Gruppsammansättning inom PU-processen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gruppsammansättning inom PU-processen"

Transkript

1 Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren

2 Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att fördjupa sig i ett ämne inom PU-processen, fördjupningen ska sammanfattas i en individuell essä. Eftersom ämnet studenterna fått i uppgift att fördjupa sig i är valfritt är detta en ypperlig chans att fördjupa sig i ett område som studenten är intresserad av eller anser sig ha nytta av i framtiden. Jag har valt att skriva om gruppsammansättning, med en speciell vinkling mot heterogena grupper och homogena grupper. Jag har valt ämnet för att jag anser att grupparbeten i allmänhet är ett intressant område, och med en djupare kunskap inom området kan grupparbeten förbättras drastiskt. Jag har valt att vinkla mot heterogena grupper och homogena grupper för att jag har medverkat i båda, och jag har mina tankar om respektive och med en fördjupning kanske jag kan bekräfta mina erfarenheter. 1

3 Innehållsförteckning Inledning...3 Vad är en grupp?...4 Gruppsammansättning...5 Grupproller...7 Utvecklingsfaser...8 Värderingar och drivkrafter...9 Kommunikation Avslutningsvis Referenser Litteratur Elektroniska källor Bilder

4 Inledning Många beskriver människan som flockdjur, vilket är en relativt bra sammanfattning över hur mäniskor faktiskt fungerar i sitt agerande och tänkande. Vi drar oss generellt till människor runt omkring oss som på något sätt är lika oss, det kan handla om intressen eller sättet att tackla olika situationer. Detta beteende har sina fördelar och nackdelar både i allmänhet och inom gruppsammansättning som den här essän kommer handla om. Denna essä kommer som sagt att behandla ämnet gruppsammansättning samt en liten kort introduktion om grupper i allmänhet. Den kommer att gå in djupare på hur man skapar en kreativ projektgrupp utifrån ett heterogent samt homogent perspektiv, dessa två kommer även att viktas mot varandra. Så vad händer då om man sätter ihop en så kallad heterogen projektgrupp med individer från olika områden, med olika bakgrund och med olika intressen och hur kommer den skilja sig från en homogen projektgrupp? 3

5 Vad är en grupp? För att kunna greppa vad essän kommer att handla om är det viktigt att förstå vad en grupp är, vad målet med att arbeta i grupp är och hur stor vikt sammansättningen av gruppen har. En grupp är en varierande mängd människor som strävar mot samma mål, detta kan handla om en arbetsgrupp som arbetar med projekt eller ett fotbollslag med målet att vinna ligan laget spelar i. Båda dessa har den gemensamma faktorn att ett flertal individer jobbar mot samma mål, kanske med olika ambitioner och egna mål men ändå för att slutföra uppgiften så bra som möjligt. Denna essä kommer behandla olika arbetsgrupper eller som jag kommer kalla det projektgrupper och fördelar och nackdelar med dessa. En arbetsgrupp eller projektgrupp skapas genom att en så kallad beställare vill ha någonting utfört, därefter sätter en projektledare tillsammans eller med godkännande från ledningen ihop en projektgrupp som denne tror är kapabel att lösa den uppgift som står framför projektgruppen. Bilden nedan illustrerar hur beställaren gör en order på ett problem som han/hon vill ha löst. Beställningen går till projektledaren som får i uppgift att sätta samman en projektgrupp som ska lösa problemet. Beställaren Projektledaren Projektgruppen Hur projektledaren sätter ihop gruppen är en viktig faktor i projektet som kommer att påverka det slutliga resultatet på ett eller annat sätt. Detta är bara starten av ett möjligen långt projekt, men eftersom denna essä inte är tänkt att behandla själva projektet lämnar jag detta område och går vidare till det huvudsakliga ämnet gruppsammansättning. Jag hoppas att denna intruduktion till projektgrupper och projekt gav en klarare bild av det som komma skall. 4

6 Gruppsammansättning Sammansättningen av en grupp kommer att påverka gruppens samarbete på ett eller annat sätt. Människor drar sig som tidigare beskrivits generellt till människor som de trivs med och därmed förmodligen tycker bra om, när en individ trivs i sin tillvaro har denne ofta lättare att samarbeta. Att ha alltför lika människor i en projektgrupp är dock inte alltid det bästa alternativet. Två typer av grupper som jag ska ta upp i min essä är som sagt Homogena grupper samt Heterogena grupper vilket jag tänkte göra nu. Homogen grupp: En homogen grupp består av människor med relativt liknande personligheter, och därmed liknande värderingar och mål. Gruppen har ofta lätt att komma överens och har därför en naturligt bra kommunikation och stämmning. Detta är en av fördelarna med en homogen grupp, nackdelar kan vara att projektet går mot en enögd lösning vilket innebär att samtiliga i gruppen har likvärdiga tankar och man missar andra aspekter. Det är vanligt att man söker sig till homogena grupper, det kan handla om att studenterna själva får bestämma vilken grupp de ska ingå i till att en projektledare känner sig mer bekväm med personer som denne trivs med och tror på ett bättre resultat utifrån det. Av egen erfarnhet från min tid som student på Mälardalens högskola har jag medverkat i homogena grupper vilket som sagt skapats när studenterna själva får bestämma vilken grupp man vill tillhöra. Studenterna föredrar ofta denna form av gruppsammansättning eftersom det innebär att de själva kan välja vilken typ av grupp de vill tillhöra. Denna gruppsammansättning slutar oftast med att grupperna blir liknande från föregående kurser eftersom det har fungerat tidigare, och det är ofta personer som man känner väl som ingår i gruppen. Jag tror och har upplevt att detta är farligt, dels för att det är svårt att hålla sig profesionell till uppgiften samt att jag har upplevt att man inte får se den andra sidan av projekt när man hamnar i en grupp där det uppstår lite problem eftersom olikheter finns. Personligen föredrar jag inte att arbeta i projekt med studenter som jag känner väl privat, vilket beror på min syn på arbete. Jag kan tycka att det blir lite väl mycket fokus på att hålla kontakter, vilket medför att det är svårt att kritisera och förbättra. Jag förnekar dock inte att det ibland är en fördel att arbeta i en homogen grupp, det kan till exempel vara en fördel när det finns tydliga gränser för ett projekt och tidsplanen är knapp. Det kan i detta fall vara bra att redan från början veta att arbetet kan starta utan problem direkt när uppgiften utdelats och projektledaren inte behöver oroa sig för konflikter inom gruppen. 5

7 Heterogen grupp: En heterogen grupp är näst intill motsatsen av en homogen grupp, den består av många olika personligheter, med olika värderingar och mål. Det kan vara människor från olika länder eller olika branscher eller kanske båda. Fördelarna med en heterogen grupp är att det finns många infallsvinklar att kika på problemet och därmed ökar chansen för en bättre lösning som annars kanske inte skulle existera. Nackdelar kan vara att gruppen har svårt att förstå och respektera varandras områden och köra sitt eget race lite för mycket. Kommunikationen blir lidande om ingen ser till att den fungerar. Det är inte lika vanligt att människor söker sig till dessa typer av grupper utan snarare att de blir placerade i en heterogen grupp på grund av sin kompetens inom ett område till exempel. Lyckas man med att få en bra stämning med en heterogen grupp har man oftast en stor chans att ta fram ett väldigt bra resultat, det är extra viktigt när det gäller banbrytande produkter där det kan krävas skärningspunkter. Det finns en bok om skärningspunkter som är väldigt intressant som heter Medicieffekten. Det påstås även att en heterogen grupp är mer kreativ än vad den homogena gruppen är, mycket på grund av att de olika personligheterna kommer i kontakt med varandra och inser att de som för dom är omöjligt kanske är helt möjligt för någon av de andra gruppmedlemmarna. Under min studietid vill jag påstå att jag har medverkat i ett par heterogena grupper, dessa grupper har i vissa falla skapats av förutbestämda grupper men också att jag själv valt att skapa en utmaning för mitt eget lärande. Detta tycker jag har varit en viktig del i min personliga utveckling eftersom jag nu har en lite bredare kunskap om grupper där alla kanske inte har så mycket gemensamt, och svårigheterna som det medför. Jag anser att den heterogena gruppen är bättre när det kommer till eget lärande, jag baserar det på att varje individ behöver ta mer ansvar när det gäller uppgifter som ska utföras. I en homogen grupp hade samma person möjligtvis litat på att uppgiften skulle skötas inom gruppen. Det är även lättare att ge och ta kritik när det inte är din privata vän som du ska sitta och kritisera, även konstruktiv kritik kan vara jobbig att ge i de fallen enligt mig. Jag tror även att det är mer vanligt att välja att inte ge kritik och istället hålla med eftersom tankarna är relativt lika med sina egna. Det är viktigt att komma ihåg att alla är människor och därför tänka på hur man ger kritik, och försöka hålla den konstruktiv. Annars kan den kritik som du ger leda till en onödig konflikt som egentligen är helt onödig. Vilken typ av grupp som är optimal kan nog ingen svara på, det beror helt på vilken typ av projekt det är och personerna som ska delta i projektgruppen. Studier bekräftar dock att en heterogen grupp är mer kreativ och därför kan den anses som mer effektiv. Kollar man däremot på effektivitet när det gäller tidsramar så kan kanske homogena grupper dra fördel. 6

8 Grupproller En viktig aspekt att känna till när man sätter samman en grupp är att människor har olika personlighet och därför tar olika mycket plats i en projektgrupp. Detta kan sammanfattas i att personerna i en projektgrupp tar olika roller beroende på om de vill styra mycket eller kanske vill vara lite mer tillbakadragna. Detta gäller både i homogena och heterogena grupper, men har en större del i heterogena grupper där det oftare kan förekomma människor som vill ta samma roll. Meredith Belbin har sammanfattat detta genom att kategorisera dessa beteenden i olika team roller. Hon nämner speciellt nio olika roller: Plant: En person som anses vara kreativ och ta fram många lösningar till problem, kan ibland vara lite väl mycket för sig själv och ha svårt att kommunicera med de andra i gruppen. Coordinator: En person som är bra på att leda ett projekt, det kan vara allt från att ta beslut till att deligera uppgifter till andra i projektgruppen, kan ibland anses lägga lite väl mycket ansvar på andra. Monitor Evaluator: En person som ser många alternativa lösningar, har svårt att driva och ge inspiration till andra i projektgruppen. Implementer: En person som är bra att ta implementera de ideér gruppen tagit fram till verkligheten, har svårt att ta till sig ny information. Completer: Är en person som ser till att projektuppgifterna blir färdigställda i tid, har svårt att vara lugn i stressade situationer. Resource Investigator: En person som undersöker möjligheter och knyter upp resurser, har svårt att avgöra vad som går och inte går att göra och tappar lätt intresset. Shaper: En person som gillar utmaningar, jobba under press och utmana det som kan tyckas vara omöjligt. Har svårt att hålla sig lugn och blir lätt otrevlig mot andra i projektgruppen. Team Worker: En person som har lätt att samarbeta och ta instruktioner av andra, har svårt att ta konflikter och blir trängd i kritiska situationer. Specialist: Är en person som är fokuserad och självgående inom ett specifikt område där personen anses vara bäst, har svårt att tillföra något inom andra områden och ser ofta bara sitt område som viktigt. Alla dessa roller är självklart viktiga för att projektet ska bli lyckat och det är därför viktigt att besitta så många av dessa roller som möjligt. Det finns fler metoder och beskrivningar för team roller men Belbins nio team roller är anses vara en av de mest använda. 7

9 Jag tror att jag skulle placera mig som en blanding mellan plant och shaper efter denna sammanfattning av team-roller. Jag tycker mig vara relativt kreativ och ha många ideér och kan känna att jag kryper in under mitt skal lite för mycket då och då. Jag gillar även utmaningar och har inte så stora svårigheter att jobba under press. Jag tror att de andra i gruppen har en ganska stor inverkan på de flesta när det gäller roller, med det menar jag att personer som är lite mer tillbakadragna kanske väljer att inte ta den roll som de egentligen tycker att de är kababla till för att undvika en konflikt med en starkare gruppmedlem. Jag har en tendens att falla inom det spåret att jag tar det som blir över och anpassar mig utefter vad de andra är bra på snarare än att kolla på min egen kompetens i första hand. Det jag kan tycka är lite synd i de grupper som jag har medverkat i är att olika arbetsätt inte riktigt uppmuntras, någon slags mentalitet att man ska sitta i skolan finns. Detta tror jag hämmar arbetet till den grad att vissa personer inte är effektiva när de sitter med en uppgift i 7 timmar i sträck utan behöver göra annat medans de tänker för att uppnå ett bättre resultat. Utvecklingsfaser Projektgrupper förändras under projektets gång, detta gäller alla projekt och därmed även alla projektgrupper. För att kunna sätta ihop en fungerande projektgrupp är denna utveckling en viktig aspekt. En modell som beskriver denna utveckling kallas FIRO-modellen. Den består av tre olika faser, med en kort vilofas i övergången till nästa fas. Tillhörafasen: Första gången gruppen träffas och tar del av projektuppgiften.tydlig struktur för att undvika missförstånd är nyckeln tillhörafasen för att alla i projektgruppen ska känna sig delaktiga. Ett signaliment för tillhörafasen är att deltagarna är tillbakadragna och försiktiga i sina uttalanden. Rollsökningsfasen: Gruppen har nu kommit förbi den första fasen och personer som hållt en relativt låg profil kan komma att söka en maktkamp för att göra sig hörd och få sin vilja igenom. Det är vanligt att konflikter uppstår i rollsökningsfasen, speciellt om flera personer försöker ta samma ledande roll. Samhörighetsfasen: I samhörighetsfasen är alla konflikter som uppkommit i rollsökningsfasen uträdda, alla i gruppen accepterar varandra och den roll dom har fått i projektet. Detta gör att blickarna vänds mot hur projektet ska slutföras så bra som möjligt. Det är omöjligt att förhindra att en grupp utvecklas under projektets gång, och det är inget man bör försöka sig på heller. Det är som sagt en viktig faktor för att projektet ska gå vidare. Jag anser att det är viktigt att försöka gå igenom denna process så smärtfritt som möjligt utan att acceptera för mycket, med det menar jag att man kanske inte bör vara överkänslig om man måste anpassa sig lite till vad de andra i gruppen tycker. 8

10 Värderingar och drivkrafter När gruppsammansättningen är klar är det viktigt för framförallt projektledaren att veta vilka värderingar gruppmedlemarna har och vad det är som driver dem att jobba hårdare. En värdering kan vara till exempel hur varje medlem ser på projektet medans en drivkraft är anledningen varje medlem tycker att projektet är viktigt. I denna del av processen är det viktigt att vara tydlig för att undvika allt för spridda värderingar, det är bra att sätta ner foten och visa vad det är som ska göras. Det optimala är att försöka utnyttja för att projektet ska bli effektivt. När värderingar och drivkrafter är kända är det viktigt att alla i projektgruppen respekterar samtliga värderingar och drivkrafter, detta kommer leda till att alla i gruppen blir respekterade som människor. Lyckas man med detta kommer motivationen vara mycket högre i gruppen och motivation gör att individerna i gruppen arbetar hårdare för ett bättre resultat. 9

11 Kommunikation Kommunikation går ut på att sprida och ta emot information, detta genom till exempel en disskussion där två eller flera öppna parter deltar och kommer fram till något. Kommunikation är en av de viktigaste delarna i ett projekt och därmed också i projektgruppen. Det kan både göra att gruppen går ur projektet med framgång eller i värsta fall misslyckande. Det finns olika typer av kommunikation, två av dessa är inre och yttre kommunikation, Yttre kommunikation: Är när man använder kommunikation för att få en fördel utåt på marknaden, man kan till exempel kommunicera med sina intressenter för att få en uppskattning om vad det är som behöver göras och vad det är som faktiskt önskas. Inre kommunikation: Är kommunikationen som sker inom gruppen i form av rapportering, möten, avstämning och konflikter om det uppkommer några. Det finns mycket som ingår i kategorin kommunikation och den inre kommunikationen är väldigt viktig för att individerna i gruppen ska fungera som en grupp. Eftersom essän handlar om gruppsammansättningar och inte om hur man säljer projekt så är det ganska självklart att det är den inre kommunikationen som ska ligga i centrum. När det gäller kommunikation bör det dock inte spela någon roll om gruppen är homogen eller heterogen, med det menar jag att kommunikation är något som ska fungera i vilket fall. Alla grupper bör till expempel ha möten av något slag, det behöver inte betyda att alla grupper hanterar sina möten på samma sätt. Vissa grupper kanske inte träffas ansikte mot ansikte utan använder sig utav de tekniska hjälpmedel som finns att använda. Utan att gå in för djupt på detta oerhört stora område så är det väldigt viktigt att alla vet vad det är som sker i projektet hela tiden. Det är viktigt att samtliga personer i gruppen har vetskap om vart och när ett möte är planerat, detta för att alla ska ha en rättvis chans att delta aktivt under projektet. Det kan tyckas självklart att alla i projektet är tilldelade den information som de behöver för att delta, men av egen erfarnhet kan jag säga att så inte alltid är fallet. Det kan bero på flera olika saker, att personen som inte blivit tilldelad informationen helt enkelt inte har lyssnat eller att gruppen helt enkelt glömt bort att informera personen. Jag fastnade på ett citat av Bob Nelson som sammanfattar hur viktigt kommunikation faktiskt är. Communicate, communicate, and then communicate some more 10

12 Avslutningsvis En av anledningarna till att jag valde att skriva om gruppsammansättningar och projektgrupper I allmänhet är att jag hittade en C-uppsats i psykologi som handlade om kreativitet som ett resultat av gruppprocesser. Jag reflekterade inte förns efter jag hade läst den att det va en student på Mälardalens högskola som hade skrivit den. Den behandlade i vilket fall just homogena och heterogena grupper eller team som det står i texten. Uppsattsen börjar med att ge fakta rörande individuell samt gruppers kreativitet där fördelar med kreativitet nämns samt hurvida kreativiteten är större i grupper eller individuellt. Inledningen går vidare med att nämna faktorer som bidrar till kreativitet i arbetslivet där gruppens sammansättning kommer upp på tal. Här bekräftas lite om det jag skrivit med att en varierad grupp har större möjligheter att vara kreativa. Slutligen behandlar inledningen fakta rörande konflikter där det kommer fram att konflikter kan ha ett positivt utfall på bland annat kreativitet, detta är ofta fallet med små konflikter som förekommer under diskussioner. Det påpekas även att konflikter kan ha en negativ effekt på projekt. Efter inledningen av uppsatsen, har ett antal intervjuer utförts på personer som deltar inom både homogena och heterogena grupper ute i arbetslivet. Detta följs upp med resultat utav intervjuerna där svaren delvis bekräftar mina slutsatser, men det uppkommer även en del ny information som jag väljer att inte gå in närmare på. En jämförelse av resultaten och en diskussion avslutar uppsattsen där resultaten av bland annat intevjuerna ställs mot varandra och jämförs. En jämförelse mot fakta finns även med i slutet. Jag har haft svårt att bekräfta källorna i uppsatsen men eftersom jag anser att det är en seriös avhandling som innehåller mycket konkret fakta i form av intervjuer så väljer jag att lita på det som står. Detta var en inspirationskälla för mig när jag skrev essän och jag anser att den var mycket väl formulerad och intressant. Resultaten speglar delvis min bild av ämnet och mina därmed vill jag påstå att jag har tagit lärdom av texten och därmed ämnet jag skriver om i min essä. Jag kan även delvis ge svar på den frågeställning jag ställde i början av essän. Där svaret blir att en heterogen grupp ofta genererar i en mer kreativ grupp till skillnad från en homogen där kreativitet inte är lika högt värderat. Det man måste tänka på när det gäller heterogena grupper är att få kommonikationen att stämma. Jag tror att de olika yrkesgrupperna i en heterogen grupp kan leda till att gruppen hittar skärningspunkter som jag beskrev tidigare, vilket jag anser är mycket intressant. 11

13 Referenser Litteratur Bo Tonnquist (2008) Projektledning, Bonnier Utbildning, Stockholm Elektroniska källor Kreativitet som ett resulstat av gruppprocesser Bilder 12

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

Fire, Toast and Teamwork En introduktion till Belbin teamroller

Fire, Toast and Teamwork En introduktion till Belbin teamroller Fire, Toast and Teamwork En introduktion till Belbin teamroller Introduktion Belbin Teamroller blev känt för allmänheten 1981 när Meredith Belbin släppte sin första bok: Management Teams Så skapas framgångsrika

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Concept Selection Chaper 7

Concept Selection Chaper 7 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning

Läs mer

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas Demo Demo Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2013-03-25 Solleftegatan 15 162 53 Vällingby 08-7919800

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

Struktur och Ledning i små organisationer

Struktur och Ledning i små organisationer Kungl. Tekniska Högskolan ME1010, Organisation och kundskapsintensivt arbete Fredrik Bergenlid, 870510-0157 Christian Rane, 810105-0279 Struktur och Ledning i små organisationer Innehåll 1 Inledning 1

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Tillitsfull KLARTÄNKT

Tillitsfull KLARTÄNKT Tillitsfull KLARTÄNKT SNABBFOTAD Träna dina entreprenöriella förmågor! Världen vi lever i är komplex och vi står inför många utmaningar. Det kräver utveckling av både privata och offentliga organisationer,

Läs mer

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning

Läs mer

Idrottsledarens tumregler. Att få idrottsbarn att alltid prestera max utifrån sina egna förutsättningar

Idrottsledarens tumregler. Att få idrottsbarn att alltid prestera max utifrån sina egna förutsättningar Idrottsledarens tumregler Att få idrottsbarn att alltid prestera max utifrån sina egna förutsättningar Vad behövs för att prestera max? Självförtroende Kompetens Utveckling Vilja Varför behövs självförtroende?

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar Projektarbete i gymnasieskolan Elevens frågor och svar Anders Danell och Mats Eriksson, Katedralskolan 2002 Innehåll 1. VILKET SYFTE HAR DET HÄR HÄFTET?... 3 2. VILKET SYFTE HAR GYMNASIESKOLANS PROJEKTARBETE?...

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom

Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom Boksammanfattning Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom Tvärtom är skriven för dig som vill bli en vinnare i dina egna ögon, säger författaren Max Söderpalm

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

Planeringsspelets mysterier, del 1

Planeringsspelets mysterier, del 1 Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att

Läs mer

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Varför är jag domare. Roller och förväntningar Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna för dig som intervjuar Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Viktigt att tänka på i en

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Alumnstudie 2015. Genomförd av Linda Widetoft

Alumnstudie 2015. Genomförd av Linda Widetoft Alumnstudie 2015 Genomförd av Linda Widetoft Vilka 32 pers. intervjuade (av 70) 1/3 kvinnor Var Majoriteten av Alumnerna växte upp i Småland och valde att stanna kvar efter avslutade studier. Den främsta

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport Till dig som är student Studietiden är för många en fantastisk tid med frihet, möjligheter och inspiration. Samtidigt innebär det ett

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s. Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

för chefer och handläggare

för chefer och handläggare LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-

Läs mer

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,

Läs mer

Projektledning. KPP 306 Produkt och processutveckling. Mikael Andersson 2012-04-10

Projektledning. KPP 306 Produkt och processutveckling. Mikael Andersson 2012-04-10 Projektledning KPP 306 Produkt och processutveckling Mikael Andersson 2012-04-10 Innehåll Inledning... 3 Vad är ett projekt?... 4 Vad är projektledning?... 5 Varför projektledning?... 5 Projektledaren...

Läs mer

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät [Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling

Läs mer

Case: ICA Träffpunkten

Case: ICA Träffpunkten Högskolan i Gävle 2001-03-29 Institutionen för ekonomi Organisationsteori B, 5p Handledare: Pär Vilhelmson Case: ICA Träffpunkten Författare: Karin Gussing Kristina Lindberg Per Molin Nedin Zlatarac ICA

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Lärarhandledning - introduktion...4 Första sidan...4 Innehåll...5 Modul 1 Hälsa...5 Modul 2 Förr och nu...6 Modul 3 Hälso- och sjukvård...

Lärarhandledning - introduktion...4 Första sidan...4 Innehåll...5 Modul 1 Hälsa...5 Modul 2 Förr och nu...6 Modul 3 Hälso- och sjukvård... 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lärarhandledning - introduktion...4 Första sidan...4 Till kursen... 4 Introduktion... 4 Lärarhandledning... 4 Innehåll...5 Modul 1 Hälsa...5 Avsnitt 1 Introduktion (7 st övningar)...

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Sänka schackskepp. Författare: Martin Borg. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle

Sänka schackskepp. Författare: Martin Borg. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Sänka schackskepp Författare: Martin Borg Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Inledning. Jag har valt att testa och utveckla det

Läs mer

kärlekens olika språk

kärlekens olika språk Upptäck kärlekens olika språk Du har läst boken nu är det dags att prata om den! Denna samtalsguide ger dig möjligheten att omsätta idéerna i handling i ditt äktenskap eller någon annan speciell relation

Läs mer

Att vara fotbollsförälder i Jönköpings Södra IF

Att vara fotbollsförälder i Jönköpings Södra IF Att vara fotbollsförälder i Jönköpings Södra IF Att vara fotbollsförälder i Jönköpings Södra IF Jönköpings Södra IF:s ungdomsutskott och föräldragrupp hälsar dig som förälder varmt välkommen i föreningen!

Läs mer

De små individuella detaljerna i ett bra box play i egen zon

De små individuella detaljerna i ett bra box play i egen zon Svenska ishockeyförbundet Elitkurs De små individuella detaljerna i ett bra box play i egen zon Johan Garpenlöv Robban Olsson 2007-01-29 Sammanfattning. Sammanfattning Det övergripande syftet med arbetet

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Särskild medling Ett enklare sätt att lösa tvister i domstol

Särskild medling Ett enklare sätt att lösa tvister i domstol Särskild medling Ett enklare sätt att lösa tvister i domstol Särskild medling många fördelar som alla kan vinna på Har du eller din klient tid och råd att fastna i en utdragen process i domstol? Domstolen

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Manpower Work Life Drömjobbet 2016

Manpower Work Life Drömjobbet 2016 Manpower Worklife Life Rapport 2016 Manpower Work Life Drömjobbet 2016 Vilket är svenskarnas drömjobb? Det är en fråga som Manpower ställt till svenskarna sedan 2008 i Sveriges största arbetslivspanel

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Att leda förändring. Diskussion 1. Förändring 1 Etik 1 Ledarskap 2 Förändringsprocessen 3 Projektperspektivet 4 Motivation 5

Att leda förändring. Diskussion 1. Förändring 1 Etik 1 Ledarskap 2 Förändringsprocessen 3 Projektperspektivet 4 Motivation 5 Min syn på Att leda förändringsarbete Av Ulrika Jonsson, INPRE4 Kurs KN3060, Produktutveckling med formgivning Datum: 24 April 2006 Innehållsförteckning Diskussion 1 Förändring 1 Etik 1 Ledarskap 2 Förändringsprocessen

Läs mer

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb ÖKA ENTUSIASMEN Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb ÖKA ENTUSIASMEN Inom Dale Carnegie använder vi ofta ordet entusiasm. Entusiasm är ofta den

Läs mer

Studentguide vid grupparbete

Studentguide vid grupparbete Studentguide vid grupparbete Checklista vid grupparbete Vad är syftet med uppgiften/projektet? Vad ska ni lära er? Vilka färdigheter ska ni träna och utveckla? Vilka andra delar av kursen bygger uppgiften

Läs mer

OPQ. Team-egenskaper: Urvalsrapport. Namn Sample Candidate. Datum 31 december 2013. www.ceb.shl.com

OPQ. Team-egenskaper: Urvalsrapport. Namn Sample Candidate. Datum 31 december 2013. www.ceb.shl.com OPQ Team-egenskaper: Urvalsrapport Namn Sample Candidate Datum 31 december 2013 www.ceb.shl.com Inledning Sample Candidate har nyligen besvarat det frågeformulär om yrkespersonlighet som heter OPQ32 (Occupational

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät

Läs mer

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak - Lektion 5 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

Kommentarer om nuvarande RAS

Kommentarer om nuvarande RAS Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Start. Your Information and Technology Partner. Citec_Presentation_Kalmar_051004.ppt Copyrights 2004 / Citec Information Oy Ab

Start. Your Information and Technology Partner. Citec_Presentation_Kalmar_051004.ppt Copyrights 2004 / Citec Information Oy Ab Start Your Information and Technology Partner Kreativa processer, strukturerat idéarbete Introduktion och workshop Dagens övning Vad Varför Hur Förutsättningar Tips/knep Workshop Gruppvis 1 och 2 (indelning

Läs mer

6 Foto: Anette Andersson

6 Foto: Anette Andersson 6 Foto: Anette Andersson Föräldrapress Nästan inga föräldrar anser att de själva sätter press på sina barn, men nästan hälften tycker att andra gör det. Din inställning och attityd avgör om ditt barn ska

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11 Startboxträning Ellinor Rasmusson 2012-10-11 1 Inledning Jag har valt att skriva om startboxträning, då jag tycker att det är en viktig del av unghästarnas träning. Jag vill lära mig mer om det för att

Läs mer

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i

Läs mer

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla www.rb.se/high- five

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla www.rb.se/high- five Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt Highfive Idrott för alla www.rb.se/highfive Syfte Alla medlemmar i Vasa Gymnastik

Läs mer

Presentation av Björkängens förskola

Presentation av Björkängens förskola Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om

Läs mer