Värdering av tid, förseningar och trygghet i kollektivtrafiken. Maria Börjesson Biträdande föreståndare CTS, KTH
|
|
- Astrid Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Värdering av tid, förseningar och trygghet i kollektivtrafiken Maria Börjesson Biträdande föreståndare CTS, KTH
2 Nya tidsvärden 2008 (kr/h) genomsnittliga inko Sanna tidsvärden Tidsvärden evaluerad Regionala arbete Regional övrigt Långväga alla Regionala arbete Regional övrigt Bil, Stockholm Bil, övriga regioner Bil, alla regioner Buss (- Sthlm/Gbg) Tåg
3 Diverse problem vid estimering av tidsvärden Restidsvärdet = betalningsviljan för att förkorta restiden Beror av individens och resans egenskaper 1. Hur reder man ut vad som beror på vad? Och vad bör man rensa bort (om något)? 2. Tidsvärdet påverkas av egenskaper hos experimentet. Hur rensar man bort det?
4 Idé Which trip do you prefer? Travel Time 15 min Travel Time 10 min Travel Cost 30 SEK Travel Cost 35 SEK t 15, t c 30, c Bud kr h Bara två variabler => kan räkna ut ett tidsvärdes- bud Kan kolla hur många som accepterar budet (väljer det dyrare alternativet)
5 Resultat andel som inte accepterar budet 1 WTP bud
6 Vad är problemet med den traditionella metoden? Traditionell metod: U1 c1 t1 1 Om gumbel => logitmodell. U c t Tidsvärdet =
7 Kvot-ansats med variabler Anta att tidsvärdet W = exp( x + är normalfördelad slumpterm, x är kovariater, parametervektor Tidsvärdet blir lognormalfördelat y = 1{W < bud + } logistiskt fel, representerar slumpfel hos respondenten Kan nu estimera parametrarna Notera hur lätt det blir att stoppa in kovariater!
8 Val är referensberoende Experiment-artefakter Olika namn/fenomen: Loss aversion, inertia bias, WTP/WTA-gap, endowment effect etc. Fenomenen är verkliga men existerar bara på kort sikt På lång sikt finns ingen referens Men existerar i experimentsituationen! men har eg. inget med att valet är hypotetiskt att göra Dessa fenomen kan orsaka att värderingsstudier ger helt olika resultat! Biliststudien 1995, nya holländska studien: Mycket små tidsvinster i spelet (pga. korta resor) => väldigt låga tidsvärden
9 1. WTP-WTA-gapet Två särskilt viktiga fenomen Tidsvärdet högre för försämring än för förbättring Löst 2. Beroende av delta-t tidsvinstens storlek Större tidsvinst => högre tidsvärde
10 Wehight relative to VTT for t = 20 Effekt av t (tidsvinst i experimentet) ( small time savings ) t confidence low confidence high smoothed mean exp(dummy estimate)
11 VoT Effekten av kovariater alt. tidsnytta annantidsnytta restidsnytta alt. penganytta alt. penganytta u w u t (not. att det finns inget rent (situationsfritt) tidsvärde!) Tidsvärdet bör öka om lite tillgänglig tid (upptagen med annat) => hög alt. tidsnytta annat roligt att göra i st f att resa => hög alt. tidsnytta hög inkomst => låg alt. penganytta resan otrevlig /improduktiv => låg restidsnytta Specifikt för resa och inte person!
12 Vad påverkar tidsvärdet? Kopplat till personen: Saker som inte på påverkar: Kön Ålder Utbildning Saker som påverkar: Inkomst efter skatt. Elasticiteten Storstad/landsbygd. Stockholmsbilister 35 % högre. Hushållstyp. Småbarnsföräldrar 46 % högre. Sysselsättning Förvärvsarbetande 30 % högre. Kopplat till experimentet: Kopplat till resan: Saker som inte påverkar: Med/utan barn på resan Veckodag/helgdag Ärenden: arbetsresor Om man delade reskostnaden med annan person Saker som påverkar: Reslängd Biljettpris Restid Färdmedel Saker som påverkar: Undersökningsmetod (web/tele) Tidsskillnad mellan alternativen i varje val
13 Det verkar stämma med våra resultat Långväga tåg och långväga buss har många egenskaper - tidtabeller, avkopplande/produktivt. Men självselektion bör göra att tidsvärdet på det dyrare men snabbare tåget blir högre än på bussen. Långväga tåg och långväga bil har ofta kostnader och restider av samma storleksordning. Men tåget har många komfortfördelar framför allt är mer produktiv. Därmed bör man se lägre tidsvärde på tåg. Mean VTT Car, Stockholm Car, other regions Car, all regions Bus, all regions Train, all regions november 2009, 13
14 Alltså skillnader mellan färdmedel beror på: Skillnader i direkt nytta av tid Skillnader pga selektionseffeker Som beror på inkomst Barn / förvärvsarbete Icke observerbara skillnader, eg. man har bråttom, eller man har mer nytta av mer fritid än andra Ska vi ta hänsyn till skillnaderna i värderingen i CBA Ska vi TYCKA något om detta? Vad tycker du? Kan var viktig att ha i åtanke att samma person har olika tidsvärden i olika situationer, på olika resor och med olika färdmedel. 27 november 2009, 14
15 Man ska differentierar tidsvärdet! inkomsten speciell men inte avgörande Sanna tidsvärden Tidsvärden evaluerade för genomsnittliga inkomst Regionala arbete Regional övrigt Långväga alla Regionala arbete Regional övrigt Långväga alla Bil, Stockholm Bil, övriga regioner Bil, alla regioner Buss (- Sthlm/Gbg) Tåg Om nyttan stannar hos resenären så får man optimal nytta med de högra kolumnerna Men om nyttan sprids så gäller detta inte Renläriga ekonomer vill hålla sig till Kaldor-hicks
16 Studiens genomförande Värdering av trängsel i kollektivtrafik Sittande Stående Beläggningsgr Arbete Övrigt Arbete Övrigt ad 50 0,86 1, ,95 1, ,05 1,26 1,62 1, ,16 1,39 1,79 2, ,27 1,53 1,99 2, ,40 1,69 2,20 2, ,55 1,86 2,44 2,93
17 Studiens genomförande Värdering av anslutningstid/turtäthet Exempel på Stated Choice fråga Vilken resa föredrar du? Alternativ 1 Alternativ 2 Parametrar Åktid 20 min 15 min _Åktid Turintervall var 20:e min varje kvart _Turinterval Anslutningstid 5 min 10 min _Anslutningstid Jag väljer:
18 Trygghetsskapande faktorer i byggd miljö Funktionsmix Mix av socioekonomiska grupper Väl integrerat transportsystem Lång siktlängd längs trottoarer Gångstråk väl synliga från närliggande byggnader Inga trånga passager till entreer och gårdar Inga dåliga ljusförhållanden Möjlighet att se, synas och fly
19 Stated Choice experiment Hur påverkas resenärernas preferenser Åktid, turtäthet och gångtid av den byggda miljön? Siktlängd, öppenhet, ljusförhållanden Svårt att kontrollera dessa faktorer i faktisk resmiljö Kontrollerad gångmiljö genom bilder
20 Illustration Miljö 1 Miljö 2
21 Illustration Miljö 3 Miljö 4
22 Experiment 2 Vilken resa föredrar du, givet miljö 1? Alternativ 1 Alternativ 2 Åktid 20 min 15 min Turintervall var 20 min varje kvart Anslutningstid 5 min 10 min Jag väljer
23 Walk time weight Walk time weight Males Females Reference Open light Closed light Open dark Closed dark
24 Är det sh-lönsamt med belysing? Antag VTT = 71 kr / h Skillnaden mellan öppna och slutna miljöer är för kvinnor i dagsljus: 7,09 (2-1.2) / 1,8 = 32 kr/tim. För kvinnor i mörker 35 kr/h, för män i dagsljus 0 kr/h och för män i mörker 35 kr/h. Antag 50 procent kvinnor och att 33% av resorna sker i mörker: den genomsnittliga VTT skillnaden mellan öppna och slutna miljöer är då 22 kr/tim. Antag en gånghastighet 4,5 km/timmen. Värdet av att omvandla en "sluten" länken för en km till en öppen länken är värt 22/4.5 = 0,50 kr per resenär. Förutsatt 1000 personer och 300 dagar / år, skulle den årliga förmånen att vara kr
25 Men.plats för viss ödmjukhet. Kommunal planering = SEK-kalkyler i (mkt) begränsad utsträckning! Åtminstone än så länge Även i framtiden (?) Många begränsningar Komplexa synergier Kan ändå spela roll som principiellt argument: Tidigare forskning har visat att den här typen av åtgärder ofta är samhällsekonomiskt lönsamma..
26 Förseningar i kollektivtrafiken Scheduling model Reduced form Marginal utility Fosgerau and Karlström (2010): Depend on the travel time distribution Lost time at the origin due to Marginal traveling Travel times follows a know random utility distribution. Lost time at the origin due to Travelers chose their travel time arriving early optimally Lost time at the destination Present risk to respondents. 0 Time 0 Time (b) Late Arrrival
27 Spel 1: Scheduling modellen 3I. Avgång 1 Avgång 2 Starttid 15 min tidigare än idag 15 min senare än idag Restid 15 min längre än idag 10 min kortare än idag Biljettpris 8 kr lägre än idag 4 kr högre än idag Avstigning (som idag) 250 min senare än idag) Jag väljer: 1 2 Ställer in resan 3
28 Spel 2: Reducerad form 1II. Avgång 1 Avgång 2 Försening (om du gör resan varje vardag): En gång varannan månad är tåget 43 min försenat. Övriga resor är i tid. En gång varannan vecka är tåget 8 min försenat Övriga resor är i tid. Restid enl. tidtabell: 5 min längre än idag 10 min längre än idag Biljettpris 8 kr högre än idag 4 kr lägre än idag Jag väljer: 1 2 Ställer in resan 3
29 Resultat reducerad form Tidsvärde (kr/h) 74 Förseningstidsvärden p= p= p= p=
30 Skillnaden beror på. När man får information!
RAPPORT 2010:11. Trafikanters värdering av tid Den nationella tidsvärdesstudien 2007/08. Slutversion (2010-06-30) Analys & Strategi
RAPPORT 2010:11 Trafikanters värdering av tid Den nationella tidsvärdesstudien 2007/08 Slutversion (2010-06-30) Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet
Läs merSampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13
Sampers användardag Ny modell för långa resor Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13 Bakgrund Tidigare Vinnova-projekt om höghastighetståg. Genomfördes tillsammans med KTH Modelltekniska brister
Läs merSamhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik
Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 7. Tid och kvalitet i
Läs merResenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen
Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen STEMMA-möte Lena Winslott Hiselius, Lunds Tekniska Högskola Hans Thorselius, Danielsondosk AB Projektet Målet är att öka kunskapen om vad som
Läs merAngående tjänstetidsvärden
Nils Bruzelius Rev. 1: 1998-08-17 Angående tjänstetidsvärden 1. Inledning Jag hänvisar till: - brev från Patrik Nylander daterat den 22 juni 1998 - Persontidsvärden, Ett första utkast, 26 maj 1998, av
Läs merForskningsläget betr värdet av restidsvinster för privatresor i Sverige
Lars Hultkrantz 1998-12-30 Forskningsläget betr värdet av restidsvinster för privatresor i Sverige Inledning Nuvarande tidsvärden för restidsförändringar för resenärer som betalar sina resa med egna medel
Läs merData på individ/hushålls/företags/organisationsnivå. Idag större datamänger än tidigare
MIKROEKONOMETRI Data på individ/hushålls/företags/organisationsnivå Tvärsnittsdata och/eller longitudinella data o paneldata Idag större datamänger än tidigare Tekniska framsteg erbjuder möjligheter till
Läs merKollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson
Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad - fallstudie Stockholms tunnelbana Maria Börjesson Bakgrund En del misstror samhällsekonomiska kalkyler: - Tunnelbanan i Stockholm inte skulle ha
Läs merRuttval i modell och verklighet - erfarenheter från trängselskatteutredningen i Göteborg
Ruttval i modell och verklighet - erfarenheter från trängselskatteutredningen i Göteborg Karin Brundell-Freij, WSP Helena Sjöstrand, SWECO Finansiering från Trafikverket Ruttval i Emme Rutt med lägst generaliserad
Läs mer1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik
1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.
Läs merSjälvkörande fordon utifrån en samhällekonomsikt perspektiv
Självkörande fordon utifrån en samhällekonomsikt perspektiv Maria Börjesson Professor of Economics VTI Swedish National Road and Transport Research Institute KTH Royal Institute of Technology maria.borjesson@vti.se
Läs merFör logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z))
Logitmodellen För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: F(z) = e z /(1 + e z ) (= exp(z)/(1+ exp(z)) Funktionen motsvarar den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad logistiskt
Läs merFörseningar, restidsosäkerhet och trängsel i samhällsekonomiska kalkyler. Underlag till ASEK-arbetet 2002
Förseningar, restidsosäkerhet och trängsel i samhällsekonomiska kalkyler Underlag till ASEK-arbetet 2002 Jonas Eliasson Transek AB 3 maj 2002 Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION 3 2 FÖRSENINGAR, RESTIDSVARIATION,
Läs merVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIKENS TJÄNSTER - Implikationer för organisation, utveckling, planering och finansiering
VÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIKENS TJÄNSTER - Implikationer för organisation, utveckling, planering och finansiering Under VT 2011 planerar SAMOT att rekrytera en doktorand. Ämnesinriktning föreslås vara
Läs merSamkalk. Matrisprogram. Bilaga 1 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 3.4
Matrisprogram Bilaga 1 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 3.4 Beräkning för Nationella resor... 1 Beräkningsgång för personbilstrafikanter... 1 Använda begrepp och förkortningar...
Läs merResvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130
Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:
Läs merSamhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet
Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter
Läs merKollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad - fallstudie Stockholms tunnelbana. Maria Börjesson
Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad - fallstudie Stockholms tunnelbana Maria Börjesson Bakgrund En del gillar inte samhällsekonomiska kalkyler som beslutsunderlag. - Nyttan av större
Läs merSamhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid
Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 7 Värdering
Läs merKAN INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUR ÖKA PRODUKTIVITET OCH SYSSELSÄTTNING?
Foto Geran De Klerk, Unsplash KAN INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUR ÖKA PRODUKTIVITET OCH SYSSELSÄTTNING? Maria Börjesson Professor i nationalekonomi, VTI och KTH AVTAGANDE MARGINALNYTTA Stambanorna:
Läs merÖstgötaTrafikens undersökningar 2013
ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA
Läs merAnalysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0. Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar
Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 8.1. Värdering
Läs merBilaga 1. Matrisprogrammet
Bilaga 1. Matrisprogrammet Beräkning för Nationella resor Beräkningsgång för personbilstrafikanter Använda begrepp och förkortningar Beläggningsgrad Bil Dist ExistKvar Fordon GC InklSkatt IntOlKostn IntOlyckskostnad
Läs merGöteborgs trängselskatter: Fördelningseffekter ur konsumentoch medborgarperspektiv.
Göteborgs trängselskatter: Fördelningseffekter ur konsumentoch medborgarperspektiv. Jonas Eliasson Professor Transport Systems Analysis, KTH Royal Institute of Technology Att mäta fördelningseffekter Hur
Läs merKollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD. Anders Wretstrand
Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD T fikd LTH 2012 05 08 Trafikdag LTH 2012-05-08 Anders Wretstrand Agenda Definition Resandet Värderingar Kollektivtrafik en användbar tjänst? Äldres
Läs merKundundersökning mars 2013. Trafikslag:
Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning
Läs merArbetsresan ur ett genusperspektiv
Arbetsresan ur ett genusperspektiv Ana Gil Solá, fil. lic. & doktorand - Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet Varför denna föreläsning? Arbetsresan utgör ca 1/3
Läs merJämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Jämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus KTH Järnvägsgrupp
Läs merTID OCH KVALITET I PERSONTRAFIK
TID OCH KVALITET I PERSONTRAFIK Delrapport December 2002 Förord Enligt regleringsbrevet för 2000 ska påbörja en revidering av samhällsekonomiska metoder och viktigare kalkylvärden. En delredovisning av
Läs merMarknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?
Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Har kollektivtrafikbranschen ett ensidigt angreppssätt? Torbjörn Eriksson & Mats Johansson Urbanet AB Strukturer ANDELAR/ RESANDE/ NÖJDHET 24
Läs merVärdering av komfort och minskning av trängsel i kollektivtrafiken
VTI notat 20-2015 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Värdering av komfort och minskning av trängsel i kollektivtrafiken En sammanfattning VTI notat 20-2015 Värdering av komfort och minskning av
Läs merSamlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet
Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet 2018 2029 Förändrad förseningstid persontåg Åtgärdsplan 2018-2029 1(12) Kopia till: Förändrad förseningstid persontåg
Läs merPM samhällsekonomisk nyttoberäkning av Västlänkens avlastande trängseleffekt
PM samhällsekonomisk nyttoberäkning av Västlänkens avlastande trängseleffekt TRAFIKVERKET Enkla modeller paket 1 Åtgärdsplaneringen 2013-06-07 Enkla modeller paket 1 Åtgärdsplaneringen PM samhällsekonomisk
Läs merFördelningseffekter av trängselavgifter
Fördelningseffekter av trängselavgifter Metodik och en fallstudie för Stockholm Jonas Eliasson Transek AB Syfte Utveckla metodik för beräkning av fördelningseffekter inkomst, kön, geografi, hushållstyper
Läs merManual för Mötesplaneraren. Mötesplaneraren är framtagen av Samtrafiken på uppdrag av SÖT-samarbetet och tidförtåg.
Manual för Mötesplaneraren Mötesplaneraren är framtagen av Samtrafiken på uppdrag av SÖT-samarbetet och tidförtåg. Detta är Mötesplaneraren Mötesplaneraren ger dig mötestider efter tidtabellen, så att
Läs merFör logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z))
Logitmodellen För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: F(z) = e z /(1 + e z ) (= exp(z)/(1+ exp(z)) Funktionen motsvarar den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad logistiskt
Läs merHur har de långsiktiga persontrafikprognoserna stämt med utfallet? Föredrag Matts Andersson
Hur har de långsiktiga persontrafikprognoserna stämt med utfallet? Föredrag 2016-03-24 Matts Andersson Om projektet Finansierat av Trafikverket Ett delprojekt om personprognoser, ett om godsprognoser.
Läs merVägverket publikation 2003:95
VEM VINNER OCH VEM FÖRLORAR PÅ TRÄNGSELAVGIFTER? FÖRDELNINGSEFFEKTER AV TRÄNGSELAVGIFTER I STOCKHOLM Vägverket publikation 2003:95 FÖRDELNINGSEFFEKT AV AVGIFTER Med fördelningseffekter avses hur olika
Läs merNulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden 2011-06-08. Krister Sandberg
Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden 2011-06-08 Krister Sandberg Uppdrag: Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Syfte Kunskapsunderlag om hur arbetspendling ser ut i storstadsområdena
Läs merKunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning
Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?
Läs merEFFEKTER AV SAMTRAFIK. Systemsamband och nätverkseffekter i kollektivtrafiken. Analys & Strategi
EFFEKTER AV SAMTRAFIK Systemsamband och nätverkseffekter i kollektivtrafiken Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi
Läs merÄr mer transporter bra eller dåligt?
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Är mer transporter bra eller dåligt? Jonas Eliasson Professor i Transportsystemanalys, KTH Centrum för Transportstudier & Institutionen för Transportvetenskap Men nya
Läs merUtredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun
2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun
Läs merPeak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies
Peak Car Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH Director Centre for Transport Studies Goodwin, Phil. "Peak travel, peak car and the future
Läs merKapacitet och punktlighet på dubbelspår. KTH Järnvägsgrupp Trafik och Logistik Anders Lindfeldt
Kapacitet och punktlighet på dubbelspår KTH Järnvägsgrupp Trafik och Logistik Anders Lindfeldt anders.lindfeldt@abe.kth.se Ny modell för att beräkna kapacitet på dubbelspår Syfte: - Att förenkla och snabba
Läs merTNSL10 Trafikinfrastruktur och planering
Innehåll TNSL10 Trafikinfrastruktur och planering Föreläsning 2 VT2, 2013 Prognosmodeller april 2013 1 2 Modellering Typer av trafikmodeller Syftet med modeller Beskriva och analysera en situation. Underlätta
Läs merStatistiska Institutionen Gebrenegus Ghilagaber (docent)
Statistiska Institutionen Gebrenegus Ghilagaber (docent) Lösningsförslag till skriftlig tentamen i FINANSIELL STATISTIK, grundnivå, 7,5 hp, VT09. Onsdagen 3 juni 2009-1 Sannolkhetslära Mobiltelefoner tillverkas
Läs merAnalysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1. Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid
Version 2018-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1 Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 Innehåll 7 Värdering
Läs merPrediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta
Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Digitaliseringen skapar nya förutsättningar men också nya förväntningar. Människans beteende och livsstil har förändrats, digitaliseringen
Läs merVärdering av resurserna och effekterna
Värdering av resurserna och effekterna Varor och tjänster där marknadspriser finns Resurser och effekter som saknar marknadspriser En ej marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering
Läs merTotalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.
Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter
Läs merZayera Khan, inuse AB Enkätundersökning WUD: Trafikupplevlser och kollektivtrafiken Sida 1
KÖN 8 7 6 5 4 3 1 Kvinna Man Zayera Khan, inuse AB Enkätundersökning WUD: Trafikupplevlser och kollektivtrafiken Sida 1 HÖGSTA UTBILDNING 10 9 8 7 6 5 4 3 1 Gymnasium Högskola eller Universitet Zayera
Läs merKVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN
KVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN KVALITETEN SPELAR ROLL För att nå målet med ett fördubblat kollektivtrafikresande gäller det att inte bara locka nya resenärer utan också att
Läs merTNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011
TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg Anders Peterson, ITN 2 november 2011 Översikt Resvaneundersökning (RVU) Vad kan man få fram med en
Läs merMULTIPEL IMPUTATION - Ett sätt att hantera problemet med missing data
MULTIPEL IMPUTATION - Ett sätt att hantera problemet med missing data Pär-Ola Bendahl IKVL, Avdelningen för Onkologi Lunds Universitet Par-Ola.Bendahl@med.lu.se Översikt Introduktion till problemet Enkla
Läs merSimuleringsbaserad optimering av tidtabeller (KAJT-projekt: FlexÅter) Johan Högdahl
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Simuleringsbaserad optimering av tidtabeller (KAJT-projekt: FlexÅter) Johan Högdahl KAJT-dagar 2018, 17 april 2018. Metod: Kombinerad optimering och simulering Olika frågeställningar
Läs merNY METOD FÖR ATT ANALYSERA LÅNGVÄGA PERSONTRANSPORTER I SVERIGE - BASERAD PÅ VIPS-SYSTEMET -
NY METOD FÖR ATT ANALYSERA LÅNGVÄGA PERSONTRANSPORTER I SVERIGE - BASERAD PÅ VIPS-SYSTEMET - AUGUSTI 1997 Kjell Jansson Dette paper blev præsenteret på Trafikdage '97. På grund af forskellige forviklinger
Läs merPressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.
Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång
Läs merEffektredovisning för BVGv_017 Ramnäs- Brattheden,mötesspår
2008-12-03 x PM Effektredovisning för BVGv_017 Ramnäs- Brattheden,mötesspår Handläggare: Håkan Berell Telefon: 070-307 04 43 e-post: hakan.berell@wspgroup.se Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3
Läs merFörändrade tågförseningar ny höghastighetsjärnväg enligt US2X
1(12) Kopia till: Förändrade tågförseningar ny höghastighetsjärnväg enligt US2X Inledning Utbyggnad av en höghastighetsbana innebär ett tillskott av kapacitet till järnvägsnätet. De tågförseningar som
Läs merBilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010
Bilaga pressinformation 2011-02-02 Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010 Kollektivtrafikbarometern är en nationell undersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk
Läs merNedan redovisas vilka kalkylvärden/parametrar som studerats samt kommentarer till genomförda beräkningar och resultat.
Banverket/HK 1999-02-16 Lena Wieweg Känslighetsanalyser, järnvägsinvesteringar 1. Beskrivning Med syfte att studera kalkylresultatens känslighet för förändringar av ett antal kalkylvärden/parametrar har
Läs merAnalytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor
Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp
Läs merKan vi prognosera trängselavgifters effekter?
Kan vi prognosera trängselavgifters effekter? Eller Trängselskatterna funkade i Stockholm undantag eller allmängiltig slutsats? Jonas Eliasson, Maria Börjesson, Dirk van Amelsfort, Karin Brundell-Freij,
Läs merKundundersökning mars 2013. Trafikslag:
Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning
Läs merResa Att ta sig runt. Att ta sig runt - Platser. I am lost. Du vet inte var du är
- Platser I am lost. Du vet inte var du är Can you show me where it is on the map? Be om att bli visad en viss plats på en karta Where can I find? Fråga om en viss... a bathroom?... a bank/an exchange
Läs merMarknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79
Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en
Läs merSampers användardag 2013-06-18
Sampers användardag 2013-06-18 Dagordning Sampers användardag 18 juni 2013 Inledning 9:30-10:00 Modellens känslighet 10:00-11:00 Kalibrering och validering 11:00-11:30 Lunch 11:30-12:30 Kalibrering och
Läs merSammanfattning. Kalkylerna är robusta
Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra
Läs merA. Introduction. Sammanfattning
1 Sammanfattning Modern persontrafik med tåg kan få stor betydelse för medborgarna, näringslivet och för den regionala utvecklingen. Människor kan göra resor över dagen till arbete och i tjänsten med moderna
Läs merResenärernas värdering av kvalitetsfunktioner
Bulletin 267, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Samtrafiken Resenärernas värdering av kvalitetsfunktioner vid bytespunkter Tillämpningsrapport Hans Thorselius
Läs merVärdering av restidsbesparingar vid gång- och cykelresor
VTI notat 11 2014 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Värdering av restidsbesparingar vid gång- och cykelresor Tre sammanfattningar Gunilla Björklund Förord Detta notat består av tre sammanfattningar
Läs merResa Att ta sig runt. Att ta sig runt - Platser. Du vet inte var du är. Be om att bli visad en viss plats på en karta. Fråga om en viss servicepunkt
- Platser I am lost. Du vet inte var du är Can you show me where it is on the map? Be om att bli visad en viss plats på en karta Where can I find? Fråga om en viss I am lost. Can you show me where it is
Läs merFÅ FRAM INDATA. När inga data finns!? Beslutsfattarens dilemma är att det är svårt att spå! Särskilt om framtiden!
FÅ FRAM INDATA När inga data finns!? Beslutsfattarens dilemma är att det är svårt att spå! Särskilt om framtiden! (Falstaff Fakir) Svårigheter att få fram bra information - en liten konversation Ge mig
Läs merResvanor i Stockholms län 2015
1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år
Läs merResvanor i Stockholms län 2015
1 Resvanor i Stockholms län 2015 Haninge kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år Drygt
Läs merÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun
Underlagsrapport till ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun TRAFIKANALYSER Uppsala 2030 TEKNISK RAPPORT Trafikanalyser Uppsala ÖP 2030 WSP Analys & Strategi Peter Almström och Lars Pettersson 2009-10-26
Läs merPaneldata och instrumentvariabler/2sls
Extra anteckningar om paneldata; Paneldata och instrumentvariabler/2sls Oavsett REM, FEM eller poolad OLS så görs antagandet att Corr(x,u) = 0, dvs att vi har svagt exogena regressorer. Om detta inte gäller
Läs merBetrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa.
Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. Anta att budgeten för utbytet är beräknad på att kopparhalten ligger på 70 %. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten
Läs merOmställning av busstrafiken till eldrift
Omställning av busstrafiken till eldrift Vilka blir konsekveserna? Maria Xylia, Tekn. Lic. KTH Royal Institute of Technology Energy and Climate Studies (ECS) Integrated Transport Research Lab (ITRL) Biodrivmedel
Läs merIdéer till nya tunnelbanor: några översiktliga analyser
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Idéer till nya tunnelbanor: några översiktliga analyser Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Institutionen för Transportvetenskap och Centrum för Transportstudier
Läs merBV Banverket UA Förändrad tillgänglighet % Arbetsplatser. Analys & Strategi 37 0,00-1,00 1,00-2,00 2,00-3,00 3,00-4,00 4,00 -
Banverket UA 2030 I detta alternativ framträder de största effekterna i ett band i norra Götaland/södra Svealand, samt i ett sammanhängande område norr om Mälaren längs hela Norrlandskusten. BV 2030 Förändrad
Läs merSamhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar
Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 8.1. Värdering av
Läs merKundundersökning mars 2013. Trafikslag:
Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning
Läs merAnalysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1. Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar
Version 2018-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1 Kapitel 8 Kostnad för trängsel och förseningar G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 8.1. Värdering
Läs merJÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15
JÄRNVÄGSUTREDNING Sundsvall Härnösand Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 Titel: PM Timrå resecentrum Utgivningsdatum: 2013-10-15 Utgivare: Trafikverket
Läs merTranås stationsläge på HH
11 mars 2016 Tranås stationsläge på HH En knutpunkt mellan Södra stambanan och Götalandsbanan anders.rosen@tranas.se 1 Sverigeförhandlingens bud I budet ingår även medfinansiering 300 mkr, förskottering
Läs merNovember 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik
November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som
Läs merHur påverkar Västlänken resenärernas vardag?
Hur påverkar Västlänken resenärernas vardag? Visionen förutsätter att Västlänken genomförs enligt alternativet Haga Korsvägen. Stadsbyggnadskontoret om Vision Älvstaden, PM 2012-08-16 (diarienr 0635/11
Läs merSårbarhetsanalys för Stockholms kollektivtrafiknät. Erik Jenelius Oded Cats Institutionen för transportvetenskap, KTH
Sårbarhetsanalys för Stockholms kollektivtrafiknät Erik Jenelius Oded Cats Institutionen för transportvetenskap, KTH Bakgrund Störningar i kollektivtrafiken ett välkänt problem Skillnader mot biltrafik
Läs merMissing data och imputation eller Får man hitta på data? Lars Lindhagen, UCR 2014-05-21
Missing data och imputation eller Får man hitta på data? Lars Lindhagen, UCR 2014-05-21 Inledning Saknat data finns alltid, åtminstone i stora registerstudier. Ett problem som måste hanteras på något sätt.
Läs merTrafikverket Resvanor Partille Kommun 2017
Trafikverket Resvanor Partille Kommun 217 1 Sammanfattning Bakgrundsvariabler: Det är något fler män än kvinnor som svarat på undersökningen och ungefär hälften av respondenterna är mellan 45-64 år. Cirka
Läs merVärdering av restidsbesparingar vid cykelresor
VTI notat 26-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Värdering av restidsbesparingar vid cykelresor Gunilla Björklund Björn Carlén Förord Detta notat är en första avrapportering av de av Trafikverket
Läs merTANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV 2018
TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV 2018 med sikte på framtiden #friluftsliv Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-22 1 "Vilken prislapp har naturen?" Scott Cole, miljöekonom Friluftsliv
Läs merRemissvar angående införande av ramavtal för nyttjande av infrastrukturkapacitet på järnväg
1(6) Trafikverket trafikverket@trafikverket.se anders.svensson@trafikverket.se Er referens TRV 2012/48987 Diarienummer Utr. 2012/48 Datum 2012-09-17 Remissvar angående införande av ramavtal för nyttjande
Läs merThe national negociation of housing and infrastructure. BEST workshop on traffic planning. 4 November 2015
1 The national negociation of housing and infrastructure BEST workshop on traffic planning 4 November 2015 2 Content About the negotiation About the role and work of the Transport Administration About
Läs merHur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015
Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel
Läs merHUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22
HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson VINNOVA rapport VR 2001:22 VARFÖR VÄLJER FOLK FÄRDMEDEL SOM DE GÖR? Restid och reskostnad är viktigt men inte allt.
Läs merKostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar
Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet
Läs merLongitudinell validering av svenska persontrafikprognoser. Föredrag på Sampersdagen Matts Andersson
Longitudinell validering av svenska persontrafikprognoser Föredrag på Sampersdagen 2015-12-15 Matts Andersson Om projektet Ett delprojekt om personprognoser, ett om godsprognoser. Denna presentation gäller
Läs mer