Konsulter inom samhällsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsulter inom samhällsutveckling"

Transkript

1 RAPPORT

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: När resenärerna själva får välja Sammanställning av attityder, perceptioner och värderingar Arbetsgrupp: Karl Kottenhoff, KTH Camilla Byström, WSP WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: Analys & Strategi Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 Förord Titeln på den här rapporten När resenärerna själva får välja ska spegla att vi som har författat den menar att människors val, vare sig de är verkliga val eller svar i hypotetiska valsituationer, avslöjar människors verkliga preferenser. Många standardfaktorer som rör kollektivtrafikresandet har undersökts genom attityd- och värderingsstudier under de senaste 20 åren. En del av dessa har vid olika tillfällen sammanställts. Den här rapporten är en mer omfattande sammanställning av resenärernas attityder och kvantitativa värderingar för tåg och annan kollektivtrafik. Kunskapen om hur kännedom om attityder och värderingar ska omvandlas till åtgärder för ökat resande är på en relativt låg nivå. Det är ofta för enkelt att bara omvandla värderingar av mjuka faktorer till kostnad och sedan sätta in dem i en traditionell efterfrågemodell. Istället behöver effektsamband studeras närmare. En annan närliggande fråga är hur kundnöjdhet och resande relaterar till varandra. Ökar högre kundnöjdhet resandet eller ger ökat resande lägre kundnöjdhet pga. till exempel nyskapad trängsel och förseningar? Vi hoppas att rapporten kan tjäna som en uppslagsbok om resenärsfaktorer inom olika områden av järnvägs- och kollektivtrafiksystemet. Vi redovisar såväl attityder och perceptioner som värderingar och kundnöjdhet. Karl Kottenhoff har varit projektledare och från WSP har Camilla Byström och Lotta Schmidt deltagit. Vi vill tacka Banverket för ett forskningsbidrag som möjliggjort genomförandet av den här sammanställningen. Vi hoppas också att det nya Trafikverket ska ha minst samma intresse att stödja forskning kring järnväg och kollektivtrafik på spår och väg. Stockholm 30 mars 2010 Karl Kottenhoff, KTH Trafik & Logistik, Projektledare Camilla Byström, WSP Analys & Strategi

4

5 Innehåll 1 INLEDNING Ska vi lita på vad folk säger eller vad de gör? Syfte Avgränsningar Användningsområden och olika intressenter Läsanvisning MARKNADSUNDERSÖKNINGAR OLIKA METODER Attityd och kundnöjdhetsstudier Ibland är inte attitydstudier tillräckligt Värderingsanalys Vad är ett restidsvärde Samband mellan olika metoder SP METODIKEN ATT LÅTA RESENÄRERNA VÄLJA Teori Olika sätt att göra SP-studier Hur säkra är resultaten? INDELNING AV FAKTORER SOM PÅVERKAR RESENÄRERS VAL Hårda och mjuka faktorer Primära och sekundära faktorer Yttre och inre faktorer Hygien och motivationsfaktorer Objektiva och subjektiva faktorer Kottenhoffs indelning av standardfaktorer Klassificering av kvalitetskriterier enligt EU-norm Indelning av faktorer i denna rapport SAMMANSTÄLLNING AV FAKTORER

6 5.1 Prisets betydelse Värderingar av tid Värderingar av hållplatser, stationsmiljö och service Värderingar av färdmedel och fordonsfaktorer Trafikinformation Värderingar av kvalitetsbrister, förseningar, trängsel etc Värdering av säkerhet och trygghet LITTERATUR Tips på sammanställningar av andra författare Refererad litteratur

7 1 Inledning Under 1990 och 2000-talet har Järnvägsgruppen KTH och konsulter som Transek/WSP tagit fram en hel del preferenser/ värderingar som visar vad resenärerna väljer. Det har saknats en aktuell och litet mer heltäckande sammanställning av dessa värderingsstudier. 1.1 Ska vi lita på vad folk säger eller vad de gör? Den här rapporten handlar om resultaten av olika sätt att bedöma och ta ställning till resor och de faktorer och egenskaper som påverkar resandet. Sådana bedömningar kan göras på olika sätt. En central fråga är om vi ska lita till vad folk säger eller vad de gör. Svaret på frågan beror till stor del på vad bedömningarna ska användas till. Det finns ett stort intresse hos såväl samhället som trafikföretag att öka det kollektiva resandet med tåg och buss. Branschen har till och med gått ihop om att försöka fördubbla resandet 1. Vad man önskar är alltså att folk ska välja att åka kollektivt med tåg och buss i stället för att åka privatbil. Beteendet ska förändras genom att man gör något annat än det man annars skulle ha gjort. Som grund för vilka åtgärder som ska planeras för att öka kollektivtrafikresandet är det naturligt att studera vad som får människor att ändra beteende. Vi vet att folks beteende styrs av bland annat kunskap, värderingar och perceptioner, attityder och nöjdhet från tidigare erfarenheter samt av alternativens egenskaper och vad de kostar. Därför har många olika metoder använts för att ta reda på hur folk ställer sig olika faktorer som rör kollektivtrafiken. Författarna till denna rapport menar att det säkraste sättet att få reda på hur man kan förutsäga folks beteende är att studera vad de väljer att göra under olika förutsättningar. Genom att studera vilka val folk gjort i verkligheten tidigare, kan man få en uppfattning om vad de skulle föredra även i framtiden. Det fungerar så att de egenskaper, t.ex. restid och pris, som alternativen hade kvantifieras. Man tar reda på hur viktig en minut eller en krona är för olika grupper av potentiella resenärer. När man vet det kan man sätta samman nya framtida alternativ och bedöma i vilken grad dessa kommer att väljas. I stället för att studera hur folk verkligen valt, vilket kallas Revealed Preferences (RP), kan man undersöka hur de säger att de skulle välja, Stated Preferences (SP). Dessa svar kan vara litet osäkrare än resdata från RP, eftersom man måste lita till vad folk säger. Ändå kan det likna vad man gör i olika situationer, 1 Fördubblingen drivs av svensk Kollektivtrafik, Bussbranschen, Taxiförbundet, SKL och Tågoperatörerna (http://www.svenskkollektivtrafik.se/fordubbling) 3

8 eftersom man låter folk välja mellan alternativ (på låtsas). Man litar på vad de skulle göra, men i en hypotetisk situation. Nästa steg mot att lita på vad folk säger är att fråga om deras bakomliggande faktorer, t.ex. deras attityder till bilar och kollektivtrafik eller hur de uppfattar att trafiksystemet är utformat, i avseende på till exempel restid och reskostnad. Man kan också ställa frågor som rör olika bevekelsegrunder för resevalet som exempelvis om man är beredd att åka mer kollektivt istället för bil till förmån för miljön. Forskning har visat att det inte finns några samband mellan att ställa sig positivt till miljöns betydelse och intentionen att åka mer buss till jobbet eftersom det inte leder till fler bussresor (Gärling, 1992, Gärling m.fl samt Jacobsson & Gärling 2006). När resenärerna istället väljer visar de mer indirekt vad de föredrar framför andra faktorer. Sådana valundersökningar kallas ofta "Conjoint" inom produktutvecklingsvärlden och "Stated Preferences" bland trafikplanerare. Dessa val har fördelen att man inte bara kan studera vad som väljs utan även hur starkt något föredras. De preferenser man får fram kan användas för att statistiskt förutsäga framtida beteende och för att beräkna det samhällsekonomiska värdet av förbättringar. Vi kommer att redovisa olika slags resultat men anser ändå att de säkraste är de som bygger på studier av hur folk väljer att göra. 1.2 Syfte Projektet syftar till att sammanställa befintligt kunskap om värderingar på ett sätt som är lätt att ta till sig för branschen; planerare och politiker. För att kunskapen om enskilda faktorer ska bli bredare redovisas i många fall även attityder, perception och kundnöjdhet som relaterar till faktorn. 1.3 Avgränsningar Projektet syftar inte till att vara geografiskt heltäckande utan koncentreras till att i första hand redovisa värderingar från nordiska studier. Värderingarna avser resor med tåg eller annan kollektivtrafik. Såväl lokala som regionala och mer långväga kollektivtrafikresor redovisas. 1.4 Användningsområden och olika intressenter Allmänhet, politiker och planerare behöver underlag av olika slag och form. En sammanställning av det här slaget kan användas för att: Att ge underlag för och utvärdera kvalitetsarbete Att ge underlag för prognoser 4

9 Att beräkna samhällsekonomiska utfall av alternativ Allmänheten är ofta inte experter, i alla fall inte i den meningen att de känner till abstrakta begrepp som t.ex. samhällsekonomisk värdering. De vill kanske veta, eller ännu hellre tala om, vad som är viktigast, t.ex. Priset är viktigast när man ska resa. Detta kan i undantagsfall betyda att priset och inget annat betyder något när man väljer om och hur man ska resa. I Tabell 1 går påståendet in under rangordning av kvalitetsdimensioner. Påståendet säger bara att dimensionen monetär kostnad rangordnas först när man väljer. Rangordning av kvalitetsdimensioner kan också vara gångbar för politiker. Företagsledare i kollektivtrafiken har mest nytta av metoder som pekar på hur produktens standard kan förbättras eller på hur produktens kvalitet kan förbättras. I det första fallet behöver man kundvärderingar och i det andra fallet behövs kundnöjdhet, gärna i kombination med viktighetstal. Tabell 1 Tabellen visar vilken typ av underlagsstudier som antas ha störst relevans för olika grupper av aktörer i anslutning till kollektivtrafik. Rangordning av kvalitetsdimensioner (snabbhet, tidsåtgång, förseningar, komfort etc.) Allmänhet Politiker Företagsledare Planerare X X Rangordning av kvalitetsförändringar (1 timme kortare restid, 100 kr billigare ) X X X Problemdetekteringsstudier, t.ex. fokusgrupper X X X Attitydmätning (genom t.ex. Likertskalor Instämmer verkligen ) X X (X) Värdering av standardförbättringar X X X Kombination av viktighet och nöjdhet X X X? Författarna till denna sammanställning antar att i verkligheten kommer alla grupper i kontakt med alla typer av underlag, men vi menar att tabellen pekar mot att det kan finnas problem. Det kan till exempel vara så att vissa typer av underlag skapar bristande förståelse, även om det håller hög kvalitet i sig. En

10 förenklat underlag av formen rangordning av dimensioner kan vara lätt att förstå, trots att resultatet kan vara nästan oanvändbart för vissa ändamål. Det kan t.ex. vara meningslöst att få reda på att dimensionen pris betyder mer än dimensionen tid när man ska bedöma nyttan av en snabbtågsatsning. Här behövs en monetär värdering som säger t.ex. att potentiella kunders betalningsvilja är 100 kr för varje inbesparad timme. Denna information kan dock vara svårare att ta till sig. 1.5 Läsanvisning För att det ska vara lättare att ta till sig resultaten samt att förstå begränsningar i dessa, inleds redovisningen med ett kapitel om olika sätt att undersöka marknaden. Därefter följer en kortfattad genomgång av Stated Preferences- metodiken inklusive något om dess styrkor och svagheter. För att redovisningen ska bli lättare att följa behövs något sätt att dela in olika faktorer. Det finns ett särskilt kapitel om olika möjligheter. 6

11 2 Marknadsundersökningar olika metoder Man kan närma sig frågan om ökat kollektivresande utifrån olika vetenskapliga perspektiv. Till dessa hör bl.a. (Loncar-Lucassi, Spårtrafik kontra buss- Mjuka faktorers inverkan på resenärernas färdmedelsval, KFB-meddelande 1998:1): Ett efterfrågeperspektiv Ett konsumentperspektiv Ett tjänsteperspektiv Ett beteendeperspektiv Efterfrågeperspektivet representeras ofta av ekonomer som använder begreppen nytta (utility), preferenser och val. En vanlig modell är logitmodellen. De som åker kallas trafikanter eller resenärer. Konsumentperspektivet representeras av konsumentforskare. Man ser här på sambanden människa teknik. Man studerar bland annat användbarhet och acceptans av olika produkter. De som åker kallas konsumenter. Tjänsteperspektivet trycker bland annat på att tjänsterna skall skapa värde. Kvalitet och kundnöjdhet är centrala begrepp. De som åker kallas kunder. Beteendeperspektivet utgår från psykologisk kunskap. Man använder begrepp som perception och attityd samt intention att välja visst alternativ. De som åker kallas individer, grupper eller människor. Man skulle kunna närma sig frågeställningen om resandeökningar även ur ett genusperspektiv. De som åker kallas män och kvinnor. I den här rapporten läggs tonvikten på undersökningar som utgår från efterfrågeperspektivet, men resultat från andra undersökningsmetoder rapporteras också. Många undersökningsmetoder innefattar att fråga resenärerna själva. Ett sätt kan vara att fråga de blivande resenärerna först. Det är en bra idé, dock inte utan brister. Dessa beror till stor del på hur man frågar. Det är inte troligt att de blivande resenärerna skulle kunna beakta allt som professionella planerare kan. Det är inte heller säkert att de känner till alla möjligheter som t.ex. modern teknik ger. Erfarenheten säger att man får många synpunkter kring kvaliteten i befintlig trafik, t.ex. synpunkter på förseningar och inställda turer. Ett sätt att komma runt en del av svårigheterna är att låta resenärer (och potentiella resenärer) välja mellan olika alternativ. 2.1 Attityd och kundnöjdhetsstudier Attityder är ett psykologsikt begrepp som står för folks åsikter eller tankar om en speciell sak eller objekt (t.ex. gentemot tågresan). Attityder innehåller en

12 känslomässig dimension och attityden kan vara positiv, negativ eller neutral. De är resultat av tidigare erfarenheter och vad man hört andra tycker och de är relativt stabila (Forward, 1994). Attitydmätningen utgår från en observation av en eller flera reaktioner från individerna. Måttenheten bestäms genom olika sifferskalor eller genom negativa/positiva påståenden för att få fram index över flera enkelställda frågor. Respondenten får i Likertskalan markera i vilken grad den instämmer i frågorna. Kundtillfredsställelse avser hur nöjd man är med en vara eller tjänst. Man kan anse att det är den konstaterade nyttan av en viss produkt. Det kan också spegla attityden till en vara eller tjänst som man har egen erfarenhet av. Friman m.fl. (2001) har funnit att nöjdheten med en produkt (t.ex. resa) beror på hur många enskilda faktorer man är nöjd med men att nöjdheten minskar om man varit med om negativa händelser ( negative critical incidents ). Så kan t.ex. upprepade förseningar minska nöjdheten med hela reserbjudandet eller produkten. Kundtillfredsställelse har uppmärksammats mycket på senare år både i praktik och i forskning. Detta beror på att många företag insett vilket värde kundtillfredsställelse har för kundens inställning (d.v.s. attityd) till produkten eller tjänsten och därmed indirekt för kundens beteende. Att kunden känner sig nöjd ökar nämligen sannolikheten för att han eller hon utvecklar en positiv attityd gentemot produkten/tjänsten, vilket i sin tur är relaterat till ett beteende som stöder denna inställning. Många anser att företag som inte uppmärksammar betydelsen av nöjda kunder kommer att förlora i den allt högre konkurrensen. Mått på kundtillfredsställelse har därför blivit allt viktigare för att bedöma hur väl produkten eller tjänsten lyckats i tidigare utföranden och för att försöka förutsäga framtida finansiella framgångar. Mätningar av kundtillfredsställelse görs idag i många länder inom såväl lokal- och regional kollektivtrafik som inom järnvägens persontrafik. Tillsammans med trafikhuvudmännen har Svensk Kollektivtrafik utvecklat ett verktyg, Kollektivtrafikbarometern, som är en gemensam kvalitets- och attitydundersökning. Månadsvis intervjuas ett statistiskt urval av svenska folket mellan 15 och 75 år per telefon, såväl allmänhet (både resenärer och icke resenärer) som kunder (resenärer). År 2009 intervjuades sammanlagt ca svenskar. SL gör en egen uppföljning av resenärernas nöjdhet med olika trafikslag och i olika områden i Stockholms län. De frågor man ställer i en kundnöjdhetsundersökning handlar mycket om kontakten mellan resenär (kund) och trafikföretag. Det är till stor del sådana faktorer som i denna rapport sorterats in under kvalitet, t.ex. renhet, personalens uppträdande och pålitlighet (=förseningar?). Man har också inkluderat en del standardfaktorer som t.ex. snabbhet, närhet till hållplatser, linjesträckning och avgångstider (om de passar). I Kollektivtrafikbarometern har man delat in frå- 8

13 gorna i service och kvalitet, varumärke och marknadsandel. Betygen 4 och 5 på en femgradig skala tolkas som nöjd. Figur 1 Kano-modellen om kvalitet och kundtillfredsställelse. Det finns många olika modeller som handlar om kundtillfredsställelse. Ett bra exempel är Kano-modellen (Bailom, Hinterhuber, Matzler & Sauerwein, 1996), se Figur 1. Det är en modell som menar att det finns tre typer av attribut (för t.ex. en resa). Den första nivån är grundläggande, förväntade attribut. Sedan kommer uttalade prestandaattribut och till sist överraskningsattribut. Figur 1 visar att Kano antar att tillfredställelsen inte ökar linjärt, utan avtagande för de nödvändiga grundläggande attributen. För överraskningarna däremot stiger tillfredsställelsen progressivt man kan bli mer än nöjd då man får något man inte väntat sig. Endast prestandaattributen, förmodligen resstandard som restid och gångavstånd, ger en linjär respons på tillfredställelseskalan. Om Kano-modellen stämmer så kan företagen få mycket nöjda kunder genom att: förebygga kvalitetsbriser så att grundläggande (basic) behov uppfylls, dels öka resstandarden (performance) och bjuda på överraskningar Nästa avsnitt; värderingsstudier, behandlar mestadels värdet av ökad resstandard även om de också använts för att värdera kvalitetsbrister. En variant på kundnöjdhetsstudier är gapanalys. Här frågar man både om hur viktig en faktor är och hur nöjd resenären är med uppfyllelsen av denna. Ett resultat från en sådan gapanalys visas nedan. Det är SL som 1991 utvärderade dubbeldäckade vagnar. 60 procent av de intervjuade skulle till och med acceptera en något längre restid med tvåvåningståg. I övrigt fick trafikanterna ge vik-

14 tighets- respektive nöjdhetsbetyg på ett antal komfortfaktorer. Resultaten visas i Tabell 2: Tabell 2 Exempel på gapanalys i järnvägsvagn. Faktor Viktighet Nöjdhet Gap Kommentar Behaglig temperatur 4,46 4,35 0,11 Bra ventilation 4,46 4,17 0,29 God plats för benen 4,32 3,77 0,55 Schweizisk möblering Behaglig ljudnivå 4,31 4,53-0,22 Behagligt ljus 4,23 4,40-0,17 Lysrörsbelysning Bekväma säten 4,22 4,34-0,12 Raka, ej fällbara Acceptabel trappa 3,90 4,00-0,10 Lagom höga trappsteg 3,86 4,05 -,019 Tillräcklig takhöjd 3,78 4,12-0,34 2 m takhöjd, tvåvåningsvagn Breda gångar 3,72 3,50 0,22 Handtag vid förflyttning 3,67 3,91-0,24 Lågt insteg 3,66 4,12-0,46 Gapanalysen i Tabell 2 visar att det behövs bättre plats för benen, bättre ventilation och bredare gångar i tåget. Låga insteg, som är en viktig faktor för rörelsehindrade, fick lägst viktighet och högt nöjdhetsbetyg. En intressant notering är att resenärerna var nöjda med takhöjden trots att denna är endast ca 2 meter i tvåvåningsvagnarna. I många attitydstudier antar man att folk har ett eller möjligen ett par tre skäl för att välja att resa på ett visst sätt. Man frågar vad som är skälet till att välja på ett visst sätt. T.ex.: Varför valde du att resa med buss? Man förväntar sig ett svar av typen: Priset. Ett sådant svar ger oftast inte tillräcklig vägledning. 2.2 Ibland är inte attitydstudier tillräckligt I takt med ökad konkurrens och en friare marknad även för kollektivtrafik blir kundens val en allt viktigare kunskap för framgång och existens. Att enbart förlita sig på NKI-mätningar gör det svårt att framgångsrikt kunna prioritera eller lösa avvägningar och konflikter mellan olika positiva mål. Vissa kvalitativa studier, t.ex. fokusgrupper kan ge långa listor på saker som bör förbättras, men en del av dessa kan stå i konflikt med varandra. Det kan gälla t.ex. lägre pris och högre komfort. Är det t.ex. värt att sätta in extra kapacitet, fler bussar, för att en del resenärer ska slippa stå under resan? För att ha råd till detta måste biljettpriserna (eller skatten) höjas och man kanske hellre står än betalar ett högre pris. En uppföljande kvantitativ studie skulle kunna visa hur mycket högre kostnad i kronor per resa man är beredd att betala för att slippa stå. På motsvarande sätt kan värdet av motstridiga standardförbättringar, t.ex. kortare gångavstånd eller högre medelhastighet i busstrafik, användas vid prioritering av åtgärder. 10

15 En annan anledning till att attitydstudier inte alltid är tillräckligt är att resultaten kan vara svåra att tolka och omsätta i konkret handling. Indikatorer av typen nöjd kundindex har vunnit stor spridning, men ofta lett till besvikelser. Om ett nöjdhetsindex under ett år går från 82 procent till 74 procent nöjda eller mycket nöjda kunder, så vet man inte vilka åtgärder som ska vidtas med utgångspunkt från resultatet för att förbättra detta. Att kännedom om aktuellt kundindex inte visar på vilka åtgärder som bör prioriteras visar till exempel Vägverkets kundbarometer för vägunderhållet. Vägunderhållsbarometern visar att kunderna under de senaste åren blir allt missnöjdare med vägarnas tillstånd. Samtidigt visar objektiva mätningar på att vägarna i själva verket blir allt bättre. Ytterligare ett exempel på hur svårt det är att tolka kundindex visar ett känt exempel från USA, där en stor telekomoperatör i undersökning efter undersökning fick alltmer nöjda kunder. Samtidigt tappade de marknadsandelar till konkurrenterna. Noggrannare analys visade att kunderna uppfattade operatören mycket bra, men samtidigt tillräckligt mycket dyrare än konkurrenterna för att välja en något sämre men billigare konkurrent. För att kunna använda resenärers värderingar vettigt vid planering bör man veta dimensionen på vad som värderas. Det är till exempel inte tillräckligt informativt att, som ofta är fallet, bara veta rangordningen mellan olika faktorer, till exempel att priset är viktigare än restiden. Ska det tolkas som att en kronas lägre pris en viktigare åtgärd än att förkorta restiden en timme? Detsamma gäller vikten uttryckt på en poängskala. Det finns en ökande efterfrågan på kundanalyser som inte bara är svepande diagnostiska utan även ger en anvisning om i vilken utsträckning olika åtgärder påverkar kunderna. Den mest etablerade av de mer avancerade kundanalyserna är Conjoint-analys som i trafikvärlden ofta kallas Stated preference eller Stated choice- analys. Attityder och perceptioner spelar självklart en stor roll för människors val. Det innebär att väl utförda trafikantundersökningar behöver innehålla både attitydfrågor, perceptionsfrågor och conjointfrågor. Om ett mer okänt område ska studeras är det viktigt att först genomföra kvalitativa undersökningar för att få grundläggande kunskap om hur resenärerna resonerar. Exempel på kvalitativa undersökningar är djupintervjuer och fokusgruppsdiskussioner. 2.3 Värderingsanalys Värderingar bygger på hur folk väljer mellan olika alternativ. Syftet med värderingsstudier är, till skillnad från attitydstudier, att reda på kvantitativa värderingar, som också kan användas för att förutspå hur resenärerna kommer att välja. Värderingarna uttrycks i regel som betalningsvilja i kronor (eller som restid i timmar/minuter). Enligt ekonomisk beteendeteori styr dessa värderingar valet att resa och hur man reser. Det man värderar högre än ett annat alternativ,

16 det tenderar man att välja. Sådana värderingar kallas beteendevärde. Det finns också ett samhällsekonomiskt värde av olika trafikstandard. Detta sammanfaller ofta med beteendevärdet. Stated preference eller Conjoint-analys som det också kallas är ett kraftfullt och användbart analytiskt verktyg för att mäta trafikanters beteende till skillnad från att enbart mäta attityder. Conjoint kommer från considered jointly, dvs. vägda tillsammans. Metoden går ut på att ta reda på i vilken utsträckning en kollektivtrafiktjänst eller koncepts olika egenskaper har betydelse för resenären mätt i ekonomiska termer, dvs. betalningsvilja eller priselasticitet. Styrkan med metoden är att resenärerna själva svarar på frågor om hur de faktiskt skulle bete sig i en valsituation, dvs. när resenärerna själva får välja. Figur 2 Samband mellan egenskaper hos trafikmedlem, attityder, perceptioner och val av trafikmedel. En analys av de val som gjorts visar hur egenskaperna värderas. Stated Preference ger därför mycket realistisk och användbar information. Andra närbesläktade metoder som utgår från folks val är Revealed Preferences (RP) och Contingent Valuation methods (CVM). SP- och RP- metoden bygger på att nyttan av de olika val som individen görs mäts. Sannolikheten att göra ett visst val under en viss omständighet kan då beskrivas. Värderingar av olika faktorer i samband med resor är relativt stabila över tiden. Däremot kan resans attribut förändras, t.ex. restiden förändras varför värdet av resan ökar eller minskar. Attityder och perceptioner spelar in då man väljer. Det har alltså betydelse för värderingen av kollektivtrafik vilken attityd man har och vad man uppfattat eller 12

17 tror sig veta om trafiken och dess egenskaper. I denna rapport redovisas resultat rörande såväl attityder och perceptioner som värderingar. Figur 2 visar inte bara hur man tänker sig att val görs, den klargör också att det finns starka samband mellan attityder och perceptioner samt val (preferenser) och värderingar. Därför har vi valt att i denna rapport redovisa resultat från bl.a. attityd- och perceptionsstudier utöver att redovisa värderingsresultat. För mer teori om SP-metoden se till exempel Stated Choice Methods Analysis and Application av Louviere m.fl. (2000) eller Stated Preferences ett sätt att skatta värderingar och beteende av Lindkvist-Dillén (1997). Ett problem med teorin är att man förutsätter att folk väljet mellan olika alternativ. Lindh (1996) visade att folk ofta håller fast vid gamla val och att man inte söker ny information när man reser. Kollektivtrafikbarometern visade att år 2009 instämde enbart % i att man överväger vilka alternativa färdsätt man kan använda för sina dagliga resor. 40 % av kollektivresenärerna och 55 % av allmänheten övervägde sällan eller aldrig vilka alternativa färdsätt de kunde använda. 2.4 Vad är ett restidsvärde I både företagsekonomiska och samhällsekonomiska bedömningar av trafikinvesteringar och andra trafikårtaganden vägs kostnader mot nyttor för att avgöra om en insats är lönsam. I en sådan kalkyl är uppgifter om hur resenärer värderar sin restid ofta en tungt vägande nyttopost. Tidsvärdet brukar i ekonomisk teori definieras som kvoten av den marginella nyttan av tid och den marginella nyttan av pengar. Tidsvärdet kan även ses som en direkt som betalningsvilja för en restidsvinst. Modellen utgår då från att människor grundar sina val på hur mycket man är beredd att betala för en tidsvinst av en given storlek. Tidsvärdet skattas då direkt, i stället för som en kvot mellan marginalnytta av tid och marginalnytta av pengar. Resenärers restidsvärderingar tar man har reda på genom att i värderingsstudier fråga hur mycket en resenär är beredd att betala för att kunna komma fram snabbare. Exempelvis är restidsvärdet för resor som är längre än tio mil med buss 71 kronor per timme. Det ska tolkas som att en genomsnittsresenär är beredd att betala 71 kronor mer för sin biljett om en längre bussresas restid skulle kunna kortas med en timme. Eftersom resenärers värdering av restid är så viktig för de samhällsekonomiska beslutsunderlagen genomför den s.k. ASEK regelbundet en översyn av kalkylförutsättningarna inklusive initierar nya datainsamlingar. ASEK står för Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyler, som består av representanter för statliga verk, Länsstyrelsen, Vinnova och SIKA. Verksgruppen består av repre-

18 sentanter för Banverket, Vägverket 2, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Naturvårdsverket och Boverket. Under perioden har ett forskningsprojekt med syfte att ta fram nya tidsvärden för olika resenärsgrupper pågått (WSP, 2010). Även anslutningstid och turintervall är ett slags värdering av tid. De kan därför behandlas som vikter i förhållande till åktid. Det monetära värdet av anslutningstid och turintervall fås genom att multiplicera vikterna med åktidsvärdet. 2.5 Samband mellan olika metoder Det finns samband mellan olika metoder och olika begrepp. Det är t.ex. sannolikt att ett färdmedel som man har en positiv attityd till i en attitydstudie också skulle vara ett som föredras i en värderingsstudie. Om dessa samband skulle vara lätta att fastställa och linjära skulle man kanske inte behöva så många olika metoder Resstandard och kvalitetsbrister Det finns en skillnad mellan begreppen standard och kvalitet i samband med trafikplanering och resande. Standard betyder enligt ordboken måttstock eller nivå. Det behöver inte ligga någon värdering av typen positivt eller negativt i denna nivå, men av trafikplanerare används det ofta på ett värderande sätt. Warsén/Göthlin (1993) anser att standard ägs av företaget i motsats till kvalitet som ägs av kunden. Senare års definitioner av kvalitet har på ett eller annat sätt sin utgångspunkt i kundens värdering eller upplevelser av kvalitet, t.ex. 3 Kvalitet är sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov. De som arbetar med prognoser och värderingar ser framför allt till den vänstra sidan av Figur 3 nedan. Man ser här till möjligheterna att genom ökad trafikstandard, t.ex. kortare restider eller högre turtäthet, öka attraktiviteten; resenärernas värdering av utbudet. Många som arbetar med kvalitet i trafikföretag koncentrerar sig i stället på den högra sidan av Figur 3. Där handlar det om att ge de kunderna produkter de är nöjda med. Det handlar alltså om att uppnå den standard man har utlovat - att undvika kvalitetsbrister men inte om att öka standarden. 2 Banverket och Vägverket slogs den1 april 2010 ihop till Trafikverket. 3 ISO och ISO 9004/2 (Svensk standard och internationell standard) 14

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Luleå - Riksgränsen

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Luleå - Riksgränsen Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL

Kundundersökning mars 2012. Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL Kundundersökning mars 2012 Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: KR-trafik Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, ,

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, , Kollektivtrafikbarometern 2008 - samtliga frågor (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång i månaden) för år 2008 redovisas i tabellerna. et har viktats utifrån

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Buss Sträcka: Haparanda - Sundsvall

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Buss Sträcka: Haparanda - Sundsvall Kundundersökning mars 2011 Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Buss Sträcka: Haparanda - Sundsvall Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå Kundundersökning mars 2011 Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör:

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör:

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Stockholm - Luleå

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Stockholm - Luleå Kundundersökning mars 2011 Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Stockholm - Luleå Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Östersund - Örnsköldsvik

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Östersund - Örnsköldsvik Operatör: Trafikslag: Sträcka: KR-trafik AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8

Läs mer

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen STEMMA-möte Lena Winslott Hiselius, Lunds Tekniska Högskola Hans Thorselius, Danielsondosk AB Projektet Målet är att öka kunskapen om vad som

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Linköping - Västervik

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Linköping - Västervik Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Tåg Sträcka: Luleå - Riksgränsen

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Tåg Sträcka: Luleå - Riksgränsen Kundundersökning mars 2011 Operatör: SJ Trafikslag: Tåg Sträcka: Luleå - Riksgränsen Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Har kollektivtrafikbranschen ett ensidigt angreppssätt? Torbjörn Eriksson & Mats Johansson Urbanet AB Strukturer ANDELAR/ RESANDE/ NÖJDHET 24

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim Kundundersökning mars 2011 Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: TÅGKOMPANIET Trafikslag: Tåg Sträcka: GÄVLE - MJÖLBY

Kundundersökning mars 2012. Operatör: TÅGKOMPANIET Trafikslag: Tåg Sträcka: GÄVLE - MJÖLBY Kundundersökning mars 2012 Operatör: TÅGKOMPANIET Trafikslag: Tåg Sträcka: GÄVLE - MJÖLBY Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Sverige Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

KOLBAR Kundnöjdhet

KOLBAR Kundnöjdhet 27-1-1 Bilaga 3. Kollektivtrafikbarometern och Barometer för anropsstyrd trafik Sammanställning riksresultat, stadstrafik och lokala resultat Svenska Lokaltrafikföreningens (SLTF) kundbarometer kollektivtrafikbarometern

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Oskarshamn - Visby

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Oskarshamn - Visby Kundundersökning mars 2011 Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Oskarshamn - Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Avies Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Svenska Direktflyg Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kundundersökning juli 2014

Kundundersökning juli 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: DSB Småland Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ

Kundundersökning mars 2012. Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ Kundundersökning mars 2012 Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter

Läs mer

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010 Bilaga pressinformation 2011-02-02 Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010 Kollektivtrafikbarometern är en nationell undersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Kongsvinger

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Kongsvinger Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Tåg Karlstad - Kongsvinger Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Bilaga Årsrapport 2015 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN

Bilaga Årsrapport 2015 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Bilaga Årsrapport 2015 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN 2 Deltagare 2015 Från och med november 2000 görs undersökningen månadsvis i syfte att löpande följa utvecklingen av kund- och marknadskapitalet. De som

Läs mer

Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD. Anders Wretstrand

Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD. Anders Wretstrand Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD T fikd LTH 2012 05 08 Trafikdag LTH 2012-05-08 Anders Wretstrand Agenda Definition Resandet Värderingar Kollektivtrafik en användbar tjänst? Äldres

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Granbergs Buss Trafikslag: Buss Sträcka: Luleå - Kiruna

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Granbergs Buss Trafikslag: Buss Sträcka: Luleå - Kiruna Kundundersökning mars 2011 Operatör: Granbergs Buss Trafikslag: Buss Sträcka: Luleå - Kiruna Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z))

För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z)) Logitmodellen För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: F(z) = e z /(1 + e z ) (= exp(z)/(1+ exp(z)) Funktionen motsvarar den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad logistiskt

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Värdering av tid, förseningar och trygghet i kollektivtrafiken. Maria Börjesson Biträdande föreståndare CTS, KTH

Värdering av tid, förseningar och trygghet i kollektivtrafiken. Maria Börjesson Biträdande föreståndare CTS, KTH Värdering av tid, förseningar och trygghet i kollektivtrafiken Maria Börjesson Biträdande föreståndare CTS, KTH Nya tidsvärden 2008 (kr/h) genomsnittliga inko Sanna tidsvärden Tidsvärden evaluerad Regionala

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: NEXTJET Trafikslag: Flyg Sträcka: HEMAVAN-VILHELMINA-ARLANDA

Kundundersökning mars 2012. Operatör: NEXTJET Trafikslag: Flyg Sträcka: HEMAVAN-VILHELMINA-ARLANDA Kundundersökning mars 2012 Operatör: NEXTJET Trafikslag: Flyg Sträcka: HEMAVAN-VILHELMINA-ARLANDA Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Hemavan - Vilhelmina - Arlanda

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Hemavan - Vilhelmina - Arlanda Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Tillgänglighet sida 1

Tillgänglighet sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: TILLGÄNGLIGHET Aspekt Tillgänglighet Utfallsindikatorer Objektiv EN/Acc-I-O1 Kvot av genomsnittlig restid mellan

Läs mer

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22 HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson VINNOVA rapport VR 2001:22 VARFÖR VÄLJER FOLK FÄRDMEDEL SOM DE GÖR? Restid och reskostnad är viktigt men inte allt.

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Svenska Direktflyg Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

KVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN

KVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN KVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN KVALITETEN SPELAR ROLL För att nå målet med ett fördubblat kollektivtrafikresande gäller det att inte bara locka nya resenärer utan också att

Läs mer

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Kundundersökning juli 2011 Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik memo04.docx 2013-06-14 Uppföljning av fördubblingsmål Bakgrund, syfte och mål Partnersamverkan för

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Resultaten OBS, det är inte möjligt att dra slutsatser om ett enstaka resultat vid få observationer.

Resultaten OBS, det är inte möjligt att dra slutsatser om ett enstaka resultat vid få observationer. SYFTET Att skapa ett Nöjd Kund Index för respektive undersökt energibolag. Bolagen jämförs över tiden, inbördes och med en allmän grupp slumpmässigt vald från hela Sverige. Nu finns det 23 undersökningar

Läs mer

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik - 1 - Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Angående tjänstetidsvärden

Angående tjänstetidsvärden Nils Bruzelius Rev. 1: 1998-08-17 Angående tjänstetidsvärden 1. Inledning Jag hänvisar till: - brev från Patrik Nylander daterat den 22 juni 1998 - Persontidsvärden, Ett första utkast, 26 maj 1998, av

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING Stina Johansson, Helena Sjöstrand, Helena Svensson Inst för Teknik och Samhälle, avd för Trafikplanering, LTH Box 118, S-221 00 LUND, Sweden tel

Läs mer

Sampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13

Sampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13 Sampers användardag Ny modell för långa resor Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13 Bakgrund Tidigare Vinnova-projekt om höghastighetståg. Genomfördes tillsammans med KTH Modelltekniska brister

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Charlottenberg

Kundundersökning mars 2013. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Charlottenberg Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Tåg Karlstad - Charlottenberg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Kvalitetsrapport järnvägstrafiken 2014 Svenska Tågkompaniet AB

Kvalitetsrapport järnvägstrafiken 2014 Svenska Tågkompaniet AB Kvalitetsrapport järnvägstrafiken 2014 Svenska Tågkompaniet AB Innehåll Allmän information om vår järnvägstrafik 2014 3 Information och biljetter 3 Punktlighet, hantering av trafikstörningar samt krissituationer

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

Kommun och landsting 2016

Kommun och landsting 2016 SVENSKT KVALITETSINDEX Kommun och landsting 2016 SKL 1 Vid frågor eller för ytterligare information: Johan Parmler 0731-51 75 98 Johan.Parmler@kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX 2 Förord Svenskt

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

White Paper. Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30

White Paper. Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30 White Paper Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30 White paper: Kundlojalitet och Net Promoter Index Detta White Paper är en sammanfattning av MarketDirections Nyhetsdialog om kundlojalitet från

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Merresor Trafikslag: Tåg Sträcka: Nässjö - Halmstad

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Merresor Trafikslag: Tåg Sträcka: Nässjö - Halmstad Kundundersökning mars 2011 Operatör: Merresor Trafikslag: Tåg Sträcka: Nässjö - Halmstad Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Rapport Kvalitetsmätning ombord våren 2012

Rapport Kvalitetsmätning ombord våren 2012 Rapport Kvalitetsmätning ombord våren 2012 Bakgrund Syftet med Undersökningen Kvalitetsmätning ombord, KM är att mäta hur resenärerna upplever kvaliteten och servicen ombord (leveransen) och med denna

Läs mer

Forskningsläget betr värdet av restidsvinster för privatresor i Sverige

Forskningsläget betr värdet av restidsvinster för privatresor i Sverige Lars Hultkrantz 1998-12-30 Forskningsläget betr värdet av restidsvinster för privatresor i Sverige Inledning Nuvarande tidsvärden för restidsförändringar för resenärer som betalar sina resa med egna medel

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP Ett ledande forskningscentrum I april 2006 bildades SAMOT, the Service and Market Oriented Transport Research Group. Det är ett Vinn Excellence

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Uppföljning av lagen om kollektivtrafik bakgrund och arbetsplan

Uppföljning av lagen om kollektivtrafik bakgrund och arbetsplan TRAFIKUTSKOTTET Uppföljningsgruppen Stockholm 2015-11-17 Uppföljning av lagen om kollektivtrafik bakgrund och arbetsplan Bakgrund Riksdagen beslutade i juni 2010 om att anta regeringens förslag till lag

Läs mer

RAPPORT 2010:11. Trafikanters värdering av tid Den nationella tidsvärdesstudien 2007/08. Slutversion (2010-06-30) Analys & Strategi

RAPPORT 2010:11. Trafikanters värdering av tid Den nationella tidsvärdesstudien 2007/08. Slutversion (2010-06-30) Analys & Strategi RAPPORT 2010:11 Trafikanters värdering av tid Den nationella tidsvärdesstudien 2007/08 Slutversion (2010-06-30) Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP Ett ledande forskningscenter I konkurrens med andra etablerade universitet fick forskare vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads universitet möjligheten att starta ett VINN Exellence Center. Projektet

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik? Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att

Läs mer

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Resultatmätning Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Att mäta resultat av marknadsinvesteringarna Att följa upp och mäta resultaten

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Operatör:

Kundundersökning mars 2013. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Busskostnader Samkalk 1

Busskostnader Samkalk 1 Uppdragsnr: 10104909 1 (12) Busskostnader Samkalk 1 WSP Analys och Strategi har av Vägverket fått i uppdrag att specificera busskostnader i Samkalk-format. Fast sträckkostnad, kostnadsfunktion uppdateras,

Läs mer

Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik INNEHÅLL Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se 1 SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN...

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Linköping - Västervik

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Linköping - Västervik Kundundersökning mars 2011 Operatör: Veolia Transport AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Linköping - Västervik Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer