Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010 Enhetens namn Kilbo förskola Beslutad 30 juni 2010 Karin Lantz Rektor 1

2 1. Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2009 Kilbo fsk Kommunen Landet (SCB) Barn 1-3 år Barn 4-5 år Totalt antal barn Förskollärare 3,06 62,4 Barnskötare 3,05 70,5 Övriga 1,45 16,0 Barn per förskollärare 12,75 11,4 Barn per anställd i 6,38 5,3 arbete med barn Barn per årsarbetare (Enligt SCB) 5,16 4,8 2

3 2. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Utveckling av barnantal Vi har ett relativt konstant barnunderlag, men det kan variera stort under olika år vilket gör att det varje höst är en utmaning att planera organisationen lokal och personal mässigt. Vårt upptagningsområde är ganska stort och vi har även barn från närliggande kommuner. Det pågår en viss inflyttning och nybyggnation i bygden vilket kan påverka barnantalet. Kilbo upplevs som en välkomnande bygd vilket gör att många flyttar hit. Ekonomisk utveckling Vi har tidigare år haft en budget i bra balans och klarat oss utan gleshetsstöd och vårt mål i år är en prognos på plus minus noll. En tilläggsbudget för busstransportkostnader för att kunna delta mer i Sala kommuns kulturella utbud vore önskvärt. Lokaler Förskolan har under läsåret flyttat till nybyggda härliga, öppna lokaler och är integrerad i Kilbo skola. I skolan finns fritidshem, förskoleklass och elever från år 1 6. Vi har tillgång till skolans gymnastiksal, slöjd salar, bibliotek och klassrum när inte eleverna är där. Vi har tillgång till en skolskog, ängar med kor, får och hästar. Ledning och styrning Rektor tillsammans med personal. Rektor har det övergripande ekonomiska/personal/barn och utvecklings ansvaret. Ett gott samarbete med föräldraråd finns, där föräldrarna fungerar som ett bollplank för frågor som rör förskolan och skolan. Föräldrarådet är en rådgörande grupp och har inget beslutsansvar. Föräldrarådet brukar tillsammans med förskolan ca 3-4 ggr per läsår och ordnar ibland aktiviteter som är lite extra för familjer på kvällstid. Har förskolan några särskilda förutsättningar? Förskolans närhet till ängar och lekmiljö, gör att utevistelsen är en naturlig del i den dagliga förskolevistelsen. Kilbo öppnar kl och stänger kl Under läsåret har vi arbetat med profilering av Västra området. Där har representanter från alla skolor och förskolor i Västra området deltagit. Vi kommer att under kommande läsår arbeta särskilt med matlagning ute, skapande och närmiljön. Det ovanliga i den här profileringen, är att det inte bara en enhet utan ett helt område som profilerar sig tillsammans och att det finns en länk från 1 åringar till årskurs 9. Totalt är det tre skolor och fyra förskolor som är med i detta. 3

4 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Föregående kvalitetsredovisnings åtgärder till förbättring finns placerade som inplastade kort på båda avdelningarna och i personalrummen, för att alltid vara i fokus. Det har fört med sig att de pedagogiska diskussionerna med Lpfö som utgångspunkt, kopplats till de mål som står i kvalitetsredovisningen. Sammanställning av kvalitetsredovisningen arbetar all personal med på planeringsdagar tillsammans med rektor. Personalen har börjat göra intervjuer med barnen utifrån målen i kvalitetsredovisningen för att fånga in barnens tankar. Föräldrarnas möjlighet att påverka, sker genom föräldrarådsmöten, utvecklingssamtal, föräldramöten och i den dagliga kontakten med personalen. 4. Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Vi har använt oss mycket av Maj-Lis Ryr som är resurspedagog i CRT. Hon har arbetat med barngruppen genom handledning av personalen. Hon deltar i enskilda möten med föräldrar, där vi sett att ett behov har funnits. Utöver det samverkar vi med socialtjänster i olika kommuner, BVC psykolog och logoped. Vi saknar en förskolepsykolog i CR teamet som skulle kunna vara oss mer behjälpliga i det förebyggande arbetet med barnen. Arbetet med barn med annat modersmål än svenska. Vi har barn från England och det har fungerat bra med samtalen mellan föräldrar och personal. Barnen har fått utökad tid på förskolan för att lära sig svenska snabbare. Vi har under åren byggt upp rutiner för att ta emot barn med annat modersmål än svenska. Vi erbjuder föräldrarna utvecklingssamtal på engelska. 4

5 5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Normer och värden Läroplanens mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Mål: Förändra lokaler som vi ser är styrda mot olika lekar Åtgärder: Personalen har satt på sig genusglasögonen och försöker ha det aktuellt i sitt medvetande och det dagliga arbetet och vid planering av verksamheten. Vi vill synligöra dolda könsroller och värderingar bland både barn och vuxna. En avdelning har försökt göra rummen mer könsneutrala i samverkan med barnen. Personal har fått fortbildning i arbetet med förskolans miljö. Vi arbetar idag dagligen med att vi försöka utradera den stereotypa synen på pojkar och flickor genom att erbjuda olika lekar och aktiviteter oavsett kön. Vi har använt oss av det vi lärde oss på en genus föreläsning. Resultat: Vi har anställt en manlig förskolepedagog vilket har hjälpt oss på traven med att jämna ut könsklyftorna i arbetslaget. Det märks en tydlig förändring i barens könsrolls tänkande sedan vi anställt en honom då han är aktiv i aktiviteter som per automatik tidigare kopplats till kvinnor. Han är en god förebild med ett gott förhållningssätt för barnen och vi har fått gratis skjuts i arbetet med genus. Våra genusglasögon har gjort att vi fått en stor samling med nedskrivna fördomar kring kvinnligt och manligt att ta tag i. Det som märkts tydligt i dokumentationen är att små barn har fördomar kring manligt och kvinnligt som är svårt att påverka, då de är bergfast övertygade om att livet är så. 5

6 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Nya mål: Ett av målen i läroplanen är att barnen ska få möjlighet att utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Detta går det att arbeta vidare med och mer ingående, bland annat genom att föra in miljöperspektivet i en större utsträckning vilket vi också kommer göra i och med vår ute profilering. Man ska inte bara ha respekt mot varandra utan också mot miljön som vi lever och de människor och djur som lever där. Vi ska jobba med barnen om hur deras beteende kan påverka andra och naturen. Vidare ska barnen utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Gruppen vi har haft inne hos oss har haft gott om denna variation, och vi upplever att alla kan leka med alla oavsett kön, bakgrund eller funktionshinder. Detta ska vi såklart fortsätta arbeta med och visa på allas lika värde och ge alla samma möjligheter att delta i verksamheten. - Utveckling och lärande Läroplanens mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar, utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker, utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 6

7 Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Mål: Förändra delar av organisationen för att ge ökade möjligheter att utveckla kreativiteten hos barnen. Åtgärder: Genom vårt temaarbete med bondgården har vi fått med läroplanens mål t.ex. matematik, språk, No, kultur, etik, empati, hälsa och livsstil. Barnen har ritat och berättat, reflekterat, intervjuer, vi har läst sagor, varit på studiebesök, sånger, rim och ramsor. Slöjdat och konstruerat. Sått, planterat och skördat. Vi upplever att våra lokaler uppmuntrar barnen att vara kreativa och ger dem möjlighet att utveckla kreativiteten också. Lokalerna är fyllda med aktiviteter och barnen hittar alltid på att hitta något att göra. Stora som små tillåts att vara på varandras olika avdelningar vilket medför att de mindre kan testa olika saker inne på fritids som inte finns på förskoleavdelningen. Barnen får delta i olika aktiviteter som inte är vardag i verksamheten så som tillexempel branddag och utflykter till Sala med aktiviteter som Barnens dag, lekparken och biblioteket. Vi utnyttjar även vår närmiljö med att erbjuda barnen bland annat hockey rink, skogsutflykter, pulka åkning, skridskor, skidspår, cykling, fotboll, bandy, pingis, sandlådor, klätterställningar, gungor, lekstuga, och hopprep för att ge några exempel på aktiviteter. De får vara med att så frön och se vad som händer, göra naturrutor och vara i gympasalen för att ta några exempel. Vi har köpt in skidor och skridskor, vilket har gjort det möjligt att alla kunnat delta. Även de minsta kan delta. Kring vår egen utveckling har vi i personal styrkan gått olika kurser för att styrka vår personalkår med ny kunskap och nya synsätt. Alla har bland annat gått en kurs i Språk och dokumentation samt varit iväg på kurser i Sthlm och Örebro som innefattat ute pedagogik, dokumentation, lärande miljö, småbarns pedagogik och så vidare. Under det gångna året har barnen fått vara med om en omfattande ombyggnation av förskolan där de fått se en helt ny förskola uppstå och den gamla delen fraktas bort. Barnen var delaktiga i bygget hela tiden, de frågade byggarna vad de gjorde, tittade när de byggde och härmade byggförloppet i deras egen lek. Allt har bild dokumenterats av barnen och pedagogerna. Under renoveringen av trapphuset i skolbyggnaden och delar av kapprummet så var barnen även där nyfikna på vad målarna gjorde och de fick svar på sina frågor och tänkte vidare. Barnen får även vara med vår vaktmästare och städerska och det är både flickor och pojkar som deltar i deras arbetsuppgifter. Resultat: Vår organisation där barnen får vara rörliga har ökat nyfikenheten, kreativiteten hos barnen och så får vi allt fler barn som tror på sig själva och har en tillit till vuxna. 7

8 Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning. - Förskolorna ska i sina kvalitetsredovisningar visa hur de systematiskt arbetar med språklig medvetenhet och NO. Vi arbetar för att stärka barnens språkliga medvetenhet genom till exempel ramsor, sånger, samtal/daglig dialog, sagoläsning, sagopåsar/sagolådor, flanosagor, namn memory, sångsamlingar, läsgrupper, spel och dator. Personal har gått på teckenkurs och en kurs i språk och dokumentation. Vi har barn som har språksvårigheter och vi försöker att arbeta med det tidigt för att barnen ska ges möjligheter att stärka språket. Vi har tillgång till skolans speciallärare som kan ge en viss handledning i arbetet med språket. NO: Vi planterar frön, är ute i skog och mark, naturruta, experiment, utbildningar inom ute miljö, utforskande pedagogik, ute kuligt, vårt bygg- och kuddrum inbjuder till konstruktionslekar, faktaböcker och akvarium. Vi har påbörjat ett samarbete med de andra förskolorna i området (3 st) med regelbundna träffar där vi diskuterar hur vi arbetar på varje enhet och där målet är att ta tillvara varandras förmågor för att utveckla arbetet på de olika enheterna t.ex. No piloternas arbete. Uppdraget från politikerna; att Arbeta mot naturprofilering i samverkan med Svartådalen. Under läsåret har vi deltagit i 6 profil möten där Kilbos rektor varit sammankallande. Där har representanter för alla förskolor och skolor deltagit samt rektorer från Hedens resp Västerfärnebo ro område. Resultat: Vi är klara med nulägesanalysen och är framme vid att ställa upp mål för kommande läsår. I vår profil finns bland annat med att vi ska ha regelbunden matlagning ute. För att klara av det har vi satsat på inköp av utrustning för detta. Några av personalen har varit på utbildning i Matlagning ute och Barn behöver naturen. Det har varit inspirerande och gett oss mer kunskap om hur vi kan arbeta med upplevelse baserat lärande och ha en medveten pedagogisk planering för utevistelsen utifrån förskolans mål för att ge barnen en positiv inställning till naturen. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Nya mål: Utveckla barnens nyfikenhet, lust samt förmåga att leka och lära, ge barnen möjlighet att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Utveckla barnens språk och mattematikkunskaper. Vi upplever att vi har goda förutsättningar att erbjuda våra barn utmanande aktiviteter och att vi har lokalerna för detta men vi kan utnyttja dessa lokaler, till exempel gympasal och trä/syslöjd bättre och i en större utsträckning. Vi kommer att fortsätta och helst utöka vårt utnyttjande lokaler. Om möjligt kommer vi att använda oss av badbussen för att uppnå våra mål att delta i olika kulturella aktiviteter i Sala. För våra barn med annat modersmål erbjuder vi dem träning bland annat genom att de får lyssna på sagor enskilt och gå längre dagar för att få utökad språklig kontakt och språk stimulans. 8

9 - Barns inflytande Läroplanens mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Mål: Dokumentera tydligt om och hur vi ökar barnens inflytande. Åtgärder: Vi intervjuar barnen och erbjuder dem att vara med på utvecklingssamtalen om de vill. Vi försöker göra barnen delaktiga i den dagliga verksamheten genom att de får vara med och välja vad de vill göra och hur de ska göra det. De är med och tycker till om hur miljön ska utformas i lokalerna. Vi i personalen läser boken Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi och diskuterar ett kapitel vid varje personalmöte. Vi har som mål att jobba mer med lyssnandets pedagogik. Resultat: Vi har fortsatt att arbeta med lyssnandets pedagogik och läst minst ett nytt kapitel till varje personalmöte. Barnen får göra sin röst hörd kring vad de vill göra i förskolan, de får bland annat delta i matråd, vad de vill leka för lekar, var de vill leka dessa lekar. De får oftast välja på minst 2 alternativ kring var de vill leka någonstans och där finns alltid en pedagog stationerad. Barnen får vara med och påverka vår innemiljö genom att vara med och möblera om/köpa in/bygga och bestämma vad de vill ha för något i rummen. Vi har personal som gått kurs i hur den pedagogiska miljön påverkar verksamheten och utifrån detta börjat anpassat miljön efter barnen och inte barnen efter miljön. Detta har vi även läst om i lyssnandets pedagogik. Vi fångar barnen när de är intresserade av något, man fångar dem i nuet helt enkelt. Fortsättningsvis så intervjuar vi barnen inför utvecklingssamtalen och förbereder dem vad de skulle vilja prata om. De erbjuds vara med om de vill oavsett ålder. Barnen har fått ett ökat inflytande över sin vardag. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Nya mål: Att barnen utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Områden vi kommer att fortsätta att arbeta med är att barnen ska ta ansvar för sina handlingar, och lära sig förstå konsekvenser av vad man gör. Alla ska visa varandra respekt. 9

10 - Förskola och hem Läroplanens mål Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Mål: Förändra vår enkät. Införa månadsbrev till föräldrar. Erbjuda föräldrarna fler möjligheter att bli delaktiga. Åtgärder: Vi möter föräldrar och barn vid lämning och hämtning och försöker skapa en bra dialog varje dag. Vi har väl besökta föräldramöten och våra föräldrar är engagerade i vad som händer och sker på förskolan. Vi har ett gemensamt föräldraråd med skolan och där är engagemanget avtagande från föräldrahåll. Kanske har man fullt upp och orkar inte engagera sig mer? Vi har återinfört Drop-in fika på efterfrågan och det är uppskattat. Vi erbjuder utvecklingssamtal 2ggr per läsår och försöker förmedla våra verksamhetsmål till föräldrarna genom att föra en dialog om målen kopplat till verksamheten vid de dagliga mötena om föräldrarna har tid. Vi har satt upp målen öppet i våra lokaler för alla att se. Resultat: Ingen enkätundersökning i år utan det blir till hösten det har helt enkelt inte funnits tid att utveckla den vi har. Vi bjöd in alla föräldrar till en utbildningskväll som hölls av Karin Rosvall och som handlade om hur man är som förälder, förhållningssätt, strider, regler m.m. Den var uppskattad av de som deltog och gav många bra reflektioner på att vara förälder. Vi har kommit ut med infoblad men inte så regelbundet som vi planerat. Info blad från förskolan behöver mer regelbundna rutiner för utgivning. Vi är medvetna om att information är oerhört viktigt och att den kommer ut så snart som möjligt. Då undviker man många missförstånd. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Vi upplever att vi vill få med föräldrarna mer i verksamheten genom att utnyttja föräldrarnas förmågor till fördel för verksamheten, vi vill få dem ytter liggare involverade i våra aktiviteter genom till exempel arbetsdagar som de uttryckt att de vill ha. Enkät ska vi ge ut vid höst start för att föräldrarna redan där kan ge sina tips och idéer om vad vi kan göra här på förskolan samt vad vi kan förändra och förbättra vilken förskola vill de/vi ha? 10

11 - Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidhemmet. Läroplanens mål Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Mål: Delta i gemensam konferens med skolan varje vecka. Åtgärder: Planera in vårt deltagande i konferenser. Resultat: Vi deltar i 90% av veckokonferenserna och där vi har en stående punkt med. Vår delaktighet har blivit bättre. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Vi kommer fortsätta att sträva efter att få bibehålla den anda vi har på skolan, det är en naturlig arbetsgång att alla deltar i varandras aktiviteter både ute och inne. Vi ser gärna att andra skolor, politiker kommer på besök hos oss så vi kan dela med oss av vår verksamhet som vi är stolta över. 6. Uppföljning av likabehandlingsplanen Arbetet med Likabehandlingsplanen går trögt framåt men tid finns avsatt för arbetet, och här är det viktigt att alla deltar i arbetet. Vi har hittat en mall för kartläggning av hur barn upplever sin miljö. Vårt mål är att ha en reviderad Likabehandlingsplan klar till skolstart

12 7. Åtgärder för förbättring läsåret 2010/2011 Normer och värden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Nya Mål: Barnen ska få möjlighet att utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Åtgärd (Hur?) Genom att utveckla profileringsarbetet och NO ämnet i samverkan med andra förskolor och på den egna enheten. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Förhoppningsvis kan vi genom intervjuer av barnen, dokumentation och pedagogernas enkät se en förändring. Utveckling och lärande Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Nya Mål: Utveckla barnens nyfikenhet, lust samt förmåga att leka och lära, ge barnen möjlighet att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Utveckla barnens språk och mattematikkunskaper. Åtgärd (Hur?) På förskolan behöver vi utmana barnens nyfikenhet mer och att lägga grunden till en nyfikenhet på olika saker och inte få dem smalspårigt intressestyrda, ger vi dem goda förutsättningar för att kunna behålla motivationen för sitt eget lärande under hela deras kommande skoltid. Utbildning av all personal omkring barns lärande språk och dokumentation påbörjas ht Se över miljön i förskolan kopplat till ovanstående. Vi behöver förändra vissa delar av vår verksamhet för att på ett bättre sätt stimulera våra barns lust att lära och upptäcka. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Genom återkommande observationer och dokumentation se en förändring i språket. Matematiska och språkliga problem ska finnas med i planeringarna under året med dokumenterat resultat. Det ska synas i miljön att vi satsar på ovanstående åtgärd. Analys utgår från dokumentationen där vi ska kunna se att barnen har utvecklat ordoch begreppsförmågan, förmågan att leka med ord fått en ökad förståelse för symboler. Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Förskolorna ska i sina kvalitetsredovisningar visa hur de systematiskt arbetar med språklig medvetenhet och NO. 12

13 Barns inflytande Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Nya mål: Att barnen utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Områden vi kommer att fortsätta att arbeta med är att barnen ska ta ansvar för sina handlingar, och lära sig förstå konsekvenser av vad man gör. Alla ska visa varandra respekt Åtgärd (Hur?) Barnen ska bli mer delaktiga i att utforma miljön i samverkan med andra. Lära barnen att reflektera och koppla handling/konsekvens. Dokumentera tydligt om och hur vi ökar barnens inflytande. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Analys av dokumentation från barnens reflektioner borde ge ett bra underlag för utvärdering. Miljön ska utvärderas för att se om det har blivit en förändring kopplat till genus. Förskola och hem Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Nya mål: Enkät lämnas ut vid höstterminens start. Infoblad ska skickas ut regelbundet. Åtgärd (Hur?) Hitta rutiner i organisationen för att genomföra detta. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Enkät och infoblad ska analyseras och se om de har haft någon effekt i verksamheten. 13

14 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Åtgärd (Hur?) Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/analyseras och bedömas) 14