Rapport STIL-Lindeprojektet till Snau 7/2-13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport STIL-Lindeprojektet till Snau 7/2-13"

Transkript

1 Socialförvaltningen Vård och Omsorg Rev Rapport STIL-Lindeprojektet till Snau 7/2-13 Inledning Denna skrivelse är en rapport och utvärdering från STIL-Lindeprojektet (total projekttid 1 okt mars 2013) och de aktiviteter som vi arbetat med under pilotfasen och fram till dagens datum. Framför allt kommer vi att presentera de resultat som framkommit efter pilotfasen, då Socialnämnden gett oss i uppdrag att testa Lindesbergs rambeslutsmodell under tidsperioden april-november Nedan följer närmast en bakgrund till projektets uppkomst. Vidare kommer vi att presentera vilka delar som ingått i projektets tidsplan och faser samt specifika aktiviteter som genomförts. Den senare delen i rapporten belyser nuläget och konkreta resultat, kopplat till syfte och mål med projektet. Avslutningsvis diskuteras diverse förslag, konsekvenser och hur vi avser att använda den sista delen av STIL-Lindeprojektet. Bakgrund Den 1 januari 2011 infördes en ändring i Socialtjänstlagen. Ändringen innebär att omsorgen om äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Med detta åsyftas brukarens rätt till integritet, självbestämmande, delaktighet, individanpassning och inflytande över när och hur hjälpen ska utformas, samt ett gott bemötande. Vidare bör äldreomsorgen bidra till att den enskilde känner trygghet och meningsfullhet. I linje med detta har Socialnämnden i Lindesbergs kommun tagit fram en värdegrund för socialförvaltningen. Socialnämndens värdegrund betonar en humanistisk människosyn, respekt för varje människas unika behov och förutsättningar, självbestämmanderätt och integritet samt rättighet och förmåga till eget ansvar. Verksamheten ska bygga på en helhetssyn, på trygghet, glädje, meningsfullhet och livskvalitet. Förvaltningen har fått i uppdrag att omsätta denna värdegrund i praktiken. Enligt en brukarundersökning som genomfördes i kommunen ser vi inom Vård och Omsorg att vi inte hade tillfredsställande resultat vad gäller trygghet. Trygghetsaspekten mättes bl.a. i upplevelse av kontinuitet, huruvida personal, brukare och anhöriga har kännedom om kontaktmannaskap samt introduktion av vikarier. Båda ovan nämnda Socialtjänstlagsändringar och vår egen värdegrund betonar trygghet varför det inom STIL- Lindeprojektet blir centralt att utveckla detta. Utifrån denna bakgrund vill Vård och Omsorg framarbeta ett nytt arbetssätt för hemtjänsten, som ligger helt i linje med Socialtjänstlagens och Socialnämndens värdegrund och som bidrar till att ge kommuninvånarna ett värdigt liv och ett ökat inflytande inom Vård och Omsorg. Utgångspunkter ska vara ett hälsofrämjande synsätt med det friska i fokus, ett KASAMperspektiv (Känsla av sammanhang) där meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet fokuseras, samt vardagsrehabilitering och ett funktionsbevarande synsätt. 1

2 Syfte och mål Syfte med STIL-Lindeprojektet är; - Att öka brukarnas inflytande över den hjälp de får. - Att tillvarata personalens kompetens och stärka deras yrkesroll. - Att utgå från brukarens behov och inte vara styrd av utifrån generella riktlinjer eller generalisering av brukare. - Att använda biståndshandläggarens resurser till uppföljning och tillsyn för att öka rättssäkerheten. Övergripande mål: - Ökat brukarinflytande genom rambeslut 1 istället för detaljbeslut - Ökad trygghet för brukaren genom ett fungerande kontaktmannaskap och goda relationer - Fokus på hälsofrämjande faktorer, livskvalitet och behov, inte på insatser - Få en fungerande arbetsmodell som av egen kraft kan överföras inom resten av kommunens hemtjänstgrupper. Tidsplan och projektfaser Planeringsfas Pilotfas inkl. utvärdering Implementeringsfas Planeringsfas (steg 1-2) Denna fas har handlat om att planera och strukturera upp hela projektet. Några konkreta aktiviteter som genomförts är introducering av projektledare, organisering av projektorganisation, processkartläggning, risk- och konsekvensanalys, omvärldsbevakning, hämtat erfarenheter och inspiration från andra kommuner genom telefonkontakter (med bl.a. Katrineholm, Uppsala, Kristinehamn) samt studiebesök (i Örebro, Kumla och Borås). Detaljplanerat för utbildningar, informationsplan, uppföljningsverktyg samt Lindesbergs rambeslutsmodell. Den senare presenterades i Socialnämnden i mars månad och förvaltningen gavs i uppdrag att praktiskt testa modellen under pilotfasen. Pilotfas (steg 3) Det centrala i pilotfasen har varit att genomföra uppstartsdagar, planerade utbildningar och informationsträffar samt att i praktiken testa den antagna rambeslutsmodellen och parallellt med denna successivt utveckla verktyg som underlättar hanterandet i vardagen. Projektgruppen har träffats kontinuerligt för att göra avstämningar och hela tiden manövrera eventuella hinder samt fokusera på möjligheter. Nedan följer en bild av utförda utbildningar och kommentarer kring dessa. 1 Rambeslut innebär att biståndsbeslutet är mindre detaljerat än ett traditionellt biståndsbeslut. 2

3 UTBILDNINGAR Uppstartsdagar april, Masugnen Projektets olika faser och förhållningssätt som skapar förutsättningar att lyckas - Linda Sandberg, projektledare Vikten av det goda mötet, att vårda relationen. Möten som skapar trygghet - Britt Nilsson Kommunikologi, en möjlighet till människor & organisationer att leda sig själva till framgång, kraft och balans. Marie Starsmark Utbildnings- och handledningsserie Jaget, laget och våra uppdrag - Marie Starsmark (Kommunikolog) Lillemor Falkenström (Rehabutvecklare). Biståndshandläggning ur ett KASAM- perspektiv (hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet för den enskilde) - Linda Sandberg Handledning av genomförandeplaner Linda Sandberg (delvis Jessica Öhlund) Informationsträffar i organisationen angående läget i STIL-Lindeprojektet Linda Sandberg KOMMENTARER Inbjudna till dagarna var politiker, samtliga enhetschefer inom Vård & Omsorg, strateger, anhörigsamordnare, samtliga omvårdnadspersonal från hemtjänstgrupperna på norr samt arbetsterapeuter och sjuksköterskor från norr. Totalt ca: 90 personer närvarade. Utvärderingarna visar på många mycket nöjda deltagare. Föreläsare (inte minst Britt), innehåll och upplägg fick höga betyg. Utbildnings/handledningsserien har genomförts i fyra delar, i grupper om ca 5-10 deltagare/gång. Deltagare har varit all omvårdnadspersonal på norr ca: 40 pers, dess enhetschef, dess arbetsterapeut samt deras två sjuksköterskor. Syftet har varit att öka förståelsen för vad jag som kontaktman ska göra - från teori till praktik samt att personalen ska uppleva sig stärkta i sin yrkesroll, få tid för reflektion och dialog. Utrymme har även givits till hur samverkan fungerar mellan olika professioner. Utvärderingen visar att på betygsskalan 1-5 hamnar bedömningen på helhetsintryck och innehåll på 4-5. En kommentar från deltagarna; Samarbetet mellan Marie och Lillemor gifter sig. Genomförts vid tre tillfällen för Vård och Omsorgs biståndshandläggare, fem till antalet. Vi har pratat både teori och praktik samt tittat på andra kommuners utredningsverktyg, pratat kring fiktiva brukare med rambeslut. Träffarna har upplevts positiva och gruppen uttrycker att vi känner oss förstådda och lyssnade på, tillfällena har skapat reflektion och bra diskussioner. Vid uppstart av rambeslut har enskilda kontaktmän haft genomgång kring hur de ska dokumentera ärenden i genomförandeplan. Handledning är viktigt och har gett en trygghet för de som var först ut. Senare har processen varit att man i gruppen handlett varandra eller enbart med hjälp av enhetschef. Personalen har inte uttryckt större behov av hjälp/handledning. Detta har skett enligt informationsplan och även till viss del styrts av efterfrågan. Implementeringsfas (steg 4) Tanken är att utvärderingen av piloten, samt dialogen med politik och ledning kommer att visa hur arbetsmodellen kommer gå till i resten av kommunens hemtjänstgrupper. Resultatdel Idag kan vi se tillbaka att den struktur, avvägda planering och genomtänkta strategi vi arbetat efter i STIL-Lindeprojektet har gett goda resultat hittills i processen. Inte minst visas detta i den före- och eftermätning vi genomfört på all hemtjänstpersonal på norra området. Här kan 3

4 vi se en positiv ökning i samtliga frågor vi berör! I pilotfasen har förändringen i huvudsak berört ca. 40 personal (representerade från norra hemtjänstområdet). Parallellt med denna grupp har vi arbetat för att även få med resterande enhetschefer inom hemtjänsten (4 st) och resterande biståndshandläggare (4 st) aktivt i processen. Metoden för detta har varit att bjuda in till dialog, lyssna in deras perspektiv, bett dem granska diverse nya material etc. Idag upplever dessa personer att de är delaktiga i utvecklingsarbetet och de upplever sig lyssnade på. Något som vi tror är av oerhört stor vikt för framtida engagemang och implementering. Nedan följer en sammanställning över projektets fyra mål vilka aktiviteter vi har genomfört för att nå dessa samt vad resultaten blev. MÅL AKTIVITETER RESULTAT 1. Ökat brukarinflytande genom rambeslut istället för detaljbeslut - 22 rambeslut tagna (varav 16st. Ramsberg & 6st. Hyttgruppen) - 13 rambeslut uppföljda - 2 personer hunnit avlida innan uppföljningsdatum - resterande 7 rambeslut följs upp först efter de 40 dagar som ska gå efter beslutsdatum. Samtliga 13 uppföljda rambeslut visar att brukaren har en genomförandeplan, med påskrift från både kontaktman och brukare. Detta är något som är centralt för rättssäkerheten vid rambeslut. Flertalet brukare upplever att de i större utsträckning än tidigare varit delaktiga och haft inflytande i planeringen och utformningen av hjälpen. Samtliga vet att de har en/två kontaktmän och vart de skall vända sig vid frågor eller förändrat behov. Några uttrycker att de anser personalen mer flexibel och lyhörd. 2. Ökad trygghet för brukaren genom ett fungerande kontaktmannaskap och goda relationer - Utbildningar- och handledning kring kontaktmannaskap för personal - Personlig personalmapp, innehållande; rutin rambeslut, text- /stödmaterial kontaktmannaskap, instruktioner vid hantering av genomförandeplan, välkomstvykort brukare, informationsbroschyr brukare. Före- och eftermätning (mars och oktober) bland omvårdnadspersonalen visar bland annat att; det skett en ökad kunskap och förståelse kring vad kontaktmannaskap innebär. man anser att brukarna/anhöriga har ökad kännedom om vem som är kontaktman samt vad dennes roll är. fler anser sig ha ökad kunskap kring vad rehabiliterande förhållningssätt är. Före- och eftermätningen stämmer också överens med de upplevelser och åsikter som enskilda kontaktmän uttryckt vid löpande avstämningar med projektledare. Bland annat uttrycker kontaktmän; 4

5 3. Fokus på hälsofrämjande faktorer, livskvalitet och behov, inte på insatser 4. Få en fungerande arbetsmodell som av egen kraft kan överföras inom resten av kommunens hemtjänstgrupper. - Biståndshandläggaren har utgått från individens behov och inte varit styrd av utifrån generella riktlinjer. - Biståndshandläggaren har även en ökad kunskap hur faktorerna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kan främja hälsa i handläggningsprocessen. - I rambeslutsmodellen ges utrymme till flexibilitet i alla led, stärka förmågor och tillgodose behov. - Utbildningarna inom projektet har hela tiden belyst rehab- och hälsofrämjande perspektivet och då främst KASAM-begreppet (hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet). Hur det tenderar att påverkar människors upplevelse av hälsa. - Kontinuerliga informationsträffar och löpande dialog med berörda personer i organisationen. Inte minst avdelnings- och enhetschefer för hemtjänstområdena samt biståndshandläggarna. - Tydliga och användbara rutiner och material från pilotfas som kan spridas inom de andra hemtjänstgrupperna. Exempelvis, den framtagna personalmappen. - Startat upp en nyckelpersonsgrupp med representanter från samtliga hemtjänstgrupper i kommunen. Dessa personer fungerar som ambassadörer i sin egen verksamhet. - Planerat in utbildningstillfällen (nov 2012 t.o.m. mars 2013) inom kontaktmannaskap och hälsofrämjande arbete, för samtliga - det är roligare att jobba efter att rambeslut kom - kontaktmannaskapet rullar på bra, med rutinen blir det tydligt och tryggt hur vi ska jobba - några av våra brukare känns gladare och piggare Enligt uppföljningarna av rambeslut gjorda av biståndshandläggaren upplever samtliga brukare sig nöjda med den hjälp de har och att de ligger helt i linje med upplevda behov. Vi kan se att några brukare som tidigare uttryckt en större stress och oro, idag är lugnare, mindre krävande och mer tillfreds med tillvaron. Tre brukare har uttryckt att de är så fantastiskt nöjda med sin hjälp att de, från att ha velat flytta in på hem, idag vill bo kvar hemma. Vi ser att vi lagt en bra bas och en bra grund för att få en modell som av egen kraft kan löpa vidare inom organisationen. Däremot behöver vi använda de resterande två månaderna av projektet till att dra ytterligare erfarenheter och planera för en hållbar organisation framöver. Mycket uppskattade utbildningstillfällen kring kontaktmannaskap och hälsofrämjande arbete även i de centrala- och södra hemtjänstgrupperna. Organisations- och handlingsplanen ser vi som ett bra stöd till verksamheten för fortsatt planering och implementering. 5

6 omvårdnadspersonal, enhetschefer, arbetsterapeuter och sjuksköterskor inom hemtjänstorganisationen. - Testat rambeslutsmodellen i praktiken under perioden apriloktober 2012, för att kunna dra slutsatser och göra justeringar inför framtiden. - Utvecklat en organisations- och handlingsplan inom Vård och Omsorg kring det fortsatta utvecklingsarbetet. Rambeslut och påverkan på resurser Efter att ha analyserat och följt enskilda rambeslutsärenden kan vi konstatera att i skrivandets stund och med de underlag vi har från pilotfasen, kan vi inte se några konkreta ökade kostnader som är direkt kopplade till rambeslut. Vi kan inte heller se att det med anledning av rambeslut ökat i tidsbehov/enskild brukare. Det vi däremot kan se är att det i samband med uppstart av ny brukare med rambeslut krävs en ökad tidsåtgång på ca 1,5 timme/brukare*2 personal. Alltså totalt ca.3 timmar i anspråk, för välkomst- och planeringssamtal och att upprätta genomförandeplan etc. Tilläggas bör att detta är för de ovana kontaktmän, som gör detta för första gången. Ju mer van man blir med rutinen och dess innebörd, ju mindre tidåtgång kommer uppstarten sannolikt att ta. Vi kan även betona att denna rutin med välkomst- och planeringssamtal, skriva genomförandeplan samt genomföra uppföljning är något vi kommer att sträva efter i verksamheten likväl vid detaljbeslut. Då det handlar om en direkt koppling till kontaktmannaskap och således också den ökade möjlighet till delaktighet, inflytande och trygghet för brukare. Ytterligare en erfarenhet är att tid krävs för utbildning, inlärning och förståelse av rambeslutsmodellen och relationsinriktat kontaktmannaskap. Vi ser att en rimlig tidsåtgång för detta är ca 25 timmar/omvårdnadspersonal. Större delen av utbildningsinsatserna planeras att hanteras inom ramen för projektet. Vad gäller hemtjänsttimmen på norra hemtjänstområdet ser vi att den har sänkts med ca 200kr/timme jämfört med samma tid förra året. En tydlig koppling till detta bör bland annat vara nedskärning i personalgrupp. Att en påverkan av hemtjänsttimmen skulle skett i samband med införandet av rambeslut, kan vi dock inte se. Varken enhetschef eller personal upplever att rambeslut fört med sig kostnader, i annat fall än den resursåtgång vi redan nämnt ovan. Vid införandet av rambeslut var kunskaper kring och tid för planering tämligen bristande. Idag finns en ökad medvetenhet kring detta hos enhetschef och planerare. Dels då detta utvecklats via diskussionerna i samband med rambeslut men även tydligt kopplat till det parallellarbete som skett i samband med kostnad per brukare (KPB). Sannolikt bör det också leda till en effektivare planering och rätt resurser på rätt ställe. Att införa rambeslut kan medföra många positiva ekonomiska konsekvenser, sett ur ett hälsofrämjande- och långsiktigt perspektiv. Då vi skapar miljöer som påverkar människors trygghet och välmående vet vi samtidigt att dessa faktorer i sin tur tenderar att bland annat minimera oro, ångest och utvecklandet av sjukdom hos människor. Vi ser t.ex. att omvårdnadspersonalen upplever att det i samband med rambeslut ges en känsla av att ens 6

7 resurser tillvaratas och att det är ett positivare klimat att arbeta i. Detta resonemang torde dels göra att gruppen fungerar mer effektivt, dels minimera risken för sjukskrivningar, vilket i sin tur skulle kunna medföra stora kostnader för en organisation. Resultatet visar även på brukare som är piggare och upplever sin vardag mer meningsfull, detta har i praktiken resulterat i mindre krävande brukare vilket i sin tur bidrar till att resurserna som vinns i detta led kan användas mer effektivt inom organisationen. Beviljad- kontra utförd tid En brist i den rambeslutsmodell vi har idag är att beviljad tid inte kan utgöra en exakt ram. Detta då vi använder oss av schablontider i kommunen vid biståndshandläggning och då vi inte heller mäter utförd tid i verkställigheten. Så länge vi inte kan använda tiden mer exakt vid ett rambeslut finns en risk i att verkställigheten utför mer tid hos en brukare än vad som är rimligt. Detta kan dels medföra onödiga kostnader och påverkar sannolikt effektiviteten negativt inom hemtjänstorganisationen, samtidigt som det också kan medföra att enskilda brukare inte kan få svar på vad de exakt betalar för. Dock bör tilläggas att denna farhåga är något som likväl kan medföras även av detaljbeslut. Så länge vi inte vet vilken faktiskt tid det tagit att utföra insatser och hur mycket tid som blir över i ren spilltid kan vi inte heller säkerställa att vi arbetar effektivt och riktigt. Teamsamverkan I samband med att STIL-Lindeprojektet dragit igång har det också betonats hur viktigt det är att ha ett nära samarbete inom teamet, dvs. arbetsterapeut, sjuksköterska, enhetschef, omvårdnadspersonal och till viss del biståndshandläggare. Idag arbetas det olika inom organisationen, vilket tenderar att påverka effektivitet och kvalitet. En förutsättning för att utveckla bra team är att det finns en tydlig organisationsstruktur kring teamträffar, som svarar på vad, hur, vem, när, varför? Kontinuerliga träffar inom hemtjänstområdena där bl.a. genomförandeplaner, vårdplaner och samverkan kring brukare diskuteras, bör främja effektivitet och kvalitet. Idag uttrycker både arbetsterapeuter, sjuksköterskor och enhetschefer att uppföljningar generellt är något vi brister på inom organisationen, vilket skulle kunna förbättras av struktur och kontinuitet inom teamen. Som resultat av STIL-Lindeprojektet ser vi att arbetsterapeuten på norra hemtjänstområdet startat ett närmare samarbete med kontaktmän. I övrigt ser vi idag ingen större utveckling på området annat än att det sker diskussioner och medvetna funderingar om hur vi bäst arbetar vidare med denna fråga. Får vi till en struktur inom organisationen kring detta forum ser vi att professionernas arbetsmiljö kan förbättras samt förutsättningarna för att göra rätt insatser i rätt tid gentemot brukare. Slutsatser och Framtid Det är viktigt att påminna om vad både den nya Socialtjänstlagändringen betonar och Socialförvaltningens egen värdegrund brukarens rätt till integritet, självbestämmande, delaktighet, individanpassning och inflytande över när och hur hjälpen ska utformas, samt ett gott bemötande - äldreomsorgen bör bidra till att den enskilde känner trygghet och meningsfullhet. Med anledning av dom orden anser vi att vi inom Lindesbergs kommun arbetar i helt rätt riktning i och med de processer som kommit igång inom STIL-Lindeprojektet. Inte minst då 7

8 vi ser att vi fångat upp och blivit bättre på att arbeta med de delar som påverkar trygghet och meningsfullhet. Resultaten visar att vi både hos brukare och omvårdnadspersonal kan se uttryck som betonar en nöjdhet och ett välbefinnande. Vi har också klarat av att följa upp biståndsbeslut på ett mycket noggrant sätt, vilket har utvecklat och stärkt kvalitén inom handläggningen. Samtidigt som det också ger oss ett svar på huruvida resurser används på rätt sätt. All denna utveckling på relativt kort tid, vilket vi inom projektorganisationen är mycket nöjda med. Vi kan se att vi har jobbat klokt och tämligen effektivt samt nått många av de mål som var ambitionen med projektet. I den första versionen ( ) av delrapporten från STIL-Lindeprojektet gav vi en redogörelse och resonerade utifrån de resultat och de erfarenheter som vi dragit från pilotprojektet och som vi hade i den stunden. Idag är vi längre fram i processen och vill utveckla avsnittet slutsatser och framtid då vi har reflekterat ytterligare kring hur vi bäst anser gå vidare med detta arbete. Inte minst pekade vi på en rad förutsättningar som vi såg krävdes och konsekvenser som skulle kunna följas av att vi öppnade för rambeslut i samtliga hemtjänstgrupper. I denna stund har vi genomfört en rad åtgärder som bör gynna fortsatt implementering och sannolikt bör förebygga eventuella negativa konsekvenser. Nedan beskriver vi nuläget samt vilka åtgärder vi gjort. Vi vill istället för att använda oss av begreppet rambeslut använda oss av vidgat biståndsbeslut. Detta med bakgrund av att rambeslut som begrepp figurerar i många olika sammanhang, används på olika sätt i olika kommuner och misstolkas ofta då det inte är tydligt definierat exakt vad det är. Det vi däremot sett, hört och tolkat är att det mer och mer förknippas med en ram av tid i timmar till brukaren. Det kan vi i vår organisation sträva mot men först använda fullt ut den dagen vi mäter utförd tid. Trots detta förslag på begreppsändring (för vår kommun) förändrar det inte vårt förändrade sätt att förhålla oss till myndighetsutövning. Utan det innebär fortfarande att biståndshandläggaren vid vidgat beslut är mindre detaljerad än vid ett traditionellt beslut. Likväl att biståndshandläggarna arbetar med ett salutogent förhållningssätt, ser hela människan och lyssnar in till individuella behov utan att vara styrd av riktlinjer, detta förhållningssätt skiljer sig dock inte åt vid vidgat- eller detaljbeslut. Vidare i texten kommer vi att använda oss av begreppet vidgat beslut, istället för rambeslut. Det råder fortfarande ett sug, en positiv inställning till att komma igång med vidgat beslut och utveckla kontaktmannaskap inom centrala- och södra hemtjänstgrupper. Ett sug som är nog så viktigt att beakta, då det kan medföra positiv energi och ett underlättande av förändringsarbetet. Omvänt, om vi hade mötts av stor skepsism hos dem som berörs hade vi haft ett annat utgångsläge och således också större konsekvenser på tidsaspekten i förändringsarbetet. En stor del i denna positiva inställning tror vi vara hur vi bedrivit information/kommunikation och de utbildningar som samtlig hemtjänstpersonal tillsammans med sina chefer deltagit i. Sedan uppstarten av STIL-Lindeprojektet har vi från projektorganisationens sida försökt vara mycket tydliga med att trots att arbetet benämns som ett projekt ska det snarare ses som en process, ett förändringsarbete med uppstart i projektform och som behöver ges långt mycket längre tid än vad projekttiden anger. Orsakerna till detta är att det förändringen till viss del handlar om är att ändra ett förhållningssätt samtidigt som det innebär konkreta förändringar i det vardagliga arbetet för ca 250 personal (undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, 8

9 biståndshandläggare och enhetschefer). Vi är fast bestämda i att förändringar av det här slaget inte får forceras, i de fall vi strävar efter långsiktig hållbarhet. Vi måste ha respekt för människors olika förutsättningar och tid att ta till sig nya saker. Idag känns det även som att inte bara projektorganisationen är av denna åsikt utan även att ledningen inom förvaltningen delar denna uppfattning, vilket är av stor betydelse. Vi kan se idag att STIL-Lindeprojektet har startat processer som organisationen länge strävat efter; struktur och verktyg kring kontaktmannaskap och biståndshandläggning. Det är också väldigt tydligt att biståndshandläggning och rollen inom myndighetsutövning är en stor pågående diskussion nationellt. Att det i mångt och mycket finns gamla traditioner och kulturer som blir allt viktigare att ifrågasätta. Bland annat belyser Socialstyrelsens Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre (2012) vad vi bör beakta i framöver. Vi tror och hoppas att vi i och med det förändrade förhållningssätt vi arbetat efter i och med STIL- Lindeprojektet, är på rätt väg men att det blir viktigt att även fortsättningsvis följa de diskussioner som pågår nationellt. Vi kan se att en viktig faktor för att kunna arbeta framgångsrikt med ett nytt förhållningssätt och inte vara låst i gamla kulturer och traditioner, har varit möjligheten att frångå kommunens riktlinjer för biståndsbeslut. Nämnas bör också att i skrivandets stund håller vi som bäst på att också se över konsekvenserna för biståndshandläggningen kring nya SOSFS 2012:12 (som berör ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden). Vart detta utmynnar i får framtiden utvisa. I resultatdelen är vi inne på vidgat beslut (rambeslut) och påverkan på resurser och vi kan se att införandet av vidgat beslut kan komma att medföra direkta kostnader inledningsvis. Dock är dessa svåra att uppskatta då det helt handlar om huruvida hemtjänstgruppen där förändringen ska införas, har en lugn eller tung period. Belastningen i gruppen är något som ständigt är i rörelse i en hemtjänstorganisation. Ramsbergsgruppen som är den grupp vi startade upp vidgat beslut i allra först, hade just vid uppstarten tämligen lugn och kunde därför planera in inlärning och utbildningar utan att det gav utfall på höga kostnader. Då vi redan har planerat in utbildningsinsatser kring kontaktmannaskap inom ramen för STIL-Lindeprojektet, för de resterande hemtjänstgrupperna (centralt och söder), ser vi inte heller att utbildningskostnaderna ska bli ohållbart höga. Utan snarare en bra grund för fortsatt implementering. Återigen kan vi betona att organisationen har fått positiva erfarenheter i samband med Kostnad per brukare (KPB) arbetet, som just handlar om effektivare planering och att främja en ökad balans inom hemtjänstorganisationen. Detta ser vi endast som fördelaktigt. En förutsättning för fortsatt implementering är att människor känner sig delaktiga från början. Detta anser vi att vi har lyckats bra med inom STIL-Lindeprojektet. Utöver det nära samarbete vi haft med enhetschefer för hemtjänsten och med biståndshandläggarna har vi kontinuerligt haft god dialog och avstämning, angående processens utformning, helhetstänk i organisationen och framtida riktning, med avdelningschefen för Vård och Omsorg. Detta är en helt avgörande faktor för en bestående och hållbar förändring. Vi har arbetat fram en ansvarsplan med en organisationsstruktur som skall löpa under 2013 och del av Denna syftar till att olika professioner är väl införstådda i vilken roll de har i utvecklingsarbetet och vilket ansvar som åligger var och en. I denna plan finns också en mall för uppföljningar, vilka ska ge oss en hänvisning om huruvida arbetssättet löper på enligt planerat och om eventuella åtgärder behöver vidtas. Inom denna plan ser vi bland annat att, de eventuella konsekvenser som införandet av nytt verksamhetssystem kan komma att innebära 9

10 samt eventuella konsekvenser i att arbeta i det centrala hemtjänstområdet (jämfört med de norra som mer är landsort), bör uppmärksammas och åtgärdas här. Vi har inom organisationen synliggjort vilka professioner som bör prioriteras mest kompetensutveckling under 2013, inom den befintliga utbildningsbudgeten. Att göra det redan i nuläget tror vi kan vara gynnsamt för fortsatta planeringen. Efter en omfördelning av resurser har vi idag under en begränsad period utökat på biståndshandläggarsidan vilket var en förutsättning för att hantera det nya sättet att handlägga ärenden. Då det inledningsvis medför inlärningstid, kräver tid till dialog och att utveckla diverse hjälpmaterial/rutiner. Poängteras bör också att denna utökning inte är en direkt följd av STIL-Lindeprojektet utan något som hade varit nödvändigt då biståndshandläggarna redan innan projektets start hade hög arbetsbelastning och behövde utveckla strukturen kring arbetet. Utökningen är också av värde med tanke på den nationella diskussion som vi tidigare nämnt och att ges utrymme till de förändringar som krävs. Ytterligare en förutsättning framöver är att samtliga biståndshandläggare tillåts frångå riktlinjerna för biståndsbeslut alternativ att de hävs. För att istället utvecklas till vägledningsdokument för myndighetsutövning. Förslag till beslut - Avdelningen för Vård och Omsorg föreslår att Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att arbeta med vidgade biståndsbeslut även inom centrala och södra hemtjänstområdet, på en prövotid fram till maj Under prövotiden ska uppdraget följas upp i Socialnämndens arbetsutskott i maj respektive i oktober 2013 och resultatet presenteras för socialnämnden i maj Avdelningen för Vård och Omsorg föreslår att Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att häva Riktlinjerna för biståndsbeslut och istället utarbeta ett vägledningsdokument för myndighetsutövning. Vägledningsdokumentet ska presenteras för socialnämnden i maj /Linda Sandberg, Projektledare STIL-Lindeprojektet 10

Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31

Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 Vård och Omsorg 1. Bakgrund Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 STIL som står för Stärkt kontaktmannaskap, Trygghet, Inflytande, Livskvalitet. STIL- Lindeprojektet har sin utgångspunkt

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Tjänsteskrivelse 2013-10-28

Tjänsteskrivelse 2013-10-28 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum 2013-10-28 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare ann.rubin@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag på modell för biståndsbeslut i tid gällande serviceinsatser

Läs mer

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Britt-Louise Thorberg, utvecklingsledare 0171-525 56 britt-louise.thorberg@habo.se Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier

Läs mer

Fungerande team med den enskilde i centrum

Fungerande team med den enskilde i centrum Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Förbättrat arbetssätt för beställare och utförare av hemtjänst i Stockholms stad

Förbättrat arbetssätt för beställare och utförare av hemtjänst i Stockholms stad 2017 Förbättrat arbetssätt för beställare och utförare av hemtjänst i Stockholms stad 1 Nytt förbättrat arbetssätt för hemtjänsten Nu inför vi ett nytt förbättrat arbetssätt för hemtjänsten i Stockholms

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Ökat brukarinflytande

Ökat brukarinflytande Ökat brukarinflytande Från beslut till verkställighet Vård och omsorgs samlade åtgärder för att öka brukarinflytandet TES införandet Eget val av utförare av servicetjänster Utveckla lotsfunktion för att

Läs mer

Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun!

Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun! Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun! HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Vad är en värdighetsgaranti? En värdighetsgaranti

Läs mer

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet.

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. Du har rätt till ett värdigt liv. I socialtjänstlagen finns en nationell värdegrund som gäller för all äldreomsorg i hela Sverige.

Läs mer

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Kvalitetsdeklarationer och Kvalitetskrav. för kunder. i dagverksamhet med social inriktning och demensinriktning.

Kvalitetsdeklarationer och Kvalitetskrav. för kunder. i dagverksamhet med social inriktning och demensinriktning. Kvalitetsdeklarationer och Kvalitetskrav för kunder i dagverksamhet med social inriktning och demensinriktning i Varbergs kommun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kommun har som en av sina strategiska målsättningar

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25

Läs mer

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Rutin 1 (5) 2012-11-28 Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Nationell värdegrund I Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) infördes den 1 januari 2011 en bestämmelse om en nationell värdegrund för

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo.

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Anne Wolf Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013 SOFV-2014-208

Läs mer

Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid

Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid 2 Fakta om Leksands kommun Antal invånare: 15 157 Antal invånare över 65 år: 3998 (26%) Omsättning:

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER för äldre- och omsorgsverksamheten i Sigtuna kommun DETTA ÄR VÅR VÄRDEGRUND SJÄLVBESTÄMMANDE Att själv få bestämma över sitt liv är en rättighet. För oss innebär det

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-29 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care. Frösunda har 44 lägenheter uppdelade på fyra

Läs mer

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad april 2015 Garantier för kvalitet Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier

Läs mer

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Katarina Andersson, FD, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Konferens: skal vi have en värdighetsgaranti? Köpenhamn,

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Målet: Att planerade aktiviteter/åtgärder från BPSDskattningar genomförs på samtliga demens avdelningar. I Oktober över 80% genomförda

Läs mer

inom äldreomsorgen i Västerås stad

inom äldreomsorgen i Västerås stad inom äldreomsorgen i Västerås stad Värdigt liv och välbefinnande I socialtjänstlagen finns en ny bestämmelse, den nationella värdegrunden. Den innebär att all personal i äldreomsorgen ska arbeta för att

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Brukarundersökning 2014. 2015-01-07 Vår referens. Rebecca Nannsjö Utvecklingssekreterare Rebecca.Nannsjo@malmo.

Tjänsteskrivelse. Brukarundersökning 2014. 2015-01-07 Vår referens. Rebecca Nannsjö Utvecklingssekreterare Rebecca.Nannsjo@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-01-07 Vår referens Rebecca Nannsjö Utvecklingssekreterare Rebecca.Nannsjo@malmo.se Tjänsteskrivelse Brukarundersökning 2014 SOFV-2015-56 Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) Bilaga 4 Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) 2011-03-15 ARBETSLIV OCH STÖD VÅRD OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON

Läs mer

Anvisningar Social dokumentation

Anvisningar Social dokumentation Anvisningar social dokumentation Senast uppdaterat: 2011-07-06 Socialförvaltningen Anvisningar Social dokumentation För äldre- och handikappomsorgens personal Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla

Läs mer

Stimulansmedel inom demensområdet

Stimulansmedel inom demensområdet VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna

Läs mer

Äldreomsorgens Trygghetsträd

Äldreomsorgens Trygghetsträd Äldreomsorgens Trygghetsträd EXISTENTIELL TRYGGHET PSYKISK TRYGGHET FYSISK TRYGGHET SOCIAL TRYGGHET TRYGGHETS- BEHOV Genomförandeplan Biståndsbeslut INDIVIDEN Övergripande mål 2010-2013; Att utveckla en

Läs mer

KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN

KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden kallas till sammanträde torsdagen den 25 september år 2014 kl 14:00 i Leja, Lindesbergs kommunhus. Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin ersättare.

Läs mer

Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst

Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2009-11-13 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (6) Diarienummer 095/09-739 Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Stadskontoret. Till vård- och omsorgsberedningen

Stadskontoret. Till vård- och omsorgsberedningen Handläggare Lisa Gunnefur Stadskontoret Till vård- och omsorgsberedningen Tjänsteutlåtande 2011-06-15 Ärende: KS-VOO-2010-00917 Slutrapport Helhetssyn i hemtjänsten Initierare: Stadskontoret Bakgrund En

Läs mer

Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum)

Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum) Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum) Nytt nationellt arbetssätt och modell individens behov i fokus. Utgångspunkten är värdegrunden i SoL konkretiseras

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Medgivande att ta emot medel - Prestationsersättning för införandet av lokala värdighetsgarantier (KS/2012:470)

Medgivande att ta emot medel - Prestationsersättning för införandet av lokala värdighetsgarantier (KS/2012:470) ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen 2012-11-05 Dnr KS/2012:470 Medgivande att ta emot medel - Prestationsersättning för införandet av lokala värdighetsgarantier (KS/2012:470) Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan Högåsen

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan Högåsen Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Högåsen Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan

Läs mer

Resultat. Brukarundersökning 2014 Personlig assistans. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer. elvy.glimblad@uddevalla.

Resultat. Brukarundersökning 2014 Personlig assistans. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer. elvy.glimblad@uddevalla. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer Annette Wahlgren annette.wahlgren@uddevalla.se Roger Andreasson roger.andreasson@uddevalla.se Elvy Glimblad elvy.glimblad@uddevalla.se Jenni Andersson-Grundberg

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 MÅNGKULTURELL HEMTJÄNST I STOCKHOLM AB 2016-01-08 verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 Mångkulturell Hemtjänst bedriver hemtjänst i Solna. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Norgegatan

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Utskottet Vård och omsorg 2013-03-21 22 Plats och tid Garvaren röd, kl 13.15 17.10 kl 13.15 16.20 Beslutande Ledamöter Sten Fransson (S), ordförande Maria Rönnehäll (S) Hans Forssell (S) Börje Wahlund

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Lokal värdighetsgaranti. för äldreomsorgen i Kristianstads kommun

Lokal värdighetsgaranti. för äldreomsorgen i Kristianstads kommun Lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Kristianstads kommun Vad är en lokal värdighetsgaranti? Kristianstads kommun har en lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen, beslutad av omsorgsnämnden. Värdighetsgarantin

Läs mer

Hemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2

Hemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2 Uppdrag och kvalitetskrav Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2017-04-20 Ärendenr SON 2017/72 Version [1.0] Innehållsförteckning...1 Inledning...2 Beskrivning av insatsen...2

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011.

Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. 1(6) Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. Under våren 2010 fick Socialstyrelsen flera regeringsuppdrag med ursprung i propositionen Värdigt liv i

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12

TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12 TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12 PUBL NR 2008:12 ISSN: 0284-6845 Länsstyrelsen i Värmlands län 651 86 Karlstad 054-19 70 00 lansstyrelsen@s.lst.se

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier för vård och omsorg i Kumla kommun Införande av värdighetsgarantier Socialnämnden beslutade i januari om att anta värdighetsgarantierna Väntar på socialstyrelsens godkännande

Läs mer

Värdighetsgarantier. för äldreomsorgen i Mölndals stad

Värdighetsgarantier. för äldreomsorgen i Mölndals stad Värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Mölndals stad Värdigt liv och välbefinnande Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013

Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof 203-04 -6 Sov 27/202 Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof Sammanfattning Norlandia Care har sedan hösten 200 ansvaret för driften

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,

Läs mer

Yttrande över betänkande Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51)

Yttrande över betänkande Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51) Kommunstyrelsen 2008-10-13 215 364 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 209 516 Dnr 08.491-73 oktks16 Yttrande över betänkande Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51) Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning

Läs mer

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba 1 [7] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 21 mars 2013 kl. 17 19 Plats Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba Mahria Persson Lövkvist, verksamhetschef

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret 2015-03-19 Eva Åström RAPPORT Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret Bakgrund I budget 2014 framgår att en satsning skulle göras för att öka tillväxten i kommunen genom en samlad strategi.

Läs mer

Socialt innehåll/kultur

Socialt innehåll/kultur Socialt innehåll/kultur Hur ser mitt uppdrag Övergripande ansvar för det sociala innehållet stödja personal och enhetschefer i arbetet tillsammans med vår värdegrundsledare Projektledare för För och med

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer