Transkript

1

2

3

4

5 På uppdrag av Norrköpings kommun upprättar Vectura Consulting AB en detaljerad riskanalys. Riskanalysen behandlar den påverkan på detaljplaneområdet för en ny virkesimpregneringsanläggning i Händelö som transporter av farligt gods på intilliggande järnväg innebär och vice versa. Riskanalysen har utförts i syfte att bedöma risksituationen för det planerade virkesimpregneringsanläggningen och behovet av eventuella skyddsåtgärder. Företaget Bitus AB önskar etablera en virkesimpregneringsanläggning med lagerbyggnader i anslutning till hamnen på Händelö i Norrköping, se figur 1. Platsen är vald med tanke på goda transportmöjligheter med infrastruktur som järnväg, hamn och motorväg (E4), samt närhet till Bravikens sågverk på Malmölandet norr om Händelö som planerar att starta sin produktion vid årsskiftet 2010/2011. Kommunens fördjupade översiktplan för Händelö anger planområdet som verksamhetsområde. Området omfattas även av två detaljplaner som medger markanvändning för bl.a. hamn, hamnjärnväg samt natur eller skydd mot störning med vegetation. Ett genomförande av planerat innehåll i nu aktuell detaljplan berör tidigare detaljplanelagt skyddsområde samt mindre del av naturområde. Den tänkta verksamheten är klassad som miljöfarlig verksamhet. Bravikenvägen Malmölandet Kardonbron Händelö gård Figur 1. Översiktskarta över Händelö Oceangatan Några Händelö specifika åtgärder kopplade till detaljplane n är inte aktuella. Däremot kan ett uppföljning sprogram tas fram för områdets långsiktiga påverkan på luftkvalitet. Åtgärdspro grammet för Pampushamnen Några specifika åtgärder kopplade till detaljplanen är inte aktuella. Däremot kan ett uppföljning sprogram tas fram för områdets långsiktiga påverkan på luftkvalitet. Åtgärdsprog rammet för Norrköping

6 Översiktsplan 2002 Framtid Norrköping Fördjupning av översiktsplanen för Händelö i Norrköpings kommun, Trafik PM - Ny anslutningsväg till Pampushamnen, Norrköpings kommun, 2008 Trafik PM Händelö gård, Norrköpings kommun, 2008 Riskanalys Händelö verksamhetsområde, kommun. FB Engineering AB, Riskanalys för Järnvägsplan för förbättrad järnvägsanslutning till och på Händelö. Vectura, Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Del av fastigheten Händelö 2:1 med närområde (Händelö gård med närområde) inom Händelö i Norrköpings kommun. Samrådshandling, Riskanalys angående transport av farligt gods på Norrköpings kommuns hamn- och industrispår, Alexander Johansson, maj Norrköpings kommun, Räddningstjänsten. Banverket har under 2009 tagit fram en järnvägsplan med MKB för utbyggnaden av ny järnvägsförbindelse från Södra Stambanan i norr via Kardonbron till Händelöspåren med anslutning till en planerad kombiterminal i Pampushamnen. Uppdraget inleds med en kartläggning av de transporter av farligt gods som sker. En detaljerad riskanalys för farligt gods på järnvägen och på virkesimpregneringsanläggning utförs och riskerna värderas. Riskanalysen utgör sedan underlag för att föreslå möjliga riskreducerande åtgärder (antingen som skadeförebyggande åtgärder eller konsekvenslindrande åtgärder) som krävs för att risknivåerna ska vara acceptabla för den verksamhet som planeras i området. Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade olyckor med farligt gods med akuta konsekvenser för människor som vistas i det aktuella området. I analysen tas inte hänsyn till andra olycksrisker eller bestående påverkan från järnvägen i form av till exempel buller. Trafikanter i omgivningen omfattas inte av analysen och hänsyn tas inte till olycksrisker mot personer som vistas utanför detaljplaneområdet för ny virkesimpregneringsanläggning. Beräkningar och bedömningar omfattas av antaganden och förenklingar. Begränsningar finns även i de metoder som används för att beräkna konsekvenser vid en olycka. Riskanalysen omfattas av Vecturas internkontroll i enlighet med företagets kvalitetssystem. Detta innebär att en övergripande granskning av en annan konsult vid företaget av riskanalysen utförts.

7 Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser ska utföras. Enligt Plan- och bygglagen (1987:10) skall bebyggelse lokaliseras till lämplig mark med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Riskfaktorer som behöver beaktas vid efterföljande beslut om användningen av mark- och vattenområden ska redovisas i översiktsplanen för att ge vägledning när det gäller att förebygga eller minska risker. Till detaljplanen ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen kommer att innebära betydande påverkan på bland annat människors hälsa och säkerhet. Utförande av miljökonsekvensbeskrivningar regleras i Miljöbalken (1998:808). I detaljplanen hanteras riskerna på en mer detaljerad nivå och det finns möjlighet att reglera vissa typer av riskreducerande åtgärder. Riskanalyserna ska tydliggöra risknivåer och kan ligga till grund för åtgärder i detaljplanen eller andra typer av åtgärder som kan minska riskerna. Länsstyrelserna för Skåne, Stockholms och Västra Götalands län har tagit fram dokumentet Riskhantering i detaljprocessen 2. I dokumentet anges att riskhanteringsprocessen ska beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt godsled, se Figur 2. Vidare anges en zonindelning där zonerna representerar möjlig markanvändning för kvartersmark i förhållande till transportled för farligt gods. Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. Figur 2: Zonindelning för riskpolicyns riskhanteringsavstånd. Zonerna representerar möjlig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods väg och järnväg. Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därigenom tillhöra olika zoner 2.

8 I Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Skåne i utveckling 2007:06 (RIKTSAM) 3 föreslås skyddsavstånd baserade på skydd mot olyckor med farligt gods. För industrin gäller ett skyddsavstånd på 30 meter om inga åtgärder verkställs, se Figur 3. Om inte detta skyddsavstånd kan erhållas bör en detaljerad riskanalys genomföras och risken värderas mot riskkriterier som i det här fallet presenteras i kap Riskanalys utförs enligt kap Vägledning 3 vilken baseras på probabilistiska kriterier avseende individ- och samhälls risk. Figur 3. Föreslagna skyddsavstånd från yttre räl till skyddsobjekt 3. Impregneringsanläggningen medför att en miljöfarlig verksamhet läggs nära en transportled för farligt gods. Enligt Boverkets Allmänna råd 14 är 300 m riktvärdet för skyddsavstånd för impregneringsanläggningar (framförallt med tanke på buller). Norrköpings kommun har tagit fram praxis för generella skyddsavstånd längs transportvägar med farligt gods inom planområden, se tabell 1. Avståndet mellan transportled för farligt gods och arbetsplatser ska enligt Brandförsvaret i Norrköping vara minst 50 meter. Skyddszonen kan dock minskas om säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Parkering, trafik och tekniska anläggningar bedöms kunna tillåtas 30 meter ifrån transportled för farligt gods. Tabell 1. Skyddsavstånd för väg och järnväg inom planområdet m Bebyggelsefri zon m Arbetsplatser, kommunikationscentra m Bostäder, hotell, köpcentra och mindre samlingslokaler > 200 m Skolor, idrottsanläggningar, större samlingslokaler

9 Risken värderas genom att den jämförs mot väl motiverade värderingskriterier för att åskådliggöra om risken ligger på en tolerabel nivå eller inte. Visar riskvärderingen att risknivån är för hög ska åtgärdsförslag tas fram och verifieras. Det innebär att risken, inklusive föreslagna åtgärder, på nytt beräknas och värderas för att påvisa att åtgärderna har en riskreducerande effekt 2. Generellt vid bedömning av om en risk kan accepteras eller ej bör hänsyn tas till vissa faktorer. Exempelvis bör riskkällans nytta vägas in, liksom vilken som är den exponerade gruppen samt om potential för katastrofer föreligger. De principer som vanligen anges är: Rimlighetsprincipen En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas eller minskas. Detta innebär att risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid ska åtgärdas (oavsett risknivå). Proportionalitetsprincipen De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora i förhållande till nyttan (intäkter, produkter, tjänster etc.) som verksamheten medför. Fördelningsprincipen Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. Principen om undvikande av katastrofer Riskerna bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser, som kan hanteras av samhällets tillgängliga räddningsresurser, än i stora katastrofer. Dessa principer indikerar att hänsyn bör tas till kostnader för säkerhetshöjande åtgärder, att en riskkällas nytta skall vägas in samt att olika värderingar kan göras beroende på om den exponerade gruppen har en personlig nytta av riskkällan eller ej. Risker ska inte accepteras om de på ett enkelt tekniskt och icke kostsamt sätt kan undvikas. Dessutom skall åtgärder vidtas för att undvika stora konsekvensutfall i större utsträckning än för mindre konsekvensutfall. Ofta presenteras risker i en riskmatris med konsekvenser på en skala och sannolikheter på den andra skalan. Riskmatrisen gör det möjligt att rangordna olika skadehändelsers risknivåer. Risker med avseende på personsäkerhet presenteras och värderas vanligen i form av samhällsrisk eller individrisk. Samhällsrisk utgör den risk som en riskkälla innebär för hela den omgivning som utsätts för den. Samhällsrisken anger hur stor risken är att någon (vem som helst) ska drabbas av en olycka och hur allvarliga konsekvenserna kan bli. Samhällsrisk kan uttryckas i form av FNdiagram, se Figur 4, (frekvenser per år och konsekvenser i antal omkomna) där fördelningen mellan små och stora olyckor framgår. En brant lutning innebär stor aversion (motvilja) mot sällsynta händelser med väldigt stora konsekvenser medan man med en flackare lutning inte accepterar de många mindre händelserna med mindre konsekvenser. Ibland används två kurvor för att visa på ett område inom vilket åtgärder bör vidtas för att minska konsekvenserna eller sannolikheten. Inom detta område tillämpas ofta principen ALARP (As Low Ass Reasonably Practicle), vilket innebär att skadeförbättrande åtgärder måste vidtas om kostnaden står i proportion till erhållen riskreduktion. Samhällsrisken kan också uttryckas i form av antal omkomna per år (PPL-tal, Potential Loss of Life).

10 Individrisk Frekvens (per år) 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 ALARP Samhällsrisk utan åtgärder 1 Konsekvens antal döda 1000 (N) Figur 4: Exempel på presentation av samhällsrisk i FN-diagram. Individrisken anger risken för en specifik individ att omkomma som kontinuerligt befinner sig inom ett definierat område, så kallad effektzon, och denna uttrycks vanligen som risk per år. T.ex. en individrisk på 10-6 för en händelse innebär att sannolikheten att förolyckas inom effektzonen är 10-6 per år (1 gång på en miljon år). Individrisken är platsspecifik och tar ej hänsyn till hur många personer som kan utsättas för händelsen. Individrisken ger ett mått på hur stor risken är för en enskild individ att t.ex. bo i närheten av en anläggning som innebär risker för människor. Den säger ingenting om hur stor risken är, ur samhällets synpunkt att någon (vem som helst) ska drabbas av en olycka och det ges inte någon information om hur allvarliga konsekvenserna kan bli (hur många personer kan omkomma i värsta fall?) 4. Individrisken presenteras ofta som riskkonturer på en karta. Ett annat sätt att presentera individrisk är med riskprofiler över ett område. Riskprofil är en kurva som anger sannolikheten för dödsfall som en funktion av avståndet från riskkällan, se Figur 5. 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E Avstånd, m Figur 5: Exempel på individriskprofil. I riskanalysen utförs beräkningar för risknivåer för både samhällsrisk och individrisk. Vilken risknivå som kan anses acceptabel finns inte specificerat eller uttryckt i någon gällande lagstiftning i Sverige. I Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Skåne i utveckling 2007:06, RIKTSAM anges riskkriterier som ska uppfyllas för fall där markanvändningen planeras användas på ett annat sätt än vad skyddsavstånden ger tillåtelse till.

11 Frekvens (per år) I det här fallet med en virkesimpregneringsanläggning med närmsta avstånd ca 20 m (se figur 8) (avsevärt mindre än 300 m enligt Boverkets kriterier 14, men även mindre än RIKTSAMS 3 föreslagna skyddsavstånd på 30m och Norrköpings kommuns generella skyddsavstånd på 50 m) bedöms risknivån vara acceptabel om följande kombinationer av kriterier uppfylls. Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger 10-7 per år. Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att samhällsrisken understiger 10-5 per år där N=1 och 10-7 per år där N=100. Den deterministiska analysen kan påvisa att tillskottet av oönskade händelser reduceras eller elimineras av förhållandena på platsen eller efter åtgärder. Dessa kriterier är i linje med de kriterier som anges i Räddningsverkets publikation Värdering av risk 4 där förslag ges på riskkriterier för samhällsrisk och individrisk som ofta används i Sverige med avseende på individriskkriteriet. För individrisk anges kriterierna som: Övre gräns där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 per år Övre gräns där risker kan anses små: 10-7 per år För samhällsrisk formuleras det i ett F/N-diagram, Figur 6, med två gränser. Området mellan gränserna innebär en gråzon som benäms ALARP (As Low As Reasonably Practicable). Risker i detta område ska förebyggas så lång det är möjligt såvida inte kostnaderna är orimliga i förhållande till den riskreducerande effekt som erhålls. Risker som hamnar ovanför denna zon är inte acceptabla och riskreducerande åtgärder ska krävs. Risker som hamnar under denna zon är acceptabla enligt dessa kriterier. De i RIKTSAM 3 angivna kriteriet ligger mitt emellan dessa kriterier 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 ALARP SRV Värdering av risk övre SRV Värdering av risk lägre RIKTSAM 1,00E Konsekvens antal döda (N) Figur 6: Förslag på kriterier för värdering av samhällsrisk, DNV 1997, samt kriterier enligt RIKTSAM 3. För att få en uppfattning av vad den aktuella risknivån inom planområdet innebär kan man jämföra den med andra risker i samhället, se Figur 7. När man jämför risker på det här viset måste man vara försiktig med de slutsatser man drar då förutsättningarna är olika med avseende på t.ex. frivillighet hos individen, personlig vinning och tidigare erfarenheter, men en sådan jämförelse kan vara värdefull i syftet att kommunicera risker till allmänheten.

12 Figur 7: Individriskkriterier enligt RIKTSAM 3 : I det gula området skall skyddsåtgärder diskuteras, i det gröna anses risknivån acceptabel utan åtgärd och i det röda området måste skyddsåtgärder införas som minskar risknivån. AB Bitus söker tillstånd av länsstyrelsen för att starta en ny träimpregneringsanläggning. Produktionen kommer att bestå av impregnering av virke av furu och gran. På anläggningen kommer det att finnas tre tryckcylindrar för impregnering. Upp till m 3 virke per år planeras att impregneras, vilket medför en förbrukning på 500 m 3 koncentrerat impregneringsmedel som levereras med lastbil. Anläggningens drifttider planeras till Under högsäsong (mars juli) kan driften ske dygnet runt personer kommer att anställas. Närmaste bostäder ligger på 700 m avstånd.

13 Impregneringsanläggningen är ett slutet system, vilket medför att risken för att impregneringsmedel läcker ut till mark eller vatten är minimal. Området är asfalterat och invallat för att eventuellt spill skall kunna samlas upp. Regnvatten från anläggningens område kommer att samlas upp i en damm för användning i processen. Impregneringsmedlen används i låga koncentrationer och har så svag lukt att den inte kommer att märkas utanför anläggningen. Drift av en impregneringsanläggning klassas enligt Miljöbalken som miljöfarlig verksamhet. Enligt figur 8 planeras närmaste byggnad att vara ca 20 m ifrån järnvägsspåren. Figur 8. Planområdet område. Impregneringsprocessen går till så att torrt virke läggs in i en tryckcylinder. Genom att skapa ett stort undertryck i cylindern försvinner nästan all luft ur virket. För att ge plats åt impregneringsvätskan, vilket pumpas in i autoklaven under undertryck. Därefter läggs ett övertryck på varvid så mycket vätska som möjligt pressas in i virket. Processen avslutas med ett undertryck för att minska dropp från virket när det tas ut ur cylindern. Överflödig lösning rinner tillbaka till lagertanken. Tillblandningen av impregneringsvästskan sker i en speciell blandningsbehållare, varifrån den bruksfärdiga lösningen rinner ner i förvaringstankarna. Efter impregneringsprocessen dras virket ut på en särskild invallad avrinningsplats under tak. Där golvet är en tät platta och utformat så att allt dropp och spill rinner tillbaka till lagertankarna under impregneringstuberna. Efter avrinningen placeras det impregnerade virket i en förvaringshall under ett till tre dygn, vid en temperatur över 0 o C, varvid impregneringskemikalien fixeras i virket. Därefter lagras virket under tak i väntan på att transporteras vidare till kund. De kemikalier som används för impregnering innehåller koppar och bor, som aktiva ämnen.

14 Bitsus AB har låtit utföra riskanalys av sin verksamhet, med bakgrund av att impregneringskemikalien har egenskaper som medför en miljörisk. Riskanalysen 7 visar att riskerna för den yttre miljön är tolerabla. De större identifierade riskkällorna (i Bitsus riskanalys 7 ) för den yttre miljön är: 1. Utsläpp i samband med lossning av impregneringsmedel 2. Spill av impregneringsmedel inom anläggningens område 3. Haveri av tryckcylinder eller lagringstank 4. Brand i impregneringsanläggningen 5. Brand i lager av impregnerat virke 6. Haveri av invallningen runt den hårdgjorda ytan. Ingen av ovanstående riskkällor hamnar inom högriskområdet, där riskkällan anses oacceptabel. Riskkällorna 1-4 hamnar inom mellanriskområdet, där arbete för att minska riskerna bör göras utifrån behovet. Riskkällorna 5 och 6 hamnar inom lågriskområdet, där riskerna anses acceptabla. Utsläpp i samband med lossning av impregneringsmedel Impregneringsmedel levereras med tankbil som under lossning står på en tät betongplatta utan brunn eller avlopp. Sker spill vid lossning leds detta till katastroftankar under impregneringstuberna. Åtgärder för att minska riskerna i samband med lossning är genomgång och vidmakthållande av gällande rutiner samt regelbunden kontroll av tätheten hos tankar, hårdgjord yta och invallningar. Spill av impregneringsmedel inom anläggningens område Området runt impregneringsbyggnaden (inklusive transportvägar) kommer att vara hårdgjord och invallat. Vatten från hårdgjort och invallat område kommer att föras till en dagvattendamm och på så sätt minska risken för utsläpp av förorenat dagvatten till recipienten. Åtgärder för att minska riskerna är tydlig markering av transportvägar och hastighetsgränser inom området. Kontroll av tätheten hos hårdgjorda ytor samt invallningar kontrolleras. Haveri av tryckcylinder eller lagringstank Katastroftankarna av tät betong rymmer fulla volymen av samtliga lagertankar. Vid en skada hamnar impregneringslösningen i katastroftanken och inga utsläpp sker, ens vid ett totalhaveri. Arbete för att ytterligare minska risken består av genomgång och vidmakthållande av gällande rutiner för arbetet. Regelbundna kontroller av katastroftankar, tryckbehållare, lagertankar och invallning utförs. Brand i impregneringsanläggningen Byggnaderna kommer att uppföras i plåt och betong. Vid en brand kommer lagertankar att upphettas. Volymerna av impregneringsmedel är dock så stora att temperaturökningen beräknas bli högst 20 o C. Tankarna har tillräckligt expansionsutrymme. Läckage av impregneringslösning till katastroftankar kan ske då pumpar och ventiler överhettas. Vid brand bör så lite vatten som möjligt används helst bara vattendimma för att begränsa elden. För mycket vatten kan fylla katastroftankarna och impregneringsmedel skulle då spridas. Det fortsatta arbetet för att minska riskerna i samband med brand bör bestå av regelbundna möten med Räddningsverket för inspektion och genomgång av brandskyddsrutiner.

15 Brand i lager av impregnerat virke Risken för brand i lager av tryckimpregnerat trä anses låg. Klosslagt virke eller virke lagd med tunna strön emellan är att betrakta som stora bjälkar. Detta medför att syre i tillräcklig mängd inte finns tillgängligt. Ett sådant paket innehåller för stor mängd brännbart material i förhållande till ytan för att kunna underhålla en brand. I de fall då virkespaket av den här typen brinner, underhålls elden genom brand i t.ex. oimpregnerade virkespaket. Det är därför viktigt att hålla isär impregnerat och oimpregnerat virke. Lagring av torrt strölagt virke bör därför ske i mindre enheter med säkerhetsavstånd mellan varje enhet. Om brand ändå skulle inträffa i impregnerat virke kommer kopparinnehållet att stanna i askan. Askan omhändertas som farligt avfall. Haveri av invallningen runt den hårdgjorda ytan. Tätheten hos invallningen runt den hårdgjorda ytan skall regelbundet kontrolleras och brister omedelbart åtgärdas. Om ett haveri av invallningen sker i samband med läckage på området ska den utspillda vätskan förhindras att nå marken utanför området genom tätning med t.ex. sand eller jord. Om läckage ändå inträffar beror spridning av träskyddsmedel i jord främst på jordlagrens tjocklek och egenskaper. Planerat område var tidigare skogsbevuxen men har nyligen avverkats, schaktats och fyllts ut med bergkross. Jordlagret är relativt tunt vilket medför ökad risk att ett stort utsläpp vid ett haveri kan nå grundvatten och recipient. Rörligheten minskar med ökad halt av lerpartiklar och organiskt material. Vid spill av medel som innehåller koppar fastläggs de ingående komponenterna i betydande grad i de översta marklagren. Koppar binds vanligtvis starkt till jordpartiklar och organisk jord. Bor och dess föreningar är lättlösliga i vatten men bedöms ha försumbara ekotoxiska egenskaper. Två sevesoanläggningar finns nära detaljplaneområdet, Dow och Pampushamnen. Deras riskzoner ses i figur 9. Den riskzon som slår in mot detaljplaneområdet är från väster Dow och den östra från Pampushamnen.

16 Figur 9: Riskzoner för Dow till vänster och Pampushamnen till höger. Riskzonen för Dow och Pampushamnen skär in ytterst lite på planen och inte alls där träimpregneringsanläggningen kommer att bedriva verksamhet. Sevecoanläggningarna bedöms därför inte kunna påverka träimpregneringsanläggningen. Dock sker transporter av farligt gods till sevecoanläggningarna. Dow Sveriges anläggning producerar latexgummi med cellplast som biprodukt. I processen används brandfarliga varor som omfattas av Sevesodirektivet. Ett tiotal olika kemikalier används bl.a. butadien och akrylnitril. Butadien är den mest förekommande kondenserande gasen och är extremt brandfarlig och explosiv. På Dow lagras 100 ton butadien i en cistern. Vid BLEVE bedöms 50 % dödlighet inom en cirkel med radien 400 m. Oljehamnen Norrköping Depå AB bedriver verksamhet i Pampushamnen, vilket ligger i närheten av detaljplanområdet. I Pampushamnen finns också Lantmännen Agroetanol som förädlar spannmål till etanol för drivmedelsmarknaden. Dessa verksamheter kan komma att använda planerad ny järnväg för att transportera farligt gods. Området för impregneringsanläggningen är asfalterat. En asfalterad yta är effektiv mot spridning av bränder och den bedöms ge en hög reduktion av konsekvenser vid brand 6.

17 Området runt impregneringsbyggnaden (inklusive transportvägar) kommer att vara invallat för att förhindra att spill ska nå omgivningen. Invallningen blir delvis också ett skydd för en eventuell olycka med farligt gods på järnvägen, främst mot pölbrand. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods. Farligt gods på väg delas in i olika ADRklasser beroende på vilken typ av fara som ämnet kan ge upphov till, se Tabell 2. ADR är en internationell överenskommelse avseende regler för transporter av farligt gods i Europa. Tabell 2: Farligtgodsklasser enligt ADR. ADR-klass Beskrivning Klass 1 Explosiva ämnen och föremål Klass 2.1 Brandfarliga gaser Klass 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser Klass 2.3 Giftiga gaser Klass 3 Brandfarliga vätskor Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen Klass 4.2 Självantändande ämnen Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Klass 5.1 Oxiderande ämnen Klass 5.2 Organiska peroxider Klass 6.1 Giftiga ämnen Klass 6.2 Smittförande ämnen Klass 7 Radioaktiva ämnen Klass 8 Frätande ämnen Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål Godstransporterna på Händelö sker idag via Händelöbron (klaffbro) i söder till Händelö och Pampushamnen. En förgrening finns till Oljehamnen och till flera privata infrastrukturförvaltare. Industrispåret till Pampushamnen på Händelö går i anslutning till planområdet (figur 8). Norrköpings Hamn & Stuveri AB planerar att bygga en ny kombiterminal i Pampushamnen. Det planeras också för ett nytt anslutningsspår från Kardonbron till hamnen som knyter an till Händelöspåren (Norra delen av spåret som går genom Händelö gård samt anslutningen söderut mot befintligt industrispår på Händelö). Till Händelöspåret finns idag två bangårdar, bangård Händelö och Pampushamnen. Vagnar med farligt gods som kommer från andra destinationer i landet ställs av vid godsbangården i Norrköping för att sedan växlas ut på kommunens spår till sin destination. Växlingspersonalen kopplar ihop vagnarna på godsbangården med ett växlingslok som normalt är radiomanövrerat för transport ut till Händelö. Idag trafikerar ca 7 godståg per dag Händelö via den södra anslutningen och Norrköpings godsbangård. Transporterna bedöms dock öka in farmtiden i och med utbyggnaden av järnvägen. Antalet godståg efter den planerade järnvägsutbyggnaden beräknas att öka till ca 8-10 tåg per dygn år 2010 och år tåg per dygn. På längre sikt, år 2030, bedöms 25 tåg per dygn trafikera Kardonbanan. De farligt gods som idag, 2008 och de fyra första månaderna 2009, transporteras på Händelö går antingen till och från Dow Sverige AB eller till och från Pampushamnen. En järnvägsförbindelse norrut med Kardonbanan samt utbyggnaden av en kombiterminal i Pampushamnen innebär att man får en möjlighet att minska de transporter av farligt gods som idag transporteras genom

18 Norrköpings centrum. I riskanalysen förutsätts därför att det i framtiden kan vara möjligt att dessa farligt godsslag kommer att kunna transporteras förbi virkesimpregneringsanläggningen vilket innebär att de transporter som idag transporteras till och från Dow förutsätts kunna transporteras via den norra förbindelseanslutningen i framtiden. Till och från Dow transporteras, 2008 och de fyra första månaderna 2009, (UN-nummer inom parentes) butadien (1010), akrylnitril (1093), butylakrylat (2348), 2-brometyletyleter (2340), brompropaner (2344), cyklooktatetraen (2358). Till och från Pampushamnen transporteras akrolein (1092), ammoniumnitrat (1942), natrium (1428). Transporterat antal vagnar med farligt gods under 2008 och jan-april 2009 redovisas i Tabell 3. Under 2008 transporterades totalt 304 tåg som innehöll farligt gods (i ett tåg transporteras ofta flera ämnen av farligt gods samtidigt). Tabell 3: Antal transporterade vagnar farligt gods fördelade på ämnen. Ämnen är sorterade efter den klassificering enligt ADR som de tillhör. I analysen utförs beräkningar för år 2008 (förutom för farligt gods klassen 6.1 som uppskattas till 30 vagnar och 3 tåg per år, utifrån mätningar utförda i början av 2009) och prognosåret 2030 där en procentuell ökning utfört (se tabell 4) utifrån uppskattad ökning av antal tåg på sträcka.

19 Tabell 4: Bedömning av antal tåg för respektive godsslag. De konsekvenser för 3:e man som kan uppstå vid olyckor med farligt gods kan sammanfattas till: Utsläpp av giftiga och/eller brandfarliga gasmoln. Explosioner som kan ge tryckvågor som kan krossa fönsterrutor eller på annat sätt skada människor och byggnader. Explosionen kan medföra att splitter slungas på stort avstånd och orsaka skador. Brand som kan orsaka värmestrålning och eventuellt antändning av byggnader. Egenskaper med avseende på konsekvenser för människor för de ämnen som främst transporteras på Händelö redovisas nedan. 2-brometyletyleter, brompropaner och cyklooktatetraen transporteras så sällan så de bortses från i analysen. Dow får regelbundet transporter av 1,3-Butadien. Butadien används i processindustrin som råvara vid gummitillverkning. Vid kontakt, uppvärmning eller kontakt med peroxider, syrgas eller klorider kan våldsam polymerisation uppstå. I kontakt med oxidationsämnen t.ex. rostigt järn, bildas instabila peroxider vilket kan självantända.

20 Akut skadeinverkan Butadien kan vara farligt vid inandning. Gasen verkar irriterande på ögon och slemhinnor samt är sövande i höga halter. Butadien kan orsaka kvävning i dåligt ventilerade utrymmen genom att tränga undan luftens syre. Flytande butadien eller utströmmande aerosol kan ge köldskador. Brand och explosionsfara Butadien är brandfarlig och explosiv även i låga halter. Utströmmande gas är tyngre än luft och kan spridas till lågt liggande utrymmen eller beroende på vind och markens lutning till lägre liggande platser. Antändning av ett fritt gasmoln ger en snabb övergående förbränning utan att högt tryck alstras. Gas som antänds i t.ex. dagvattenledning, brunn eller byggnad kan ge betydande lokala övertryck vid antändning. Utflöden av butadien kan i undantagsfall kondensera till vätskepölar. Om ett vätskespill antänds brinner det ungefär som bensin. Om vatten sprutas på brinnande butadien kan effekten liknas vid att hälla vatten på bensin. Det går inte att släcka en brand t.ex. på en tankvagn förrän utflödet har stoppats. Det finns stor risk för återantändning eller explosion. Normalt låter man gasen brinna ut under kontroll och kylning av behållare och omgivning. Dow får regelbundet transporter av Akrylnitril vilket huvudsakligen används som råvara vid tillverkning av plast. Akrylnitril är vanligen stabiliserat med inhibitor för att hindra polymerisation vid lagring. Ämnet polymeriseras dock våldsamt vid upphettning eller i kontakt med starkare syror eller alkalier. Akrylnitril misstänks kunna ge upphov till cancer. Akut skadeinverkan Akrylnitril, inhiberad är giftig vid inandning, förtäring och vid hudkontakt. Symtomen för människor kan vara fördröjande. Ämnet verkar irriterande på ögon, slemhinnor och hud. Akrylnitril tas upp genom huden. Vid brand eller upphettning bildas bl.a. vätecyanid och nitrösa gaser. Brand och explosionfara Akrylnitril är en mycket brandfarlig vätska. Ångorna ger med luft snabbt explosiva blandningar vilka kan antändas mycket lätt. Uppvärmning av sluten behållare kan ge kärlsprängningar. Akrylnitril som faller i fri stråle kan antändas. Dow får regelbundet transporter av Butylakrylat, vilket används vid tillverkning av plast, färg och lack. Butylakrylat kan skada och lösa upp lackerade ytor samt skyddande och tätande fettbeläggningar. Ämnet polymeriserar under inverkan av värme, ljus eller peroxider. Polymersationen utvecklar värme. Butylakrylat reagerar häftigt med alkaliska föreningar och starka oxidationsmedel (t.ex. nitrat och klorat). Akut skadeverkan Ångorna av butylakrylat, inhiberad verkar irriterande på ögon och slemhinnor. Vätskan verkar irriterande på ögon, slemhinnor och hud. Butylakrylat kan ev. tas upp genom huden. Det finns begränsande erfarenheter om skadeverkningar på människa. Brand och explosionsfara Butylakrylat är inte brandfarligt vid normal temperatur. Vid måttlig uppvärmning kan brännbara blandningar erhållas. Uppvärmning av sluten behållare kan ge kärlsprängning.

21 Natrium reagerar häftigt med vatten varvid brandfarliga gaser bildas. Akut skadeverkan Frätande på hud och ögon. Brand och explosionsfara Natrium utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. Farlig vid fuktning. Tillsammans med vatten är dessa ämnen benägna att självantändas eller att ge brandfarliga gaser. Yara transporterar regelbundet ammoniumnitrat, vilket används som gödningsmedel, på järnvägen till Pampushamnen. Rent ammoniumnitrat är en färglös, vattenlöslig, kristallin substans med smältpunkt 170 o C. Det börjar sönderdelas med påtaglig hastighet vid 210 C och klassificeras som oxiderande vara. Brand och explosionsfara Ammoniumnitrat är inte i sig självt brännbart men kan bidra till att andra material brinner även utan tillgång till luftens syre. När det upphettas, t.ex. i samband med brand, kan det avge giftiga rödbruna ångor (nitrösa gaser). Ammoniumnitrat kan under vissa omständigheter detonera men ett brandförlopp tillsammans med brännbara material ligger närmare till hands. Där man med någorlunda säkerhet kunnat fastställa detonationsorsak har förorening, temperaturökning och inneslutning samverkat. Nämnda faktorer har inte var för sig, vid försök, kunnat åstadkomma detonation. Akrolein ett mycket brandfarligt och lättflyktigt lösningsmedel som används bland annat inom plastindustrin. Såväl ångorna som vätskan är starkt irriterande och frätande på andningsvägar, ögon och hud. Ånga i höga halter eller stänk i ögonen kan ge frätsår och synskador. Inandning kan förorsaka hosta, illamående och kräkningar. I höga halter medvetslöshet och livshotande lungödem, som kan tillstöta upp till ett dygn efter exposition. Riskanalysen avser risker förknippade med de farligt godstransporter som sker på järnvägen förbi området samt på träimpregneringsindustrin. De konsekvenser för omgivningen som kan uppstå vid olyckor med farligt gods kan sammanfattas till: Utsläpp av giftiga eller frätande kemikalier. Explosioner som kan ge tryckvågor som kan krossa fönsterrutor eller på annat sätt skada människor och byggnader. Explosionen kan medföra att splitter slungas på stort avstånd och orsaka skador. Brand som kan orsaka värmestrålning och eventuellt antändning av byggnader. Vilken typ av konsekvens som kan inträffa beror på ämnets egenskaper (ADR-klass).

22 I tidigare utförd riskanalys 1 för detaljplaneområdet Händelö har ett flertal olyckscenarier med farligt gods på järnvägen identifierats. Konsekvenser för omgivningen kan hänföras till ADR-klass 1,2,3,6 och 8. Brandfarliga fasta ämnen i ADR-klass 4, oxiderande ämnen och organiska peroxider i ADR-klass 5, radioaktiva ämnen i ADR-klass 7 och övriga ämnen i klass 9 utgör normalt ingen fara för omgivningen då konsekvenserna koncentreras till fordonets närhet 3 På järnvägen transporteras flera ADR-klasser som bedöms kunna ge upphov till skador på omgivningen. Övriga ADR-klasser som transporteras på banan (4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten och 5.1 Oxiderande ämnen) analyseras inte i analysen då de bedömts inte utgöra någon fara för omgivningen. I Tabell 5 beskrivs de scenarier som analyseras i rapporten (utifrån riskanalysen för detaljplaneområdet Händelö 1 ). Tabell 5: Identifierade scenarier. Scenario ADR-klass Ämne Händelseförlopp Skadeverkan De händelseförlopp som huvudsakligen kan leda till en farligtgodsolycka på järnväg är: Urspårning Kollison med annat järnvägsfordon o Lätt fordon (småfordon) o Tungt fordon (lok, motorvagn) Kollision med vägfordon plankorsningsolycka o Lätt (personbil, moped, mc, lätt lastbil) o Tungt fordon (tung lastbil, traktor, motorredskap) En uppskattning av riskerna omfattning har tidigare utförts i Riskanalys för detaljplaneområdet Händelö 1.

23 En olycka som innebär utsläpp av kondenserad brandfarlig gas kan leda till någon av följande händelser. Scenario 2:1 BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) Scenario 2:2 Gasmolnsexplosion Scenario 2:3 Gasbrand Scenario 2:4 Jetbrand Ett utsläpp av butadien antänds lätt. Potentiella tändkällor kan vara heta ytor och gnistor. Sannolikheten för en farligtgodsolycka med butadien har uppskattats till 1,15*10-6 olyckor per år för nuläget (2008) och till 4,12*10-6 för prognosåret 2030, som leder till ett utsläpp (Bilaga 1). Scenario 2:1: BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) Om tanken utsätts för en utbredd brand kan en BLEVE uppkomma. Det här scenariet är mycket osannolikt och inträffar inte förens en intakt tank utsatts för kraftig brandpåverkan under en längre tid. Vid en BLEVE uppskattas alla oskyddade personer inom 200 meter omkomma. Sannolikheten för antändning har antagits till 0,7. BLEVE antas vara en följdhändelse av jetbrand. BLEVE antas utgöra 1/10-del av alla jetbränder. Sannolikheten för farligtgodsolycka med BLEVE: Nuläge (2008): 4,67*10-7 olyckor per år som leder till jetbrand *0,1=4,67*10-8 olyckor per år som leder till BLEVE. Prognosår 2030: 1,67*10-6 olyckor per år som leder till jetbrand *0,1=1,67*10-7 olyckor per år som leder till BLEVE. Scenario 2:2 Gasmolnsexplosion En gasmolnsexplosion kan tänkas inträffa vid fördröjd antändning. Den uppstår om tillräckligt stora mängder butadien av en viss koncentration ansamlas i gasmoln och antänds. Sannolikheten för en explosion ökar om utsläppet sker i mer avgränsade och instängda utrymmen. En explosion kan därefter övergå i gasbrand. Vid en gasmolnsexplosion har slutsatsen dragits att 40 % av alla oskyddade personer som vistas inom 50 meter från olycksplatsen omkommer. Ingen bedöms drabbas bortom 80 meter. En gasmolnsexplosion kan även inträffa en bit från själva olycksplatsen. Sannolikheten för antändning har antagits till 0,7 och att gasmolnsexplosion utgör ca 0,005 % av alla händelser. Sannolikheten för farligtgodsolyckor med gasmolnsexplosion: Nuläge (2008): 1,15*10-6 olyckor per år som leder till ett utsläpp*0,7*0,005=4,03*10-9 olyckor per år som leder till gasmolnsexplosion. Prognosår 2030: 4,12*10-6 olyckor per år som leder till ett utsläpp*0,7*0,005=1,44*10-8 olyckor per år som leder till gasmolnsexplosion.

24 Scenario 2:3 Gasbrand En brand i fri gas kan tänkas uppstå antingen som gasbrand eller som gasmolnsexplosion. Ett gasmoln som bildas kan antändas direkt eller med en viss fördröjning. I det fall gasmolnet antänds omedelbart är luftinblandningen vanligen inte tillräcklig för att en explosion ska inträffa. Förloppet utvecklas då till en gasbrand med diffusionsförbränning. Vid en gasbrand vid ett utsläpp från tågvagn har slutsatsen dragits att alla oskyddade personer inom 50 meter omkommer och inom 100 meter dör ytterligare 30 %. Sannolikheten för antändning har antagits till 0,7 och att gasbrand med direkt antändning utgör ca 29 % av alla händelser och gasbrand med fördröjd antändning utgör ca 2,5 % av fallen. Sannolikheten för farligtgodsolyckor med gasbrand: Nuläge (2008): 1,15*10-6 olyckor per år som leder till ett utsläpp*0,7*0,29=2,33*10-7 olyckor per år som leder till jetbrand med direkt antändning. 1,15*10-6 olyckor per år som leder till ett utsläpp*0,7*0,025=2,01*10-8 olyckor per år som leder till jetbrand med fördröjd antändning. Sannolikheten för gasbrand (direkt och fördröjd antändning) är 2,54*10-7 Prognosår 2030: 4,12*10-6 olyckor per år som leder till ett utsläpp*0,7*0,29=8,36*10-7 olyckor per år som leder till jetbrand med direkt antändning. 4,12*10-6 olyckor per år som leder till ett utsläpp*0,7*0,025=7,21*10-8 olyckor per år som leder till jetbrand med fördröjd antändning. Sannolikheten för gasbrand (direkt och fördröjd antändning) är 9,08*10-7 Scenario 2:4 Jetbrand En jetbrand kan uppstå genom att butadien strömmar ut genom ett litet hål, i till exempel en tank, och antänds. Därvid kan en jetflamma med en räckvidd på meter uppstå. Beroende på om hålet i tanken är på vätske- eller gassidan blir jetflamman längre respektive kortare. Inom ca 30 meter från olycksplatsen har slutsatsen dragits att oskyddade människor bedöms omkomma. Sannolikheten för antändning har antagits till 0,7 och att jetbrand utgör ca 58% av alla händelser. Sannolikheten för farligtgodsolyckor med jetbrand: Nuläge (2008): 1,15*10-6 olyckor per år som leder till ett utsläpp*0,7*0,58=4,67*10-7 olyckor per år som leder till jetbrand. Prognosår 2030: 4,12*10-6 olyckor per år som leder till ett utsläpp*0,7*0,58=1,67*10-6 olyckor per år som leder till jetbrand.

25 De brandfarliga vätskor som transporteras på järnvägen idag är akrylnitril och butylakrylat. Sannolikheten för ett utsläpp för nuläget (2008) av akrylnitril har uppskattats till 2,19*10-7 olyckor per år med utsläpp och för butylakrylat till 7,68*10-7 olyckor per år (Bilaga 1). Sannolikheten för ett utsläpp för prognosår 2030 av akrylnitril har uppskattats till 7,81*10-7 olyckor per år med utsläpp och för butylakrylat till 2,74*10-6 olyckor per år (Bilaga 1). Sannolikheten för en pölbrand uppskattas därför till: Nuläge (2008): Akrylnitril (scenario 3:1) 2,19*10-7 olyckor per år med utsläpp*0,12=2,63*10-8 olyckor per år som leder till en pölbrand. Butylakrylat (scenario 3:2) 7,68*10-7 olyckor per år med utsläpp*0,12=9,22*10-8 olyckor per år som leder till en pölbrand. Prognosår 2030: Akrylnitril (scenario 3:1) 7,81*10-7 olyckor per år med utsläpp*0,12=9,37*10-8 olyckor per år som leder till en pölbrand. Butylakrylat (scenario 3:2) 2,74*10-6 olyckor per år med utsläpp*0,12=3,29*10-7 olyckor per år som leder till en pölbrand. Vanligtvis är behållarna uppdelade i mindre fack och därför är sannolikheten att all vätska rinner ut liten. Beroende på utsläppsstorleken antas olika stora pölar med brandfarlig vätska bildas vilket leder till olika mängder värmestrålning. För brandfarliga vätskor gäller att skadliga konsekvenser kan uppstå först när vätskan antänds. Det avstånd inom vilket personer förväntas omkomma antas vara fram till där värmestrålningen överstiger 15 kw/m², vilket är den strålningsnivå som orsakar outhärdlig smärta efter mycket kort exponering (sekunder). För de flesta förhållanden för pölbränder som kan uppstå från en tank har strålningsnivåerna sjunkit så att de inte utgör någon fara för människor på 25 meters avstånd från flamfronten. För en omfattande brand kan skadorna leda till omkomna på ca 30 meters avstånd från branden och människor kan skadas svårt på ca 45 meters avstånd efter ca 30 sekunder 9. Sannolikheten för en farligtgodsolycka med akrolein (scenario 6)har uppskattats till 2,76*10-8 olyckor per år för nuläget (2008) och till 1,01*10-7 som leder till ett utsläpp (bilaga 1). Akrolein en mycket brandfarlig och lättflyktig vätska. Såväl ångorna som vätskan är starkt irriterande och frätande på andningsvägar, ögon och hud. Ånga i höga halter eller stänk i ögonen kan ge frätsår och synskador. Inandning kan förorsaka hosta, illamående och kräkningar. I höga halter medvetslöshet och livshotande lungödem, som kan tillstöta upp till ett dygn efter exposition 1. Vid en farligtgodsolycka bedöms ånga med giftig koncentration från vätskepölen främst koncentreras till ytan ovan vätskepölen. Koncentrationen bedöms avta ganska snabbt från olyckan. Sekundärt skulle en brand eller explosion kunna uppstå om tändkällor finns i närheten av utsläppet. Ingen människa antas omkomma längre bort än 50 meters avstånd.

26 I detta avsnitt görs en uppskattning av sannolikheterna för de olika olyckscenarierna. Flera faktorer påverkar sannolikheten för att en olycka ska inträffa som spårkvaliteten, antal plankorsningar och dess utformning, tågets sammansättning, antal rangeringar, rörelsens art (tåg, fordonsfärd (vagnsuttag), växling) och tankens konstruktion. Beräkningarna av olycksfrekvenser för en olycka med farligtgodsvagnar redovisas i Bilaga 1. Dessa beräkningar redovisar frekvensen för antal förväntade olyckor med farligtgodsvagnar per år. Sedan multipliceras frekvensen med sannolikheten för att ett utsläpp av farligtgods ska ske (farligtgodsolycka). För att sedan få sannolikheten för respektive delscenario (jetbrand, gasbrand osv.) multipliceras med sannolikheten för att just den händelsen ska uppstå. Sannolikheten i nuläget för att en olycka ska uppstå som kan påverka planområdet har uppskattats till 9,96*10-5 olyckor per år för nuläget och till 6,77*10-4 för prognosåret Sammanställningen av indata som ligger till grund för beräkningarna av individrisken visas i Tabell 6 Tabell 6: Nuläge: Beräknade sannolikheter för respektive scenario samt beräknade och simulerade riskavstånd. 4,67*10-8 1,67*10-7 4,03*10-9 1,44*10-8 2,54*10-7 9,08*10-7 4,67*10-7 1,67*10-6 2,63*10-8 9,37*10-8 9,22*10-8 3,29*10-7 2,76*10-8 1,01*10-7 Riskavståndet är ett bedömt eller simulerat statistiskt mått. Inom området som omfattas av riskavståndet antas 100 % dödlighet utomhus till följd av eventuell farligtgodsolycka. Vid ett verkligt fall kan man klara sig i området samtidigt som dödsfall även sker utanför riskområdet.

27 Individrisken beräknas utifrån formeln nedan: Individrisk f 2 2 r L a där f = frekvensen för resp. scenario (år -1 km -1 ) r = riskavstånd (m) a = avstånd från transportled (m) L = längd på analyserat område (m) α = spridningsvinkel ( ) Grundfrekvensen (f) gäller för den längd som är analyserat. Spridningsvinkeln kompenserar för att spridningen sker i en riktning. För explosion, pölbrand och BLEVE sker påverkan i samtliga riktningar (360 ). Eftersom planområdet endast är en begränsad del av omgivningen har vinkeln för påverkan på planområdet i det här fallet satts till 180 för scenario pölbrand och BLEVE. a r Figur 10. Schematisk beskrivning av ingående parametrar för beräkning av individrisk r a anger den sträcka som påverkar en individ på avståndet (a) från transportleden. Indata i form av ovanstående variabler krävs därför för att beräkna individrisken. Frekvensen (f) består dels i frekvens för olycka med farligt gods, dels för sannolikhet för omgivningspåverkan (utläckage). Riskavståndet (r) representerar avståndet för omgivningspåverkan och spridningsvinkeln (α) scenariots spridning. Individrisken presenteras i en individriskprofil, riskprofilen är en kurva som anger sannolikheten för dödsfall som en funktion av avståndet från riskkällan (järnvägen). Individrisk beskrevs utförligare i kap 2.3 och 2.4. Kurvan (Figur 11 och 12) har beräknats med hjälp av formel för individrisk ovan och med indata från Tabell 4, 5 och 6.

28 Individriskk Individrisk Individrisk nuläge utan skyddsåtgärder 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 1,00E-11 1,00E-12 Övre gräns där risker kan anses små Övre gräns där risker under vissa förutsättningar kan accepteras Individrisk 1,00E Avstånd (m) Figur 11. Individriskprofil för Nuläget (2008) utan riskreducerande åtgärder samt gällande riskkriterier. 1,00E-04 1,00E-05 Individrisk prognosår 2030 utan skyddsåtgärder Övre gräns där risker kan anses små 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 Övre gräns där risker under vissa förutsättningar kan accepteras Individrisk 1,00E Avstånd (m) Figur 12. Individriskprofil för Prognosår 2030 utan riskreducerande åtgärder samt gällande riskkriterier.

29 Individrisken minskar med avståndet från järnvägen eftersom riskavstånden för respektive scenario varierar i längd. DNV s riktlinjer illustreras av röd respektive blå linje. Ovanför röd linje kan risker under vissa förutsättningar accepteras och under blå anses risker vara små. Nuläge (2008) Grön linje är beräknad individrisk utan riskreducerande åtgärder. Skyddsavståndet behöver helst vara omkring 50 meter för att riskerna under vissa förutsättningar kan accepteras (riskerna kan anses små). Avståndet till de närmaste delarna av byggnaderna för impregneringsanläggningen är ca 20 meter. Jämförelsevis är dock skillnaden av individriken inte så stor i närheten av järnvägen. Den variabel som är mest betydelsefull för resultatet är transportflödet av farligt gods. I och med utbyggnaden av järnvägen bör flödet av farligt gods öka i framtiden. I och med detta har beräkningar utförts för uppskattade flöden av farligt gods för prognosåret Prognosår 2030 För prognosåret 2030 behöver skyddsavståndet vara 90 m för att riskerna under vissa förutsättningar kan accepteras (riskerna kan anses små). De närmaste delarna av byggnaderna (impregneringsanläggningen) planeras att byggas ca 20 m från järnvägspåret. Riskreducerande åtgärder bör därför övervägas. Antalet omkomna beräknas genom: där n= antalet omkomna r= riskavståndet i km α= spridningsvinkeln N= populationstätheten (inv/km²) För att kunna beräkna samhällsrisken krävs kunskap om persontätheten i planområdet. Här krävs en del antaganden. Bitus planerar att anställa 5-10 personer och arbete kommer främst att ske under dagtid. Persontäthet:10 personer N=10/(38500/ )= 260

30 Frekvens (per år) I Tabell 7 och 8 samt i Figur redovisas samhällsriken för nuläget. Tabell 7: Nuläge (2008). Beräkning av samhällsrisk, underlag för F/N-diagram. 4,67*10-8 3,70E-07 4,03*10-9 4,26E-09 2,54*10-7 4,55E-07 4,67* ,63* ,22* ,76* Tabell 8: Prognosår Beräkning av samhällsrisk, underlag för F/N-diagram. 1,67*10-7 1,32E-06 1,44*10-8 1,52E-08 9,08*10-7 1,63E-06 1,67* ,37* ,29* ,01* F/N-kurva Nuläge 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 SRV Värdering av risk övre med kompensation för sträckans längd RIKTSAM med kompensation för sträckans längd 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 1,00E Konsekvens antal döda (N) SRV Värdering av risk lägre med kompensation för sträckans längd Samhällsrisk Figur 13: Samhällsrisk nuläge (2008).