HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22

Transkript

1 HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson VINNOVA rapport VR 2001:22

2 VARFÖR VÄLJER FOLK FÄRDMEDEL SOM DE GÖR? Restid och reskostnad är viktigt men inte allt. Även faktorer som bekvämlighet, pålitlighet, status, information och mycket annat spelar roll för vilket färdmedel vi väljer för våra resor. Vi har intervjuat stockholmare om hur de resonerar om sitt val av färdmedel till arbetet, och kompletterat med statistiska undersökningar. (Undersökningen beskrivs på baksidan). RESTID Snabbast svarar de allra flesta när man frågar folk om den viktigaste fördelen med deras färdmedel. Restiden är den överlägset viktigaste orsaken till varför folk väljer det färdmedel de gör. Restid är inte bara tiden man befinner sig i vagnen eller bussen. Väntetider och byten spelar stor roll. Det är viktigt att turtätheten är hög och att tidtabellerna är anpassade, särskilt i lågtrafik. RESKOSTNAD Förutom restiden spelar förstås reskostnaden stor roll. Särskilt de som åker kollektivt anger reskostnaden som en viktig faktor. 30-dagarskort känns inte dyrt om man jämför med vad det skulle kosta att åka bil. Däremot tycker många att det är dyrt med kollektivtrafik om man betalar kontant eller med kuponger. 2

3 ÄR RESTID OCH RESKOSTNAD ALLT? Restid och reskostnad förklarar mycket av färdmedelsvalet men inte allt. Många åker bil fast de har bra kollektivmöjligheter. Ofta beror det på att bilen behövs i jobbet eller för att uträtta ärenden på hemvägen, men inte heller det förklarar alla bilisters val. Å andra sidan finns det också många som åker kollektivt fast de själva anger att bil skulle gå fortare. I många fall spelar reskostnaden stor roll, men inte heller det förklarar alla kollektivresenärers val. Restid och reskostnad räcker inte alltid till för att förklara färdmedelsval. Det som inte syns i restids- och reskostnadssiffror är bland annat komfortfaktorer, pålitlighet och trygghet. Till de viktigaste komfortfaktorerna hör tillgången på sittplatser och hur bekväma de är, vagnarnas standard och hållplatsers och stationers standard och underhåll. Komfortfaktorer är viktiga när man väljer färdmedel. Pålitlighet är att man vet att bussen eller tåget kommer på utsatt tid, att restiden är den angivna och att man får information om det är några störningar i trafiken. VAD ÄR VIKTIGAST ATT FÖRBÄTTRA I KOLLEKTIVTRAFIKEN? Genom analys av resenärernas svar kan man isolera de förbättringar som är mest angelägna, dvs. faktorer som anses mycket viktiga men håller för låg kvalitet idag. VIKTIGASTE FÖRBÄTTRINGAR 1. Tunnelbanans tidpassning 2. Städningen i tunnelbanan 3. Pendeltågens turtäthet 4. Temperaturen i bussarna 5. Bussarnas tidpassning 6. Bussarnas turtäthet 3

4 OLIKA MÄNNISKOR Vi har frågat människor varför de valt det färdmedel de valt, och vilka fördelarna är med just deras färdmedel utöver restid och reskostnad. VARFÖR TUNNELBANA? Så här svarade tunnelbaneresenärerna: korta väntetider behöver inte kunna tidtabellen slipper byten kan läsa under resan Målet med en transport är att komma fram. Tunnelbaneresenär. VARFÖR BUSS? Så här svarade bussresenärerna: Vi är skapta till att åka ovan jord. Underjorden är till för mullvadar. Bussresenär. trevligt med utsikt slipper bilköer går ofta hållplatserna ligger nära starten respektive målet för resan bra för miljön bekvämt, rofyllt, skönt, lugnt, tyst rent och städat 4

5 OLIKA FÄRDMEDEL VARFÖR PENDELTÅG? Så här svarade pendeltågsresenärerna: Man kan läsa eller jobba på tåget. Om det finns sittplatser. sittplats pålitlig tidshållning praktiskt regelbundna tidtabeller lättåtkomligt, enkelt, nära kan läsa på resan OLIKA FÖRDELAR. VARFÖR BIL? Så här svarade bilisterna: bekvämt krångligt att åka kollektivtrafik behöver inte passa avgångstider kan utföra ärenden på vägen slipper trängsel behöver bilen i arbetet tryggt kan lyssna på radio eller prata i telefon kommer ända fram till dörren pålitligt oregelbundna arbetstider Med bil kommer man ända fram. 5

6 KOMFORT Det är viktigt att resan är bekväm. Gott om sittplatser, få byten och busskurer med bra belysning är några saker som värdesätts högt, liksom benutrymme och tyst gång ombord. De nya tunnelbanevagnarna är uppskattade bland annat för detta. SITTPLATS VIKTIGAST Viktigare än nya vagnar och stationer är att det inte är för trångt på bussar och tåg. Tillräckligt med sittplatser är den allra viktigaste komfortfaktorn. Det gäller särskilt för längre resor. Toleransen är högre mot att få stå kortare resor, särskilt inne i stan eller under rusningen. INGEN GILLAR TRÄNGSEL (1) Bilister nämner ofta trängseln i kollektivtrafiken i rusningstid som ett skäl att åka bil. Tunnelbanan trängs man i. Usch tycker bilister. INGEN GILLAR TRÄNGSEL (2) Kollektivresenärer nämner ofta bilköerna under rusningen som ett skäl att åka kollektivt. Om det är lagom med människor är det trevligt att resa kollektivt. Är det för mycket människor blir det trångt och är det för få känns det otryggt. Bilköer trängs man i. Usch tycker kolllektivresenärer. 6

7 NYA TUNNELBANEVAGNEN BRA De nya tunnelbanevagnarna uppskattas av resenärerna. De har gjort att många har fått en mer positiv inställning till tunnelbanan. Däremot är meningarna delade om de nya blå bussarna. Vissa gillar dem, andra inte, men de flesta är likgiltiga. Detsamma gäller för de nyinredda pendeltågsvagnarna. Nya tunnelbanan. Omtyckt och har förmodligen fått fler att åka tunnelbana. Temperaturen spelar också roll. Det är ofta för varmt eller för kallt på bussarna, tycker många. HÅLLPLATSER OCH STATIONER De nya busskurerna med regnskydd och belysning är en stor förbättring jämfört med busstolpar. Så kallade bussöar upplevs som osäkra. Många uppskattar om det är rent och snyggt på tunnelbane- och pendeltågsstationer. God belysning är viktigt. En del av dem som åker buss eller bil nämner standarden och renhållningen på stationerna som ett skäl att inte välja tunnelbana eller pendeltåg. Däremot nämns inte detta spontant som ett problem av dem som åker tunnelbana eller pendeltåg. I praktiken verkar inte stationernas renlighet och underhåll spela någon mätbar roll för vilket färdmedel folk väljer. VAD ÄR FÖRBÄTTRINGARNA VÄRDA? BETALNINGSVILJA FÖR KOMFORT Sittplats 85 kr/mån Ny station p-tåg 53 kr/mån Ny station t-bana 73 kr/mån Ny station buss 33 kr/mån Ny t-banevagn 27 kr/mån Genom att studera hur människor väljer mellan alternativ med olika kostnad och komfort kan man mäta betalningsviljan för olika komfortfaktorer. Listan toppas av tillgång till sittplats. Om det alltid finns sittplatser är man beredd att betala 85 kr mer för månadskortet än om det aldrig finns sittplatser. Nya stationer syftar på stationer eller busskurer med hög standard, elektroniska infomationstavlor osv. Att alltid få åka i nya tunnelbanevagnar i stället för bara gamla är värt 27 kr på månadskortet. 7

8 Restid är inte bara tiden man befinner sig i vagnen eller bussen. Väntetider och byten spelar stor roll. Det är viktigt att turtätheten är hög. Flera som åker pendeltåg, eller överväger att göra det, anger den låga turtätheten som ett stort problem. Att turtätheten är så låg utanför rusningen nämns också som ett problem. Det gör att många med oregelbundna arbetstider inte ser kollektivresande som ett alternativ. Väntetid är värre än åktid. TURTÄTHET På tvären är det svårt att åka. Sådana resor tar ofta lång tid och kräver många byten om man åker kollektivt. Det upplevs som ett stort problem att samordningen av tidtabellerna är för dålig, framförallt vid tider då turtätheten är låg. På tvären är det svårt att åka. 8

9 Pålitlighet är mycket viktigt. Man måste kunna lita på att bussen eller tåget kommer, och att den kommer i rätt tid. Särskilt i lågtrafik är det viktigt att trafiken går som den ska. Trots att många tyckte att tunnelbanan kändes otrygg på natten saknade de ändå att tunnelbanan inte går lite längre inpå kvällen och natten. Motiveringen var att bussarna inte kom i tid och ibland inte kom alls. PÅLITLIGHET Att få vänta några minuter upplevs inte som så farligt. Blir förseningarna värre är det däremot ett stort problem. Allra värst är bussar och tåg som går för tidigt, vilket många tycker har blivit vanligare de senaste åren. Bussar som är så fulla att de kör förbi hållplatser gör många irriterade. De flesta anser att kollektivtrafiken var långt ifrån tillräckligt pålitlig idag. 9

10 Informationen är bättre om man åker tunnelbana eller pendeltåg än om man åker buss, tycker många. Det är lätt att hitta med tunnelbanan eftersom linjekartan är så tydlig. Busslinjerna, däremot, är ett enda virrvarr. Å andra sidan kan man fråga busschauffören, vilket flera anför som en fördel med buss. Tunnelbanan går så ofta att man inte behöver veta tidtabellen, påpekade många. Pendeltågens tidtabeller är regelbundna och lätta att lära sig, men bussarnas är svåröverskådliga. Hållplatsutrop och information om när nästa buss kommer är uppskattat. Busslinjerna är bara ett virrvarr. INFORMATION Vad vet bilister egentligen om kollektivtrafiken? Överlag är de rätt väl bekanta med den. Även bland inbitna bilister tar de flesta buss eller tåg in till stan då och då. Hur lång tid det skulle ta att till exempel ta sig till arbetet i rusningstrafik med kollektivtrafik är dock många mer osäkra på, även om en del hade bra koll på det. Tunnelbanan är bra för lantisar. Det är lätt att hitta och den går ofta. SL-upplysningen användes och uppskattades av såväl bilister som kollektivresenärer. 10

11 Buss känns tryggare än tunnelbana. Man väntar på bussen ovan mark och det finns en busschaufför. I tunnelbanan riskerar man att bli ensam i vagnen, vilket särskilt på natten upplevs som otryggt. En del tycker att själva tunnelfärden känns obehaglig. Att åka i tunnlar är läskigt. Några tycker att busshållplatserna ibland är utformade så att man riskerar att bli påkörd. Dessutom har förarna ibland en körstil som medför en risk att man ramlar i bussen och skadar sig. TRYGGHET&SERVICE Några framhöll att servicen var bättre med buss, eftersom man kan fråga busschauffören om vägen och liknande. Vakter och tåg- eller stationsvärdar på stationer och i tåg är också uppskattat. Många tyckte det var jobbigt med tiggare, medan en del nämnde problem med provocerande ungdomsgäng. Somliga bilister tyckte servicen på kollektivtrafiken var dålig i allmänhet. De hade erfarenheter av dåligt bemötande från personalen, det var mörkt och smutsigt och fullt med missbrukare med utsvultna schäferhundar i tunnelbanan och på stationerna. Tunnelbanan är full med missbrukare med utsvultna schäferhundar Bilist 11

12 KAN BÄTTRE KOLLEKTIVKOMFORT MINSKA BILTRAFIKEN? Genom datorsimuleringar kan man testa hur mycket komfortfaktorer betyder för biltrafikarbetet. Om t ex alla får sittplats jämfört med bara hälften minskar biltrafiken (räknat i fordonskilometer) med 12%. Om alla bussar och tåg är av den nya sorten minskar biltrafiken med 7% jämfört med om alla fordon är av den gamla typen. Om alla stationer och hållplatser är upprustade minskar biltrafiken med 15% jämfört med om alla är av låg standard. Om alla kollektivresenärer får sittplats blir biltrafiken 12% mindre än om bara hälften får sitta. OM UNDERSÖKNINGEN Studien som denna broschyr bygger på genomfördes 1999 och omfattade flera delar. Först genomfördes öppna diskussioner (fokusgrupper) med olika trafikantgrupper. Resultaten av fokusgrupperna användes för att identifiera faktorer och hur dessa bör beskrivas i den följande enkätundersökningen. Sedan genomfördes en enkätundersökning med attityd- och valfrågor enkäter distribuerades, och 1700 användbara svar kom in. Attitydfrågorna bestod av att poängsätta olika faktorer med hänsyn till hur viktiga de är och hur väl de är tillgodosedda. Valfrågorna bestod av att välja mellan olika resalternativ, där alternativen hade olika pris och komfortegenskaper. Attitydfrågorna analyserades bl.a. i form av gapanalyser som redovisar förhållandet mellan faktorernas betydelse och hur väl de är uppfyllda. Valfrågorna analyserades statistiskt, vilket resulterade i modeller för val mellan olika kollektivtrafikalternativ. Med hjälp av dessa modeller kan betydelsen av olika faktorer jämföras med varandra, och man kan också bestämma trafikanternas betalningsvilja för varje faktor. Slutligen beräknades effekterna på resandevolymer med olika färdmedel genom att parametrar för mjuka faktorer fördes in i prognossystemet SAMPERS. Med detta system beräknas resvolymer för olika färdsätt mellan olika start- och målpunkter. Metodik och resultat finns fullständigt beskrivet i rapporten Komfortens betydelse för spår- och busstrafik (se nedan). TITEL: Hur åker du? Om hur folk väljer färdmedel. TITLE (English): Mode choice determinants FÖRFATTARE/AUTHOR: Jonas Eliasson SERIE/SERIES: VINNOVA Rapport VR 2001:22 ISBN ISSN PUBLICERINGSDATUM/DATE PUBLISHED: 2001/10 UTGIVARE/PUBLISHER: VINNOVA Verket för Innovationssystem/The Swedish Agency for Innovation Systems, Stockholm VINNOVA DIARIENR/RECORD NO: Denna broschyr är framtagen av Jonas Eliasson, Transek AB, med stöd av Vinnova. Den bygger på rapporten Komfortens betydelse för spår- och busstrafik (Vinnovarapport VR 2001:8) av Camilla Olsson och Jenny Widell, Transek AB, skriven med stöd av KFB/Vinnova, RTK, SL och Stadstrafiken i Göteborg. Tryck: BirgerGustafsson AB