EXAMENSARBETE VID NADA, KTH

Transkript

1 EXAMENSARBETE VID NADA, KTH Att göra det tråkiga roligt - Innovativ gränssnittsdesign i webbenkäter To make the tedious fun - Innovative interface design in web surveys Moa Söderhielm f97-moa@f.kth.se Examensarbete i: Människa- datorinteraktion Handledare: Olle Bälter Examinator: Kerstin Severinson-Eklundh Uppdragsgivare: Olle Bälter

2 Att göra det tråkiga roligt Innovativ gränssnittsdesign i webbenkäter Sammanfattning Enkäter är ett viktigt men kostsamt redskap för forskare inom epidemiologin. För respondenterna är det ett ganska betungande arbete att fylla i enkäterna. Enkäter på webben kan underlätta för både forskare och respondenter och drastiskt sänka kostnaderna för den epidemiologiska forskningen. Detta examensarbete behandlar en webbenkät om livsstil och immunförsvar som tagits fram vid Karolinska Institutet. För att göra det roligare att fylla i enkäten innehåller den fyra sidor med återkoppling om respondentens eget BMI (Body Mass Index) m.m. Uppgiften för examensarbetet har varit att med hjälp av användarcentrerad design ta fram nya versioner av återkopplingssidorna med grafik och animationer där det tidigare bara varit text och att jämföra dem mot de ursprungliga textversionerna i en iterativ studie. Eftersom BMI-måttet inte motsvaras av några absoluta gränser för över- eller undervikt var det också ett önskemål från uppdragsgivaren att visa BMI på en skala med flytande gränser istället för med exakta siffror. Resultatet av studien är att grafiken och animationerna gör återkopplingen mer lättillgänglig och hela enkäten upplevs som intressantare och roligare. Däremot var det svårt att visa på osäkerheten hos ett skenbart exakt och välbekant mått som BMI genom att utelämna siffrorna och bara visa ett ungefärligt mått på en skala. Användarna saknade siffrorna. To make the tedious fun - Innovative interface design in web surveys Abstract Questionnaires are an important but expensive tool for scientists in epidemiology. For the respondents it is often a rather great burden to answer them. Web surveys can make it easier for both scientist and respondents and drastically reduce the cost of epidemiological research. This master thesis deals with a web survey in life style and immune defense from Karolinska Institutet in Stockholm. To make it more fun to answer the questionnaire it contains four pages with feedback about the respondent s BMI (Body Mass Index) etc. The task of the thesis has been to evaluate new versions of the feedback pages using user centered design and to compare these with the old versions in an iterative study. The new versions contain graphics and animations where there used to be text only. Since the BMI does not correspond to any absolute limits for overweight or underweight, the task also included to use a scale with floating limits to show the BMI instead of displaying it in exact numbers. The result of the study is that the graphics and the animations make the feedback more easily accessible and the whole questionnaire is experienced as more interesting and fun. However it was hard to demonstrate the uncertainty of an apparently exact and well-known standard as BMI by omitting the numbers and only showing it approximately on a scale. The users missed the numbers.

3 Förord Det här examensarbetet utgör avslutningen på min civilingenjörsutbildning på KTH (Kungliga tekniska högskolan) där jag läst Teknisk Fysik med inriktning på Människa- datorinteraktion. Under arbetets gång har jag haft stor nytta av ett flertal personer: Olle Bälter, min handledare på KTH tillika uppdragsgivare på Institutionen för Medicinsk Epidemiologi på Karolinska Institutet, som gett mig snabb och god handledning. Andreas Gaunitz, lärare på Konstfack, som vet nästan allt om Flash och beredvilligt delade med sig av sina kunskaper till mig. Katarina Bälter och Ellinor Fondell, som jobbar med det projekt som tagit fram den webbenkät som examensarbetet handlat om, har svarat på mina frågor kring enkäten. Alla mina försökspersoner som glatt ställt upp och offrat av sin dyrbara tid för att titta på de olika versionerna av enkäten och svara på mina frågor. Stockholm, april

4 Innehållsförteckning Inledning... 1 Enkäter inom epidemiologin... 1 Examensarbetets syfte... 5 Användarcentrerad design... Metoder i examensarbetet... 9 Färg och grafik i datormiljö... Designprocessen... 1 Den första prototypen. Två versioner av BMI... 1 Utvärdering Den andra prototypen. Alla sidor på plats Utvärdering... 3 Den tredje och sista prototypen... Utvärdering Resultat Slutsats... 3 Litteratur... Bilaga Utvärderingsformulär Bilaga... 3 Sammanfattning av resultat, utvärdering Bilaga 3... Utvärderingsformulär... Bilaga... Sammanfattning av resultat, utvärdering... Bilaga Utvärderingsformulär Bilaga... Resultat av utvärdering 3... Bilaga Resultat utanför mitt examensarbete... 71

5 Inledning Inledning Här berättar jag om bakgrunden till examensarbetet och tidigare forskning kring webbenkäter. Jag beskriver examensarbetets syfte, metoder inom användarcentrerad design och vilka av dem som jag använt. Jag går även igenom en del teori kring färg och grafik. Enkäter inom epidemiologin Inom epidemiologin är enkäter ett viktigt men dyrbart redskap för datainsamling. Med traditionella pappersenkäter kan tryckning, utskick, returporto, överföring av svaren från papper till dator, manuell kontroll och komplettering av uteblivna och orimliga svar göra att kostnaderna kan bli uppemot 5 kr per respondent. En studie kan omfatta allt från 3 till miljoner respondenter med kostnader därefter. Har man en större studie kan man därför tvingas korta enkäten alternativt acceptera att många svarar ofullständigt (Bälter 5). Enkäterna är dessutom oftast väldigt långa och tidskrävande för respondenten att fylla i. En enkät kan innehålla upp till frågor och ta flera timmar att besvara. I figur 1 ses ett exempel ur en webbenkät om livsstil och immunförsvar som användes i en studie på Karolinska institutet våren och som utgör den enkät som vidareutvecklas i detta examensarbete. Figuren visar en av ca sidor där varje sida innehåller en mängd frågor (Bälter 5). Figur 1: En av ca sidor ur en webbenkät om livsstil och immunförsvar som användes i en studie på Karolinska Institutet 1

6 Inledning Bortfallet är också mycket stort i undersökningar med traditionella pappersenkäter. I en undersökning kan så många som % av alla enkäter som kommer in vara ofullständigt ifyllda. Dessutom är det många som inte svarar alls (Bälter 5). Att distribuera enkäter elektroniskt via internet istället för på papper och vanlig post skulle kunna dra ner kostnaderna väsentligt, då slipper man ju alla kostnader för tryck, utskick och överföring från papper till dator. Internet ger dessutom nya förutsättningar för enkätdesignen och kan dessutom underlätta för respondenterna genom att man har möjligheten att anpassa enkäten efter respondenten och till exempel bara visa relevanta följdfrågor (Kjellström & Bälter 3). Fördelar med webbenkäter Genom att använda webben för datainsamlingen skulle man alltså kunna sänka kostnaderna betydligt. I en amerikansk undersökning var kostnaden per fullständigt besvarad enkät mer än dubbelt så stor för pappersenkäterna som för webbenkäterna. Dessutom ökar inte heller kostnaden linjärt med antalet respondenter för webbenkäter, som är fallet med pappersenkäter och telefonintervjuer. Forskare som tidigare inte haft råd att genomföra stora fältstudier kommer därför få möjlighet att göra det med webbenkäter (Crawford et al. ). Att data är i elektronisk form redan från början inte bara sänker kostnaderna, det ökar också säkerheten för respondenten; ingen människa kommer gå igenom just respondentens enkät. Vissa människor föredrar också webben eftersom de känner sig mer anonyma där än vid en telefonintervju (Bälter & Augustsson 5). Webbenkäter har använts med gott resultat i undersökningar om ett så pass känsligt ämne som drog- och alkoholanvändning (Crawford et al. ). Med webbenkäter ökar också kvalitén på svaren. Man undkommer de överföringsfel som uppstår när man för över svaren från papper till elektronisk form. I en webbenkät kan man också lägga in olika typer av kontroller mot omöjliga eller uteblivna svar. En norsk studie, gjord i samband med en folkräkning med över två miljoner respondenter, visade att kvalitetsökningen dessutom var störst i de grupper där svarskvalitén brukar vara lägst, bland de gamla och de lågutbildade. Dessa grupper hade störst hjälp av svarskontrollerna, framför allt av uteblivna svar. Datorbaserade enkäter bidrar alltså till en jämnare kvalité på svaren (Haraldsen et al. ). I en amerikansk studie, som gjordes bland studenter med stor erfarenhet av webben, var svarsfrekvensen högre i gruppen som fick webbenkäten. Bland dem som inte svarade ansåg nästan en tredjedel av pappersrespondenterna ändå att de hade fullgjort enkäten, de trodde alltså att de fyllt i enkäten och skickat iväg den trots att den kanske låg kvar hemma på skrivbordet eller i värsta fall i papperskorgen. Motsvarande siffra för webbenkäterna var ca 3 % (Crawford et al. ). En högre andel av dem som fick webbversionen besvarade alltså enkäten och det var lättare att missa något steg i att besvara enkäten på papper utan att man märkte det. Webbenkäter verkar också ge ett positivt intryck på respondenterna, signifikant fler bland de ickesvarande i webbgruppen i den amerikanska studien uppgav att de var beredda att besvara en enkät nu (Crawford et al. ). Problem med webbenkäter Det finns alltså många fördelar med webbenkäter. Men för respondenterna är dessa fördelar inte lika uppenbara. I rena webbenkäter, utan pappersalternativ, brukar svarsfrekvensen vara låg (Crawford et al. ). I blandade

7 Inledning enkäter, där respondenterna får välja om de vill besvara enkäten på webben eller på papper, så brukar det också vara få som väljer webbalternativet (Haraldsen et al. ). Det här kan förstås bero på flera saker. Det kanske mest uppenbara är att alla inte har tillgång till Internet. Tillgången är i hög grad beroende av faktorer som ålder, utbildning och kön (Bälter & Augustsson 5). Just i Sverige är Internettillgången dock ganska hög, uppskattningsvis % av den arbetande befolkningen har tillgång till Internet och andelen ökar fortfarande (Augustsson et al. 5). Ett svårare problem är kanske det faktum att de allra flesta, när de har möjlighet att välja mellan att fylla i en enkät på papper och på webben, väljer pappersenkäten. Enligt Augustsson et al. (5) är orsaken att webbenkäter är obekanta för stora delar av befolkningen och att många därför kan tveka att delta. En annan anledning till att respondenterna föredrar en pappersenkät kan helt enkelt vara att det upplevs som enklare. Har man fått enkäten på papper kan man fylla i enkäten direkt, papper och penna blir enklast. Att inte ha Internetuppkoppling hemma, eller känna att man inte kan tillräckligt mycket om Internet kan också bidra till att webbenkäten upplevs som krångligare (Haraldsen et al. ). På grund av dessa båda anledningar, ojämn Internettillgång och respondenternas ovilja mot webbenkäter, kommer pappersalternativet vara en nödvändig del i epidemiologiska undersökningar långt fram i tiden (Augustsson et al. 5, Bälter & Augustsson 5). Det verkar inte som att det förekommer någon konsekvent över- eller underrapportering av webbenkäter jämfört med pappersenkäter. I en studie från där hälften av försökspersonerna besvarade en enkät på papper och den andra hälften besvarade samma enkät på webben sågs inga statistiskt säkerställda skillnader i hur de besvarade frågorna. Det var t.ex. inte så att de som fick enkäten på papper i snitt svarade ja på en viss fråga i högre utsträckning än de som fick fylla i enkäten på webben. Det går därmed att jämföra data insamlat med pappersenkäter med data från webbenkäter (Fondell ). Ytterligare ett problem, som dock är det samma för pappersenkäter, är att de epidemiologiska enkäterna oftast är väldigt långa. I en metastudie om webbenkäter från bedömer forskare längden som den främsta anledningen till att respondenter inte fullföljer webbenkäter. Två andra stora problem med webbenkäter är också sammankopplade med längden: respondenterna förlorar intresset innan de fullföljt enkäten samt irritation hos respondenterna (Lozar & Vehovar ). Att göra webbenkäter attraktiva Inom epidemiologin finns det alltså en motsättning mellan forskarnas önskemål och respondenternas val när det gäller webb- eller pappersenkäter. För forskarna är webbalternativet billigt, effektivt och ger hög kvalité. Men många respondenter upplever webbalternativet som besvärligare. Det flesta människor har ännu inte någon erfarenhet av webbenkäter sen tidigare men många har erfarenhet av pappersenkäter vilket gör att de flesta väljer pappersvarianten. Det behövs alltså sätt att få människor att välja webbenkäter när de har möjlighet, Internetversioner av sådana här enkäter måste marknadsföras (Haraldsen et al. ). Något som har visat sig öka svarsfrekvensen och viljan att besvara ytterligare en enkät är personlig återkoppling; utifrån de data som respondenten lämnar i enkäten ges återkoppling, t.ex. på hur respondenten uppfyller vissa kostrekommendationer. Återkopplingen kan också göra det lättare för 3

8 Inledning respondenterna att komma över det första motståndet mot webbenkäten (Augustsson et al. 5). I studien ovan användes återkoppling i textform. Att istället använda grafik och färger kan vara ett alternativ. Välgjord grafisk design kan öka användarens tillfredsställelse, och därmed höja produktiviteten, och ett konsekvent användande av färger kan hjälpa användaren att få en mer intuitiv känsla för vissa saker (Dix et al. 1997). Att läsa på skärmen kan dessutom gå -3 % långsammare än att läsa på papper (Smith, Moser 19) vilket ytterligare ökar vikten av god design i en webbenkät jämfört med en pappersenkät.

9 Inledning Examensarbetets syfte Epidemiologiska enkäter är långa och tidsödande att fylla i. Försök har gjorts att underlätta bördan för respondenterna genom att bjuda på återkoppling. Återkopplingen gavs då i textform, exempelvis: Ditt BMI är 7. Det är ett grovt mått som visar att du är kraftigt överviktig. Med hjälp av grafik borde detta budskap kunna göras mer lättillgängligt. Dessutom är BMI (body mass index) ett exempel på ett mått som ger sken av att vara exakt och absolut trots att det inte motsvaras av några absoluta gränser för över- eller undervikt. BMI-måttets trubbighet borde kunna framgå av grafiken. Syftet med det här examensarbetet har varit att med hjälp av användarcentrerad design göra en ny version av ett befintligt gränssnitt. Målet har varit att studera hur upplevelsen att fylla i en enkät påverkas av återkoppling med grafik, med kontinuerliga gränser för att visa på måttens osäkerhet, respektive återkoppling i text. En ny version av enkäten, med de fyra sidorna med återkoppling ersatta av nya med grafik, skulle dessutom kunna publiceras på webben. Avgränsningar Det stora antalet respondenter i en epidemiologisk undersökning medför stor variation i webbläsare, operativsystem och versioner av dessa. (Bälter & Augustsson 5, Dillman ). Detta får extra stor betydelse när man inför grafik och bilder. Jag har anpassat lösningen efter de alternativ som jag använt själv: Internet Explorer för Windows och Mac OSX, och inte tagit någon hänsyn till de andra. Examensarbetet skulle inte resultera i en användbar produkt. I och med att sidorna gjorts i Flash (se Utvecklingsmiljö nedan) så kommer de inte ha någon koppling till de databaser som ursprungsenkäten är kopplad till. Den prototyp som ska publiceras på webben kommer därmed bara vara delvis interaktiv. En av de fyra återkopplingssidorna, som handlar om intag av vitamin C m.m., beror av så väldigt många av de andra sidorna att jobbet att göra den interaktiv skulle bli orimligt inom ramen för detta examensarbete. Just den sidan återger istället ett exempelfall. Begränsningar i Flash gör också att de allra flesta sidorna i enkäten, förutom återkopplingssidorna och några till, bara är bilder av formulär och knappar och därför inte går att fylla i. Vid utvärderingarna med testanvändare har återkopplingen delvis skett manuellt, det vill säga jag har tittat på vad användaren svarat och därefter valt den sida som ska visas. 5

10 Inledning Användarcentrerad design För att kunna studera hur utformningen av återkopplingen påverkar upplevelsen av enkäten skulle alltså nya sidor för återkopplingen tas fram med hjälp av användarcentrerad design. Användarcentrerad design innebär att designern tillfrågar användare och låter dem delta under hela designprocessen t.ex. genom enkäter eller tester med användare eller observationer av speciella situationer (Carroll 199). Genom att använda användarcentrerad design och på ett tidigt stadium ta in användare i processen ökar man sannolikheten för att den slutliga produkten ska bli något som förstås av och fungerar för många olika användare. Eller som Usability First (5), en webbsida om hur man gör användarvänliga webbsidor och mjukvaror, skriver om användartester: Nothing is more convincing than watching person after person encounter difficulties with the same part of a software or information system. Att arbeta användarcentrerat är dessutom extra viktigt när man använder grafik, färger och animeringar. Det finns många fallgropar och de allmänna råden är att vara försiktig (Tufte 1997, Foley et al. 199). Inom användarcentrerad design finns en rad olika metoder. Jag kommer här att redogöra för en del av dem: Iterativ design, Tänka högt/kooperativ design, Observation, Intervjuer/Frågeformulär och Fokusgrupper samt lite teori kring urval av testanvändare. Iterativ design Det är väldigt svårt att sätta upp kompletta kriterier för ett interaktivt system, som gränssnittet till den här enkäten, i början av en designprocess eftersom det är omöjligt att veta precis vad som krävs av designen innan man kunnat prova systemet. Ett sätt att komma till rätta med det problemet är att använda sig av iterativ design och prototyper (Dix et al. ). Prototyper kan man göra på flera sätt. Ett sätt, som kallas för Kasta bort ( Throw away ), går ut på att man tar fram en prototyp som man sedan testar och, om testen så visar vidareutvecklar den tills testen visar att den fyller sin funktion. Utifrån prototypen tar man sedan fram specifikationer på den slutgiltiga produkten medan prototypen kastas bort (Dix et al. ). En variant av Kasta bort -metoden är att man gör väldigt enkla prototyper på papper. En prototyp av ett gränssnitt till en webbsida blir helt enkelt ett antal papper med en skärmbild på varje, ett papper för varje möjligt steg i gränssnittet. När man testar prototypen visar man papperna, en efter en för användarna (Usability Net ). Att göra prototyper på papper går snabbt och kräver små resurser. Man kan därför ta in användare väldigt tidigt i designprocessen och problem kan också upptäckas tidigt, innan några resurser lagts på den tekniska utvecklingen av produkten. Tid kan också tas från tekniska problem till själva designarbetet (Usability Net ). Ett annat sätt att arbeta med prototyper är det evolutionära: Man börjar med en liten prototyp, men som ändå utgör början till produkten, som man testar för att sen vidareutveckla och testa igen o.s.v. tills prototypen uppfyller uppställda krav. Den senaste prototypen utgör då produkten. Ytterligare vidareutveckling kan förstås bli aktuellt under produktens livscykel och kan då göras på samma sätt som under den första designfasen (Dix et al. ).

11 Inledning Observation Observation inom användarcentrerad design innebär att man som utvecklare studerar användare under själva det arbete som man är intresserad av. Man kan antingen vara på plats själv eller mer indirekt studera arbetet genom t.ex. videoupptagning. Det här är en metod som är lämplig i ett tidigt skede av utvecklingen för att få fram kvalitativa data (Usability Net ). Fördelarna är att utvecklaren får en inblick i vad användarna verkligen gör i den aktuella kontexten. Man bör dock vara medveten om att man som åskådare kan påverka användaren, blotta vetskapen att hon blir betraktad kan ändra hennes beteende (Usability Net ). När man använder observation som metod är det viktigt att i förväg bestämma vilken typ av information som man vill ha ut, vill man gå på djupet i någon speciell fråga eller vill man ha stor bredd på det insamlade materialet? Efter det beslutet får man anpassa hela processen (Usability Net ). Tänka högt/kooperativ design Att bara observera en användare under pågående arbete innebär vissa begränsningar eftersom det sällan ger insikt i varför användaren gör på ett visst sätt eller vad han förväntar sig av ett system. En metod för att komma till rätta med det är att under observationen be användaren att tänka högt och beskriva vad han gör eller försöker göra, vad han tror ska hända, varför han gör på ett visst sätt (Dix et al. ). Fördelen med tänka högt -metoden är att den är enkel och ofta ger god insikt i olika problem med ett gränssnitt. Men man ska vara medveten om att den information man får ut är subjektiv och kan vara väldigt selektiv, det handlar bara om det som användaren råkar göra just då. En nackdel kan dessutom vara att metoden stör användaren. Det faktum att hon ska beskriva vad hon håller på med kan bli så distraherande att det leder till svårigheter som inte brukar finnas där (Dix et al. ). En variant av att låta användaren tänka högt är att låta användaren delta i designen, så kallad kooperativ design. Det innebär typiskt att designern, förutom att be användaren tänka högt också ställer korta följdfrågor (som varför då? vad gör du om?) när något är oklart. Fördelarna med kooperativ design är att användaren uppmuntras till att kritisera systemet och att eventuella oklarheter kan redas ut direkt (Dix et al. ). Intervjuer och frågeformulär Intervjuer som metod använder man när man vill upptäcka fakta och åsikter hos möjliga användare. En fördel med att använda intervjun som metod är att missförstånd och frågetecken kan redas ut direkt. En nackdel är att de data man får ut lätt blir ostrukturerade (Usability Net ). Mer strukturerade svar kan man få om man använder frågeformulär. Traditionellt skickas de ut per post men Internet blir allt vanligare. Viktigt är att svaren handlar om sådant som designern kan använda. Frågeformulär är förhållandevis enkelt att dela ut till många användare och kan därmed ge statistiska hårda fakta. När man bara skickar ut ett brev med ett frågeformulär kan man dock förvänta sig en låg svarsfrekvens, typiskt c %, men med olika knep, t.ex. påminnelse och gärna någon typ av belöning, kan man få upp svarsfrekvensen till 7% (Usability Net ). De mest användbara sätten att analysera svaren från frågeformulär är att dels räkna svarsfrekvensen på de olika frågorna, dels jämföra svaren på en fråga mot svaren på andra frågor (Usability Net ). 7

12 Inledning Fokusgrupper Fokusgrupper är en informell metod där man samlar en grupp användare för att höra om deras behov och känslor kring ett visst ämne. (Usability Net ). Fokusgrupper är bra när man vill få veta vad användare tycker om ett system som de är välbekanta med, speciellt när det handlar om system som kräver samarbete mellan användare. Metoden används även inom traditionell marknadsföring när man vill ha svar på en enklare frågeställning, t.ex. hur söt en chokladkaka ska vara eller hur man ska visa den nya Mercedesmodellen, i regn eller i snö? (Nielsen 1997). En svaghet i fokusgrupp som metod för att få information om hur ett system används är att det ofta är stor skillnad mellan vad människor tror och säger att de gör jämfört med vad de faktiskt gör. Fokusgrupper är heller inte lämpligt att ensamt användas under utvecklingsfasen av interaktiva system som t.ex. programvara eller webbsidor (Nielsen 1997). Testanvändare Forskning visar att man behöver testa en webbsida med minst 15 användare för att upptäcka alla användbarhetsproblem. Detta gäller för jämförbara användare som kommer använda produkten på ett liknande sätt. Rekommendationen för att åstadkomma en användbar produkt är dock att hellre göra flera mindre test med c 5 användare i varje i en iterativ process än att göra ett test med alla 15 på en gång (Nielsen ).

13 Inledning Metoder i examensarbetet I detta avsnitt redovisar jag vilka metoder som jag har valt. I nästa kapitel, Designprocessen, beskriver jag mer ingående vad och hur jag har gjort. Syftet med den nya designen av gränssnittet har varit att göra upplevelsen av enkäten mer positiv. För att åstadkomma det var iterativ design lämplig som metod. På så vis kunde jag redan tidigt i designprocessen testa att mina idéer fungerade för andra, hur man upplever något är ju väldigt subjektivt. Prototyp i tre steg Jag har tagit fram en prototyp i tre steg. Man hade kunnat tänka sig den som en pappersprotoyp. Det hade definitivt sparat en del tid från tekniska bekymmer som kunnat gå till själva designarbetet. Jag valde ändå att direkt börja med en prototyp som, åtminstone ytligt sett (se Avgränsningar ovan), fungerade som den riktiga enkäten. Detta av två anledningar: Den ena är att examensarbetet har handlat mycket om hur man upplever sidor med eller utan grafik. Min bedömning var att det i testerna var viktigt för helhetsintrycket att det verkligen var exakt den sida som användaren såg, med just den grafiken. Det stora jobbet har dessutom varit att ta fram grafiken till sidorna. En pappersprototyp med utskrifter av dem skulle bara ha sparat marginellt med tid. Den andra anledningen var att ett delmål med examensarbetet var att få fram en prototyp av hela enkäten som skulle kunna publiceras på webben. För att hinna göra en sådan bedömde jag att det bästa vore att börja med webbprototypen direkt. Det visade sig också under arbetets gång att Flash, det verktyg som jag använde, se nedan, i sig innebar vissa begränsningar som var bra att veta om så att jag kunde anpassa prototypen efter dem. Utvecklingsmiljö Det var inte praktiskt möjligt för mig att använda den utvecklingsmiljö som originalenkäten är gjord i. Dessutom har det verktyget många begränsningar. Tidigare har det inte gjorts några webbenkäter i större skala med sådan grafisk återkoppling som jag gjort och de verktyg som finns saknar därför de funktioner som behövs. Redan den typ av tabeller som ses i figur 1 är på gränsen till vad man kan göra i originalenkätens utvecklingsmiljö. Därför har jag istället gjort prototypen i programmet Flash från Macromedia. Det är ett verktyg som främst används för att göra mindre animationer på webbsidor men som även är användbart för större applikationer som denna eller rent av hela webbsajter. Utvärderingar med observation, intervjuer och frågeformulär Prototypen har jag alltså gjort i tre steg och testat den i tre utvärderingar där de nya sidorna för återkopplingen utvärderats och jämförts mot den befintliga enkäten (med återkoppling i textform). De två första utvärderingarna gjordes med 9 respektive användare per prototyp och jag använde jag mig av en blandning av observation, intervjuer och frågeformulär. Användarna fick gå igenom enkäten under min observation. För att få mycket kvalitativ information och tips om designen så ombeddes användaren tänka högt och kommentera det han/hon gjorde och såg medan hon/ han gick igenom enkäten. Jag använde mig även till viss del av kooperativ design i och med att jag ställde en hel del följdfrågor, som varför använ- 9

14 Inledning daren gjorde på ett visst sätt o.s.v., för att verkligen göra testanvändarna delaktiga i designarbetet. Efter varje genomgång intervjuade jag dessutom användaren enligt ett formulär med två typer av frågor. Dels fasta frågor, t.ex. Vad tyckte du om sidan där du fick se ditt BMI som siffra? för att säkerställa att jag verkligen fick ut den information som jag ville ha från varje testanvändare och undvika en alltför stor mängd ostrukturerade data. Dels mer öppna frågor, som Kan du komma på några saker som man kan göra bättre?, för att försöka fånga upp de åsikter och idéer som jag själv inte kunnat förutse. Materialet som jag fick ut av de två första utvärderingarna bestod således av många sidor av anteckningar som jag gjort för varje testanvändare, både under observationen och intervjun efteråt. Dessa anteckningar sammanfattade jag i listor över kommentarer och förslag, med anteckningar om hur många som fällt varje kommentar eller kommit med ett förslag. Beslut rörande designen av gränssnittet har jag sen antingen fattat utifrån teorin (se nästa avsnitt) eller utifrån materialet från utvärderingarna, med hänsyn till hur många som tyckt en viss sak. I vissa fall har jag dock valt att gå emot testanvändarnas uppfattningar, framför allt rörande gränserna för BMI. När jag gjort det har jag redovisat varför, se bl.a. avsnittet BMI, prototyp i kapitlet Designprocessen. Med hjälp av fokusgrupper hade jag eventuellt kunnat få fram ytterligare information om hur användare uppfattar enkäten. Jag valde dock att inte prova den möjligheten. Problemet var främst att det inte fanns någon självklar grupp av användare att samla. Att få tag i några av de användare som deltagit i studien från och alltså var bekanta med enkäten i dess ursprungsform med återkopplingen i textform, bedömde jag som svårt eller rent av omöjligt. Jag hade däremot kunnat be några av de testanvändare som deltagit i den första utvärderingen att träffas och diskutera tillsammans med mig. Jag bedömde dock chanserna till att jag skulle få ut några större mängder ny information från ett sådant möte som små. Att fylla i enkäten är ju ett arbete som man utför ensam, det kräver minimalt av samarbete från andra och min bedömning är därför att utvärdering av den sker lika bra individuellt. Till den sista utvärderingen använde jag enbart frågeformulär och den skedde med fler användare, 3 stycken. Nu fick användarna gå igenom enkäten utan att behöva tänka högt, i de flesta fall utan att jag fanns bredvid. Efter att ha tittat på enkäten fick användarna fylla i ett formulär om hur de upplevde enkäten och återkopplingen. I formuläret fanns nästan bara kryssfrågor, framför allt Likert-skalor. Svaren blev därför lätta att sammanställa i diagram och siffror. Men för var och en av de återkopplingssidor som jag tagit fram fanns även en öppen fråga för övriga kommentarer. Testanvändare i examensarbetet Den enkät som detta examensarbete handlar om går ut till en mycket bred användarkrets: ett statistiskt urval av Sveriges vuxna befolkning. Men eftersom varje testanvändare behövde ägna en timme åt genomgången av gränssnittet och projektet saknade resurser till att ge belöningar till testanvändarna var det dock svårt att hämta dem från en bred allmänhet. Jag använde mig istället av den egna bekantskapskretsen vilket fick till följd att testanvändarna i hög grad var unga med stor datorvana och dessutom välutbildade, företrädesvis inom teknik. Å andra sidan fick min urvalsmetod den positiva effekten att svarsfrekvensen blev över 75 %. Mitt urval av testanvändare var alltså lite snävt i förhållande till alla tänkbara användare av enkäten. Under lång tid framöver kommer dock ett pappersalternativ behövas för dem som inte har tillgång till Internet eller de

15 Inledning som helt enkelt hellre använder papper och penna istället för datorn (Augustsson et al. 5, Bälter & Augustsson 5). De personer som svarar på en webbenkät är i jämförelse med personer som svarar på samma enkät i pappersform i allmänhet yngre, har bättre ekonomi och högre utbildningsnivå (Bälter 5). Till viss del kan jag alltså räkna med att de testanvändare jag valt svarar mot den tänkta gruppen av användare. Tre av testanvändarna deltog i båda de första utvärderingarna. Detta för att de på olika sätt bidrog med någon typ av specialistkunskaper, en var mycket typografiintresserad, en var konststuderande och den tredje var färgblind. Jag ville visa de ändringar som jag gjort för dessa personer för att se att ändringarna enligt dem inte bidrog till att försämra gränssnittet. En följd av det blev att jag, av tidsskäl, bara kunde testa gränssnittet under observation med unika testanvändare istället för de av Nielsen () rekommenderade

16 Inledning Färg och grafik i datormiljö Vad gäller färganvändning i datormiljö har jag framför allt haft nytta av Computer graphics principles and practice av Foley et al. (199). Men även Human-computer interaction av Dix et al. (1997) har varit till nytta. Som jag redan nämnt finns det många fallgropar när man arbetar med färg och grafik för webben. I det här sammanhanget har den första fallgropen visat sig vara det faktum att 5-% av den manliga befolkningen är färgblinda och just rött/grönt är vanligast (Foley et al. 199). Trots detta får man rådet att de färger som används bör följa de allmänna konventioner som finns, t.ex. rött-gult-grönt för stanna, vänta, kör (Dix et al. 1997). Ögats begränsningar För färg gäller det allmänt att det mänskliga ögat, både det färgblinda och det normalseende, har vissa begränsningar, oavsett om vi tittar på en datorskärm eller på papper. Ögat är känsligare för skillnader i intensitet än för färgskillnader och det gäller särskilt för blått (Foley et al. 199). Det är över huvud taget svårt att uppfatta blått som således inte bör användas för att visa viktig information (Dix et al. 1997). Ögat uppfattar inte färgen på mycket små objekt. Färgen på objekt kan dessutom påverka upplevd storlek. En röd ruta upplevs som större än en grön ruta. Det skulle kunna leda till att den röda upplevs som viktigare. Uppfattad färg beror också av omgivande färg. Effekten minimeras om omgivningen är grå eller i en relativt omättad färg (Foley et al. 199). Slutligen bör man undvika stora färgmättade ytor eftersom de ger avtryck som ligger kvar på näthinnan några sekunder. Stora ytor med olika färg kan också ge sken av att ligga på olika avstånd. Rött/blått ger störst effekt av avstånd, röda ytor upplevs ligga nära och blåa upplevs ligga långt bort (Foley et al. 199). Skärmens begränsningar När man jobbar med färger för datorskärmen bör man låta dem vara så distinkta som möjligt och distinktionen får inte påverkas av skillnader i kontrasten (Dix et al. 1997). Man bör också tänka på att olika webbläsare ger olika färgomgivningar vilket kan göra att man kopplar fel. T.ex. om man skulle göra en blå skala för återkopplingen skulle den kunna misstas för en rullist i Mac (Foley et al. 199). Grafik I boken Visual explanations: images and quantities, evidence and narrative tar Edward Tufte (1997) upp en rad saker som man bör tänka på när man presenterar data med hjälp av grafik och bilder: På samma sätt som man vid vetenskapliga experiment gör kontrollerade jämförelser så bör data presenteras på så sätt att man kan jämföra de intressanta värdena mot andra, relevanta värden: Numbers become evidence by being in relation to (Tufte 1997, s. ). På s. 7 ff. beskriver Tufte hur en presentation med flera sidor tabeller inte försetts med förklaring till skalan på varje sida utan bara på den första. Detta gör tabellerna svårbegripliga; Koden till skalan måste kunna ses bredvid skalan. Högljudda mönster eller bara olämplig formgivning kan överrösta budskapet. På s. 5 (Tufte 1997) ses en trappa med en kraftigt mönstrad matta som gör att trappstegen syns dåligt och därmed orsakar fallolyckor. Ett grafiskt exempel är en varningstext på cigarettreklam som blir svårläst

17 Inledning p.g.a. den tjocka svarta ramen runt texten och typsnittet i kombination med de stora bokstäverna. Använd minsta möjliga skillnad: Make all visual distinctions as subtle as possible, but still clear and effective. (Tufte 1997, s. 73) Små skillnader tillåter fler skillnader (men skillnaderna måste förstås ändå vara synliga). Kartor är oftast bra exempel på detta, havsdjupet går från ljust blått till mörkt blått med väldigt små skillnader mellan nivåerna. Vårt perceptuella sinne kommer automatiskt söka mönster, upprepningar, kluster i det vi ser. Därför kan vi hjälpa ögat om vi ser till att de bilder och diagram som syns samtidigt är kongruenta i sin struktur, med varandra men gärna även med omgivande text. Att ägna stor möda åt den övergripande designen och formen av en sådan här produkt är också viktigt av den anledningen att om produkten är estetiskt tilltalande är sannolikheten större att den även är användbar. Formen är dessutom en nyckelfunktion som kan hjälpa användaren att hitta och använda produktens övriga funktioner (Westerlund, ). 13

18 Designprocessen Designprocessen Här beskriver jag hur jag resonerat kring designen, varför jag valt som jag valt, dels utifrån de utvärderingar som gjorts, dels utifrån teorin. Uppgiften i det här examensarbetet var att ta fram nya versioner av sidor i en befintlig webbenkät på totalt 3 sidor. Enkäten är framtagen vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi på Karolinska Institutet, KI, och handlar om livsstil och immunförsvar. Enkäten användes i en studie våren då den gick ut till ca 3 statistiskt utvalda vuxna svenskar. De fyra sidorna som det här examensarbetet handlar om, se figur -5, är lite av bonussidor de behövs inte för att samla in data, som är enkätens huvudsyfte, utan är bara till för att göra det intressantare och kanske roligare för användaren att fylla i enkäten. Som tack för hjälpen att hon/han fyller i enkäten bjuder man användaren på lite återkoppling om hur man äter, om man följer vissa kostrekommendationer m.m. Återkopplingen är frivillig, inför varje återkopplingssida får man en fråga om man vill veta sitt BMI (body mass index), etc. I ursprungsenkäten ges all återkoppling i text och siffror, t.ex. Enligt våra beräkningar har du en BMI på 1,. Detta är ett grovt mått som visar på att du är underviktig., se figur. Grundidén till den nya designen av återkopplingssidorna var att istället visa informationen i en bild. Eftersom jag bara skulle göra om fyra av 3 sidor i enkäten lät jag de nya sidorna i möjligaste mån likna de gamla sidorna i fråga om typsnitt, storlek, knappar o.s.v. Jag utvärderade det nya gränssnittet i tre omgångar. Figur : Ditt BMI i ursprungsenkäten. Själva återkopplingen finns i det näst översta stycket. Figur 3: Din tallriksmodell i ursprungsenkäten. Här ligger återkopplingen i det nedersta stycket. 1

19 Designprocessen Figur : Ditt intag av vitamin C, kalcium, järn och kostfibrer i ursprungsenkäten. Återkopplingen ligger som andra stycket för varje näringsämne. Figur 5: Ditt energibehov i ursprungsenkäten. Här är det första stycket återkopplingen. 15

20 Designprocessen Den första prototypen. Två versioner av BMI Till den första utvärderingen koncentrerade jag mig på den första återkopplingssidan, den som handlar om BMI, se figur. Jag tog bort raden Enligt våra beräkningar... och lade istället till en avlång rektangel, tonad i rött och vitt med ett skalstreck i nederkanten. Här fick användaren se var hans/hennes BMI låg och var gränserna låg, se figur. Tanken var att en sådan bild skulle vara lättare för användarna att uppfatta än textbudskapet i den ursprungliga versionen, enligt Dix et al. (1997). De allmänna råden vid färganvändning är ju att vara försiktig. Det finns många fallgropar, t.ex. är 5- % av alla män färgblinda och att ha svårt att se skillnad på rött och grönt är den vanligaste sorten, (Foley et al. 199); (Tufte 1997). För att inte förlita mig på nyansskillnader lät jag skalan gå från rött till nästan vitt till rött igen. Men de färger som används bör ju ändå följa de allmänna konventioner som finns enligt Dix et al. (1997). Därför ville jag ändå testa den kanske ännu mer intuitiva varianten med en röd/grön skala, där rött står för det potentiellt farliga, över- eller underviktig, och grönt för det normala. Därför gjorde jag ytterligare en version av skalan som går från rött via grönt till rött igen. För att säkerställa att skillnaderna skulle uppfattas även av färgblinda eller på en svartvit skärm eller utskrift lät jag det gröna vara bra mycket ljusare än det röda, se figur 7. Dessutom är ögat, även hos normalseende, känsligare för skillnader i intensitet än för färgskillnader, (Foley et al. 199). BMI är inget exakt mått 3,9 är ingen absolut gräns för övervikt och ett uttryckligt önskemål från uppdragsgivaren var att visa på Figur : Den röd-vita BMI-skalan i den första prototypen Figur 7: Den röd-gröna BMI-skalan i den första prototypen. OBS! I en svartvit utskrift syns ingen skillnad på den röd-vita och den röd-gröna skalan 1

21 Designprocessen detta. Därför lade jag inte in gränsvärdena som siffror i skalan utan nöjde mig med textmarkeringarna, Under, Normal o.s.v. för att visa skalans gradering. Jag lät dock gränsvärdena ligga kvar nertill på sidan, under rubriken Detaljer för dig som vill veta mer. Enligt Tufte (1997, s.) måste man ju ha något att jämföra siffror mot för att de ska bli intressanta. Förutom skalan ändrade jag ytterligare en sak till den första utvärderingen, exemplet längst ner på sidan. Jag ersatte den uppdiktade Annas värden i uträkningen av BMI med användarens egen vikt och längd. I samband med detta stuvade jag också om lite i typografin, se figur och 7, för att göra exemplet tydligare. Det blev alltså tre versioner av prototyp ett, den ursprungliga med BMI som en siffra, den röd/vita skalan och den röd/gröna skalan som jag lade i varsin enkät. Testanvändarna i den första utvärderingen fick därför titta på tre enkäter som var lika sånär som på sida fyra. Utvärdering 1 I den första utvärderingen ingick 9 personer ur min bekantskapskrets, se tabell 1. Urvalet av testanvändare var inte representativt för en större befolkning. Jag har istället valt ut personer i min närhet som jag tror varit intresserade eller kunnat bidra med någon speciell erfarenhet eller intresse. Två av personerna bidrog med specialistkunskaper: en arbetade med det projekt på KI som tagit fram den webbenkät som jag nu vidareutvecklar och en var färgblind. Tabell 1: Testanvändarna i utvärdering 1 testanv. kön ålder utbildning yrke datorvana 1 man 3 år hög affärsutvecklare hög man 7 år hög trafikledare hög 3 kvinna 5 år hög caféanställd hög kvinna 3 år hög forskningsingeniör hög 5 man år hög konststuderande hög kvinna år hög doktorand över medel 7 man 9 år hög administratör? kvinna 1 år hög pensionär låg 9 man år hög universitetslärare hög Flash-prototypen var långt ifrån färdig till den här utvärderingen. Bl.a. var jag tvungen att ställa in BMI-visaren (den som pekar ut var på skalan man befinner sig) för hand, det ledde till att den inte alltid visade så exakt. För de testanvändare som gick tillbaka och ändrade sina siffror, mot vad de uppgav för mig innan vi började, ändrades inte visaren. Jag växlade ordningen för hur testanvändarna fick se de olika versionerna, den ursprungliga med bara en siffra och mina två versioner med en röd/grön och en röd/vit skala. Jag talade förstås inte om för testanvändarna vilka versioner som jag gjort utan försökte vara så neutral som möjligt. Eftersom BMI-återkopplingen låg redan som sida i enkäten lät jag testanvändarna börja från början för varje ny version. De fyra första sidorna gick så pass snabbt att gå igenom och testanvändarna behövde inte heller fylla i något, förutom sin egen vikt och längd. Att låta testanvändarna börja om från början för varje version tog alltså inte mycket längre tid och jag bedömde att det snarare var positivt för helhetsupplevelsen att de för varje version blev påminda om hur enkäten i övrigt såg ut. 17

22 Designprocessen Utvärderingen gick till så att jag lät testanvändaren gå igenom enkäterna och jag bad henne/honom att tänka högt, det vill säga kommentera allt som han/hon såg. Jag satt bredvid så att även jag såg datorskärmen och noterade vad jag såg och hörde. Efteråt ställde jag några frågor enligt ett formulär som finns i bilaga 1. Kommentarer från testanvändarna Alla de nio personer som jag visade de tre versionerna för, originalet, den röd/vita och den röd/gröna skalan (se figur, och7) tyckte att skalorna var bättre eller t.o.m. mycket bättre än versionen med BMI:t som siffra. Många poängterade att det var för mycket text i sifferversionen, text som man inte orkar läsa. Åtta av nio testanvändare föredrog dessutom den röd/ gröna framför den röd/vita skalan. Alla utom den färgblinde poängterade att färgerna gör att man uppfattar budskapet fortare och tydligare. Många av testanvändarna (fem av nio) påpekade till och med att den röd/gröna kunde bli för tydlig, för mycket fördömande pekpinne som kanske kan verka avskräckande på den som hamnar långt ut på skalan. De två av testanvändare som själva var överviktiga tyckte däremot inte det. De tyckte båda att det var bra att skalan var så tydlig. Den ena konstaterade att Så mycket behöver jag inte göra för att komma ner på det gröna. För honom blev det alltså ett tydligt mål att komma ner till det gröna, mer av en morot än av en piska. Ett undantag utgjorde alltså den användare som är färgblind. Även han föredrog visserligen den röd/gröna framför den röd/vita men tyckte egentligen att skalan borde vara helt i svartvitt, eller åtminstone inte just i rött och grönt som ju majoriteten av de färgblinda har problem med. Förslag till förbättringar Jag fick in många bra förslag på hur jag skulle vidareutveckla gränssnittet. De flesta av mina användare var dessutom överens om vad som var bra och vad som var dåligt och hur man skulle förbättra gränssnittet. Inom ramen för detta examensarbete hinner jag tyvärr inte genomföra alla de bra förslag som jag fick. Det allra vanligaste förslaget, det kom från sex av de nio testanvändarna, var att lägga in gränsvärdena i tabellen, teorin att visa på BMI:s oexakthet kom alltså på skam. Bara en person tyckte uttryckligen att man inte ska lägga in gränsvärdena i grafen. Hade jag tagit bort gränsvärdena från sidan kanske svaren hade varit annorlunda. Tre av testanvändarna efterlyste annan information till exempel om orsaker och åtgärder vid över- eller undervikt. En testanvändare tyckte att jag skulle lägga texten under För dig som vill veta mer i en inramad faktaruta och två tyckte att den borde ligga dold under en knapp. Ett förslag var att ställa skalan upp och göra den termometerlik. En mycket bra idé som jag ändå valde att inte testa av två anledningar: datorskärmens liggande format gör att det skulle vara svårt att få in en stående skala som är synlig helt och hållet utan att användaren behöver rulla sig upp och ner för sidan. Den andra anledningen var det faktum att tanken var att använda samma skala på ytterligare en eller två av de andra återkopplingssidorna och där kommer inte termometeranalogin att fungera. Ett annat förslag, som jag fick av två av testanvändarna, var att ersätta skalan av en gubbe/gumma i lämplig tjocklek. Med tanke på alla kommentarer om att den röd/gröna skalan kan vara för övertydlig och rent av otrevlig så valde jag att inte gå vidare med den idén. Utförligare noteringar från delutvärderingarna finns i bilaga. 1

23 Designprocessen Den andra prototypen. Alla sidor på plats Till den andra prototypen tog jag fram förslag på alla de fyra återkopplingssidorna som skulle testas. Tre av dem var dessutom interaktiva och visade användarens eget värde i realtid. Alla fyra sidorna gav jag en rubrik. Tidigare hade inte BMI-sidan haft någon rubrik och på de andra sidorna var rubrikerna inte riktigt konsekventa. Jag antog att de flesta användare är mest intresserade av just sina egna värden snarare än allmän information. Därför lät jag rubrikerna vara: Ditt BMI, Din tallriksmodell osv. Till den här prototypen gjorde jag diagram och skalor delvis animerade. T.ex. på BMI-sidan kom skalmarkören inåkandes från vänster för att stanna på rätt plats i skalan. Dessutom var både skalor och diagram färgglada och min förhoppning var att det tillsammans med animeringarna skulle göra att den personliga informationen hamnade i fokus. Tidigare hade de fyra återkopplingssidorna inte varit konsekvent utförda i upplägget. Ett grått streck fanns på tre av de fyra ursprungssidorna som en avdelning mellan styckena. På BMI-sidan låg den personliga återkopplingen ovanför detta streck men på sidan för tallriksmodellen och energibehovet låg den nedanför strecket. Jag lät alla sidorna inledas med några ord om måttet eller modellen. Sen kom den personliga återkopplingen i en skala eller figur och underst, under det grå strecket, lade jag extrainformation. I originalenkäten ligger en tapet av KI-logotyper bakom alla sidor, svarta emblem på vit botten. Till den här prototypen ändrade jag så att hela bakgrunden blev gråtonad, emblemen mörkare grå och botten ljusare grå, se figur. Både jag själv och två av testanvändarna i utvärdering 1 uppfattade bakgrunden som väl högljudd - den tog fokus från själva enkäten på det vis som Tufte (1997, s.5) beskriver. BMI, prototyp På BMI-sidan gick jag vidare med den röd-gröna skalan från prototyp 1. Detta trots den färgblindes önskemål om att helst inte använda färger alls, åtminstone inte just rött och grönt, i skalan. Alla de övriga testanvändarna utom en hade tyckt att just den röd-gröna skalan var tydligast. Och min bedömning var att budskapet gick fram även för den som inte uppfattade att skalan gick just mellan rött och grönt. Den färgblinde testanvändaren hade tydligt uppfattat kontrastskillnaden, att det var mörkt rött ute i kanterna och en ljusare färg i mitten. Trots att alla testanvändarna, utom just den färgblinde, hade tyckt att den röd-gröna skalan var väldigt tydlig så fick jag in flera förslag på att använda andra färger för att göra skalan mindre laddad. Rött och grönt är så pass symbolladdade färger: grönt är okej men rött är Figur : BMI-sidan i prototyp. Nu helt utan skalgränser men med sådan information som efterlystes i utvärdering 1 19

24 Designprocessen farligt! Det förslaget kom från tre av testanvändarna som själva hade ett normalt BMI men som trodde att det kunde vara jobbigt för överviktiga personer att ligga ute på det röda. Av de två personer som var överviktiga i den första utvärderingen tyckte ingen att jag skulle byta färger. Med tanke på det och det faktum att alla hade tyckt att den röd-gröna skalan var så tydlig så valde jag att inte byta ut färgerna. Istället för skalgränserna som låg under skalan i prototyp 1 lade jag in information om hur man kan åtgärda under- respektive övervikt, se figur, sådan information efterlystes av tre av testpersonerna i utvärdering 1. De som hamnade på det normala fick istället se ett Grattis! såsom två av testpersonerna föreslog. Trots att så många som sex av nio av testanvändarna i utvärdering 1 hade velat ha gränsvärdena i skalan valde jag att inte lägga dit dem. En av tankarna bakom den nya sidan är ju att visa på att BMI inte är något absolut värde utan snarare en glidande, kontinuerlig skala. Min förhoppning var att om man inte fick se gränserna över huvud taget så skulle man inte sakna dem. I den första prototypen låg de ju i en tabell nedanför skalan. Jag fick även förslag på att lägga in gult i övergången mellan det röda och gröna för att göra övergången tydligare/snyggare. Flera av testanvändarna hade svårt att tolka färgen mitt emellan det röda och det gröna eftersom den var mörkare än både det röda och det gröna, se figur 9. Jag provade att lägga in en gul nyans i övergången men min bedömning var att det inte gjorde skalan tydligare. Problemet med de mörka nyanserna i övergångarna kvarstod så länge jag använde färgblandningsfunktionen i Flash. När jag lade till gult också så fick jag bara fler färgövergångar som var mörkare än de båda intilliggande färgerna. Jag valde att istället låta den röda nyansen närmast den gröna vara något ljusare vilket även gjorde nyansen i övergången ljusare, se figur. Figur 9: Övergången mellan det röda ute i kanterna och det gröna i mitten blev för mörk Figur : Den röda färgen närmast den gröna är här ljusare vilket även gör själva övergången ljusare. OBS! Skillnaden syns bäst på skärm. Speciellt vid svart-vit utskrift syns den knappt alls Som synes av figur 9 och bytte jag ut den lilla pilen mot ett streck såsom en av testanvändarna föreslog. Jag lät även texten Ditt BMI och kategorinamnen, Underviktig et c., vara kursiva för att föra tankarna till bildtexter. För att tydliggöra att värdet bygger på det som man fyllde i på sidan innan lät jag visaren, det lilla röda strecket samt texten Ditt BMI, komma infarandes från vänster och landa på rätt ställe i skalan. Högljudda mönster ska man visserligen vara försiktig med eftersom de helt kan överrösta budskapet (Tufte 1997). Men jag bedömde att en så begränsad liten animation snarare skulle dra uppmärksamheten till det väsentliga, Ditt BMI. Min tanke var dessutom att lägga till enkla ljudeffekter till alla de nya återkopplingssidorna. I samma stund som markören landar på rätt ställe i skalan skulle ett ljud höras. Begränsningar i Flash gjorde dock att jag inte kunde använda ljudeffekter på den här sidan. På förslag från en av testanvändarna lade jag också in en utskrifts-knapp längst ner mellan föregående- och framåt-knappen. Där ska man kunna skriva ut just den sida man befinner sig på med sina egna värden. Tallriksmodellen, prototyp I sidan med tallriksmodellen använde jag den bild som låg som illustration högst upp på sidan i ursprungsenkäten, se figur 3. Jag lade den som refer-