aktuellt och framtidsvisioner

Transkript

1 Den nya grundskolan aktuellt och framtidsvisioner Stockholm april 2017 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom Utbildningsstyrelsen Direktör Avdelningen för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik

2 Upplägg Aktuellt från Utbildningsstyrelsen Om spetsprojektet och skolutveckling ur ett nationellt perspektiv den nya grundskolan UBS nya svenska program : Toppkompetens 2: Ny skola - ny kultur Utmaningar för den svenska skolan? Diskussion. 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 2

3 Det nya fusionerade ämbetsverket Utbildningsstyrelsen Ledningsgruppen fungerar som team, utvecklar nya arbetsmetoder, fokus på dialog och förändringsledarskap Hela UBS jobbar med vision, mission och ny verksamhetskultur i den nya organisationen; satsning på kommunikation 6 avdelningar ledda av direktörer som bildar ledningsteamet, tillsammans med kommunikationschefen 25/04/2017 Nya Opetushallitus uppdrag: Innovationscentret och Utbildningsexport 3

4 Vision, mission och verksamhetskultur 25/04/2017 Opetushallitus 4

5 Utbildningsstyrelsens nya kommunikation Aktiv roll som sakkunnig i samhällsdebatten gällande skolutveckling och internationalisering Att skolor och utbildningsanordnare ska hitta UBS tjänster och gilla att använda dem samt våra rekommendationer Livlig användning av de internationaliseringsmöjligheter som erbjuds Att synliggöra dialogen gentemot övriga aktörer och det gemensamma utvecklingsarbete som görs i samarbete med olika nätverk och samarbetsparter Professionell kommunikation utåt Att aktivt dela kunskap och information inom organisationen 25/04/2017 Opetushallitus 5

6 Utbildningsexport Utbildningsstyrelsen har valts till hemvist för utbildningsexporten UBS har en kontaktyta till den globala utbildningssektorn och olika globala nätverk UBS ska bidra med in-kind tjänster och har sakkunskap då det gäller att ta emot olika delegationer Exporten ska skötas som förut i tätt samarbete mellan Finpro/ Team Finland och olika företag ; UBS sakkunskap inom området ska innebära ett mervärde 25/04/2017 Opetushallitus 6

7 KOULUTUSVIENNIN PALVELURAKENNE koulutusviejän prosessi Kiinnostus Vientivalmius KV-asiakkaiden Tavoittaminen, myynti Neuvottelut Co-creation Kaupasta sopiminen Asiakkuuden ylläpito Tulos&kasvu Kestävät kauppasuhteet Kotipesän palvelut Laatuleima & brändäys Markkinaläsnäolo ja ostopalvelut Yhteyksien luominen Koti- ja ulkomaiset osaajapoolit ja hubit Markkinatieto Kasvu- ja rahoitus Myynnin vauhdittaminen Tuotteiden ja palveluiden L Tuomi 2017 kehitys/viritys L.Tuomi 2o17

8 Projektipäällikkö Sanna Vahtivuori-Hänninen Opetushallitus

9 SPETSPROJEKTET INOM KOMPETENS OCH UTBILDNING Programmet den nya grundskolan är en del av spetsprojektet för att förnya grundskolan (Spetsprojekt 1) De nya läroplansgrunderna stöder förnyandet av grundskolan och det gemensamma utvecklingsarbetet #uusiperuskoulu

10 Finland är ett ledande land inom utbildning, kompetens och modernt lärande (Regeringens strategiska program)

11 HANDLINGSPLAN Vi utnyttjar lärarnas kompetens och erfarenheter och tryggar deras pedagogiska frihet Vi uppmuntrar till lokala lösningar, kreativitet och försök Vi utnyttjar nätverk och kamratlärande Vi främjar en pedagogisk användning av digitala verktyg och lärmiljöer

12 MÅL FÖR PROGRAMMET DEN NYA GRUNDSKOLAN Den nya grundskolan utgår från eleven och stärker varje elevs lärande och den utbildningsmässiga jämlikheten. Den nya grundskolan har världens mest kompetenta lärare. Kompetensen utvecklas i lärande gemenskaper och nätverk under hela karriären. Den nya grundskolan har en öppen verksamhetskultur som präglas av samhörighet. Skolans verksamhetskultur gör det möjligt att sprida och förankra de bästa verksamhetsmodellerna och rutinerna.

13 DEN NYA GRUNDSKOLAN 1. Grundskoleforumets vision för den finländska grundskolan 2. Utveckling av lärarnas kompetens under hela karriären 3. Försöks-, utvecklings- och innovationsverksamhet inleds 4. Tutorlärare till varje skola 5. Utbildningen blir mer internationell

14 1. VISIONSARBETET Start för grundskoleforumets parlamentariska grupp i december 2016 och för verksamhetsgruppen 2017 under Utbildningsstyrelsens ledning En bred sakkunniggrupp Visionsverkstäder på olika håll i Finland Webbverktyg för samråd Teserna presenteras under jubileumsåret för Finlands självständighet när skolorna börjar i augusti 2017.

15 2. LÄRARNAS KOMPETENS Utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen publicerades (Lärarutbildningsforumet) och det börjar genomföras våren 2017 Utvecklingen av lärarnas kompetens bildar en strukturerad helhet som utgår från lärarnas och utbildningsanordnarnas behov Gemensamma utbildningsmodeller och kollegialt stöd införs Kompetensen utvecklas i lärande gemenskaper

16 OECD TALIS definition av lärarkompetens: professionalism index Knowledge base for teaching (competences learned during initial education and in life-long professional development) Peer networks: Opportunities for exchange and support needed to maintain high standards of teaching Teacher professionalism Autonomy: Teachers decision-making power over their work 16

17 Centrala delar i utbildningsvisionen VIKTIGT I DEN FRAMTIDA UTBILDNINGEN VIKTIGT I UTVECKLINGEN AV LÄRARUTBILDNINGEN 1. Digitalisering 2. Lärarnas kompetens 3. Elevorienterade arbetssätt 4. Kommunikations- och samarbetsförmåga 5. Kunskapshantering och kunskapstillämpning 6. Samarbete och nätverk 7. Delaktighet och deltagande 8. Olika lärmiljöer 1. Förmåga att lära sig att lära 2. Kommunikations- och samarbetsförmåga 3. Kunskapshantering och kunskapstillämpning 4. Elevorienterade arbetssätt 5. Delaktighet och deltagande 6. Arbetslivskontakter 7. Elever med olika behov 8. Bildning och allmänbildning 9. Jämlikhet

18 VISION Tillsammans skapar vi den bästa kompetensen för världen

19 Mål Djupgående kunskap inom det egna området Pedagogisk expertis Sociala, globala och etiska frågor Värdekompetens Emotionell kompetens, kommunikations- och samarbetsförmåga Företagsamhet Förändringsförmåga Forskningskompetens Bred baskompetens Nyskapande kompetens och funktioner Kontinuerlig utveckling av det egna kunnandet och gemenskapen Kunskap om läroplanen Kreativitet, nyfikenhet, mod att försöka och utveckla Förmåga att skapa tillsammans och att införa nya pedagogiska innovationer(bl.a. digital kompetens) Förmåga att reflektera och utvärdera Förmåga att förändra den egna verksamheten Handlingskraft och prestationsförmåga Utveckling av skolans verksamhetskultur i nätverk Utveckling av det egna kunnandet utifrån självutvärdering och forskning Nätverkande och samarbetsförmåga

20 Strategiska riktlinjer Kärkihanke 1 eteneminen 1) Kompetensen bildar en helhet 2) Prognostisering och urval är attraktionsfaktorer 3) Lärarna är nyskapande proffs och eleverna är i fokus 4) Lärarutbildningen stärks genom samarbete 5) En kunnig ledning gör läroanstalten till en organisation i utveckling 6) Forskningsdata utnyttjas

21 3. FÖRSÖKS-, UTVECKLINGS- OCH INNOVATIONSVERKSAMHET Försöken ges genomslagskraft med stöd av Utbildningsstyrelsens innovationscenter Understöden från Utbildningsstyrelsen är sammanlagt ca 8 miljoner euro år 2017 Finansieringen riktas till mångsidiga och utforskade förfaranden och verksamhetsmodeller som kan spridas

22 INNOVATIONSCENTRET Goda verksamhetsmodeller Finansiering från UBS Innovations-centret sparrar Finansiering för spridning

23 4. TUTORLÄRARE tutorlärare till grundskolorna Tutorläraren instruerar andra lärare att utnyttja digitaliseringen på ett ändamålsenligt sätt, stöder den nya pedagogiken och främjar digitaliseringen i undervisningen och lärmiljöerna Eleverna deltar i verksamheten Understöd från Utbildningstyrelsen för turorlärarnas utbildning och verksamhet i december 2016 (7,5 mn euro)

24 TUTORLÄRARE Med tutorlärare avses en lärare som stöder och hjälper andra lärare att utnyttja digitaliseringen och webbmaterial på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt Tutorlärarna bildar nätverk med kolleger med motsvarande uppgifter i på kommunal och regional nivå Tutorlärarna handleder enskilda lärare och ordnar handledning och stöd i pedagogisk användning av informations- och kommunikationsteknik för olika lärargrupper Eleverna deltar i verksamheten Cirka 250 kommuner och 40 andra utbildningsanordnare har beviljats finansiering för utbildning av tutorlärare (se karta)

25 5. UTBILDNINGEN BLIR MER INTERNATIONELL Eleverna, lärarna och skolorna deltar aktivt i det internationella samarbetet Nya pedagogiska idéer utvecklas i olika nätverk tillsammans med internationella samarbetspartner Skolorna deltar i program och projekt som främjar internationalisering

26 UNDERSTÖD Programmet understöds i enlighet med regeringsprogrammet med 90 miljoner euro de tre påföljande åren Specialunderstöd för utveckling av lärarutbildningen, 15 mn euro Understöd via Utbildningsstyrelsen hösten 2016: understöd för försöks-, utvecklings- och innovationsverksamhet, ca 8 mn euro understöd för tutorlärarnas utbildning och verksamhet 7,5 mn euro

27 Satsningar Genomförande av utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen ~ Utveckling av lärarnas kompetens ~ Tutorlärare ~ Försöks-, utvecklings- och innovationsverksamhet ~

28 SAMMANDRAG SPETSPROJEKTET INOM KOMPETENS OCH UTBILDNING Den nya grundskolan #uusiperuskoulu #opettajankoulutusfoorumi Visionsarbetet Grundskoleforumet, verkstäder och webbsamråd Utveckling av lärarnas kompetens Grund-, introduktions- och vidareutbildningen för lärare som helhet och utgående från behoven Försök, utveckling och innovationer Försök stöds, samordnas och förankras Verksamhetskulturen förnyas Digital kompetens i kommunerna, skolorna och läroanstalterna

29 Den parlamentariska gruppen teser för den nya grundskolan senast början av augusti 2017 Vad? Varför? Forskargruppen forskningsbaserad information och tvärvetenskaplig forskning utnyttjande av resultaten av försöken och de senaste forskningsrönen Har tillsatts och har mandat till Hur? Verksamhetsgruppen gemensamt utarbetade modeller för styrningen, resusfördelningen, den gemensamma utvecklingen och stödtjänsterna

30 SV:s mission formulerad 2016 Den svenskspråkiga verksamhetsenhetens uppdrag är att som en del av UBS utveckla, stödja och följa upp den svenskspråkiga utbildningen samt att främja välbefinnandet inom den. I uppdraget ingår att utveckla utbildningen, undervisningen och lärandet så att de svenska särdragen i Finland, såsom undervisningsspråk, regionala aspekter och tvåspråkighet beaktas 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 30

31 Förslag till teser kring jämlikhet från träffen 17 mars 2017 Jämlik skola även ur ett svenskt perspektiv- kvalitetskriterier Hur ser den svenska lärostigen ut ur ett jämlikhetsperspektiv? Kvalitet och utbud i olika regioner kvalitetssäkring Timfördelningen skillnader i olika kommuner En levande tvåspråkighet i alla regioner extra resurser behövs Språklig och digital jämlikhet 25/04/2017 Opetushallitus 31

32 SV:s vision Vårt mål är att skapa förutsättningar för att alla som har slutfört en svenskspråkig utbildning ska ha minst lika goda framtidskompetenser som elever och studerande i landet i stort, och vara aktiva, delaktiga och självständiga med lust att ständigt lära sig nytt. 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 32

33 SV:s strategiska målsättningar Utveckling av utbildningsproffs och forskning i praktiken Skolutveckling och välmående i skolan Ny pedagogik, lärmiljöer och digitalisering Språk och kultur Arbetsliv och utbildning 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 33

34 Svensk utbildning i Finland Vi behöver se till att de utbildningspolitiska program som utarbetas i Finland också har svenskspråkiga delar som är anpassade så att de reflekterar de språkliga och kulturella kontexterna inom den svenska utbildningen i Finland. 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 34

35 Nytt paraplyprogram i UBS målsättning 2017, efter Toppkompetens 1: Att utveckla språkpedagogiken och (verksamhets)kulturen inom den svenska utbildningen i Finland, speciellt med fokus på modersmålet (undervisningsspråket) och undervisningen i finska, samt på att stödja flerspråkigheten. 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 35

36 ÖVERGRIPANDE MÅL för programmet TOPP 2 Programmet ska bidra till att alla de som genomgått en svenskspråkig utbildning ska ha haft möjlighet att utveckla mångsidiga framtidskompetenser och att de utvecklas till flexibla, aktiva och delaktiga samhällsmedlemmar med vilja att ständigt nära sig nytt. 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 36

37 ÖVERGRIPANDE MÅL för programmet TOPP 2 Eftersom god kompetens i skolspråket är en basal grund för att allt lärande, och eftersom god kompetens i landets majoritetsspråk finska är en förutsättning för att kunna verka och arbeta i Finland, fokuserar detta initiativ just på dessa områden. I stark anknytning till detta stödjer programmet även skolledarskapet och den nya pedagogiken och digitaliseringen. 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 37

38 Ny värld ny skola Fokus på: Skolutveckling och ledarskap Språkpedagogik och språklig mångfald Ny pedagogik och digitalisering FINNRUM (?) Vi utvecklar finskundervisningen Språklig kompetens i småbarnspedagogik en IFlerspråkighet i den svenska skolan i Finland 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 38

39 BAKGRUND (VARFÖR): Aktuell forskning och aktuella utvärderingar, både nationella och internationella, visar att både elevernas motivation och inlärningsresultat i skolspråket och i det andra inhemska språket finska sjunker, speciellt i vissa kontexter. 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 39

40 BAKGRUND: För den svenskspråkiga minoriteten är det inte självklart att den nya pedagogiken automatiskt finns på svenska- extra insatser behövs! Vi behöver ett språkpolitiskt utbildningsprogram för den svenska utbildningen i Finland. 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 40

41 BAKGRUND: Samtidigt som det nationella forumet Den nya grundskolan utarbetar tio teser för framtidens grundskola, bör den språkpedagogiska utvecklingen ständigt få stöd och gå hand i hand med den pedagogiska utvecklingen i övrigt. 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 41

42 Projektprocessen Samla data Utvärdering och analys Analys Sprid resultat Vad och Hur? Produkt Experiment och förbättringar 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 42

43 PROJEKTPROCESSEN: FAS 1: Samla data: vad vet vi Analysera data och få insikter Bestäm dig för VAD som ska göras inom detta projekt Skapa ramar: begränsa projektet, bestäm HUR projektet ska genomföras 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 43

44 PROJEKTPROCESSEN: FAS 2: Tag med experiment och förbättringar Skapa produkter Sprid resultaten Utvärdera och analysera 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 44

45 HUR? De olika projekten inom programmet gör upp egna projekt- och handlingsplaner, i samarbete med referensgrupper. Gäller i detta skede för: a) Utvecklingen av finska, b) Språkutveckling och språkpedagogik för barn under 7 år och c) den del som handlar om Skolutveckling och ledarskap 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 45

46 HUR? Fyren, Luke Paraply: Topp 2 Tindra Regioner + Toppkompetens Olika teman Olika nätverk + utvecklingsprojekt på svenska

47 Vad? Elevernas engagemang och attityder; elevdelaktighet synliggörandet av lärandet TINDRA Jämlikheten i utbildningen Digitalisering Former för samarbete och lärande tillsammans elevernas och lärarnas gemensamma resurser undersökande arbetssätt; kreativitet och skapande Utbildningsstyrelsen 47

48 Varför Ny pedagogik och digitalisering? Elevernas engagemang och attityder o sjunkande intresse för vissa läroämnen Jämlikheten i verksamhet och utbildning o skillnaden i inlärningsresultat kan nu ses bero på elevernas socioekonomiska bakgrund (PISA 2015) Digitaliseringen o god utrustningsnivå som utnyttjas begränsat Former för samarbete och lärande tillsammans o elevernas och lärarnas gemensamma resurser o undersökande arbetssätt; kreativitet och skapande Programmet Den nya grundskolan: 1. Visionen för den finländska grundskolan (2017) 2. Utvecklingen av lärarnas kompetens under hela karriären 3. Försöks- utvecklings- och innovationsverksamhet 4. Tutorlärare till varje skola 5. Utbildningen blir mer internationell Utbildningsstyrelsen 48

49 Nätverk för IT-pedagoger och tutorer i Svenskfinland identifiera, förankra och sprida god IT-pedagogisk praxis RFV och UBS skapar mötesplatser för IT-pedagogiskt samarbete och byter information med utbildningsfältet och med varandra Kommunerna utbyter erfarenheter, rådfrågar och konsulterar varandra kring pedagogisk användning av IT

50 Språkutveckling och språkpedagogik under de tidiga åren Varför ett projekt? De tidiga åren viktiga för språkutvecklingen, här läggs grunden Tidigare UBS projekt: Språkrum, Skolspråk > nu fokus på småbarnspedagogik Utmaningar? Bl.a. flerspråkig verklighet, barnets språkutveckling, språklig medvetenhet Hur utvecklar vi språket i vardagen, t.ex. Lekspråket? Fokus? Pedagogerna? teori, praktik, analys, nya metoder Samarbete med pilotdagisar för att få fram språklig medvetenhet och goda modeller som kan spridas 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 50

51 Utveckling av finskundervisningen för att stärka både de mera enspråkiga och de tvåspråkiga/flerspråkiga elevernas språkutveckling o VARFÖR? Bakgrund och utgångspunkt: utmaningar i finskundervisningen (regional variation, mål och innehåll, lärokurser, bedömning, läromedel och material) Fokus på A-finska (nyfi/mofi), förskola, åk 1-9 o VAD? Stärka, stödja, höja, utveckla, försök med speciella intensiva metoder 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 51

52 starkare elevperspektiv finskan ett verktyg för interaktion och kommunikation mera motiverande, utmanande och aktuellt innehåll autenticitet, multilitteracitet texter och kultur o HUR? Språkpedagogiska, språkinriktade och språkutvecklande och motiverande modeller och innehåll 25/04/2017 Utbildningsstyrelsen 52

53 Tack! Källa: Johannes Jansson/norden.org