Språk och kön Språk och ålder. Sociolingvistik, VT07 Föreläsning 2, 21 mars 2007

Transkript

1 Språk och kön Språk och ålder Sociolingvistik, VT07 Föreläsning 2, 21 mars 2007

2 Språk och kön Fysiologiska skillnader mellan mäns och kvinnors talapparat Hur dessa skillnader återspeglas i tal Generella uppfattningar om mäns och kvinnors tal Några fallstudier av män och kvinnors tal Nordberg 1967 Wolfram 1969 Wouk 1999

3 Fysiologiska skillnader mellan mäns och kvinnors talapparat Mäns larynx är större än kvinnors Män har längre stämband som vibrerar långsammare, vilket medför den djupare rösten Röster Mäns röster går från mellan 80 till 200 Hz och de ligger i genomsnitt på 120 Hz Kvinnors röster går mellan 120 och 400 och de ligger i genomsnitt på 225 Hz

4 Generella uppfattningar om mäns och kvinnors tal (1) Betoning på skillnader mellan mäns och kvinnors språkbruk Män tenderar att hävda sig Kompetitivt sätt att prata Kvinnor tenderar att visa en samarbetsvilja Kooperativt sätt att prata

5 Lakoff 1973/1975 Lakoff, Robin Language and Woman s Place. Language and Society, V. 2, Nr. 1, pp Lakoff, Robin Language and Woman s Place. New York: Harper & Row Kvinnor tenderar att Gardera sig mer Använda fler artighetsmarkörer Använda adjektiv av typen lovely, adorable Använda mer standardformer än män Använda mer färgord(män använder mer ord för idrott) Använda indirekta imperativer och indirekta kommando Avbryta mindre Be om ursäkt ofta Använda modala verb använda fler intensifierare Inte begripa skämt och att skämta mindre än män

6 O Barr & Atkins 1980 O Barr, William and Bowman Atkins. Women s Language or Powerless Language. In Women and Language in Literature and Society. Sally McConell- Ginet (ed.) Studerade samtal i domstolsförhandlingar Fann att språkbruk visar fler korrelationer till maktställning än till kön

7 Generella uppfattningar om kvinnors och mäns språkanvändning Sammanfattad efter Tannen, Deborah (1990). You Just Don t Understand: Men and Women in Conversation. New York: William Morrow Kvinnor Pratar (för) mycket Föredrar att prata i mer eller mindre privata situationer Bildar relationer Rapport talk Överlappar med varandra under samtal Svarar på och ställer frågor Män Man tenderar att ge dem mer tid i offentliga medier Föredrar att prata offentligt Visar gärna status Ovilliga att erkänna nederlag Tenderar att undvika överlapp under samtal Report talk Ställerfrågormindreofta

8 Generella uppfattningar om mäns och kvinnors tal (2) Betoning på mannens dominans i en del samhällen Män har en dominerande roll Språkbruk återspeglar denna roll Generiskt he she eller s/he eller they Generisk man person eller men and women history herstory Denna uppfattning är ett bra exempel på språklig determinism Enkla korrelationer mellan språk och kön är alltid problematiska

9 Nordberg 1967/8 (1) Nordberg, Bengt (1972) Morfologiska variationsmönster i ett centralsvenskt stadsspråk Rapport / Forskningskommittén i Uppsala för modern svenska - FUMS,, ISSN ; 23 Metod Urval av deltagare: 83 Eskilstunabor (43 män och 40 kvinnor), infödda talare av svenska valdes ut antigen genom besök på fabriker och pensionärshem eller genom att slå upp i skolkataloger och fackföreningsregister Tre sociologiska variabler: kön, klass och ålder Klassificering av deltagarna i tre grupper beroende på utbildning, ansvar och inkomst Grupp I: personer med avlagt högskolexamen Grupp II: personer med lägre betyg dock högre än folkhögskoleutbildning Grupp III: personer med enbart folkhögskoleutbildning Klassificering av deltagarna i fem åldersgrupper och äldre

10 Nordberg 1967/8 (2) Metod Direkta intervjuer med deltagarna; inspelning av intervjuerna Sju morfologiska variabler (två visas här) Singular böjning av neutrala substantiv Variabel (1) Standard: hus-et Icke-standard: hus-e Supinum av 2:a konjugationen verb Variabel (2) Standard: köp-t Icke-standard: köp-i

11 Nordberg 1967/8 (3) Resultat (I) Realisation av standard varianten (fördelning på enbart kön) Variabel Kön Män Kvinnor (1) 52% 60% (2) 83% 82%

12 Nordberg 1967/8 (4) Slutsatser baserade på resultaten ovan Det finns en svag tendens till att kvinnor använder mer rikssvenska varianter än män Generellt finns det inte grund att påstå att det existerar könsbetingad variation vid valet av allomorf av grammatiska morfem

13 Nordberg 1967/8 (5) Resultat (II) Realisation av standard varianten (fördelning på ålder, social grupp och kön) Variabel (1) 76 Social grupp Åldersgrupp M 64% 91% 53% 87% 80% I K 70% 85% 87% 73% 95% M 12% 58% 34% 53% 71% II K 56% 58% 52% 78% 49% M 11% 41% 53% 44% 28% III K 27% 46% 45% 66% 11%

14 Nordberg 1967/8 (7) Resultat (II) Realisation av standard varianten (fördelning på ålder, social grupp och kön) Variabel (2) Social grupp Åldersgrupp M 100% I K 100% M 79% II K 92% M 78% III K 100% % 100% 67% 100% 76% 70% % 100% 72% 75% 100% 38% % 100% 81% 93% 60% 44% % 100% 89% 78% 46% 43%

15 Nordberg 1967/8 (5) Slutsatser baserade på resultaten ovan Variation i användning ses tydligast hos de yngre kvinnorna Generell tendens för de yngre kvinnorna att använda standard varianten oftare än män Denna tendens är tydligast för kvinnor i socialgrupp II, dock inte i alla åldrar Denna tendens ter sig anmärkningsvärd mot bakgrunden att kvinnorna överlag har lägre utbildning än männen

16 Wolfram 1969 (1) Wolfram, Walt A Sociolinguistic Description of Detroit Negro Speech. Washington, DC: Center for Applied Linguistics. Pp Variabler som visas här Variabel (1) Negations fördubbling I don t know nobody Variabel (2) Bortfall av /r/ I ord som car /ca:/, sister /sistα/, bird /bəd/

17 Wolfram 1969 (2) Variabel (1) Kvinnor har färre non-standard variabler Övre medelklass män och kvinnor använder färre non-standard variabler Lägre arbetarklass män och kvinnor mer non-standard variabler Man kan inte visa könstingad variation för denna variabel Variabel (2) Det finns en stark tendens för män att använda non-standard varianten och för kvinnor att hålla sig till standard varianten. Denna tendens kan visas för alla klasser förutom den lägre arbetarklassen. Det finns en könsbetingad fördelning för denna variabel

18 Wouk 1999 (1) Wouk, Fay Gender and the use of pragmatic particles in Indonesian. Journal of Sociolinguistics 3/2: Variabel Användning av 2 partiklar med pragmatiska funktioner, kan och iya/ya. Dessa partiklar motsvarar tag questions i engelska eller you know som pragmatisk markör Nollhypotes Det finns en könsbetingad användning av dessa partiklar

19 Wouk 1999 (2) Resultat Frekvens av användning av dessa partiklar hos män och kvinnor (%) Ord Iya Ya Iya/ya kan Män (2.0) 342 (3.4) 544 (5.4) 139 (1.5) Kvinnor (1.8) 385 (4.0) 556 (5.7) 111 (1.1)

20 Wouk 1999 (3) Resultat Antal användingar av kan beroende på informationstatus A talarens kunskap B åhörarens kunskap AB både talaren och åhöraren vet 0 generell kunskap D bestridd kunskap (disputed knowledge) I odefinierad kunskap (indeterminate knowledge) Nil ingen kunskap A B AB O D I NIL Män Kvinnor

21 Wouk 1999 (4) Resultat Antal användingar av ya beroende på informationstatus A talarens kunskap B åhörarens kunskap AB både talaren och åhöraren vet 0 generell kunskap D bestridd kunskap (disputed knowledge) I odefinierad kunskap (indeterminate knowledge) Nil ingen kunskap A B AB O D I NIL Män Kvinnor

22 Wouk 1999 (5) Slutsatser Det är svårt att se en klar tendens för könsbetingad användning av kan, ya/iya i indonesiska Däremot mönstren som visas stämmer med areala konversationsmönster I sydöstasiatiska regionen dvs att upprätthålla ett samtal och visa samarbetsbeteende

23 Språk och ålder (1) Tid-djup Flera generationer delar på ett och samma språk men det är inte nödvändigtvis samma del de har gemensamt Inlärning medför nya nuanser i ett språk T ex på lexikal nivå kan ord få delvis nya betydelser som är i bruk en viss tid ska inte blandas ihop med språkföränding

24 Språk och ålder (2) Indelning av ett livslängd I olika perioder Starkt kulturellt betingad I sociolingvistiska studier skiljer man åt Spädbarnsålder och småbarn Ungdomstid (tonår) Vuxen tid (medelålder) Ålderdom

25 Språk och ålder (3) Spädbarnsålder och småbarn Studier av joller Studier om småbarnsspårk(inlärning) ingår oftast i longitudinella studier CHILDES projektet Studier om sättet på vilket föräldrar tilltalar barn

26 Språk och ålder (4) Ungdomstid (tonår) den bäst studerade åldern vad gäller språkbruk Drag som brukar associeras med tonåringar/ungdomar Avvikande från standard Slang Neologismer Kortlivade innovationer Dess drag brukar förklaras med Att man strävar efter att anpassa eller individualisera språket enligt egna behov Att man vill ange medlemskap i någon speciell grupp Att man vill visa motstånd till etablerade normer

27 Språk och ålder (5) Vuxen tid (medelålder) Brukar associeras med det som är närmast standard varianten Ålderdom De äldres språk har studerats mest utifrån medicinskt perspektiv dvs afasi, språkförlust Drag som brukar anges Långsammare produktion Enklare syntax Utökad prosodi