Ingenjörsinriktad yrkesträning Haldex Traction Systems AB

Transkript

1 Ingenjörsinriktad yrkesträning Haldex Traction Systems AB Haris Omeragic M

2 1 Haldex Traction Systems AB Haldex är ett företag som utvecklar innovativa lösningar till fordonsindustrin. Fokusering ligger på produkter som är relaterade till fordonsdynamik, säkerhet och miljö. Verksamheten är indelad i fyra affärsområden; Commercial Vehicle Systems, Hydraulic Systems, Garphyttan Wire, Traction Systems. Jag genomförde min praktik under kursen Ingenjörsinriktad yrkesträning på Haldex Traction Systems AB på deras kontor i Landskrona. Haldex Traction tillverkar elektroniskt reglerbara system för fyrhjulsdrift till bilar, s.k. AWD-system. Syftet med min praktik var att undersöka möjligheterna och konsekvenserna av ett materialbyte i en hydraulkolv. Kolven är en delkomponent i det s.k. AWD-systemet som företaget utvecklar även kallat Haldexkopplingen. 1.1 Haldexkopplingen Haldexkopplingen är en slirkoppling som överför moment från en ingående axel till utgående axel för att göra bilar fyrhjulsdrivna. När fram- och bakaxel på bilen roterar med olika hastigheter byggs ett hydraultryck upp i kopplingen. Via en hydraulkolv används detta tryck för att trycka ihop ett antal lameller så att momentet från ingående axel överförs till utgående bakaxel. Utöver denna rent mekaniska och hydrauliska funktion kan man med hjälp av elektronik styra hur mycket moment som ska överföras. Detta är till fördel eftersom en bils beteende kan ändras i olika situationer med ett annat styrprogram för kopplingen. Haldexkopplingen är alltid inkopplad och på en bil där man har utgående axel till bakaxeln driver denna med ungefär 5 % vid normal körning i konstant hastighet. Dock kan så mycket som 100 % av drivkraften fördelas till bakaxeln vid behov, t ex om framhjulen tappar allt grepp på en isfläck. Fyrhjulsdriften förbättrar framkomligheten på is och i snö, men ger också ökad stabilitet i alla fartområden.

3 1.2 Min praktik på Haldex Traction Systems AB Mitt projekt på Haldex Traction var att genomföra ett materialbyte i en hydraulkolv. Kolven tillverkas idag i pressgjutet aluminium och bytet skulle ske till en magnesiumlegering. Huvudsyftet med bytet är viktreducering. Magnesium är ungefär 1/3 lättare än aluminium med avseende på densitet. I uppdraget ingick att optimera kolven för det nya materialet med hänsyn till hållfasthet och vikt. Förhoppningen var att utnyttja magnesium-legeringens hållfasthetsegenskaper så att materialbytet blir kostnadsneutralt. Hjälpmedel och verktyg som jag använde mig av i samband med projektet var Pro/Engineer (CAD-verktyg) och ANSYS Workbench (Fem-verktyg). Jag inledde med att dela in projektet i tre delar: val av material, optimerad konstruktion och presentation av resultat via hållfasthetsberäkningar. I val av material ingick att göra en bred undersökning av vilka magnesium-legeringar som är kommersiellt tillgängliga för att kunna välja en lämplig legering utifrån faktorer som bl.a. pris, gjutbarhet och hur lättbearbetat materialet är i övrigt. Konstruktionsarbetet gick ut på att hitta en optimerad design på kolven utifrån de belastningar som påverkar kolven. Målet var att minimera massan på kolven utan att kompromissa kolvens funktion och hållfasthet. Avslutningen av projektet bestod utav att presentera mitt resultat av designen på kolven i ett Femverktyg via hållfasthetsanalyser. Resultatet visar hur kolven deformeras och vilka spänningar som uppstår i kolven. Till varje del sattes mål och tidsgränser upp för att underlätta planeringen. Syftet med att dela upp projektet i tre delar var att få en bättre översikt över projektets olika problemställningar. De tre delarna hängde ihop men var samtidigt oberoende av varandra. Även om jag skulle misslyckas med att uppnå ett av målen t.ex. att hitta en lämplig magnesium-legering som uppfyller projektets mål så kan företaget ändå ha nytta av min konstruktion. Min konstruktion är optimerad och kan användas på nuvarande material och ändå ge en vikt- och kostnadsreducering. Projektet genomfördes på Haldex Tractions mekanikavdelning. Avdelningen var indelad i olika grupper beroende på vilket projekt de anställda var inblandade i. Majoriteten av de

4 anställda var civilingenjörer men de hade olika roller inom företaget. Vissa var inriktade inom teknik medan andra inriktade sig mer inom ekonomi, projektledning, försäljning och kundkontakt. Under projektets gång samarbetade jag främst med civilingenjörer som var inblandade i utvecklingsarbetet av en ny generations koppling. Arbetet var ofta självständigt men under flera tillfällen fick jag möjlighet att diskutera olika problemställningar som uppstod under projektets gång med civilingenjörer på Haldex. Under några tillfällen hölls det även möten med projektets inblandade för att diskutera eventuella problem och ändrade förutsättningar i samband med projektet. 2 Reflektioner kring Civilingenjörsrollen Under min praktik reflekterade jag mycket över hur bred och mångfattad civilingenjörsrollen är. Arbetsuppgifterna för en civilingenjör sträcker sig långt utöver de rent tekniska. Även om jag själv inte ställdes inför andra problem än de rent tekniska som rörde mitt projekt så har jag utifrån att ha varit på arbetsplatsen samt iakttagit och studerat arbetsmiljön fått denna uppfattning. En nyexaminerad civilingenjör har oändliga möjligheter men det är upp till individen att utnyttja dessa möjligheter. En examen är bara en början. En nyexaminerad civilingenjör har via sin utbildning fått en väldigt bred grund att stå på med en specialisering inom ett visst område. Det är sedan upp till individen att genom egna initiativ finna områden som man vill inrikta sig i inom företagsvärlden. En examen är ett bevis på att man har vissa egenskaper. LTH-studenter har ett rykte om att vara duktiga problemlösare, ambitiösa, bra på att planera, analytiska, jobbar bra i grupp osv. Men en examen garanterar ingenting. Det är upp till civilingenjören att visa sin kunskap och använda den till något som kan vara till nytta för företag.

5 2.1 LTH vs Haldex/Teori vs Verklighet Under praktikens gång har jag fått många nya perspektiv över mitt eget program, maskinteknik och min inriktning, produktutveckling. Jag har fått erfara att produktutveckling är en iterativ process. Man tänker ut idéer och lösningar för att sedan prova dem och se resultatet. Utefter resultatet modifieras lösningen och så fortsätter det tills önskat resultat uppnåtts. I skolan finner man lösningen snabbare eftersom uppgiften har utformats utifrån att det finns en lösning på problemet. Dessutom är förutsättningarna i t.ex. inlämningsuppgifter oförändrade under kursens gång vilket gör att skillnaden mot verklighetens problem blir än större. I verkligheten jobbar man ibland med ett problem under en lång tid för att inse att problemet som man från början trodde hade en lösning kanske inte är möjlig att uppnå. Då görs en kompromiss. Vilket är det viktigaste målet att uppnå? Den största skillnaden enligt min åsikt om man jämför arbetsliv och skola är att i arbetslivet tas det mycket mer ansvar för eget arbete och hur det blir genomfört. Man tilldelas ett projekt och de resultat och mål som förväntas av projektet. Sen är man själv ansvarig för att projektet blir utfört på bästa möjliga sätt. Man har tillgång till företagets resurser men hur man ska gå tillväga för att uppnå resultatet är oftast helt upp till en själv. I skolan har varje kurs en detaljerad kursplan, där allting som ska göras och hur man ska göra det står utsatt. I arbetsliv dyker det ofta upp problem som man inte har någon kontroll över och som man inte kunnat förutse på förhand. Till skillnad från skolan där man har något att jämföra sitt arbete med är verkligheten annorlunda då allting man gör är nytt och ofta oprövat. Utvecklingstiden blir längre och svårare att förutse. I företagsvärlden kompromissas nya produkters tekniska lösningar. Den tekniska lösningen är inte alltid den mest optimala lösningen ur ett företagsperspektiv. I de flesta fall går bl.a. ekonomi före. Enkla och praktiska lösningar prioriteras och lösningen anpassas till funktionen och dess krav.

6 3 Slutsatser Mina samlade upplevelser från kursen är väldigt positiva. Kursen erbjuder verkligen en stor möjlighet att lära känna och reflektera över civilingenjörsrollen vilket andra kurser på LTH saknar. Arbetsgången var självständig och man fick tillfälle att lära känna en helt annan typ av ansvar. I skolan ansvarar man för sig själv och sina egna studier. Det finns ingen som är beroende av ens arbete samt väntar sig något resultat. Under praktiken fick man känna ett ansvar inför andra människor, inför ett företag där företaget väntade sig ett resultat av ens arbete som de tänkte använda på riktigt. Denna känsla gav mig mer motivation till att göra ett bra arbete men är svår att känna under sin utbildning på LTH. Kanske är en praktik det enda sättet för en student att prova på denna känsla under sin utbildning. Kursen erbjuder ett unikt tillfälle att testa sig själv och de kunskaper man har fått under sin utbildning. Men den ger en även chansen att upptäcka kurser som man inte har läst men som man fortfarande har chans läsa under sin utbildning. Jag känner att LTH förbereder sina studenter väldigt bra inför arbetslivet. Utbildningen håller en hög nivå. Jag tycker att nuvarande upplägg på Ingenjörsinriktad Yrkesträning är bra där man tvingas söka till kursen och visa sitt intresse för den. Sökandet till kursen ger bra träning inför framtida arbetssökning. Man får chans att slipa på sitt CV, lära sig skriva personligt brev och träna på intervjuer. Kursen ska inte vara obligatorisk tycker jag för att då kommer kvalitén att bli lidande. Sammanfattningsvis kan jag säga att denna kurs är en utmaning och ger väldigt mycket till den som tar vara på kursen och alla möjligheter den erbjuder. Jag skulle rekommendera den till alla studenter på LTH som vill ha en chans att få nya perspektiv över sin framtida yrkesroll och sin framtida arbetsplats.