Elisabeth Kihlström (KD), Christina Wahrolin (S), vice ordförande Margareta Jarlstedt (M) Jesper Johansson (MP)

Transkript

1 Protokoll 1 (5) Sjukhusutskottet LK/ Plats Landstingshuset fredag 31 maj kl Beslutande Elisabeth Kihlström (KD), Christina Wahrolin (S), vice ordförande Margareta Jarlstedt (M) Jesper Johansson (MP) ordförande ersättare för Björn Kihl ersättare för Marianne Utterdahl I tjänsten Justering Anders Hallberg, forskningschef Torbjörn Nyvall, verksamhetschef ambulanssjukvården Petra Lundgren, verksamhetsutvecklare division medicinska specialiteter Anna-Carin Johansson, folkhälsostrateg Eva Eriksson, utvecklingsledare Ida Kullgren, verksamhetsanalytiker Susanne Forslund, enhetschef Rolf Åström, utvecklare Maj-Britt Andersson, stabschef, hälso- och sjukvårdsstaben Elisabeth Ehne Jangehammar, sekreterare Utsågs Christina Wahrolin att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 57 Godkännande av dagordningen Föredragningslistan godkänns. 58 LK/ Politisk viljeinriktning för nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Forskningschef Anders Hallberg, ordförande i landstingets arbetsgrupp för nationella riktlinjer föredrar ärendet. Samverkansnämnden har lämnat synpunkter på Socialstyrelsens förslag, sedan kommer den slutliga riktlinjen. Därefter skrivs den politiska viljeinriktningen samtidigt som det görs en konsekvensbeskrivning. Den beskrivningen är klar för Värmland och nu arbetas det med utredningsuppdrag i enlighet med den. De är: Helkropps- DXA, reuma-mottagningens resurser och arbetssätt, resursbehov vid fysisk träning vid artros i knä eller höft och MRT-resurser för diagnostik av inflammatoriska ryggsjukdomar. Plan för uppföljning är klar, vårdprogramarbete (sex olika) pågår som ska vara färdigt senast i juni Ansvaret för implementering ligger hos verksamheten, det finns ingen gemensam strategi för det inom landstinget. Planering av uppföljning pågår. Återrapportering av implementeringen (vårdprogram, riktlinjer, rutiner) måste komma från hälso- och sjukvårdschefen till politiken. Viljeinriktningen är väldigt specifik i vissa delar, byggs in i vårdprogrammen.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (5) Uppföljning av nationella riktlinjer planerar man att göra en gång per år genom en sammanställning till verksamheter, politiker och landstingsledning. Berörda Kvalitetsregister ska fylla en viss täckningsgrad. Skriftlig dokumentation om uppföljningen kommer. Övriga nationella riktlinjer det pågår arbete med är palliativa riktlinjer och cancerriktlinjer. Utskottet vill ha information om utredningen av helkropps-dxa. 59 LK/ Medborgarförslag om bemanning av ambulans i Munkfors Verksamhetschef Torbjörn Nyvall informerar om historiken bakom ärendet. En process pågår på ambulansstationen i linje med förslaget. Den kommer att provas i Hagfors/Munkfors under 24 veckor. Avstämning med fackliga organisationer, riskbedömning etcetera är genomfört. En process pågår även i Torsby/Likenäs parallellt, lösningarna kommer att se lite olika ut. Konsekvenser för medarbetare och patienter är det mest intressanta. Riskbedömning kommer att göras ur de fem perspektiven fortsättningsvis. Bättre mål och mått kommer att tas fram för att följa verksamheten. 60 MAVA process Petra Lundgren är nyligen avgången avdelningschef med en ny tjänst som verksamhetsutvecklare i division medicinska specialiteter. MAVA är en medicinsk akutvårdsavdelning som har 23 vårdplatser med telemetriövervakning. DVT-mottagning (djup ven-trombos), endokrin och diabetes (svårare fall) som tidigare behandlades på IVA tas om hand mer och mer på MAVA. Att det finns en vårdsamordnare är en vital del för att kunna få ett bra flöde för patienterna. En tydlig ökning av läkemedelsintoxikationer kan ses under senare år, både för missbrukare och för suicidpatienter. Ett nytt tänk på arbetet startade 2008 på grund av ett högt tempo på avdelningen. Nya förutsättningar: tänk om, tänk nytt, tänk lean. Metoden var att eliminera all form av slöseri, dels via verktyget 5S, dels via en idé-grupp. Viktigt är att det finns personal avsatt för att ta hand om idéerna och att synliggöra vad som sker, t.ex. via aktivitetstavla. Allt är standardiserat, uppmärkt och enhetligt, vilket ger mer tid över för patienterna. Patienten rondar används i rum med sex vårdplatser, patienten styr över innehåll och tidsåtgång för ronden. Utjämning av flöden/arbetsbelastning görs, t.ex. genom att ha både morgon- och eftermiddagsmöte. Resultatet har blivit en avdelning med patientens fokus, inte medarbetarnas. Avdelningens rykte har blivit så bra att det inte finns några rekryteringsproblem.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (5) Avdelningen jobbar utifrån team med två personer (sjuksköterska/undersköterska) och läkare inkopplad korridorvis. Sjukgymnastik finns regelbundet på avdelningen, men också vid behov. Teammöten hålls där alla arbetskategorier pratar med varandra. Vi ska lösa dagens uppgifter men vi ska lösa morgondagens uppgifter ännu bättre. Vi ska inte arbeta så hårt vi kan, vi ska arbeta så bra vi kan! Petra Lundgren kommer nu att använda sin kompetens som verksamhetsutvecklare och stöd för nya chefer och vid införande av lean. 61 LK/ Motion om möjlighet för palliativ vård i hemmet för alla inkl. lägesrapport palliativ vård Stabschef Maj-Britt Andersson fördrar ärendet som gäller en motion om palliativ vård i hemmet för alla, men speciellt för barn. Ett svar finns, skrivet i juni, men det behöver nu uppdateras eftersom förutsättningarna ändrats. Marinette Moberg, verksamhetschef onkologikliniken, har fått i uppdrag att arbeta med det palliativa arbetet. Det är tillsatt ett palliativt råd med representanter även från kommunen. Rådet håller på med en beskrivning av vad som görs kontra vad som behöver göras. Barnperspektivet anses vara så speciellt att det bildas ett speciellt palliativt råd för barn, där även habilitering, barnrehabilitering, barnmedicin och onkologi ingår. Nationella riktlinjer för palliativ vård kom i juni. Det är en samstämmighet över hela linjen inom landstinget och med kommunerna. Samtidigt pågår också ett uppdrag om att utreda möjligheten till flera vårdplatser i Värmland, på olika vårdnivåer, där palliativa rådets erfarenheter kommer att nyttjas. Den utredningen innefattar även vårdplatser i hemmet. 62 LK/ Handlingsplan CEMR deklarationen om jämställdhet Folkhälsostrateg Anna-Carin Johansson konstaterar att alla ledamöter tidigare har fått föredragning om ärendet i andra utskott. Därför beslutar utskottet att punkten utgår. 63 LK/ Vårdgivardirektiv för läkemedelshantering Utvecklingsledare Eva Eriksson är föredragande. Läkemedelshantering är ett helt nytt direktiv. Tillägg har gjorts med rubriker under tillämpning sedan det senast var uppe i utskottet. Hälso- och sjukvårdslagen och Läkemedelslagen bör nämnas som styrande lagar i vårdgivardirektivet.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (5) 64 LK/ Vårdgivardirektiv för ambulanssjukvård Eva Eriksson informerar om att vårdgivardirektivet för ambulanssjukvård är inlagt i den nya mallen och nedkortat, tidigare antogs det i styrelsen december LK/ Egen vårdbegäran - utdrag LS Enhetschef Susanne Forslund och verksamhetsanalytiker Ida Kullgren redovisar uppföljning av införandet av egen vårdbegäran som gjordes 1 oktober En vilja finns att öka tillgängligheten, även från verksamheten, men viss tveksamhet fanns kring egen vårdbegäran. Därför görs nu en uppföljning på uppdrag av styrelsen. Mycket arbete lades ner på att ta fram blanketter som gjorde det enkelt att utvärdera egen vårdbegäran. Utgångspunkten var att det ska vara lätt att göra rätt. Det ledde även till en utveckling av Mina vårdkontakter och 1177.se med bland annat förtydligad information. Remissbekräftelse skickas alltid om att vårdbegäran är mottagen och om vad som kommer att ske. Remissvar, som skickas vid remiss från professionell vårdgivare, har utretts som ett tilläggsuppdrag. Andel egen vårdbegäran per division ligger relativt konstant över tiden. Bilagt till rapporten finns en specifikation över hur utfallet varit per verksamhet, som underlag för att utvecklas. En utförd enkätundersökning i verksamheterna har gett följande svar bland andra. Positivt var att införandet fungerat bra och att det inte någon anstormning. Negativt var att det var tidspress vid införandet, att det är ett ökat söktryck generellt och att det administrativa arbetet ökat. Slutsatser blir att det varit relevanta egen vårdbegäran som skickats in, återkoppling är viktigt (sker via rapport skapad i datalagret) och att det är en viktig del i att stärka patientens ställning. 66 LK/ Remiss: Rätt information - kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga Utvecklare Rolf Åström, med samordningsansvar för nationella e- hälsatjänster är föredragande. Remissen gäller en förändring av patientdatalagen. Sammanhållen journalföring blev möjlig genom patientdatalagen som kom 2008 och innebär att vårdgivare kan dela vårddokumentation med varandra. Vid akut läge finns möjlighet till nödöppning. Patienter som inte endast tillfälligt saknar beslutsförmåga har varit en bortglömd grupp, därav utredningen. I remissvaret kommer det att ställas kompletterande frågor till utredningen.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (5) Efterfrågar en klarare definition av vad den som inte endast tillfälligt saknar beslutsförmåga är. Anser att även kvalitetsregister bör tas upp i lagtexten. 67 Rapporter Inga rapporter redovisas. 68 Kurser och konferenser En diskussion om hur kurser och konferenser ska hanteras tas upp i politikergruppen. 69 Övriga frågor Inga övriga frågor väcks. 70 Nästa sammanträde Nästa sammanträde är den 11 oktober kl i Arvika. Vid protokollet Elisabeth Ehne Jangehammar Justerat den Elisabeth Kihlström Christina Wahrolin