Projektplan STIL-Lindeprojektet

Transkript

1 Vård och Omsorg 1. Bakgrund Projektplan STIL-Lindeprojektet STIL som står för Stärkt kontaktmannaskap, Trygghet, Inflytande, Livskvalitet. STIL- Lindeprojektet har sin utgångspunkt i tre spår; värdegrundsarbete, Lindemodellen och vårdplaneringar. Nedan följer en kort bakgrund till dessa tre spår Värdegrund Den 1 januari 2011 infördes en ändring i Socialtjänstlagen. Ändringen innebär att omsorgen om äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Med detta åsyftas brukarens rätt till integritet, självbestämmande, delaktighet, individanpassning och inflytande över när och hur hjälpen ska utformas, samt ett gott bemötande. Vidare bör äldreomsorgen bidra till att den enskilde känner trygghet och meningsfullhet. I linje med detta har Socialnämnden i Lindesbergs kommun tagit fram en värdegrund för socialförvaltningen. Socialnämndens värdegrund betonar en humanistisk människosyn, respekt för varje människas unika behov och förutsättningar, självbestämmanderätt och integritet samt rättighet och förmåga till eget ansvar. Verksamheten ska bygga på en helhetssyn, på trygghet, glädje, meningsfullhet och livskvalitet. Förvaltningen har fått i uppdrag att omsätta denna värdegrund i praktiken Lindemodellen Äldreomsorgen har länge eftersträvat att hitta arbetssätt som uppfyller ovanstående infördes projektet Lindemodellen i Fellingsbro. Kortfattat gick projektet ut på att brukare som bodde i ordinärt boende efter sjukhusvistelse skulle hem till sitt eget boende igen, istället för till korttids. Väl hemma sattes ganska omfattande hemtjänstinsatser in (efter behov) under två veckor och hemtjänsten arbetade tillsammans med den enskilde med vardagsrehabilitering för att återfå förmågan att klara sig själv i så stor utsträckning som möjligt. Efter två veckor tog biståndshandläggaren ett nytt beslut där hemtjänstinsatserna ofta minskades till följd av vardagsrehabiliteringen. Lindemodellen utvärderades Socialnämnden har sedan tagit beslut om att prova arbetssättet på ytterligare ett hemtjänstområde. Detta har dock av olika anledningar inte kommit igång ännu. Utifrån denna bakgrund vill äldreomsorgen framarbeta ett nytt arbetssätt för hemtjänsten, som ligger helt i linje med Socialtjänstlagens och Socialnämndens värdegrund och som bidrar till att ge kommuninvånarna ett värdigt liv och ett ökat inflytande inom äldreomsorgen. Utgångspunkter ska vara ett hälsofrämjande synsätt med det friska i fokus, ett KASAM-perspektiv (Känsla av sammanhang) där meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet fokuseras, samt vardagsrehabilitering och ett funktionsbevarande synsätt. 1

2 1.3. Vårdplaneringar Vårdplanering på sjukhus är en arbetsuppgift som ofta tar mycket tid för både biståndshandläggare, arbetsterapeuter och sjuksköterskor. Ofta innebär vårdplaneringarna mycket resande eftersom det är hemteamet, alltså det team som tillhör det område där brukaren bor, som ska delta i vårdplaneringen. Andra nackdelar som upplevs med arbetssättet är att det är en ojämn fördelning av antal vårdplaneringar mellan teamen, och att det är svårt att planera för detta. Det upplevs också vara svårt att hitta tider då de som ska delta i vårdplaneringarna har många andra arbetsuppgifter inbokade. Detta kan leda till att vårdplaneringen sker sent vilket får som följd att planeringstiden för insatser från kommunens sida blir kort. 2. Projektets syfte och mål 2.1. Syfte: - Att öka brukarnas inflytande över den hjälp de får. - Att tillvarata personalens kompetens och stärka deras yrkesroll. - Att utgå från individens behov och inte vara styrd av utifrån generella riktlinjer eller generalisering av individer. - Att använda biståndshandläggarens resurser till uppföljning och tillsyn för att öka rättssäkerheten Övergripande mål: - Ökat brukarinflytande genom rambeslut istället för detaljbeslut - Ökad trygghet för brukaren genom ett fungerande kontaktmannaskap och goda relationer - Fokus på hälsofrämjande faktorer, livskvalitet och behov, inte på insatser - Få en fungerande arbetsmodell som av egen kraft kan överföras inom resten av kommunens hemtjänstgrupper Delmål: - Att arbetssättet ska fungera på ett pilotområde. - Att genom pilotprojektet få underlag till och erfarenheter inför implementering i hemtjänsten i hela kommunen. - Introducera modellen för nyckelpersoner. Projektet genomförs på beställning av Socialnämnden och där uppdragsgivaren är Madde Gustavsson. Mottagare är de personer i Lindesbergs kommun som har hemtjänst. 3. Omfattning och avgränsningar Processen inriktas mot hemtjänsten i kommunen. Hemtjänsten omfattar totalt ca. 350 brukare och projektet berör ca. 300 personal (undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, biståndshandläggare och enhetschefer). Pilotprojektet avgränsas till hemtjänst norr och omfattar då tre hemtjänstgrupper, tillhörande sjuksköterskor och arbetsterapeuter, en enhetschef och en biståndshandläggare, samt ca. 80 brukare. 2

3 4. Metodbeskrivning Tillvägagångssättet kan delas upp i flera olika steg. Steg 1; Planera och se över resurser, förankring och organisationsupplägg: - Skapa projektorganisation - Omvärldsbevaka - Sätta oss in, kunskapsinhämtning - Processkartläggning el liknande - Genom SWOT ("Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats") -analys göra en riskkartläggning - Utveckla utvärderingsverktyg, bl.a. enkäter, fokusgrupper samt om något kan kopplas till KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) samt Jämförelseprojektet. Steg 2; Handlar om detaljplanering i förhållande till resurser samt svara på frågorna vad, hur, när, vem utifrån processkartläggning och SWOT-analysen. Idag kan vi se att bl.a. nedan delar ingår: - Processer för biståndshandläggarna; bedömningen, ärendebladets utformning, rambeslut, behovs- och målbeskrivning, uppföljning etc. - Kontaktmannaskapet; kontaktpersonens uppdrag, att omsätta ett rambeslut till en genomförandeplan etc. - Utforma handledningsgrupper/nyckelpersoner för hållbarutveckling. - Informationsplan gentemot intressenter bl.a. politiker, tjänstemän och medborgare. Steg 3; Sedan följer ett utbildningssteg där utbildning ges till personalen, - både i teoribakgrund värdegrund, - hälsofrämjande synsätt och rehabiliterande förhållningssätt och i - praktiskt tillvägagångssätt. Hur dessa utbildningar ska genomföras (som föreläsningar, workshops, handledning etc.) blir en fråga för projektledaren. Steg 4; Denna del handlar främst om att; - Utvärdera och sammanfatta - Forma den nya arbetsmodellen - Implementera nya arbetsmodellen som medför att organisationen av egen kraft kan driva processen vidare. Att det på så sätt innebär att det initiala syftet med projektet över tid sprids inom hemtjänsten i Lindesbergs kommun. Det är en process som kräver långt mer tid än inom ramen för projekttiden. 3

4 5. Projektorganisation 5.1. Projektledare Projektledarens uppdrag är att driva och utveckla projektet. I detta ingår utbildning av personal, samordning i datasystem, hålla yrkesgruppsträffar m.m. Samt att utvärdera pilotprojektet och introducera den nya modellen för nyckelpersoner, handledare och fortsatt utvecklingsansvariga. Anställningstiden är från 1 okt till Projektgrupp Projektgruppens uppdrag är att stötta projektledaren och vara bollplank i frågor som rör projektets utveckling. Även delta i utvärderingen under projektets gång. Projektgruppen består av: - Projektledare - Rehabutvecklare, som utöver de andra i gruppen har 25% avsatt tid till projektutveckling och stöttning till projektledare. - Enhetschef hemtjänst norr - Biståndshandläggare norr - Representant/er från hemtjänstgrupperna - Äldreomsorgsstrateg 5.3. Styrgrupp Styrgrupp för projektet är socialförvaltningens MAS, MAR, Avdelningschef, Enhetschef (BAS), Enhetschef (Rehab) Yrkes- och handledningsträffar Under projekttiden kommer biståndshandläggare, hemtjänstchefer samt ev. sjuksköterskor och arbetsterapeuter att ha egna yrkesspecifika träffar för att bolla frågor kring projektets utveckling och frågor som rör det nya arbetssättet. Träffarna kommer att ledas av projektledaren Referensgrupp I skrivandets stund finns ingen referensgrupp planerad utan detta skapas om möjligt under projektets gång av projekt- och styrgrupp gemensamt Avrapportering Regelbunden avrapportering var tredje månad till SNAU. Avrapportering till socialnämnden varje halvår, eller vid större förändringar i projektet. 6. Ekonomisk plan Kostnader för projektledare under 1 år och 3 månader, ca. 600 tkr. Övriga kostnader är i nuläget svåra att beräkna exakt, då det är mycket upp till projektledaren att utforma projektets innehåll gällande utbildningar etc. Projektet har en budget på 700 tkr (exkl. kostnader för projektledarens lön), vilket ska täcka utbildningskostnader, kostnader för vikarier inom pilotgenomförandet, ev. externa föreläsare och lokaler, resor, ev. litteratur, material och trycksaker. Totalt finns tkr avsatt för projektet. Projektet finansieras med statliga stimulansmedel. Projektledaren och avdelningschefen är budgetansvariga för projektet. 4

5 7. Tidsplan Planeringsfas Pilotfas inkl. utvärdering Implementeringsfas Planeringsfas (steg 1-2) Rekrytera och introducera projektledare (projektgruppen) - Processkartläggning, risk- och konsekvensanalys, gemensamt projekt och styrgrupp. - Omvärldsbevakning, hämta erfarenheter och inspiration från andra kommuner. - Ta fram utvärderingsverktyg, hålltider för dessa - Detaljplanera för utbildningar och andra insatser under projektet. - Svara på frågorna vad, hur, när, vem? 7.2. Pilotfas (steg 3) Delas in i - Förberedelser (utbildning, övriga förberedelser) - Införande ( att göra ) prova själva metoden/arbetssättet - Fasen innefattar också att piloten utvärderas. Detta görs till viss del parallellt med piloten (formativ utvärdering). Efter projektets slut görs en summativ utvärdering och slutsatser dras inför implementeringen Implementeringsfas (steg 4) Piloten kommer att visa hur arbetsmodellen kommer gå till i resten av kommunens hemtjänstgrupper. - Nyckelpersoner och handledningsgrupper deltar här. 5