Uppgift 1 i Kalkyldifferens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppgift 1 i Kalkyldifferens"

Transkript

1 Uppgift 1 i Kalkyldifferens I kristall -avdelningen i ett företag tillverkas bl a en ljusstake som består av en förgylld kopparstake och två kristallkulor vid namn Hot Stuff. Normalt tillverkas 2000 Hot Stuff per månad men under augusti tillverkades 2200 av detta märke. Det fanns inga in- och utgående balanser i produktion och lager. För tillverkningen under augusti gällde: 600 meter förgylld kopparrör köptes till kostnaden kr 4500 färdigslipade kristallkulor skaffades till en total kostnad av kr 1000 timmar arbetades med stakarna till en total kostnad av kr Faktisk rörlig tillverkningsomkostnad i produktionen var kr Företagets omkostnader (såväl fasta som rörliga) fördelas på basis av direkta arbetstimmar. Standardkostnaden för ljusstaken Hot Stuff är följande: Material 1/4 meter kopparrör till kostnaden 160 kr/m 40 kr 2 st slipade kristallkulor till kostnaden av 25 kr/st 50 kr Direkt arbete 1/2 timme per ljusstake till kostnaden 90 kr/tim 45 kr TOR 1/4 maskintimme till kostnaden 60 kr/tim 15 kr Beräkna de kostnadsavvikelser som är möjliga att beräkna för Hot Stuff mot bakgrund av uppgifterna ovan! Kopparrör: Kulor: Arbete: Materialprisdiff = 600 * = kr Materialkvantitetsdiff = (0,25 * ) * 160 = kr Materialprisdiff = 4500 * = kr Materialkvantitetsdiff = (2 * ) * 25 = kr Lönesatsdiff = 1000 * = kr Arbetstidsdiff = (0,5 * ) * 90 = kr (Total TOR-diff = 60 *2200 * 0, = 3000 kr)

2 Uppgift 2 i Kalkyldifferens Under 2007 tillverkade Svenska Seaside AB produkterna Coolside och Soolside. Materialet för produkterna skickades då från beställaren, varför företagets huvudsakliga insats bestod av olika slags arbetsinsatser. Arbetarna kostade 220 kr per timme i direkt lön enligt standard och den totala lönekostnaden uppgick till kr under I övrigt gäller följande för dessa två produkter under 2007: Coolside Soolside Normal produktion och försäljning i antal Verklig produktion och försäljning i antal Arbetstidsbehov per enhet 30 min 20 min Rapporterad total arbetstid 1750 tim 2250 tim Planerat (budgeterat) försäljningspris per enhet 475 kr 325 kr a) Beräkna arbetsdifferenserna (både i lön och tid) för tillverkningen av Coolside och Soolside för år (2p) Coolside Soolside Arbetstidsdiff kr kr kr Lönesatsdiff kr Uppgift 3 i Kalkyldifferens Råttorna Rummel och Rabalder, som råkade kraschlanda i de ondas kloster får bli fria om de tillverkar mattpiskor, en mjuk och en hårdare variant, åt den elaka nunnan, enligt specifikationen nedan. Mjukpiska Hårdpiska Materialberedning i min per st 8 min 10 min Pisktillverkning i min per st 5 min 8 min Antal producerade piskor 20 st 10 st Enligt överenskommelsen skulle nunnan stå för material och råttorna för tillverkningen. Råttorna lovades endast 3 ostbågar per arbetstimme för att klara sig, vilket inte uppskattades som speciellt fett med bågar. De fick en liten förpackning ostbågar av nunnan innehållande 30 bågar. Råttorna bildade en liten verkstad i en trätunna. Rummel tog hand om materialberedningen som krävde 4 timmar i arbetstid. Rabalder tog hand om tillverkningen (formgivning) som krävde totalt 3 timmar. Efter arbetspassets slut fanns det bara 5 bågar kvar i påsen. Beräkna eventuella differenser för arbete och ostbågsförbrukning så långt som möjligt. Vilken av råttorna har störst (moralisk) rätt till överkonsumtion, om det visar sig att förbrukningen av ostbågar blev större än planerad? (3p) Materialberedning = ([ 8 * 20/ * 10/60] 4)* 3 båge/tim = 1 ostbåge (F) Pisktillverkning = ( [ 5 * 20/ * 10/60 ] 3 ) * 3 båge/tim= 0 ostbåge Lönesatsdiff = 3 * 7 25 = - 4 ostbågar (U) Båda har varit duktiga, men Rummel har varit strået effektivare och förtjänar mer.

3 Uppgift i kalkyldifferens I företaget Fina Koppar AB tillverkas exklusiva och dekorerade Thé-koppar (inkl fat) och kaffemuggar av porslin. Dessa produkter tillverkas av samma råmaterial och produceras på samma fabrik och av samma arbetskraft. Inför januaris budgetering, utgick man från nedan: Thé kopp Kaffemugg Försäljningsvolym i st Försäljningspris i kr per st Standardkostnader Råmaterial à 18 kr per kilo 7,20 kr/st 5,40 kr/st Direkt arbete à 250 kr timme 6,25 kr/st 3,75 kr/st Omkostnad 120% på direkt lön 7,50 kr/st 4,50 kr/st Normal produktion är Thé koppar och Kaffemuggar. Enligt budgeten är de fasta omkostnaderna kr per månad och den rörliga omkostnaden är 0,8 kr per direkt lönekrona. Omkostnader fördelas på direkta lönekronor som bas. Följande aktuella resultat rapporterades vid januari månads slut: * Thé koppar såldes till ett värde av kr. * kaffemuggar såldes till ett värde av kr. * Produktionen blev Thé koppar och kaffemuggar. * kg råmaterial inköptes för till en kostnad av kr. * kg råmaterial gick åt månadens produktion * 945 timmar arbetades till en total direkt lönekostnad på kr. * Faktiska omkostnader blev kr. Beräkna nedanstående differenser på intäkts- och kostnadssidan. Sammanfatta dina resultat nedan och hänvisa till nästa sida vad gäller uträkningar! Total marginaldifferens (1p) = 8750 kr Total mixdifferens (1p) = kr. Man kan också räkna på priset. Total försäljningsvolymdifferens (1p) 0+0=0 Total arbetsdifferens (för både lönesats och arbetstid) (2p) 2370 kr Total materialdifferens (för både kvantitet och pris) (2p) Varje The-kopp kräver 7,2/18=0,4 kg/st och varje kaffemugg kräver 5,4/18=0,3 kg/st kvantitetsdifferens för material 18*(0,4* ,3* ) = kr Materialprisdiff = * 18 (310480/18000) = kr = kr (Materialprisdifferens 18 kr/kg * kilo kr = kr kan också godtas)

4 Uppgift i Självkostnadsberäkning och kalkyldifferenser Dö Skönt AB tillverkar och säljer gummibåtar och gummimadrasser. Följande uppgifter om resursförbrukning, kostnader samt tillverknings- och försäljningsvolym finns tillgängliga som kalkylunderlag: Gummibåtar Madrasser Materialförbrukning i m 2 plast per enhet 6 4 Direkt arbetstid i minuter per enhet Speciella direkta tillverkningskostnader i kr per enhet Normal månadsvolym (produktion och försäljning) 1000 st 500 st Produktion i maj st 600 st Försäljning i maj st 550 st Plastkostnad per m 2 Materialomkostnader (MO) Direkt arbetskostnad per timme Rörliga tillverkningsomkostnader (TOR) Fasta tillverkningsomkostnader (TOF) Fasta affärsomkostnader (AFFO) Provision till försäljare 20 kr kr 80 kr 0,40 kr per direkt lönekrona kr kr 8 kr per styck a) Beräkna produkternas självkostnad och försäljningspris per styck enligt normalkalkyl om företaget tillämpar en vinstmarginal på 20 procent. (4 p) Gummibåt Madrass dm MO 10% 12 8 dl TOR 40% på dl TOF 120% på dl spec dir tillv TVK AFFO 20% på TVK provision 8 8 SJK Vinst 20% på sjk Pris Fasta omkostnader fördelas på en normalmånads bas och rörliga omkostnader på den aktuella månadens bas. a) Bestäm arbetsdifferensen för arbetstid och lönesats om den rapporterade arbetstiden blev 1400 timmar och lönekostnaden kr i maj. (2p) Arbetstidsdifferens = 80*(900* 60/ * 45/ ) = kr Lönesatsdifferens = 1400 * = kr b) Bestäm materialdifferensen om materialförbrukningen blev 8000 m2 plast och materialkostnaden kr för maj månads produktion. (2p) Materialkvantitetsdiff = 20 *(6*900+4* ) = kr Prisdifferens = 8000 * = kr

5 Uppgift i Självkostnadsberäkning och kalkyldifferenser AB Fashion på köpet BipBip är ett fåmansföretag som tillverkar porslinprodukter med fina motiv. I år tillverkade man enbart två produkter, den rappiga muggen Dogge och den rockiga och finare skålen Brolle, om vilka följade gäller i fråga om volym och direkta kostnader i kr per styck enligt standard. Dogge Brolle Normal produktion/kvartal Verklig produktion kvartal 3, Direkt material à 50 kr/kg 10 kr 20 kr Direkt lön formgivning à 150 kr/timme 15 kr 30 kr Direkt lön dekorering à 200 kr/timme 50 kr 20 kr Övriga rörliga kostnader härdning i ugn 2 kr 2 kr Speciella direkta tillverkningskostnader 7 kr 6 kr Vidare räknar företaget med en rörlig tillverkningsomkostnad på 40% på direkt lön, då produktionen i huvudsak är arbetsintensiv. Ledningen vill veta vad företagets produkter egentligen kostar, då dessa genomgår bearbetning i två avdelningar, formgivning och dekorering. I övrigt gäller följande fasta omkostnader i företaget: Materialomkostnader/kvartal Tillverkningsomkostnad/kvartal Affärsomkostnader/kvartal kr kr kr a) Härled lämpliga påläggssater för företagets omkostnader och beräkna självkostnaden i kr/st enligt standard (normalkalkyl) för företagets två produkter. Beräkna produkternas normala försäljningspris om företaget tillämpar en vinstmarginal på 25 % mot sina kunder. Dogge Brolle Q normal Q kvartal DM kr 20 kr DL form 150 kr/tim 15 kr 30 kr DL dekor 200 kr/tim 50 kr 20 kr Övrig RK 2 kr 2 kr Spec dir tillv 7 kr 6 kr MO 10% 1 kr 2 kr kr TOR 40% 26 kr 20 kr TOF 60% 39 kr 30 kr kr TVK 150 kr 130 kr AFFO 20% 30 kr 26 kr kr SJK 180 kr 156 kr Vinst 25% 60 kr 52 kr Pris Härledning av påläggssatserna ska givetvis redovisas. Dessa härleds med normal volym eller normal bas som påläggsgrund då företaget tillämpar normalkalkyl i sin självkostnadsredovisning.

6 b) Utgå ifrån samma grunddata som gäller ovan och beräkna differenserna för material och arbete i formgivning och dekorering om följande rapporterats från tillverkningen efter det tredje kvartalet i 2008: Materialförbrukningen blev totalt kilo och kostnaden för materialet uppgick till kr. Arbetstiden i formgivningen blev 360 timmar för muggar och 860 timmar för skålar. Sammanlagd betalades kr ut i direkt lön till timanställda arbetare i denna avdelning. Arbetstiden i dekoreringen blev 900 timmar för muggar och 450 timmar för skålar och sammanlagd betalades kr ut i direkt lön till timanställda arbetare i denna avdelning. (3p) Arbetstid formg stand 6 12 min Arbetstid dekor stand 15 6 min Q standard form tim Q verklig dekor tim Arbetstidsdiff i formgivning kr kr Lönestasdiff kr Q standard dekor Q verklig dekor Arbetstidsdiff i formgivning kr 0 kr Lönestasdiff kr Mtrl 0,20 0,40 Mtrlkvantitetsdiff 0 kr Mtrlprisdiff kr Uppgift i självkostnadskalkyl + Kalkyldifferens + Grafisk optimering Inför julsäsongen (som räknas som årets sista tre månader) har ägaren Kalle mehnog till klädföretaget Body Language tagit fram ett beslutsunderlag för damunderkläderna set och match. Förutom produkternas rörliga kostnader räknar företaget med två sorters pålägg för fasta kostnader, dels de för företagsövergripande fasta kostnader (TOF och AFFO), dels en fast kostnad för design som endast rör enskilda produkter. Själva produktionen skedde under oktober månad. Någon materialomkostnad räknar företaget inte med. Set Match Normal kvartalsproduktion och försäljning 3000 st 4000 st Produktion och försäljning under julsäsong 3600 st 5000 st Försäljningspris 99 :- 79 :- Direkt material à 24 kr/meter Direkt lön i avd klippning à 180 kr/tim 6 9 Direkt lön i avd sömnad à 240 kr/tim TOR à 30 kr/arbetstimme 3 3 TOF à 60 kr/arbetstimme 6 6 Fördelad fast särkostnad för design 6 6 Speciella direkta tillverkningskostnader 2 6 AFFO 15 12

7 a) Fastställ Body Language fasta samkostnader och den produktrelaterade fasta särkostnaden för design,då företaget tillämpar normalkalkyl. (2p) TOF = 6*3000+6*4000 = kr/kvart, AFFO =(15* *4000) = kr/kvartal Fast särkostnad: Set = 6 * 3000 = kr och för Match =6 * 4000 = kr/kvartal b) Gör en stegkalkyl för Body Language baserad på aktuella förhållanden, av vilken företagets totala resultat för julsäsongen ska framgå enligt bidragsredovisning. (2p) Set Match Särintäkt Särkostnad (se blåmärkta siffror ovan) TB TB2 = TB1*Qv Fast särkostnad kr kr Samkostnader TB3 eller resultat enligt bidragskalkyl = kr kr c) Beräkna hur Body Language s resultat påverkas av julsäsongens produktion och försäljning om man istället för bidragsredovisning tillämpade självkostnadsredovisning vid resultatberäkning? (2p) TI = 99 * * 5000 = TK = 90 * * 5000 = Kalkylmässig vinst = kr Övertäckning av fasta kostnader = (6+6+15)*( ) + ( )*( ) = kr (en vinst till följd av överutnyttjande av befintlig kapacitet) Resultat = kr Uppgift 4 i kalkyldifferenser Anta att samma grunduppgifter från uppgift 3 alltjämt gäller och att företaget vill följa upp effektiviteten i sina avdelningar. Rapporteringen från Body Language s produktion i oktober (inför julförsäljningen) visade att arbetet ha krävt 400 timmar i klippningen och 500 timmar i sömnad. TOF rapporterades till kr och TOR kr i oktober. a) Vad blir arbetstidsdifferensen i respektive avdelning? Vilken information hade behövts om man skulle göra en produktvis uppföljning arbetarnas effektivitet? (2p) Arbetstidsdifferens = Ps * (Qs- Qv) Klippning : 180 * (3600 * 2/ * 3/60 400) = kr (U) Sömnad: 240 * (3600 * 4/ * 3/60 500) = kr (U) Man borde få veta hur de faktiska (rapporterade) tiderna är fördelade mellan olika produkter för att kunna räkna på produktvisa kalkyldifferenser. b) Vilken timlön i kr borde företaget betala till medarbetare i respektive avdelning för att precis balansera mot eventuella effektivitetsförluster i avdelningen (dvs uppnå ett nollresultat för avdelningens totala arbetsdifferens om prestationen visar sig sämre än väntat? (1p) Vi ska försöka se till att få löner som är lägre än standrad för att därmed få en positiv lönesatsdifferens (prisdiff) i varje avdelning som tar ut den negativa effektivitetsdiffen. 400 * (180 Pv) = kr Pv = 166,5 kr i klippning 500 * ( 240 Pv) = kr Pv = 235,2 kr i sömnad

8 Uppgift 5 i grafisk optimering Antag att pris- och kostnadsuppgifterna från uppgift 3 alltjämt gäller som standards. Kalle mehnog vill planera för produktionen i januari 2004, vilken ska täcka för det första kvartalets försäljning. Tillgången till arbetstid är begränsad till 250 timmar i klippningen och 400 timmar i sömnaden. Efterfrågan på Set är begränsad till 5000 st och på match 4000 st under det första kvartalet Formulera problemet som ett optimeringsproblem och bestäm det optimala produktionsprogrammet för januari (4p) Max TTB = 36 * S + 31 * M då 2 * S + 3 * M < 250*60 = min (1) 4 * S + 3 * M < 400 * 60 = min (2) S < 5000 (3) M < 4000 (4) En grafisk lösning ger Optimum i skärningen mellan restriktion (1) och (2) i 4500 Set och 2000 Match då TTB max = kr a) Hur påverkas optimum av om det dessutom visar sig att tillgången till tyg är begränsat till högst meter i januari? Hur mycket ska Kalle mehnog högst betala för att slippa denna materialbegränsning?(2p) Nytt villkor i b 1,5 * S + 0,75 * M < 7500 m2 (5) Optimum hamnar nu i skärningspunkten mellan restriktion (5) och (1). Optimum blir 3750 Set och 2500 Match. TTB max blir nu kr, vilket är kr lägre än fallet i a. Vi ska alltså betala högst kr för att slippa materialbegränsningen. Observera att ett optimum aldrig kan bättre när man inför nya restriktioner. Det kan som bäst tangera det gamla optimat, dvs då de nya restriktionerna visar sig vara redundanta. Den som vill veta vad extra tygbehovet högst får kosta kan först räkna ut hur mycket tyg som optimum i a kräver (det blir 1,5 * ,75 * 2000 = 8250 m2). Extra behov på 750 m2 får kosta max: 11500/750=15,33 kr per meter. Vilket är t o m lägre än ordninarie materialpris!.

9 Uppgift 2 i produktval och grafisk optimering Under kvartal 1 nästa år räknar AB Fashion BipBip med en viss avmattning i efterfrågan och därmed en justering av produktionsvolymen av produkterna mugg och skål nedåt. Maximal efterfrågan på Dogge är 3500 stycken och maximal efterfrågan på Brolle är 4500 stycken. För kvartal 1 planerar ledningen att avsätta en budget för direkt materialförbrukning motsvarande kr, kr för direkt arbete (dvs lön) i formgivning och hela kr för direkt arbete (dvs lön) i dekoreringen. Företaget räknar med ett genomsnittpris på 260 kr för Dogge och 200 kr för Brolle. I övrigt gäller samma kostnadsdata från uppgift 3. a) Formulera problemet matematiskt och beräkna det optimala produktionsprogrammet för Doggar och Brollar för kvartal 1. (4p) Max TTB = 150 D B då 10 D + 20 B < kr 15 D + 30 B < kr 50 D + 20 B < kr 0 < D < < B < (då TB/st = Särintäkter Särkostnader) Grafisk optimering Antal Brolle Material DL formgivning DL dekorering Efterfrågan Dogge Efterfrågan Brolle TTB-linjen Antal Dogge Grafisk optimering ger optimum i 3000 Dogge och 2500 Brolle då TTB max = kr b) Hur mycket tjänar företaget på att höja budgetramen i formgivningen så att formgivningen inte längre blir en flaskhals i produktionen? Hur påverkas den optimala lösningen på Doggar och Brollar om produktionen inte begränsas av budgeten i formgivningen? Hur mycket måste budgeten i formgivnignen öka i så fall? (2p) Om begränsningslinjen för formgivning hävs, hamnar optimum i 2500 Dogge och 3750 Brolle, då TTB maximeras till kr. Det behövs endast kr i budgetökning i denna avdelning för att öka TTB med kr.

10 Uppgift 3 i produktval och grafisk optimering AB Paradis tillverkar två produkter av specialplåt, poolstegen Klivi och vilstolen Poolside. Man kan tillverka max 1500 Klivi och 2100 Poolside per månad. Tillgänglig mängd plåtmaterial är 4000 kg à 40 kr per kg och den tillgängliga tiden i pressningsavdelningen är 500 timmar per månad à 120 kr per timme. Beräkna med stöd av informationen nedan (samtliga data i kr) det optimala produktionsprogrammet om inga andra begränsningar finns. Hur påverkas den optimala lösningen om det visar sig att också poolside skulle kunna säljas för 300 kr per st. Klivi Poolside Pris dm (plåt) dm (övrigt) 5 70 dl (press) dl (övrigt) Övriga rörliga kostnader Max TTB = 115 K + 75 P Då 2,5 K + 1 P =< 4000 kg ¼ K + 1/6 P =< 500 tim 0 =< K <= =< P =<2100 Sedan ritas grafen över problemet, alltså begränsningslinjer och TTB-linjen. Optimal lösning är 1000 klivi och 1500 poolside då TTB max blir kr Vid en prisändring ändras optimum till 600 klivi och 2100 poolside då TTB max blir kr Uppgift 4 i produktval och grafisk optimering Krims & Krams AB som tillverkar leksaksbilarna Pelle och Jöns ska planera tillverkningen för juli månad. En Pelle tar 24 minuter att montera ihop och en Jöns 36 minuter. Båda bilmodellerna förbrukar dock lika mycket halvfabrikat. Enligt produktionschefen är den totala arbetstiden begränsad till maximalt 300 timmar under juli samtidigt som halvfabrikatet räcker till att göra maximalt 600 bilar. Marknadschefen räknar med försäljningspriset 178 kr/st för Pelle och 212 kr/st för Jöns. Han bedömer att efterfrågan av Pelle är begränsad till maximalt 450 och för Jöns 400 bilar. I övrigt gäller följande om bilarnas sär- och samkostnader: Rörlig direkt halvfabrikat (material) per st bilmodell Rörlig direkt lönekostnad per timme i monteringen Rörlig omkostnad per monteringstimme Fördelad fast omkostnad per bil 50 kr 120 kr 100 kr 30 kr a) Beräkna det optimala produktionsprogrammet och dess täckningsbidrag för juli. Visa grafiskt hur Du har kommit fram till Ditt svar! (4 p)

11 Max TTB = 40 P + 30 J 24 P + 36 J < 600 P + J < 600 P < 450 J < 400 Rita upp en graf och avläs optimal lösning som blir 450 Pelle och 150 Jöns, som ger TTB max = kr b) Marknadschefen vill sänka priset på Pelle med 10 kr/st och samtidigt höja priset på Jöns med 10 kr/st. Kommer företaget att tjäna på detta om efterfrågebilden inte förändras?(2 p) TTB ny = 30 P + 40 P ger ett nytt optimum på 300 Pelle och 300 Jöns. TTB max sjunker dock till kr, vilket innebär att företaget förlorar 1500 kr.

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Uppgift 1 (max 8 poäng) 1 Uppgift 1 (max 8 poäng) a) Ange exempel på följande (4p): En fast ordersärkostnad; expeditionskostnad för paketering av en order, på en postorderfirma eller ett internetföretag. Framtagning av ritningar

Läs mer

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Legotillverkaren Non Capisco brukar tillverka och leverera två produkter kallade Styran och Stellan åt en storkund. Materialet för produkterna skickas från beställaren,

Läs mer

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna? Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. PDCA cirkel Vid serieproduktion kan företag dela upp resursförbrukningen i delposter och fastställa en standard för varje del. Vad betyder: b. Standard c. Löpande

Läs mer

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna? Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. PDCA cirkel Vid serieproduktion kan företag dela upp resursförbrukningen i delposter och fastställa en standard för varje del. Vad betyder: b. Standard c. Löpande

Läs mer

Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys

Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys Effektivitetsmätning och strukturering av information efter syften för dess användning Standardkostnader Konstandskontroll för direkta och indirekta kostnader

Läs mer

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2 Kostnadsindelningar

Läs mer

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering. Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad

Läs mer

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition Produktkalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 17: Kalkylering, Kapitel 18: ering, Kapitel 19: Bidragskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Mkr % av TI Intäkter 9 749

Läs mer

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Join the Army Now AB (JANAB) tillverkar ryggsäck, sovsäck och tält på tre separata produktionslinjer. Dessa tre linjer får stöd av en

Läs mer

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO)

Läs mer

Uppgift: Självkostnad och ABC

Uppgift: Självkostnad och ABC Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt

Läs mer

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera

Läs mer

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015 Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015 Skrivningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller (programmeringsbar

Läs mer

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1 Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet

Läs mer

TENTAMEN I HFÖA10 EKONOMISK STYRNING FEK1

TENTAMEN I HFÖA10 EKONOMISK STYRNING FEK1 Linköpings universitet 2004-01-08 Ekonomiska institutionen Företagsekonomi, Mehran Noghabai Rum A888, tel 013-28 14 86 TENTAMEN I HFÖA10 EKONOMISK STYRNING FEK1 Lördagen den 10:e januari 2004 kl 14-18

Läs mer

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19 Övningar Produktkalkylering Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 17-19 1 Förkalkyler och efterkalkyler, 17-06 Adam och Eva säljer begagnade golfbollar. År 1998 räknar man med att sälja golfbollar för 550 000

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 KMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om produktkalkyler

Läs mer

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust? 1 FÖRELÄSNING 5 KALKYLERING Kerstin Collman Tre grundläggande frågeställningar: 1. Beslut kring kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka

Läs mer

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Dagens tema Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Orderkalkylering

Läs mer

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000

Läs mer

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen

Läs mer

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant

Läs mer

Seminarium 4 (kap 16-17)

Seminarium 4 (kap 16-17) TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 4 Resultatplanering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Seminarium 4 (kap 16-17) Resultatplanering

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: OPUS Kod:.. Tentamensdatum: 2017-06-02 Tid: 09:00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare. Totalt

Läs mer

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E Fredagen den 23e augusti em (tre timmar) 2013 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation

Läs mer

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Jan Gun Hans Karin Charlotte Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen

Läs mer

LE1 PRODUKTKALKYLERING

LE1 PRODUKTKALKYLERING LE1 PRODUKTKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 1.1 RÖRFAST AB... 2 1.2 UPPBLÅSBAR... 2 1.3 KOSTNADSSLAG... 2 1.4 AB KRUMELUR... 3 UNDER UPPGIFTER... 3 1.5 TRÄSKOR... 3 1.6 MÅLERI AB... 3 1.7 ALBIN & BERTIL...

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ5 Produktkalkylering Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ5 Produktkalkylering» Välkommen» Syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 Case 1» Anna

Läs mer

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets

Läs mer

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering 1 Linköpings universitet LIU 2007-11-29 EIE/Företagsekonomi, Mehran Noghabai Rum 3A:857, tel 013-28 14 86 TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering Fredagen den 30:e novemver

Läs mer

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets

Läs mer

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: ADM/OPUS Tentamensdatum: 2018-05-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Enkel miniräknare. Totalt antal frågor

Läs mer

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision

Läs mer

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP. KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna

Läs mer

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Oavsett syfte Order - Vilket pris skall offereras? Kund - Är kunden lönsam? Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Marknad - Ska vi vara kvar i Finland? Avdelning -Kostnad

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 FACITKMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-

Läs mer

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Grunder Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Förädlingskedja Förädlar olika Kalkylerar Intäkter Kostnader KI-analys Kapitalkostnad =avskrivningar+räntor NH 15 1 NH 15

Läs mer

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)

Läs mer

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr 1 Normalkalkyl a) Beräkna rörlig kostnad per styck. RK/st = (10 500 000 9 750 000)/10 000 = 75 kr per styck b) Beräkna fast kostnad FK = 9 750 000 70 000 * 75 = 4 500 000 kr c) Beräkna kostnad per styck

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering Kostnads- och intäktsanalys Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Ekonomi Företagsekonomi Ekonomi OIKONOMIA

Läs mer

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme TEIE51 Industriell Ekonomi Produktkalkyler Sofi Rehme 2 Produktkalkylering behövs för att ta reda på lönsamheten hos produkter och beslut Företag vill ha större intäkter än kostnader De behöver därför

Läs mer

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Svårighetsgrad Ö 3:1 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt A) 1 Ö 3:2 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt Alfa och

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning Kalkyleringens avvägning Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Intäkter/ kostnader Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta kostnader Direkta

Läs mer

Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex.

Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex. Agenda F3 Internredovisning Produktkalkyl i kontoform Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex. IR2 b och c Differenser Påläggsdifferens Kalkyldifferens Inventeringsdifferens Standardpriser Trad. Internredovisning

Läs mer

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Begrepp Organisation Byggproduktion 1 Ekonomiska grundbegrepp Byggproduktion 2 Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E Övningsuppgifter, sid 1 [26] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna: LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Produktionsekonomi / Avdelningen för Kvalitetsteknik Martin Kylinger / Jon Engström TPYT02 Produktionsekonomi

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer:

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer: UPPGIFT 1-1 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER (BLOCK 2:4) Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan 5.000 och 8.000 timmar ser ut som följer: Total

Läs mer

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data: TENTER I KOSTNADSANALYS Del A 1. Förklara följande begrepp (5p): Degressivt rörlig kostnad Driftbetingad fast kostnad SärkostnadIndirekt kostnad Matchning Kostnadsbärare Alternativkostnad Normalkalkyl

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Intäkter/ kostnader Vad styr kostnadsuppdelningen? Verksamhetsvolym Fördelning Vilken uppdelning leder

Läs mer

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Resurser Kostnader Förädling Produkter Intäkter

Läs mer

Uppgift i Självkostnadkalkyl för en byggmaterialproducent

Uppgift i Självkostnadkalkyl för en byggmaterialproducent Uppgift i Självkostnadkalkyl för en byggmaterialproducent Ett företag tillverkar tre olika produkter, A, B och C. Företaget köper in grus, sand och cement, som tillsammans med vatten blandas till betong

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys

Kostnads- och intäktsanalys Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kostnads- och intäktsanalys Kapitel 15: Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kapitel 16: Resultatplanering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Ekonomi

Läs mer

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Delkurs Kalkylering Torsdagen 5/6-2014 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller. Skrivningen omfattar

Läs mer

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS tolk och översättarlinjen Introduktionsförel reläsning 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Övnings / föreläsningsuppgifterna delas ut till er på föreläsningarna Kostnads

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010 Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010 Skrivtid: Tillåtna hjälpmedel: kl 9-12 (3 timmar) Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Detta skriftliga prov omfattar

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Matthias Holmstedt Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..

Läs mer

Skärvad Olsson Kap 18

Skärvad Olsson Kap 18 Kalkyleringens avvägning Skärvad Olsson Kap 18 Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision den ökade arbetsinsatsen?

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG Särskild information till studenter som läst kursen under höstterminen 2010, vårterminen

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2012-01-21 09:30 13:30

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2012-01-21 09:30 13:30 HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2012-01-21 09:30 13:30 TENTAMEN BESTÅR AV 7 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG. FÖR

Läs mer

IEK415 Industriell ekonomi E

IEK415 Industriell ekonomi E IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys

Kostnads- och intäktsanalys Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kostnads- och intäktsanalys Kapitel 15: Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kapitel 16: Resultatplanering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Ekonomi

Läs mer

Exempelsamling TPYT02

Exempelsamling TPYT02 Exempelsamling TPYT02 Lektion 1 1.1 AB Serenta har följande balansräkning i sammandrag (alla belopp i tusen kr). Tillgångar Skulder och EK Anläggningstillgångar 500 Eget kapital 400 Varulager 300 Långfristiga

Läs mer

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015 Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Kalkylator Dina svar lämnas på svarsblanketten som återfinns sist i skrivningen. Lämna gärna in dina med nummer märkta kladdar.

Läs mer

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har: Orderkalkylering! Lämpar sig för företag som har:! samma resurser för flera olika kalkylobjekt/produkter! produkternas kapacitetsanspråk varierar! Utgår från en indelning av kostnaderna i direkta och indirekta!

Läs mer

Allmänt om kalkylering

Allmänt om kalkylering Kalkylering 1 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Förkalkyl Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Beslutsunderlag vid till exempel prissättning,

Läs mer

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: a) Beräkna rörlig kostnad per styck. Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. Man kan prata om tre stycken kostnadsdrivare. Vilka är de och var innebär de? b. Vilka tre internprestationer brukar man identifiera? c. Vad är syftet med internprissättning?

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Legotillverkaren Non Capisco brukar tillverka och leverera två produkter kallade Styran och Stellan åt en storkund. Materialet för produkterna skickas från beställaren,

Läs mer

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010 Sida1 Introduktion I kursen KPP039 på Mälardalens högskola fick vi i uppgift att fördjupa oss om ett ämne som härrörde till våran senaste uppgift som vi utfört. Jag var i en grupp som har hjälpt ett företag

Läs mer

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Torsdag 21 mars 2013, kl. 13 17 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella

Läs mer

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt! Mälardalens högskola Företagsekonomi, grundkurs, EFO706 TEN3 4,5 hp (Delkurs 3 Grundläggande ekonomistyrning) Fredagen den 16 maj 2013, kl 08.00 12.30 Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt! Omfattning

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER... EFTERUPPGIFTER EFTERUPPGIFTER... 2 5.1 LASTBILEN... 2 5.2 PÄRMEN... 2 5.3 NASDIT... 2 5.4 VELAB... 2 5.5 UTLIV... 2 5.6 FIFELOBOG... 3 5.7 BRYTJÄMT... 3 5.8 PRUTNOT... 3 5.9 LÄREKONOMI... 3 5.10 FRUKTAUTOMATEN...

Läs mer

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Activity Based Costing Utvecklades på 70-talet i USA i samband med utvecklingen av massproduktion av Ford. Robert S. Kaplan

Läs mer

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p) Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Namn: Tentamensdatum: 150603 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg krävs:

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 TENTAMEN BESTÅR AV 10 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG.

Läs mer

De generella kalkylproblemen

De generella kalkylproblemen De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen

Läs mer

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Tentamen i IEF150, Grundkurs i projektoch industriell ekonomi samt IEF100, Grundkurs industriell ekonomi Datum: 2006-10-28 Tid: 09.00-13.00 (4

Läs mer

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck = AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Divisionskalkyl / styck = Totala kostnader under perioder Verksamhetsvolym Kalkylobjektet skall påföras

Läs mer

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Kod: Tentamensdatum: Tid: Ekonomistyrning 1 Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Kod: Tentamensdatum: 180528 Tid: 9.00-12.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20 p För att få respektive betyg krävs: G=

Läs mer

Kalkyler som beslutsunderlag

Kalkyler som beslutsunderlag Kalkyler som beslutsunderlag Kapital 1 Inledning Distribution överföring från producent till konsument Företagsformer - Aktiebolag: Vanligast, dominerande bland stora företag, ägare satsa kapital, får

Läs mer

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust? K11 Prissä)ning, För 2 Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust? Vad är rä) pris? Det är vik*gt a- varor och tjänster får rä- pris när de ska säljas *ll kunden: om priset sä-s för lågt

Läs mer

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering RoKht14, F16 19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren 1

Läs mer