Utveckling av kompetensen för strokeomvårdnad. Utvärdering av projekt inom Kompetensstegen i Älvdalens kommun. Sara Wolff

Transkript

1 Utveckling av kompetensen för strokeomvårdnad Utvärdering av projekt inom Kompetensstegen i Älvdalens kommun Sara Wolff Dalarnas forskningsråd, mars 2009

2 Arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd Dalarnas forskningsråd och författaren 2009 ISBN-13: Dalarnas forskningsråd Myntgatan FALUN Tel Hemsida E-post info@dfr.se 2

3 Inledning 4 Bakgrund 4 Kompetensstegen i Älvdalen Beskrivning av utvecklingsprojektet 5 Projektets organisation & arbetsgång. 6 Förväntade effekter 6 Dalarnas forskningsråds uppdrag 6 Metod 8 Resultat 9 Kunskap och erfarenhet av strokevård 9 Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå 16 Motiv till att gå utbildningen 16 Allmänna utvecklingsområden 17 Individuell påverkan 18 Påverkan på arbetssättet 20 Utveckling för verksamheten eller arbetslaget 23 Verksamhetens förmåga att ta tillvara ny kunskap 25 Påverkan gentemot strokepatienten och de anhöriga 27 Förväntade effekter av utvecklingsprojektet 29 Sammanfattande diskussion 32 Utvecklingsprojektets effekter 32 Utbildningens påverkan på verksamhetsnivå och individuell nivå 34 Slutord 35 Referenser 36 Bilagor 37 Bilaga 1. Enkät till utbildningsgruppen vid utbildningens start 37 Bilaga 2. Fördjupningsfrågor till utbildningsgruppen vid utbildningens slut 42 Bilaga 3. Uppföljande enkät till utbildningsgruppen vid utvecklingsprojektets slut 43 Bilaga 4. Uppföljande enkät till övrig relevant personal vid utvecklingsprojektets slut 48 3

4 Inledning Vården har blivit allt mer kompetenskrävande. Oavsett om man som anställd arbetar inom kommunen eller landstinget har nya behandlingsmetoder, ny teknik, mer komplicerade diagnoser, tidigare utskrivning från sjukvården osv, bidragit till ökad specialisering och krav på kompetent handlande. Samtidigt står vi i en situation där vård- och omsorgssektorn kommer att drabbas av stora pensionsavgångar. För att unga människor ska lockas att arbeta inom vård och omsorg måste statusen höjas och arbetet göras attraktivt ur en rad aspekter. Men det handlar inte endast om dem som ska lockas till yrket, utan i högsta grad även om dem som redan finns i yrket och som ska stimuleras att vara kvar och utveckla sig inom området. Flera rapporter har visat att en positiv utveckling sker inom äldreomsorgen, men att det fortfarande finns brister både när det gäller kvaliteten i verksamheterna men även när det gäller personalförsörjningen (prop 2004/05:94). Bakgrund Regeringen gav i juli 2002 ett uppdrag till tio statliga myndigheter att utifrån berörda myndigheters perspektiv och ansvar, utarbeta en gemensam plan för kompetensförsörjning inom kommunernas vård och omsorg. Uppdraget redovisades i juni 2004 i rapporten Investera nu! (Handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg S2004/4695/ST). Avsikten med planen var att skapa bättre förutsättningar för kommunernas och berörda företags kompetensförsörjning (prop 2004/05:94). Mot denna bakgrund aviserade regeringen i budgetpropositionen för år 2005 att 450 miljoner kronor skulle satsas år 2005 för att ge anställda inom vården och omsorgen för äldre möjlighet till kompetensutveckling (prop. 2004/05:1, utgiftsområde 9, volym 6, s. 142). För vardera åren 2006 och år 2007 skulle satsas ytterligare 300 miljoner kronor. Regeringen beslutade den 18 november 2004 att tillsätta en kommitté med uppgift att utveckla principer och utarbeta strategier för stöd till kommunerna för kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen (Dir. 2004:162). Kommittén, som antog namnet Kompetensstegen (S 2004:10), skulle även ansvara för att ta fram underlag och förslag till beslut om stöd, samt för att följa upp effekter av insatt stöd. Kompetensstegen skulle fungera som forum för dialog och samverkan mellan berörda aktörer i frågor som rör kvalitet och kompetensutveckling inom området äldres vård och omsorg. 4

5 Kraven på god kvalitet inom socialtjänst och hälso- och sjukvård är lagfäst. Vilken kvalitet som uppnås inom vård och omsorg beror bland annat på i vilken mån personalen grundar sitt handlande på vetenskap och beprövad erfarenhet. Personalens utbildningsnivå är en av de faktorer som avgör kvalitén i vård och omsorgen. Kommunerna har inte alltid lyckats rekrytera personal till äldreomsorgen med adekvat grundutbildning och här menar Kompetensstegen att utbildningsbakgrunden påverkar möjligheten att byta arbetsområde och få utveckling i yrkesrollen ( ). De anser ytterligare att med adekvat utbildning ökar möjligheterna; Att ge god vård och omsorg som säkrar god kvalitet Till mer självständighet i arbetet Till personlig utveckling Till utveckling av verksamheten Till höjd yrkesstatus Att byta arbetsplats Att söka andra anställningar När det kommer till utvärderingen av de aktiviteter som kommunerna genomför, ska utvärderingen i första hand göras för kommunernas egen skull, så att erfarenheter å ena sidan kan bidra till lärprocesser för att stärka kvalitets- och kompetensutveckling. Å andra sidan handlar utvärderingen av kompetensförstärkningen även om att ta fram underlag för att besvara två huvudfrågeställningar (Fou i Väst/GR 2006, s 1); Har de olika insatser som kommunen startat med hjälp av medel från kompetensstegen lett till kompetensförstärkningar hos personalen? Har kompetensförstärkningarna hos personalen lett till förbättringar för de äldre? Kompetensstegen i Älvdalen Beskrivning av utvecklingsprojektet Den sociala avdelningen i Älvdalens kommun har med hjälp av regeringens satsning på kompetensutveckling inom vård och omsorg om äldre valt att under åren arbeta med följande projekt. Validering av omvårdnadspersonalens kompetens inom stroke, demensvård och vård i livets slut, Utveckling av kompetensen för strokeomvårdnad, Vård i livets slut; den långsamma döden, Utbildning i demensvård för hemvårdspersonal. I de inledande samtalen mellan Dalarnas forskningsråd och representanter för den Sociala avdelningen, äldreomsorg, beslutades att utvärderingen skulle fokusera på projektet Utveckling av kompetensen för strokeomvårdnad. I detta utvecklingsprojekt ingår två aktiviteter, dels fortbildning i vård och rehabilitering av strokesjuka och dels att organisera stroketeam. Enligt kommunens ansökan till Kompetensstegen kommer dessa två aktiviteter att ske parallellt under projekttiden ((Älvdalens 5

6 kommun ansökan om statligt stöd, aktivitetsbilaga B nr:2 Komplettering, B.3.4. (Aktivitetsplan, inkl tidsplan)). Projektets organisation & arbetsgång. Projektorganisationen har en styrgrupp bestående av kommunens medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), tillika projektledare, en arbetsterapeut, socialchefen samt några ur sociala avdelningens ledningsgrupp. Urvalet till utbildningen i strokerehabilitering föregicks av en intresseanmälan bland personalen, där kravet var utbildad undersköterska samt fast anställning i Älvdalens kommun. Därefter ansvarade MAS och arbetsterapeut för det slutgiltiga urvalet. Av de 20 undersköterskor som valts ut kommer 12 från särskilt boende och åtta från hemtjänsten. Utbildningen omfattar 10 högskolepoäng och genomförs av Högskolan Dalarna. Föreläsningar sker i Älvdalen en gång i veckan och däremellan utförs egna studier. Ledighet med lön beviljas föreläsningsdagar samt tentamensdagen. Utbildningen startar i april 2007 och avslutas i januari Utbildningen har följande innehåll: Allmän orientering Omvårdnadsmoment Teoretiska föreläsningar Psykosociala aspekter Undervisning av sjukgymnast Undervisning av arbetsterapeut Logoped Av intresseanmälan framgår även att de som genomfört utbildningen eventuellt kan komma att erbjudas anställning inom den nyöppnade kortvårdsavdelningen (Intresseanmälan till Högskoleutbildning 10 poäng, Kompetensbevis i strokerehabilitering). Förväntade effekter Kommunens förväntade effekter av utvecklingsprojektet innebär att: kommunens personal samverkar i rehabiliteringen och vård tillsammans med öppenvården och rehabiliteringskliniken av strokedrabbade vilket leder till att flera kan återhämta sig och komma hem med stöd av hemvårdsorganisationen ((Älvdalens kommun ansökan om statligt stöd, aktivitetsbilaga B nr:2 Komplettering, B.4. (Förväntade effekter av aktiviteten)) Dalarnas forskningsråds uppdrag Enligt upprättat dokument mellan Dalarnas forskningsråd och Älvdalens kommun ska utvärderingen fokusera på den del i utvecklingsprojektet som rör utbildningen i strokerehabilitering. Centralt i detta arbete kommer vara deltagarnas motivation och inställning till kompetenshöjning och om deras värderingar och yrkesidentitet 6

7 förändras över tid. Utvärderingen ska även belysa hur kompetenshöjningen kommer verksamheten till del. Det sistnämnda görs bland annat genom att ställa frågor kring de förväntade effekter kommunen formulerat för detta utvecklingsprojekt (Älvdalens kommun ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:2 komplettering B.4.). Utvärderingsarbetet påbörjas i januari 2007 och avslutas under våren Utöver kontinuerlig återföring av resultaten under projekttiden, kommer det sammanlagda resultatet sammanställas i en skriftlig slutrapport. 7

8 Metod Utvärderingsarbetet har skett genom främst återkommande enkäter till utbildningsgruppen samt en enkät till övrig personal, relevant för strokevården i kommunen. Samtliga enkäter har utformats i samråd med MAS och arbetsterapeut. En viktig del i utvärderingsarbetet har även varit den kontinuerliga kontakt och de möten som skett med representanter ur styrgruppen, MAS och arbetsterapeut. Två enkäter har distribuerats till de 20 eleverna, en i anslutning till utbildningens start (mars 2007) och en i anslutning till utvecklingsprojektets avslut (december 2008/januari 2009). Den första enkäten (mars 2007) bestod av två delar, där den första behandlade gruppens kunskaper och erfarenheter av strokevård. Den andra delen inriktade sig på frågor kring utbildningsgruppens förväntningar och vad de trodde utbildningen skulle få för möjliga effekter. Samtliga 20 i gruppen besvarade enkäten. I den ursprungliga utvärderingsplanen skulle efter avslutad utbildning (januari 2008), arbetet ske i tre fokusgrupper inom utbildningsgruppen. På grund av svårigheter att samordna dessa träffar beslutades i samråd med MAS och arbetsterapeut att istället låta gruppen individuellt besvara några fördjupningsfrågor. Den andra enkäten till gruppen sändes ut vid utvecklingsprojektets slut, december 2008/januari Antal inkomna enkäter var vid detta tillfälle 14 stycken 1. Vid utvecklingsprojektets slut skickades även en enkät till ett urval av övrig relevant personal för utvecklingsprojektet. Det totala antalet i denna grupp var 17 personer. Urvalet till denna grupp gjordes av MAS och arbetsterapeut. I gruppen om totalt 17 personal finns både omvårdnadspersonal från kortvårdsavdelningen, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor representerade. Enligt direktiv från kommitéen Kompetensstegen ska utvärderingen i första hand göras för kommunernas egen skull så att erfarenheter kan bidra till läroprocesser och detta för att stärka verksamhetsnära kvalitets- och kompetensutveckling. Som ett led i detta har två delredovisningar 2 genomförts under projekttiden. Den första rapporteringen skedde under våren 2007 till delar ur styrgruppen för Kompetensstegen i Älvdalen. Den andra delredovisningen ägde rum under hösten Vid det första tillfället redovisades resultaten från den första enkäten till utbildningsgruppen och vid det andra tillfället redovisades resultaten från utbildningsgruppens fördjupningsfrågor. 1 Två av dessa 14 personer har på grund av fortsatta studier inte besvarat frågorna. 2 Delredovisningarna bestod av både en muntlig och en skriftlig del. 8

9 Resultat I det här kapitlet redovisas resultaten i tre separata avsnitt. Det första avsnittet berör utbildningsgruppens uppfattningar och synpunkter kring sin kunskap och erfarenhet av strokevård. Det andra avsnittet redovisar resultaten från både utbildningsgruppen och gruppen övrig relevant personal, med fokus på deras syn på utbildningens påverkan och betydelse på individuell- och verksamhetsnivå. Det tredje och sista avsnittet belyser de två gruppernas syn på de av kommunen formulerade förväntade effekterna av utvecklingsprojektet. I de fall det förekommer att någon person valt att inte besvara en viss fråga, framgår det i figurtexten direkt under diagrammet. Kunskap och erfarenhet av strokevård HAR DU VÅRDAT EN STROKEPATIENT DE SENASTE Har du vårdat en strokepatient de senaste: 10 5 Antal svar mån 6-12 mån mån mån Jag har aldrig vårdat en strokepatient Figur 1. Fördelning över utbildningsgruppens svar. Internt bortfall tre personer. Diagrammet ovan visar att samtliga 17 personer i gruppen som besvarat frågan, någon gång har vårdat en strokepatient. Av dessa 17 uppger tio personer att de vårdat en strokepatient det senaste halvåret. Dessa tio refererar till att de med jämna mellanrum får hem strokepatienter från lasarettet till det egna hemmet, alternativt vårdar boende som haft en stroke. Fem personer i utbildningsgruppen anger att de vårdat en strokepatient de senaste två till tre åren. Oavsett om personalen vårdat en strokepatient relativt nyligen eller för några år sedan, framträder likartade 9

10 synpunkter från gruppen: de upplever att de aldrig riktigt känt att deras kunskaper varit tillräckliga för att hjälpa strokepatienterna på rätt sätt. HANDLEDNING AV SJUKGYMNAST ELLER ARBETSTERAPEUT I VÅRDEN AV STROKEPATIENTER Har du haft handledning av sjukgymnast eller arbetsterapeut i vården av strokepatienter? Nej; 9 Ja; 10 Figur 2. Fördelning över utbildningsgruppens svar. Internt bortfall en person Tio av de 19 personer som besvarat frågan uppger att de haft handledning av sjukgymnast eller arbetsterapeut i vården av strokepatienter. Dock framhåller dessa att det varit alldeles för lite handledning och sjukgymnastik och att det mest bestått i att visa olika liggställningar. Några uttrycker också att, när det väl kommer till att använda sina kunskaper praktiskt, så finns inte riktigt tiden hos strokepatienterna för detta. De övriga nio anger att de inte haft handledning av sjukgymnast eller arbetsterapeut i vården av strokepatienter. Någon i gruppen relaterar till att endast någon i arbetsgruppen blivit handledd och att denne i sin tur skulle förevisa för övrig personal. Flera uttrycker även en stark önskan och behov av att få fortlöpande handledning och ser gärna att den sker utifrån varje enskild patients förutsättningar. 10

11 SVÅRIGHETER I ARBETET MED STROKEPATIENTER Beskriv vad som varit svårt med ert arbete med strokepatienter? (Flera alternativ kan anges) 8 Afasi Arbetsmiljön i hemmet Övriga funktionshinder Okunskap om sjukdomen i stort Okunskap om rehabilitering Tidsbrist Antal svar Figur 3. Fördelning över utbildningsgruppens svar. Internt bortfall en person. Den här frågan var av så kallad öppen karaktär, dvs. den hade inga svarsalternativ, utan personerna bads beskriva vad de upplever är svårt i deras arbete med strokepatienter. Utifrån personernas skrivna svar har följande karaktärsområden framträtt. Benämningarna på områdena är valda utifrån personernas beskrivande svar. Personerna har i flera fall beskrivit fler än en svårighet, vilket gör att det totala antalet svar uppgår till över 20. Det som utbildningsgruppen upplever som besvärligast i sitt arbete med strokepatienter är deras talsvårigheter, vilket i flertalet fall även leder till kommunikationssvårigheter mellan personal och patient. Flera i gruppen upplever även att deras bristande kunskaper om sjukdomen i stort är ett hinder i vården av strokepatienter. Nedan följer några beskrivningar från utbildningsgruppen som faller inom karaktärsområdet okunskap om sjukdomen i stort. Svårigheter i att: kunna förstå om det är lathet eller oförmåga när framstegen uteblir kunna ta de patienter som visar aggressivitet, hur lugnar jag dem? Bemöta patienterna, förstår de vad jag säger och hur läser jag av detta? göra jag mig förstådd av patienten, är jag tydlig nog? Ytterligare ett område som tydligt framträder, där personerna beskriver svårigheter, är okunskap om rehabilitering. En i gruppen uttrycker: Jag upplever det svårt att veta att det jag gör i omvårdnad/träning gagnar just den här patienten bäst. De har ju så olika skador så varje individ behöver ett individuellt program. Svårigheter kopplade till områdena arbetsmiljön i hemmet och övriga funktionshinder nämns av ett fåtal, där de upplever att det många gånger är trångt i hemmen med dåliga sängar och trånga toaletter. Utöver den mer fysiska arbetsmiljön i hemmen 11

12 framkommer även funderingar kring hur man på ett bra sätt kan förhålla sig till den personliga integriteten hos strokepatienten när man arbetar i deras hem. Karaktärsområdet övriga funktionshinder är, utifrån gruppens svar exempelvis sväljsvårigheter hos patienterna samt de dolda funktionshindren som gruppen beskriver att många strokepatienter har. FICK DU INFORMATION OM VILKEN TYP AV HJÄRNSKADA STROKEPATIENTEN LED AV Fick du information om vilken typ av hjärnskada strokepatienten led av? ; Ja, på mitt eget initiativ 4 Ja ; 3 Nej; 12 Figur 4. Fördelning över utbildningsgruppens svar. Internt bortfall en person Figur 4 visar att 12 av 19 personer som svarat på frågan inte anser att de fått information om vilken typ av hjärnskada strokepatienten led av. Flera i gruppen framhåller att det i allmänhet enbart rapporteras att det är en stroke, men inte vilken typ. Tre personer anser att de fått bra information om vilken typ av hjärnskada strokepatienten led av. Fyra personer uppger att de på eget initiativ tagit reda vilken typ av hjärnskada strokepatienten led av. Likväl påpekar gruppen att det inte alltid är så lätt att tyda diagnoserna som är skrivna från lasarettet. Med tanke på detta uttrycks en stor förhoppning på att utbildningen ska ge dem den kunskap som krävs för att lättare kunna förstå det som skrivs från lasarettet. 12

13 HUR SER DU PÅ ORDET REHABILITERING? Beskriv hur du ser på ordet rehabilitering (Flera alternativ kan anges) 10 Träning för att kunna återanpassas till vardagen Träning för att bibehålla befintliga funktioner 8 6 Träning för att om möjligt återfå funktioner man förlorat Träning för att upprätthålla livskvalitet 4 Antal svar Figur 5. Fördelning över utbildningsgruppens svar hur de ser på ordet rehabilitering. I likhet med frågan som redovisades i figur 3 har inte heller denna fråga några svarsalternativ, utan personerna ombads beskriva hur de ser på ordet rehabilitering. Samtliga 20 personer i utbildningsgruppen har besvarat denna fråga. Personerna har i några fall gett mer än en beskrivning på ordet rehabilitering, vilket gör att svaren totalt uppgår till fler än 20. Utifrån gruppens beskrivningar har följande fyra karaktärsdrag på ordet rehabilitering framkommit: Träning för att kunna återanpassas i vardagen Träning för att bibehålla befintliga funktioner Träning för att om möjligt återfå funktioner man förlorat Träning för att upprätthålla livskvalitet. De flesta svaren visar att personerna i första hand ser på ordet rehabilitering som en träning för att återanpassas i vardagen. Åtta personer i gruppen ser rehabilitering som träning för att om möjligt återfå funktioner man förlorat. En i gruppen säger: Rehabiliteringen måste påbörjas så fort som möjligt och hålla en hög intensitet fram tills patienten fått igen så mycket som möjligt av sin rörlighet igen. De sex som ser rehabilitering som i första hand träning för att upprätthålla livskvalitet, betonar betydelsen av att i så hög grad som möjligt komma tillbaka till det liv man hade innan stroken. En i gruppen uttrycker: Det kryper ju ned i åldrarna, till personer som är mitt i livet med barn och arbete, så det är jätteviktigt att träna upp sig för att till viss mån bli som förr. Fyra i gruppen tycker även att ordet rehabilitering handlar om träning för att bibehålla befintliga funktioner, dvs. att i första hand se till de funktioner som strokepatienten inte har förlorat. 13

14 RÄDSLOSITUATIONER VID VÅRD AV STROKEPATIENTER Av utbildningsgruppens 20 personer uppger 12 att de inte har känt sig rädda i någon vårdsituation med en strokepatient. Icke desto mindre upplever de övriga åtta att de känt sig rädda i någon vårdsituation. Personerna har angivit mer än en rädslosituation, vilket gör att svaren totalt uppgår till fler än åtta. Rädslosituationer Sväljsvårigheter Aggressivitet Fallrisk Okunskap om rehabilitering Antal svar Figur 6. Fördelning över utbildningsgruppens svar för de åtta personer som upplevt rädsla i någon situation med en strokepatient. Utifrån de åtta personernas svar har fyra specifika situationer framträtt där det upplever sig rädda. Fyra personer beskriver att deras rädsla är kopplad till olika typer av träningssituationer, vilket de menar i hög grad beror på deras bristande kunskaper kring rehabilitering. En i gruppen beskriver: Ibland kan jag känna mig osäker och rädd för att göra mer skada än nytta, genom exempelvis fel lyftteknik. Likaså upplever några rädsla i situationer när personalen inte kunnat hantera patientens ilska, när strokepatienten har kraftiga och plötsliga humörsvängningar, blir arg eller gråter utan anledning. Sväljsvårigheter och fallrisk är situationer som nämns av ett fåtal. 14

15 UPPLEVELSE AV OTILLRÄCKLIGHET VID VÅRD AV STROKEPATIENTER 18 av de 20 personerna i utbildningsgruppen har i någon vårdsituation känt sig otillräckliga. Situationer när personalen känner sig otillräcklig Afasi/kommunikationssvårigheter Sväljsvårigheter Aggressivitet/gråtmildhet Okunskap om sjukdomen i stort Okunskap om rehabilitering Tidsbrist 2 1 Antal svar Figur 7. Fördelning över utbildningsgruppens svar för de 18 personer som i någon situation känt sig otillräcklig. Även denna fråga är kategoriserad utifrån personernas beskrivande svar. Många av de områden/situationer som gruppen nämnde som rädslosituationer framträder också här. De flesta i gruppen känner sig mest otillräckliga när det handlar om att förstå vad patienten vill och detta med tanke på att patienterna många gånger har stora svårigheter att uttrycka vad de önskar och känner. Flera personer beskriver att de i många situationer inte vet hur man ska gå tillväga och att de känner sig osäkra i hur de ska bemöta patienten i olika situationer. Detta beror enligt gruppen främst på att de i dagsläget saknar kunskap om hur man bäst ska kunna hjälpa patienten. De nyss framförda beskrivningarna faller inom området okunskap om sjukdomen i stort. Likaså känner sig fyra personer otillräckliga när de upplever att tiden inte räcker till hos patienten. Detta leder till en stress hos personalen som de menar påverkar strokepatienten negativt. En känsla av otillräcklighet förekommer även vid träningssituationer, än en gång beroende på personalens upplevelse av okunskap kring rehabiliteringsområdet. En person i gruppen säger: Det känns inte bra när jag inte vet hur felställningar uppstår och att heller inte veta hur man skulle åtgärda det. I likhet med personernas beskrivningar över rädslosituationer upplevs likaså en otillräcklighet när patienten exempelvis får kraftiga humörsvängningar. 15

16 Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå Motiv till att gå utbildningen Av vilken/vilka anledningar valde du att gå utbildningen? (Flera alternativ kan anges) Personlig utveckling Klara mitt arbete Kunna byta arbetsuppgifter Få behörighet Komma bort från arbetet Kunna byta arbetsgivare Antal svar Figur 8. Fördelning över utbildningsgruppens olika motiv till att gå utbildningen vid utbildningens början, mars Diagrammet i figur 8 visar att utbildningsgruppens främsta drivkrafter till att fortbilda sig inom strokerehabilitering är personlig utveckling. 17 personer i gruppen anser även att deras motiv till att gå utbildningen är att kunna prestera bättre i sitt arbete och de poängterar att arbetssituationen känns tryggare med mera kunskap. Det tredje främsta motivet till att gå utbildningen, vilket sex stycken uppger, är att man får behörighet. Ingen i gruppen ser utbildningen som ett led i att byta arbetsgivare eller komma bort från arbetet. Däremot finns det några som ser utbildningen som en möjlighet att byta arbetsuppgifter. 16

17 Allmänna utvecklingsområden Genom utbildningen som helhet har jag utvecklat (Flera alternativ kan anges) Min förmåga att reflektera och kritiskt granska Goda och relevanta ämneskunskaper 10 En ökad helhetssyn för vård och omsorgskedjan Min förmåga att sätta ord på mitt eget kunnande Min förmåga att argumentera Min förmåga att lösa problem 3 3 Min förmåga att utföra mitt arbete generellt 2 Min förmåga att fatta beslut 0 Jag upplever inte att jag utvecklats Antal svar Figur 9. Fördelning över de områden som utbildningsgruppen upplevt att de som helhet utvecklat under utbildningen och projektet, januari Diagrammet i figur 9 visar att 10 av de 12 personer som besvarade enkäten vid projektets slut ser att utbildningen gett dem en ökad helhetssyn för vård- och omsorgskedjan. Halva gruppen upplever även att de fått goda och relevanta ämneskunskaper samt utvecklat en förmåga att reflektera och kritiskt granska sin omgivning. Ett fåtal ser att deras förmåga att sätta ord på sitt eget kunnande och att argumentera har utvecklats i och med utbildningen. Oavsett vilken utveckling som personerna i gruppen anser ha skett, framhålls från flera att utbildningen satt igång något mycket positivt hos dem. En av kommentarerna från gruppen lyder: Jag upplever nu att jag tänker till på ett annat sätt än tidigare, att jag har en bättre förståelse för den strokedrabbade och att jag ser saker på andra sätt. 17

18 Individuell påverkan MÖJLIGA PÅVERKANSOMRÅDEN VID UTBILDNINGENS BÖRJAN, VÅREN 2007 Hur tror du att utbildningen kommer att påverka dig som individ? (Flera alternativ kan anges) Positivare inställning till mitt arbete Större ansvarstagande Ökad motivation till fortsatta studier Ökat självförtroende Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter Ökad möjlighet till ny arbetsgivare 4 4 Den kommer inte påverka mig som individ 0 0 Antal svar Figur 10. Fördelning över de individuella områden som utbildningsgruppens tror kommer att påverkas av utbildningen, mars Liksom i föregående fråga gavs utbildningsgruppen möjligheten att ange flera alternativ till hur de ser att utbildningen kommer påverka dem personligen. Utbildningsgruppen tror till största del att utbildningen kommer att leda till ett större individuellt ansvarstagande och ökat självförtroende. Många hoppas också att utbildningen kommer att medföra att de får en positivare inställning till sitt arbete. Några nämner även att de tror att utbildningen kommer ge dem en ökad motivation till fortsatta studier samt att byta arbete/arbetsuppgifter. Ingen i utbildningsgruppen tror att utbildningen kommer att leda till en ökad möjlighet att byta arbetsgivare. 18

19 PÅVERKANS OMRÅDEN VID PROJEKTETS SLUT, JANUARI 2009 Hur anser du att utbildningen påverkat dig som individ? (Flera alternativ kan anges) Positivare inställning till mitt arbete 9 Större ansvarstagande Ökad motivation till fortsatta studier 6 7 Ökat självförtroende Ökad motivation till att byta arbete/arbetsuppgifter Ökad möjlighet till ny arbetsgivare Utbildningen har inte påverkat mig som individ 0 Antal svar Figur 11. Fördelning över de individuella områden som utbildningsgruppens anser har påverkas av utbildningen och projektet, januari Vid projektets slut bekräftar personalen i stort sett det som de vid utbildningens start förväntade sig skulle påverkas mest. Diagrammet i figur 11 visar att utbildningen framför allt gett personerna ett ökat självförtroende. Att de just upplever detta framhåller flera, beror på att de nu har den kunskap som tidigare saknades, bl. a när det gäller att hantera olika situationer med strokepatienter. Flera känner även att de fått ett större ansvarstagande och att de blivit mer positivt inställda till sitt arbete. Tre i gruppen har i och med utbildningen ökat sin motivation till att fortsätta studera. Ingen i gruppen upplever att de inte påverkats som individer av utbildningen. 19

20 Påverkan på arbetssättet VID UTBILDNINGENS BÖRJAN, MARS 2007 Tror du att deltagandet i utbildningen kommer bidra till att ditt arbetssätt påverkats i något avseende? 12 Antal svar 6 2 I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 12. Utbildningsgruppens inställning till utbildningens möjliga påverkan på deras arbetssätt. Vid utbildningens början tror, som framgår av diagrammet ovan, 18 av 20 (90%) i utbildningsgruppen i mycket stor eller i viss utsträckning att deras arbetssätt kommer att påverkas i något avseende. Flertalet är dock i det här skedet något tveksamma och uttrycker: vi får vänta och se. Gruppen tror bl. a att den ökade kunskapen om strokevård, förhoppningsvis kommer att leda till att de får en större förståelse för strokepatienten och därigenom kommer deras arbetssätt att påverkas. Gruppen har även en förhoppning att de efter utbildningen kommer kunna arbeta mer terapeutiskt med patienterna. Majoriteten i gruppen nämner dock att de inte tror att arbetssättet kommer att påverkas i någon högre utsträckning om inte tiden hos patienten ökar. De sex i gruppen som har en mer bestämd tro att deras arbetssätt kommer att påverkas anser att de i och med att deras kunskaper om stroke ökar, blir mer säkra och professionella i sin arbetsroll, vilket leder till att deras bemötande gentemot strokepatienterna blir bättre. VID UTBILDNINGENS SLUT, JANUARI 2008 Vid utbildningens slut upplever gruppen som helhet att de har fått mer kunskap om stroke och de olika symtom som följer. I och med en känsla av ökad säkerhet och trygghet hos gruppen kommer de att ifrågasätta mer och stå på sig mera gentemot sina arbetskamrater och inte bara godta det som sägs. Här framkommer en hel del farhågor i gruppen, att detta inte kommer att bli så lätt. I högre grad nu än innan utbildningen ser de även vikten av att strokepatienten kommer under behandling så snabbt som möjligt. Därmed blir det enligt gruppen lättare att arbeta på ett bra sätt som underlättar både för vårdtagaren och personal. Likaså har gruppens lyhördhet 20

21 ökat, där en person uttrycker: Man förstår nu varför många vägrar olika saker som beror på depression och inte på vrånghet, det ska jag tänka mer på. Gruppen ser också betydelsen av att arbeta i ett lugnare tempo och inte stressa, där utbildningen gett dem kunskaper att på ett bättre sätt strukturera sin arbetsdag, både med enskilda kollegor och i mindre grupper. Vidare upplever gruppen att de fått ett mer rehabiliterande syn- och arbetssätt, där det centrala är att puffa patienterna i rätt riktning till att bli så bra som möjligt och inte som det många gånger var innan utbildningen, att man hjälpte dessa patienter lite för mycket. En kommentar från gruppen lyder: Så som jag arbetade innan utbildningen, blev patienterna mer hjälpberoende med tiden, vi stjälpte istället för att hjälpa. Hoppas det blir ändring på det nu! Förutom att de lärt sig vikten av att inte hjälpa för mycket, har utbildningen gett dem kunskaper i hur man lyfter och förflyttare patienten på ett enklare och lättare sätt. Flera av de som arbetar natt framhåller deras nya kunskaper om olika viloställningar. Det sista gruppen tar upp berör både deras arbetssätt och verksamheten i stort. Det gäller deras förhoppning på själva organiserandet av stroketeamet och att de gentemot sina arbetskamrater ska få möjlighet att kunna förmedla det goda och positiva i de kunskaper och praktiska tips som de lärt sig under utbildningen. 21

22 VID UTVECKLINGSPROJEKTETS SLUT, JANUARI 2009 Anser du att utbildningen av 20 personal lett till att ert arbetssätt påverkats i något avseende? Gruppen övrig personal Utbildningsgruppen Antal svar I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 13. Jämförelse mellan utbildningsgruppen och gruppen övrig personal avseende deras inställning till utbildningens påverkan på deras arbetssätt. Ser man till utbildningsgruppens inställning när utvecklingsprojektet är avslutat har deras tro på utbildningens påverkan på arbetssättet minskat något. 83% tror vid projektets slut att arbetssättet påverkats i mycket eller viss utsträckning. De i utbildningsgruppen som hade högt ställda förväntningar har även minskat: en av 12 (8%) vid projektets slut, i jämförelse med sex av 20 (30%) vid utbildningens början. Trots att gruppens uppfattning minskat något anser flertalet att deras trygghet i vården av strokepatienter ökat och att de använder sina kunskaper från utbildningen, framför allt när det gäller förflyttningar och arbetsträning. Några i gruppen upplever även att de numer har ett mer självständigt arbete än innan utbildningen. Av de som anser att ingen direkt förändring skett när det gäller deras arbetssätt, betonar flera att det är svårt att arbeta när inte resten av arbetsgruppen arbetar mot samma mål. Ser man till gruppen övrig personal är upplevelsen att utbildningen konkret påverkat arbetssättet något lägre än hos utbildningsgruppen, 70% i denna grupp mot 83% i utbildningsgruppen. Gruppen övrig personal upplever att arbetssättet främst påverkats hos dem som gått själva utbildningen samt hos delar av den personal som ska ingå i stroketeamet. Samtidigt är de osäkra på hur utbildningsgruppens tidigare kunskaper var, vilket de anser gör det svårt att se om någon påverkan på arbetssättet skett. 22

23 Utveckling för verksamheten eller arbetslaget VID UTBILDNINGENS BÖRJAN, MARS 2007 Tror du att ditt deltagande i utbildningen kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget? 14 Antal svar 5 1 I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 14. Utbildningsgruppens inställning till utbildningens möjliga utveckling på verksamheten eller arbetslaget Utbildningsgruppens förväntningar på vad utbildningen kan leda till för utveckling i verksamheten eller för arbetslaget är vid utbildningens början något högre än vad gäller påverkan på arbetssättet (figur 12). Övervägande delen av gruppen tror att utbildningen i viss utsträckning kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget. Ett skäl till deras tveksamhet är upplevelsen att det finns alltför många personer i verksamheten som redan vet bäst, styr och dominerar verksamheten. Av den anledningen tror gruppen att dessa personer kommer att ha svårt att vara öppna och lyhörda för den nya kunskap som de som går utbildningen kommer att bidra med. Övriga synpunkter från dessa 14 är lite mer positiva. De framhåller mer en förhoppning att utbildningen i sig ökar möjligheten att påverka verksamheten med tanke på att de sannolikt får ett annat tänk och därmed kanske finner positiva lösningar på problem. Det stora flertalet i den här gruppen betonar värdet i och förhoppningen att kunna visa och lära arbetskamrater hur man arbetar och vårdar strokepatienter och även friska upp deras minne över hur man på bästa vis hjälper en strokepatient. De i gruppen som tror att utbildningen i mycket stor utsträckning kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget betonar även dem värdet och vikten av att förmedla sina kunskaper vidare till arbetskamraterna. Det som däremot skiljer grupperna åt på den här punkten, är att de här sex personerna är mycket mer säkra på att utbildningen konkret kommer utveckla verksamheten eller arbetslaget. Det som framträder hos i stort sett hela utbildningsgruppen är att mycket verkar 23

24 hänga på vad de tror om sina arbetskamrater och vilken förmåga, vilja och intresse gruppen tror att kamraterna har att ta emot deras nya kunskap. VID UTBILDNINGENS SLUT, JANUARI 2008 De sex i gruppen som redan innan utbildningen arbetade på kortvårdsavdelningen kan se att verksamheten kommer att påverkas av utbildningen, även om de inte direkt kan se något konkret så snart efter avslutad utbildning. Emellertid tycker de sig redan nu se att verksamheten mer inriktas kring teamarbete, dvs. att undersköterskor, sjuksköterskor arbetsterapeuter, sjukgymnaster arbetar närmare varandra, vilket därmed ger en trygghet både för personal och patient. De i utbildningsgruppen som arbetar inom särskilt boende uttrycker i det här skedet mer förhoppningar om vad deras utbildning kan ge verksamheten. De hoppas att deras nyvunna kunskaper ska användas som resurs i verksamheten och att arbetskamraterna är lyhörda när de kommer med nya förslag och tips till hur man kan göra. Personalen önskar också att verksamheterna på de särskilda boendena fokuserar mer på träning och möjliggör det lugn en strokepatient behöver. Även om personalen ser att mycket kvarstår innan de särskilda boendena är där, så ser de vikten av att snarast arbeta med detta och då både i verksamhetens planering och struktur. Det framkommer även en stark önskan från hela utbildningsgruppen att fler av deras kollegor får möjlighet att gå denna utbildning. VID UTVECKLINGSPROJEKTETS SLUT, JANUARI 2009 Anser du att utbildning av 20 personal lett till utveckling för verksamheten/arbetslaget? Gruppen övrig personal Utbildningsgruppen I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 15. Jämförelse mellan utbildningsgruppen och gruppen övrig personal avseende deras inställning till utbildningens utveckling för verksamheten/arbetslaget. Internt bortfall, en person ur utbildningsgruppen Den starka övertygelse gruppen hade när utbildningen avslutades, att verksamheten skulle utvecklas, har ett år senare markant dämpats. Flera i gruppen uttrycker en viss 24

25 uppgivenhet och menar att det är svårt att arbeta för en positiv verksamhetsutveckling när inte resten av arbetsgruppen arbetar mot samma mål. Likaså ser flera att det i realiteten inte har betydelse vad de kommer med, eftersom beslut av vikt för verksamheten ändå sker ovanför deras nivå, exempelvis hos distriktssköterskorna. Emellertid ser gruppen övrig personal, dvs. personal från kortvårdsavdelningen, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster, något mer positivt på effekterna i verksamheten. Samtidigt finns en upplevelse att arbetstempot är alltför högt och personalstyrkan för liten, vilket gör att personalen inte känner att det finns tid att utveckla och göra bättre. Flera i gruppen övrig personal har svårt att bedöma om någon utveckling skett, eftersom de inte arbetar på kortvårdsavdelningen permanent utan endast är på avdelningen sporadiskt. Det som tydligt framkommer både hos utbildningsgruppen och gruppen övrig personal är uppfattningen att mycket hänger i luften kring själva stroketeamet. Några upplever att teamet ännu ej formats. Andra ser att arbetet till viss del påbörjats, men att mycket kvarstår kring framför allt arbetssätt och rutiner. Verksamhetens förmåga att ta tillvara ny kunskap UTIFRÅN GRUPPEN ÖVRIG PERSONAL Tar ni vara på den kunskap som den fortbildade personalen har i och med sin utbildning i strokerehabilitering? Nej; 4 Ja; 13 Figur 16. Gruppen övrig personals syn på ny kunskap i verksamheten. Cirkeldiagrammet i figur 16 visar att 13 av 17 personer i gruppen övrig personal anser att de tar tillvara den kunskap som personalen fått via utbildningen i strokerehabilitering. Jag upplever att jag frågar någon av dem när det är något jag inte vet, t ex bra viloställningar eller förflyttning, säger en person i gruppen. Samtidigt uppger de att det endast är två personer, av från början sex från utbildningen, som arbetar kvar på kortvårdsavdelningen. Även om det stora flertalet uppgivit ett ja på denna fråga, 25

26 beskriver flera att de i första hand vänder sig till sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast när det gäller strokepatienter. De i gruppen som anser att de inte tar tillvara den nya kunskapen menar att det beror på alltför stor personalomsättning på kortvårdsavdelningen, men även på att själva stroketeamet, bestående av sjukgymnaster, sjuksköterskor och arbetsterapeuter, inte riktigt fått till ett bra samarbetat för att få ihop riktlinjer för strokevården. UTIFRÅN UTBILDNINGSGRUPPEN Upplever du att dina arbetskamrater tar hjälp av dina kunskaper inom strokevård? Antal svar I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 17. Utbildningsgruppens upplevelse över hur arbetskamraterna tar tillvara deras nya kunskap. Till skillnad från gruppen övrig personal upplever inte utbildningsgruppen i lika hög grad att deras nya kunskap tas tillvara. De flesta i utbildningsgruppen anser att arbetskamraterna arbetar som de alltid gjort och därmed inte är mottagliga för ny kunskap. 26

27 Påverkan gentemot strokepatienten och de anhöriga VID UTBILDNINGENS BÖRJAN, MARS 2007 Tror du att ditt deltagande i utbildningen bidrar till att ditt bemötande Gentemot anhöriga Gentemot strokepatienten I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 18. Utbildningsgruppens syn på möjligheten att personalens bemötande gentemot strokepatienten och anhöriga påverkas. Vid utbildningens början tror övervägande delen av gruppen att deras bemötande gentemot patienterna i mycket stor utsträckning kommer att påverkas. Gruppens kommentarer tangerar de tidigare frågorna kring påverkan på arbetssättet och utveckling för verksamheten/arbetslaget. Då som nu innebär det en tro på att utbildningen skapar en ökad säkerhet och trygghet, vilket även ger positiva effekter för strokepatient och anhörig. Gruppen tror även att de i och med utbildningen, på ett bättre sett än tidigare, kommer kunna motivera strokepatienten så att denne känner sig trygg i olika situationer. En beskrivning från gruppen lyder: Som utbildad inom detta område kommer jag kunna hjälpa, bemöta och ha förståelse för patientens behov. De i gruppen som i viss utsträckning tror att bemötandet kommer påverkas, uttrycker sig i stort sätt på liknande vis som ovan, dock med en viss osäkerhet och tveksamhet. När det kommer till huruvida bemötandet gentemot de anhöriga kommer att påverkas, anger 16 av 20 svarsalternativet i viss utsträckning eller i mycket stor utsträckning. Dessa personer framhåller att med ökade kunskaper om sjukdomen och när de förstår patienternas problematik, kommer följden även bli en bättre förståelse för hur de anhöriga känner sig. Personalen tror likaså att de i och med utbildningen kommer kunna ge de anhöriga ett mer professionellt bemötande, ge mer information kring sjukdomen och besvara deras frågor på ett mer tydligt och adekvat sätt. De sju i gruppen som uppgivit i viss utsträckning, menar att, även om personalen blir mer säker och trygg i sin roll, får mer kunskap om sjukdomen etc., mycket även hänger på de anhöriga själva om bemötandet kommer att påverkas. En i gruppen beskriver detta med orden: Att personalen har goda kunskaper räcker det inte alla 27

28 gånger till. En del anhöriga inser inte, eller vill inte förstå att deras närstående inte klarar av vissa saker, ej eller varför de gör si eller så. Ett fåtal i gruppen nämner också de svårigheter som ibland kan förekomma när man arbetar hemma hos någon, där den ene är sjuk och den andre frisk. Inte alltför ovanligt är att en konflikt uppstår mellan paren, där personalen upplever att de hamnar mitt emellan och inte alls vet hur de ska bemöta eller agera. Här hyser gruppen hopp om att utbildningen kommer ge dem både ny kunskap och rätt verktyg för att bemöta den här typen av problematik. VID UTBILDNINGENS SLUT, JANUARI 2008 Det gruppen ansåg när det gällde deras förändrade arbetssätt vid utbildningens slut framstår även när de ser på deras förändrade bemötande gentemot strokepatienten. Likväl är det några saker som mer tydligt är kopplade till bemötandet, mer än till arbetssättet. Gruppen ser att utbildningen gett dem öppnare ögon att bemöta strokepatienten, men också att se de osynliga funktionshinder som kan förekomma, t ex depression. Än mer än innan utbildningen, ser de nu betydelsen av ett individuellt handlande gentemot patienten. Likaså upplever gruppen, efter utbildningens slut, att de fått en ökad förståelse för de anhörigas roll och att de inser vikten av att stötta, uppmuntra, lyssna och peppa den anhöriga. Att stötta de anhöriga kan, som gruppen ser det, många gånger handla om att underlätta för de anhöriga att få lite egen tid. VID UTVECKLINGSPROJEKTETS SLUT, JANUARI 2009 Har deltagandet i utbildningen bidragit till att ditt bemötande påverkats gentemot anhöriga gentemot strokepatienten Antal svar I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 19. Utbildningsgruppens uppfattning vid projektets slut, huruvida personalens bemötande gentemot strokepatienten och anhöriga påverkats. I det stora hela kvarstår den uppfattning gruppen hade vid utbildningens slut. Större delen av gruppen upplever vid projektets slut att deras bemötande både gentemot 28

29 patienten och dennes anhöriga i någon mån har påverkats. Bemötandet nu, ett år efter avslutad utbildning, handlar för personalen främst om att ha patienten i fokus, att vara tydlig och ge patienten den tid som behövs. Personalen framhåller i det här sammanhanget, att insikten om vikten av att ge tid inte är detsamma som att tiden de facto finns, vilket de ser som dagens realitet. Likaså upplever gruppen vid projektets slut, att deras bemötande gentemot anhöriga i viss mån påverkats. Tar ni nu, i och med de kunskaper ni fått genom utbildningen, i högre utsträckning själva initiativ till en bra strokevård? 10 1 reda på hur diagnos påverkar patientens funktionsförmåga? Antal svar Ja Nej Figur 20. Utbildningsgruppens syn på hur de använder sina nya kunskaper. Internt bortfall en person. Diagrammet i figur 20 visar att 10 av de 11 i utbildningsgruppen som svarat på dessa frågor, anser att de numer själva tar initiativ till en bra strokevård. Initiativen tas enligt personalen främst när det gäller förflyttningar, arbetsträning och matning. När det kommer till om personalen i högre utsträckning nu tar reda på hur diagnos påverkar patientens funktionsförmåga, är svaren något mindre samstämmiga. Några i gruppen som svarat ja framhåller att de alltid tyckt att diagnosen är viktig för att kunna ge rätt vård och hjälp. De flesta som svarat nej hänvisar i sitt svar till att de i dagsläget inte har några strokepatienter och därmed känner att de inte riktigt kan svara korrekt. Förväntade effekter av utvecklingsprojektet Kommunens förväntade effekter av utvecklingsprojektet innebär att: kommunens personal samverkar i rehabiliteringen och vård tillsammans med öppenvården och rehabiliteringskliniken av strokedrabbade vilket leder till att flera kan återhämta sig och komma hem med stöd av hemvårdsorganisationen ((Älvdalens kommun ansökan om statligt stöd, aktivitetsbilaga B nr:2 Komplettering, B.4. (Förväntade effekter av aktiviteten)) 29

30 VID UTBILDNINGENS BÖRJAN, MARS 2007 Anser du att din utbildning i kombination med organiseringen av stroketeam kommer att leda till ovanstående effekter? 10 7 Antal svar I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 21. Utbildningsgruppens syn vid utbildningens början på de förväntade effekterna med utvecklingsprojektet. Internt bortfall tre personer. Drygt hälften av de i utbildningsgruppen som besvarat frågan anser att målen, dvs. de förväntade effekter som Älvdalens kommun formulerat i detta projekt, i högsta grad är genomförbara och kommer att leda till positiva effekter för den strokedrabbade och dennes anhörig. Likaså har gruppen en hög tro på vad själva stroketeamet ska åstadkomma och menar att det finns mycket att vinna på när alla, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, sjuksköterskor och vårdpersonal, har en tydlig målgrupp och strävar åt samma håll. De betonar även den fysiska platsens betydelse och vinning för stroketeamet. Gruppen framhåller inte enbart utbildningens betydelse för patienterna, utan ser även hur viktig den kommer att vara för personalens motivation, trygghet och teamkänsla. Ytterligare en förhoppning som gruppen har med utbildningen och bildandet av stroketeamet handlar om att på ett bättre sätt än nu sätta patienternas psykiska välbefinnande i centrum. Med rätt kunskaper om och rätt arbetssätt kring rehabilitering tror gruppen att den faktiska tiden för själva rehabiliteringen minskar, samtidigt som kvalitén upprätthålls. Därmed möjliggörs tid hos patienten för mer personliga samtal. De sju i gruppen som ställer sig mer tveksamma till om ovanstående effekter kommer att införlivas, upplever att vården av strokepatienter fungerar rätt så bra nu, men uttrycker samtidigt att mycket kan förbättras med utbildad personal. Andra reflexioner från den här gruppen gäller farhågan att, även om de ser att utbildningen och bildandet av stroketeamet kommer ge positiva effekter, det finns en risk att allt kommer rinna ut i sanden på grund av för stora kostnader för kommunen. Ett 30

31 annat orosmoln är hur samarbetet mellan kommunen och landstinget kommer fungera i detta projekt. VID UTVECKLINGSPROJEKTETS SLUT, JANUARI 2009 Anser du att utbildningen för 20 personal i strokerehabilitering i kombination med organiseringen av stroketeam lett till ovanstående effekter? Gruppen övrig personal Utbildningsgruppen I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 22. Jämförelse mellan utbildningsgruppen och gruppen övrig personal avseende kommunens förväntade effekter. Internt bortfall en person i utbildningsgruppen. Diagrammet i figur 22, visar att utbildningsgruppens höga förväntan på effekterna, markant har minskat när projektet är slut. Ingen i gruppen uppger att de förväntade effekterna upnåtts. De övriga uttrycker att de nu som då, innan utbildningen, följer de direktiv som kommer från sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. I jämförelse med utbildningsgruppen är det fler i gruppen övrig personal som anser att ovanstående effekter uppnåtts. Sex av 17 personer i den sistnämnda gruppen anser att kontakten med öppenvården och hemvården fungerar bra. Man tycker sig även se en något högre andel patienter som, med hjälp av avlastningsperioder på kortvårdsavdelningen, kan bo kvar i eget boende. Gruppen framhåller att den samlade kompetens som numer finns i huset möjliggör mer kvalitativ träning för de patienter som periodvis befinner sig på kortvårdsavdelningen. De i gruppen övrig personal som uppgivit varken/eller eller i liten utsträckning, ställer sig allmänt frågande till om det verkligen finns något fungerande stroketeam. 31