Socioekonomisk analys om arbetslöshetens kostnader och effekter i Sörmland

Transkript

1 Socioekonomisk analys om arbetslöshetens kostnader och effekter i Sörmland Ett arbete inom ramen för Landstinget Sörmlands utbildning Att investera i framtiden. KOSTNADER EFFEKTER Rapporten är skriven av Johannes Mann, Ekonomienheten Monica Pärus, Folkhälsocentrum Lotta Sahlqvist, FoU-centrum

2 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Om socioekonomisk analys och metod... 3 Om effekter av arbetslöshet... 4 Arbetslöshet ett samhällsekonomiskt perspektiv... 4 Ingredienser i vår socioekonomiska analys... 5 Att skapa vår målgrupp - arbetslösa i Sörmland... 5 Resultat från den socioekonomiska analysen... 6 Kommentarer till resultaten... 8 Slutdiskussion... 9 Bilagor

3 Inledning Under våren 2013 har representanter från tre enheter i Landstingets ledningsstab deltagit i en länsövergripande utbildningssatsning Att investera i framtiden, som Folkhälsocentrum i Landstinget Sörmland varit anordnare av. Utbildningen har syftat till att deltagarna ska få kunskap om socioekonomi; vilka principer det bygger på, samt lära sig att använda en metod för att kunna göra socioekonomiska analyser. I denna rapport redovisas resultatet av en socioekonomisk analys om effekter och kostnader som uppstår för samhället när det gäller arbetslösa. Ett avsnitt behandlar särskilt kostnader som uppstår för landstinget i form av vårdkonsumtion. Deltagare har varit Johannes Mann, ekonom, Ekonomienheten, Monica Pärus, folkhälsoplanerare, Folkhälsocentrum och Lotta Sahlqvist, statistiker, FoU-centrum. Syfte Syfte med detta arbete är att visa på ett konkret exempel av en socioekonomisk analys där vi dels använt oss av en socioekonomisk kalkylmodell och dels använt oss av folkhälsodata. Vi har valt att undersöka vilka kostnader som arbetslöshet innebär för Sörmland och olika samhällsaktörer i länet. Särskilt fokus har lagts på att beräkna kostnader som uppstår för läkarbesök i landstinget för gruppen arbetslösa. Vi har också tittat på vilka hälsoeffekter arbetslöshet kan medföra. Vi vill även se hur en ökning eller minskning av arbetslösheten i Sörmland påverkar kostnaderna. Om socioekonomisk analys och metod En socioekonomisk analys visar vilka kostnader som kan uppstå vid utanförskap för samhället, på kort och lång sikt samt hur dessa kostnader fördelar sig mellan olika aktörer i samhället. Genom den socioekonomiska analysen kan vi beräkna kostnader för utanförskap och var i samhället kostnaderna hamnar Det finns olika sätt att utföra socioekonomiska analyser. Utbildningen har utgått från en modell som kallas SEEKAM/Idéer för livet (Socio Ekologisk Ekonomisk Kalkyl Modell) som arbetats fram av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Den bygger på olika ekonomiska antaganden om vad en viss målgrupp kostar samhället, till exempel för arbetslösa, eller människor i missbruk, kriminella eller psykiskt sjuka. Dessa kostnader har räknats fram tillsammans med kommuner, Samordningsförbund, landsting, försäkringskassa och kriminalvård. 1 Med hjälp av modellen går det att göra prognoser för vad dessa grupper kommer att kosta samhället om ingenting görs, det vill säga om de fortsätter att vara i utanförskap. Genom att ställa kostnaden för en insats som har till syfte att minska personers utanförskap, mot vilka vinster som kan göras, i form av mindre nyttjande av samhällets resurser och bidrag med arbetsinsatser och skatter, kan vi få en bild över vilka vinster som ett minskat utanförskap innebär. Modellen redovisar också kostnaden för olika samhällsaktörer, utifrån de kostnadsberäkningar som arbetats fram för de olika målgrupperna. Kostnaderna är baserade på förlorade produktionsvärden det vill säga produktionsförluster samt skatteförluster utifrån att man inte arbetar, försörjningskostnader, olika former av försörjningsstöd, aktivitetsersättning eller sjukpenning, beroende på vilken målgrupp det handlar om. Resultatet utger sig aldrig för att vara exakt, utan det rör sig snarare om att visa vilka storleksordningar det handlar om. I denna socioekonomiska analysen har vi också använt oss av datakällor i Landstinget Sörmland för att beräkna kostnader för grupper av människor som på ett eller annat sätt står utanför arbetsmarknaden. Genom dessa datakällor har vi också fått en bild av arbetslöshetens effekter på människors hälsa och välbefinnande. 1 Handbok till en förenklad socioekonomisk analysmodell 3

4 Om effekter av arbetslöshet Det finns ett tydligt samband mellan arbetslöshet och ohälsa, särskilt med psykisk ohälsa. Orsakssambanden mellan arbetslöshet och ohälsa är inte helt tydliga, arbetslöshet kan orsaka ohälsa men det kan även vara tvärtom, att ohälsa orsakar arbetslöshet 2. Det vi idag vet om sambanden är att det är starkare från arbetslöshet till sjukdom än tvärtom 3. Läs mer i bilaga 2. Arbetslöshet påverkar inte bara hur individen mår utan ger även effekter för familjen och barnens mående samt för samhället och den offentliga ekonomin. I tabellen nedan nämner vi några av de effekter som arbetslöshet kan leda till. Läs mer i bilaga 1. Tabell 1. Effekter av arbetslöshet. För individ Ekonomisk utsatthet Sämre allmänt hälsotillstånd Mer psykisk ohälsa Sömnsvårigheter Sämre levnadsvanor Mer vårdkonsumtion Källa: Hälsa på lika villkor? 2012 För familj Ekonomisk utsatthet Barnens mående - långtgående konsekvens kan vara att barnen har sämre förutsättningar att klara skolan Källa: Liv & hälsa ung 2011 För samhällets aktörer Kommun insatser för ekonomiskt stöd/bistånd Arbetsförmedling kostnader för aktivitetsinsatser Försäkringskassa kostnader för sjukskrivning Landsting kostnader för vårdkonsumtion Att använda en del av samhällets samlade resurser till att få fler i arbete ger stora vinster för såväl individ, familj och samhälle Arbetslöshet ett samhällsekonomiskt perspektiv Forskning kring arbetslöshetens kostnader landar i att arbetslöshet är en väldigt dyr affär för samhället. En ekonomi med hög arbetslöshet leder till att vi riskerar ett permanent tapp i potentiell tillväxt genom att vi inte arbetar tillräckligt många timmar och förlorar produktionsvärden och skatter. Hög arbetslöshet ökar statens utgifter och minskar kraftigt statens inkomster och äter därmed upp nödvändiga resurser från andra viktiga investeringar. Ofta stannar analysen där och man glömmer de kostnader som arbetslöshet kan leda till. Längre arbetslöshet innebär att man förlorar i kompetens och självkänsla och för ungdomar som drabbas ökar också risken för arbetslöshet senare livet. Hög arbetslöshet ger också stora sociala kostnader, gör fler fattiga, förvärrar sociala klyftor och kan göra att kriminaliteten ökar. Att börja sitt liv med arbetslöshet eller att bli långvarigt utan jobb, riskerar att ge permanenta sociala och ekonomiska kostnader. 3 Studier har också visat att det är vanligare bland arbetslösa personer att bruka mer sjukvård, omsorg, kriminalvård och polisinsatser. Det finns med andra ord socioekonomiska kostnader förknippade med sådant utanförskap som består av insatser och försörjningsbehov, men också uteblivna bidrag till samhället i form av produktionsbortfall och skatteintäkter. 4 2 Hallsten, L, Arbetslöshet och psykisk ohälsa , en meta-analys (1997), Hämtat 26 april 2011 från: pea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/4147/1/ah1997_28.pdf 3 Janlert, U. Arbetslöshet och hälsa - en kunskapsöversikt. Diskussionsunderlag för kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. 2012

5 Ingredienser i vår socioekonomiska analys I detta arbete har vi dels använt oss av externa datakällor från Arbetsförmedlingen, Statistiska Centralbyrån, data om kostnader som finns i beräkningsmodellen och dels Landstingets egna datakällor. Dessa redogör vi för nedan. Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? (förkortas HLV i rapporten) är en nationell befolkningsundersökning som genomförs av Statens folkhälsoinstitut. Undersökningen genomförs årligen och år 2012 gjorde Landstinget Sörmland ett utökat urval för att kunna göra egna analyser och kunna bryta ner resultatet på kommunnivå. Enkäten gick ut till personer i åldrarna år och innehöll frågor om hälsa, livsvillkor, levnadsvanor och kontakt med vården. I Sörmland besvarades enkäten av drygt personer. Måttdatabasen Måttdatabasen är ett beslutsstöd- och informationssystem för både tjänstemän och politiker och fungerar som Landstinget Sörmlands gemensamma lösning för datalagring och uppföljning. Den innehåller en mängd rapporter med information från olika verksamhetsområden. Det finns också möjlighet att via så kallade kuber göra djupare analyser av informationen. Det är dessa vi har använt oss av för att få fram antal läkarbesök och tillhörande kostnad. Rehabteam på vårdcentral Vi har under arbetets gång haft kontakt med två vårdcentralschefer samt ett rehabteam som består av företrädare från kommun, landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling. De har används som bollplank för att diskutera och stämma av vår målgrupps mående och vårdkonsumtion utifrån den bild som HLV gav av arbetslösa. Att skapa vår målgrupp - arbetslösa i Sörmland Enligt HLV består vår målgrupp, arbetslösa, av nio procent av den arbetsföra befolkningen. Det stämmer väl överens med Arbetsförmedlingens statistik för år 2012 där andelen arbetslösa i Sörmland var 8.7 procent. I absoluta tal motsvarar det personer. Arbetslöshetsgruppen utgör inte en konstant grupp, under loppet av ett år går människor in och ut ur arbetslöshet, vilket innebär att det sammanlagda antalet individer är större. Som en jämförelse kring storleken på gruppen så är det fler än det bor i Oxelösund och det är hela Strängnäs arbetsföra befolkning. Det motsvarar fem årskullar barn i Sörmland. För att få fram kostnader för vår målgrupp har vi använt oss av de schablonkostnader som finns i den socioekonomiska kalkylmodellen. Det är kostnader för olika insatser och försörjningskostnader uppdelade på olika aktörer, som är förknippade med en viss målgrupp. Vi har vägt samman olika målgrupper i den socioekonomiska kalkylmodellen, för att skapa vår egen målgrupp i modellen arbetslösa i Sörmland. Vi har fått en bild av vår målgrupps sammansättning utifrån hur gruppen arbetslösa sörmlänningar har besvarat frågorna i HLV. Till exempel uppgav 13 procent att de konsumerade så mycket alkohol att de hamnar i riskzonen för alkoholberoende, detta medförde att vi fördelade motsvarande andelar på kalkylmoddelens befintliga målgrupper alkohol man och alkohol kvinna för att få med kostnaderna för dessa. På samma sätt såg vi att andelen med lågt psykiskt välbefinnande var 31 procent och därför har vi även fördelat vissa andelar på målgrupperna psykisk sjukdom, kort respektive lång. Vi har dock valt att lägga oss lite lägre nivå när det gäller psykisk sjukdom än vad HLV visar, då inte alla de som hamnar i kategorin lågt psykiskt välbefinnande, med säkerhet kan klassas som psykiskt sjuka och beroende på att vi bedömde att kostnaderna för dessa målgrupper inte skulle bli helt realistiska. Målgruppens könsoch åldersfördelning har vi också tagit fram med hjälp av HLV och statistik från arbetsförmedlingen. De största andelarna av vår målgrupp är fördelade på modellens fyra befintliga arbetslöshetsgrupper, unga/äldre kvinnor och män. Utifrån vår målgrupp och de kostnader som tagits fram har vi räknat på vad en ökad respektive minskad arbetslöshet skulle få för ekonomiska effekter i Sörmland. Vi har utifrån statistik från Måttdatabasen beräknat kostnader för läkarbesök för gruppen arbetslösa respektive arbetande. Data från HLV har också använts för att titta på hur vårdkonsumtionen ser ut för vår målgrupp. 5

6 Resultat från den socioekonomiska analysen Vi har utgått från arbetslösheten 2012 på 8,7 procent, vilket motsvarar personer i Sörmland. Kostnaden för dessa är, enligt de socioekonomiska beräkningarna, 5 miljarder kronor under ett år och fördelar sig på de olika samhällsaktörerna enligt tabell 2. De totala kostnaderna för arbetslöshetens i Sörmland 2012 var lika stor som landstingets samlade skatteintäkter. Tabell 2. Arbetslöshetens kostnader för några samhällsaktörer. Samhällsaktörer Landstinget Kommunerna Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Rättsväsendet Övriga kostnader Summa Kostnad 1,0 miljarder 2,4 miljarder 200 miljoner 1,0 miljarder 300 miljoner 40 miljoner 4,9 miljarder Till dessa kostnader kommer också det produktionsbortfall som arbetslösheten orsakar. Vid en arbetslöshet på 2012 års nivå motsvarar det 6,1 miljarder kronor. Sammanlagt är vi då uppe i elva miljarder kronor på ett år. När vi använt modellen för att göra denna beräkning har vi tillämpat försiktighetsprincipen och valt en lönenivå under en genomsnittlig lön och adderat sociala avgifter på 40 procent. En del av den samhällskostnad som produktionsbortfallet innebär är uteblivna skatteintäkter. För Landstinget Sörmlands del motsvarar det 645 mnkr vid en arbetslöshet på 8,7 procent var den totala kostnaden för arbetslösheten i Sörmland lika stor som landstingets samlade skatteintäkter 6

7 Framtidsscenario mörk eller ljus. Med stöd av den socioekonomiska modellen har vi laborerat med olika framtidsscenario utifrån nivån på arbetslösheten, för att se hur samhällets kostnader förändras. I tabell 3 följer vi hur kostnadsbilden ökar när vi går från en arbetslöshet på 8,7 procent och upp till 13.7 procent där vi hamnar på en summa av storleksordningen 7,7 miljarder kronor. I tabell 4 följer vi kostnaderna för ett mer positivt scenario där arbeteslösheten går ner från 8,7 procent till 3,7 procent, en sådan arbetslöshet ger en summa av storleksordningen 2,1 miljarder kronor för Sörmland. Här har vi utelämnat produktionsbortfallet. Tabell 3. Framtidsscenario, den mörka bilden Tabell 4. Framtidsscenario, den ljusa bilden Andel arbetslösa Kostnad Andel arbetslösa Kostnad 8,7 4,9 miljarder 8,7 4,9 miljarder 9,7 5,5 miljarder 7,7 4,4 miljarder 10,7 6,0 miljarder 6,7 3,8 miljarder 11,7 6,6 miljarder 5,7 3,2 miljarder 12,7 7,2 miljarder 4,7 2,7 miljarder 13,7 7,7 miljarder 3,7 2,1 miljarder Specifika kostnader för läkarbesök i Landstinget Sörmland Genom att kombinera statistik från HLV och Måttdatabasen har vi skattat hur många läkarbesök en arbetslös gör per år och hur många besök en person som arbetar gör, samt vad dessa besök kostar. Antagande utifrån måttdatabasen: Ett läkarbesök i primärvården kostar 3470 kronor och ett läkarbesök på sjukhus kostar 5205 kronor. Se mer utförlig beskrivning i bilaga 3. Arbetslösa gör fler läkarbesök per år än personer som arbetar, se tabell 5. Tabell 5. Antal läkarbesök per person och år på vårdcentral respektive sjukhus. Läkarbesök på VC/år Läkarbesök på sjukhus/år Arbetslösa 1,0/person 1,4/person Arbetande 0,7/person 0,9/person Onödiga besök Onödiga kostnader 15 miljoner 39 miljoner Om vi tänker oss att de arbetslösa skulle besöka läkare i samma utsträckning som de som arbetar, skulle det göras färre läkarbesök i Sörmland per år, eller 33 färre läkarbesök per dag. Dessa besök benämner vi onödiga, då de kan ses som en konsekvens av arbetslösheten. Den totala kostnaden för dessa besök är 54 miljoner kronor per år, vilket motsvarar ungefär kronor per dag. 7

8 Kommentarer till resultaten En ökning eller minskning av personer i arbetslöshet kan tänkas få effekter för landstinget på olika sätt. En minskning kan innebära en mindre andel som söker vård för till exempel psykisk ohälsa. Ett motsvarande scenario, med en ökning av andelen arbetslösa kan medföra en ökad belastning i form av ökad vårdkonsumtion. En långvarig arbetslöshet kan också antas få effekter på levnadsvanorna, fler som till exempel röker, är fysiskt inaktiva och så vidare. Detta kan på sikt innebära fler som insjuknar i till exempel diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar. Våra siffror visar att arbetslösheten har en stor inverkan på landstingets verksamhet. Hälsa på lika villkor? (HLV) visar att arbetslöshet har en direkt koppling till ohälsa och den socioekonomiska kalkylmodell vi använt ger en uppskattning av de finansiella konsekvenserna den har på landstinget och andra samhällsaktörer i Sörmland. Helhetsperspektiv bidrar till att minska stuprör- och revirtänk som in sin tur leder till bättre nyttjande av skattemedel Beräkningarna visar att arbetslösheten ger merkostnader på mer än en miljard kronor enbart för landstinget under ett år en summa som motsvarar alla patientavgifter under samma tid. Det är i första hand vårdkostnader till följd av ökad ohälsa. Arbetslöshet genererar dessutom en betydande mängd administrativt merarbete som till exempel sjukskrivningsintyg (då en ganska stor andel av de långtidsarbetslösa också är helt eller delvis sjukskrivna) och annan dokumentation, för läkare och andra personalkategorier. Detta påpekades särskilt i våra samtal med rehabteamet på VC Tunafors. Det är tid som skulle kunna användas till vård och patientmöten. Kunskap om arbetslöshetens effekter ger möjlighet till att ha en beredskap för att möta de konsekvenser som en ökad arbetslöshet kan medföra för landstinget och dess olika verksamheter. Då vi till exempel vet att arbetslösa i högre grad är drabbade av psykisk ohälsa och konsumerar mer vård så är det viktigt att hälso- och sjukvårdens beredskap för arbetslösas ohälsa förstärks i tider när arbetslösheten går upp. Landstingets möjlighet att påverka arbetslöshet sker indirekt men kan ändå ha en betydande effekt. Det går att stödja människor i arbetslöshet som lider av psykisk ohälsa men även att stödja i levnadsvaneförändringar, då vi vet att gruppen arbetslösa har sämre levnadsvanor. Landstinget är också en aktör i Samordningsförbundet RAR som arbetar med rehabiliteringsinsatser för att få människor tillbaka i arbete. Landstingets politiker sitter också med i Regionförbundets styrelse som har ett tydligt uppdrag att arbeta med arbetsmarknadsfrågor. Landstinget är dessutom en utbildningsaktör genom Ökna naturbruksgymnasium, Åsa folkhögskola och Eskilstuna folkhögskola och kan därigenom arbeta för att minska antalet unga utan fullgjorda gymnasiestudier. Det finns sammanfattningsvis många skäl till att det är viktigt att försöka hålla arbetslösheten nere på en låg nivå, dels samhällsekonomiskt men inte minst för den enskilde individen. Det är helt enkelt billigare och bättre för samhället att investera i förväg för att minska risken för långtidsarbetslöshet, än att betala i efterhand för de stora kostnader som arbetslösheten genererar. Kan vi använda en del av samhällets samlade resurser till att få fler i arbete så är detta en viktig investering som kommer att generera stora vinster för individ, samhälle och familjerna. 8

9 Slutdiskussion Vi har i vårt arbete gett ett exempel på en tillämpning av socioekonomisk metod och tänkande. Vår avsikt har varit att visa hur socioekonomi kan användas i praktiken och samtidigt belysa en angelägen fråga för landstinget och andra samhällsaktörer i länet. Med hjälp av den socioekonomiska modellen och egna beräkningar med siffror tagna från landstingets årsredovisning och folkhälsodata har vi fått fram en bild över kostnader för arbetslösheten för olika aktörer i Sörmland och specifikt för landstingets kostnader för vårdkonsumtion av arbetslösa. En av styrkorna med modellen är att den har ett tydligt aktörsperspektiv och visar på kostnadsfördelningen mellan olika samhällsaktörer. Att få detta helhetsperspektiv kan förhoppningsvis bidra till ett minskat stuprörstänk och till ökad samverkan inom och mellan organisationer. Inte minst kan en ökad helhetssyn bidra till att minska revirtänkande kring mina och dina pengar till gagn för ett ökat fokus på medborgaren, som i slutändan är den som vi i offentlig sektor är till för. Förhoppningsvis kan detta vara ett verktyg för olika verksamheter i landstinget att använda. Socioekonomiska analyser kan också vara en viktig komponent i den strategiska styrningen av landstinget, som underlag för politiska beslut, i prioriteringsdiskussioner eller som en del i en investeringskalkyl. Det har för oss som deltagit i utbildningen varit en läroprocess där vi fått fördjupa oss i socioekonomi och fått upp ögonen för dess möjlighet och nytta. I detta fall valde vi att titta på arbetslöshet men det finns alla möjligheter att använda socioekonomiska verktyg på andra faktorer, till exempel. enskilda levnadsvanor, specifika sjukdomsgrupper eller utbildningsnivå för att ge några exempel. Kunskap om arbetslöshetens kostnader och effekter ger oss beredskap att möta framtida behov 9

10 Bilagor Bilaga 1. Beskrivning av gruppen arbetslösa i jämförelse med de som arbetar, utifrån HLV På dessa data baserar vi vår målgrupp Vi har valt att enbart titta på de som arbetar (arbetar som anställd eller egen företagare) och de som är arbetslösa (arbetslös eller i arbetsmarknadsåtgärd), i vårt material motsvarar dessa grupper 91 respektive 9 procent. Antalet personer mellan år i Sörmland 2012 var , av dessa var kvinnor och män. (31 december 2012, SCB) Enligt Arbetsförmedlingens statistik för år 2012 var andelen arbetslösa i Sörmland 8.7 procent, detta motsvarar personer. Av de som är arbetslösa är det 13 procent som rapporterar att de mår dåligt, jämfört med 3 procent i gruppen som arbetar. Det är en betydligt högre andel bland de arbetslösa, cirka hälften, som uppger att de besväras av ängslan, oro eller ångest. Utifrån General Health Questionnaire (GHQ12) är det 31 procent som har lågt psykiskt välbefinnande jämfört med 14 procent blad de som arbetar. Det är en högre andel som känner sig mycket stressade, har värk i rörelseorganen, huvudvärk och besvär av trötthet och sömnsvårigheter. Gruppen arbetslösa använder i högre utsträckning medicin, mot bland annat magsår, antidepressiva, ångestdämpande och sömnmedel. De använder även receptbelagd smärtstillande medicin i högre grad. Däremot är det en lägre andel som använder icke-receptbelagd medicin mot smärta och blodfettssänkande medicin. Det är mer än dubbelt så vanligt (14 respektive 6 procent) bland de arbetslösa att de avstått från att köpa medicin som de fått recept på. Det är också betydligt vanligare i den gruppen att de avstått att söka läkarvård trotts att de ansett sig vara i behov av det de senaste tre månaderna, 31 procent jämfört med 17 procent bland de som arbetar. Det är en högre andel som har besökt läkare, både på sjukhus och i primärvården. I gruppen arbetslösa är det en lägre andel som är fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag, en högre andel med riskabla alkoholvanor och en betydligt högre andel som röker dagligen. Hälften av de arbetslösa har under de senaste 12 månaderna haft svårt att klara sina löpande utgifter, varav 34 procent har haft svårigheter vid flera tillfällen. Det är en betydligt högre andel, 60 procent jämfört med 15 procent, som inte skulle kunna få fram kronor på en vecka, om de hamnade i en oförutsedd situation där de skulle behöva pengar. Liv & Hälsa ung 2011 Liv & Hälsa ung är en enkätundersökning som riktar sig till Sörmlands alla elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet. Enkäten innehåller frågor om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor och genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med länets kommuner. I denna ungdomsenkät kan vi se samband mellan hur barnen mår och att ha en eller båda föräldrar arbetslösa. Unga som bor i familjer med arbetslösa föräldrar har också lite sämre levnadsvanor, det är vanligare att man röker och druckit sig berusad. Det är också vanligare i denna grupp att skolka från skolan. Risken för unga att hamna i arbetslöshet eller annat utanförskap är betydligt högre för de som inte klarar skolan med godkända betyg. Att ha en eller två föräldrar i arbetslöshet kan antas utgöra en riskfaktor för unga att klara skolan. 10

11 Bilaga 2. Mer om kopplingarna mellan arbetslöshet och ohälsa Det finns ett tydligt samband mellan arbetslöshet och ohälsa, särskilt med psykisk ohälsa. Arbetslöshet är något som inte enbart påverkar den enskilde individen, utan de påverkar även andra personer, samhället och den offentliga ekonomin. I Lennart Hallstens studie Arbetslöshet och psykisk ohälsa en meta-analys tar han upp exempel på dessa slutsatser. Ett exempel är att det finns olika ohälsoeffekter för olika individer och grupper. Det kan alltså variera beroende på kön, ålder, ekonomisk ersättning, socialgrupp och socialt stöd. Orsakssambanden mellan arbetslöshet och ohälsa är dock otydliga, arbetslöshet kan både orsaka ohälsa men att det också kan vara tvärtom att ohälsa orsakar arbetslöshet. 4 Det är dock så att det finns ett tydligare samband mellan arbetslöshet och ohälsa. I folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? har Statens Folkhälsoinstitut undersökt hälsan bland unga arbetslösa. Där konstateras att arbetslösa befinner sig i en ond cirkel. Förutom att dålig hälsa kan leda till arbetslöshet finns det risk att arbetslöshet leder till dålig hälsa. Bland arbetslösa i åldern uppger endast 68 procent att de har bra hälsa jämfört med 85 procent bland de yrkesarbetande i samma ålder. Statistiken visar att unga arbetslösa personer i åldern har fler dagar med dålig kroppslig hälsa än yrkesarbetande i samma ålder. De har också fler dagar med dålig psykisk hälsa och fler dagar då ohälsa hindrat dem från dagliga aktiviteter. I gruppen unga arbetslösa finns också en skillnad mellan de yngre och de äldre. Bland de arbetslösa i åldern år uppger drygt 7 av 10 att de har en bra hälsa, men i åldern år knappt 6 av 10. Denna skillnad kan inte förklaras av åldern, då den inte finns bland de yrkesarbetande. Där är hälsan densamma bland åringar som bland åringar, mer än 8 av 10 uppger en bra hälsa. Antalet dagar med psykisk ohälsa är också fler bland de unga arbetslösa än bland de unga yrkesarbetande. Mer än var tredje ung arbetslös har nedsatt psykiskt välbefinnande. Bland yrkesarbetande är det hälften så vanligt. Tio procent uppger svåra sömnbesvär bland unga arbetslösa jämfört med två procent bland yrkesarbetande. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest är tre gånger så vanligt bland unga arbetslösa som bland unga yrkesarbetande. Det är också dubbelt så vanligt bland unga arbetslösa att använda sömnmedel, lugnande/ångestdämpande och antidepressiv medicin och att samtala med kurator eller psykolog. 4 Hallsten, L, Arbetslöshet och psykisk ohälsa , en meta-analys (1997), Hämtat 26 april 2011 från: pea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/4147/1/ah1997_28.pdf 11

12 Bilaga 3. Vad kostar arbetslösheten Landstinget Sörmland? Antal invånare i Sörmland i åldern år var 2012 enligt SCB personer. Arbetslösheten var enligt Arbetsförmedlingen 8,7 procent under samma period. Läkarbesök i primärvården Antal läkarbesök i primärvården gjorda av personer år var besök Detta motsvarar 52,3 procent av alla läkarbesök i primärvården under det året, totalt gjordes besök. (Måttdatabasen) Hur många läkarbesök i primärvården görs av arbetslösa respektive arbetande? Vi utgår från en av frågorna i Hälsa på lika villkor?, Folkhälsoinstitutets befolkningsenkät som genomfördes 2012 och där Sörmland hade ett utökat urval. Vi vill inte övervärdera antalet besök och har därför beslutat oss för att räkna på Ja, flera gånger som två besök. Eftersom frågan nedan avser de senaste tre månaderna, multiplicerar vi antalet med fyra för att få en skattning av läkarbesöken under ett år. Har du under de senaste tre månaderna besökt eller besökts av läkare på vårdcentral, privat-, företagsläkare och dyl.? Arbetar Arbetslös Total Nej ,5% 60,1% 66,9% Ja, en gång Ja, flera gånger 25,3% 26,0% 25,3% ,2% 13,9% 7,8% Total ,0% 100,0% 100,0% Antal läkarbesök i primärvården per år: Arbetslösa: ( (1500*2))*4 = besök/år (Motsvarar 11,6 procent av alla läkarbesök i primärvården, enligt beräkningarna från HLV.) Arbetande: ( (8 022*2))*4 = besök/år (Motsvarar 88,4 procent av alla läkarbesök i primärvården, enligt beräkningarna från HLV.) Hur många av de besöken gjordes av arbetslösa respektive arbetande? Arbetslösa: * 0,116 = besök Arbetande: * 0,884 = besök 12

13 Hur många läkarbesök i primärvården gör en arbetslös/arbetande i snitt per år? Arbetslösa: besök/ arbetslösa = 1,0 besök/arbetslös och år Arbetande: besök/ arbetande = 0,7 besök/arbetande och år Hur många onödiga läkarbesök i primärvården på grund av arbetslöshet 2012? Om de arbetslösa hade besökt läkare i samma utsträckning som de som arbetar, hade antalet läkarbesök varit: * 0,7 = besök Observerat antal besök förväntat antal besök = onödiga besök orsakade av arbetslöshet: = besök Vad kostar ett läkarbesök i primärvården? Totala kostnaden för 2012 var kr Vår population (16-64 åringar) konsumerar 52,3 procent av vården Totala kostnaden för vår population: kr * 0,523 = kr Ett läkarbesök i primärvården kostar då: kr/ besök = kr/besök Kostnad för de onödiga läkarbesöken i primärvården på grund av arbetslöshet 2012? besök * kr = kr Läkarbesök på sjukhus Antalet läkarbesök på sjukhus gjorda av personer år under 2012 var stycken. Detta motsvarar 52,2 procent av alla läkarbesök på sjukhus under samma år, totalt gjordes besök. (Måttdatabasen) Hur många läkarbesök på sjukhus görs av arbetslösa respektive arbetande? Även här utgår vi från en av frågorna i enkäten Hälsa på lika villkor?. Vi vill inte övervärdera antalet besök och har därför beslutat oss för att räkna på Ja, flera gånger som två besök. Eftersom frågan nedan avser de senaste tre månaderna, multiplicerar vi antalet med fyra för att få en skattning av läkarbesöken under ett år. Har du under de senaste tre månaderna besökt eller besökts av läkare på sjukhus? Arbetar Arbetslös Total Nej Ja, en gång Ja, flera gånger 82,4% 73,1% 81,6% ,7% 18,4% 13,2% ,9% 8,5% 5,2% Total ,0% 100,0% 100,0% 13

14 Antal läkarbesök på sjukhus per år: Arbetslösa: ( (905*2))*4 = besök/år (Motsvarar 13,3 procent av alla läkarbesök på sjukhus, enligt beräkningarna från HLV.) Arbetande: ( (5 357*2))*4 = besök/år (Motsvarar 86,7 procent av alla läkarbesök på sjukhus, enligt beräkningarna från HLV.) Hur många av de besöken gjordes av arbetslösa respektive arbetande? Arbetslösa: * 0,133 = besök Arbetande: * 0,867 = besök Hur många läkarbesök på sjukhus gör en arbetslös/arbetande i snitt per år? Arbetslösa: besök/ arbetslösa = 1,4 besök/arbetslös och år Arbetande: besök/ arbetande = 0,9 besök/arbetande och år Hur många onödiga läkarbesök på sjukhusen på grund av arbetslöshet 2012? Om de arbetslösa hade besökt läkare i samma utsträckning som de som arbetar, hade antalet läkarbesök varit: * 0,9 = besök Observerat antal besök förväntat antal besök = onödiga besök orsakade av arbetslöshet: = besök Vad kostar ett läkarbesök på sjukhus? Då det har varit svårt att få fram en genomsnittlig kostnad för ett läkarbesök på sjukhus har vi fått räkna på ett annat sätt än för primärvården. Vi vet att läkarbesök på sjukhus är dyrare än ett läkarbesök i primärvården och därför multiplicerar vi primärvårdskostnaden med 1,5. Kostanden för ett läkarbesök i primärvården år 2012 var kr, för sjukhusvården blir det då: kr *1,5 = kr Kostnad för de onödiga läkarbesöken på sjukhusen på grund av arbetslöshet 2012? besök * kr = kr Totala kostnaden för onödiga läkarbesök i Landstinget Sörmland Primärvårdens onödiga kostnader + sjukhusens onödiga kostnader= kr kr = kr Kostnad per dag kr/365 dagar = kr/dag Antal onödiga läkarbesök per dag: besök/ 365 dagar = 33 besök/dag 14

15 15

16