Plats Karlstad CCC och Landstingshuset torsdag 25 april kl Elisabeth Kihlström (KD) Inga-Lill Röhr (S)

Transkript

1 Protokoll 1 (6) Primärvårds- och psykiatriutskottet LK/ Plats Karlstad CCC och Landstingshuset torsdag 25 april kl Beslutande PPU Ersättare PPU Marianne Utterdahl (SiV), ordförande Christina Wahrolin (S), vice ordförande Margareta Jarlstedt (M), från kl Anna-Karin Berglund (C) Daniel Schützer (S) Gert Ohlsson (FP) Elisabeth Kihlström (KD) Inga-Lill Röhr (S) Beslutande SU Elisabeth Kihlström (KD), ordförande ordförande Christina Wahrolin (S), vice ordförande Björn Kihl (M), från kl Marianne Utterdahl (SiV) Ulrika Nilsson (S), ersättare för Per Gruvberger Ersättare SU Margareta Jarlstedt (M), från kl Jesper Johansson (MP) I tjänsten Justering Eva Eriksson, utvecklingsledare Annika Sundelin, utvecklingsledare Kaj Sundström, folkhälsostrateg Olle Wik, smittskyddsläkare Mia Mossberg, MGT kontaktsjuksköterska och koordinator Bengt Stenström, utvecklingsledare Henrik Svensson, divisionschef Tobias Kjellberg, divisionschef Gunilla Wadsten, chefläkare Maj-Britt Andersson, stabschef, hälso- och sjukvårdsstaben Elisabeth Ehne Jangehammar, sekreterare Utsågs Christina Wahrolin att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 48 Godkännande av dagordningen Föredragningslistan godkänns. Dagens möte är gemensamt för sjukhusutskottet och primärvårds- och psykiatriutskottet. Ordförande för dagens möte är Elisabeth Kihlström. Under förmiddagen deltog utskotten på två föreläsningar om barnsjukvård på konferensen Barnveckan.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (6) 49 LK/ Tolkförmedling Värmland Tolkförmedlingen, av språktolkar, är idag en upphandlad tjänst från Semantix. Den har inte fungerat som det var tänkt och det har förekommit många avvikelser. Utvecklingsledare Eva Erikssons uppdrag är att utreda följande möjligheter: gemensam tolkförmedling i Värmland kontra tolkförmedling via extern leverantör. Tio språk är mest frekventa och antalet har ökat både i antal uppdrag och i antal timmar. Andelen telefontolkning är betydligt högre än andelen kontakttolkning. Relativt få av tolkarna är auktoriserade, inget absolut krav enligt gällande upphandling. Med Semantix har det varit mycket avvikelser på grund av uteblivna tolkar. Förfrågan om gemensam förmedling har ställts till kommuncheferna, nio har svarat. Tre olika alternativ föreslås för tolkförmedling med uppdragstolkar: i egen regi, via kommun, via kommunalförbund med intresserade kommuner eller via upphandling. Frågan bör tas till kommunerna igen. Om den placeras inom hjälpmedelsnämnden så uppstår inga ytterligare kostnader för överbyggnaden. Utskottet föreslår att den ska lyftas på KSO-träff. 50 LK/ Vårdgivardirektiv för blodverksamhet Utvecklingsledare Eva Eriksson är föredragande. Sedan vårdgivardirektivet skickades ut har tillägg gjorts med ytterligare en föreskrift, 2009:29. Även ett förtydligande har gjorts under uppföljning; att samtliga enheter, inte bara divisioner, ska rapportera i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen årligen. Uppföljningen kommer att ske på standardiserat sätt. 51 LK/ Vårdgivardirektiv för lex Maria Utvecklingsledare Eva Eriksson är föredragande. Vårdgivardirektivet beskriver ansvarsområden och rutiner för ärendehantering kring lex Mariaanmälningar. 52 Nationell riktlinje sjukdomsförebyggande metoder Folkhälsostrateg Kaj Sundström och utvecklingsledare Annika Sundelin jobbar med hur den nationella riktlinjen för sjukdomsförebyggande metoder kan implementeras i landstinget. Levnadsvanor och livsvillkor går att förändra medan ålder, kön och arv inte är påverkbart. Individen själv kan påverka sina levnadsvanor. Förbättrad rådgivning med individanpassning bör åstadkommas. Fyra levnadsvanor: tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otill-

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (6) räcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor; som man vet ger effekt att förändra, står för 20 % av sjukdomsbördan i Sverige. Folkhälsoenkäten vart fjärde år visar hur våra levnadsvanor ser ut i Värmland. Resultatet kommer att utvärderas utifrån hur många som slutar röka till exempel. Det som rekommenderas är hälsosamma matvanor, inte olika koster. Utredningsuppdrag finns från HCL om införandeplan och resursberäkning för aktiviteter finns beskrivna i konsekvensbeskrivningen. Mallar finns framtagna i journalsystemen för att underlätta uppföljning. 53 LK/ Remiss: Smittskydd och mikrobiologi i Sverige Smittskyddsläkare Olle Wik inleder med att konstatera att Sverige har en decentraliserad sjukvårdsapparat. Nu finns ett förslag på utlokaliserade referenslaboratorier där sällsynta sjukdomar ska analyseras. Det händer sällan men måste finnas. Det kan bli problematiskt när laboratorierna upphandlas och drivs i privat regi. Fåtalsdiagnostik bör skötas av staten. Även brist på mikrobiologer ligger med i problematiken och det måste också ges garantier att uppdraget varar en längre period. Pengar från staten behöver också följa med uppdraget. Ett referenslaboratorium måste vårdas, kompetensen upprätthållas och för sällsynta diagnoser är det en lång upplärningstid. Även enheten för klinisk mikrobiologi inom landstinget ger ett remissvar. Ansvaret för uppgiften ligger nu på Smittskyddsinstitutet. 54 Utvecklingsarbete för samverkan kring den äldre och/eller mångbesökande patienten i hälso- och sjukvården plan för genomförande i hela verksamheten Mia Mossberg, distriktssköterska Arvika kommun, beskriver projektet MGT (multigeriatriskt team) i Arvika. Det är ett pilotprojekt, med delvis andra benämningar än beslutat, inför genomförandet av MT (Multidisciplinära team) i hela landstinget. Mia Mossberg är från 1 januari anställd som MGT kontaktsjuksköterska (samordnande sjuksköterska) och koordinator vid vårdcentralen Verkstaden i Arvika. Pilotprojektet startade den1 mars och är ett utvecklingsarbete för en sammanhållen vård av de mest sjuka äldre. Detta ska ske i samverkan mellan sjukhuset, vårdcentralen och kommunen för att förhindra inläggning/återinläggning. I Arvika har man identifierat en VIP-grupp av äldre, troligt antal 60 patienter, som saknar hemsjukvård men besöker vården mycket. Kontaktsjuksköterskan jobbar i direktkontakt med patienten via telefon och via hembesök med hälsosamtal. Maj-Britt Andersson ger en kort rapport från Karin Malmqvist om beslut om målrelaterad ersättning i Hälsovalet från En utvärdering görs av försöket i Arvika och sedan planering och verkställighet utifrån olika faktorer i hela landstinget. Utskottet ser fram mot utvärdering och genomförandeplan för hela landstinget.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (6) 55 LK/ Granskning av samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Bengt Stenström, utvecklingsledare inom psykiatri, redogör för division psykiatris yttrande om revisorernas granskning av samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Revisionsrapporten är beställd av flertalet kommuner i länet och landstingets revisorer. Problemet i korta drag är att första linjen för barn och unga i Värmland inte är tydliggjord och inte heller ansvar eller ledningsstruktur. I förslaget till svar bekräftas bilden och revisorernas synpunkter till stora delar. De ses som förbättringsåtgärder som behöver arbetas med. Bengt Stenström poängterar att det är sällan patienterna drabbas tack vare engagerad personal. Yttrandet föreslår förslag till lösningar. Även division allmänmedicin har deltagit i framtagande av yttrandet. Utskottet anser att en workshop i enlighet med verksamhetens förslag är ett bra sätt att arbeta med denna fråga. Det är viktigt att både politiken, tjänstemannaledning och verksamheterna är involverade i detta arbete. Utskottet anser att implementeringen av utvecklingsarbetet inom Nya Perspektiv kan förbättras inom landstinget. 56 LK/ (LK/121684) Förändring av utbudspunkter inom division opererande specialiteter Båda punkterna om förändringar av utbudspunkter initierades av tidigare division länsspecialiteter. Även skälen till förändring är desamma. Därför redovisas punkterna i princip gemensamt av divisionscheferna Henrik Svensson och Tobias Kjellberg. Först redogör de för skälen bakom föreslagna förändringar. Det finns kostnads- och resursbesparingar, medarbetarna reser till exempel bort tid som kunde läggas på patientmöten. Förändringen säkerställer kvaliteten och ökar tillgängligheten i stort. Vid mindre mottagningar kan det ske en glidning mot att det blir fler återbesök. Lokalfrågan lyfts, förändringen kommer troligen inte leda till möjlighet att tömma lokaler. Diskussion om placering av arbetsplats, restid etcetera. Centralisering ger kvalitet genom möjlighet till utbyte av kompetens med mera. Tidpunkten för eventuell nedläggning beror på politiskt beslut. För division opererande specialiteter handlar det om gynekologiska mottagningen i Säffle, hörselvården i Hagfors och Sunne, ögonmottagningarna i Hagfors och Säffle samt ÖNH Kristinehamn.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (6) 57 LK/ Stängning av öppenvårdsmottagningar inom barn- och ungdomsmedicin För division medicinska specialiteter handlar det om BUM-mottagningar i Hagfors, Säffle och Kronoparken samt hudmottagning Hagfors. Förändringen handlar om en långsiktigt effektiv resursanvändning av kompetens, inte främst ekonomiska skäl. Detta ger försämrad tillgänglighet lokalt, men däremot högre kvalitet. 58 LK/ Remiss: delbetänkande av patientlag Chefläkare Gunilla Wadsten berättar att Socialdepartementet givit uppdrag om en ny patientlag. Patientlagen skall vara klar januari En arbetsgrupp med jurist Isabell Jacobsson, tandvårdschef Hans Östholm, enhetschef Lars Högblom från patient- och medborgarservice samt divisionschef medicinska specialiteter Henrik Svensson har jobbat fram landstingets yttrande. Gunilla Wadsten gör en genomgång av de olika delarna: information, samtycke (särskild utredning om beslutsoförmögna blir klar i april nästa år), delaktighet och medverkan, val av behandlingsalternativ, förnyad medicinsk bedömning, val av utförare (den mest utmanande punkten), val av fast läkarkontakt, tillgänglighet, synpunkter, klagomål och patientsäkerhet samt tandvård. Lagen tar över hälso- och sjukvårdslagen nästan helt och de kvarvarande delarna därifrån kommer i ett nytt lagförslag. Uppföljning av införandet sker via landingens prioriteringsarbete, det utökade ansvaret för öppenvård av utomlänspatienter samt lagens ekonomiska konsekvenser. Genom val av utförare finns risk för stora ekonomiska konsekvenser och planeringssvårigheter. Det är viktigt att skilja på vårdgaranti och fritt vårdval. Utskottet anser att det är bra att konsekvenserna av förslaget diskuteras och analyseras. Utskottet framför att andemeningen med lagen är att fler personer ska få möjlighet till egna val och att syftet är att få en mer jämlik vård. 59 Rapporter Inga rapporter redovisas.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (6) 60 Kurser och konferenser 14 maj är både SU och PPU på seminarium om palliativ vård i Uppsala. Mötet 16 maj flyttas dit. 61 Nästa sammanträde Nästa sammanträde, gemensamt med SU, är den 31 maj kl i Galaxen, Landstingshuset. Temat är: Barnet i fokus. Vid protokollet Elisabeth Ehne Jangehammar Justerat den Elisabeth Kihlström Christina Wahrolin