationen av Gunnarsbyskolan och Gunnarsbyhallen. Kommunen har gått från att ha kortfristiga placeringar på 58,5 mkr och ingen låneskuld 2002 till att ha en låneskuld på 30 mkr och inga kortfristiga placeringar Därav den stora förändringen på finansnettot. Framtiden Vi står inför flera stora handelsetableringar med tillhörande investeringar för infrastruktur. Detta innebär stora ekonomiska utmaningar. De närmaste åren innebär med all sannolikhet en utveckling som kräver ett mycket aktivt agerande från såväl politiker som tjänstemän för att anpassa kostnaderna till intäkterna. 2 Finansiella intäkter finansiella kostnader. 6

8 FINANSIERINGSANALYS (Belopp i tkr) Koncernen Eda kommun LÖPANDE VERKSAMHET Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter o statsbidrag Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Justering för rörelsekapitalets förändring: Not Verksamhetsnetto INVESTERINGAR Not 15 Inköp av materiella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Ers för del i investering Avveckling intresseföretag Investeringsnetto FINANSIERING Ökn./minskning av långfristiga skulder Not Amortering lån Kommuninvest Justering för rörelsekapitalets förändring Not Finansieringsnetto Förändring av likvida medel

9 BALANSRÄKNING (Belopp i tkr) Koncernen Eda kommun Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not Maskiner och inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Not Kortfristiga fordringar Not Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Därav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner Not Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland Not skulder eller avsättningar Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser Not Koncerninterna Nog Kommunalt borgens- och förlustansvar för egna hem Not Övriga förpliktelser Not Leasingavtal, bilar Hyresavtal kopieringsmaskiner, faxar, datorer

10 Investeringar Kommunens investeringsnivå har sjunkit tillbaka något även om nivån fortfarande är hög för en kommun av Edas storlek. Drygt 22 mkr har investerats i ett trettiotal projekt under Den budgeterade investeringsvolymen 2005 var 43,3 mkr inkl. överföringar från Att utfallet blev så pass lågt mot budget beror främst på att investeringarna i gator och VA på södra Tallmon (9,5 mkr) kommit i gång först i början av 2006 samt att kommunfullmäktige beslutade att avbryta projektet att bygga om äldreboenden i kommunen (6 mkr). För specifikation se investeringsredovisningen sidan Investeringsvolym (t kr) Kommunen har vid 2005 års bokslut materiella anläggningstillgångar till ett bokföringsmässigt värde av 381 mkr varav 367 mkr i mark, byggnader och tekniska anläggningar. Den höga investeringsnivån den senaste 5- årsperioden märks allt mer på avskrivningskostnaderna. Dessa ökade med 1,1 mkr jämfört med 2004 och uppgår nu till 23,4 mkr. Denna utveckling innebär att avskrivningarnas andel av skatteintäkterna och statsbidragen växer. 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Planenliga avskrivningarnas andel av skatteintäkterna och statsbidragen, % 5,4% 5,6% 6,0% Bokslut 2001 Bokslut 2002 Bokslut ,8% 6,9% Bokslut 2004 Bokslut 2005 Utöver avskrivningar enligt plan har bokfört värde på exploateringsmark justerats ned med 480 tkr. Förenklat motsvarar kommunens resultat, 15,3 mkr plus avskrivningar, 23,4 mkr (den största icke likvidpåverkande kostnaden/intäkten) utrymmet till nya investeringar och amorteringar/placeringar. Årets investeringsnivå har kunnat täckas genom nettot från den löpande verksamheten och kommunen har inte behövt ta upp nya lån trots att förskotteringen till Vägverket för ombyggnation av riksväg 61 började betalas ut under 2005 med 3,1 mkr. Kassa- och banktillgångarna var 36,6 mkr vid årsskiftet vilket är 15,6 mkr högre än i bokslut Finansiering 2006 och 2007 sker delvis genom upptagande av nya lån. Pensionsskuld Skulden för pensioner intjänade fr.o.m har växt med 1 mkr till 5,4 mkr. Ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade t.o.m har vuxit med 1,3 mkr till 148,5 mkr. I december 2002 placerades 9,5 mkr långsiktigt i syfte att möta framtida utbetalningar. Denna placering har omsatts under året och är nu värd 11,6 mkr. Kommunen har inte beslutat om någon strategi för hanterandet av pensionsskulden utan valet mellan s.k. internlån, placeringar och försäkringslösningar avgörs tills vidare efter hand. 9

11 Redogörelse över kommunens pensionsförpliktelse Tkr Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte upptagits bland avsättningar Finansiella placeringar, bokfört värde Totala förpliktelser./. Finansiella placeringar (kommunens återlån) Finansiella placeringar, marknadsvärde Finansiella placeringar, markn värde./. Finansiella placeringar, bokfört värde 0 Driftredovisning Den av kommunfullmäktige i november 2004 beslutade budgeten för kommunen innehöll ett positivt resultat om 7,4 mkr. Kommunstyrelsen tilläts ta med sig ett överskott om 416 tkr, Barn- och bildningsnämnden 120 tkr och Kultur- och fritidsnämnden 33 tkr till Under året har därefter tilläggsanslag beviljats enligt nedan: Tekniska nämnden: 2,1 mkr (Trevägsskäl) Kommunstyrelsen: 0,6 mkr (Avgångsvederlag) Barn- och bildningsnämnden: 0,7 mkr (Barnomsorg) Nämndernas budgetavvikelser Kommunstyrelsen och samtliga nämnder har bedrivit sin verksamhet inom de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen redovisar ett mindre överskott på 16 tkr. Verksamheterna inom styrelsens ansvarsområde uppvisar både under- och överskott. Administrativa avdelningen redovisar ett underskott om 974 tkr främst beroende på förändringen av semesterlöneskulden samt nedskrivning av hyresfordringar från IT-avdelningen redovisar ett överskott på 187 tkr medan personalavdelningen redovisar ett överskott på 96 tkr. Näringslivsenheten uppvisar ett överskott på 746 tkr och anslaget för tomställda verksamhetslokaler och industrilokaler visar på ett litet överskott om 4 tkr. Barn- och bildningsnämnden visar ett överskott på 19 tkr. Verksamheterna inom nämndens ansvarsområde uppvisar både under- och överskott. Bland annat uppvisar anslaget för skolskjutsar för särskoleelever ett överskott gentemot budget. Även gymnasieskolan visar ett mindre överskott. Underskott redovisas bland annat inom barnomsorgen. Vidare medförde om- och tillbyggnaden av Gärdesskolan en högra hyra än budgeterat. Kultur- och fritidsnämnden samt miljöoch hälsoskyddsnämnden uppvisar i princip +- 0-resultat. Socialnämnden visar ett överskott på 16 tkr. I dessa siffror återfinns både överskott och underskott. Bland de verksamheter som visar överskott kan nämnas Individoch familjeomsorgen 1,6 mkr, förvaltningsgemensamt 1,2 mkr, specialistenheten 460 tkr samt högre intäkter än budgeterat för kost och hyra pga. full beläggning i särskilt boende. De verksamheter som redovisade underskott är främst demensenheten 680 tkr, bostadsanpassningar 405 tkr, LSS 947 tkr samt personalkostnader om 10

12 455 tkr inom vård- och omsorgen i Koppom. Tekniska nämnden redovisar ett överskott om 1,1 mkr. Av detta överskott härrör sig 800 tkr från Eda bostadsbolags förvaltning av kommunala fastigheter. Vidare har skog avverkats i större utsträckning än budgeterat, ca 200 tkr. Gatusektionen redovisar ett överskott om 375 tkr och räddningssektionen ett överskott om 70 tkr. Bland de verksamheter som redovisar underskott märks kostsektionen, 270 tkr och staben 99 tkr. Byggnadsnämnden redovisar ett överskott om totalt 612 tkr. Överskottet härrör främst från bygglovverksamheten, registerhållnigen och MBK-verksamheten. Vid fyra tillfällen under året har en ekonomisk uppföljning med prognos för helåret tagits fram. Uppföljningstillfällena är mars, maj, augusti och oktober. I samband med augustiuppföljningen redovisades en prognos för kommunen om ca 10 mkr. Bland nämndernas prognostiserade resultat kan nämnas socialnämndens underskott om 2,6 mkr och tekniska nämndens överskott om 325 tkr. I övrigt låg prognoserna i linje med det verkliga resultatet. I samband med oktobers månads uppföljning redovisades ett prognostiserat resultat om 13,5 mkr. Kommunstyrelsen prognostiserade då ett överskott om 1,3 tkr, socialnämnden ett underskott om 2,1 mkr och tekniska nämnden ett överskott om 540 tkr. Konstateras kan att prognosen för kommunen som helhet skiljer sig lite grand åt mot det faktiska resultatet. Ett skäl till det är förändringen av semesterlöneskulden som inte var känd vid prognostillfällena. Driftredovisning per verksamhet (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall SERVICEVERKSAMHET POLITISK VERKSAMHET INFRASTRUKTUR, SKYDD M M FRITID OCH KULTUR PEDAGOGISK VERKSAMHET VÅRD OCH OMSORG SÄRSKILT RIKTADE INSATSER AFFÄRSVERKSAMHET FINANSIERING

13 Driftredovisning (Tkr) Urspr. ram Ombudg. Tilläggs- Total budget Utfall Budgetavfr anslag vikelse Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltning Industrifastigheter Övrigt Barn- och bildningsnämnden Stab Förskoleverksamh o skolbarnsomsorg Grundskola inkl grundsärskola Gymnasieskola inkl gymnasiesärskola Vuxenutbildning Musikskola Bibliotek Socialnämnden Stab IFO Vård och omsorg LSS/Psykiatri Kultur- och fritidsnämnden Fritids- turism- o kulturverksamhet Miljö- och hälsoskyddsnämmnden Miljö- och hälsoskyddsverksamhet Byggnadsnämnden Plan- och byggverksamhet Tekniska nämnden Skattefinansierat Stab Gator,vägar och parker Förvaltningsuppdrag fastigheter EBAB Övriga fastigheter och lokaler Kost Räddningstjänst Affärsverksamhet Avfallshantering Vatten/avlopp Övr kommersiell verksamhet Summa nämnder Finansförvaltningen Finansiella poster som ingår i nämndernas nettokostnader Verksamhetens nettokostnader

14 Investeringsredovisning (tkr) Budget Ombudget Tilläggs- Total 2005 fr 2004 anslag budget Utfall Avikelse Kommunstyrelse Personaladministrativt system Fiberkanalisation Ärendehanteringssystem Fiberdragning Koppom Barn- och bildningsnämnden Datorer/telekom/invent G-byskolan Inventarier Tekniska nämnden Energieffektivisering Industrihotell/marklösen Renovering Gärdesskolan Ombyggnad Petersborg Ny skola Charlottenberg Trafiksäkerhetsåtgärder GC-väg handelsområde Rondell köpcenter Bullervallar anslutningsväg Projektering m m handelsomr Chbg Projektering S Tallmon m m Sanering gatubelysning Dagvattenkulvert handelsområde Borrhål VA-försörjn Åmotfors Gator/VA S Tallmon etapp Upprustning lekplatser Vattentorn Charlottenberg Terrängfordon räddningstjänst Styr- o reglerutrustn VA-verk Styr- o reglerutrustn reningsverk Byte maskiner VA-verk Totalt samtliga nämnder

15 Personalekonomisk redovisning Antal anställda / Personalstruktur Årsarbetare 31/ Antal anställda (personer) 31/ Årsarbetare per förvaltning 2005 Kommunledningsförvaltningen 36,7 Barn- och bildningsförvaltningen 230 Socialförvaltningen 223,3 Samhällsbyggnadsförvaltningen 43 Totalt 533 Antalet årsarbetare har under året minskat hos alla förvaltningar. Den största minskningen finns hos socialförvaltningen. Detta beror på att förvaltningen av ekonomiska skäl minskat personalstyrkan under det senare halvåret En stor del av dessa personalminskningar kan hänföras till påtvingade tillsvidareanställningar (konverteringar) för vilka inrättade tjänster saknats. Könsfördelning personer % Kvinnor 85 % Män 15 % Eda kommun fortsätter att vara en mycket kvinnodominerad arbetsplats. Andelen kvinnor ökade med 2 % och andelen män minskade med motsvarande jämfört med Andelen deltidsarbetande har minskat både när det gäller kvinnor och män. En orsak till den ökande sysselsättningsgraden är en aktiv strävan att försöka erbjuda anställda högre sysselsättningsgrad. Genomsnitt ålder Kvinnor 44,3 Män 40,4 Totalt 42,2 Förändringen av medelålder vad gäller kvinnor är liten jämfört med Männens medelålder har däremot sjunkit från 45,5 till 40,4. Totalt har medelåldern föryngrats med 2,8 år under Arbetad tid- frånvarotid Nettoarbetstid 74,6% Semester 8 % Sjukdom 7,7 % Föräldraledighet 4,8 % Tjänstledigheter 3,3 % Fackl. Verksamhet 0,2 % Studier 0,5 % Övrig frånvaro 0,9 % Total frånv. 25,4% Nettoarbetstiden är den tid som blir kvar när all frånvarotid är avräknad från bruttoarbetstiden. De senaste åren har den varit förhållandevis stabil. En minskning kan dock konstateras under 2005 jämfört med året dessförinnan (77,7 %). Den största förändringen är att antalet tjänstledigheter ökat från 2,2 % år 2004 till 3,3 % år Deltidsarbetande antal anställningar % Kvinnor 43 % Män 3 % 14

16 Frånvarotimmar per förvaltning och orsak Bob Klf Sb Soc Semester Sjukdom För.led.h Övr.tjl Fackl.verk Enl. ovanstående redovisning framgår hur frånvarotiden är fördelad på resp. förvaltning. Övertid och fyllnadstid Fyllnad Enkel Kval Totalt Bob Klf 293, ,5 885 Sb 1091, ,5 Soc 13951, ,5 Totalt 19295, , Mertidsuttaget för de anställda har ökat i omfattning under 2005 jämfört med föregående år från till Den största relativa ökningen av övertidstimmarna finns hos kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnad. Den enda förvaltning som minskat mertidsuttaget är socialförvaltningen. (Noterbart är att denna förvaltning också haft de största personalreduceringarna under året). Med fyllnadstid menas den extra tid som deltidare jobbar upp till heltidsmåttet för anställningen. Enkel övertid definieras i huvudsak som arbete två timmar före eller efter det ordinarie arbetstidsmått som gäller för heltider. Kvalificerad övertid avser mertidsarbete omfattande mer är två timmar före eller efter ordinarie arbetstid, samt vid arbete under jour och beredskap. Övertid och fyllnadstid i timmar per anställd person Fyllnad 30,5 Övertid 10,1 Total övertid/fyllnadstid 40,6 Medellön Kvinnor Män Totalt Tabellen ovan redovisar medellön för heltidsanställda oavsett befattning. Medellönen har ökat med 613 kr vilket nästan är en dubblering jämfört med föregående mättillfälle. Den största löneökningen har kvinnorna fått som under året i genomsnitt ökat sin lön med 711 kr. Orsaken till denna ökning är inte en omfattande löneglidning, utan får i första hand tillskrivas resultatet av de centrala avtalen. Förklaringen till den fortsatt redovisade löneskillnaden mellan män och kvinnor trots det minskade gapet, är att det fortfarande finns en stor andel kvinnor i de traditionella låglöneyrkena, företrädesvis inom vården, medan det råder en annan könsfördelning inom de mer högutbildade yrkeskategorierna. Sjukfrånvaro Kvinnor Män Total sjukskrivning 7,53 % 8 % 4 % Sjukfrånvaro per förv. (%) Barn- och bildningsförv. 5,91 % Kommunledningsförv. 4,45 % Samhällsbyggnadsförv. 5,77 % Socialförvaltningen 10,25 % Totalt 7,53 % Jämfört med 2004 har sjukfrånvaron ökat marginellt men är fortfarande stabilt och positivt relaterat till grannkommunernas statistik. Under år 2000 uppgick sjukfrån- 15

17 varon till ca 13 % i kommunen. År 2005 kan konstateras att motsvarande siffra är 7,5 %. Sjukfrånvaro i % avseende frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer Barn- och bildningsförvaltningen 66,8 % Kommunledningsförvaltningen 65,2 % Samhällsbyggnadsförvaltningen 62,2 % Socialförvaltningen 61,6 % Totalt 63,7 % Om man fokuserar på långtidssjukfrånvaron uppgående till 60 dagar eller mer. Som framgår av tabellen ovan omfattar den totalt 63,7%, medan motsvarande siffra för 2004 var 62,1%. Detta är visserligen en liten ökning, en sett ur ett längre perspektiv har även dessa siffror utvecklats åt rätt håll. Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid fördelat på åldersintervall < år 5,55 % år 7,23 % > år 8,45 % Totalt 7,53 % Medfinansiering Med medfinansiering avses här den extra avgift arbetsgivare tvingas betala för långstidsfrånvaron överstigande 14 dagar. Den uppgår fn till 15% av lönekostnaderna. Barn- och bildningsförv. Kommunledningsförv. Samhällsbyggnadsförv. Socialförv. Totalt kr kr 5 200kr kr kr Med hänsyn till att avgiften infördes under 2005 finns inget tidigare år att relatera till. Slutsats sjukfrånvaro Det trendbrott beträffande sjukfrånvaron som skapades 2003 är trots den något ökade siffran för år 2005 stabilt och ett konkurrenskraftigt nyckeltal jämfört med grannkommunerna. Det betyder dock inte att kommunen slår sig till ro med de nuvarande siffrorna. Den tidigare fastlagda målsättningen att minska sjukfrånvaron till 5% 2008 ligger fast. Nya vägar för att nå målet kommer att successivt prövas. De åtgärder som kommunen främst har jobbat med för att bekämpa sjuktalen under 2005 är följande: Hälsoprofilsarbete med tydligt uppföljningsarbete, och tillhörande kontrakt. Arbetsplatspengen på 500 kr till anställda med syfte att arbetsplatsen tillsammans hittar på personalsociala aktiviteter. Anställda erbjuds 1 tim/vecka för träning på betald arbetstid. Tyvärr har inte alla arbetsplatser lyckats erbjuda detta under 2005, trots att ett schematekniskt arbete med detta inletts. (Ytterligare ansträngningar kommer därför att göras inför 2006 för att förverkliga de praktiska förutsättningarna). Kommunen har fortsatt att genomföra förvaltningsövergripande chefsträning och gemensamma träffar för att stärka ledarskapet och känna samhörighet med cheferna inom andra förvaltningar. Motionskampanj för medarbetare med bonuspriser. Samarbete med Försäkringskassan där personalavdelningen regelbundet träffar försäkringskassans handläggare. Punktinsatser i form av ryggskola. Sponsring till anställda i utvalda motionslopp. 16

18 NOTER Not Verksamhetens intäkter Kommunen Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Övriga intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Kommunen Årets pensionskostnad: Nyintjänade pensionsförmåner Uppl löneskatt på nyintjänade pensionsförmåner Avsättning för pensioner Upplupen löneskatt på avsättning för pensioner Pensionsutbetalningar Löneskatt på pensionsutbetalningar Just individuell del 2003/ Just slutlig löneskatt på pensionsutbetalningar Personalkostnader inklusive sociala avgifter Kostnader för material och köp av tjänster Bidrag Not 3 Avskrivningar Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Kommunen Maskiner och inventarier Fastigheter och anläggningar Nedskrivningar Exploateringsfastigheter Not 4 Skatteintäkter Kommunen Preliminära skatteintäkter Upplupna skatteintäkter Avräkning 2004 års resp 2003 års skatteintäkter

19 Not 5 Not Generella statsbidrag och utjämning Kommunen Generella statsbidrag Generellt sysselsättningsstöd Nyanställningsstöd -198 Bidrag för befolkningsminskning Utjämningsbidrag för inkomstutjämning Utjämningsbidrag för kostnadsutjämning Regleringsavgift Nivåjustering Avgift för kostnadsutjämning Utjämningsavgift LSS Finansiella intäkter Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Kommunen Ränteintäkter på rörliga bankmedel Ränteintäkter på kapitalplaceringar Ränteintäkter på kundfordringar Ränteintäkter på lånefordringar Övriga ränteintäkter 253 Övriga finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Kommunen Ränta på pensionsskuld Räntekostnader för leverantörsskulder Räntekostnader för lån Övriga räntekostnader Bankkostnader Not 8 Avstämning av balanskravet Kommunen Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår: samtliga realisationsvinster Tillägg: realisationsvinster enligt undantag 0 0 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap, 5 : Tillägg: ianspråktagande av sparande 0 0 Tillägg:realisationsförluster enligt undantag 0 0 Justerat resultat

20 Not 9 Verksamhetens intäkter Koncernen Koncernens verksamhetsintäkter Koncerninterna intäkter Kommunen Avgår interna intäkter Not 10 Verksamheternas kostnader Koncernen Koncernens verksamhetskostnader Avgår koncerninterna kostnader Kommunen Avgår interna kostnader Not 11 Skatteintäkter Kommunen Periodens skatteintäkter Slutavräkning 2004/ Ber uppl skatteintäkter 2005/ Statsbidrag Generellt statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Sysselsättningsstöd och befolkningsstöd Regleringsavgift Nivåjustering Utjämningsavgift Not 12 Finansiella intäkter Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Not 13 Finansiella kostnader Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB

21 Not 14 Justering för rörelsekapitalets förändring Koncernen, löpande verksamhet Ökning/minskning av förråd Ökning av pensionsavsättning Minskning av avsättning för grustäkt -355 Reavinst/-förlust Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Kommunen, löpande verksamhet Ökning av pensionsavsättning Utbet fr avsättning grustäkt i Köla Ökning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Ökning av förråd Not 15 Investeringar Koncernen Inköp av materiella tillgångar Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Avyttring av materiella tillgångar Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter Långfristig kapitalplacering/inköp finansiella tillgångar Eda kommun Eda Bostads AB Ers för del i investering 365 Eda kommun Avveckling Eda Utvecklings AB 19 Kommunen Inköp av finansiella tillgångar Värmlandstrafik AB 101 Kommuninvest

22 Not 16 Ökning/minskning av långfristiga skulder Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Not 17 Justering för rörelsekapitalets förändring Koncernen Eda kommun Amortering på utlämnat lån Återf kortfr del av långfr fordran Överf kortfr del av långfr fordran Not 18 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Kommunen Ingående balans Årets utgifter Avskrivningar Nedskrivning expl fastigh Årets inkomster Överf till inventarier Utgående balans Specifikation (kkr) Anskaff- Varav årets Årets av- Ackumule- Utgående nings- nettoinves- skrivning rad avskr värde värde tering Markreserv Förvaltningsfastigheter Skolfastigheter Servicehus Fritidsfastigheter Fastigheter f affärsverksamhet Va-verkets anläggningar Reningsverkets anläggningar Gator, vägar, allmänna platser Fastigheter för annan verksamhet Industri- o hantverkshus Övriga fastigheter o anläggningar Bostadsmark under exploatering Pågående ny- till- o ombyggnad

23 Not 19 Maskiner, inventarier, transportmedel, konstverk och samlingar Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter Kommunen Ingående balans Årets utgifter Avskrivningar Överf fr pågående arbeten Utgående balans Specifikation (kkr) Anskaff- Varav årets Årets Ackumule- Utgående nings- nettoinves- avskrivning rad avskr värde värde tering Maskiner Inventarier Bilar, övriga transportmedel Konstverk o samlingar Not 20 Finansiella anläggningstillgångar Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Kommunen Värdepapper, andelar Aktier Eda Bostads AB Aktier Valfjället Skicenter AB Aktier KommentusGruppen AB 2 2 Aktier Värmlandstrafik AB Aktier West Wermland Invest AB Andelar Stiftelsen Glaskogen 9 9 Andelar Kommuninvest ek förening Långfristiga kapitalplaceringar Långfristiga fordringar Eda Golfklubb Fören Folkets Hus, Charlottenberg Överf till kortfristiga fordringar Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemission om kr för Eda kommun. Eda kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgår till kr 22

24 Not 21 Förråd Kommunen Varulager i Morokulien turistbyrå Not 22 Kortfristiga fordringar Kommunen Kundfordringar Interimsfordringar Momsfordran Riskvilligt kapital, företag Övriga fordringar Not 23 Som likvida medel definieras kassa, bank och kortfristiga placeringar Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter Not 24 Avsättning för pensioner Kommunen Ingående balans (garanti- o visstidspensioner) Nyintjänade pensionsförmåner Uppl löneskatt på nyintjänade pensionsförmåner Not 25 Långfristiga skulder Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Kommunen Kommuninvest lån nr 9320 Förf Kommuninvest lån nr 9321 Förf Kommuninvest lån nr Kommuninvest lån nr Förf Not 26 Kortfristiga skulder Kommunen Leverantörsskulder Anställdas skatter och intresseavdrag Interimsskulder Semesterlöneskuld Upplupna löner inkl sociala avgifter Momsskuld Förutbetalda skatteintäkter Uppl pensionsskuld, individuell del Uppl löneskatt på pensionskostn, individuell del Eda Bostads AB Övriga skulder

25 Not 27 Pensionsförpliktelser Kommunen Ansvarsförbindelse Löneskatt Not 28 Ansvarsförbindelser Koncernen Eda Bostads AB Kommunen Charlottenbergs Energi AB Not 29 Borgensåtaganden Koncernen Borgensåtaganden inkl statl lån gentemot Eda Bostads AB Kommunalt borgens- o förlustansvar Övriga förpliktelser Kommunen Under året har inga utbetalningar skett avseende borgensansvar 24

26 Redovisningsprinciper Redovisningslagen Eda kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning med något undantag. Undantagen, som beskrivs nedan, gäller redovisningen av exploateringsfastigheter, vissa avskrivningstider, samt dokumentation av redovisningssystemet. Kommunen har ännu ingen fullständig dokumentation. Detta arbete fortskrider under Materiella anläggningstillgångar Redovisningslagen föreskriver att uppgift ska lämnas om materiella anläggningstillgångars anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar. Uppgifter om tillgångarnas anskaffningsvärde har hämtats från kommunens anläggningsregister. I de fall anskaffningsvärden ej har kunnat fastställas med hjälp av anläggningsregistret har manuell beräkning gjorts. Fr o m år 2004 följer kommunen rekommendationen i RKR 11 och påbörjar avskrivningar månaden efter en anläggnings ianspråktagande. De planenliga avskrivningstiderna följer kommunförbundets rekommendation. I något fall tillämpar kommunen kortare avskrivningstid, bl a VA-ledningar 25 år i stället för 50 år. Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter redovisas som materiella anläggningstillgångar, och inte som omsättningstillgångar (referensgruppen i redovisning nr 8). Anläggningar klassade som exploateringsfastigheter ses över och kommer eventuellt att omklassificeras under Skatteintäkter Redovisningen av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. I bokslutet för år 2005 redovisar kommunen förutom de preliminära skatteintäkterna, dels en beräknad förutbetald skatteintäkt för år 2005 (enl ESV:s prognos), dels den justerade slutavräkningen för år Periodiseringar Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter årsskiftet men som är hänförliga till redovisningsåret, har skuldbokförts och belastar 2005 års redovisning. Löner som intjänats i december 2005 men utbetalas i januari 2006 (timlöner, OBersättning och övertidsersättning) har periodiserats som kortfristig skuld och belastar 2005 års resultat. Arbetsgivaravgiften för december 2005 har också periodiserats som en kortfristig skuld. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar, okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift. Semesterlöneskulden har klassificerats som kortfristig skuld. Pensionsskuld och pensionskostnader Årets pensionsutbetalningar, som utgörs av inbetalningar till KPA, redovisas bland verksamhetens kostnader, liksom den preliminära löneskatten på dessa pensionsutbetalningar. Den samlade pensionsskulden finns i balansräkningen under raderna avsättning för pensioner, kortfristiga skulder och under raden pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder och avsättningar. Pensionsförmåner intjänade fr o m 1998 samt garanti- och visstidspensioner, inkl särskild löneskatt redovisas som avsättning. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen. Den individuella delen som intjänats under 2005 och som utbetalas i mars 2006 redovisas som kortfristig skuld. Under ansvarsförbindelser finns de pensionsförpliktelser, inkl löneskatt, som är intjänade av arbetstagare och pensionstagare före Ansvarsförbindelse ligger utan- 25

27 för balansräkningen och påverkar inte resultaträkningen. I enlighet med Redovisningsrådets rekommendation periodiserar kommunen den särskilda löneskatten för samtliga pensionsförpliktelser. Internredovisning Personalomkostnadspålägg Arbetsgivaravgifter/personalomkostnader har påförts respektive verksamhet genom procentuellt påslag i samband med löneutbetalningen. Pålägget har följt kommunförbundets rekommendationer, vilket motsvarar 41,92 %. Kapitalkostnader Nämndernas driftkostnader belastas med en internt kalkylerad kapitalkostnadsränta. Räntan beräknas på bokfört värde och räntesatsen har enligt kommunförbundets rekommendationer varit 5,0%. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8. I koncernbokslutet ingår Eda kommun och de bolag i vilka kommunen innehar en röstandel av minst 20%, nämligen Eda Bostads AB (100%) och Valfjället Skicenter AB (98,6%). Kommunen har också små ägarandelar i Värmlandstrafik AB, Kommentusgruppen AB och West Wermland AB, vilka inte ingår i den sammanställda redovisningen. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Kommunens redovisningsprinciper är styrande, vilket har medfört att bolagens bokslut har justerats något. Alla koncerninterna poster av väsentlig betydelse har eliminerats. 26

28 Kommunstyrelsen Ordförande: Hans-Peter Jessen (S) Förvaltningschef: Bo Nilsson Årets verksamhet Administrativa avdelningen Under 2005 har det inrättats en överförmyndarnämnd och avtal har träffats med Arvika kommun om ett samarbete inom överförmyndarverksamheten. Liksom 2004 köper vi tjänster avseende konsumentrådgivning av Arvika kommun. Den ekonomiska situationen för den kommunala sektorn har under de senaste åren varit kärv. Det är därför mycket viktigt med en tydlig ekonomisk styrning. I januari 2005 fastställde kommunfullmäktige nya ekonomiska styrprinciper. Ett syfte med de nya styrprinciperna är bland annat att förbättra och tydliggöra rapporteringen till kommunstyrelse och fullmäktige. Under 2005 har en ekonomisk uppföljning med prognos tagits fram efter mars, maj, augusti och oktober. Detta har medfört att ett större arbete än tidigare har lagts ned på detta. Ett arbete pågår också med att samordna uppföljningen vad gäller ekonomi, prestationer och kvalitet. Under senare delen av året påbörjades processen med att ta fram ett visions- och måldokument för kommunens verksamheter. En målsättning är att detta dokument ska fastställas i samband med att fullmäktige beslutar om ramarna inför Om och när detta sker har vi ett bättre underlag för att kunna göra en bredare uppföljning av verksamheterna. En annan viktig arbetsuppgift är samordningen av upphandling av varor och tjänster. Arbetet sker i stor utsträckning tillsammans med de andra Värmlandskommunerna. Under 2005 har flertalet kommuner i Värmland satsat på ett gemensamt Resultat t kr Budget Bokslut Bokslut Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnad Budgetavvikelse upphandlingssystem, E - avrop. Systemet underlättar dels för leverantörerna i och med att kommunerna har en gemensam struktur på förfrågningsunderlaget. Även för kommunerna medför systemet stora fördelar. Bland annat ökar säkerheten i upphandlingsförfarandet. Systemet med mallar medför att inget glöms bort. För att ytterliggare öka säkerheten i upphandlingsförfarandet deltar vi fortlöpande i de utbildningsinsatser som genomförs tillsammans med Värmlandskommunerna. Det är ett faktum att antalet överprövningar ökar hela tiden. Bland de större upphandlingar som genomfördes under 2005 kan nämnas kemikalier och hygienartiklar till lokalvård och kontorsmaterial. Under senare delen av året påbörjades även livsmedelsupphandling. Näringslivsenheten I kommunen har 31 nya företag startats och 27 företag har avregistrerats. Tillsammans med landsbygdsrådgivaren har 7 ramstipendier delats ut. 27

29 I samarbete med Westra Wermlands Sparbank har 4 företagsfrukostar arrangerats. En gemensam broschyr för näringsliv och turism har producerats. En ny miljödiplomeringskurs har genomförts och 5 småföretagare har diplomerats. Samverkan har skett med skolan genom information om näringslivet för årskurs åtta. Ung företagsamhet har fått bidrag för att gymnasieskolan skall kunna erbjuda sina elever möjligheten att driva eget företag. Ett gränsöverskridande aluminiumnätverk har etablerats med stöd av NU- TEK. Arvika och Eda kommuner har tillsammans med ALMI Företagspartner genomfört Startblocket - en modell som omvandlar idéer till företag. Tillsammans med Arvika Näringslivscentrum har Arvika och Eda kommuner arrangerat affärsplanskursen Våga. Kommunen har deltagit i Handelskammarens projekt Automotive Sweden för samordning av underleverantörer till fordonsindustrin. Mål 2-projektet Samverkan för framtidens lanthandel har medfinansierats. Kommunen har deltagit i Interreg IIIAprojektet Destination 6012 konst, kultur och design i gränslandet. Interreg IIIA-projektet Kunskapsintensiv näringslivssamverkan i Inre Skandinavien har pågått. Västra Värmlandsgruppen och företag deltog i ELMIA Subcontractor. En utbildning för personal inom handeln har startats upp i samarbete med Arbetsförmedlingen och Lernia. IT-avdelningen Under verksamhetsåret så har en optisk redundansledning (reservkabel) grävts ned mellan Åmotfors och Charlottenberg. Finansieringen sker helt och hållet via Post och Telestyrelsen eftersom de kräver sådan redundans i det värmländska bredbandsnätet. Kommunen står som ägare och kan då nyttja den för egen trafik utan kostnad. Detta ger kommunen ett bra kommunnät till nuvarande administrativa byggnader framförallt i Åmotfors. Det har förberetts i både Åmotfors och Charlottenberg med egen fiber till de olika byggnaderna där kommunal verksamhet pågår. Även uppkopplingen mot Koppom kommer att förbättras eftersom kommunen nu får råd att höja kapaciteten. Ett nytt diariesystem har tagits i bruk av administrativa avdelningen. Systemet kommer när det är helt intrimmat att förenkla protokollshanteringen eftersom man kan skanna in bilagor och även publicera protokoll direkt mot vår hemsida. Under verksamhetsåret så har en gemensam upphandling gjorts för att samtliga dagis och förskolor skall kunna få åtkomst till något modernare uppkoppling. Eda kommun har beställt sådan kommunintern uppkoppling och hoppas att detta kommer att bli ett lyft för den pedagogiska verksamheten. Kommunen arbetar med inriktningen att täcka de vita fläckarna som finns när det gäller det publika bredbandsnätet. ITenheten bevakar tillsammans med övriga värmländska kommuner nyheter och tekniker som dyker upp på marknaden. 28