Qualcomms bidrag till Consumer Electronics Show (CES) 2013

Transkript

1 Praktikuppgift MKVA12 Kvalificerad yrkespraktik (30hp) Medie- och kommunikationsvetenskap Lunds Universitet Mikaela Lundberg Lärare: Jessica Blom Larsson Qualcomms bidrag till Consumer Electronics Show (CES) 2013 Hur kan den interna kommunikationen optimeras?

2 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 QUALCOMM OCH CONSUMER ELECTRONICS SHOW (CES) 3 PUNGAS UPPDRAG 4 PUNGA - EN ARGENTINSK KULTUR 5 AVGRÄNSNINGAR & MÅL 6 TEORI 6 SHANNON & WEAVERS KOMMUNIKATIONSMODELL 6 METOD 8 RESULTAT & ANALYS 9 TEKNISKA PROBLEM 10 SEMANTISKT PROBLEM 11 EFFEKTIVITETSPROBLEM 13 SLUTDISKUSSION 15 TEKNISKA PROBLEM 15 SEMANTISKA PROBLEM 15 EFFEKTIVITETSPROBLEM 16 KÄLLFÖRTECKNING 16 2

3 Bakgrund Punga är en reklambyrå som tillhandahåller ett brett spektrum av audiovisuella lösningar i ett antal format. De arbetar för att skapa globala imagekampanjer, annonseringar och musikvideor för många olika branscher. De har en stark betoning på kreativitet med nya och innovativa lösningar, både vad gäller visuella och berättande stilar 1. Under min praktikperiod på Punga har jag varit delaktig i arbetet med ett antal olika event- och kommunikationsprojekt för företag såsom bland andra HBO och Nokia. I mitten på oktober startade ett projekt för företaget Qualcomm. Punga skulle i detta projekt vara delaktiga i framtagningen av Qualcomms bidrag på Consumer Electronics Show (CES) Denna show genomfördes i början av januari Eftersom detta projekt var ett kommunikationsprojekt som ligger innanför min utbildning (samt att det genomfördes på engelska) så var det lämpligt för mig att vara extra delaktig och välja detta som mitt rapportunderlag. Projektet pågick under två månader. Jag hade olika arbetsuppgifter under projektets genomförande. Majoriteten av tiden arbetade jag med de ansvariga producenterna och regissörerna. Jag har även fått göra administrativt arbete såsom att organisera mail korrespondens och ta anteckningar vid Skype möten med kunden. Ibland ingick även mer kreativt arbete såsom att leta bilder och filmklipp på Internet samt uppdatera presentationen med nya script som vi löpande fick av kunden. Vad jag har upplevt under arbetets gång är att arbetet har försvårats pga. brist på kommunikation inom utvecklingsteamet på Punga. Jag tyckte därför att det vore intressant att i min praktikuppgift analysera den interna kommunikationen för att identifiera och presentera hur Punga hade kunnat förbättra den. Qualcomm och Consumer Electronics show (CES) Qualcomm är ett amerikanskt globalt företag som designar, tillverkar och marknadsför digitala trådlösa telekommunikations produkter och tjänster. De tillverkar styrkretsar, licensteknik och tillhandahåller kommunikationstjänster runt om i världen. Företagets huvudkontor ligger i San Diego, Kalifornien. Qualcomm startades år 1985 och det har gått ifrån att vara sju personer till att 1 3

4 vara en världsledande leverantör av trådlös teknik och tjänster. De lever enligt dem själva efter mottot att leverera världens mest innovativa trådlösa lösningar 2. De företagen som ställer ut på CES är tillverkare, utvecklare och leverantörer av konsumerande hårdvaruelektronik, mjukvara, tekniska leveranssystem och relaterade produkter och tjänster. CES är branschens största pedagogiska forum för att hjälpa företag öka sin verksamhet och förstå ny teknik. Här diskuteras heta trender och ämnen. CES ägs och produceras av Consumer Electronics Association (CEA) och det är ett evenemang som i år hölls i Las Vegas 8-11 januari. Första CES hölls i New York City 1967 och då med 200 utställare och 17,500 deltagare. Förra året medverkade mer än 3,100 utställare och 153,000 deltagare 3. Pungas uppdrag Pungas uppdrag var att ta fram presentationer till Qualcomms Keynote speech på CES. Till sin presentation hade de även bjudit in gästtalare såsom bland andra Microsofts VD Steve Ballmer och regissören Guillermo Del Toro. Fokus för årets Keynote speech var nya teknologier, dessa presenterades med hjälp av bl.a. videoklipp och bildspel som tagits fram av Punga. Till presentationen användes tre storbildsskärmar och huvudtalare genom presentationen var Qualcomms VD Paul Jacobs. På Punga delades presentationen in i stora ögonblick, medium ögonblick och små ögonblick. Det var mest fokus på de stora ögonblicken eftersom det var under dessa sekvenser som ingen talade och allas ögon och fulla uppmärksamhet låg på skärmarna. Dessa var alltså viktigare sekvenser eftersom det då endast var Pungas arbete som spelades upp. Sammanfattningsvis skulle det som visades på skärmarna vara uppbyggt på ett sätt där det skulle gå från lite existens, i form av medium ögonblick och små ögonblick, till stora ögonblick och där nå upp till dess fulla kraft. Genom upptrappningen åstadkom man alltså stora ögonblick

5 Man kan säga att varje medium ögonblick och små ögonblick fungerade som en trailer för vad Paul skulle prata om därnäst. Målet var att berätta en enkel och logisk berättelse där man kan koppla de olika aspekterna av varje avsnitt Malu, Line producer (översatt från engelska) Punga samarbetar med ett företag som heter 1st Avenue i New York och det var genom dem som Punga kom i kontakt med Qualcomm. I Qualcomm-projektet arbetade Punga och 1st Avenue tillsammans, vilket vanligtvis inte är fallet. Det har alltså i detta projekt ofta funnits två uppsättningar av deltagande yrkesroller. Exempelvis två huvudprojektledare (en från Punga och en från Ist Avenue) och två directors (en från Punga och en från 1st Avenue). Vanligtvis arbetar man också genom en agentur som förmedlar vad det är kunden vill ha, som alltså fungerar som en mellanhand mellan kunden och skaparna. Men i det här fallet arbetade de inte med en agentur utan direkt med kunden. Länken till den helt klara presentationen är: 4 Punga - en argentinsk kultur Argentinare är väldigt vänliga och öppna. När man hälsar på varandra i Argentina så pussar man alltid varandra på kinden, oavsett om man hälsar på någon för första gången eller om man träffar en god vän. Det tog mig ett tag att vänja mig vid att varje dag när jag kom och gick från jobbet gå runt och pussa alla på kinden. De är mer intima än vad vi är i Sverige. För mig kunde detta nästan uppfattas som lite väl närgånget, även om det inte var det. Det kändes bara lite konstigt för mig att gå från att hälsa på någon genom ett handslag till en puss. På Punga har man en mer avslappnad miljö på jobbet än vad jag är van vid på Svenska arbetsplatser. De skriker på varandra genom hela kontoret när de behöver någonting. De lyssnar på hög musik och skrattar högt. Lunch äter alla gemensamt och varje dag efter lunch spelar alla killarna tv-spel mot varandra. Sammanhållningen är enormt bra, så visst fanns det mycket att lära kring teambuilding för mig. Samtliga sliter hårt och ingen klagar över detta, det gillade jag. Det gäller i princip att gilla läget eller lämna in sin egen uppsägning. Exempelvis har sedan ca 10 november alla varit på jobbet sju 4 Qualcomms presentationen finns endast tillgänglig på Internet under begränsad tid. 5

6 dagar per vecka, sent på kvällarna, för att jobba inför Qualcomm deadlinen. Även på helgerna har de flesta fått åka till kontoret och arbeta. Avgränsningar & mål Jag avgränsar mig till att analysera hur den interna kommunikationsprocessen såg ut på det Latin Amerikanska företaget Punga under utvecklingsarbetet med Qualcomms bidrag vid CES Målet är att analysera den interna kommunikationen utifrån Shannon och Weavers tre problemnivåer. Målet undersöktes genom följande frågeställning: Vad i den interna kommunikationsprocessen på Punga kunde ha effektiviserats i utvecklingen av Qualcomms bidrag vid CES 2013? Teori Shannon & Weavers kommunikationsmodell I detta projekt ser jag kommunikation som överföring av meddelanden. Där sändare och mottagare kodar och avkodar samt hur sändarna använder olika kanaler och media för kommunikation (Fiske 1990). Fokus är på överföringens effektivitet i kommunikationen. Jag väljer därför att se kommunikation som en process. Där en aktörs kommunikation påverkar sinnesstämning och beteende hos en annan aktör. Praktiskt är jag ute efter att identifiera hur, var och varför den interna kommunikationen misslyckats, dvs. identifiera var den misslyckade kommunikationen uppstod i utvecklingsprocessen. Detta synsätt refererar Fiske (1990) till som processkolan. Arbetet genomförs med hjälp av en kommunikationsmodell inspirerad av Shannons och Weavers, se figur 1 nedan: 6

7 Figur 1. Inspirerad kommunikationsmodell av Shannon och Weaver Nedan har jag tolkat de olika aktörernas roller i kommunikationsprocessen utifrån detta projekt. Informationskällan avser beslutsfattaren som bestämmer vilka meddelanden som skall sändas. Sändaren är den aktör som skickar meddelandena genom valda kanaler till mottagarna. I processen kan det uppkomma brus. Brus är allt som läggs till signalen mellan sändare och mottagare och som inte avsetts av informationskällan (Fiske, 1990, sid. 19) Shannon och Weaver gjorde sitt arbete under andra världskriget. De var främst intresserade av att formulera ett sätt att använda kommunikationskanalerna på effektivast möjliga sätt (Fiske, 1990). Om effekten av det överförda meddelandet inte har den verkan som källan avsett definieras detta som misslyckad kommunikation inom processkolan (Ibid.). Shannon och Weaver identifierar följande tre problemnivåer vid kommunikationsstudier: (Nivå A) Tekniska problem hur exakt kan kommunikationssymbolerna överföras? Exempel på tekniska problem kan vara om Skype kontakten regelbundet går ner under möten. (Nivå B) Semantiska problem Hur noggrant uttrycker de överförda symbolerna den önskade betydelsen? Exempel på semantiska problem kan vara om en skylt med parkering förbjuden är placerad så att den inte syns. Detta kan eventuellt leda till att bilister inte är medvetna om att de 7

8 inte får parkera där. (Nivå C) Effektivitetsproblem Hur effektivt påverkar den mottagna betydelsen beteendet på önskat sätt? Exempelvis kan detta vara tydligheten i ett muntligen förmedlat uppdrag såsom kan du ta hand om posten?. Innebär detta att man skall skicka posten till ny adress när den kommer, att man ska öppna posten och ringa och meddela vilken post som kommit, eller att man bara skall samla nyinkommen post i en hög som mottagaren förväntas komma och ta när hon vill? (Fiske, 1990). I denna uppsats kommer jag att använda Shannon och Weavers tre problemnivåer för att analysera brus som uppstått mellan sändare och mottagare. Metod Till det här arbetet har jag valt att använda mig av kvalitativ metod i form av öppna och semistrukturerade intervjuer. Under sådana intervjuer är samtalet inriktat på bestämda teman som jag som forskare har har valt ut i förväg. Under intervjuns gång använde jag mig vidare av ett fåtal öppna och breda frågor inom dessa ämnen 5 som lättare öppnar upp för diskussion. Inom kvalitativa undersökningar så befinner sig forskaren själv i den sociala verklighet som analyseras, vilket passar perfekt i detta fall eftersom jag själv varit delaktig i projektet. Syftet och målsättningen är att intervjupersonerna ska berätta så fritt som möjligt om sina livserfarenheter, Till skillnad från kvantitativa metoder så ger kvalitativa metoder mer utvecklade svar och lämnar plats åt egna åsikter och tankar, vilket ger den intervjuade personens svar bredare innehåll (Dalen, 2007). Jag har valt att intervjua fyra personer från Punga. Urvalet av intervjupersoner är bestämt utifrån vilka på företaget som enligt mig har mest insikt i Qualcomm projektet och dess arbetsprocess. Samtliga intervjupersoner kommer nedan att presenteras. Patricio Verdi, Executive producer, övergripligt ansvarig för projektet Tomas Dieguez, Creative Director, ansvarig för de kreativa delarna Malu Rodriguez, Line producer, har hand om projektet på daglig basis Fernanda Soma, Production assistant, assisterar Malu, administrativt ansvarig 5 Intervjufrågorna bifogas i slutet av uppsatsen. 8

9 Intervjuerna genomfördes på Pungas ute-terrass, detta för att försöka skapa en så avslappnad och bekväm omgivning som möjligt, helt enligt den Argentinska kulturen. Semi-strukturerade intervjuer befinner sig emellan en strukturerad och en ostrukturerad intervju typ. Den bygger på att jag som intervjuare har som ambition att formulera frågorna brett, så att intervjupersonerna får en chans att prata så frispråkigt som möjligt kring de valda ämnena. Man vill här inte styra intervjupersonernas svar utan låta dem tala och tolka fritt (Dalen, 2007). En risk med öppna intervjuer är att det kan leda till att diskussionen spårar in på, för ämnet, irrelevanta svar. Intervjuerna genomfördes 3-4 januari och varje intervju pågick i ca 30 minuter och dem bandades så att jag enkelt skulle kunna lyssna om och få med allt som kunde tänkas vara relevant. Ämnesområdena för de semi-strukturerade intervjuerna var; 1) Arbetsprocessen 2) Arbetsmiljön 3) Kommunikationen inom teamet Det inspelade intervjumaterialet gicks igenom i en iterativ process tills mättnad uppnåtts. Vid varje omgång kodas svar (citat) inom de tre problemområdena för brus mellan sändare och mottagare. De kodade problemområdena analyseras för att utröna ursprunglig avsikt och för att se om det fanns något/några samband mellan dem. Exempelvis var ett sådant samband att ett visst problem alltid kom upp i en viss situation, inom en viss grupp av individer, i en viss del av utvecklingsprocessen eller vid användning av en viss kommunikationskanal. Själva analysmaterialet presenteras i nästa stycke Resultat & Analys. Resultat & Analys Enligt Fiske (1990) är avsikten med överföringen en avgörande faktor för bestämmandet av vad som utgör ett meddelande. Drar jag mig i öronsnibben kan det anses vara ett meddelande endast om jag gör det som en överenskommen signal till en auktionsförrättare. Gör jag det endast för att det kliar på öronsnibben är det däremot inget meddelande. Analysen går ut på att återfinna om avsikten med kommunikationen realiserades eller om olika brus hindrade detta. På detta sätt 9

10 kommer jag att analysera till vilken grad olika former av brus mellan sändare och mottagare skapade intern ineffektivitet i den interna kommunikationen. De tre underrubrikerna nedan skall läsas enligt följande: först kommer en beskrivning av kontexten, därefter presenteras ett citat från denna kontext, efter detta görs en analys av kontexten och citatet. Tekniska problem Under projektets genomförande krävdes varje vecka ett flertal interna Skype möten eftersom olika directors ofta var på resande fot. Under dessa möten var Skype kontakten ibland bristfällig. Omkring två dagar i veckan kunde jag inte vara på plats på kontoret pga. min delaktighet i andra projekt och därför fick vi ha interna möten via Skype samtal. Ibland var uppkopplingen bristfällig och då var det svårare att ge nya uppdrag Tomas (översatt från engelska) Eftersom Tomas avsikter att ge nya uppdrag inte alltid blev tydligt förmedlade via Skype samtal tolkar jag det som att Skype ibland inte räcker till. Viss kommunikation kräver att man ses ansikte mot - ansikte. Speciellt gäller detta när man måste producera omfattande resultat på mycket kort tid. Detta uppfattar jag kräver hög kommunikation. Arbetet hade behövt vara brusfritt. Som administrativ support samlades all dokumentation kring projektet på en gemensam server. På vår server samlade vi all information som rörde projektet. Det innebär bland annat feedback från kunden och 1st Avenue, potentiellt material till presentationen, kommentarer och funderingar, tidsschema för projektet, färdiga delar och de uppdaterade versionerna av pågående arbeten. Ibland var det kluddigt att hitta informationen man sökte på servern Fernanda (översatt från engelska) Servern var ett viktigt medel för oss och vår kommunikation, eftersom vi med hjälp av den kunde hålla oss uppdaterade. Utan den hade allt fallerat. Speciellt i ett projekt som detta med många 10

11 inblandade parter. Fast ibland var många inne och rotade och då kunde dokument hamna fel Malu (översatt från engelska) Informationen samlades i mappar. Det fanns ingen struktur för hur dessa skulle organiseras utan antalet mappar bara ökade efterhand som projektet utvecklades. I början var det enkelt, men allt eftersom fler olika individer medverkade var det ofrånkomligt att parallella mappar skapades. Det gjorde inte bara att man hade svårt att hitta rätt mapp utan man blev även osäker på om dokument hamnat i en mapp relevant för dess innehåll. Det var här som det verkliga letandet började. Min tolkning av detta tekniska brus var att man hade tjänat på att investera i en struktur vid projektstart. Man skulle ha en dokumentation som beskrev strukturen samt informerat och pedagogiskt utbildat alla berörda i hur strukturen var uppbyggd och skulle användas. Detta hade kostat lite mer vid uppstart men jag tror att man snabbt hade tjänat in pengarna genom effektiv dokumenthantering genom hela projektet. Semantiskt problem Patricio och Malu mailade en eftermiddag ut att de överlät arbetsansvaret en dag till den unga produktionsassistenten Fernanda, alla de huvudansvariga hade gått på ett annat externt möte. Fernanda skulle via uppdrag i et ge uppdrag till alla övriga inblandade i projektet att arbeta till sent på kvällen. Då cheferna inte var på plats påminde Fernanda alla om att de behövde stanna och arbeta sent. Flera i styrkan struntade i detta och gick hem tidigt trots utskickat och Fernandas protester. Jag tror inte att meddelandet om att Fernanda var ansvarig hade kommunicerats tillräckligt väl av oss, vilket gjorde att de struntade i vad hon sa. Malu (översatt från engelskan) Ett om delegerat ansvar över personal behöver en uppmärksamhetssignal eller liknande. Speciellt i en situation som denna då delegerat personalansvar ges till Fernanda som är tjej, assistent och yngst på Punga. Jag tror även att det hade varit bra om man vid annat internmöte hade sagt att Fernanda skulle komma att få sådana uppdrag vid behov. Vad jag menar är att det kan finnas behov av att kommunicera just denna typ av information på flera sätt, vid möten, via , en lapp på anslagstavlan etc. 11

12 Vid ett tillfälle då vi skulle skicka en uppdaterad version till kunden så hade vi vissa tekniska problem vilket gjorde att den nya versionen aldrig kom fram till kunden. Då sms:ade Patricio till Fernanda och skrev jag är ledsen men du måste åka till kontoret och skicka versionen igen. Fernanda uppfattade inte att det var brådskande eftersom hon tyckte att Patricio verkade så lugn i sms:et så hon åkte till kontoret och skickade versionen först 4 timmar senare, vilket varken kunden eller Patricio blev så glada över. I det ögonblicket var jag väldigt arg. Jag inser ju dock att det inte bara var Fernandas fel. Men det var viktigt för oss att få iväg et i tid då kunden satt och väntade på det. Patricio (översatt från engelska) Jag tolkar det som att symbolen med smileyn bidrog till att Fernanda uppfattade det som att det var lugnt (ingen brådska med att få det gjort). Hade symbolen istället varit ett frustrerat svettigt ansikte, som finns bland smiley figurerna, så hade hon nog förstått budskapet bättre. Patricio kunde som chef i början av projektet tagit fram de symboler som han tänkte använda i projektet och gått igenom vad de betyder. Alla hade då vetat vilken symbol som betydde bråttom, bra jobbat, lyckat möte etc. Dessa symboler kunde sedan återanvänts av flera personer inom utvecklingsgruppen, med de betydelser som Patricio satt upp. Då vi letade material till projektet fick vi direktiv om att de skulle vara i olika format. Vi kunde exempelvis få direktiv om att hitta ett filmklipp på en tjurfäktning, en ankomsthall på en flygplats eller en glass som trillar mot marken. Filmklippen skulle vara i antingen HD format eller 4K format, beroende på vilken skärm under presentationen den skulle visas. Vid ett tillfälle skrev Malu i ett meddelande på servern att vi skulle hitta ett filmklipp på en storstad med mycket människor i 4K format. Så vi alla letade i ett par timmar. Senare visade det sig att Malu varit osäker på formatet och blivit förvirrad av alla olika skärmar, format och filmklipp så hon hade i all hast skrivit fel i meddelandet. Filmklippet skulle vara i HD format. Och detta faktum förenklade vårt arbete enormt eftersom det var mycket enklare att hitta ett bra sådant filmklipp i HD format. 12

13 Det var svårt ibland att hitta det materialet som Malu bad om och speciellt när det gällde 4K material, och ibland visste inte ens de ansvariga vilket format filmklippen skulle vara i, vilket ju gjorde mitt jobb med att leta rätt på dem väldigt svårt. Fernanda (översatt från engelska) Jag tolkar det som att det är av yttersta vikt, att varje gång någon får ett uppdrag så måste det vara tydligt. Om uppdrag ges innan beställaren av uppdraget vet precis vad hon vill ha levererat är det mer en slump om leveransen blir rätt. Det skapar även ett kommunikationsbrus mellan beställaren och uppdragstagaren eftersom den som får uppdraget måste lägga in en större arbetsinsats än om beställningen varit rätt från början. Utföraren kan ha gjort allt rätt men det blir ändå fel och resultat kommer aldrig till användning. När utföraren arbetat väldigt hårt med uppgiften är det svårt att inte bli besviken på personen som fått en att arbeta i onödan. Det kan kännas som att ens arbete inte har betydelse och det är inte bra för arbetsmiljön. Effektivitetsproblem På Punga är det inte nödvändigtvis någon specifik person som gör animeringen osv. utan alla hoppar in och gör lite olika delar av processen. Vi använder resurserna vi har till maximalt vilket både är kostnadseffektivt och hämmar kreativiteten då man inte enbart sitter fastklistrad vid att konstant göra samma typ av jobb. Till just Qualcomm projektet blev det dock svårare att hantera eftersom det var så många inblandade i samma projekt, inte enbart från Punga utan även från 1st Avenue. Detta ledde ibland till missförstånd över vem som skulle göra vad. - Patricio (översatt från engelska) Eftersom de kreativa rollerna ofta hade dubbel uppsättning i detta projekt (en person från Punga och en från 1st Avenue) och dessa personer befann sig inte fysiskt på samma plats, vilket gjorde det svårt att utföra det kreativa arbetet. Ibland kunde en del uppgifter tilldelas två personer parallellt och ibland var en del uppgifter helt utan arbetskraft. Jag antar att det lätt blir så när två verksamheter inte har etablerad erfarenhet av att arbeta tillsammans och dessutom inte sitter i samma land. När detta sker kan information försvinna på vägen eftersom man inte vet vem som gör vad. Om samtliga inte är införstådda med vem som ska göra vad så blir arbetet väldigt ineffektivt. Såhär i efterhand uppfattar jag det som att man hade tjänat på att tydligt dela upp och 13

14 tydligt utnämnt vad för ansvar en viss person hade för uppgifter under projektets gång, och detta kontinuerligt. Eftersom det var ett väldigt omfattande projekt som skulle genomföras på kort tid så fick alla jobba väldigt hårt och mycket. Det blev många dagar i streck, tidiga morgnar och sena kvällar under två månaders tid. Det blev väldigt mycket jobb framåt slutet av projektet. Det kändes som att jag aldrig lämnade kontoret! Man var helt slut från tid till tid och hade bara Qualcomm i huvudet Malu (översatt från engelska) Det blir inte effektivt att arbeta så mycket som alla gjorde under projektets gång. Det blev rörigt, man fick göra om, information saknades. Även jag kände att jag blev såsig i huvudet. Jag anser att det hade varit bättre att inte jobba så sena nätter 7 dagar i sträck. Bättre hade varit om man i alla fall hade ledigt en dag i veckan så att man kunde få vila huvudet, sova ut och tänka på annat. Då tror jag att man hade varit effektivare när man väl jobbade. Tomas var kreativt ansvarig och allt som rörde de kreativa delarna skulle gå genom honom. Detta blev ibland svårt eftersom han emellanåt var iväg på externa möten rörande flera andra projekt som han parallellt drev. Jag försökte så ofta som jag kunde ta övriga möten som inte rörde Qualcomm på kontoret så att jag var på plats om någon behövde rådfråga och stämma av med mig kring Qualcomm arbetet. Men ibland gick det inte och då ställde det till det för oss eftersom allt måste gå genom mig och om inte jag finns där och kan godkänna så stannas hela arbetet upp. Tomas (översatt från engelska) Jag tolkar det som att vissa kreativa beslut skulle delegerats av Tomas till någon annan som fanns på plats eftersom ungefär 80 % av de frågor som kom upp när Tomas inte var där hade kunnat tas beslut om direkt. När beslut inte kunde tas fick personer avbryta det som de arbetade med och fick börja göra något annat för att sedan när Tomas kom åter rådfråga honom och återuppta det de 14

15 höll på med innan. På detta sätt tolkar jag det som att arbetet blev väldigt hoppigt. Att börja och avbryta flera olika arbetsuppgifter på kort tid uppfattar jag som ineffektivt. Slutdiskussion Frågeställningen i detta arbete var att undersöka vad i den interna kommunikationsprocessen på Punga som kunde ha effektiviserats. Jag kommer att besvara frågeställningen i detta stycke genom att diskutera avsikten med den interna kommunikationen kontra utfallet av den interna kommunikationen samt ge idéer om hur kommunikationen kunde ha förbättrats. Tekniska problem Avsikten med att använda Skype var att kunna arbeta nära och tight trots stora geografiska avstånd. Min slutsats är att detta oftast fungerade men att man borde ha träffats fysiskt vid projektstart. Syftet med detta fysiska möte skulle varit att lägga upp arbetet gemensamt, dvs. fördelat de kreativa delarna, gått igenom symbolers betydelse i kommunikation etc. Avsikten med servern var att skapa lättillgänglig information. Min slutsats är att servern i sig inte skapar detta och att god de facto struktur inte realiserades. Det är istället den struktur som man föredragningsvis sätter vid projektstart som främst skapar hög tillgänglighet. Semantiska problem Patricios och Malus avsikt med mailet om delegerat ansvar var att försäkra sig om att alla stannade och arbetade hela kvällen. Min slutsats är att delegation av personalansvar måste förankras tydligt på många olika sätt. Ett utsänt är inte tillräckligt. Avsikten med Patricios sms med smileyn var att snabbt få iväg en ny version till kund. Min slutsats är att om det är viktigt att något görs snabbt så behöver man vara tydlig i hur man förmedlar detta. Det är då bra om man internt har en symbol som alla känner till för snabba och prioriterade ärenden. En symbol som alla reagerar likadant på och som inte missbrukas. 15

16 Malus avsikt med meddelandet på servern angående filmklippet var att få fram relevant filmklipp i rätt format. Min slutsats är att en sändare inte skall ge uppdrag/kommunicera till en mottagare om inte sändaren själv är säker på vad hon kommunicerar. Då är det bättre att sändaren först säkerställer innehållet i uppdraget/kommunikationen. Därefter kan sändaren kommunicera meddelandet till mottagaren. Effektivitetsproblem Avsikten med att kreatörerna inte hade en fast arbetsuppgift var att använda alla kreatörer optimalt. Min slutsats är att även i kreativa projekt behövs en tydlig ansvarsfördelning. Denna skulle Patricio och Tomas som sändare och chefer kommunicerat till kreatörerna. Avsikten med de många och långa arbetspassen var att bli klara med god kvalitet så fort som möjligt. Min slutsats är att man behöver lite paus/en dag ledigt för att optimera effektiviteten. Avsikten med att ha en huvudansvarig person, i det här fallet Tomas, var att hålla ihop arbetet på ett effektivt sätt. Min slutsats är att om sändare eller mottagare inte finns tillgängliga så skapas ineffektivitet. Källförteckning Böcker Fiske, John. (1990) Kommunikations teorier en introduktion. Wahlström & Widstrand Dalen, Monica. (2007) Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning AB Elektroniska källor Qualcomm. Hämtad 4 januari från; Consumer Electronics Show. Hämtad 8 januari från; Punga. Hämtad 14 december från; 16

17 Bilaga Intervjufrågor Arbetsprocessen - Beskriv hur arbetsprocessen har sett ut på Punga under Qualcomm projektet. - Vad anser du har fungerat bättre resp. sämre under arbetets gång? - Har du, eller ni, vid tillfälle stött på problem i arbetsprocessen? Arbetsmiljön - Beskriv hur arbetsmiljön sett ut på Punga under Qualcomm projektet. Kommunikationen inom teamet - Beskriv hur kommunikationen har sett ut på Punga under Qualcomm projektet. - Vad har fungerat bättre resp. sämre i teamet? Och varför? - Har du, eller ni, stött på problem i kommunikationen? 17