Rapport STIL-Lindeprojektet till Snau 7/2-13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport STIL-Lindeprojektet till Snau 7/2-13"

Transkript

1 Socialförvaltningen Vård och Omsorg Rev Rapport STIL-Lindeprojektet till Snau 7/2-13 Inledning Denna skrivelse är en rapport och utvärdering från STIL-Lindeprojektet (total projekttid 1 okt mars 2013) och de aktiviteter som vi arbetat med under pilotfasen och fram till dagens datum. Framför allt kommer vi att presentera de resultat som framkommit efter pilotfasen, då Socialnämnden gett oss i uppdrag att testa Lindesbergs rambeslutsmodell under tidsperioden april-november Nedan följer närmast en bakgrund till projektets uppkomst. Vidare kommer vi att presentera vilka delar som ingått i projektets tidsplan och faser samt specifika aktiviteter som genomförts. Den senare delen i rapporten belyser nuläget och konkreta resultat, kopplat till syfte och mål med projektet. Avslutningsvis diskuteras diverse förslag, konsekvenser och hur vi avser att använda den sista delen av STIL-Lindeprojektet. Bakgrund Den 1 januari 2011 infördes en ändring i Socialtjänstlagen. Ändringen innebär att omsorgen om äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Med detta åsyftas brukarens rätt till integritet, självbestämmande, delaktighet, individanpassning och inflytande över när och hur hjälpen ska utformas, samt ett gott bemötande. Vidare bör äldreomsorgen bidra till att den enskilde känner trygghet och meningsfullhet. I linje med detta har Socialnämnden i Lindesbergs kommun tagit fram en värdegrund för socialförvaltningen. Socialnämndens värdegrund betonar en humanistisk människosyn, respekt för varje människas unika behov och förutsättningar, självbestämmanderätt och integritet samt rättighet och förmåga till eget ansvar. Verksamheten ska bygga på en helhetssyn, på trygghet, glädje, meningsfullhet och livskvalitet. Förvaltningen har fått i uppdrag att omsätta denna värdegrund i praktiken. Enligt en brukarundersökning som genomfördes i kommunen ser vi inom Vård och Omsorg att vi inte hade tillfredsställande resultat vad gäller trygghet. Trygghetsaspekten mättes bl.a. i upplevelse av kontinuitet, huruvida personal, brukare och anhöriga har kännedom om kontaktmannaskap samt introduktion av vikarier. Båda ovan nämnda Socialtjänstlagsändringar och vår egen värdegrund betonar trygghet varför det inom STIL- Lindeprojektet blir centralt att utveckla detta. Utifrån denna bakgrund vill Vård och Omsorg framarbeta ett nytt arbetssätt för hemtjänsten, som ligger helt i linje med Socialtjänstlagens och Socialnämndens värdegrund och som bidrar till att ge kommuninvånarna ett värdigt liv och ett ökat inflytande inom Vård och Omsorg. Utgångspunkter ska vara ett hälsofrämjande synsätt med det friska i fokus, ett KASAMperspektiv (Känsla av sammanhang) där meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet fokuseras, samt vardagsrehabilitering och ett funktionsbevarande synsätt. 1

2 Syfte och mål Syfte med STIL-Lindeprojektet är; - Att öka brukarnas inflytande över den hjälp de får. - Att tillvarata personalens kompetens och stärka deras yrkesroll. - Att utgå från brukarens behov och inte vara styrd av utifrån generella riktlinjer eller generalisering av brukare. - Att använda biståndshandläggarens resurser till uppföljning och tillsyn för att öka rättssäkerheten. Övergripande mål: - Ökat brukarinflytande genom rambeslut 1 istället för detaljbeslut - Ökad trygghet för brukaren genom ett fungerande kontaktmannaskap och goda relationer - Fokus på hälsofrämjande faktorer, livskvalitet och behov, inte på insatser - Få en fungerande arbetsmodell som av egen kraft kan överföras inom resten av kommunens hemtjänstgrupper. Tidsplan och projektfaser Planeringsfas Pilotfas inkl. utvärdering Implementeringsfas Planeringsfas (steg 1-2) Denna fas har handlat om att planera och strukturera upp hela projektet. Några konkreta aktiviteter som genomförts är introducering av projektledare, organisering av projektorganisation, processkartläggning, risk- och konsekvensanalys, omvärldsbevakning, hämtat erfarenheter och inspiration från andra kommuner genom telefonkontakter (med bl.a. Katrineholm, Uppsala, Kristinehamn) samt studiebesök (i Örebro, Kumla och Borås). Detaljplanerat för utbildningar, informationsplan, uppföljningsverktyg samt Lindesbergs rambeslutsmodell. Den senare presenterades i Socialnämnden i mars månad och förvaltningen gavs i uppdrag att praktiskt testa modellen under pilotfasen. Pilotfas (steg 3) Det centrala i pilotfasen har varit att genomföra uppstartsdagar, planerade utbildningar och informationsträffar samt att i praktiken testa den antagna rambeslutsmodellen och parallellt med denna successivt utveckla verktyg som underlättar hanterandet i vardagen. Projektgruppen har träffats kontinuerligt för att göra avstämningar och hela tiden manövrera eventuella hinder samt fokusera på möjligheter. Nedan följer en bild av utförda utbildningar och kommentarer kring dessa. 1 Rambeslut innebär att biståndsbeslutet är mindre detaljerat än ett traditionellt biståndsbeslut. 2

3 UTBILDNINGAR Uppstartsdagar april, Masugnen Projektets olika faser och förhållningssätt som skapar förutsättningar att lyckas - Linda Sandberg, projektledare Vikten av det goda mötet, att vårda relationen. Möten som skapar trygghet - Britt Nilsson Kommunikologi, en möjlighet till människor & organisationer att leda sig själva till framgång, kraft och balans. Marie Starsmark Utbildnings- och handledningsserie Jaget, laget och våra uppdrag - Marie Starsmark (Kommunikolog) Lillemor Falkenström (Rehabutvecklare). Biståndshandläggning ur ett KASAM- perspektiv (hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet för den enskilde) - Linda Sandberg Handledning av genomförandeplaner Linda Sandberg (delvis Jessica Öhlund) Informationsträffar i organisationen angående läget i STIL-Lindeprojektet Linda Sandberg KOMMENTARER Inbjudna till dagarna var politiker, samtliga enhetschefer inom Vård & Omsorg, strateger, anhörigsamordnare, samtliga omvårdnadspersonal från hemtjänstgrupperna på norr samt arbetsterapeuter och sjuksköterskor från norr. Totalt ca: 90 personer närvarade. Utvärderingarna visar på många mycket nöjda deltagare. Föreläsare (inte minst Britt), innehåll och upplägg fick höga betyg. Utbildnings/handledningsserien har genomförts i fyra delar, i grupper om ca 5-10 deltagare/gång. Deltagare har varit all omvårdnadspersonal på norr ca: 40 pers, dess enhetschef, dess arbetsterapeut samt deras två sjuksköterskor. Syftet har varit att öka förståelsen för vad jag som kontaktman ska göra - från teori till praktik samt att personalen ska uppleva sig stärkta i sin yrkesroll, få tid för reflektion och dialog. Utrymme har även givits till hur samverkan fungerar mellan olika professioner. Utvärderingen visar att på betygsskalan 1-5 hamnar bedömningen på helhetsintryck och innehåll på 4-5. En kommentar från deltagarna; Samarbetet mellan Marie och Lillemor gifter sig. Genomförts vid tre tillfällen för Vård och Omsorgs biståndshandläggare, fem till antalet. Vi har pratat både teori och praktik samt tittat på andra kommuners utredningsverktyg, pratat kring fiktiva brukare med rambeslut. Träffarna har upplevts positiva och gruppen uttrycker att vi känner oss förstådda och lyssnade på, tillfällena har skapat reflektion och bra diskussioner. Vid uppstart av rambeslut har enskilda kontaktmän haft genomgång kring hur de ska dokumentera ärenden i genomförandeplan. Handledning är viktigt och har gett en trygghet för de som var först ut. Senare har processen varit att man i gruppen handlett varandra eller enbart med hjälp av enhetschef. Personalen har inte uttryckt större behov av hjälp/handledning. Detta har skett enligt informationsplan och även till viss del styrts av efterfrågan. Implementeringsfas (steg 4) Tanken är att utvärderingen av piloten, samt dialogen med politik och ledning kommer att visa hur arbetsmodellen kommer gå till i resten av kommunens hemtjänstgrupper. Resultatdel Idag kan vi se tillbaka att den struktur, avvägda planering och genomtänkta strategi vi arbetat efter i STIL-Lindeprojektet har gett goda resultat hittills i processen. Inte minst visas detta i den före- och eftermätning vi genomfört på all hemtjänstpersonal på norra området. Här kan 3

4 vi se en positiv ökning i samtliga frågor vi berör! I pilotfasen har förändringen i huvudsak berört ca. 40 personal (representerade från norra hemtjänstområdet). Parallellt med denna grupp har vi arbetat för att även få med resterande enhetschefer inom hemtjänsten (4 st) och resterande biståndshandläggare (4 st) aktivt i processen. Metoden för detta har varit att bjuda in till dialog, lyssna in deras perspektiv, bett dem granska diverse nya material etc. Idag upplever dessa personer att de är delaktiga i utvecklingsarbetet och de upplever sig lyssnade på. Något som vi tror är av oerhört stor vikt för framtida engagemang och implementering. Nedan följer en sammanställning över projektets fyra mål vilka aktiviteter vi har genomfört för att nå dessa samt vad resultaten blev. MÅL AKTIVITETER RESULTAT 1. Ökat brukarinflytande genom rambeslut istället för detaljbeslut - 22 rambeslut tagna (varav 16st. Ramsberg & 6st. Hyttgruppen) - 13 rambeslut uppföljda - 2 personer hunnit avlida innan uppföljningsdatum - resterande 7 rambeslut följs upp först efter de 40 dagar som ska gå efter beslutsdatum. Samtliga 13 uppföljda rambeslut visar att brukaren har en genomförandeplan, med påskrift från både kontaktman och brukare. Detta är något som är centralt för rättssäkerheten vid rambeslut. Flertalet brukare upplever att de i större utsträckning än tidigare varit delaktiga och haft inflytande i planeringen och utformningen av hjälpen. Samtliga vet att de har en/två kontaktmän och vart de skall vända sig vid frågor eller förändrat behov. Några uttrycker att de anser personalen mer flexibel och lyhörd. 2. Ökad trygghet för brukaren genom ett fungerande kontaktmannaskap och goda relationer - Utbildningar- och handledning kring kontaktmannaskap för personal - Personlig personalmapp, innehållande; rutin rambeslut, text- /stödmaterial kontaktmannaskap, instruktioner vid hantering av genomförandeplan, välkomstvykort brukare, informationsbroschyr brukare. Före- och eftermätning (mars och oktober) bland omvårdnadspersonalen visar bland annat att; det skett en ökad kunskap och förståelse kring vad kontaktmannaskap innebär. man anser att brukarna/anhöriga har ökad kännedom om vem som är kontaktman samt vad dennes roll är. fler anser sig ha ökad kunskap kring vad rehabiliterande förhållningssätt är. Före- och eftermätningen stämmer också överens med de upplevelser och åsikter som enskilda kontaktmän uttryckt vid löpande avstämningar med projektledare. Bland annat uttrycker kontaktmän; 4

5 3. Fokus på hälsofrämjande faktorer, livskvalitet och behov, inte på insatser 4. Få en fungerande arbetsmodell som av egen kraft kan överföras inom resten av kommunens hemtjänstgrupper. - Biståndshandläggaren har utgått från individens behov och inte varit styrd av utifrån generella riktlinjer. - Biståndshandläggaren har även en ökad kunskap hur faktorerna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kan främja hälsa i handläggningsprocessen. - I rambeslutsmodellen ges utrymme till flexibilitet i alla led, stärka förmågor och tillgodose behov. - Utbildningarna inom projektet har hela tiden belyst rehab- och hälsofrämjande perspektivet och då främst KASAM-begreppet (hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet). Hur det tenderar att påverkar människors upplevelse av hälsa. - Kontinuerliga informationsträffar och löpande dialog med berörda personer i organisationen. Inte minst avdelnings- och enhetschefer för hemtjänstområdena samt biståndshandläggarna. - Tydliga och användbara rutiner och material från pilotfas som kan spridas inom de andra hemtjänstgrupperna. Exempelvis, den framtagna personalmappen. - Startat upp en nyckelpersonsgrupp med representanter från samtliga hemtjänstgrupper i kommunen. Dessa personer fungerar som ambassadörer i sin egen verksamhet. - Planerat in utbildningstillfällen (nov 2012 t.o.m. mars 2013) inom kontaktmannaskap och hälsofrämjande arbete, för samtliga - det är roligare att jobba efter att rambeslut kom - kontaktmannaskapet rullar på bra, med rutinen blir det tydligt och tryggt hur vi ska jobba - några av våra brukare känns gladare och piggare Enligt uppföljningarna av rambeslut gjorda av biståndshandläggaren upplever samtliga brukare sig nöjda med den hjälp de har och att de ligger helt i linje med upplevda behov. Vi kan se att några brukare som tidigare uttryckt en större stress och oro, idag är lugnare, mindre krävande och mer tillfreds med tillvaron. Tre brukare har uttryckt att de är så fantastiskt nöjda med sin hjälp att de, från att ha velat flytta in på hem, idag vill bo kvar hemma. Vi ser att vi lagt en bra bas och en bra grund för att få en modell som av egen kraft kan löpa vidare inom organisationen. Däremot behöver vi använda de resterande två månaderna av projektet till att dra ytterligare erfarenheter och planera för en hållbar organisation framöver. Mycket uppskattade utbildningstillfällen kring kontaktmannaskap och hälsofrämjande arbete även i de centrala- och södra hemtjänstgrupperna. Organisations- och handlingsplanen ser vi som ett bra stöd till verksamheten för fortsatt planering och implementering. 5

6 omvårdnadspersonal, enhetschefer, arbetsterapeuter och sjuksköterskor inom hemtjänstorganisationen. - Testat rambeslutsmodellen i praktiken under perioden apriloktober 2012, för att kunna dra slutsatser och göra justeringar inför framtiden. - Utvecklat en organisations- och handlingsplan inom Vård och Omsorg kring det fortsatta utvecklingsarbetet. Rambeslut och påverkan på resurser Efter att ha analyserat och följt enskilda rambeslutsärenden kan vi konstatera att i skrivandets stund och med de underlag vi har från pilotfasen, kan vi inte se några konkreta ökade kostnader som är direkt kopplade till rambeslut. Vi kan inte heller se att det med anledning av rambeslut ökat i tidsbehov/enskild brukare. Det vi däremot kan se är att det i samband med uppstart av ny brukare med rambeslut krävs en ökad tidsåtgång på ca 1,5 timme/brukare*2 personal. Alltså totalt ca.3 timmar i anspråk, för välkomst- och planeringssamtal och att upprätta genomförandeplan etc. Tilläggas bör att detta är för de ovana kontaktmän, som gör detta för första gången. Ju mer van man blir med rutinen och dess innebörd, ju mindre tidåtgång kommer uppstarten sannolikt att ta. Vi kan även betona att denna rutin med välkomst- och planeringssamtal, skriva genomförandeplan samt genomföra uppföljning är något vi kommer att sträva efter i verksamheten likväl vid detaljbeslut. Då det handlar om en direkt koppling till kontaktmannaskap och således också den ökade möjlighet till delaktighet, inflytande och trygghet för brukare. Ytterligare en erfarenhet är att tid krävs för utbildning, inlärning och förståelse av rambeslutsmodellen och relationsinriktat kontaktmannaskap. Vi ser att en rimlig tidsåtgång för detta är ca 25 timmar/omvårdnadspersonal. Större delen av utbildningsinsatserna planeras att hanteras inom ramen för projektet. Vad gäller hemtjänsttimmen på norra hemtjänstområdet ser vi att den har sänkts med ca 200kr/timme jämfört med samma tid förra året. En tydlig koppling till detta bör bland annat vara nedskärning i personalgrupp. Att en påverkan av hemtjänsttimmen skulle skett i samband med införandet av rambeslut, kan vi dock inte se. Varken enhetschef eller personal upplever att rambeslut fört med sig kostnader, i annat fall än den resursåtgång vi redan nämnt ovan. Vid införandet av rambeslut var kunskaper kring och tid för planering tämligen bristande. Idag finns en ökad medvetenhet kring detta hos enhetschef och planerare. Dels då detta utvecklats via diskussionerna i samband med rambeslut men även tydligt kopplat till det parallellarbete som skett i samband med kostnad per brukare (KPB). Sannolikt bör det också leda till en effektivare planering och rätt resurser på rätt ställe. Att införa rambeslut kan medföra många positiva ekonomiska konsekvenser, sett ur ett hälsofrämjande- och långsiktigt perspektiv. Då vi skapar miljöer som påverkar människors trygghet och välmående vet vi samtidigt att dessa faktorer i sin tur tenderar att bland annat minimera oro, ångest och utvecklandet av sjukdom hos människor. Vi ser t.ex. att omvårdnadspersonalen upplever att det i samband med rambeslut ges en känsla av att ens 6

7 resurser tillvaratas och att det är ett positivare klimat att arbeta i. Detta resonemang torde dels göra att gruppen fungerar mer effektivt, dels minimera risken för sjukskrivningar, vilket i sin tur skulle kunna medföra stora kostnader för en organisation. Resultatet visar även på brukare som är piggare och upplever sin vardag mer meningsfull, detta har i praktiken resulterat i mindre krävande brukare vilket i sin tur bidrar till att resurserna som vinns i detta led kan användas mer effektivt inom organisationen. Beviljad- kontra utförd tid En brist i den rambeslutsmodell vi har idag är att beviljad tid inte kan utgöra en exakt ram. Detta då vi använder oss av schablontider i kommunen vid biståndshandläggning och då vi inte heller mäter utförd tid i verkställigheten. Så länge vi inte kan använda tiden mer exakt vid ett rambeslut finns en risk i att verkställigheten utför mer tid hos en brukare än vad som är rimligt. Detta kan dels medföra onödiga kostnader och påverkar sannolikt effektiviteten negativt inom hemtjänstorganisationen, samtidigt som det också kan medföra att enskilda brukare inte kan få svar på vad de exakt betalar för. Dock bör tilläggas att denna farhåga är något som likväl kan medföras även av detaljbeslut. Så länge vi inte vet vilken faktiskt tid det tagit att utföra insatser och hur mycket tid som blir över i ren spilltid kan vi inte heller säkerställa att vi arbetar effektivt och riktigt. Teamsamverkan I samband med att STIL-Lindeprojektet dragit igång har det också betonats hur viktigt det är att ha ett nära samarbete inom teamet, dvs. arbetsterapeut, sjuksköterska, enhetschef, omvårdnadspersonal och till viss del biståndshandläggare. Idag arbetas det olika inom organisationen, vilket tenderar att påverka effektivitet och kvalitet. En förutsättning för att utveckla bra team är att det finns en tydlig organisationsstruktur kring teamträffar, som svarar på vad, hur, vem, när, varför? Kontinuerliga träffar inom hemtjänstområdena där bl.a. genomförandeplaner, vårdplaner och samverkan kring brukare diskuteras, bör främja effektivitet och kvalitet. Idag uttrycker både arbetsterapeuter, sjuksköterskor och enhetschefer att uppföljningar generellt är något vi brister på inom organisationen, vilket skulle kunna förbättras av struktur och kontinuitet inom teamen. Som resultat av STIL-Lindeprojektet ser vi att arbetsterapeuten på norra hemtjänstområdet startat ett närmare samarbete med kontaktmän. I övrigt ser vi idag ingen större utveckling på området annat än att det sker diskussioner och medvetna funderingar om hur vi bäst arbetar vidare med denna fråga. Får vi till en struktur inom organisationen kring detta forum ser vi att professionernas arbetsmiljö kan förbättras samt förutsättningarna för att göra rätt insatser i rätt tid gentemot brukare. Slutsatser och Framtid Det är viktigt att påminna om vad både den nya Socialtjänstlagändringen betonar och Socialförvaltningens egen värdegrund brukarens rätt till integritet, självbestämmande, delaktighet, individanpassning och inflytande över när och hur hjälpen ska utformas, samt ett gott bemötande - äldreomsorgen bör bidra till att den enskilde känner trygghet och meningsfullhet. Med anledning av dom orden anser vi att vi inom Lindesbergs kommun arbetar i helt rätt riktning i och med de processer som kommit igång inom STIL-Lindeprojektet. Inte minst då 7

8 vi ser att vi fångat upp och blivit bättre på att arbeta med de delar som påverkar trygghet och meningsfullhet. Resultaten visar att vi både hos brukare och omvårdnadspersonal kan se uttryck som betonar en nöjdhet och ett välbefinnande. Vi har också klarat av att följa upp biståndsbeslut på ett mycket noggrant sätt, vilket har utvecklat och stärkt kvalitén inom handläggningen. Samtidigt som det också ger oss ett svar på huruvida resurser används på rätt sätt. All denna utveckling på relativt kort tid, vilket vi inom projektorganisationen är mycket nöjda med. Vi kan se att vi har jobbat klokt och tämligen effektivt samt nått många av de mål som var ambitionen med projektet. I den första versionen ( ) av delrapporten från STIL-Lindeprojektet gav vi en redogörelse och resonerade utifrån de resultat och de erfarenheter som vi dragit från pilotprojektet och som vi hade i den stunden. Idag är vi längre fram i processen och vill utveckla avsnittet slutsatser och framtid då vi har reflekterat ytterligare kring hur vi bäst anser gå vidare med detta arbete. Inte minst pekade vi på en rad förutsättningar som vi såg krävdes och konsekvenser som skulle kunna följas av att vi öppnade för rambeslut i samtliga hemtjänstgrupper. I denna stund har vi genomfört en rad åtgärder som bör gynna fortsatt implementering och sannolikt bör förebygga eventuella negativa konsekvenser. Nedan beskriver vi nuläget samt vilka åtgärder vi gjort. Vi vill istället för att använda oss av begreppet rambeslut använda oss av vidgat biståndsbeslut. Detta med bakgrund av att rambeslut som begrepp figurerar i många olika sammanhang, används på olika sätt i olika kommuner och misstolkas ofta då det inte är tydligt definierat exakt vad det är. Det vi däremot sett, hört och tolkat är att det mer och mer förknippas med en ram av tid i timmar till brukaren. Det kan vi i vår organisation sträva mot men först använda fullt ut den dagen vi mäter utförd tid. Trots detta förslag på begreppsändring (för vår kommun) förändrar det inte vårt förändrade sätt att förhålla oss till myndighetsutövning. Utan det innebär fortfarande att biståndshandläggaren vid vidgat beslut är mindre detaljerad än vid ett traditionellt beslut. Likväl att biståndshandläggarna arbetar med ett salutogent förhållningssätt, ser hela människan och lyssnar in till individuella behov utan att vara styrd av riktlinjer, detta förhållningssätt skiljer sig dock inte åt vid vidgat- eller detaljbeslut. Vidare i texten kommer vi att använda oss av begreppet vidgat beslut, istället för rambeslut. Det råder fortfarande ett sug, en positiv inställning till att komma igång med vidgat beslut och utveckla kontaktmannaskap inom centrala- och södra hemtjänstgrupper. Ett sug som är nog så viktigt att beakta, då det kan medföra positiv energi och ett underlättande av förändringsarbetet. Omvänt, om vi hade mötts av stor skepsism hos dem som berörs hade vi haft ett annat utgångsläge och således också större konsekvenser på tidsaspekten i förändringsarbetet. En stor del i denna positiva inställning tror vi vara hur vi bedrivit information/kommunikation och de utbildningar som samtlig hemtjänstpersonal tillsammans med sina chefer deltagit i. Sedan uppstarten av STIL-Lindeprojektet har vi från projektorganisationens sida försökt vara mycket tydliga med att trots att arbetet benämns som ett projekt ska det snarare ses som en process, ett förändringsarbete med uppstart i projektform och som behöver ges långt mycket längre tid än vad projekttiden anger. Orsakerna till detta är att det förändringen till viss del handlar om är att ändra ett förhållningssätt samtidigt som det innebär konkreta förändringar i det vardagliga arbetet för ca 250 personal (undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, 8

9 biståndshandläggare och enhetschefer). Vi är fast bestämda i att förändringar av det här slaget inte får forceras, i de fall vi strävar efter långsiktig hållbarhet. Vi måste ha respekt för människors olika förutsättningar och tid att ta till sig nya saker. Idag känns det även som att inte bara projektorganisationen är av denna åsikt utan även att ledningen inom förvaltningen delar denna uppfattning, vilket är av stor betydelse. Vi kan se idag att STIL-Lindeprojektet har startat processer som organisationen länge strävat efter; struktur och verktyg kring kontaktmannaskap och biståndshandläggning. Det är också väldigt tydligt att biståndshandläggning och rollen inom myndighetsutövning är en stor pågående diskussion nationellt. Att det i mångt och mycket finns gamla traditioner och kulturer som blir allt viktigare att ifrågasätta. Bland annat belyser Socialstyrelsens Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre (2012) vad vi bör beakta i framöver. Vi tror och hoppas att vi i och med det förändrade förhållningssätt vi arbetat efter i och med STIL- Lindeprojektet, är på rätt väg men att det blir viktigt att även fortsättningsvis följa de diskussioner som pågår nationellt. Vi kan se att en viktig faktor för att kunna arbeta framgångsrikt med ett nytt förhållningssätt och inte vara låst i gamla kulturer och traditioner, har varit möjligheten att frångå kommunens riktlinjer för biståndsbeslut. Nämnas bör också att i skrivandets stund håller vi som bäst på att också se över konsekvenserna för biståndshandläggningen kring nya SOSFS 2012:12 (som berör ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden). Vart detta utmynnar i får framtiden utvisa. I resultatdelen är vi inne på vidgat beslut (rambeslut) och påverkan på resurser och vi kan se att införandet av vidgat beslut kan komma att medföra direkta kostnader inledningsvis. Dock är dessa svåra att uppskatta då det helt handlar om huruvida hemtjänstgruppen där förändringen ska införas, har en lugn eller tung period. Belastningen i gruppen är något som ständigt är i rörelse i en hemtjänstorganisation. Ramsbergsgruppen som är den grupp vi startade upp vidgat beslut i allra först, hade just vid uppstarten tämligen lugn och kunde därför planera in inlärning och utbildningar utan att det gav utfall på höga kostnader. Då vi redan har planerat in utbildningsinsatser kring kontaktmannaskap inom ramen för STIL-Lindeprojektet, för de resterande hemtjänstgrupperna (centralt och söder), ser vi inte heller att utbildningskostnaderna ska bli ohållbart höga. Utan snarare en bra grund för fortsatt implementering. Återigen kan vi betona att organisationen har fått positiva erfarenheter i samband med Kostnad per brukare (KPB) arbetet, som just handlar om effektivare planering och att främja en ökad balans inom hemtjänstorganisationen. Detta ser vi endast som fördelaktigt. En förutsättning för fortsatt implementering är att människor känner sig delaktiga från början. Detta anser vi att vi har lyckats bra med inom STIL-Lindeprojektet. Utöver det nära samarbete vi haft med enhetschefer för hemtjänsten och med biståndshandläggarna har vi kontinuerligt haft god dialog och avstämning, angående processens utformning, helhetstänk i organisationen och framtida riktning, med avdelningschefen för Vård och Omsorg. Detta är en helt avgörande faktor för en bestående och hållbar förändring. Vi har arbetat fram en ansvarsplan med en organisationsstruktur som skall löpa under 2013 och del av Denna syftar till att olika professioner är väl införstådda i vilken roll de har i utvecklingsarbetet och vilket ansvar som åligger var och en. I denna plan finns också en mall för uppföljningar, vilka ska ge oss en hänvisning om huruvida arbetssättet löper på enligt planerat och om eventuella åtgärder behöver vidtas. Inom denna plan ser vi bland annat att, de eventuella konsekvenser som införandet av nytt verksamhetssystem kan komma att innebära 9

10 samt eventuella konsekvenser i att arbeta i det centrala hemtjänstområdet (jämfört med de norra som mer är landsort), bör uppmärksammas och åtgärdas här. Vi har inom organisationen synliggjort vilka professioner som bör prioriteras mest kompetensutveckling under 2013, inom den befintliga utbildningsbudgeten. Att göra det redan i nuläget tror vi kan vara gynnsamt för fortsatta planeringen. Efter en omfördelning av resurser har vi idag under en begränsad period utökat på biståndshandläggarsidan vilket var en förutsättning för att hantera det nya sättet att handlägga ärenden. Då det inledningsvis medför inlärningstid, kräver tid till dialog och att utveckla diverse hjälpmaterial/rutiner. Poängteras bör också att denna utökning inte är en direkt följd av STIL-Lindeprojektet utan något som hade varit nödvändigt då biståndshandläggarna redan innan projektets start hade hög arbetsbelastning och behövde utveckla strukturen kring arbetet. Utökningen är också av värde med tanke på den nationella diskussion som vi tidigare nämnt och att ges utrymme till de förändringar som krävs. Ytterligare en förutsättning framöver är att samtliga biståndshandläggare tillåts frångå riktlinjerna för biståndsbeslut alternativ att de hävs. För att istället utvecklas till vägledningsdokument för myndighetsutövning. Förslag till beslut - Avdelningen för Vård och Omsorg föreslår att Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att arbeta med vidgade biståndsbeslut även inom centrala och södra hemtjänstområdet, på en prövotid fram till maj Under prövotiden ska uppdraget följas upp i Socialnämndens arbetsutskott i maj respektive i oktober 2013 och resultatet presenteras för socialnämnden i maj Avdelningen för Vård och Omsorg föreslår att Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att häva Riktlinjerna för biståndsbeslut och istället utarbeta ett vägledningsdokument för myndighetsutövning. Vägledningsdokumentet ska presenteras för socialnämnden i maj /Linda Sandberg, Projektledare STIL-Lindeprojektet 10

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Stadskontoret. Till vård- och omsorgsberedningen

Stadskontoret. Till vård- och omsorgsberedningen Handläggare Lisa Gunnefur Stadskontoret Till vård- och omsorgsberedningen Tjänsteutlåtande 2011-06-15 Ärende: KS-VOO-2010-00917 Slutrapport Helhetssyn i hemtjänsten Initierare: Stadskontoret Bakgrund En

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN

KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden kallas till sammanträde torsdagen den 25 september år 2014 kl 14:00 i Leja, Lindesbergs kommunhus. Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin ersättare.

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier - äldreomsorgens löfte till dig För att du som invånare ska veta vad du kan förvänta dig av oss har vi så kallade värdighetsgarantier för vissa av

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Katarina Andersson, FD, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Konferens: skal vi have en värdighetsgaranti? Köpenhamn,

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Din rätt till en värdig omsorg Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Bakgrund 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen vilket innebär att äldre personer ska ges ökade möjligheter till inflytande

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid

Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid 2 Fakta om Leksands kommun Antal invånare: 15 157 Antal invånare över 65 år: 3998 (26%) Omsättning:

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Slutrapport Rehabilitering

Slutrapport Rehabilitering Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-12 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Mälaröarnas Hemtjänst Adress: Tegelbruksvägen 8, 178 30 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Ulla Johansson, tfn:

Läs mer

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Revisionsrapport Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Härryda kommun Juni 2009 Lars Näsström Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Tidigare granskningsarbete...3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE

VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE 1 Januari 2012 3. Verksamhetsplan Hedgårdens gruppboende Hedgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

Äldreomsorgens Trygghetsträd

Äldreomsorgens Trygghetsträd Äldreomsorgens Trygghetsträd EXISTENTIELL TRYGGHET PSYKISK TRYGGHET FYSISK TRYGGHET SOCIAL TRYGGHET TRYGGHETS- BEHOV Genomförandeplan Biståndsbeslut INDIVIDEN Övergripande mål 2010-2013; Att utveckla en

Läs mer

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna April 2014 Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Frågeställningar...

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-15 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Adeocare AB Adress: Bryggavägen 100, 178 31 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Hilde Knapasjö, tfn: 08-731 7707

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner Revisionsrapport Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner Uppvidinge kommun Jard Larsson 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollfrågor

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Anvisningar Social dokumentation

Anvisningar Social dokumentation Anvisningar social dokumentation Senast uppdaterat: 2011-07-06 Socialförvaltningen Anvisningar Social dokumentation För äldre- och handikappomsorgens personal Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

LOV, LJUSDAL. Uppföljning, november 2010

LOV, LJUSDAL. Uppföljning, november 2010 LOV, LJUSDAL Uppföljning, november 2010 Uppföljning Eva Liljevall, har tillsammans med mig gjort en uppföljning av: Addera Omsorg Modus Vivendi, Hemtjänst och service 2 hemtjänstområden i Ljusdal Los Frågorna..

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

!! " # # $ " # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2

!!  # # $  # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2 !! " ## $ " ##%% & &' ('#) * %% ) 2 "# Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba 1 [7] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 21 mars 2013 kl. 17 19 Plats Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba Mahria Persson Lövkvist, verksamhetschef

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal -i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt PROJEKTPLAN Utbildning av omsorgspersonal i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt

Läs mer

Resultat. Brukarundersökning 2014 Personlig assistans. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer. elvy.glimblad@uddevalla.

Resultat. Brukarundersökning 2014 Personlig assistans. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer. elvy.glimblad@uddevalla. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer Annette Wahlgren annette.wahlgren@uddevalla.se Roger Andreasson roger.andreasson@uddevalla.se Elvy Glimblad elvy.glimblad@uddevalla.se Jenni Andersson-Grundberg

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge

Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Uppdaterade och beslutade av Ewa Kardell 2013-03-20 FÖRORD Kraven

Läs mer

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-02-27 Sida 10(23) Socialnämnden SN Punkt 9 SNau 22 Sn/2014:55/021 Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...

Läs mer

Teamträffar i hemtjänsten

Teamträffar i hemtjänsten HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Teamträffar i hemtjänsten Halmstad 2010-01-28 Åsa Rydberg Sammanfattning Teamträffar i hemtjänsten i Halmstads kommun har funnits sedan september 2007. Idag bedrivs teamträffar i

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer