Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127 Utvärdering av utvecklingsprojekt inom Kompetensstegen i Hedemora kommun Rehabiliterande syn- och arbetssätt i vård- och omsorgsarbetet Etik och bemötande frågor inom vård och omsorg Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling inom vård och omsorg Sara Wolff Dalarnas forskningsråd, maj 2009

128 Arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd Dalarnas forskningsråd och författaren 2009 ISBN-13: Dalarnas forskningsråd Myntgatan FALUN Tel Hemsida E-post

129 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 4 Bakgrund 4 Kompetensstegen i Hedemora Beskrivning av utvecklingsprojekten 5 Övergripande projektorganisation 6 Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling inom vård och omsorg 6 Etik- och bemötandefrågor inom vård och omsorg 7 Rehabiliterande syn- och arbetssätt i vård- och omsorgsarbetet 7 Dalarnas Forskningsråds uppdrag 8 Metod 9 Delrapporteringar 10 Resultat 11 Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling 11 Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå 14 Förväntade effekter av utvecklingsprojektet 18 Etik och bemötandefrågor 19 Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå 21 Förväntade effekter av utvecklingsprojektet 24 Rehabiliterande syn- och arbetssätt 25 Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå 26 Förväntade effekter av utvecklingsprojektet 29 Kommunens långsiktiga strategier med utvecklingsprojekten 29 Sammanfattning och diskussion 31 Utvecklingsprojektens reella effekter 31 Utvecklingsprojektens påverkan på verksamhetsnivå 32 Utvecklingsprojektets påverkan på individuell nivå 33 Långsiktigheten 34 Slutord 35 Referenser 36 Bilagor 37 Enkät, år Enkät, år 2007 och

130 Inledning Vården har blivit allt mer kompetenskrävande. Oavsett om man som anställd arbetar inom kommunen eller landstinget har nya behandlingsmetoder, ny teknik, mer komplicerade diagnoser, tidigare utskrivning från sjukvården o.s.v., bidragit till ökad specialisering och krav på kompetent handlande. Samtidigt står vi i en situation där vård- och omsorgssektorn kommer att drabbas av stora pensionsavgångar. För att unga människor ska lockas att arbeta inom vård och omsorg måste statusen höjas och arbetet göras attraktivt ur en rad aspekter. Men det handlar inte endast om dem som ska lockas till yrket, utan i högsta grad även om dem som redan finns i yrket och som ska stimuleras att vara kvar och utveckla sig inom området. Flera rapporter har visat att en positiv utveckling sker inom äldreomsorgen, men att det fortfarande finns brister både när det gäller kvaliteten i verksamheterna men även när det gäller personalförsörjningen (prop 2004/05:94). Bakgrund Regeringen gav i juli 2002 ett uppdrag till tio statliga myndigheter att utifrån berörda myndigheters perspektiv och ansvar, utarbeta en gemensam plan för kompetensförsörjning inom kommunernas vård och omsorg. Uppdraget redovisades i juni 2004 i rapporten Investera nu! (Handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg S2004/4695/ST). Avsikten med planen var att skapa bättre förutsättningar för kommunernas och berörda företags kompetensförsörjning (prop. 2004/05:94). Mot denna bakgrund aviserade regeringen i budgetpropositionen för år 2005 att 450 miljoner kronor skulle satsas år 2005 för att ge anställda inom vården och omsorgen för äldre möjlighet till kompetensutveckling (prop. 2004/05:1, utgiftsområde 9, volym 6, s. 142). För vardera åren 2006 och år 2007 skulle satsas ytterligare 300 miljoner kronor. Regeringen beslutade den 18 november 2004 att tillsätta en kommitté med uppgift att utveckla principer och utarbeta strategier för stöd till kommunerna för kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen (Dir. 2004:162). Kommittén, som antog namnet Kompetensstegen (S 2004:10), skulle även ansvara för att ta fram underlag och förslag till beslut om stöd, samt för att följa upp effekter av insatt stöd. Kompetensstegen skulle fungera som forum för dialog och samverkan mellan berörda aktörer i frågor som rör kvalitet och kompetensutveckling inom området äldres vård och omsorg. 4

131 Kraven på god kvalitet inom socialtjänst och hälso- och sjukvård är lagfäst. Vilken kvalitet som uppnås inom vård och omsorg beror bland annat på i vilken mån personalen grundar sitt handlande på vetenskap och beprövad erfarenhet. Personalens utbildningsnivå är en av de faktorer som avgör kvalitén i vård och omsorgen. Kommunerna har inte alltid lyckats rekrytera personal till äldreomsorgen med adekvat grundutbildning och här menar Kompetensstegen att utbildningsbakgrunden påverkar möjligheten att byta arbetsområde och få utveckling i yrkesrollen ( ). De anser ytterligare att med adekvat utbildning ökar möjligheterna; Att ge god vård och omsorg som säkrar god kvalitet Till mer självständighet i arbetet Till personlig utveckling Till utveckling av verksamheten Till höjd yrkesstatus Att byta arbetsplats Att söka andra anställningar När det kommer till utvärderingen av de aktiviteter som kommunerna genomför, ska utvärderingen i första hand göras för kommunernas egen skull, så att erfarenheter å ena sidan kan bidra till lärprocesser för att stärka kvalitets- och kompetensutveckling. Å andra sidan handlar utvärderingen av kompetensförstärkningen även om att ta fram underlag för att besvara två huvudfrågeställningar (FoU i Väst/GR 2006, s 1); Har de olika insatser som kommunen startat med hjälp av medel från kompetensstegen lett till kompetensförstärkningar hos personalen? Har kompetensförstärkningarna hos personalen lett till förbättringar för de äldre? Kompetensstegen i Hedemora Beskrivning av utvecklingsprojekten Vård och omsorgsförvaltningen i Hedemora har med hjälp av regeringens satsning på kompetensutveckling inom vård och omsorg om äldre, valt att under åren arbeta med följande projekt. Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling, etik- och bemötandefrågor, rehabiliterande syn- och arbetssätt, metoder för delaktighet för brukare, it/dokumentationsprocesser/rättssäkerhet, samt ledarskapsutveckling och teambilding. I de inledande samtalen mellan Dalarnas forskningsråd och representanter för vård och omsorgsförvaltningen, beslutades att utvärderingen skulle fokusera på de tre förstnämnda projekten. 5

132 Övergripande projektorganisation För samtliga projekt som kommunen bedriver inom ramen för kompetensstegen har en styrgrupp bildats. Styrgruppen består av förvaltningens ledningsgrupp, utredare och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). I förvaltningens ledningsgrupp sitter förvaltningschefen, utredningssekreterare, ekonom, samt områdescheferna för hemtjänst, särskilt boende, LSS, HSR och myndighetsenheten. För det operativa arbetet med projekten inom kompetensstegen har en projektledningsgrupp tillsatts. Gruppen omfattar förvaltningens utredare och samordnare vilka båda innehar rollen som övergripande projektledare. Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling inom vård och omsorg Projektets målgrupp är i första hand baspersonal inom vård och omsorg (Hedemora kommuns delredovisning 1 till Kompetensstegen, Socialdepartementet). SYFTE OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER Syftet med utvecklingsprojektet innebär att utveckla ett strukturerat system för verksamhetsnära kompetensutveckling. Kommunens förväntade effekter av detta projekt lyder: genom att baspersonal får utvecklingsmöjlighet inom yrket så skapas en attraktiv arbetsplats med personal som trivs och i en förlängning vård och omsorg av god kvalitet för brukaren. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att utvecklas vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö. (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:1, B.4.) PROJEKTETS ORGANISATION OCH ARBETSGÅNG Inom projektet har en fortbildningsgrupp bildats bestående av utredningssekreterare, utredare, samordnare och områdescheferna för HSR och hemtjänst. Under projektets gång ändrades gruppens sammansättning till att enbart bestå av områdescheferna samt PA-konsult (tidigare benämnd utredningssekreterare). Gruppen träffas en gång per vecka och handlägger ansökningar om utbildningar. Utöver detta träffas gruppen en halvdag per månad för metodutveckling samt framtagandet av rutiner och blanketter. Vilka specifika personalaktiviteter som ingår i projektet beskrivs i resultatkapitlet. 1 Redovisningsperiod

133 Etik- och bemötandefrågor inom vård och omsorg Målgruppen för projektet är densamma som för projektet Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling (Hedemora kommuns delredovisning 2, till Kompetensstegen, Socialdepartementet). SYFTE OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER Syftet med utvecklingsprojektet är att fastställa en gemensam definition av innebörden i förvaltningens kvalitetsmål och skapa en etisk grundsyn. Kommunens förväntade effekter innebär att: genom att kontinuerligt diskutera etik och bemötandefrågor i det dagliga arbetet, skapas en gemensam etisk värdegrund. Brukaren får ett bra och värdigt bemötande, en meningsfull vardag och känner sig trygg och att man blir förstådd. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att utvecklas vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:2, B.4.) PROJEKTETS ORGANISATION OCH ARBETSGÅNG Detta projekt är en fortsättning på det EU-projekt kring etik och bemötande som förvaltningen genomförde under åren Förutom de två övergripande projektledarna förekommer inga fortbildnings- eller arbetsgrupper. Huvuddragen för projektet är verksamhetsnära diskussioner kring etik och bemötande. Preliminärt kommer diskussionerna i första hand ske på arbetsplatsträffar. För mer utförlig aktivitetsbeskrivning under projekttiden, se resultatkapitlet. Rehabiliterande syn- och arbetssätt i vård- och omsorgsarbetet Projektets målgrupp är baspersonal inom vård och omsorg, hälso- och sjukvårdpersonal samt rehabiliteringsombud (baspersonal). Även enhetschefer ingår för att kunna stödja baspersonalen i att arbeta rehabiliterande (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:3, B.6.). SYFTE OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER Syftet med utvecklingsprojektet innebar initialt att definiera och förankra rehabiliteringsbegrepp/-nivåer och vem/vilka som har ansvar för respektive insats/nivå. Begreppen/nivåerna skulle likaså fastställas politiskt. I anslutning till projektstart fattade dock kommunen beslut att revidera syftet något. Den omarbetade formuleringen löd; syftet med utvecklingsprojektet innebär att definiera rehabiliteringsbegrepp/-nivåer och vem/vilka som har ansvar för respektive insats/nivå. Kommunens förväntade effekter av projektet lyder: genom att personalen har ett rehabiliterande förhållningssätt så tillvaratas den enskildes egna resurser i det dagliga arbetet och brukaren får hjälp att bevara sina funktioner. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att 2 Redovisningsperiod

134 utvecklas vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:3, B.4.). PROJEKTETS ORGANISATION OCH ARBETSGÅNG Inom detta utvecklingsprojekt har projektet RESAS bildats med en fastställd projektplan och en arbetsterapeut som projektledare. Även en arbetsgrupp (projektgrupp) har inrättats bestående av två arbetsterapeuter, en sjukgymnast, MAS (adjungerad), områdescheferna för särskilt boende och HSR samt två enhetschefer från särskilt boende. Projektgruppens primära syfte är att fastställa rehabiliteringsbegreppen och gruppen kommer att träffas kontinuerligt under hela projekttiden. Till projektet knyts även ett antal referensgrupper. I dessa grupper finns personal från rehabiliteringsenheten, enhetschefer, rehabiliteringsombud, baspersonal, sjuksköterskor, samverkansgrupper och behovsbedömare (Hedemora kommuns delredovisning 3 till Kompetensstegen, Socialdepartementet). Förutom arbetet i projektgruppen består projektets aktiviteter av föreläsningar och visst erfarenhetsutbyte med andra kommuner, se vidare i resultatdelen. Dalarnas Forskningsråds uppdrag Enligt upprättat dokument mellan Dalarnas forskningsråd och Hedemora kommun ska utvärderingen fokuseras på deltagarnas inställning till och utbyte av de tre utvecklingsprojektens olika kompetensutvecklingsaktiviteter. Utvärderingen ska även belysa hur dessa kommer verksamheten till del. Det sistnämnda görs bland annat genom att ställa frågor kring de förväntade effekter kommunen har med de tre utvecklingsprojekten. 3 Redovisningsperiod

135 Metod Utvärderingsarbetet har skett genom återkommande enkäter. En viktig del i utvärderingsarbetet har även varit den kontinuerliga kontakt som skett med projektledare/samordnare för de tre utvecklingsprojekten. Två enkäter har distribuerats, en för de aktiviteter som skedde i de tre projekten under år 2006 och en för de aktiviteter som skedde under år 2007 och De två enkäterna konstruerades i samråd med kommunens två övergripande projektledare för kommunens projekt inom Kompetensstegen. Båda enkäterna utformades på likartat sätt och bestod av tre delar, en för varje utvecklingsprojekt och omfattade ett femtontal frågor med fasta svarsalternativ, samt en avslutande beskrivande fråga. Ett slumpmässigt urval om totalt 150 berörd personal gjordes för enkäten avseende år I gruppen om totalt 150 personal fanns främst baspersonal från de särskilda boendena samt personal från HSRenheten (sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster) representerade. Ett fåtal baspersonal från hemtjänsten ingick även. Enkäten sändes ut under perioden april till maj För enkäten år 2007 och 2008, förekom inget urval och omfattade totalt 177 berörd personal. Med tanke på aktiviteternas karaktär och inriktning för år 2007 och 2008, beslutades i samråd med förvaltningschef och samordnare att enbart rikta enkäten till samtlig baspersonal på kommunens fem särskilda boenden. Enkäten sändes ut under februari månad Av nedanstående tabell framgår antalet utskick och antalet inkomna enkäter för de två enkäterna. Tabell 1. Fördelning över gruppernas enkätsvar april - maj 2007 och februari - mars 2009 Totalt antal utskick Totalt antal inkomna enkäter Totalt antal inkomna enkäter i % Enkät avseende år % Enkät avseende år 2007 och % Trots tre påminnelser på enkäten för år 2006, blev svarsfrekvensen endast 55 procent. Trots det, vilket framgår i redovisningen av resultaten, förekommer inget internt bortfall, dvs. samtliga inkomna enkäter är fullständigt besvarade. För enkäten år 2007 och 2008 blev den slutliga svarsfrekvensen 61 procent. I denna enkätomgång förekom ett visst internt bortfall, vilket framgår i resultatredovisningen. 9

136 Delrapporteringar Enligt direktiv från kommittén Kompetensstegen ska utvärderingen i första hand göras för kommunernas egen skull så att erfarenheter kan bidra till läroprocesser, och detta för att stärka verksamhetsnära kvalitets- och kompetensutveckling. Som ett led i detta har två delredovisningar genomförts under projekttiden. Den första rapporteringen skedde efter ungefär halva utvärderingsarbetet, 14 december 2007, till styrgruppen för Kompetensstegen i Hedemora. Den andra delredovisningen ägde rum i början på april 2008 till omsorgsnämnden i Hedemora kommun. Vid båda tillfällena redovisades resultaten från enkäten gällande 2006 års aktiviteter. 10

137 Resultat De följande tre resultatavsnitten redovisar resultaten för de tre utvecklingsprojekt som ingått i Dalarnas forskningsråds utvärderingsuppdrag. Det första enkätutskicket avsåg de aktiviteter som skedde under år 2006 och det andra enkätutskicket avsåg de aktiviteter som ägde rum under år 2007 och Som även beskrevs i metodkapitlet, genomfördes det första enkätutskicket under perioden maj till april 2007 och det andra utskicket under februari I det första avsnittet, som behandlar projektet utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling, redovisas resultaten för 2006 års aktiviteter med fördelning på baspersonal och personal från HSRenheten. Motivet till denna uppdelning är att tre av aktiviteterna (de tre första av de fyra aktiviteter som preciseras nedan) detta år endast berört HSRenheten. För 2007 och 2008 års aktiviteter redovisas däremot resultaten sammantaget för hela urvalsgruppen, av den orsaken att aktiviteterna dessa år berört samtlig personal. I det andra och tredje avsnittet, som behandlar de två återstående projekten etikoch bemötandefrågor och rehabiliterande syn- och arbetssätt, redovisas resultaten sammantaget för hela urvalsgruppen, av samma skäl som ovan beskrivits. Uppdelningen i 2006 års aktiviteter för sig och 2007/2008 års aktiviteter för sig är central även i dessa avsnitt. Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling Av de 83 personer som besvarat enkäten för år 2006 har 60 personer deltagit i nedanstående aktiviteter. 54 av dessa är baspersonal inom hemtjänsten och särskilt boende och har deltagit i aktiviteten kompetensanalys. Sex personer är från HSRenheten och har deltagit i aktiviteterna pedagogik- och läkemedelsutbildning samt dokumentation HSL Inom ramen för detta projekt genomfördes följande aktiviteter under år Pedagogikutbildning, 2 heldagar i november. Föreläsare Ingemar Svantesson, Brain Books AB. Deltagare; sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Dokumentation HSL Sjuksköterskans journalföring av omvårdnad, 3 heldagar i december. Föreläsare Catrin Björvell. Deltagare; sjuksköterskor, ca hälften. Resten har gått samma kurs i januari Läkemedelsutbildning Läkemedel och äldre, 1 heldag i december. Föreläsare Maria Skeri, Apoteket. Deltagare; sjuksköterskor. 11

138 Kompetensanalys Deltagare; all baspersonal i syfte att ta fram kompetensutvecklingsplaner på individnivå. Av de 108 personer som besvarat enkäten för år 2007 och 2008 har 99 personer deltagit i nedanstående aktiviteter. Inom ramen för detta projekt genomfördes följande aktiviteter under år 2007 och Utbildning i Läkemedelshantering, Demens, Sårvård, Palliativ omvårdnad, Diabetes, Inkontinens, Kost. Deltagare; all baspersonal på de särskilda boendena UTBYTE AV DE OLIKA AKTIVITETERNA ÅR Vilket utbyte har du haft av Kompetensanalysen? 52 Antal svar (%) Stort utbyte Ganska stort utbyte Ganska litet utbyte Litet utbyte Vet inte Figur 1. Fördelningen över baspersonalens (54 stycken) svar i procent för 2006 års aktivitet. Diagrammet visar att av den tillfrågade baspersonalen upplever drygt två tredjedelar att de haft stort alternativt ganska stort utbyte av den individuella kompetensanalysen. Flertalet i denna grupp anser att kompetensanalysen gett dem mycket ny kunskap av vikt för deras arbete. De i gruppen som inte upplever något direkt utbyte anser att informationen som gavs inför analysen var otillräcklig, vilket ledde till felaktiga förväntningar på arbetet. 12

139 Vilket utbyte har du haft av utbildningarna/dokumentationen HSL? Antal svar Stort utbyte Ganska stort utbyte Ganska litet utbyte Litet utbyte Vet inte Figur 2. Fördelning över HSR-enhetens (6 stycken) svar för 2006 års aktiviteter. Även övervägande delen av personalen från HSRenheten upplever att de haft stort alternativt ganska stort utbyte av sina utbildningar. Vilket utbyte har du haft av utbildningarna? 48,0 31,0 Antal svar (%) 13,0 6,0 2,0 Stort utbyte Ganska stort utbyte Ganska litet utbyte Litet utbyte Vet inte Figur 3. Fördelning över baspersonalens svar (99 stycken) i procent för år 2007 och 2008 års aktiviteter. När det gäller de utbildningar som skett år 2007 och 2008 inom ramen för projektet utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling, anser strax under 80 procent av den tillfrågade baspersonalen att de haft stort alternativt ganska stort utbyte av sina utbildningar. Resterande personal, vilket motsvarar ungefär en femtedel av hela gruppen, upplever inte att de haft särskilt stort utbyte av utbildningarna i läkemedelshantering, demens, sårvård, palliativ omvårdnad, diabetes, inkontinens, samt kost. 13

140 Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå INDIVIDUELL PÅVERKAN På denna fråga har flera svarsalternativ kunnat anges, vilket gör att det totala antalet svar är större än antalet besvarade enkäter. Tabell 2. Fördelning över hur grupperna ser på aktiviteternas individuella påverkan år FLERA SVARSALTERNATIV ÄR MÖJLIG Baspersonalen (54 st) HSR-enheten (6 st) Positivare inställning till mitt arbete 20 2 Större ansvarstagande 13 2 Ökad motivation till fortsatta studier 4 Ökat självförtroende 10 1 Ökad motivation till att byta 4 arbete/arbetsuppgifter Det har inte påverkat mig som individ 27 3 När det gäller baspersonalen upplever de flesta att kompetensanalysen inte påverkat dem på det individuella planet. Likväl uppger knappt halva gruppen att de i och med den genomförda kompetensanalysen fått en positivare inställning till sitt arbete. Några i gruppen upplever även ett större ansvarstagande och ett ökat självförtroende. Liknande uppfattningar framträder också hos personalen på HSRenheten i fråga om deras utbildningsaktiviteter. Tabell 3. Fördelning över hur gruppen ser på aktiviteternas individuella påverkan år 2007 och 2008 FLERA SVARSALTERNATIV ÄR MÖJLIG Positivare inställning till mitt arbete 54 Större ansvarstagande 26 Ökad motivation till fortsatta studier 10 Ökat självförtroende 36 Ökad motivation till att byta 2 arbete/arbetsuppgifter Det har inte påverkat mig som individ 27 Baspersonal inom särskilt boende (99 st) Tabellen ovan visar att drygt halva gruppen har blivit positivare inställd till sitt arbete i och med de utbildningar de deltagit i under år 2007 och Flera upplever även att de fått ett ökat självförtroende. Till skillnad från personalens uppfattningar år 2006, där halva gruppen anser att de inte påverkats, visar resultaten för år 2007 och 2008 att endast knappt en tredjedel uppger att de inte påverkats. 14

141 UTVECKLING FÖR VERKSAMHETEN ELLER ARBETSLAGET Tror du att ditt deltagande i Kompetensanalysen kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget? 50 Antal svar(%) I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 4.Fördelningen över baspersonalens (54 stycken) svar i procent för 2006 års aktivitet. Att deltagandet i den genomförda kompetensanalysen kommer generera någon form av utveckling för verksamheten eller arbetslaget anser mer än halva gruppen. Ungefär en tredjedel ställer sig dock mer tveksamma till detta. Tveksamheten hos gruppen beror till stor del på deras uppfattning att om någon form av utveckling ska ske, är det av största vikt att all personal i arbetslaget/verksamheten deltar. Detta har enligt personalen inte varit fallet vid genomförandet av kompetensanalysen. Tror du att ditt deltagande i utbildningarna/dokumentation HSL kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget? Antal svar 5 1 I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 5. Fördelning över HSR-enhetens (6 stycken) svar för 2006 års aktiviteter. Även HSRenhetens personal ser att utbildningarna de deltagit i kommer att skapa viss utveckling för verksamheten eller arbetslaget. Det personalen främst nämner är att de numer tänker mer på hur de informerar och lär ut saker. Att informationen ut i verksamheten/arbetslagen blir tydligare och mer stringent, anser de också skapar en positiv utveckling. 15

142 Tror du att ditt deltagande i utbildningarna kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget? 61,0 Antal svar (%) 10,0 15,0 6,0 8,0 I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Sådär I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 6. Fördelning över baspersonalens svar (99 stycken) i procent för år 2007 och 2008 års aktiviteter. Resultaten för år 2007 och 2008 visar att personalen i något högre utsträckning än 2006 anser att dessa års utbildningar kommer utveckla verksamheten eller arbetslaget. Drygt 70 procent dessa år, att jämföra mot drygt 60 procent för år 2006, har denna uppfattning. PÅVERKAN PÅ ARBETSSÄTTET Tror du att deltagandet i Kompetensanalysen kommer bidra till att ditt arbetssätt påverkats i något avseende? 56 Antal svar (%) I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 7.Fördelningen över baspersonalens (54 stycken) svar i procent för 2006 års aktivitet. 16

143 Tror du att deltagandet i utbildningarna/dokumentation HSL kommer bidra till att ditt arbetssätt påverkats i något avseende? 5 Antal svar 1 I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 8. Fördelning över HSR-enhetens (6 stycken) svar för 2006 års aktiviteter. Uppfattningarna huruvida personalens arbetssättet har påverkats av 2006 års aktiviteter, följer i det stora hela samma riktning som när det gäller frågeställningen kring utveckling för verksamheten/arbetslaget. Ett konkret exempel på hur arbetssättet till viss del har förändrats kommer från HSRenheten, som menar att de i och med utbildningarna än en gång ser vikten av att skapa trygga läkemedelsrutiner. Tror du att ditt deltagande i utbildningarna kommer bidra till att ditt arbetssätt påverkas i något avseende? 69,0 Antal svar (%) 9,0 11,0 5,0 6,0 I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Sådär I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 9. Fördelning över baspersonalens svar (99 stycken) i procent för år 2007 och 2008 års aktiviteter. Jämför man gruppens svar i figur 9 med deras uppfattning kring möjlig utveckling för verksamheten eller arbetslaget (figur 6), visar det sig att gruppen i något högre utsträckning anser att deras arbetssätt påverkats av utbildningarna. Ytterligare jämförelser kan göras med personalens uppfattning kring den kompetensanalys som ägde rum år 2006, vilket visar att utbildningarna år 2007 och 2008 i högre utsträckning anses både ha utvecklat verksamheten och påverkat personalens arbetssätt. 17

144 Förväntade effekter av utvecklingsprojektet Kommunens förväntade effekter av projektet Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling innebär att: baspersonalen inom kommunens vård och omsorg skall ha rätt utbildning och kompetens. Genom att baspersonalen får utvecklingsmöjligheter inom yrket så skapas en attraktiv arbetsplats med personal som trivs och i en förlängning vård och omsorg av god kvalitet för brukaren (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:1, B.4.). Anser du att aktiviteterna du deltagit i och det fortlöpande arbetet kommer att leda till ovanstående effekter? År 2007, 2008 (99 personal) År 2006 (60 personal) Utbildningar Kompetensanalys och Utbildning (HSR) Antal svar (%) I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 10. Jämförelse mellan 2006 och 2007/2008 års aktiviteter med avseende på de förväntade effekterna. På frågan kring kommunens förväntade effekter är svaren från HSRenheten samstämmiga 4, vilket gör att även deras svar innefattas i stapeln för år Ser man till hela gruppen, dvs. både baspersonal och personal från HSRenheten, anser tre fjärdedelar att aktiviteterna år 2006 och det fortlöpande arbetet i mycket stor utsträckning alternativt i viss utsträckning kommer leda till de ovannämnda av kommunen förväntade effekterna. Beträffande utbildningarna år 2007 och 2008 är andelen än högre som anser att de förväntade effekterna kommer att nås, 86 procent mot 74 procent år Den personal, både avseende år 2006 och 2007/2008, som ställer sig mer tveksamma till aktiviteternas förmåga att uppnå kommunens målsättning med utvecklingsprojektet, menar att den främsta orsaken till deras tveksamhet handlar om deras övertygelse att avsevärt mer utbildning/fortbildning krävs innan dessa effekter kan uppnås. Ytterligare hinder för möjligheten att uppnå målsättningen anser de vara att det idag inom verksamheterna finns för mycket personal som bara sätts in på en ledig tjänst, utan att i realiteten ha kompetens för den. 4 Samtliga sex personal från HSRenheten har svarat i viss utsträckning 18

145 Etik och bemötandefrågor Av de 83 personer som besvarat enkäten för år 2006 har 61 personer deltagit i nedanstående aktiviteter. Teaterföreställning Vem vill bli gammal?, 45 minuter x 4 föreställningar i november Deltagare; all personal inom Vård- och omsorgsförvaltningen var inbjudna. Seminarieteater om bemötande med Suzanne Ernrup och Anders Sundquist, 1,5 timmar x 3 föreställningar i december Deltagare; all personal inom Vård- och omsorgsförvaltningen var inbjudna. Av de 108 personer som besvarat enkäten för år 2007 och 2008 har 99 personer deltagit i nedanstående aktiviteter. Inom ramen för detta projekt genomfördes följande aktiviteter under år 2007 och Etikdiskussioner ute i verksamheterna. Halvdagsutbildning i etik/bemötande, föreläsning Håkan Thorsén moralisk stress, Deltagare; all baspersonalen på de särskilda boendena. Etik/förhållningssätt föreläsningar i grupp av diakon Elisabeth Hård af Segerstad. Deltagare; stor del av personalen inom Vård och Omsorg. 19

146 UTBYTE AV DE OLIKA AKTIVITETERNA ÅR Vilket utbyte har du haft av nedanstående aktiviteter? År 2006 År 2007 & 2008 Verksamhetsnära diskussioner, utbildning, föreläsning Teateraktiviteter Antal svar (%) Stort utbyte Ganska stort utbyte Ganska litet utbyte Litet utbyte Vet inte Figur 11. Jämförelse mellan 2006 och 2007/2008 års aktiviteter med avseende på personalens utbyte. År 2006 deltog 61 personer och år deltog 99 personer. Av de som deltagit i teateraktiviteterna år 2006 upplever knappt hälften, 49 procent, att de haft stort alternativt ganska stort utbyte. Många i gruppen anser att både föreställningen och seminariet tog upp mycket som var tänkvärt. De övriga i gruppen anser att de haft ganska litet alternativt litet utbyte och menar att de skulle ha mer glädje av mer konkreta diskussioner ute i verksamheterna kring detta. Ser man till stapeln för år 2007 och 2008 visar resultatet att aktiviteterna dessa år upplevts som betydligt mer värdefulla än 2006 års teateraktiviteter. Närmare 80 procent av den tillfrågade personalen anser att de haft stort alternativt ganska stor utbyte av de verksamhetsnära diskussionerna, utbildningen och föreläsningen kring etik och bemötande. Motsvarande andel för teateraktiviteterna år 2006 är 49 procent. 20

Utvärdering av utvecklingsprojekt inom Kompetensstegen i Smedjebackens kommun. Ett utvecklat och förbättrat ledarskap

Utvärdering av utvecklingsprojekt inom Kompetensstegen i Smedjebackens kommun. Ett utvecklat och förbättrat ledarskap Utvärdering av utvecklingsprojekt inom Kompetensstegen i Smedjebackens kommun Ökad kompetens om förhållningssätt och bemötande Ett utvecklat och förbättrat ledarskap Sara Wolff & Ann Katrin Sjöstrand Dalarnas

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

1(4) Fortbildningsgruppen Vård- och omsorgsförvaltningen Hedemora kommun Fortbildningsplan för Vård- och omsorgsförvaltningen 2010 Utbildningsbudgeten 2010 för vård- och omsorgsförvaltningen är på 2484

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Kvalitet i bemötandet

Kvalitet i bemötandet Projektet är genomfört med stöd från Allmänna Arvsfonden Kvalitet i bemötandet HSO Skåne HAREC Försäkringskassan Skåne HSO Skåne 2001/ KiB sid 1 Sammanfattning Kvalitet i bemötandet är ett projekt med

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet 1 Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet Syfte - Mål Detta avtal är ett kollektivavtal som anger riktlinjerna för utvecklingsarbetet på förskola 1-5 år. Parternas ambition

Läs mer

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Östersunds kommuns kvalitetspris Återföringsrapport 2008-10-03 Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Sammanfattande bedömning Östersunds Städ och Hemservice arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Kvalitetsuppföljningsplan 2015

Kvalitetsuppföljningsplan 2015 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (8) 2014-11-04 Kvalitets- och utvärderingskontoret Dnr Än 2014-480 Mattias Bly Äldrenämnden Kvalitetsuppföljningsplan 2015 OMSORG- OCH ÄLDREFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Äldrenämnden

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

100 procent stolt och kompetent. Utvärdering av ett socialfondsprojekt i Avesta kommun. Sara Wolff Dalacampus Uppdrag

100 procent stolt och kompetent. Utvärdering av ett socialfondsprojekt i Avesta kommun. Sara Wolff Dalacampus Uppdrag 100 procent stolt och kompetent Utvärdering av ett socialfondsprojekt i Avesta kommun Sara Wolff Dalacampus Uppdrag Sara Wolff Verksamhetsutvecklare Högskolan Dalarna e-post: swo@du.se 2 Inledning 4 Syfte

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

!! " # # $ " # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2

!!  # # $  # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2 !! " ## $ " ##%% & &' ('#) * %% ) 2 "# Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Ekerö, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Österåker har besvarat frågorna i utvärderingen.

Läs mer

Slutrapport Rehabilitering

Slutrapport Rehabilitering Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten 1 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Omsorgsnämndens mål... 4 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer Mulle Meck bygger vidare 1 2 Detta lilla häfte har vi gjort för att besvara några av de vanligaste frågorna, som ofta dyker upp, oavsett

Läs mer

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal -i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt PROJEKTPLAN Utbildning av omsorgspersonal i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt

Läs mer

Uppföljning av daglig verksamhet LSS

Uppföljning av daglig verksamhet LSS 2013-11-04 SN-2013/2908.726 1 (7) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av daglig verksamhet LSS Förslag till beslut Socialnämnden tar del av sammanställning

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Äldreomsorgens Trygghetsträd

Äldreomsorgens Trygghetsträd Äldreomsorgens Trygghetsträd EXISTENTIELL TRYGGHET PSYKISK TRYGGHET FYSISK TRYGGHET SOCIAL TRYGGHET TRYGGHETS- BEHOV Genomförandeplan Biståndsbeslut INDIVIDEN Övergripande mål 2010-2013; Att utveckla en

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Rapport Kundundersökning Haninge äldreomsorg 2014

Rapport Kundundersökning Haninge äldreomsorg 2014 Äldreförvaltningen Rolf Ljungström 2014-04-30 Rapport Kundundersökning Haninge äldreomsorg 2014 Sammanfattning För fjortonde året har äldreförvaltningen genomfört en kundundersökning med syfte att ta fram

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds Projekt VIGOR utvärderingsrapport Luleå 20120715 Anna Berg Jansson, European Minds Inledning VIGOR är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivits av Storumans kommun med stöd av Europeiska socialfonden

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

www.simrishamn.se 2 (6)

www.simrishamn.se 2 (6) Socialförvaltningen 1 (6) Hemtjänsten SKRIVELSE 2009-01-15 Kristina Privér Verksamhetsutvecklare Sammanfattning av verksamhetsuppföljningar genomförda hösten 2008 Hid nr: 2008.2134 Medicinsk ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad

Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad SIG1000, v4.0, 2012-09-24 1 (8) 2015-02-12 Elisabeth Rågård Projektledare Omsorgen för funktionsnedsatta 070-429 07 25 elisabeth.ragard@sigtuna.se Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad Bakgrund:

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer