Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär.

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 2 SPRÅKSOCIOLOGI SPRÅKLIG VARIATION, fortsättning (kap 7) KVANTITATIVA STUDIER Inom forskningen kring regional och social variation behandlas inom sociolingvistiken i dag mest den sociala variationen. Denna trend kan sägas ha startats av den amerikanske lingvisten William Labov under 1960-talet. Han genomförde en mängd storskaliga undersökningar där han ville ställa språklig variation i relation till sociala faktorer. Man behandlade det insamlade materialet statistiskt, och försökte finna enkla samband mellan språk och social miljö. Ett exempel på ett sådant samband skulle kunna vara att folk från en viss stadsdel använder en viss variant av /r/ för att markera sin identitet med just den stadsdelen. Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär. Denna syn, att man skulle kunna studera den språkliga förändringen i sitt skeende, bröt mot tidigare uppfattningar hos bland andra Saussure, som menat att vi inte kan studera de språkliga förändringsmekanismerna, utan bara resultatet av dem talet innebar en förändring av det strukturalistiska synsättet, och man började i stället se språket som ett instrument i händerna på olika samhällen eller kulturer. Labov menade att det finns en variation i språket, och att denna variation är systematisk och kan förklaras genom att relatera den till social differentiering inom olika språksamhällen. Denna nya språksyn ledde naturligtvis till ett nytt sätt att studera språk, och språkförändringar inom språket. Man ställde nya typer av frågor, som exempelvis;

2 Vad gör talarna med språket, i vilka situationer används språket på ett visst sätt, hur används egentligen språket? Denna typ av frågor öppnade nya forskningsdiscipliner där man tog hjälp av andra områden som sociologi. etnologi och antropologi, områden som tidigare inte haft något med lingvistiken att göra. SOCIALT MOTIVERAD SPRÅKLIG FÖRÄNDRING Labov la grunden för studiet av social variation. Kvantitativa studier kan beskrivas såhär, Labov studerade hur uttal korrelerade med social variation i USA. - Identifiera språkliga drag som varierar i en gemenskap, t ex engelskans ing-former (-ing, -en). - Välj ett lämpligt urval av talare ur den talgemenskap/grupp man vill studera - Spela in intervjuer med informellt sammanhängande tal och uppläst tal - Analysera inspelningarna och kvantifiera aktuella språkliga variabler - Sortera de språkliga variablerna på sociala grupper efter social klass, kön och ålder. Jämför informellt och formellt tal. - Gör statistiska beräkningar och lyft fram signifikanta korrelationer mellan de sociala grupperna och de språkliga variablerna Varuhusundersökningen Den utfördes som en pilotstudie för att visa att de varieteter som talades i NY uppvisade systematisk variation, vilket man misstrott tidigare. Undersökningen följdes sedan upp med en större undersökning av fler variabler i NY, och resulterade i Labov (1972) Language in the Inner City. I pilotstudien ville Labov skapa förståelse för språkliga förändringar och språklig variation, han ville se på förekomsten av /r/ i kontexten /_ Ø/ (som i floor) eller /_ C/ (som i fourth). Realisationen blev antingen [Ø] eller [r]. Realiseringen som [r] var en relativt ny företeelse som kom från högstatusområden utanför NY.

3 Hypotesen: /r/ realiseras som [Ø] i lågstatusgrupper eller bland äldre människor. /r/ realiseras som [Ø] då talarna inte var så medvetna om formen. /r/ realiseras oftare som [Ø] i ordslut. Utförandet var följande; Labov valde ut tre varuhus i NYC, de hörde till tre olika statusgrupper Saks; högstatus Macy s; medelklass S. Klein; låg status Labov utgick ifrån att de som arbetade på ett varuhus skulle tala på ett sätt som speglade målgruppens sätt att tala (konvergens). Han gick in på varuhusen och frågade efter varor han visste fanns på fjärde våningen. Låtsades inte höra, frågade om. Fick på så sätt båda fonetiska omgivningarna samt olika mycket medvetenhet om formen. Gissade ålder, statusen var klar, olika grupper av expediter beroende på var de arbetade. Resultat: På högstatusvaruhuset Saks uttalades /r/ mer än på medelklassvaruhuset Macy s, och S.Klein hade allra minst uttal av /r/. Repetition av yttrandet ökade /r/-uttalet, och i floor uttalades r mer än i fourth. Men! Hypotesen sade att äldre människor skulle använda sig av den äldre normen, och inte i så hög grad av den nya högstatusnormen. Från Sacks och Klein stämmer detta, men data från Macy s tyder snarare på motsatsen. Detta förklarar Labov genom att göra ett tillägg till sin teori. Medlemmar av de högsta och lägsta socialgrupperna tenderar att inte förändra sitt uttal efter uppväxten. I medelstatusgruppen däremot kan ens sociala ambitioner få en att anpassa sig även efter ungdomsåren.

4 För att kunna göra en sökning som Labovs krävs att man är en god fonetiker så att man tydligt kan höra vad informanterna svarar, dessutom bör man kunna vara lite av en skådespelare så att offren inte förstår att de deltar i en lingvistisk undersökning. Problem med kvantitativ metod Det mest kända problemet gäller egentligen alla typer av språkanvändningsundersökningar, och inte bara variationsstudier genomförda med kvantitativ metod 1. Observatörens paradox formuleras på följande sätt av Labov Målet med denna typ av lingvistisk forskning är att undersöka hur folk talar när de inte blir systematiskt observerade, men dessa data kan vi endast komma åt genom systematisk observation. (Labov) Olika försök har gjorts för att komma runt detta problem. Labov själv använde sig av den så kallade Sociolingvistiska intervjun I denna intervju talar man med personerna under en längre period, ca en timme, och försöker dessutom få dem att tala om engagerande upplevelser för att de på så sätt skall glömma det formella i intervjusituationen. Snabba anonyma studier Jobba anonymt, utge sig för att vara ngn annan. T ex varuhusundersökningen. Deltagande observation Lesley Milroy, undersökte språkliga normer och förändringar utifrån s k sociala nätverk. Introducerade sig själv och blev en del av nätverket. Andra problem med kvantitativ metod kan vara rent 2. Statistiska Man måste exempelvis ha tillräckligt många informanter för att resultaten skall bli signifikanta. 3. Vilka frågor ställer man?

5 Belyser de frågor man ställer verkligen det problem man vill undersöka? Vilka slutsatser kan man egentligen dra? Se upp med åldersgradering! Skillnader i tal mellan olika åldersgrupper behöver inte vara tecken på språklig förändring, utan ett språkligt fenomen i sig själv skillnaderna kommer så småningom att jämnas ut då de yngre blir äldre och anpassar sig efter den norm som tidigare hörde till deras äldre medtalare i samhället SOCIALA NÄTVERK Vilket sätt man väljer att avgränsa sin undersökningsgrupp på är beroende av flera saker, bland annat av vilken samhällssyn man har. Att använda sig av begreppet språkgemenskap harmonierar med en funktionell syn på samhället. Nu ska vi titta på ett annat sätt att avgränsa informanter för ett studium, nämligen sociala nätverk. Detta harmonierar med ett interaktionistiskt samhällsperspektiv. Begreppet introducerades av den irländska lingvisten Lesley Milroy. Ett socialt nätverk är en grupp människor som kan sägas utgöra en enhet i kraft av sin regelbundna interaktion. Ett nätverk kan se ut på många olika sätt. De ingående individerna kan vara knutna till varandra genom flera olika aktiviteter. Vi får då ett så kallat multiplext nätverk, individerna kan då arbeta tillsammans, bo i samma bostadsområde, ha gemensamma fritidsaktiviteter och kanske t.o.m. ha gemensamma familjeband. I motsatt situation får vi ett så kallat uniplext nätverk, individerna är då bara knutna till varandra på ett sätt, genom att de till exempel arbetar tillsammans eller bor grannar. En individ som ingår i ett uniplext nätverk tenderar att ingå i flera olika nätverk, men de olika nätverken behöver inte gå in i varandra. Man talar även om ett nätverks densitet

6 Ett nätverk har hög densitet då flera av de ingående individerna känner varandra "självständigt": Då alla känner varandra är densiteten 100%. Om det i stället är en individ som sitter som "spindeln i nätet" och är länk mellan en mängd människor som inte har någon kontakt med varandra har vi ett nätverk med låg densitet. Det har visat sig att ett multiplext nätverk med hög densitet ofta fungerar som normförstärkande. Olika typer av beteenden förstärks; klädstil, uppförande, och även språkanvändningen likriktas. Lesley Milroy (1975) var intresserad av att komma åt naturligt talspråk i en så vardaglig miljö som möjligt. Hon undersökte tre olika arbetarklassområden i Belfast, som vid den tiden var svåra att komma åt. På grund av sociala och politiska skäl var det svårt för utomstående att ta sig in i dessa områden. Lesley Milroy introducerade sig som "en vän till en vän" och byggde gradvis upp en relation till det nätverk hon ville undersöka. Hon kom in i gruppen, och kunde även ta med sig en bandspelare eftersom hon sagt att hon var intresserad av hur man talade i Belfast. SPRÅKFÖRÄNDRING (kap 9) Liksom Labov visat att man kan relatera språkvariation med sociala faktorer visar Weinreich, Labov och Herzog (1968) att man kan relatera språkförändring till förändringar i det sociala systemet. De intresserade sig för: hur, och varför språkförändringar börjar, vilken typ av människor eller sociala grupper som kan vara upphov till förändring och hur nya former sprider sig på bekostnad av gamla former.

7 Inte alla dessa frågor har besvarats på ett tillfredsställande sätt, men man kan ställa upp de huvudsakliga stegen i en modell. Denna har främst berört ljudförändringar men den skulle också kunna beskriva mindre grammatiska förändringar över tid: 1. Grunden för språkförändring ligger i en naturlig och ständigt existerande variation i språket. Det rör sig om små skillnader mellan ljud som vi inte är medvetna om, eller bryr oss om. All språkförändring föregås av språklig variation, men all variation behöver inte leda till språkförändring 2. En given fonetisk variabel får social betydelse såsom markör för gruppidentifikation och stilistiskt uttryck. Detta sker på grunder som kan tyckas språkligt godtyckliga. 3. Den språkliga variabeln börjar övergeneraliseras och får nya funktioner, dvs. börja användas i nya språkliga kontexter. 4. Den nya varianten sprider sig till andra sociala grupper genom att andra sociala grupper härmar- tar den första gruppen som modell 5. Varianten sprider sig till att omfatta hela språksamhället. 6. Varianten blir del av hela språksamhällets naturliga repertoar; språkförändringen är komplett. Det är viktigt att skilja på två typer av språkförändringar: Förändring ovanifrån och förändring underifrån. Ovanifrån och underifrån syftar samtidigt på grad av medvetenhet och position i den sociala hierarkin. Förändringar ovanifrån innebär att ljud som har sitt ursprung i varieteter som talas av en socialt dominant klass introduceras. Det rör sig ofta om ett medvetet införande av

8 ljud som används i andra språksamhällen som har högre prestige. Ett exempel på detta är en ökande användning av postvokaliskt /r/ i NY City (car). Förändringar underifrån rör ljud som ursprungligen är del av varieteter med lägre status och som representeras av den fonetiska process som underlättar uttal. Ett exempel på detta är den process varigenom man tar bort en konsonant före en annan såsom i uttal av /t/ i half-pas five och trus me. Förändringar underifrån har fritt utrymme i arbetarklass medan de undertrycks av medelklassen. Det finns också en genusfråga i ljudförändringar. I förändringar ovanifrån är kvinnor drivande, dvs. de ligger före i användning av den nya varianten. I förändringar underifrån tycks männen vara drivande.