Stadskontoret. Till vård- och omsorgsberedningen
|
|
- Anita Anna Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handläggare Lisa Gunnefur Stadskontoret Till vård- och omsorgsberedningen Tjänsteutlåtande Ärende: KS-VOO Slutrapport Helhetssyn i hemtjänsten Initierare: Stadskontoret Bakgrund En viktig förutsättning för att uppnå god hälsa är att känna delaktighet och inflytande över den egna livssituationen. På individnivå är sambandet mellan inflytande och hälsa mycket starkt. Folkhälsoinstitutet har identifierat fyra grundpelare för ett gott åldrande där delaktighet/meningsfullhet/känna sig behövd är en, och social gemenskap, fysisk aktivitet och bra matvanor är de övriga. I Malmö stads Äldreomsorgsplan står det bland annat att varje människa är unik och har sin högst personliga uppfattning om vad livskvalitet är. Äldreomsorgen ska utgå ifrån ett helhetsperspektiv där varje individ kan uppleva trygghet och integritet. Den enskilde ska utifrån sina förutsättningar ha möjlighet att själv bestämma över sitt dagliga liv. Detta innebär att möjlighet ska finnas att påverka innehållet och utformningen av service, omvårdnad och aktiviteter. Den enskilde ska ha en central roll vid planeringen av insatserna. I Malmö stads Äldreomsorgsplan står det vidare att en förutsättning för att det ska kännas tryggt att bo kvar hemma i den egna miljön är det viktigt med stabila kontakter med hemtjänsten samt en god personal- och omvårdnadskontinuitet. Det sistnämnda avser kommunikationen inom verksamheten det vill säga att personalen vet vilka, hur och när olika insatser ska utföras. Service och omvårdnad ska snabbt kunna ändras till nya eller ändrade behov. Här hänvisas även till den individuella genomförandeplanen. En kompetent och motiverad personal som känner tillfredsställelse i sitt arbete är avgörande för en god vård. I Malmös vård och omsorg är orden livskvalitet och trygghet ledstjärnor. Kommunstyrelsen har gett stadskontoret tillsammans med Fosie, Kirseberg, Rosengård och Södra Innerstadens stadsdelsförvaltningar i uppdrag att arbeta fram en Malmömodell för brukarinflytande i hemtjänsten. Med stöd av statliga stimulansmedel påbörjades projektet Helhetssyn i hemtjänsten våren år Målet var att öka brukarens inflytande över sin vardag samt att ge vårdpersonalen större ansvar i sin arbetsdag. I respektive stadsdel har en processledare anställts för att samordna och planera projektet samt inspirera personal. Processledarna har även ansvarat för löpande dokumentation över pågående och planerade aktiviteter. 1(9)
2 Resultaten från den tvååriga projektperioden återrapporteras till kommunstyrelsen i denna slutrapport. Projektet har stöd i Socialtjänstlagen (SoL) där det betonas i portalparagraf 1 kap. 1 tredje stycket att socialtjänsten har sin utgångspunkt i rätten för den enskilde att själv bestämma över sin situation. Socialtjänstens insatser ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Projektets omfattning Projektet har pågått under 2 år och stadsdelarna har deltagit med en eller flera hemtjänstgrupper. En styrgrupp bestående av vård- och omsorgschefer från de fyra stadsdelsförvaltningarna och representanter från stadskontoret, avdelning vård och omsorg, har träffats regelbundet och fattat beslut om projektets innehåll. I respektive stadsdel har det även funnits en projektgrupp och en fokusgrupp. I projektgruppen har bland annat vård- och omsorgs-, enhets-, sektionschefer samt processledare ingått. I fokusgruppen har personal (fackliga företrädare, undersköterska, vårdbiträden, sjuksköterskor, biståndshandläggare, arbetsledare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster) och äldre (representanter från pensionärsrådet och brukare) ingått. Vid fyra tillfällen under projekttiden har fokusgruppen bjudits in för att diskutera projektet och ta del av utbildningsinsatser. Under våren 2009 bjöds fokusgruppen in första gången med syftet att hitta områden som de ansåg var speciellt viktiga att ha inflytande över inom hemtjänsten. Fem områden identifierades: flexibilitet inom biståndsbesluten, kontaktman, personalens kompetens, sociala och fysiska aktiviteter samt matsituationen. Varje område definierades och fokusgruppen diskuterade hur ett ökat inflytande över respektive område skulle kunna uppnås samt goda exempel från verksamheterna. De fem prioriterade områdena utgör grunden för pilotprojektet med Helhetssyn i hemtjänsten. Vid det andra mötet med fokusgruppen diskuterades personalens bemötande. Hemtjänstpersonal från Sjöbos kommun spelade upp sketcher inspirerade av möten med brukare, kopplat till olika sätt att bemöta brukare på. Vid det tredje tillfället låg fokus på flexibilitet inom biståndsbesluten. Vid det fjärde och sista mötet med fokusgruppen presenterades utvärderingen av projektet för brukare och personal. Processledarna delade med sig av sina erfarenheter av att driva projektet samt hur implementering av arbetssättet har planerats i övriga hemtjänstgrupper inom de berörda stadsdelarna. Vad har gjorts? - Brukarinsatser Brukarinsatser som utförts i en eller flera stadsdelar presenteras under rubriker som motsvarar de fem prioriterade områdena i projektet Helhetssyn i hemtjänsten. Flexibilitet inom biståndsbeslutet Brukarna har blivit intervjuade och individuella genomförandeplaner har upprättats och uppdaterats. Brukarna erbjöds att tillsammans med sin kontaktman inom hemtjänsten gå igenom individuella behov och önskemål. Frågorna i genomförandeplanen berör när och hur hjälpen ska ges, av vem eller vilka i personalgruppen, brukarens fysiska förmåga, hans/hennes resurser och begränsningar samt målet med insatserna. Brukarna får även berätta om sitt liv utifrån bland annat intressen och egenskaper. Utifrån intervjuerna med brukarna framgår att de allra flesta önskar personkontinuitet, ett gott bemötande och att personalen kommer i tid. Brukarna har erbjudits att tillsammans med sin kontaktman inom hemtjänsten göra veckovisa planeringar av sina hemtjänstinsatser. Detta för att ge brukarna möjlighet att 2(9)
3 vara med och planera hemtjänsten kommande vecka. Brukare har erbjudits möjlighet att byta mellan beviljade insatser. De har till exempel fått möjlighet att byta ett planerat inköp mot ett extra städtillfälle eller att byta en promenad mot en fikastund tillsammans med omvårdnadspersonalen. Brukarna har fått en broschyr med information om vad som kan ingå i de olika hemtjänstinsatserna: städ, tvätt, inköp, dusch och promenad. Denna broschyr delades ut för att ge brukarna större insyn i vilka möjligheter som finns när det handlar om att byta insatser mellan de beviljade bistånden. Brukare har under projektets gång fått beviljade insatser enligt biståndsbeslutet översatta till tid, det vill säga hur många timmar per vecka deras bistånd motsvarade. Brukarna har på ett flexibelt sätt kunnat påverka utförandet av insatserna utifrån de timmar de hade till förfogande per vecka. Syftet var även att brukarna skulle kunna spara tid för att vid ett planerat tillfälle kunna få ett längre besök av hemtjänsten. Under projektets gång har antalet insatsbyten dokumenterats, dvs hur många insatser som blir inställda, samt hur många extra insatser som utförs, beträffande serviceinsatserna tvätt, stöd, inköp, promenad och dusch. Dokumentationen har skett vid två tillfällen, ett innan brukarna fått information om projektet och ett 20 veckor senare när brukarna fått information om möjligheten att byta insatser. Resultatet visar att antalet byten av insatser har minskat under projektets gång. En förklaring till antalet minskade ändringar kan vara att samarbetet mellan hemtjänstpersonalen och biståndshandläggarna har blivit bättre och lett till bättre anpassade bistånd. Kontinuitet och kontaktmannaskap Med hjälp av genomförandeplanen har brukarna fått lämna önskemål om kontinuitet och beskriva om de prioriterar personal-, tids- och eller omvårdnadskontinuitet. Matchning av personal och vårdtagare. Sociala och fysiska aktiviteter Informationsmaterial har distribuerats till brukare i stadsdelarna om sociala och fysiska aktiviteter som stadsdelens mötesplatser anordnar. Aktiviteter har utformats utifrån de äldres önskemål som framkommit i genomförandeplanen. Matsituationen Hjälp i samband med matsituationen har utformats utifrån de äldres önskemål som framkommit i genomförandeplanen. Vad har gjorts? - Personalinsatser Personalinsatser som utförts i en eller flera stadsdelar presenteras under rubriker som motsvarar de fem prioriterade områdena i projektet Helhetssyn i hemtjänsten. Personalens kompetens Möten och utbildningar har genomförts för att utveckla personalens kompetens bland annat kring kommunikation, brukarorienterat förhållningssätt samt etik och bemötande. Utbildningarna har dels anordnats av stadskontoret och varit gemensamma för de fyra stadsdelarna, dels anordnats av stadsdelarna och riktat sig till enskilda yrkes- och/eller hemtjänstgrupper. Verksamhetsplaner för personalens kompetensförsörjning har upprättats. En tydlig värdegrund och ett hälsofrämjande förhållningssätt har skapats och tillämpats. 3(9)
4 Kontinuitet och kontaktmannaskap För att förbättra kontinuiteten kring brukarna har personalen delats in i mindre grupper om ca fyra personal som i sin tur är kopplade till ett antal gemensamma brukare. Det innebär att brukarna har en kontaktperson som besöker brukaren så ofta schemat tillåter och en av tre personal besöker brukaren om kontaktpersonen inte är tillgänglig. Smågrupperna träffas regelbundet och diskuterar förändringar i brukarnas behov. Mötena har förbättrat kontinuiteten för brukarna och personalen har fått bättre inblick i brukarnas behov. Nya schemaläggningssystemet Laps Care förmodas på sikt bidra till att förbättra planering och organiseringen av arbetet för att förbättra kontinuiteten kring brukarna. Sociala och fysiska aktiviteter Personalen har fått information om utbudet av sociala och fysiska aktiviteter inom stadsdelen och Malmö stad med syftet att motivera brukarna att delta. Stadsdelarna har förbättrat samarbetet med de lokala mötesplatserna för äldre och inlett ett samarbete med föreningslivet samt Malmö stads frivilligcentra. Ledsagningen har organiserats inom hemtjänsten, vilket innebär att kontaktpersonen kan ledsaga till och från aktiviteter. Matsituationen Matsituationen var ett av de fem prioriterade områdena i projektet, men processledarna har valt att inte prioriterat detta arbete. Anledningen är att det samtidigt pågått en översyn av matdistributionen och LOV (lagen om valfrihetssystem) i Malmö som syftar till att öka brukarnas valmöjligheter kring måltiden. Emellertid har samarbete med dietister utvecklats och genomförandeplanen ses som ett verktyg för att i större utsträckning skapa måltidsglädje. Flexibilitet i biståndsbesluten Personalen har undervisats inför utförandet av genomförandeplanen samt hur planen ska ingå i det vardagliga arbetet. Dialogen mellan utförare och biståndsbedömare har förbättrats så att de formella biståndsbesluten stämmer bättre överens med brukarnas behov och önskemål. Det har medfört en smidigare planering av personalens schema och nöjdare brukare. En broschyr har tagits fram med information om vad som kan ingå i bistånden inköp, städ, promenad, tvätt och dusch. Syftet med broschyren är att underlätta för kontaktperson och brukare att planera insatserna. Grupp- och teamträffar samt reflektionstid Att arbeta i team innebär att flera yrkesgrupper arbetar tillsammans för att identifiera och lösa problem, samt att snabbt samordna nödvändiga insatser för brukare. Teamarbetet simulerar till att skapa en helhetssyn kring brukarna samt skapa förståelse för alla yrkesgruppers betydelse för helheten. Kommunikationen och samverkan mellan olika yrkesgrupper underlättas och kompetensen hos baspersonalen höjs. Det i sin tur leder till en ökad effektivitet i verksamheten. Samtliga hemtjänstgrupper som deltagit i projektet Helhetssyn har redan sedan tidigare arbetet i team, men under projekttiden har hemtjänstens teamträffar utvecklats och nya grupper har skapats för att på bästa sätt få en helhetssyn kring brukarna. Bland annat har smågrupper med endast omvårdnadspersonal bildats, samt grupper med representanter för alla berörda yrkesgrupper (biståndshandläggare, chefer, omvårdnadspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, ledsagare och personlig assistent). Modeller för uppföljning av förändringar som 4(9)
5 kommit upp under teamträffarna har använts för att säkerställa teamarbetets kvalitet. Processledarnas roll i teamarbetet har bland annat varit att lyfta fram ett brukarorienterat och salutogent förhållningssätt som beskrivs nedan. Under projekttiden har även reflektionstid införts vid gruppträffarna. Syftet har varit att ge personalen möjlighet att tillsammans reflektera och bearbeta kring situationer och problem som uppstått i vardagsarbetet. Personalen har bland annat reflekterat över ansvar, kroppsspråk och professionellt bemötande. Genomförande av ett projekt som Helhetssyn i hemtjänsten är möjlig om personal och chefer är engagerade i förändringsarbetet. Chefens roll i den processen är att skapa förutsättningar för förändring genom att ha tillit till medarbetarna och inte styra på detaljnivå. Brukarorienterat och salutogent förhållningssätt Under projektet Helhetssyn i hemtjänsten har det pågått ett arbete med att implementera ett brukarorienterat och salutogent förhållningssätt i organisationen. Intervjuer har genomförts med brukarna för att ta reda på vad varje enskild brukare hade för behov och önskemål och resulterade i genomförandeplaner och levnadsberättelser. Utifrån genomförandeplanen har det skapats nya team och arbetsgrupper inom hemtjänsten för att på bästa sätt anpassa verksamheten efter brukarnas behov och önskemål. Projektet bygger på ett salutogent förhållningssätt i förhållande till brukarna och medarbetare, det vill säga att utgå från det friska hos människan. Genom att förstärka känslan av sammanhang ökar individens möjlighet till god hälsa, god livskvalitet samt självständighet. KASAM (känsla av sammanhang) har införts för att påverka synsätt, värderingar, attityder och arbetssätt. Förändringen innebär att gå från ett institutionellt synsätt som har inslag av objektifiering mot ett brukarorienterat förhållningssätt där den enskilde beaktas som en aktiv aktör, ett subjekt. Utgångspunkten är att brukaren vet bäst vad han/hon vill ha hjälp med i vardagen. Medarbetarens främsta roll är att uppmuntra och stödja brukaren utifrån den enskildes egna förutsättningar. Utvärdering I uppdraget från kommunstyrelsen ingick att projektet Helhetssyn i hemtjänsten kontinuerligt skulle följas upp under den tvååriga projekttiden och utvärderas innan det eventuellt skulle implementeras i hela kommunen. Processledarna har följt upp arbetet i respektive stadsdel med slutrapporter som bifogas detta ärende. Vintern 2010 genomfördes en enkätundersökning till samtliga brukare och personal som blivit berörda av projektet. Resultatet presenteras nedan. Resultat brukare Enkäten skickades ut till ca 550 brukare med en svarsfrekvens på drygt 50 procent. Av samtliga som hade hemtjänst i de berörda områdena valdes de bort som hade en demenssjukdom, endast beviljats insatsen larm eller fått hemtjänst beviljat det senaste året. De sistnämnda valdes bort för att ett antal frågor var formulerade på ett sätt som krävde att brukaren hade erfarenheter av hemtjänst innan projektet startade. Frågorna är formulerade utifrån tre perspektiv: 1. Det är viktigt för mig att kunna påverka 2. Jag kan påverka den hjälp jag får 3. Min möjlighet att påverka har ökat det senaste året Frågorna besvarades genom att sätta ett kryss i en ruta med en skala från 1-6 där 1=instämmer inte alls och 6=instämmer helt. Resultatet visade att: 5(9)
6 Av brukarna som har svarat på enkäten är 73 procent kvinnor. Sextiosex procent uppger att de har hjälp dagligen av hemtjänsten. Nästan alla tycker att det är mycket viktigt eller viktigt att kunna påverka hur, när och av vem/vilka hjälp ges. Det är även viktigt, men inte lika viktigt, att kunna byta dagar och/eller tider som hjälpen ges. De flesta tycker att de kan påverka hur och när hjälpen ges, däremot är det bara drygt hälften som tycker att de kan påverka vem/vilka som utför hjälpen. Två tredjedelar tycker att deras möjlighet att påverka hur och vilken tid personalen ger hjälpen har ökat under projekttiden. Drygt hälften tycker att deras möjlighet att påverka vem/vilka och möjligheten att byta dagar/tider som personalen utför hjälpen har ökat under projekttiden. Drygt 90 procent är nöjda med personalens bemötande och den hjälp de får av personalen. Öppna frågor till brukarna I brukarenkäten fanns även tre öppet formulerade frågor som berörde matsituationen och sociala och fysiska aktiviteter samt några rader för övriga synpunkter. Det har inkommit många synpunkter på matdistributionen med önskemål om större variation, större portioner, möjlighet att gå ut och äta tillsammans med kontaktpersonen, att maten ska beskrivas med svenska namn osv. Några tycker att maten är för stark, andra tycker att den behöver mer kryddor. Variationen på önskemålen vittnar om vikten av flexibilitet och möjlighet till individuella variationer. Kontinuitet är viktigt för samtliga brukare. Men definitionen av kontinuitet skiljer sig åt, några önskar att det alltid är samma personal som utför insatserna medan andra tycker att det är viktigare att personalen kommer på angiven tid. De flesta synpunkter på kontinuiteten rör möjligheten att påverka vem som utför insatserna, personalomsättningen och önskemål om att kontaktpersonen ska komma oftare. Kontinuiteten beskrivs som viktig för att kunna lära känna och skapa ett förtroende för personalen. Bristande kontinuitet skapar otrygghet. Under frågan om vilka sociala och fysiska aktiviteter brukaren önskar hjälp med av personalen rör de allra flesta önskemålen möjligheten att komma utomhus vid fint väder och att personalen har tid att sitta ner en stund hemma hos brukaren. Några få brukare önskar delta i studiecirklar, högläsning, gymnastik eller få sällskap från Röda korset. Resultat personal En enkät skickades även ut till 127 personal med en svarsfrekvens på ca 70 procent. Svaren skiljer sig markant åt mellan stadsdelarna. Resultatet förklaras delvis mer utförligt under rubriken Öppna frågorna till personalen i stycket nedan. Drygt hälften av personalen som svarade på enkäten har arbetat inom hemtjänsten i mer än 11 år. Ungefär hälften tycker att brukarnas möjlighet att påverka när och hur insatserna ska utföras har påverkat deras arbetsdag. 60 procent upplever att samarbetet med övriga yrkesgrupper i teamet (sjuksköterska, chef, biståndshandläggare och rehab) har blivit bättre under projekttiden. Drygt hälften upplever att brukarnas möjlighet att påverka utförandet av insatserna har ökat. Cirka hälften tycker att utbildningarna inom projektet har förbättrat dialogen med brukarna. 6(9)
7 Öppna frågor till personalen I enkäten till personalen fanns även sex öppet formulerade frågor som berörde planering av arbetsdagen, teamarbetet, dialog med brukarna, sättet att arbeta samt det mest positiva och negativa med projektet. Brukarnas ökade möjligheter att påverka hemtjänsten har gjort personalens arbete mer flexibelt och har påverkat personalens inställning till arbetet positivt. Kontinuiteten har blivit bättre och det har funnits mer tid att planera insatserna med brukarna. Men det finns även personal som vid arbetsdagens start får ett färdigt schema och därför inte upplever att de kan påverka planeringen av arbetsdagen. Andra tycker att de redan innan projektet har arbetat flexibelt. Personalen tycker att de nya rutinerna kring teamarbetet har lett till att informationen och diskussionen kring brukaren har blivit bättre. Teamarbetet har även lett till bättre kontinuiteten hos vårdtagarna. I delar av pilotprojektet har inte utveckling av teamarbetet prioriterats och därför tycker personalen inte att det blivit någon ändring. Utbildningarna i kommunikation har förbättrat personalens lyhördhet gentemot brukarna när det gäller att kunna läsa, lyssna på och tolka brukarnas önskemål och på så vis se vårdtagarnas behov. Det har även lett till ett större engagemang inför personalens uppdrag. De största fördelarna med projektet är enligt personalen att brukarna har blivit nöjdare och brukarnas ökade inflytande över hemtjänsten ger bättre kvalitet. Större variation, nytänkande, reflekterande tid, att vara delaktig, teamarbete och tid för eftertanke är andra kommentarer från personalen. Andra synpunkter är att det är roligare att arbeta på grund av mindre restriktioner, bättre kontinuiteten, ett nytt tankesätt med brukaren i centrum. Det minst positiva med projektet är att kontinuiteten fortfarande brister, vilket påverkar både brukare och personal. Personalen beskriver en känsla av otrygghet av att besöka nya brukare och att det inte känns bra att inte kunna svara brukarna på vem i personalen som kommer vid nästa besök. Personalen nämner även att det finns för lite tid för sociala aktiviteter med brukarna. Brukarundersökning Utfallet av projektet skulle även följas upp genom jämförelser mellan år 2008 och 2010 års brukarundersökning, med fokus på de variabler som har betydelse för vårdtagarnas inflytande i hemtjänsten. I brukarundersökningen undersöks den upplevda kvaliteten inom vård och omsorg i Malmö Stad. Undersökningen genomförs som en enkätundersökning till malmöbor som beviljats hemtjänstinsatser. Eftersom brukarundersökningen från 2010 inte går att bryta ner på den detaljnivå som krävs har uppföljningen av projektresultatet utifrån brukarundersökningen inte varit möjlig att genomföra. Sammanfattning Under projekttiden har en rad olika metoder och arbetssätt planerats, genomförts och utvärderats. Nedan presenteras dels de problem, det vill säga svagheter inom projektet samt arbetssätt som visat sig vara mindre framgångsrika dels identifierade framgångsfaktorer för brukarinflytande i hemtjänsten. Problem Processledarna upplevde att ett otydligt formulerat uppdrag i inledningsskedet av projekttiden med brist på nulägesbeskrivning, vilka problem som ska åtgärdas och mål med arbetet fördröjde starten av projektet. Veckovis planering av serviceinsatserna har inte efterfrågats av brukarna. Att ha en organisation där brukarna får sina hemtjänstinsatser översätta till timmar, där 7(9)
8 varje minut ska räknas och dokumenteras, kräver mycket administration. Schemaläggningssystemet Lapscare prioriterar personalkontinuitet lågt vilket försvårat arbetet med personalkontinuitet. En utvärdering av programmet pågår, vilket förväntas förbättra förutsättningarna för att skapa helhetssyn kring brukarna. De svåraste områdena att förbättra har varit matsituationen och sociala och fysiska aktiviteter. Framgångsfaktorer Ett salutogent förhållningssätt till brukare och medarbetare bygger på att utgå från det friska hos människan. Genom att förstärka känslan av sammanhang ökar individens möjlighet till god hälsa, god livskvalitet samt självständighet. KASAM känsla av sammanhang påverkar synsätt, värderingar, attityder och arbetssätt. Förändringen innebär att gå från ett institutionellt synsätt som har inslag av objektifiering mot ett brukarorienterat förhållningssätt där den enskilde beaktas som en aktiv aktör, ett subjekt. Utgångspunkten är att brukaren vet bäst vad han/hon vill ha hjälp med i vardagen. Medarbetarens främsta roll är att uppmuntra och stödja brukaren utifrån den enskildes egna förutsättningar. Nya team och arbetsgrupper skapas mellan och inom berörda yrkesgrupper inom hemtjänsten för att på bästa sätt anpassa verksamheten efter brukarnas behov och önskemål. Att arbeta i team innebär att flera yrkesgrupper arbetar tillsammans för att identifiera och lösa problem, samt att snabbt samordna nödvändiga insatser för brukare. Teamarbetet simulerar till att skapa en helhetssyn kring brukarna samt skapa förståelse för alla yrkesgruppers betydelse för helheten. Modeller för uppföljning kan användas för att säkerställa teamarbetets kvalitet. Kontinuerliga diskussioner om och uppföljningar av beviljade bistånd på teamträffarna leder till bättre anpassade bistånd och färre oförutsedda händelser som försvårar personalens schemaläggning. Reflektionstid för personalen om helhetssyn, brukaren i centrum, professionellt bemötande, kroppsspråk personalens uppdrag mm. Syftet är att ge personalen möjlighet att tillsammans reflektera kring och bearbeta situationer och problem som uppstått i vardagsarbetet. Utbildning för personal inom områdena kommunikation, bemötande, socialtjänstlagen och etik. Kunskapen som förvärvas på utbildningarna följs upp kontinuerligt på teamträffarna. De fem prioriterade områdena inom projektet (flexibilitet inom biståndsbesluten, kontaktman, personalens kompetens, sociala och fysiska aktiviteter samt matsituationen) stämmer överens såväl med forskning som presenteras i ärendet som med brukarna i projektets upplevelser av god kvalitet inom hemtjänsten. Brukarna intervjuas av sin kontaktman inom hemtjänsten och individuella genomförandeplaner upprättats. Personalen får stöd och reflektionstid inför intervjuerna med brukarna och tid avsätts för att planen ska användas som ett verktyg i det vardagliga arbetet. Frågorna i genomförandeplanen berör individuella behov och önskemål utifrån intressen och egenskaper, brukarens fysiska förmåga, hans/hennes resurser och begränsningar samt mål med insatserna. Brukarnas önskemål om kontinuitet beskrivs utifrån personal-, tids- och eller omvårdnadskontinuitet. Genomförandeplanen används för att matcha personal och vårdtagare utifrån intressen, språk, kultur osv. Sociala och fysiska aktiviteter samt måltidssituationen utformas utifrån de äldres önskemål som framkommit i genomförandeplanen. Med hjälp av genomförandeplanen har brukarna fått lämna önskemål om kontinuitet och beskriva om de prioriterar personal-, tids- och eller omvårdnadskontinuitet. För att förbättra kontinuiteten kring brukarna kan personalen delas in i mindre grupper om ca 8(9)
9 fyra personal som i sin tur är kopplade till ett antal gemensamma brukare. Det innebär att brukarna har en kontaktperson som besöker brukaren så ofta schemat tillåter och en av tre personal besöker brukaren om kontaktpersonen inte är tillgänglig. Smågrupperna träffas regelbundet och diskuterar förändringar i brukarnas behov. Framtid Det har inte varit möjligt att skapa en enhetlig malmömodell på grund av de fyra stadsdelarnas olika organisatoriska och demografiska förutsättningar. Däremot finns en rad faktorer som visat sig vara framgångsrika i arbetet med delaktighet och inflytande för brukare i hemtjänsten. Utifrån erfarenheterna av projektet Helhetssyn i hemtjänsten fortsätter nu arbetet med att öka flexibiliteten inom hemtjänst. Bland annat har samtliga processledare fått fortsatt förtroende och anställning i sina respektive stadsdelar för att införa arbetssättet i övriga hemtjänstgrupper. En utredning har inletts med syftet att underlätta och öka flexibiliteten för malmöborna avseende ansökan om och utformning av hemtjänstinsatser. Erfarenheterna av projektet, den ovan nämnda utredningen samt arbetet med framgångsfaktorer kopplade till NKI (nöjd-kund-index) kommer att vara vägledande för hur brukarinflytande ska utvecklas i Malmös hemtjänstverksamheter. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslås besluta att föreslå Kommunstyrelsen besluta att rekommendera samtliga stadsdelsfullmäktige att arbeta i enlighet med de framgångsfaktorer som beskrivs i ärendet. Inger Nilsson Eva Lundberg 9(9)
Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo.
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Anne Wolf Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013 SOFV-2014-208
Läs merFörbättrat arbetssätt för beställare och utförare av hemtjänst i Stockholms stad
2017 Förbättrat arbetssätt för beställare och utförare av hemtjänst i Stockholms stad 1 Nytt förbättrat arbetssätt för hemtjänsten Nu inför vi ett nytt förbättrat arbetssätt för hemtjänsten i Stockholms
Läs merTjänsteskrivelse. Brukarundersökning 2014. 2015-01-07 Vår referens. Rebecca Nannsjö Utvecklingssekreterare Rebecca.Nannsjo@malmo.
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-01-07 Vår referens Rebecca Nannsjö Utvecklingssekreterare Rebecca.Nannsjo@malmo.se Tjänsteskrivelse Brukarundersökning 2014 SOFV-2015-56 Sammanfattning
Läs merTrygg hemtjänst i Mörbylånga kommun
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.
Läs merTjänsteskrivelse 2013-10-28
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum 2013-10-28 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare ann.rubin@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag på modell för biståndsbeslut i tid gällande serviceinsatser
Läs merLokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun
Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Lokala värdighetsgarantier i Norrköping Värdigt liv och välbefinnande Nationella värdegrunden Enligt ett tillägg
Läs merKvalitet och värdegrund i vården.
1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren
Läs merHemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.
Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att
Läs merVIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet.
VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. Du har rätt till ett värdigt liv. I socialtjänstlagen finns en nationell värdegrund som gäller för all äldreomsorg i hela Sverige.
Läs merProjektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31
Vård och Omsorg 1. Bakgrund Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 STIL som står för Stärkt kontaktmannaskap, Trygghet, Inflytande, Livskvalitet. STIL- Lindeprojektet har sin utgångspunkt
Läs merHemtjänst. i Kristianstads kommun
Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att
Läs merVerksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde
Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att
Läs merBrukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd
sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX
Läs merLokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun
Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Lokala värdighetsgarantier Värdigt liv och välbefinnande Nationella värdegrunden Enligt ett
Läs merHEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN
HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merÄldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman
Äldreomsorg i Stockholms stad Äldreombudsman Linda Vikman The Capital of Scandinavia Äldreombudsmannens uppdrag 1 Äldreombudsmannen ska verka för att äldre personer i Stockholms stad har goda levnadsförhållanden
Läs merFÖRSTUDIE. Hemtjänsten kvalitet - kontinuitet
FÖRSTUDIE Hemtjänsten kvalitet - kontinuitet Projektledare: Olof Hammar Beslutad av revisorskollegiet 2012-10-17 RAPPhemtjänst2_kvalitet-kontinuitet Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August
Läs merVÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.
VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns
Läs merHemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun
Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även
Läs merHemtjänst. Skurups kommun
Hemtjänst Skurups kommun 2 Att ansöka om hemtjänst Om du önskar ansöka om insatser, exempelvis hemtjänst, så kontaktar du kommunens biståndshandläggare. Kontaktuppgifter med telefonnummer till biståndshandläggare
Läs merMöte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus
1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen
Läs merKvalitetsrapport hemtja nst
Kvalitetsrapport hemtja nst 2018-08-13 1 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Kvalitetsrapporten... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1 Riskanalys... 3 2.2 Egenkontroll... 4 2.3 Utredning av avvikelser,
Läs merKontaktman inom äldreomsorg
Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning
Läs merVård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för personer med funktionsnedsättning
Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för personer med funktionsnedsättning Vår värdegrund Vår värdegrund är de värderingar vi arbetar efter och som återspeglas i vårt förhållningssätt
Läs merVälkommen till. vår hemtjänst
Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för
Läs merVärdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun!
Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Nu finns det värdighetsgarantier för dig som har hemtjänst eller bor på äldreboende i Halmstads kommun! HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Vad är en värdighetsgaranti? En värdighetsgaranti
Läs merEksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet
Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst
Läs merMålprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014
program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas
Läs merPolitiska inriktningsmål för vård och omsorg
Dnr 2017KS562 078 Politiska inriktningsmål för vård och omsorg Förord En helhetssyn med utgångspunkt från den enskildes behov och alla människors lika värde tillsammans med självbestämmande, trygghet och
Läs merLokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen
Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna
Läs merBilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.
Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla
Läs merFörvaltningens förslag till beslut
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde
Läs merArbetsmodell för teamarbete äldreomsorgen
2017-04-03 1 (5) Omsorgsavdelningen Johan Greco Vård- och omsorgschef Arbetsmodell för teamarbete äldreomsorgen Högerklicka för att byta bild. 2017-04-03 2 (5) Omsorgsavdelningen Syfte och mål Vård och
Läs merFörstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad
Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...
Läs merUtveckling av hemtjänsten
Bromma stadsdelsförvaltning Verksamhetsområde Äldreomsorg Tjänsteutlåtande Dnr 547-16-1.5.1 Sida 1 (5) SDN 2017-02-02 2016-12-05 Handläggare Susanne Brinkenberg Telefon: 08-508 06 320 Till Bromma stadsdelsnämnd
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs merBILAGA 1: RAPPORT OM UPPFÖLJNING AV HEMTJÄNSTEN INOM ÄLVSJÖ SDF
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE ÄL DRE OCH FUNKTIONSNED SATTA BILAGA 1 DNR 1,1,71-2012 SID 1 (17) 2012-09-07 BILAGA 1: RAPPORT OM UPPFÖLJNING AV HEMTJÄNSTEN INOM ÄLVSJÖ SDF Denna rapport
Läs merRedovisning av verksamhetsuppföljning inom äldreomsorgen 2014
Älvsjö stadsdelsförvaltning Äldre och funktionsnedsatta Tjänsteutlåtande Dnr 1.2.1.25-2015 Sida 1 (7) 2014-08-13 Handläggare Madeleine Peatt Karin Lindbom Telefon: 08-508 21 000 Till Älvsjö stadsdelsnämnd
Läs merBrukarenkät hemtjänsten 2011
Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland
Läs merProjekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel
Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes
Läs merUppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-08 AN-2014/162.732 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen
Läs merHemvård i Åstorp kommun
För mer information kontakta: Kommunens biståndshandläggare tel: 042-643 29 / 042-641 35 Hemvården i Åstorp: Samordnare tel: 042-642 43 Områdeschef tel: 042-643 27 Hemvården Kvidinge: Samordnare tel: 0435-201
Läs merOmvårdnadsförvaltningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline
Läs merTeamarbete med patienten i centrum 3863
1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med
Läs merSocialförvaltningen informerar
Socialförvaltningen informerar Du ska kunna leva ditt liv som du vill! Vi lyssnar på dig och respekterar din rätt att bestämma själv. Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Lokal värdegrund i Norbergs
Läs merOmsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden
Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan
Läs merCentrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%
Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig
Läs merRedovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006
Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.
Läs merBrukarundersökning vård- och omsorgsboende. Vård- och äldrenämnden
Brukarundersökning vård- och omsorgsboende Vård- och äldrenämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Sammanfattning av brukarundersökning 2018... 3 1.2 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.3 Uppföljning
Läs mertill vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen
Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt
Läs merÄldrenämndens. inriktningsmål
Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning
Läs merVård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för dig som ansöker om eller redan bor i särskilt boende
Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för dig som ansöker om eller redan bor i särskilt boende Vår värdegrund Vår värdegrund är de värderingar vi arbetar efter och som återspeglas
Läs merKvalitetsuppföljning av hemtjänst 2015
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-07-07 AN-2016/322.731 1 (2) HANDLÄGGARE Sofia Nenzelius 08-535 378 41 sofia.nenzelius@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kvalitetsuppföljning av
Läs merHemvård. i Åstorps kommun
Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Vision Ge varje dag ett innehåll. Värdegrund Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan.
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden
Läs merSocial dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal
1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser
Läs merKvalitetsmål för Äldreomsorgen
Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,
Läs merKVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER
SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01
Läs merTjänsteskrivelse. Brukarundersökning 2014
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2015-01-30 Vår referens Marie-Louise Appelgren Utvecklingssekreterare marie-louise.appelgren@malmo.se Tjänsteskrivelse Brukarundersökning 2014 SOFN-2015-2
Läs merÄldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje
Läs merDelaktighet i hemvården
Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin
Läs merverksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016
MÅNGKULTURELL HEMTJÄNST I STOCKHOLM AB 2016-01-08 verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 Mångkulturell Hemtjänst bedriver hemtjänst i Solna. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Norgegatan
Läs merKvalitetsdeklarationer för. Hemtjänst. i Varbergs kommun
Kvalitetsdeklarationer för Hemtjänst i Varbergs kommun Kort om kvalitetsdeklarationer Varbergs kommun ska vara en bra kommun att leva i. Ett av kommunens prioriterade mål är Bättre hälsa genom att inspirera
Läs merSocialförvaltningen informerar
Socialförvaltningen informerar Du ska kunna leva ditt liv som du vill! Vi lyssnar på dig och respekterar din rätt att bestämma själv. Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Lokal värdegrund i Norbergs
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merVerksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen
Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation
Läs merAnsökan om stimulansmedel för ökad bemanning ÄO Ansökan avser HEMTJÄNST år: 2016
1 (10) Ansökan om stimulansmedel för ökad bemanning ÄO Ansökan avser HEMTJÄNST år: 2016 Planerar ni att ansöka om stimulansmedel nästa år: Ja Företag/Sdf Enhet Ansvarig chef Tel.nr Mejladress Regiform
Läs merKPRSamorg. Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på Värdegrund i Ale kommun
Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på i Ale kommun Etik som påverkar Etiken ska ge vägledning för hur en människa ska handla Etik som påverkar Etiken ska ge vägledning för hur en människa
Läs merKvalitetsmål för äldreomsorgen i Tjörns kommun
2011-03-02 2011-05-25 reviderad SN 2011-05-25 153 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Tjörns kommun Äldreomsorgen ska verka för att på demokratins och solidaritetens grund främja Människornas
Läs merVerksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen
Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation
Läs merBrukarundersökning 2010
Brukarundersökning 2010 Under 2010 har olika brukarundersökningar gjorts inom VoO för att mäta hur nöjda brukarna är och hur de grundläggande behoven uppfylls inom de olika verksamhetsområdena. Denna sammanställning
Läs mer1:a Hemtjänst och vårdkompaniet
1:a Hemtjänst och vårdkompaniet Hemtjänstkompaniet strävar efter att vara den främsta och mest välrenommerade privata hemtjänstutföraren på vår hemmamarknad. Vi ger det lilla extra i närhet och engagemang!
Läs merAnvisningar Social dokumentation
Anvisningar social dokumentation Senast uppdaterat: 2011-07-06 Socialförvaltningen Anvisningar Social dokumentation För äldre- och handikappomsorgens personal Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Läs merVÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström
VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE Värdegrundens syfte Våra värderingar, det vill säga hur vi ser på och resonerar kring olika saker,
Läs merKonferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba
1 [7] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 21 mars 2013 kl. 17 19 Plats Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba Mahria Persson Lövkvist, verksamhetschef
Läs merVerksamhetsuppföljning boendestöd och resultat av NSPH:s brukarundersökning Dnr SN13/82-700
2014-11-13 Inger Norin Utvecklingsledare 08 560 397 98 inger.norin@ekero.se Socialnämnden Verksamhetsuppföljning boendestöd och resultat av NSPH:s brukarundersökning Dnr SN13/82-700 Förslag till beslut
Läs merKriterierna gäller från 2012-01-01
Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens
Läs merHEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun
HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR Godkända leverantörer i Kungälvs kommun Möjlighet att välja leverantör inom hemtjänsten Kungälvs kommun har ett valfrihetssystem inom hemtjänsten. Det innebär
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merVi är en liten men växande hemtjänst företag där vårt huvudsakliga uppdrag är att bedriva hemtjänst utifrån biståndsbedömda insatser.
Anita Care AB Kvalitetsberättelse 2016-01-30 (Solna Stad) Verksamhetsbeskrivning Vi är en liten men växande hemtjänst företag där vårt huvudsakliga uppdrag är att bedriva hemtjänst utifrån biståndsbedömda
Läs merHelsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.
Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden
Läs merSå här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC
INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande
Läs merDu ska kunna leva ditt liv som du vill!
Du ska kunna leva ditt liv som du vill! Vi lyssnar på dig och respekterar din rätt att bestämma själv. Örebro kommuns lokala värdegrund Vad innebär den för dig? Enligt ett tillägg i socialtjänstlagen ska
Läs merDet här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun
Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merBilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter
Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med
Läs merHemtjänst. i Lessebo kommun
Hemtjänst i Lessebo kommun Hemtjänst Hemtjänst är till för att du som har behov av stöd och omsorg ska klara dig i hemmet och kunna bo kvar. Hemtjänst innebär att omsorgspersonal från kommunen kommer och
Läs merFörslag till värdighetsgarantier inom Vård och Omsorg
STAB Sida 1 (9) Enhet Datum Kansli 2013-01-30 Handläggare Dnr Annica Carter 2013-48 Omvårdnadsutskottet Förslag till värdighetsgarantier inom Vård och Omsorg På sidan 4-6 presenteras förslag till värdighetsgarantier
Läs merÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER
ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg
Läs merBrukarundersökning Korttid Äldreomsorg
Brukarundersökning Korttid 2018 Äldreomsorg November 2018 Innehållsförteckning 1 Bakgrundsfakta... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Metod... 3 1.3 Frågor... 3 1.4 Svarsfrekvens... 3 1.5 Bakgrundsfrågor... 3 1.6
Läs merSVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016
KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.
Läs merBemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att bli bra. Äldreomsorgens insatser ska vara individuellt anpassade
Läs merVärdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden
Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun
Läs merÄldreomsorgen i Södertälje. Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA
Äldreomsorgen i Södertälje Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA Vad kan vi hjälpa dig med? Hemtjänstens viktigaste uppgift är att göra det möjligt för dig att kunna bo kvar i din invanda
Läs mer1 Värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Tyresö kommun
VÄRDIGHETSGARANTIER Bilaga 1 Äldreomsorgen 1 Värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Tyresö kommun 1.1 Inflytande över den individuella vården och omsorgen 1.1.1 Seniorguide Seniorguiden är till för dig
Läs merVälkommen till Omsorgsförvaltningen
Välkommen till Omsorgsförvaltningen TRYGGHET FÖR DIG VARJE DAG FÖR EN RIKARE VARDAG Alla blir vi äldre och för de fl esta av oss innebär det att vi någon dag kan behöva stöd eller hjälp i vardagen. Det
Läs merVad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde?
Vad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde? Rapport från en fokusgrupp April 2016 stockholm.se Vad är god kvalitet i mötet med din biståndsbedömare i Älvsjö stadsdelsområde?
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs merRiktlinjer för social dokumentation
Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer
Läs mer