Kultur, säkerhet och risk. Carl Rollenhagen

Transkript

1 Kultur, säkerhet och risk Carl Rollenhagen

2 Disposition En definition av säkerhetskultur Något om kulturbegreppets historia Risk begreppet Begreppet säkerhetskvalitet Slutsatser

3 Säkerhetskultur (svag stark) Ett mycket använt begrepp idag; Används ibland som förklaring till inträffade olyckor och som en riskfaktor för nya olyckor; Många enkäter finns ute för att mäta (säkerhets) kulturen (eller klimatet); Kontroverser och diskussion om begreppet; Är det ett bra begrepp? Tillför begreppet något i säkerhetsarbetet?

4 Förslag till definition Säkerhet och risk Säkerhetskultur Kultur Människors kollektiva förhållningssätt till säkerhet och risk

5 Behov av klargöranden Vad menas då med människans förhållningssätt? Vilka kollektiv talar vi om? Vad menas med säkerhet och risk? Vilken typ av säkerhet och risk pratar vi om?

6 Förhållningssätt och syn på människan

7 Ett (av många) perspektiv till vad som kan påverka ett förhållningssätt Den individuella människans karaktäristik Personlighet Kombination av gener och miljö Kännetecken för en grupp människor Kultur Det vi lär oss Universella kännetecken Den mänskliga naturen Kemi Biologi Psykologi Sociolog, samhällsvetenskap etc. Arten människa Hofstedte, 1996 (min tolkning)

8 Människans förhållningssätt karaktäriseras bl.a. av likheter och olikheter i: Beteenden Värderingar Internaliserade normer Etiska förhållningssätt Kunskaper (veta ATT, veta HUR) Idéer Antaganden Känslor Motivation etc Relation till Risk & Säkerhet Faktiska och potentiella konsekvenser

9 Värderingar och säkerhetskultur

10 Personliga värden Adopted from Schwartz

11 Två centrala dimensioner 1. Öppenhet för förändring/flexibilitet vs. konservatism, tradition, ordning 2. Självfokusering vs. att orientera sig till andra människor, att hjälpa andra etc.

12 Organisatoriska värden The Competing Values Framework (CVF) har föreslagits för att strukturera olika organisatoriska värden som antas leda till effektivitet i en organisation Cameron, K. and R. E. Quinn. (2006). Diagnosing and Changing Organizational Culture: Based on the Competing Values Framework. Beijing: China Renmin University Press.

13 FLEXIBILITET HUMAN RELATIONS OPEN SYSTEMS INTERNAL Personalutveckling, bred medverkan vid beslut Dynamik, risktagande, innovation EXTERNAL BYRÅKRATI Regler och formalism, noggrannhet vid beslut etc. RATIONAL GOAL MODEL Målstyrning, produktionsorientering, centralisering etc KONTROLL

14 FLEXIBILITET HUMAN RELATIONS OPEN SYSTEMS INTERNAL Personalutveckling, bred medverkan vid beslut Dynamik, risktagande, innovation EXTERNAL BYRÅKRATI Regler och formalism, noggrannhet vid beslut etc. RATIONAL GOAL MODEL Målstyrning, produktionsorientering, centralisering etc Kärnkraft? KONTROLL

15 Konklusion I forskning både kring både personliga värden och organisatoriska värden återfinns dimensionen flexibilitet stabilitet/kontroll Denna dimension kan antas vara central för säkerheten, men hur?

16 Vilka kollektiv/grupper?

17 Mängdlära några begrepp En mängd är en samling av element Exempelvis: En skolklass är en mängd som innehåller ett antal elever (elementen) En elev kan i sig själv också betraktas som en mängd som innehåller bl.a. kunskaper, värderingar färdigheter etc. som element

18 Venndiagram A = {3, 5, 7}, B = {3, 4, 5, 6, 7, 8}, C = {2, 3, 4} A C B

19 De kollektiv vi pratar om...kan beskrivas som mängder vilka ingår i varandra och överlappar. Individer (elementen i mängderna) tillhör alltså många olika grupper (delmängder). Vad som definierar en specifik grupps säkerhetskultur är därför ofta problematiskt eftersom individer påverkas av många olika grupper.

20 A = {3, 5, 7}, B = {3, 4, 5, 6, 7, 8}, C = {2, 3, 4} B= individer som jobbar i företag X. A = individer som jobbar med underhåll i X, C = individer som jobbar med projekt Y. A C B

21 Exempel på uppdelningar för att beskriva kulturell tillhörighet Västerländsk kultur (vs. t.ex. asiatiskt kultur) Nationell kultur Organisationskultur Branschkultur Könskultur Ålderskultur Säkerhetskultur etc

22 Källa: Rollenhagen C, Westerlund J, Näswall K, (2013) Professional subcultures in nuclear power plants. Safety Science 59, 78 85

23 En närmare titt på kulturbegreppets historia

24 Kulturbegreppet Krouber och Kluckhohn (1952) fann 164 olika definitioner av kultur Apte (2001) summerade: Despite a century of efforts to define culture adequately, there was in the early 1990 s no agreement among anthropologists regarding its nature En del av problemet att definiera kultur kan sökas i begreppets användning under 1800 talet.

25 Något om kulturbegreppets historia (1) Arnold (1867) använde begreppet i meningen speciella artistiska/konstnärliga färdigheter och produkter (2) Tylor (1870) använde begreppet som en kvalitet som finns hos alla grupper och som kan ordnas i en utvecklingshierarki från primitiva till utvecklade (vildar, barbarer, civiliserade).

26 Tylor`s definition (1870): That complex whole which includes knowledge, beliefs, art, morals, law, custom, and any other capabilities and habits acuired by man as a member of a society

27 Tylor s definition Kom att styra mycket av senare diskussion om vad man kan mena med kultur särskilt inom antroplogin. Definitionen pekade på kultur som en integrerad helhet av många olika mänskliga egenskaper

28 1900 talet Franz Boas reagerade på tidigare uppfattningar om kultur och menade att man måste utveckla ett kulturbegrepp som kan differentiera mellan kulturer på ett mångfacetterat sätt. Boas vände sig också mot idén att klassificera kulturer som mer eller mindre bra/goda (dvs kulturella utvecklingstrappor).

29 Exempel på senare definitioner Culture is the collective programming of the mind which distinguishes the members of on group or category from another (Hofstede, 1994) the set of attitudes, values, beliefs, and behaviors shared by a group of people, but different for each individual, communicated from one generation to the next (Matusumo, 1996)

30 En komplikation Är kultur bara innehåll i individers medvetande och ett innehåll som vi delar med andra? Men på något sätt manifesterar sig ju kultur också i sådant som finns utanför enskilda personers minne och medvetande.

31 Hur kan vi lösa detta? En variant är att det vi kallar kultur också innehåller allt som skapats av människor i form av information, teknik, vanor, idéer, institutioner etc. Kultur = {Människor, Teknologi, Kunskap, Institutioner, Organisationer etc}

32 Men Om vi definierar kultur som allting är ju frågan om begreppet egentligen tillför något som ett analytiskt hjälpmedel t.ex. i säkerhetssammanhang. Vad är alternativen?

33 Ett alternativ Är att begränsa vad vi kallar kultur till att fokusera på kognitiva/psykologiska attribut som föreställningar, kunskaper, värderingar, beteenden etc. och som vi delar med andra inom en viss grupp och vara tydlig med att det andra är konsekvenser av kulturen. Alltså: säkerhetskultur skulle kunna beskrivas som.. (1) Människors kollektiva förhållningssätt till säkerhet och risk. Detta får konsekvenser i form av olika artefakter som påverkar kulturen leder till nya artefakter etc i ett ömsesidigt samspel.

34 Ett annat alternativ är att. Behålla kulturbegreppet som ett holistiskt begrepp, men dela upp kulturen i olika lager för att också kunna innefatta kulturens produkter (artefakterna).

35

36 Denna diskussion Kan måhända uppfattas som överdrivet akademisk och som inte betyder något i praktiska sammanhang. Men ett allt för omfattande kulturbegrepp (även om det är uppdelat enligt Schein s ide ) riskerar att begreppet övergeneraliseras och kan göra att man missar andra säkerhetsperspektiv.

37 En omtolkning KULTUR ARTEFAKTER Antaganden, värderingar, normer, kunskaper etc. Handlingar och beslut Kulturens produkter t.ex. teknologi

38 Slutsats Det finns en poäng i att skilja mellan kultur som delade värderingar, beteenden etc. och de produkter som kulturen genererar. Dessa produkter samverkar med kulturen. Att definiera kultur som i princip allting riskerar att urvattna begreppet. Eftersom vi tillhör många olika grupper är det ofta problematiskt att göra systemavgränsningar (t.ex. organisationskultur).

39 Begreppen risk och säkerhet

40 RISK kvalitativa tolkningar HÄNDELSE 1 HÄNDELSE 2 ORSAK Att röka utgör en stor hälsorisk risk som orsak till något negativt Att få lungcancer är en risk som kan drabba rökare risk som konsekvens av någonting

41 RISK kvantifiering HÄNDELSE 1 HÄNDELSE 2 ORSAK Sannolikheten för en händelse Ett mått på händelsens allvarlighet En vanlig idé beträffande risker är att dessa kan kvantifieras genom att väga ihop sannolikheten för att en händelse inträffar och konsekvensens allvarlighet (t.ex. risk=sannolikhet x konsekvens)

42 Kritik av konventionellt riskbegrepp Traditionellt Händelser tilldelas sannolikheter och förväntade värden kan räknas fram för att vissa negativa konsekvenser uppstår. Alternativ (se t.ex. Aven, 2011) Istället för sannolikhet används osäkerhet. I Aven s riskperspektiv används begreppen (A, C, U). A = händelser C = konsekvenser U = osäkerhet om händelser och deras konsekvenser Sannolikheter är bara ett av flera sätt att beskriva osäkerhet. Objektiva riskbeskrivningar finns inte enligt Aven. Riskbeskrivningar grundar sig alltid på den bakgrundskunskap som riskbedömaren har om systemet, dess komponenter och dynamik.

43 Hårklyverier? Nja, det traditionella kvantitativa riskbegreppet kan lätt missbrukas, särskilt om man har en övertro på idén om förväntat värde (som en siffra) I många fall finns inte tillförlitliga data för riskanalys av t.ex. ny teknik, ny organisation. Det är alltid viktigt att granska sina antaganden senare riskdefinitioner är tydliga med detta. Osäkerhetsanalys är alltid viktigt i risksammanhang (hur säker är man på sina data).

44 Säkerhet Kritik av traditionellt säkerhetstänkande Många händelser kan förstås som oväntade kombinationer av normal variabilitet. Traditionellt säkerhetstänkande utgår i mångt och mycket från att begränsa variabiliteten i systemet (variabilitet ses då som negativt). Inom resilience engineering fokuseras också på mänsklig variabilitet som någonting positivt och som gör att system utvecklas. En reaktiv approach (negativa händelser) i mycket traditionellt säkerhetsarbete. Större fokus bör ligga på en framåtblickande/proaktiv strategi samt en förståelse varför saker och ting faktiskt för det mesta går bra.

45 Resilience engineering Huvudsakliga kvalitetsdimensioner: Förmåga att monitera vad som händer Förmåga att lära sig Förmåga att kunna antecipera (förutsäga) Förmåga till handling/beredskap om någonting går fel

46 AGERA Osäkerhet Vad som redan hänt. Vad som skull kunna hända. Osäkerhet MONITERA LÄRA ANTICIPERA DÅTID nu FRAMTID TID

47 Ett dilemma Monitera Lära Antecipera Agera Konkurens om resurser Hur organiseras och fördelas resurser för en väl avvägd mix av ovanstående aktiviteter?

48 Åter till den inledande definitionen

49 Människans förhållningssätt: Beteenden Värderingar Internaliserade normer Etiska förhållningssätt Kunskaper (veta ATT, veta HUR) Idéer Antaganden Känslor Motivation etc Relation till Risk och säkerhet Vad som hänt tidigare Vad som skulle kunna hända Hur det ser ut nu Prioriteringar

50 Exempel: förhållningssätt till vad som skulle kunna hända (risker) Värderingar: Hur viktigt anser organisationens medlemmar det är att söka risker och agera efter denna kunskap. Vad görs inom detta område och hur institutionaliseras detta. Normer: Har man regler/normer för hur organisationen arbetar med risker? Följer man dessa? Motivation: Finns motivation att arbeta med risker på ett strukturerat sätt? I vilken mån tävlar detta med motivation att arbeta med andra saker? Antaganden: Vilka förutfattade meningar finns om risker, vilka de är och på vilka sätt de kan uppkomma? Är dessa antaganden välgrundade? Etik: Vilka etiska principer finns formulerade eller underförstådda som är kopplade till risk? (t.ex. regeletik att alltid följa säkerhetsregler, att väga risker mot möjligheter, acceptans för vissa risker etc.).

51 Säkerhetskvalitet Förslag till definition: Den grad till vilka säkerhetsrelaterade tekniska, administrativa och personella resurser uppfyller krav, normer och specifikationer.

52 Säkerhetskultur och säkerhetskvalitet Säkerhetskultur Säkerhetskvalitet Handlingar och beslut SUBJEKTIV OBJEKTIV

53 Säkerhet = Säkerhetskultur X Säkerhetskvalitet RISK (hot)

54