- Innehåll - Kommunstyrelsens ordförande summerar året som gått... 5 Förvaltningsberättelse... 6

Transkript

1 Årsredovisning 2006

2 - Innehåll - Årsredovisning 2006 innehåll Kommunstyrelsens ordförande summerar året som gått... 5 Förvaltningsberättelse... 6 Gränsen mot Norge... 6 Infrastruktur... 6 Befolkningsutveckling...7 Näringsliv och sysselsättning Handelns utveckling...7 Noresund Projektet...10 Viktiga beslut och händelser...10 Bostadsförsörjning...10 Resultaträkning Årets Resultat...11 Verksamheternas nettokostnader...11 Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statsbidrag...12 Finansnetto...12 Framtiden...12 Finansieringsanalys...13 Balansräkning Investeringar...15 Pensionsskuld...15 Driftredovisning Investeringsredovisning...19 Personalekonomisk redovisning Noter Redovisningsprinciper Kommunstyrelsen Barn- och bildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Byggnadsnämnden Tekniska nämnden

3 - Eda kommun koncern - Eda kommun koncern Eda Bostads AB 100% Valnämnd Revision Valfjället Skicenter AB 98,6 % Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnd Barn- och bildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd Miljö- och Hälsoskyddsnämnd Byggnadsnämnd Överförmyndarnämnd Krisledningsnämnd 4

4 - Kommunstyrelsens ordförande - Kommunstyrelsens ordförande summerar året som gått 2006 var som tidigare år händelserikt för oss. Jag hade äran att inviga köpcentrat på Eda glasbruk och Charlottenbergs köpcenter under året. Handelns försäljningssiffror slår nya rekord för varje år, vilket är glädjande för oss, bl a med tanke på alla nya arbetstillfällen som erbjuds. Samtidigt går vår industri för fullt. Vår framförhållning avseende planer och byggbara tomter underlättar etableringar. Vår viktigaste fråga är full sysselsättning. Där ligger vi bäst till i Värmland med drygt 3 % arbetslöshet. Inräknat de i åtgärder hävdar vi oss gott i landet. Riksväg 61 och järnvägen är våra livsnerver genom kommunen. Det behövs rejäla upprustningar för att möta den ökade trafiken. service som efterfrågas från unga och gamla kommunmedborgare. Vårt utgångsläge är gott med bara 20 mkr i lån. Men vårt eget skatteunderlag ligger på 74 %. Därför är vi känsliga på förändringar av det statliga utjämningssystemet visar ett bättre ekonomiskt resultat än budgeterat. Med ett överskott på 9,3 mkr och med bara 20 mkr i lån har vi bra förutsättningar in i det nya året. Jag vill till sist rikta ett stort tack till både politiker och personal för ert engagemang och goda insats under det gångna året. Vår förskottering till Vägverket av bl a förbifarten Åmotfors kan ses som klokt i perspektiv av t ex Trollhättepaketet som innehöll en generell besparing på övriga vägplaner i landet. Det har skett en inflyttning till kommunen som vi har förväntat oss. 69 personer kan tyckas blygsamt men är jämförelsevis en bra siffra. Vi tror på ytterligare inflyttning på ca 100 personer per år de närmaste åren. Hans-Peter Jessen Bostadsbyggandet har på allvar kommit igång. Jag hoppas att de nya bostäderna kan erbjudas i takt med inflyttningen. En osäkerhet infann sig när den nya regeringen tog bort investeringsbidraget till byggandet. Därmed blir nyproducerade lägenhetspriser så höga att hyresrätter kan bli svåra att hyra ut. Vi har stora krav på oss från många håll. Inte minst från vård, omsorg och skola. De relativt stora investeringar vi gör i infrastruktur är till för att vi långsiktigt, med nya etableringar i kommunen, ska kunna erbjuda arbeten som genererar skattemedel till den 5

5 - Förvaltningsberättelse - Förvaltningsberättelse Allmän översikt Kongsvinger Oslo Torsby Charlottenberg Arvika Sunne Årjäng Karlstad Säffle Infrastruktur Morokulien Gränsen mot Norge Riksgränsen mot Norge har fått allt större betydelse för kommunens utveckling. De flesta etableringar som sker, liksom den handel som utvecklas är uppbyggd kring norsk finansiering och att norska medborgare handlar i Eda kommun. Handeln förstärks genom närheten till Osloregionen. Inom ovanstående cirkel bor ca 2 miljoner människor. I januari 2007 startade åter järnvägsförbindelsen Oslo Stockholm upp. I Norge pågår en utbyggnad av Rv 2 och på svenska sidan pågår arbeten på Rv 61 med förbifarten vid Åmotfors och Kalleviken. Under 2007 kommer ytterligare utbyggnad av Rv 61 att ske. Nedan redovisas trafiken vid gränsen i Eda. Gränsövergången vid Eda är den största efter Svinesund Info: Vägverkets uppgifter 2007 ÅDT-Fordon 1999: : 5810 Förändring : Fordon: +48,2% Lastbil: +76,8% 6

6 - Förvaltningsberättelse - Befolkningsutveckling Kommunens befolkning uppgick vid årsskiftet till personer, en ökning med 69 personer under året. Totalt flyttade 490 personer in i kommunen medan 389 flyttade ut. Inflyttningen från utlandet uppgick till 234 personer, en minskning med 67 personer jämfört med Drygt 18 % av kommuninvånarna är norska medborgare. Under 2006 föddes 72 barn medan 104 personer avled. Detta medför ett födelseunderskott på -32. Under 2005 föddes 64 barn medan 99 personer avled. Det är positivt att antalet födda ökar. Årskullarna är dock fortfarande myckt mindre än tidigare år. Med något undantag går idag årskullar med elever i grundskola och gymnasium. Kommunen måste därför fortsätta arbetet med att se över den framtida skolstrukturen. Eda Designlack har köpt fastigheten av kommunen och byggt till densamma. Olav Thongruppen har beslutat att bygga ett konferenshotell I Charlottenberg. Hotellet kommer att få 200 rum och den största konferenssalen kan ta emot drygt 300 sittande gäster. Efter invigningen av köpcentret har konkurrensen hårdnat och centrumhandeln har märkt en viss nedgång av omsättningen, framförallt i början. Nu verkar det som om kunderna återigen hittat tillbaka till centrum. Genom samarbetet med en nybildad aktiv centrumförening hoppas kommunen kunna medverka till att centrum förblir en attraktiv handelsplats. Näringsliv och sysselsättning Eda kommun har vid årsskiftet 2006/2007 länets lägsta arbetslöshet, 3,4 % varav 1,2 % i åtgärder. Kommunen har en hög andel arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin. Under åren har mycket åstadkommits för att få företagsetableringar. Grunden har lagts för en kraftig utveckling under har ur näringslivssynpunkt varit ett framgångsrikt år. En etableringar där byggnationen påbörjats 2005 och som öppnade 20 oktober är Charlottenberg Shoppingcenter och köpcentret på Eda Glasbruk som öppnde under mars Charlottenberg Shoppingcenter hade mellan 20 okt och 31 dec 2006 nästan besökande och är redan för litet.det kommer under 2007 att byggas ut med ca 3000m2. Lastvagnsmontage har byggt ut sina lokaler och Collins & Aikman har fått nya ägare och heter idag Antiphon. Åmotfors Pappersbruk har ansökt om att få starta med en avfallsförbränning, vilket skulle vara mycket fördelaktigt för Brukets framtid. Kongsberg har beslutat att driva verksamheten i Åmotfors vidare. Arbetet med att bygga ut fjärrvärmenätet i Charlottenberg har fortsatt med hjälp av Charlottenbergs Energi AB. Grensetjänsten som varit ett framgångsrikt EU-projekt har nu fått en statlig svensk-norsk finansiering. Huvudman för den svenska delen blir Länsstyrelsen. Handelns utveckling Storgatan Charlottenberg Handelns utveckling har varit extremt stark i Eda kommun. Aldrig tidigare har handeln utvecklats som under perioden

7 - Förvaltningsberättelse - Dagligvaruhandeln i Eda har ökat med 73% mellan 2004 och 2005 och det är före de nya köpcentrumen i Charlottenberg och Eda Glasbruk. Det placerar Eda på en delad andraplats i länet efter Karlstad när det gäller dagligvaruförsäljning. * * I milj. kr. 8

8 - Förvaltningsberättelse - Även ur ett nationellt perspektiv toppar Eda när det gäller försäljningsförändringen under Försäljningsförändring 04/05 dv Försäljningsförändring 04/05 totalt För att fullt ut förstå betydelsen av handeln så kan bifogade tabell över försäljningsindex vara klargörande. Försäljningsindex är försäljning relaterat till antalet invånare. 9

9 - Förvaltningsberättelse - Noresund Projektet Området ligger, i en mycket naturskön trakt, mellan Oslo och Karlstad strax söder om Charlottenberg. Till Oslo är det ca 15 mil och endast 2 mil till Norska gränsen. Sjöarna Hugn och Ränken, som via Noreälven omsluter den föreslagna exploateringen, kan ses från samtliga delar av området. Noresunds golfbana finns sedan 10 år tillbaka. Skidbacken vid Köla (Valfjället) är också etablerad sedan flera år. Exploateringen kommer utöver c:a 350 tomter för ferie- eller åretruntboende att innehålla följande aktiviteter: Golf med delvis ny design av vissa hål samt uppgradering av banans kvalitet. Ett flertal av de befintliga byggnaderna på golfbanan rivs förutom den herrgårdsliknande byggnaden med sina annex. De kvarvarande byggnaderna kompletteras med ytterligare annex för att åstadkomma en komplett country-club innehållande restaurang, hotellrum, shops samt lokaler för klubbaktiviteter. Från denna centrala anläggning styrs de aktiviteter som kommer att erbjudas de boende t.ex. golf, fiske, jakt, kanot, ridsport, tennis, vandringsleder, bad samt servicebutik för de som kommer att bosätta sig i området. Den nya skissade bebyggelsen kommer att förläggas på fem platser med tomtstorlekar varierande från 700 m m 2. De fem etapperna har följande utformning: Läge 1 44 villatomter på golfbanans nuvarande hål 16 och 17. Dessa hål kommer att ges en ny placering söderut. Läge 2 29 villatomter på golfbanans driving range. Ny yta för rangen bakom nuvarande hål 6 och 7. Läge 3 40 villatomter vid Höglunda - Österlund. Läge 4 25 villa- och radhustomter intill huvudvägen och vid ny infart till golfbanan ger möjlighet till permanentboende. Läge villatomter vid västra Skarbol. Många tomter med extremt fina sjönära lägen. Vägnät och villatomtgrupperingar framgår av prel. översiktsplan. Bebyggelsen kommer att noggrant analyseras för att tillfredställa tänkbara köpare som finns på den norska och svenska marknaden, December 2006 Oslo Kongsvinger Charlottenberg Årjäng Arvika Torsby Karlstad Säffle Sunne Viktiga beslut och händelser Ovanstående presentation är ett utdrag ur presentationen av Noresundsprojektet. Arbetet med Noresundsprojektet har pågått en längre tid och beslutades under april Projektet är planerat att pågå under en tioårsperiod och är en av de största enskilda satsningarna i kommunens historia. Bostadsförsörjning För att kunna försörja näringslivets behov av arbetskraft och för att få en inflyttning har byggandet av bostäder stimulerats. Det har skett genom framtagande av nya detaljplaner samt ett aktivt agerande för att få privata företag att bygga inom kommunen. Intresset från privata aktörer att bygga har visat sig stort och flera bostadsobjekt har blivit till. Även det kommunala bostadsbolaget har byggt lägenheter. 10

10 - Resultaträkning - Resultaträkning Årets Resultat Kommunkoncernens resultat är tkr ( tkr). Av detta står bolagen för tkr (1 274 tkr) och kommunen för tkr ( tkr). Kommunens resultat fördelas så att skattefinansierad verksamhet visar 11,2 mkr i resultat (18 mkr) medan affärsverksamheten 1 visar -1,9 mkr (-2,7 mkr) i resultat års resultat (1 068 kr/inv.) innebär att kommunen klarar det lagstadgade balanskravet (se not 8 sid. 25). 1 VA, avfall och industrifastigheter Resultatförändringen mellan 2005 och 2006 är tkr för kommunen. Verksamheternas nettokostnader Nämnderna och verksamhetskostnaderna på finansförvaltningen har ökat sina nettokostnader med 20 mkr medan skatteintäkterna och generella statsbidrag samt utjämning har ökat med 13,8 mkr. Verksamheternas nettokostnad i kommunen har jämfört med 2005 ökat med 6,3% eller ca. 20 mkr. Barn- och bildningsnämnden har ökat sina nettokostnader med 6 % (2,9 %) jämfört med Motsvarande siffra för socialnämnden är en ökning av nettokostnaderna med 1,9% (-1,2 %). Sett över de senaste 4 åren har dessa nämnder ökat sina kostnader med 21 mkr. Skatte- och statsbidragsintäkterna har under motsvarande period ökat med 28 mkr. Kostnaderna för kommunens avskrivningar har ökat med 2,3 mkr (11,8 %) under perioden vilket är en stor ökning som en följd av stora investeringsvolymer under en rad av år. 11

11 - Resultaträkning - I de av kommunfullmäktige fastställda principerna för ekonomisk styrning är kommunens målsättning att maximalt 95 % av kommunens intäkter från skatte- och statsbidrag skall användas för den löpande driften (verksamheternas nettokostnader) vid slutet av planperioden. Resultatet för 2006 innebär att 97,3 % av intäkterna gick till driften av verksamheterna skiljer 8 mkr mellan utfall och målnivå. Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statsbidrag Sammantaget har intäkterna från kommunalskatt, generella statsbidrag och utjämningssystemen ökat med 13,8 mkr 2006, från 330,9 mkr till 344,7 mkr, eller med 4,2 %. Under perioden har finansnettot försämrats med ca. 2,4 mkr. Anledningen till detta är den höga investeringsvolymen under en rad av år. Den enskilt största orsaken är byggnationen av Gunnarsbyskolan och Gunnarsbyhallen. Kommunen har tidigare haft mycket god likviditet och placerat mycket pengar. Vid byggnationen av den nya skolan användes de placerade medlen samt att lån om 35 mkr togs upp. I bokslutet 2006 är låneskulden 20 mkr. Därav den stora förändringen på finansnettot mellan 2003 och Av dessa intäkter är 254 mkr hänförbara till skatteintäkter. Eda kommuns eget skatteunderlag genererar ca 73,7 % av de totala intäkterna från skatte- och statsbidragsintäkter. Den låga medelskattekraften utgör en finansiell risk när utjämningssystemen ändras i framtiden. Slutavräkning av 2005 års skatteintäkter ingår i resultatet med 1,8 mkr. Preliminär slutavräkning för 2006 har redovisats med 1,9 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag visar en positiv avvikelse mot budget med 3,2 mkr. Finansnetto Kommunens finansnetto 2 förbättrades från -28 tkr 2005 till 112 tkr Finansiella intäkter - finansiella kostnader. Framtiden Gunnarsbyhallen Kommunen står inför flera stora etableringar med tillhörande investeringar för infrastruktur. Detta innebär stora ekonomiska utmaningar. De närmaste åren innebär med all sannolikhet en utveckling som kräver ett mycket aktivt agerande från såväl politiker som tjänstemän för att anpassa kostnaderna till intäkterna. 12

12 - Finansieringsanalys - Finansieringsanalys (Belopp i tkr) 13

13 - Balansräkning - Balansräkning (Belopp i tkr) 14

14 - Balansräkning - Investeringar Kommunens investeringsnivå har sjunkit tillbaka något även om nivån fortfarande är hög för en kommun av Edas storlek. Drygt 26 mkr har investerats i ett fyrtiotal projekt under Den budgeterade investeringsvolymen 2006 var 38 mkr inkl. överföringar från 2005 och tilläggsanslag. Att utfallet blev så pass lågt mot budget beror främst på att investeringarna i gator och VA på södra Tallmon och Tallmons handelsområde ej färdigställdes under Även projektering Köla Kyrkby har försenats. För specifikation se investeringsredovisningen sidan 19. Årets investeringsnivå har kunnat täckas genom nettot från den löpande verksamheten och kommunen har inte behövt ta upp nya lån trots att förskotteringen till Vägverket för ombyggnation av riksväg 61 började betalas ut under Under 2006 har 13 mkr betalats ut till Vägverket. Kassa- och banktillgångarna var 31,9 mkr vid årsskiftet vilket är 4,7 mkr lägre än i bokslut Pensionsskuld Skulden för pensioner intjänade fr.o.m har växt med 64 tkr till 5,5 mkr. Ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade t.o.m har vuxit med 14,1 mkr till 162,7 mkr. I december 2002 placerades 9,5 mkr långsiktigt i syfte att möta framtida utbetalningar. Denna placering har omsatts och marknadsvärdet på den nya placeringen låg vid årsskiftet på 12 mkr. Kommunen har vid 2006 års bokslut materiella anläggningstillgångar till ett bokföringsmässigt värde av 371 mkr varav 356 mkr i mark, byggnader och tekniska anläggningar. Den höga investeringsnivån den senaste 5-årsperioden märks allt mer på avskrivningskostnaderna. Kostnaderna minskade dock mellan 2005 och 2006 med 1, 4 mkr. De uppgick vid årsskiftet till 22 mkr. Kommunen har ännu inte beslutat om någon strategi för hanterandet av pensionsskulden men diskussioner pågår för att hitta en lösning. Redogörelse över kommunens förpliktelse T kr Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelser - pensionsförpliktelser som inte upptagits bland avsättningar Finasiella placeringar, bokfört värde Kommunens återlån Finasiella placeringar, marknadsvärde Förenklat motsvarar kommunens resultat, 9,3 mkr plus avskrivningar, 22 mkr (den största icke likvidpåverkande kostnaden/intäkten) utrymmet till nya investeringar och amorteringar/placeringar. 15

15 - Driftredovisning - Driftredovisning Kommunfullmäktige beslutade i november om budget för Budgeten för 2006 uppvisade ett resultat om tkr. Ingen styrelse eller nämnd tilläts att föra över något överskott mellan åren 2005/2006. Det låga budgeterade resultatet medförde även återhållsamhet med beviljande av tilläggsanslag. I samband med uppföljningen och prognostiseringen efter augusti månads förändrades dock läget något. Detta berodde på att prognosen pekade på ett plusresultat på drygt 6 mkr. Under året har därefter tilläggsanslag beviljats enligt nedan: Tekniska nämnden: 1,1 mkr avseende underhållsasfaltering av Skolgatan och Rönngatan. Barn- och bildningsnämnden: tkr varav 225 tkr avser gymnasieskolans individuella program och 1,1 mkr avser medel för barnomsorg Kommunstyrelsen: 500 tkr avseende utbetalning av bidraget till Valfjället som enligt tidigare KF-beslut skulle ha utbetalts Nämndernas budgetavvikelser Kommunstyrelsen och samtliga nämnder har i stort bedrivit sin verksamhet inom de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 1,567 tkr. Administrativa avdelningen redovisar ett resultat. IT-avdelningen redovisar ett överskott på 558 tkr främst på anslaget till bredband. Överskottet beror på att de satsningar som kan göras i dagsläget med befintlig teknik redan är utförda. Personalavdelningen redovisar ett överskott på 378 tkr vilket härrör sig från arbetsmarknadsenheten samt från anslaget till företagshälsovård. Näringslivsenheten uppvisar ett överskott på 386 tkr vilket beror på ett mindre deltagande i projekt än budgeterat. Förvaltningsavtalet med Eda Bostads AB avseende tomställda verksamhetslokaler och industrilokaler visar på ett litet överskott på 200 tkr mot budget. Överskottet beror främst på försäljning av olönsamma industrilokaler. Tekniska nämnden redovisar ett överskott om 1,5 mkr. Av detta överskott härrör sig 440 tkr från Eda Bostadsbolags förvaltning av kommunala fastigheter. Vidare visar staben ett överskott på 100 tkr. Fastighetssektionen redovisar en positiv budgetavvikelse på sammanlagt 550 tkr tack vare att intäkterna för skogsavverkning blivit 190 tkr större än budgeterat, kostnaden för inhyrda förvaltningslokaler har blivit 170 tkr lägre än budget och enegirådgivningen övertagits i egen regi. Kostsektionen redovisar en positiv budgetavvikelse på 1,5 mkr. Orsaken är bl a att 2,5 mkr avsattes till omställningskostnader för genomförande av den nya kostorganisationen men endast halva beloppet utnyttjades. Räddningssektionen redovisar ett överskott på 170 tkr. Gatusektionen redovisar ett underskott på sammanlagt 1,2 mkr varav 750 tkr härrör sig från anslaget till gator och vägar Byggnadsnämnden redovisar ett överskott om totalt 160 tkr. Överskottet härrör främst från att registerhållningen sköts av egen personal i stället för konsulter. Socialnämnden redovisar ett överskott på 110 tkr. I detta resultat finns både över- och underskott. Bland överskotten kan nämnas anslaget till Individ- och familjeomsorg 850 tkr, LSS 200 tkr samt högre intäkter än budgeterat avseende kost och hyra. Bland underskotten märks bostadsanpassning 500 tkr, hemvård 1,6 mkr samt förvaltningsgemensamt, 450 tkr. Barn- och bildningsnämnden uppvisar ett positivt resultat på 50 tkr. Respektive verksamhet har i stort bedrivits i enlighet med budget. Den största avvikelsen uppvisar anslaget för skolskjutsar med -1 mkr. Miljö- och hälsoskyddsnämnden redovisar ett överskott på 120 tkr och kultur- och fritidsnämnden på ett mindre underskott på 11 tkr. 16

16 - Driftredovisning - Vid fyra tillfällen under året har en ekonomisk uppföljning med prognos för helåret tagits fram. Uppföljningstillfällena är mars, maj, augusti och oktober. I samband med augustiuppföljningen redovisades en prognos för kommunen om ca 6 mkr. Bland nämndernas prognostiserade resultat kan nämnas kommunstyrelsen, tkr, barn- och bildningsnämnden 0, socialnämnden 400 tkr, kultur- och fritidsnämnden, - 36 tkr, miljö- och hälsoskydds nämnden + 40 tkr, byggnadsnämnden + 20 och tekniska nämnden tkr. I samband med oktobers månads uppföljning redovisades ett prognostiserat resultat på ca 10 mkr. Kommunstyrelsen prognostiserade då ett överskott om 3,3 mkr, socialnämnden ett underskott om 900 tkr och tekniska nämnden ett överskott om 900 tkr. Vidare trodde barn- och bildningsnämnden på ett underskott om 90 tkr, kultur- och fritidsnämnden på ett 0-resultat, byggnadsnämnden på + 55 tkr och slutligen miljö- och hälsoskyddsnämnden på ett + på 20 tkr. Konstateras kan att prognosen på nämndnivå skiljer sig lite grand mot det faktiska resultatet. 17

17 - Driftredovisning - 18

18 - Investeringsredovisning - 19

19 - Personalekonomisk redovisning - Personalekonomisk redovisning Anställda Antal anställda / Personalstruktur Årsarbetare 31/ Antal anställda (personer) 31/ Årsarbetare per förvaltning 2006 Kommunledningsförvaltningen 37,6 Barn- och bildningsförvaltningen 238,6 Socialförvaltningen 214,3 Samhällsbyggnadsförvaltningen 36,8 Totalt 527 Antalet årsarbetare har under året minskat hos både samhällsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen, medan kommunledningsförvaltningen och barn- och bildningsförvaltningen är oförändrade. Minskningen av personal hos socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen, beror på att förvaltningarna under året av ekonomiska skäl minskat personalstyrkan. En stor del av dessa personalminskningar hos socialförvaltningen kan hänföras till påtvingade tillsvidareanställningar (konverteringar) för vilka inrättade tjänster saknats. Samhällsbyggnadsförvaltningen har genom en omorganisation av kostsektionen gjort vissa personalminskningar. Könsfördelning Könsfördelning personer % Kvinnor 85 % Män 15 % Eda kommun är fortfarande en mycket kvinnodominerad arbetsplats och i jämförelse med förra året är fördelningen mellan män och kvinnor oförändrad. Deltidsarbetande antal anställningar % Kvinnor 43 % Män 4 % Andelen deltidsarbetande kvinnor är den samma som under Deltidsarbetande män har däremot ökat från 3% 2005 till 4% Ålder Genomsnitt ålder Kvinnor 44,4 Män 44,7 Totalt 44,5 Medelålder är också oförändrad jämfört med år Medelpensionsålder Medelpensionsålder för kommunens anställda är 64 år. Denna siffra baseras på när anställda i praktiken går i pension oberoende av orsak. Pensionsavgångar Nedan visas antalet personer mellan år för respektive förvaltning och som inom en femårs period kommer att gå i ålderspension med antagandet om att pensionsåldern är 65 år. Förvaltning Antal Barn- och bildningsförvaltningen 18 Kommunledningsförvaltningen 7 Samhällsbyggnad 12 Socialförvaltningen 25 Total 62 Av tabellen ovan framkommer att arbetskraftbehovet inom en 5 års period är stort i hela kommunen. Totalt kommer 62 personer att gå i ålderspension och utöver detta finns de personer som kommer bli beviljade sjukersättning, dvs förtidspension. Medellön Kvinnor Män Totalt Årsredovisning 06 -

20 - Personalekonomisk redovisning - Tabellen ovan redovisar medellön för heltidsanställda oavsett befattning. Medellönen har totalt ökat med 552 kr, vilket är en minskning av ökningstakten med 61 kr jämfört med föregående mättillfälle. Den största löneökningen har kvinnorna fått som under året i genomsnitt ökat sin lön med 611 kr. Orsaken till denna ökning är inte en löneglidning, utan får i första hand tillskrivas resultatet av de centrala avtalen. Förklaringen till den fortsatt redovisade löneskillnaden mellan män och kvinnor trots det minskade gapet, är att det fortfarande finns en stor andel kvinnor i de traditionella låglöneyrkena, exempelvis inom vården och kosten. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar, okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift. Semesterlöneskulden var vid årsskiftet 15,5 mkr jämfört med 15 mkr i bokslutet för Skulden har således ökat med 500 tkr under Arbetad tid- frånvarotid Nettoarbetstid 74,6% 73,6 % Semester 8,0 % 7,8 % Sjukdom 7,7 % 8,2 % Föräldraledighet 4,8 % 4,5 % Tjänstledigheter 3,3 % 4,5 % Fackl. Verksamhet 0,2 % 0,2 % Studier 0,5 % 0,5 % Övrig frånvaro 0,9 % 0,6 % Total frånvaro 25,4% 26,3% Nettoarbetstiden är den tid som blir kvar när all frånvarotid är avräknad från bruttoarbetstiden. De senaste åren har den varit förhållandevis stabil. En ökning kan dock konstateras under 2006 jämfört med året dessförinnan. Sjukdom och tjänstledighetsuttaget är de två faktorer som står för denna ökning. Anledningen till det ökade tjänstledighetsuttaget kan vara att många sökt tjänstledigt för att pröva nytt jobb tack vare den gynnsamma arbetsmarknaden inom kommunen. Frånvarotimmar per förvaltning och orsak Bob Klf Sb Soc Semester Sjukdom För.led.h Övr.tjl Fackl.verk Enl. ovanstående redovisning framgår hur frånvarotiden är fördelad på resp. förvaltning. Vad gäller frånvarotimmarna i absoluta tal, kan ingen genomgripande förändring märkas mellan förvaltningarna. En marginell ökning kan dock noteras för barn- och bildning och kommunledningsförvaltningen jämfört med förra året. Övertid och fyllnadstid Fyllnad Enkel Kval Totalt Bob Klf Sb Soc Totalt Mertidsuttaget för de anställda har ökat i omfattning under 2006 jämfört med föregående år från till Den största relativa ökningen av övertidstimmarna finns hos socialförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen är däremot den enda förvaltningen som totalt minskat övertidsuttaget under Fyllnadstid är den extra tid som deltidare jobbar upp till heltidsmåttet för anställningen. Enkel övertid definieras i huvudsak som arbete två timmar före eller efter det ordinarie arbetstidsmått som gäller för heltider. Kvalificerad övertid avser mertidsarbete omfattande mer är två timmar före eller efter ordinarie arbetstid, samt vid arbete under jour och beredskap. 21

21 - Personalekonomisk redovisning - Övertid och fyllnadstid i timmar per anställd person Fyllnad 32,8 Övertid 10,2 Total övertid/fyllnadstid 43,0 Sjukfrånvaro Total sjukskrivning 7,37% 7,53 % 8,13 % Sjukfrånvaro per förv. (%) Barn- och bildningsförv. 5,70% 5,91 % 7,05 % Kommunledningsförv. 4,0% 4,45 % 6,13 % Samhällsbyggnadsförv. 6,8% 5,77 % 7,52 % Socialförvaltningen 9,9% 10,25 9,92 % % Totalt 7,37 % 7,53 % 8,13 % Totalt sett har sjukfrånvaron ökat under 2006 jämfört med år 2004 och Den största ökningen är inom barn- och bildningsförvaltningen samt kommunledningsförvaltningen. En påverkande faktor när det gäller kommunledningsförvaltningen är dock att det är få anställda jämfört med övriga förvaltningar och om det då är några långtidssjukskrivna, gör det att statistiken ökar mycket mer än den skulle gjort om det varit fler anställda. Totalt sett ligger Eda kommun fortfarande bättre till jämfört med grannkommunernas statistik och kommer fortsätta satsningarna för att minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro i % avseende frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer Barn- och bildningsförvaltningen 69,50 % 66,80 % 66,00 % Kommunledningsförvaltningen 31,70 % 65,20 % 60,60 % Samhällsbyggnadsförvaltningen 66,60 % 62,20 % 58,13 % Socialförvaltningen 60,80 % 61,60 % 66,45 % Totalt 62,10 % 63,70 % 64,36 % Sjukfrånvaron i % avseende frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer, har ökat till 64,36 % jämfört med 63,70 % år 2005, medan motsvarande siffra för 2004 var 62,10 %. Totalt visar trenden en liten ökning, men sett ur ett längre perspektiv har siffrorna utvecklats åt rätt håll. Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid fördelat på åldersintervall < år 6,67 % 5,55 % 4,79 % år 6,42 % 7,23 % 6,91 % > år 8,71 % 8,45 % 10,11 % Totalt 7,37 % 7,53 % 8,13 % Medfinansiering Med medfinansiering avses här den extra avgift arbetsgivare tvingats betala för långstidsfrånvaron överstigande 14 dagar. Den uppgick till 15% av lönekostnaderna och varade from Barn- och bildningsförv kr kr Kommunledningsförv kr kr Samhällsbyggnadsförv kr kr Socialförv kr kr Totalt kr kr 22

22 - Personalekonomisk redovisning - Slutsats sjukfrånvaro Det trendbrott beträffande sjukfrånvaron som skapades 2003 är trots de ökade siffrorna fortfarande stabilt och ett konkurrenskraftigt nyckeltal jämfört med grannkommunerna. Det betyder dock inte att kommunen slår sig till ro med de nuvarande siffrorna. Den tidigare fastlagda målsättningen att minska sjukfrånvaron till 5 % 2008 ligger fast. Nya vägar för att nå målet kommer att successivt prövas. De åtgärder som kommunen främst har jobbat med för att bekämpa sjuktalen under 2006 är följande: Valfjällskväll 2007 Hälsoprofilsarbete med tydligt uppföljningsarbete, och tillhörande kontrakt. Förebyggande företagshälsovårdprojekt som bestäms i varje enskilt fall. Exempel ryggskola och massageutbildningar. Arbetsplatspengen på 400 kr till anställda med syfte att arbetsplatsen tillsammans hittar på personalsociala aktiviteter, för att stärka personalgruppen. Anställda erbjuds 1 tim/vecka för friskvård på betald arbetstid. Kommunen har fortsatt att genomföra förvaltningsövergripande chefsutveckling för samtliga chefer. Detta i form av gemensamma träffar för att stärka ledarskapet i syfte att känna samhörighet med cheferna inom andra förvaltningar. Vidare har ett omfattande ledarskapsutveck lingsprogram startat och kommer pågå under en 2-års period. Glaskogen 2006 Motionskampanj för medarbetare med bonuspriser. Samarbete med Försäkringskassan där personalavdelningen regelbundet träffar försäkringskassans handläggare. Samarbete med Arvika och Årjängs kommuner när det gäller friskvårdaktiviteter. Sponsring till anställda i utvalda motionslopp. Travkväll Årjäng

23 - Noter - Noter 24

24 - Noter - 25

25 - Noter - 26

26 - Noter - 27

27 - Noter - 28

28 - Noter - 29

29 - Noter - 30

30 - Noter - 31

31 - Redovisningsprinciper - Redovisningsprinciper Redovisningslagen Eda kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning med något undantag. Undantagen, som beskrivs nedan, gäller redovisningen av exploateringsfastigheter, vissa avskrivningstider, samt dokumentation av redovisningssystemet. Kommunen har ännu ingen fullständig dokumentation. Detta arbete fortskrider under Materiella anläggningstillgångar Redovisningslagen föreskriver att uppgift ska lämnas om materiella anläggningstillgångars anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar. Uppgifter om tillgångarnas anskaffningsvärde har hämtats från kommunens anläggningsregister. I de fall anskaffningsvärden ej har kunnat fastställas med hjälp av anläggningsregistret har manuell beräkning gjorts. Fr o m år 2004 följer kommunen rekommendationen i RKR 11 och påbörjar avskrivningar månaden efter en anläggnings ianspråktagande. De planenliga avskrivningstiderna följer kommunförbundets rekommendation. I något fall tillämpar kommunen kortare avskrivningstid, bl a VA-ledningar 25 år i stället för 50 år. Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter redovisas som materiella anläggningstillgångar, och inte som omsättningstillgångar (referensgruppen i redovisning nr 8). Anläggningar klassade som exploateringsfastigheter ses över och kommer eventuellt att omklassificeras under Skatteintäkter Redovisningen av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. I bokslutet för år 2006 redovisar kommunen förutom de preliminära skatteintäkterna, dels en beräknad upplupen skatteintäkt för år 2006 (enl ESV:s prognos), dels den justerade slutavräkningen för år Periodiseringar Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter årsskiftet men som är hänförliga till redovisningsåret, har skuldbokförts och belastar 2006 års redovisning. Löner som intjänats i december 2006 men utbetalas i januari 2007 (timlöner, OB-ersättning och övertidsersättning) har periodiserats som kortfristig skuld och belastar 2006 års resultat. Arbetsgivaravgiften för december 2006 har också periodiserats som en kortfristig skuld. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar, okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift. Semesterlöneskulden har klassificerats som kortfristig skuld. Morokulien Pensionsskuld och pensionskostnader Årets pensionsutbetalningar, som utgörs av inbetalningar till KPA, redovisas bland verksamhetens kostnader, liksom den preliminära löneskatten på dessa pensionsutbetalningar. Den samlade pensionsskulden finns i balansräkningen under raderna avsättning för pensioner, kortfristiga skulder och under raden pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder och avsättningar. 32

32 - Redovisningsprinciper - Pensionsförmåner intjänade fr o m 1998 samt garanti- och visstidspensioner, inkl särskild löneskatt redovisas som avsättning. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen. Den individuella delen som intjänats under 2006 och som utbetalas i mars 2007 redovisas som kortfristig skuld. Kapitalkostnader Nämndernas driftkostnader belastas med en internt kalkylerad kapitalkostnadsränta. Räntan beräknas på bokfört värde och räntesatsen har enligt kommunförbundets rekommendationer varit 5,0%. Under ansvarsförbindelser finns de pensionsförpliktelser, inkl löneskatt, som är intjänade av arbetstagare och pensionstagare före Ansvarsförbindelse ligger utanför balansräkningen och påverkar inte resultaträkningen. I enlighet med Redovisningsrådets rekommendation periodiserar kommunen den särskilda löneskatten för samtliga pensionsförpliktelser. Valfjället Internredovisning Charlotta Personalomkostnadspålägg Arbetsgivaravgifter/personalomkostnader har påförts respektive verksamhet genom procentuellt påslag i samband med löneutbetalningen. Pålägget har följt kommunförbundets rekommendationer, vilket motsvarar 41,66 %. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8. I koncernbokslutet ingår Eda kommun och de bolag i vilka kommunen innehar en röstandel av minst 20%, nämligen Eda Bostads AB (100%) och Valfjället Skicenter AB (98,6%). Kommunen har också små ägarandelar i Värmlandstrafik AB, Kommentusgruppen AB och West Wermland AB, vilka inte ingår i den sammanställda redovisningen. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Kommunens redovisningsprinciper är styrande, vilket har medfört att bolagens bokslut har justerats något. Alla koncerninterna poster av väsentlig betydelse har eliminerats. 33

33 - Kommunstyrelsen - Kommunstyrelsen Ordförande: Hans-Peter Jessen (S) Förvaltningschef: Bo Nilsson Årets verksamhet Administrativa avdelningen Den ekonomiska situationen för den kommunala sektorn har under de senaste åren varit kärv. Det är därför mycket viktigt med en tydlig ekonomisk styrning. I januari 2005 fastställde kommunfullmäktige nya ekonomiska styrprinciper. Ett syfte med styrprinciperna är bland annat att förbättra och tydliggöra rapporteringen till kommunstyrelse och fullmäktige. Under 2006 har en ekonomisk uppföljning med prognos tagits fram efter mars, maj, augusti och oktober. Detta har medfört att ett större arbete än tidigare har lagts ned på detta. Ett arbete pågår också med att samordna uppföljningen när det gäller ekonomi, prestationer och kvalitet. I samband med att budget- och verksamhetsplan fastställdes för antogs även en vision och övergripande målsättningar. Detta medför förhoppningsvis att vi får ett bättre underlag för att kunna göra en bredare uppföljning av verksamheterna. En annan viktig arbetsuppgift är samordningen av upphandling av varor och tjänster. Arbetet sker i stor utsträckning tillsammans med de andra Värmlandskommunerna. För att ytterliggare öka säkerheten i upphandlingsförfarandet deltar vi fortlöpande i de utbildningsinsatser som genomförs tillsammans med Värmlandskommunerna. Det är ett faktum att antalet överprövningar ökar hela tiden. Under 2006 överprövades t ex upphandlingen av livsmedel genomfördes bl a följande upphandlingar; hushållsavfall, kyld mat, lekmaterial, kommuntidning, kopieringsmaskiner, el samt varuinköp för äldre. Under senare delen av året påbörjades även möbelupphandling för både skola, förskola och kontor. Resultat t kr Budget 2006 Bokslut 2006 Bokslut 2005 Intäkter Kostnader Varav personal Nettokostnader Budgetavvikelse 1568 Näringslivsenheten 2006 har ur näringslivssynpunkt varit ett framgångsrikt år. Speciellt har handeln utvecklats mycket starkt. Under åren har många företagsetableringar skett i Eda. Det ger förhoppningar om fortsatt utveckling under I uppgiften att utveckla befintligt näringsliv och få nya etableringar till kommunen är samarbetet med samhällsbyggnadsförvaltningen av stor vikt eftersom plan- väg- miljö- bygg- och liknande frågor alltid berörs av etableringar. Under mars 2006 öppnade Köpcentret på Eda Glasbruk. 20 oktober öppnade Charlottenberg Shopping center, med sina m², sin verksamhet. Verksamheten har gått över förväntan och under våren 2007 kommer en utbyggnad med ca m² att ske. I december 2006 träffades en överenskommelse med Olav Thon-gruppen om att ett konferenshotell med 200 rum skall byggas i anslutning till Shopping-centret. Byggnationen kommer att starta under våren Under 2006 har ett arbete pågått med att finna lösningar på en utveckling av Noresundsområdet. Affärsuppgörelsen presenterades i början 34

34 - Kommunstyrelsen - av 2007 och innebär en satsning på golf och tennis samt en utveckling av herrgården till en konferensanläggning och Country Club samt en utökning med tre annex i anslutning till de befintliga. Dessutom kommer hus för åretruntoch fritidsboende att byggas. Fullt utbyggt, un der en tioårsperiod, planeras ca 300 hus att byggas. Collins & Aikman har etablerat sig i egna lokaler som förvärvats av Wermlands Paper Åmotfors bruk och bytt namn till Antiphon. Åmotfors Pappersbruk har ansökt om att få bygga en anläggning för avfallsförbränning. Enligt företagsledningen för Åmotfors Bruk så är avfallspannan en förutsättning för att sänka energikostnaderna och säkra Brukets framtid. Byggstart beräknas ske under Norma är för sin fortsatta produktion starkt beroende av att även i fortsättningen få använda bly i sin produktion. Många krafter samverkar idag för att få blyförbudet upphävt. Fundo har under 2006 stärkt sin orderportfölj vilket får positiva konsekvenser även för Eda Designlack samt Treskogs Mekaniska Verkstad i Charlottenberg samt Perfecta Industrier i Arvika Eda Designlack har av kommunen förvärvat fastigheten där företaget är etablerat och därmed lagt grunden för en expansion av verksamheten. En tillbyggnad av lokalerna skedde under EDAB har också etablerat en industri i Eidskogs kommune i Norge som kompletterar verksamheten i Charlottenberg. Personalstyrkan har utökats till ca 35 personer exkl. Norge-etableringen. Eda Byggkomponenter har förvärvat fastigheten där Samhall hade sin verksamhet. Idag till verkas takstolar och väggelement. Företaget har utökat personalstyrkan till ca 12 personer. Fjärrvärmen i Charlottenberg har haft en fortsatt utbyggnad under Eda kommun har under 2006, i samarbete med HAL, påbörjat en fjärrvärmeutbyggnad i området kring Folkets Hus i Åmotfors. Den nya förbifarten, RV 61, förbi Åmotfors har påbörjats och beräknas vara klar sommaren I anslutning till den nya vägen har områden för handel- och industri planlagts. Grensetjänsten som varit ett framgångsrikt EUprojekt har nu fått en statlig svensk-norsk finansiering. Huvudman för den svenska delen är Länsstyrelsen. I kommunen har 66 nya företag startats och 45 företag har avregistrerats. Tillsammans med landsbygdsrådgivaren har 11 utvecklingsstipendier och 7 projektstöd delats ut. I samarbete med Westra Wermlands Sparbank har 2 företagsfrukostar arrangerats. En ny miljödiplomeringskurs har genomförts och 6 småföretagare har diplomerats. Kommunen har deltagit aktivt i Centrumgruppen i Charlottenbergs arbete och intervjuat butiker samt restauranger i centrum. Samverkan har skett med skolan genom information om näringslivet till åttondeklassare. Ung företagsamhet har fått bidrag för att gymnasieskolan skall kunna erbjuda sina elever möjligheten att driva eget företag. Arvika och Eda kommuner har tillsammans med ALMI Företagspartner genomfört Startblocket - en modell som omvandlar idéer till företag. Tillsammans med Arvika Näringslivscentrum har Arvika och Eda kommuner arrangerat affärsplanskursen Våga. 35

35 - Kommunstyrelsen - Kommunen har deltagit i Handels-kammarens projekt Automotive Sweden för samordning av underleverantörer till fordonsindustrin. Mål 2-projektet Samverkan för framtidens lanthandel har medfinansierats. Kommunen har deltagit i Interreg IIIA-projektet Destination 6012 konst, kultur och design i gränslandet. Interreg IIIA-projektet Tillväxtkorridoren har fått medfinansiering av kommunen. Kommunen har fått stöd till två nya EUprojekt: Industriområde Korterud och Boende- och pendlingsenkät Inre Skandinavien. Det gränsöverskridande aluminiumnätverket GRAL har genomfört aktiviteter. En utbildning för personal inom handeln har genomförts i samarbete med Arbetsförmedling en och Lernia. Nyhetsbrev har skickats till företagen vid fyra tillfällen. Ett nytt företagsregister har köpts in. IT-avdelningen Kommunens eget nätverk har moderniserats avseende switchar och kablage. Resterande kommer att färdigställas under kommande år. Ny fiberkabel finns numera mellan Åmotfors och Charlottenberg. Kabeln är finansierad av Post- och Telestyrelsen men ägs av Eda Kommun. Egen fiber är nedlagd mellan vårdhemmet och skolan i Koppom vilket gör att vi har hyrt en betydligt kraftfullare ledning till Koppom och ändå fått ett lägre årspris. Kommunen har fått igång ytterligare 3 telestationer med ADSL. Dessutom har investering för 1,5 milj. skett i en radiolösning för bred band som tas i bruk under våren Ett förslag till säker ledningsplats i kommun - huset har tagits fram under året och stöd med 50% är beviljat av Kris- och beredskapsmyndigheten för en ombyggnad under Personalavdelningen Sjukfrånvaroproblematiken En del av det viktiga strategiska arbetet inom personalområdet är fortfarande att minska sjukfrånvaron. Enligt ett tidigare beslut finns en målsättning att komma ner till 5 % sjukfrånvaro Visserligen har sjukfrånvaron från år 2000 till 2006 minskat från ca 13% till ca 7,8%, men fortfarande är skillnaden till 5% för stor. Strategin för fortsatt minskad sjukfrånvaro är följande insatser; Återkommande arbetsmiljöinventeringar. En övergripande arbetsmiljöinventering genomfördes för alla arbetsplatser under första kvartalet Under 2006 gjordes en uppföljning av denna undersökning för att kunna kartlägga ev. resultatförändringar. Undersökningen har givit en bra illustration över vart organisatio - nen har sina svagheter resp. styrkor. Under 2006 har förvaltningarna fått i uppdrag av personalutskottet att ta fram olika åtgärdsprogram för att utveckla styrkorna resp. åtgärda svagheter som framkommit i arbetsmiljöinventeringen. En s.k. arbetsplatspeng för personalsociala aktiviteter finns vid varje arbetsplats. Avsikten är att medlen skall används för arbetsplatsrelaterade aktiviteter, där syftet är att utveckla sammanhållningen inom personalgruppen. Arbetsplatsen beslutar själv om aktiviteten. Verksamhetsformerna för denna arbetsplatspeng utvecklas successivt. 36

36 - Kommunstyrelsen - Enligt ett tidigare beslut skall medlen för företagshälsovård, under perioden , satsas på ett enda projekt hälsoprofiler. Under2004 genomfördes projektet inom socialförvaltningen. Under 2005 och 2006 genom fördes motsvarande projekt inom de resterande förvaltningarna. Avsikten är att bättre kunna fokusera på ett helhetsperspektiv när det gäller indivdens egen totala hälsa och situationen på arbetsplatsen. Resultaten av hälsoprofilerna skall resultera i kontrakt mellan arbetsgivaren och personalgrupperna för att komma tillrätta med de problem som undersökningen fångar upp. Under 2006 avslutades projektet och av sikten är att åtgärderna i kontrakten skall implementeras vid arbetsplatserna. Ett gott ledarskap är en avgörande förutsättning för att skapa trivsel, öka delaktigheten och känna entusiasm. God kommunikation och bra bemötande är en av många avgörande förutsättningar för en väl fungerande verksamhet. Därför har kommunledningen beslutat om ett ledarutvecklingsprogram för samtliga chefer med personal- och ekonomiansvar. Denna kompetenshöjande satsning startade under 2006 och slutförs Detta är kommunens hittills största enskilda satsning inom ledarskapsutvecklingen. Sedan tidigare finns ett inriktningsbeslut/mål sättning att varje anställd ska kunna erbjudas en timme i veckan för friskvård alt. reflektion, under vissa förutsättningar. Tyvärr föreligger skiftande möjligheter för medarbetarna att praktiska nyttja denna friskvårdsmöjlighet. För att komma tillrätta med detta träffades under 2005 en överenskommelse mellan förvaltningscheferna och personalutskottet, att i större utsträckningen försöka schemalägga aktiviteten. Detta har visserligen resulterat i att fler fått denna möjlighet under 2006, men fortfarande kvarstår en hel del arbete för att för verkliga denna målsättning i praktiken. Personalsystemet Det under 2003 införskaffade personalsystemet är en av de största IT-investeringarna kommunen genomfört. Implementeringen av olika moduler har sedan dess pågått successivt. Under 2006 kan konstateras att den elektroniska avvikelserapporteringen blev så gott som färdigutbyggd. Under det första halvåret 2007 beräknas de allra sista arbetsplatserna, som har tekniska förutsättningar, att anslutas till självservicerapporteringen. Personalsystemet har inte bara inneburit en administrativ kulturförändring, utan påverkar också hur de personaladministrativa funktionerna kan organiseras. En dialog sker hela tiden med berörda förvaltningar i syfte att kunna få en helhetssyn på organisation och systemets synergieffekter. Arbetsmarknadsenhetens (AMEs) verksamhet 2006 Under 2006 har AME i samarbete med samhällsbyggnad startat leveranserna av kyld mat till kommunens pensionärer. I uppstarten fanns vissa inkörningsproblem, men dessa har löst sig med tiden. En kylbuss köptes in för detta ändamål. Skötsel av blommor och planteringar startades upp i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen. Detta fungerade bra och en fortsättning och utökning under 2007 kommer att ske. Feriearbete för ungdomar återinfördes sommaren De ungdomar som var aktuella för feriearbete sommaren 2006 var födda 89 och 90. Av 77 sökande blev det slutligen 62 stycken som tog emot det feriearbete som man blev erbjuden. Antalet sökande ungdomar blev ungefär dubbelt så stort som förväntat. Plusjobb infördes som en arbetsmarknadsåtgärd från AMS. Totalt har vi nu 20 plusjobbare inom kommunen. 37

37 - Kommunstyrelsen - Projekt AME som är ett samarbetsprojekt mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landstinget och Eda kommun och vänder sig till personer som är aktuella hos minst två myndigheter. Projektet fortsatte under 2006 med samma goda resultat som föregående år. Under perioden hade 11 kvinnor och 14 män anvisats till projektet, 20 från försäkringskassan och 5 från socialen (Observera att dessa avstämningssiffror ej avser hela 2006). Utfallet i projektet var under 2006 Ut i anställning: 12 personer Fortsatt sjukskrivning: 3 personer Anmälda arbetslösa AF: 3 personer Utbildning. 2 personer Slutat på egen begäran: 2 personer Pågående: 3 personer Detta projekt kommer att fortsätta under Ungdomar i Väst, som startade under 2006 är ett samarbete mellan arbetsförmedlingen och Arvika och Eda kommuner. Projektet vänder sig till ungdomar mellan år. Ungdomar är en prioriterad grupp och de har genom detta projekt fått ökat stöd och hjälp.projektet finansierades av AMS, och kommer att drivas vidare under 2007 och då finansierat av AMS och Eda kommun. Ett samarbetsavtal gällande prövningsplatser mellan Eda och Arvika kommuner har tecknats under året. Avtalet syftar till att kommunerna ska bistå varandra med lämpliga praktik- och prövningsplatser, allt för att kunna ge den enskilde möjligheter till en bra lösning av sin arbetssituation. Inskrivna på AME under 2006: Lönebidrag Plusjobb Arbetspraktik Anställningsstöd OSA Arbetsträning Ungdomsgarantin Projekt AME Summa 37 personer 22 personer 60 personer 4 personer 4 personer 25 personer 7 personer 30 personer 189 personer Årets ekonomiska resultat Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 1, 567 tkr för Administrativa avdelningen redovisar ett +- 0-resultat. IT-avdelningen redovisar ett överskott på 558 tkr främst på anslaget till bredband. Överskottet beror på att de satsningar som kan göras i dagsläget med befintlig teknik är utförda. Personalavdelningen redovisar ett överskott på 378 tkr vilket härrör sig från arbetsmarknadsenheten samt från anslaget till företagshälsovård. Näringslivsenheten uppvisar ett överskott på 386 tkr vilket beror på ett mindre deltagande i projekt än budgeterat. Förvaltningsavtalet med Eda Bostads AB avseende tomställda verksamhetslokaler och industrilokaler visar på ett litet överskott på 200 tkr mot budget. Överskottet beror främst på försäljning av olönsamma industrilokaler. Framtid Ökad attraktionskraft som arbetsgivare Eda kommun vill förbättra sin attraktionskraft som arbetsgivare för att i framtiden kunna anställa de medarbetare som behövs. Mindre ungdomskullar och ökade pensionsavgångar förväntas under de kommande 5-10 åren. Nätverksbyggande med andra arbetsgivare Eda kommun kommer att öka samarbetet med övriga arbetsgivare inom regionen under de kommande åren. 38