Konsulter inom samhällsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsulter inom samhällsutveckling"

Transkript

1 RAPPORT

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: När resenärerna själva får välja Sammanställning av attityder, perceptioner och värderingar Arbetsgrupp: Karl Kottenhoff, KTH Camilla Byström, WSP WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: Analys & Strategi Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 Förord Titeln på den här rapporten När resenärerna själva får välja ska spegla att vi som har författat den menar att människors val, vare sig de är verkliga val eller svar i hypotetiska valsituationer, avslöjar människors verkliga preferenser. Många standardfaktorer som rör kollektivtrafikresandet har undersökts genom attityd- och värderingsstudier under de senaste 20 åren. En del av dessa har vid olika tillfällen sammanställts. Den här rapporten är en mer omfattande sammanställning av resenärernas attityder och kvantitativa värderingar för tåg och annan kollektivtrafik. Kunskapen om hur kännedom om attityder och värderingar ska omvandlas till åtgärder för ökat resande är på en relativt låg nivå. Det är ofta för enkelt att bara omvandla värderingar av mjuka faktorer till kostnad och sedan sätta in dem i en traditionell efterfrågemodell. Istället behöver effektsamband studeras närmare. En annan närliggande fråga är hur kundnöjdhet och resande relaterar till varandra. Ökar högre kundnöjdhet resandet eller ger ökat resande lägre kundnöjdhet pga. till exempel nyskapad trängsel och förseningar? Vi hoppas att rapporten kan tjäna som en uppslagsbok om resenärsfaktorer inom olika områden av järnvägs- och kollektivtrafiksystemet. Vi redovisar såväl attityder och perceptioner som värderingar och kundnöjdhet. Karl Kottenhoff har varit projektledare och från WSP har Camilla Byström och Lotta Schmidt deltagit. Vi vill tacka Banverket för ett forskningsbidrag som möjliggjort genomförandet av den här sammanställningen. Vi hoppas också att det nya Trafikverket ska ha minst samma intresse att stödja forskning kring järnväg och kollektivtrafik på spår och väg. Stockholm 30 mars 2010 Karl Kottenhoff, KTH Trafik & Logistik, Projektledare Camilla Byström, WSP Analys & Strategi

4

5 Innehåll 1 INLEDNING Ska vi lita på vad folk säger eller vad de gör? Syfte Avgränsningar Användningsområden och olika intressenter Läsanvisning MARKNADSUNDERSÖKNINGAR OLIKA METODER Attityd och kundnöjdhetsstudier Ibland är inte attitydstudier tillräckligt Värderingsanalys Vad är ett restidsvärde Samband mellan olika metoder SP METODIKEN ATT LÅTA RESENÄRERNA VÄLJA Teori Olika sätt att göra SP-studier Hur säkra är resultaten? INDELNING AV FAKTORER SOM PÅVERKAR RESENÄRERS VAL Hårda och mjuka faktorer Primära och sekundära faktorer Yttre och inre faktorer Hygien och motivationsfaktorer Objektiva och subjektiva faktorer Kottenhoffs indelning av standardfaktorer Klassificering av kvalitetskriterier enligt EU-norm Indelning av faktorer i denna rapport SAMMANSTÄLLNING AV FAKTORER

6 5.1 Prisets betydelse Värderingar av tid Värderingar av hållplatser, stationsmiljö och service Värderingar av färdmedel och fordonsfaktorer Trafikinformation Värderingar av kvalitetsbrister, förseningar, trängsel etc Värdering av säkerhet och trygghet LITTERATUR Tips på sammanställningar av andra författare Refererad litteratur

7 1 Inledning Under 1990 och 2000-talet har Järnvägsgruppen KTH och konsulter som Transek/WSP tagit fram en hel del preferenser/ värderingar som visar vad resenärerna väljer. Det har saknats en aktuell och litet mer heltäckande sammanställning av dessa värderingsstudier. 1.1 Ska vi lita på vad folk säger eller vad de gör? Den här rapporten handlar om resultaten av olika sätt att bedöma och ta ställning till resor och de faktorer och egenskaper som påverkar resandet. Sådana bedömningar kan göras på olika sätt. En central fråga är om vi ska lita till vad folk säger eller vad de gör. Svaret på frågan beror till stor del på vad bedömningarna ska användas till. Det finns ett stort intresse hos såväl samhället som trafikföretag att öka det kollektiva resandet med tåg och buss. Branschen har till och med gått ihop om att försöka fördubbla resandet 1. Vad man önskar är alltså att folk ska välja att åka kollektivt med tåg och buss i stället för att åka privatbil. Beteendet ska förändras genom att man gör något annat än det man annars skulle ha gjort. Som grund för vilka åtgärder som ska planeras för att öka kollektivtrafikresandet är det naturligt att studera vad som får människor att ändra beteende. Vi vet att folks beteende styrs av bland annat kunskap, värderingar och perceptioner, attityder och nöjdhet från tidigare erfarenheter samt av alternativens egenskaper och vad de kostar. Därför har många olika metoder använts för att ta reda på hur folk ställer sig olika faktorer som rör kollektivtrafiken. Författarna till denna rapport menar att det säkraste sättet att få reda på hur man kan förutsäga folks beteende är att studera vad de väljer att göra under olika förutsättningar. Genom att studera vilka val folk gjort i verkligheten tidigare, kan man få en uppfattning om vad de skulle föredra även i framtiden. Det fungerar så att de egenskaper, t.ex. restid och pris, som alternativen hade kvantifieras. Man tar reda på hur viktig en minut eller en krona är för olika grupper av potentiella resenärer. När man vet det kan man sätta samman nya framtida alternativ och bedöma i vilken grad dessa kommer att väljas. I stället för att studera hur folk verkligen valt, vilket kallas Revealed Preferences (RP), kan man undersöka hur de säger att de skulle välja, Stated Preferences (SP). Dessa svar kan vara litet osäkrare än resdata från RP, eftersom man måste lita till vad folk säger. Ändå kan det likna vad man gör i olika situationer, 1 Fördubblingen drivs av svensk Kollektivtrafik, Bussbranschen, Taxiförbundet, SKL och Tågoperatörerna (http://www.svenskkollektivtrafik.se/fordubbling) 3

8 eftersom man låter folk välja mellan alternativ (på låtsas). Man litar på vad de skulle göra, men i en hypotetisk situation. Nästa steg mot att lita på vad folk säger är att fråga om deras bakomliggande faktorer, t.ex. deras attityder till bilar och kollektivtrafik eller hur de uppfattar att trafiksystemet är utformat, i avseende på till exempel restid och reskostnad. Man kan också ställa frågor som rör olika bevekelsegrunder för resevalet som exempelvis om man är beredd att åka mer kollektivt istället för bil till förmån för miljön. Forskning har visat att det inte finns några samband mellan att ställa sig positivt till miljöns betydelse och intentionen att åka mer buss till jobbet eftersom det inte leder till fler bussresor (Gärling, 1992, Gärling m.fl samt Jacobsson & Gärling 2006). När resenärerna istället väljer visar de mer indirekt vad de föredrar framför andra faktorer. Sådana valundersökningar kallas ofta "Conjoint" inom produktutvecklingsvärlden och "Stated Preferences" bland trafikplanerare. Dessa val har fördelen att man inte bara kan studera vad som väljs utan även hur starkt något föredras. De preferenser man får fram kan användas för att statistiskt förutsäga framtida beteende och för att beräkna det samhällsekonomiska värdet av förbättringar. Vi kommer att redovisa olika slags resultat men anser ändå att de säkraste är de som bygger på studier av hur folk väljer att göra. 1.2 Syfte Projektet syftar till att sammanställa befintligt kunskap om värderingar på ett sätt som är lätt att ta till sig för branschen; planerare och politiker. För att kunskapen om enskilda faktorer ska bli bredare redovisas i många fall även attityder, perception och kundnöjdhet som relaterar till faktorn. 1.3 Avgränsningar Projektet syftar inte till att vara geografiskt heltäckande utan koncentreras till att i första hand redovisa värderingar från nordiska studier. Värderingarna avser resor med tåg eller annan kollektivtrafik. Såväl lokala som regionala och mer långväga kollektivtrafikresor redovisas. 1.4 Användningsområden och olika intressenter Allmänhet, politiker och planerare behöver underlag av olika slag och form. En sammanställning av det här slaget kan användas för att: Att ge underlag för och utvärdera kvalitetsarbete Att ge underlag för prognoser 4

9 Att beräkna samhällsekonomiska utfall av alternativ Allmänheten är ofta inte experter, i alla fall inte i den meningen att de känner till abstrakta begrepp som t.ex. samhällsekonomisk värdering. De vill kanske veta, eller ännu hellre tala om, vad som är viktigast, t.ex. Priset är viktigast när man ska resa. Detta kan i undantagsfall betyda att priset och inget annat betyder något när man väljer om och hur man ska resa. I Tabell 1 går påståendet in under rangordning av kvalitetsdimensioner. Påståendet säger bara att dimensionen monetär kostnad rangordnas först när man väljer. Rangordning av kvalitetsdimensioner kan också vara gångbar för politiker. Företagsledare i kollektivtrafiken har mest nytta av metoder som pekar på hur produktens standard kan förbättras eller på hur produktens kvalitet kan förbättras. I det första fallet behöver man kundvärderingar och i det andra fallet behövs kundnöjdhet, gärna i kombination med viktighetstal. Tabell 1 Tabellen visar vilken typ av underlagsstudier som antas ha störst relevans för olika grupper av aktörer i anslutning till kollektivtrafik. Rangordning av kvalitetsdimensioner (snabbhet, tidsåtgång, förseningar, komfort etc.) Allmänhet Politiker Företagsledare Planerare X X Rangordning av kvalitetsförändringar (1 timme kortare restid, 100 kr billigare ) X X X Problemdetekteringsstudier, t.ex. fokusgrupper X X X Attitydmätning (genom t.ex. Likertskalor Instämmer verkligen ) X X (X) Värdering av standardförbättringar X X X Kombination av viktighet och nöjdhet X X X? Författarna till denna sammanställning antar att i verkligheten kommer alla grupper i kontakt med alla typer av underlag, men vi menar att tabellen pekar mot att det kan finnas problem. Det kan till exempel vara så att vissa typer av underlag skapar bristande förståelse, även om det håller hög kvalitet i sig. En

10 förenklat underlag av formen rangordning av dimensioner kan vara lätt att förstå, trots att resultatet kan vara nästan oanvändbart för vissa ändamål. Det kan t.ex. vara meningslöst att få reda på att dimensionen pris betyder mer än dimensionen tid när man ska bedöma nyttan av en snabbtågsatsning. Här behövs en monetär värdering som säger t.ex. att potentiella kunders betalningsvilja är 100 kr för varje inbesparad timme. Denna information kan dock vara svårare att ta till sig. 1.5 Läsanvisning För att det ska vara lättare att ta till sig resultaten samt att förstå begränsningar i dessa, inleds redovisningen med ett kapitel om olika sätt att undersöka marknaden. Därefter följer en kortfattad genomgång av Stated Preferences- metodiken inklusive något om dess styrkor och svagheter. För att redovisningen ska bli lättare att följa behövs något sätt att dela in olika faktorer. Det finns ett särskilt kapitel om olika möjligheter. 6

11 2 Marknadsundersökningar olika metoder Man kan närma sig frågan om ökat kollektivresande utifrån olika vetenskapliga perspektiv. Till dessa hör bl.a. (Loncar-Lucassi, Spårtrafik kontra buss- Mjuka faktorers inverkan på resenärernas färdmedelsval, KFB-meddelande 1998:1): Ett efterfrågeperspektiv Ett konsumentperspektiv Ett tjänsteperspektiv Ett beteendeperspektiv Efterfrågeperspektivet representeras ofta av ekonomer som använder begreppen nytta (utility), preferenser och val. En vanlig modell är logitmodellen. De som åker kallas trafikanter eller resenärer. Konsumentperspektivet representeras av konsumentforskare. Man ser här på sambanden människa teknik. Man studerar bland annat användbarhet och acceptans av olika produkter. De som åker kallas konsumenter. Tjänsteperspektivet trycker bland annat på att tjänsterna skall skapa värde. Kvalitet och kundnöjdhet är centrala begrepp. De som åker kallas kunder. Beteendeperspektivet utgår från psykologisk kunskap. Man använder begrepp som perception och attityd samt intention att välja visst alternativ. De som åker kallas individer, grupper eller människor. Man skulle kunna närma sig frågeställningen om resandeökningar även ur ett genusperspektiv. De som åker kallas män och kvinnor. I den här rapporten läggs tonvikten på undersökningar som utgår från efterfrågeperspektivet, men resultat från andra undersökningsmetoder rapporteras också. Många undersökningsmetoder innefattar att fråga resenärerna själva. Ett sätt kan vara att fråga de blivande resenärerna först. Det är en bra idé, dock inte utan brister. Dessa beror till stor del på hur man frågar. Det är inte troligt att de blivande resenärerna skulle kunna beakta allt som professionella planerare kan. Det är inte heller säkert att de känner till alla möjligheter som t.ex. modern teknik ger. Erfarenheten säger att man får många synpunkter kring kvaliteten i befintlig trafik, t.ex. synpunkter på förseningar och inställda turer. Ett sätt att komma runt en del av svårigheterna är att låta resenärer (och potentiella resenärer) välja mellan olika alternativ. 2.1 Attityd och kundnöjdhetsstudier Attityder är ett psykologsikt begrepp som står för folks åsikter eller tankar om en speciell sak eller objekt (t.ex. gentemot tågresan). Attityder innehåller en

12 känslomässig dimension och attityden kan vara positiv, negativ eller neutral. De är resultat av tidigare erfarenheter och vad man hört andra tycker och de är relativt stabila (Forward, 1994). Attitydmätningen utgår från en observation av en eller flera reaktioner från individerna. Måttenheten bestäms genom olika sifferskalor eller genom negativa/positiva påståenden för att få fram index över flera enkelställda frågor. Respondenten får i Likertskalan markera i vilken grad den instämmer i frågorna. Kundtillfredsställelse avser hur nöjd man är med en vara eller tjänst. Man kan anse att det är den konstaterade nyttan av en viss produkt. Det kan också spegla attityden till en vara eller tjänst som man har egen erfarenhet av. Friman m.fl. (2001) har funnit att nöjdheten med en produkt (t.ex. resa) beror på hur många enskilda faktorer man är nöjd med men att nöjdheten minskar om man varit med om negativa händelser ( negative critical incidents ). Så kan t.ex. upprepade förseningar minska nöjdheten med hela reserbjudandet eller produkten. Kundtillfredsställelse har uppmärksammats mycket på senare år både i praktik och i forskning. Detta beror på att många företag insett vilket värde kundtillfredsställelse har för kundens inställning (d.v.s. attityd) till produkten eller tjänsten och därmed indirekt för kundens beteende. Att kunden känner sig nöjd ökar nämligen sannolikheten för att han eller hon utvecklar en positiv attityd gentemot produkten/tjänsten, vilket i sin tur är relaterat till ett beteende som stöder denna inställning. Många anser att företag som inte uppmärksammar betydelsen av nöjda kunder kommer att förlora i den allt högre konkurrensen. Mått på kundtillfredsställelse har därför blivit allt viktigare för att bedöma hur väl produkten eller tjänsten lyckats i tidigare utföranden och för att försöka förutsäga framtida finansiella framgångar. Mätningar av kundtillfredsställelse görs idag i många länder inom såväl lokal- och regional kollektivtrafik som inom järnvägens persontrafik. Tillsammans med trafikhuvudmännen har Svensk Kollektivtrafik utvecklat ett verktyg, Kollektivtrafikbarometern, som är en gemensam kvalitets- och attitydundersökning. Månadsvis intervjuas ett statistiskt urval av svenska folket mellan 15 och 75 år per telefon, såväl allmänhet (både resenärer och icke resenärer) som kunder (resenärer). År 2009 intervjuades sammanlagt ca svenskar. SL gör en egen uppföljning av resenärernas nöjdhet med olika trafikslag och i olika områden i Stockholms län. De frågor man ställer i en kundnöjdhetsundersökning handlar mycket om kontakten mellan resenär (kund) och trafikföretag. Det är till stor del sådana faktorer som i denna rapport sorterats in under kvalitet, t.ex. renhet, personalens uppträdande och pålitlighet (=förseningar?). Man har också inkluderat en del standardfaktorer som t.ex. snabbhet, närhet till hållplatser, linjesträckning och avgångstider (om de passar). I Kollektivtrafikbarometern har man delat in frå- 8

13 gorna i service och kvalitet, varumärke och marknadsandel. Betygen 4 och 5 på en femgradig skala tolkas som nöjd. Figur 1 Kano-modellen om kvalitet och kundtillfredsställelse. Det finns många olika modeller som handlar om kundtillfredsställelse. Ett bra exempel är Kano-modellen (Bailom, Hinterhuber, Matzler & Sauerwein, 1996), se Figur 1. Det är en modell som menar att det finns tre typer av attribut (för t.ex. en resa). Den första nivån är grundläggande, förväntade attribut. Sedan kommer uttalade prestandaattribut och till sist överraskningsattribut. Figur 1 visar att Kano antar att tillfredställelsen inte ökar linjärt, utan avtagande för de nödvändiga grundläggande attributen. För överraskningarna däremot stiger tillfredsställelsen progressivt man kan bli mer än nöjd då man får något man inte väntat sig. Endast prestandaattributen, förmodligen resstandard som restid och gångavstånd, ger en linjär respons på tillfredställelseskalan. Om Kano-modellen stämmer så kan företagen få mycket nöjda kunder genom att: förebygga kvalitetsbriser så att grundläggande (basic) behov uppfylls, dels öka resstandarden (performance) och bjuda på överraskningar Nästa avsnitt; värderingsstudier, behandlar mestadels värdet av ökad resstandard även om de också använts för att värdera kvalitetsbrister. En variant på kundnöjdhetsstudier är gapanalys. Här frågar man både om hur viktig en faktor är och hur nöjd resenären är med uppfyllelsen av denna. Ett resultat från en sådan gapanalys visas nedan. Det är SL som 1991 utvärderade dubbeldäckade vagnar. 60 procent av de intervjuade skulle till och med acceptera en något längre restid med tvåvåningståg. I övrigt fick trafikanterna ge vik-

14 tighets- respektive nöjdhetsbetyg på ett antal komfortfaktorer. Resultaten visas i Tabell 2: Tabell 2 Exempel på gapanalys i järnvägsvagn. Faktor Viktighet Nöjdhet Gap Kommentar Behaglig temperatur 4,46 4,35 0,11 Bra ventilation 4,46 4,17 0,29 God plats för benen 4,32 3,77 0,55 Schweizisk möblering Behaglig ljudnivå 4,31 4,53-0,22 Behagligt ljus 4,23 4,40-0,17 Lysrörsbelysning Bekväma säten 4,22 4,34-0,12 Raka, ej fällbara Acceptabel trappa 3,90 4,00-0,10 Lagom höga trappsteg 3,86 4,05 -,019 Tillräcklig takhöjd 3,78 4,12-0,34 2 m takhöjd, tvåvåningsvagn Breda gångar 3,72 3,50 0,22 Handtag vid förflyttning 3,67 3,91-0,24 Lågt insteg 3,66 4,12-0,46 Gapanalysen i Tabell 2 visar att det behövs bättre plats för benen, bättre ventilation och bredare gångar i tåget. Låga insteg, som är en viktig faktor för rörelsehindrade, fick lägst viktighet och högt nöjdhetsbetyg. En intressant notering är att resenärerna var nöjda med takhöjden trots att denna är endast ca 2 meter i tvåvåningsvagnarna. I många attitydstudier antar man att folk har ett eller möjligen ett par tre skäl för att välja att resa på ett visst sätt. Man frågar vad som är skälet till att välja på ett visst sätt. T.ex.: Varför valde du att resa med buss? Man förväntar sig ett svar av typen: Priset. Ett sådant svar ger oftast inte tillräcklig vägledning. 2.2 Ibland är inte attitydstudier tillräckligt I takt med ökad konkurrens och en friare marknad även för kollektivtrafik blir kundens val en allt viktigare kunskap för framgång och existens. Att enbart förlita sig på NKI-mätningar gör det svårt att framgångsrikt kunna prioritera eller lösa avvägningar och konflikter mellan olika positiva mål. Vissa kvalitativa studier, t.ex. fokusgrupper kan ge långa listor på saker som bör förbättras, men en del av dessa kan stå i konflikt med varandra. Det kan gälla t.ex. lägre pris och högre komfort. Är det t.ex. värt att sätta in extra kapacitet, fler bussar, för att en del resenärer ska slippa stå under resan? För att ha råd till detta måste biljettpriserna (eller skatten) höjas och man kanske hellre står än betalar ett högre pris. En uppföljande kvantitativ studie skulle kunna visa hur mycket högre kostnad i kronor per resa man är beredd att betala för att slippa stå. På motsvarande sätt kan värdet av motstridiga standardförbättringar, t.ex. kortare gångavstånd eller högre medelhastighet i busstrafik, användas vid prioritering av åtgärder. 10

15 En annan anledning till att attitydstudier inte alltid är tillräckligt är att resultaten kan vara svåra att tolka och omsätta i konkret handling. Indikatorer av typen nöjd kundindex har vunnit stor spridning, men ofta lett till besvikelser. Om ett nöjdhetsindex under ett år går från 82 procent till 74 procent nöjda eller mycket nöjda kunder, så vet man inte vilka åtgärder som ska vidtas med utgångspunkt från resultatet för att förbättra detta. Att kännedom om aktuellt kundindex inte visar på vilka åtgärder som bör prioriteras visar till exempel Vägverkets kundbarometer för vägunderhållet. Vägunderhållsbarometern visar att kunderna under de senaste åren blir allt missnöjdare med vägarnas tillstånd. Samtidigt visar objektiva mätningar på att vägarna i själva verket blir allt bättre. Ytterligare ett exempel på hur svårt det är att tolka kundindex visar ett känt exempel från USA, där en stor telekomoperatör i undersökning efter undersökning fick alltmer nöjda kunder. Samtidigt tappade de marknadsandelar till konkurrenterna. Noggrannare analys visade att kunderna uppfattade operatören mycket bra, men samtidigt tillräckligt mycket dyrare än konkurrenterna för att välja en något sämre men billigare konkurrent. För att kunna använda resenärers värderingar vettigt vid planering bör man veta dimensionen på vad som värderas. Det är till exempel inte tillräckligt informativt att, som ofta är fallet, bara veta rangordningen mellan olika faktorer, till exempel att priset är viktigare än restiden. Ska det tolkas som att en kronas lägre pris en viktigare åtgärd än att förkorta restiden en timme? Detsamma gäller vikten uttryckt på en poängskala. Det finns en ökande efterfrågan på kundanalyser som inte bara är svepande diagnostiska utan även ger en anvisning om i vilken utsträckning olika åtgärder påverkar kunderna. Den mest etablerade av de mer avancerade kundanalyserna är Conjoint-analys som i trafikvärlden ofta kallas Stated preference eller Stated choice- analys. Attityder och perceptioner spelar självklart en stor roll för människors val. Det innebär att väl utförda trafikantundersökningar behöver innehålla både attitydfrågor, perceptionsfrågor och conjointfrågor. Om ett mer okänt område ska studeras är det viktigt att först genomföra kvalitativa undersökningar för att få grundläggande kunskap om hur resenärerna resonerar. Exempel på kvalitativa undersökningar är djupintervjuer och fokusgruppsdiskussioner. 2.3 Värderingsanalys Värderingar bygger på hur folk väljer mellan olika alternativ. Syftet med värderingsstudier är, till skillnad från attitydstudier, att reda på kvantitativa värderingar, som också kan användas för att förutspå hur resenärerna kommer att välja. Värderingarna uttrycks i regel som betalningsvilja i kronor (eller som restid i timmar/minuter). Enligt ekonomisk beteendeteori styr dessa värderingar valet att resa och hur man reser. Det man värderar högre än ett annat alternativ,

16 det tenderar man att välja. Sådana värderingar kallas beteendevärde. Det finns också ett samhällsekonomiskt värde av olika trafikstandard. Detta sammanfaller ofta med beteendevärdet. Stated preference eller Conjoint-analys som det också kallas är ett kraftfullt och användbart analytiskt verktyg för att mäta trafikanters beteende till skillnad från att enbart mäta attityder. Conjoint kommer från considered jointly, dvs. vägda tillsammans. Metoden går ut på att ta reda på i vilken utsträckning en kollektivtrafiktjänst eller koncepts olika egenskaper har betydelse för resenären mätt i ekonomiska termer, dvs. betalningsvilja eller priselasticitet. Styrkan med metoden är att resenärerna själva svarar på frågor om hur de faktiskt skulle bete sig i en valsituation, dvs. när resenärerna själva får välja. Figur 2 Samband mellan egenskaper hos trafikmedlem, attityder, perceptioner och val av trafikmedel. En analys av de val som gjorts visar hur egenskaperna värderas. Stated Preference ger därför mycket realistisk och användbar information. Andra närbesläktade metoder som utgår från folks val är Revealed Preferences (RP) och Contingent Valuation methods (CVM). SP- och RP- metoden bygger på att nyttan av de olika val som individen görs mäts. Sannolikheten att göra ett visst val under en viss omständighet kan då beskrivas. Värderingar av olika faktorer i samband med resor är relativt stabila över tiden. Däremot kan resans attribut förändras, t.ex. restiden förändras varför värdet av resan ökar eller minskar. Attityder och perceptioner spelar in då man väljer. Det har alltså betydelse för värderingen av kollektivtrafik vilken attityd man har och vad man uppfattat eller 12

17 tror sig veta om trafiken och dess egenskaper. I denna rapport redovisas resultat rörande såväl attityder och perceptioner som värderingar. Figur 2 visar inte bara hur man tänker sig att val görs, den klargör också att det finns starka samband mellan attityder och perceptioner samt val (preferenser) och värderingar. Därför har vi valt att i denna rapport redovisa resultat från bl.a. attityd- och perceptionsstudier utöver att redovisa värderingsresultat. För mer teori om SP-metoden se till exempel Stated Choice Methods Analysis and Application av Louviere m.fl. (2000) eller Stated Preferences ett sätt att skatta värderingar och beteende av Lindkvist-Dillén (1997). Ett problem med teorin är att man förutsätter att folk väljet mellan olika alternativ. Lindh (1996) visade att folk ofta håller fast vid gamla val och att man inte söker ny information när man reser. Kollektivtrafikbarometern visade att år 2009 instämde enbart % i att man överväger vilka alternativa färdsätt man kan använda för sina dagliga resor. 40 % av kollektivresenärerna och 55 % av allmänheten övervägde sällan eller aldrig vilka alternativa färdsätt de kunde använda. 2.4 Vad är ett restidsvärde I både företagsekonomiska och samhällsekonomiska bedömningar av trafikinvesteringar och andra trafikårtaganden vägs kostnader mot nyttor för att avgöra om en insats är lönsam. I en sådan kalkyl är uppgifter om hur resenärer värderar sin restid ofta en tungt vägande nyttopost. Tidsvärdet brukar i ekonomisk teori definieras som kvoten av den marginella nyttan av tid och den marginella nyttan av pengar. Tidsvärdet kan även ses som en direkt som betalningsvilja för en restidsvinst. Modellen utgår då från att människor grundar sina val på hur mycket man är beredd att betala för en tidsvinst av en given storlek. Tidsvärdet skattas då direkt, i stället för som en kvot mellan marginalnytta av tid och marginalnytta av pengar. Resenärers restidsvärderingar tar man har reda på genom att i värderingsstudier fråga hur mycket en resenär är beredd att betala för att kunna komma fram snabbare. Exempelvis är restidsvärdet för resor som är längre än tio mil med buss 71 kronor per timme. Det ska tolkas som att en genomsnittsresenär är beredd att betala 71 kronor mer för sin biljett om en längre bussresas restid skulle kunna kortas med en timme. Eftersom resenärers värdering av restid är så viktig för de samhällsekonomiska beslutsunderlagen genomför den s.k. ASEK regelbundet en översyn av kalkylförutsättningarna inklusive initierar nya datainsamlingar. ASEK står för Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyler, som består av representanter för statliga verk, Länsstyrelsen, Vinnova och SIKA. Verksgruppen består av repre-

18 sentanter för Banverket, Vägverket 2, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Naturvårdsverket och Boverket. Under perioden har ett forskningsprojekt med syfte att ta fram nya tidsvärden för olika resenärsgrupper pågått (WSP, 2010). Även anslutningstid och turintervall är ett slags värdering av tid. De kan därför behandlas som vikter i förhållande till åktid. Det monetära värdet av anslutningstid och turintervall fås genom att multiplicera vikterna med åktidsvärdet. 2.5 Samband mellan olika metoder Det finns samband mellan olika metoder och olika begrepp. Det är t.ex. sannolikt att ett färdmedel som man har en positiv attityd till i en attitydstudie också skulle vara ett som föredras i en värderingsstudie. Om dessa samband skulle vara lätta att fastställa och linjära skulle man kanske inte behöva så många olika metoder Resstandard och kvalitetsbrister Det finns en skillnad mellan begreppen standard och kvalitet i samband med trafikplanering och resande. Standard betyder enligt ordboken måttstock eller nivå. Det behöver inte ligga någon värdering av typen positivt eller negativt i denna nivå, men av trafikplanerare används det ofta på ett värderande sätt. Warsén/Göthlin (1993) anser att standard ägs av företaget i motsats till kvalitet som ägs av kunden. Senare års definitioner av kvalitet har på ett eller annat sätt sin utgångspunkt i kundens värdering eller upplevelser av kvalitet, t.ex. 3 Kvalitet är sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov. De som arbetar med prognoser och värderingar ser framför allt till den vänstra sidan av Figur 3 nedan. Man ser här till möjligheterna att genom ökad trafikstandard, t.ex. kortare restider eller högre turtäthet, öka attraktiviteten; resenärernas värdering av utbudet. Många som arbetar med kvalitet i trafikföretag koncentrerar sig i stället på den högra sidan av Figur 3. Där handlar det om att ge de kunderna produkter de är nöjda med. Det handlar alltså om att uppnå den standard man har utlovat - att undvika kvalitetsbrister men inte om att öka standarden. 2 Banverket och Vägverket slogs den1 april 2010 ihop till Trafikverket. 3 ISO och ISO 9004/2 (Svensk standard och internationell standard) 14

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen STEMMA-möte Lena Winslott Hiselius, Lunds Tekniska Högskola Hans Thorselius, Danielsondosk AB Projektet Målet är att öka kunskapen om vad som

Läs mer

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Har kollektivtrafikbranschen ett ensidigt angreppssätt? Torbjörn Eriksson & Mats Johansson Urbanet AB Strukturer ANDELAR/ RESANDE/ NÖJDHET 24

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör:

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22 HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson VINNOVA rapport VR 2001:22 VARFÖR VÄLJER FOLK FÄRDMEDEL SOM DE GÖR? Restid och reskostnad är viktigt men inte allt.

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Sverige Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING Stina Johansson, Helena Sjöstrand, Helena Svensson Inst för Teknik och Samhälle, avd för Trafikplanering, LTH Box 118, S-221 00 LUND, Sweden tel

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim Kundundersökning mars 2011 Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Kundundersökning juli 2014

Kundundersökning juli 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Kongsvinger

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Kongsvinger Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Tåg Karlstad - Kongsvinger Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Hemavan - Vilhelmina - Arlanda

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Hemavan - Vilhelmina - Arlanda Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: NEXTJET Trafikslag: Flyg Sträcka: HEMAVAN-VILHELMINA-ARLANDA

Kundundersökning mars 2012. Operatör: NEXTJET Trafikslag: Flyg Sträcka: HEMAVAN-VILHELMINA-ARLANDA Kundundersökning mars 2012 Operatör: NEXTJET Trafikslag: Flyg Sträcka: HEMAVAN-VILHELMINA-ARLANDA Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid

Läs mer

RAPPORT 2010:11. Trafikanters värdering av tid Den nationella tidsvärdesstudien 2007/08. Slutversion (2010-06-30) Analys & Strategi

RAPPORT 2010:11. Trafikanters värdering av tid Den nationella tidsvärdesstudien 2007/08. Slutversion (2010-06-30) Analys & Strategi RAPPORT 2010:11 Trafikanters värdering av tid Den nationella tidsvärdesstudien 2007/08 Slutversion (2010-06-30) Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

Årsrapport 2013 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2013 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2013 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik INNEHÅLL Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se 1 SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN...

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ

Kundundersökning mars 2012. Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ Kundundersökning mars 2012 Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP Ett ledande forskningscentrum I april 2006 bildades SAMOT, the Service and Market Oriented Transport Research Group. Det är ett Vinn Excellence

Läs mer

Attitydundersökning Trelleborgsbanan 2014

Attitydundersökning Trelleborgsbanan 2014 RAPPORT Attitydundersökning sbanan Trafikverket Projektnummer: TRV /56 Yta för bild TMALL Rapport generell v. Trafikverket Postadress: Trafikverket, 9 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon:

Läs mer

Val av transporter i Aneby kommun

Val av transporter i Aneby kommun VTI notat 13 2003 VTI notat 13-2003 Val av transporter i Aneby kommun Författare Sonja Forward FoU-enhet Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer 40257 Projektnamn Aneby Uppdragsgivare Vägverket

Läs mer

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Kundundersökning juli 2011 Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

White Paper. Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30

White Paper. Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30 White Paper Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30 White paper: Kundlojalitet och Net Promoter Index Detta White Paper är en sammanfattning av MarketDirections Nyhetsdialog om kundlojalitet från

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Planerar vi kollektivtrafiken som folk egentligen vill ha den?

Planerar vi kollektivtrafiken som folk egentligen vill ha den? Planerar vi kollektivtrafiken som folk egentligen vill ha den? Stadsbyggnadsdagarna 2013 02 07 Torbjörn Eriksson Urbanet AB www.urbanet.se Kort om mig 2012 Urbanet AB i Sverige 2009-2011 Produktchef Nobina

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Resultatmätning Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Att mäta resultat av marknadsinvesteringarna Att följa upp och mäta resultaten

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Digitaliseringen skapar nya förutsättningar men också nya förväntningar. Människans beteende och livsstil har förändrats, digitaliseringen

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping

Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping Anders Peterson, Tekn Dr Avdelningen för kommunikations- och transportsystem (KTS) Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) Linköpings universitet/campus

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

TEAMBUSS Genom en kombination av flera ideér har vi gjort ett buss koncept för att få fler att åka buss.

TEAMBUSS Genom en kombination av flera ideér har vi gjort ett buss koncept för att få fler att åka buss. TEAMBUSS Genom en kombination av flera ideér har vi gjort ett buss koncept för att få fler att åka buss. Gratis bussåkande Lösning är att varje arbetande vuxen betalar en viss summa i skatt varje år och

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

ERFARENHETER AV SVENSKA SNABBTÅG INFÖR HÖGHASTIGHETSTÅG I DANMARK INLEDNING

ERFARENHETER AV SVENSKA SNABBTÅG INFÖR HÖGHASTIGHETSTÅG I DANMARK INLEDNING ERFARENHETER AV SVENSKA SNABBTÅG INFÖR HÖGHASTIGHETSTÅG I DANMARK Lotta Schmidt TRANSEK AB, Solna Torg 2, S-171 45 Solna, Sweden INLEDNING Det finns planer på att introducera höghastighetståg i Danmark

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Resurscentrum Kundundersökning 2011

Resurscentrum Kundundersökning 2011 Resurscentrum Kundundersökning 2011 September 2011 Genomförd av CMA Research AB Resurscentrum Kundundersökning 2011, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 5 Resultat kundnöjdhet

Läs mer

Marknadsundersökning. Mälardalens Högskola Handledare: Rolf Lövgren Produkt och processutveckling, KPP306 Individuell inlämningsuppgift, INL1

Marknadsundersökning. Mälardalens Högskola Handledare: Rolf Lövgren Produkt och processutveckling, KPP306 Individuell inlämningsuppgift, INL1 Marknadsundersökning 2010 Denna essä behandlar marknadsundersökningar ur ett produktutvecklingsperspektiv för att försöka finna en lämplig process för att ta reda på kundernas behov och önskemål. Mälardalens

Läs mer

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076 RAPPORT Marknadsundersökning Färja 14 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 13/45 Dokumenttitel: Marknadsundersökning Färja 14 Skapat av: Markör Marknad

Läs mer

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 DAGLIG VERKSAMHET STADSDELSRAPPORT HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 DAGLIG VERKSAMHET STADSDELSRAPPORT HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 DAGLIG VERKSAMHET STADSDELSRAPPORT HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN Kontakt: Sofie Hellström-Rückert Datum: Oktober 2014 Anna Ragnarsson Senior Consultant Tel:

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Kap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand. Bakgrund. Allmänt 2006-01-23

Kap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand. Bakgrund. Allmänt 2006-01-23 2006-01-23 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets regler om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder, (föreskrifter och allmänna råd), BFS 2006:xx, EBS 3 Konsekvensanalys enligt Verksförordningen

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 7. Tid och kvalitet i

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010 Malmö Airport Undersökning Grannar 2010 Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Attityder Sammanfattning/Slutsats Om undersökningen Postala enkäter som skickades

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK VARA KOMMUN BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK FÖRSOMMAREN 2006 KVÄNUM ARS P0765 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige i Vara kommun har beslutat att alla kommunens verksamheter skall följas upp

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska

Läs mer

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter AB Stelacon 2012-11-21 Agenda Stelacons uppdrag Måluppfyllelse med försöket Samhällsekonomiska effekter

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE Annika Molin är projektledare för Västtrafiks satsning på digitala skärmar. Infotainmentsystemet

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer