Vintern , järnväg

Transkript

1 RAPPORT Vintern , järnväg Trafikverket E-post: Telefon: Dokumenttitel: Rapport Vintern Författare: Trafikverket Ann-Cathrine Berggren, Underhåll och Anne Hommik, Trafikledning Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV2016/5308 Version: 1.0 1

2 Innehåll Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Förseningstimmar... 3 Mediehändelser... 4 Kommunikation... 4 Trafikinformation... 4 Samhällsekonomi... 4 Kvalitetsavgifter... 4 Snö i växlar... 4 Spårhalka vinter... 5 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Utfall och Analys... 5 Statistik... 6 Syd... 6 Väst... 7 Öst/Stockholm... 9 Mitt Nord Aktörernas reflektioner...13 Nationella maskiner Entreprenörer Järnvägsföretagen Förbättringsförslag...14 Förbättringsförslag vintern Återkoppling förbättringsförslag vintern

3 Bakgrund Inför vintern presenterade Trafikverket en nationell beredskapsplan som stöd för Trafikverket, entreprenörer och järnvägsföretag. Planen har implementerats i berörda verksamheter samt på Trafikverkets webbsida. Den nationella beredskapsplanen kompletterades med regionala vinterplaner från Trafikverkets trafikledningsområden järnväg: mitt, nord, syd, väst och öst. Efter vinterperioden har Trafikverket analyserat resultatet av de förebyggande åtgärderna och tagit fram förbättringsförslag som presenteras i denna rapport. Den nationella planens giltighetsperiod är 14 november 2016 till 17 mars 2017, analyserna i denna rapport gäller denna period. Sammanfattning Vintern har passerat med relativt få vinterrelaterade händelser. Det har varit ett par tillfällen med snö främst i Östs område, ett par tillfällen av kraftig kyla i Nords område och några tillfällen av kraftig blåst främst i Västs område. I Syds område har det inte varit någon metrologisk vinter. Vinterberedskapsplanen för järnväg har endast varit aktiverade vid ett fåtal tillfällen denna vinter. De nationella snöröjningsmaskinerna har använts, men sparsamt främst på grund av den milda vintern. Förseningstimmar I tabellen nedan redovisas förseningar i antal timmar. Alla orsaker Banarbete/transport Driftledning Infrastruktur övrigt Järnvägsföretag Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Summa: Vinter Vinter Vinter Vinter Vinter Tabellen nedan innehåller utfall från koderna: Kyla, Lavin, Snögalleri samt Snö och is. Försening i antal timmar. Vinter Infrastruktur övrigt Järnvägsföretag Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Summa: Vinter Vinter Vinter Vinter Vinter

4 Mediehändelser Från december och in på 2017 har intresset för väderlek, snö, hård vind och kyla legat högt på intresselistan hos media. Under vintern har Trafikverket löpande närvarat i TV under vardagar från november. Främst i Aftonbladets TV/TV3, Expressen TV, TV4 samt SVT om trafikfrågor. TV4 sände dagen före julafton direkt från Runda Huset om jultrafiken. Ett par veckor innan jul ändrades tågplanen, vilket har medfört att punktligheten blivit bättre. Det har påverkat mediainslagen i en positiv riktning. Dessutom har mediameddelanden från Trafikledning haft en stor genomslagskraft och lett till en mer balanserad rapportering kring Trafikverket, dessa plockas oftast ordagrant rakt in i etersamt tryckt nyhetsmedia. Kommunikation Kommunikationsplanen har följts. På Trafikverkets webbsida finns denna rapport samt beredskapsplaner och annan relevant information gällande vintern. Trafikinformation Den milda vintern runt om i hela landet har medfört att trafikinformation har fungerat enligt normala rutiner. Samhällsekonomi Trafikverkets beräkningsmodell för samhällsekonomiska bedömningar har använts, dessa är prognossystem Sampers och ASEK6. Modellen innebär schablonmässigt att en tågförseningstimme samhällsekonomiskt i 2014 års prisnivå värderas för resandetåg till kronor per timme. Godstågen värderas till 50 procent av resandetågens värde per förseningstimme. Totalt rapporterades 117 merförseningstimmar på grund av Nivå 3-koderna: Kyla, Lavin, Snögalleri samt Snö och is. Dessa koder fördelades med 26 timmar på resandetåg och tjänstetåg och 92 timmar på godståg, vilket ger ett sammantaget förseningtidsvärde på 3,3 miljoner kronor. Kvalitetsavgifter Det utgår inga kvalitetsavgifter för kyla, lavin, snögallerier, snö och is, dessa koder är avgiftsbefriade (ONA-koder). Snö i växlar Under vintern har 21,4 procent av alla växelfel orsakats av snö i växlar. Ytterligare 20 procent av alla växelfel har kodats som felet försvunnit. Det är rimligt att anta att även en stor del av dessa kan bero på snö i växlar. 4

5 Kvalitetsavgifter på grund av snö & is i växlar (kr) per Underhållsdistrikt mitt nord syd väst öst Summa: År-Månad År-Månad År-Månad År-Månad Summa: Spårhalka vinter Tolv förseningstimmar har kodats som spårhalka (IFK01) under statistikperioden. Kvalitetsavgiften för dessa timmar blev kronor. Flera av dessa händelser har skett på platser som är känsliga under spårhalkeperioden. Utfall och Analys När vinterplanen används proaktivt och trafik ställs in i förebyggande syfte kommer de inställda tågen inte med i statistiken. 5

6 Statistik Statistiken bygger på giltighetsperioden för beredskapsplanen. Anledningen är att kunna följa upp ur ett flerårsperspektiv med samma statistiska tidsperiod. Därför saknas de två största händelserna i statistiken, en i Stockholm som skedde innan giltighetsperioden och en på Malmbanan som inträffade efter giltighetsperioden. Dessa händelser finns omnämnda i text i dokumentet. Syd Nedan visas utfallet för Syd de senaste tre åren. 6

7 Nedan visas Syds utfall vintern , veckorna Vinterberedskapen har fungerat bra inom Underhållsdistrikt Syd. Metrologiskt har det inte varit någon vinter i Skåne. Väst Nedan visas utfallet för Väst de senaste tre åren. 7

8 Nedan visas Västs utfall vintern , veckorna Väst har gjort nedanstående reflektioner kring vintern : Område Väst har varit förskonade från klassiskt vinter väder. Snömängderna har varit små, men det har varit andra problem än vad man vanligtvis förknippar med vintern. De har till exempel varit flera stormar i området där trafiken på vissa sträckor stängts ner. För järnvägen har det varit en bra vinter med ett fåtal stora störningar. Störst problem var det vecka 10 då snö och vind i kombination, gjorde att spåren snöade igen snabbt efter röjning. Det har även varit problem med kvalitén på växelvärmeelementen från Materialservice. Efter rådande förhållanden har snöröjningen fungerat bra, entreprenörerna har fått lägga mer resurser på halkbekämpning, plattformar har drabbats av underkylt regn i högre utsträckning än tidigare år. Sävenäs rangerbangård har vi historiskt haft stora problem med under vinterperioden, komplexa anläggningar med mycket spårväxlar och mycket trafik. I år har problemet ändå varit begränsat, men har uppkommit de få dagar vi har drabbats av större snömängder. Västra stambanan är alltid hårt drabbad vid snöoväder, orsaken är öppen terräng som gör den känslig för snö i kombination med vind. Ett problem i år på Västra stambanan är växlar som spärrats i rakläge under högtrafiken för att undvika problem med isklumpar och snö som sedan orsakat svårigheter när arbeten ska genomföras under nattetid. Arbetsfordon måste kryssa sig fram och då uppstår problem med växlar som går ur kontroll. Det samlade intrycket är att vi är mycket nöjda med Foreca som väderleverantör. Allt har fungerat mycket bra och de har varit väldigt flexibla vilket har uppskattats. Både vad gäller tider för dagliga vädermöten, men även vid intresse av extra vädermöten när behov har uppstått. 8

9 Samarbetet med våra entreprenörer i ett före läge har som vanligt fungerat väldigt bra. Det har dock varit lite mer problematiskt de få gånger det har kommit större snömängder. Detta gäller kanske främst i området Göteborg med omnejd. Dels för att området rent geografiskt är väldigt stort, men också för att det är väldigt känsligt när det uppstår problem. Öst/Stockholm Nedan visas utfallet för Öst/Stockholm de senaste tre åren. Nedan visas Öst/Stockholms utfall vintern , veckorna

10 Öst/Stockholm har gjort nedanstående reflektioner på vintern : Det har varit små mängder snö i öst, därför har vinterarbetet mest bestått av, isrivning i tunnlar samt halkbekämpning på plattformar. Våra entreprenörer har utför arbetet på ett väl godkänt sätt precis som förra vintern. Snöröjningen har fungerat bra, maskinerna har gjort ett mycket bra jobb inom pendelområdet. Railcare maskinerna är en viktig del i snöröjningen inom Öst. Utan dessa maskiner skulle det inte ha gått så här bra. Största händelsen var snöovädret som kom in över centrala Stockholm den 9 november Den händelsen inträffade innan vinterberedskapsplanen började gälla men entreprenörernas vinterförberedelser var klara. Med tanke på att det kom cirka 60 cm snö på mycket kort tid fungerade järnvägen trots detta förhållandevis bra. Mitt Nedan visas utfallet för Mitt de senaste tre åren. 10

11 Nedan visas Mitts utfall vintern , veckorna Mitt har gjort nedanstående reflektioner kring vintern : Det har varit en bra järnvägs vinter. Vinterberedskapen har inte satts på något prov denna vinter. Snöröjningen har fungerat bra. Det som kan nämnas är att vi har haft det väldigt halt på perronger, sandningen har fungerat. Nord Nedan visas utfallet för Nord de senaste tre åren. 11

12 Nedan visas Mitts utfall vintern , veckorna Nord har gjort nedanstående reflektioner kring vintern : Det har varit en normal vinter. Rent generellt har vintertjänsterna fungerat bra, med ett fåtal undantag. På Norra Malmbanan, sträckan Abisko Riksgränsen, har stora snömängder i kombination med kraftiga vindar orsakat drivbildningar och ett antal laviner. På grund av mycket låga temperaturer stängdes sträckan Gällivare-Kiruna av den 4 januari 2017, och dagen efter stängdes hela sträckan Boden-Kiruna av till och med 6 januari Snöröjningen har fungerat bra inom Underhållsdistrikt nord med några undantag. Tillfälliga problem med snöröjning har förekommit, till exempel vändskivan i Luleå och Vännäs driftplats (bandel 138) på grund av resursbrist hos entreprenör och i Vassijaure (bandel 111) på grund av påkörd kontaktledningsstolpe av snöröjningsfordon. Det som sticker ut är att vi i början av november fick cirka 50 cm snö i Skellefteåområdet. Snöröjningen fungerade ganska bra under detta stora snöfall i det aktuella området. Vi haft ett par omgångar med stor lavinfara, som ställt till en hel del problem i fjällvärlden (Abisko-Riksgränsen). De senaste åren har det förekommit klagomål på den nya godsbangården i Kirunavaara, men samverkan med järnvägsföretag och lite förändrade arbetssätt har gett ett bättre resultat i år. Den nya snöslungan på norra Malmbanan med placering i Abisko har inneburit en ökad snöröjningskapacitet. Problemen med de nya växeldrivarna fortsätter och innebär kapacitetsbrister och avstängda spår på driftplatser. Framförallt Rensjön och Ripats är drabbade. 12

13 Malmbanan stängdes av den 26 mars mellan Abisko och Riksgränsen på grund av flera laviner som utlösts i området. Detta i kombination med stora mängder nysnö och vindar upp till stormstyrka ledde till kraftiga snödrev. Malmbanan öppnades åter för trafik på kvällen den 30 mars. Underhållsdistrikt Norrs entreprenör VR Track, tillfälligt förstärkt med resurser från LKAB Malmtrafik, gjorde en bra insats med snöröjningen. Aktörernas reflektioner Nationella maskiner Under perioden 15 november till 15 mars har Trafikverket tillgång till Railcare snöröjningsmaskiner. Det finns totalt 7 maskiner som är strategiskt utplacerade i landet. Den 9 november var det ett kraftigt snöoväder i Stockholms-regionen. Det kom cirka 60 cm vilket gjorde att det blev kaotiskt med in och utfart ur Hagalund. Kontakt upprättades med Railcare och trots att deras kontraktsperiod ännu inte startat, hade de möjlighet att hjälpa till med sina maskiner i Hagalund. Genom insatsen i Hagalund undveks en stor problematik i Stockholmsområdet. Railcare ska ha en eloge som på kort varsel fick ut sina maskiner och hjälpte till så Hagalund åter kunde driftsättas. Den nya rutinen, TDOK 2016:0610 som började gälla 31 december 2016, fungerade väl. Rutinen innebär att det finns en nationell samordnare, Björn Stenvall, UHdöjs, via honom sker alla avrop av nationella maskiner. Rutinen med avrop har fungerat bra i Stockholm, förmodligen på grund av stående vintermöten med Railcare och Entreprenörerna. På dessa möten har behovet diskuterats och därmed har resurserna kunnat planeras och dirigeras på ett effektivt sätt. Inga avrop har inkommit från Östersund, Hallsberg och Göteborg. Anledningen till detta kan vara att liknande möten inte förekommit där. I Göteborg har en SR-100 maskin varit placerad. Maskinen har nyttjats, dock inte till snörelaterade arbeten utan till olika sugarbeten. Det är bra att maskinen använts istället för att bara låta den stå då snö under året inte har varit ett bekymmer i området. I Östersund har maskinerna bara använts vid ett fåtal tillfällen då det även där har varit brist på snö och man har inte använt dem till andra arbeten. Även maskinen SR-700 som varit placerad i Hallsberg har endast nyttjats vid enstaka tillfällen på grund av minimalt med snö. Railcare sköter all planering av tilldelade arbeten själva enligt gällande Bap/Bup rutiner. Maskin Antal pass Antal timmar Stationeringsort SR 100 RA Göteborg SR 100 RA Stockholm C SR Östersund SR Östersund SR Älvsjö SR Hagalund SR Hallsberg 13

14 Entreprenörer Trafikverket har haft kontrakt med fem olika entreprenörer som sköter underhållet på järnvägen. Två av dessa har bidragit med underlag. Strukton Vi känner oss nöjda med den insats som vi utfört både i form av förarbeten, själva snöröjningen och efterarbeten. Den belastning som vi utsattes för under snöovädret i Stockholm den 9 november 2016, var en kraftig utmaning som trots omständigheterna hanterades väl. Det känns som vi har ett bra arbetssätt mellan Trafikverket, järnvägsföretag och entreprenörer. Om vi ska lyfta något var det vid ett tillfälle då det faktiskt var snökaos på Svealandsbanan men varken i Norrköping eller på Södra stambanan. Vi upplevde då att beredskapsnivåhöjning drog ut på tiden. Detta var endast ett mindre bekymmer men snöovädren kan vara lokala. Infranord I stora delar av landet har vi haft en lindrig vinter med lite snö, men i Luleå har vintern varit relativt normal. Vi har haft några intensiva insatser där vi hanterat blåst och snö på ett bra sätt tillsammans med Trafikverkets projektledning och trafikledning i enlighet med gällande vinterplaner. Att som i år tidigt ställa trafik vid vädervarningar har varit framgångsrikt och inneburit mindre störningar, högre säkerhet och bättre arbetsmiljö. Att fortsätta med bra och tidig dialog är nyckel till framgång. Järnvägsföretagen Inget järnvägsföretag har skickat in underlag. Förbättringsförslag Varje beredskapsplan följs upp av en rapport. Det viktigaste syftet är att fånga upp förbättringar från samtliga involverade till nästa års beredskapsplan. Förbättringsförslag vintern Ett krafttag bör göras angående växelvärme inför nästa vinter. Växelvärmen kontrolleras innan vintern, men ändå händer det att växlar är ur kontroll på grund av att växelvärmen inte fungerar när det blir kallt. I år har det uppmärksammats att kvalitén på elementen är undermålig. Vilket medfört att de har gått sönder ett par månader efter att de har monterats. Det behövs ett förtydligande i frågan om vilka funktioner som styr växelvärmen. Kanske arbetet som pågår med att få en kalenderstyrd växelvärme, kommer att tydliggöra detta. En förbättring inför nästa vinter skulle vara att få en basunkod gällande växelvärmen. Det är lite missvisande i nuläget och lägga det på spårväxel. Dels att det går under en annan teknikgren samt att det blir svårt att samla adekvat statistik gällande växelvärmen. 14

15 I kontraktet med Railcare ingår det ett antal skift och det vore bra att till nästa säsong utveckla avropsrutinen så att den nationella samordnaren får ett helhetsgrepp över hur mycket maskinerna används och till vad. Dessutom bör personer utses på underhållsdistrikten som ansvarar för samordning av maskiner och snöhantering. Det räcker inte med att enhetschef eller projektledare känner ansvar. Även mötesstrukturen bör ses över så att den är lika över hela landet. Västra stambanan är alltid hårt drabbad vid snöoväder, orsaken är öppen terräng och känsligt för snö kombinerat med vind. Ett problem som vi haft på Västra stambanan är växlar som spärrats under högtrafiken för att undvika problem med isklumpar och snö. Vilket sedan orsakat svårigheter när arbete ska genomföras nattetid, vilket innebär att växlarna går ur kontroll. Detta är lyft i Trafikverkets organisation och är något som vi generellt måste bli bättre på. Växlarna kanske måste luftas innan jobben kommer ut? Man kanske kan ha extra personal ute om man vet att större jobb ska ut under natten? Man måste alltså ta med antalet arbeten när man riskanalyserar snöovädret. Återkoppling förbättringsförslag vintern Återkoppling av förbättringsförslag från rapport vintern Åtgärder som genomförts är markerat med kursiv text nedan. I dagens järnvägssystem opererar många aktörer parallellt. Det är därför viktigt att alla informerar varandra om händelser som påverkar de andras verksamhet. I detta syfte har Trafikverket tillsammans med Branschföreningen Tågoperatörerna tagit fram en broschyr som innehåller tips, råd, telefonnummer och exempel på åtgärder vid särskilda händelser. Broschyren finns som bilaga 3 i den Nationella beredskapsplanen. Målet med broschyren är att främja och förklara delar av den praktiska hanteringen i dagens järnvägstrafik. Mycket av hanteringen som beskrivs är hur lokförare/trafikledning förväntas hantera situationer. Tyvärr har det visat sig att broschyren inte har spridits i den omfattning som det fanns behov av. Information om och spridning av broschyren kommer att förbättras till nästa vinter. Broschyren har implementerats i beredskapsplanen och informerats om och delats ut vid uppstartsmöten så väl internt på Trafikverket som till Järnvägsföretag och entreprenörer. Bemanning, planering och utbildning för extra maskinerna måste ses över inför nästa vintersäsong. Den lathund som togs fram inför denna vinter gav inte önskad effekt och bör utvecklas. Dessutom måste Trafikverket nästa vinter vara tydligare med var dessa maskiner befinner sig. Ett projekt startades Innovativ snöröjning som resulterade i hur de nationella snöröjningsresurserna ska hanteras. Bland annat rutinbeskrivning TDOK2016:0610. En visning av maskinerna genomfördes för både underhåll och trafikledning i februari Det finns en presentation av snöberedskapsnivåer, deras betydelse och hur de ska användas. Den tolkas dock på olika sätt inom de olika trafikledningsområdena och samsyn måste skapas. 15

16 Det startades ett projekt och inom detta projekt har det arbetats fram nya riktlinjer och instruktioner där beredskapsnivåerna har klargjorts. Trafikledning och järnvägsföretagen bör undersöka möjligheten att arbeta fram störningsplaner för extrema snöoväder, där man tar hänsyn till borttagning av snö i växlar, plattformar och på linjen förslagsvis på högtrafikerade banor som kan användas även vid normalt snöväder. Svårigheten att få tider i spår gör det nästan omöjligt att röja snö på dessa banor. Detta har inte genomförts och kommer heller inte att genomföras. Orsaken är att ordinarie störningsplaner finns framtagna och ska gälla även under vintern. Vid mycket snö ska det framgå av vinterbilagorna för vinterberedskapsplan hur detta ska hanteras. Inom Stockholm har man använt ett inrapporteringssystem för snöröjning som heter Opin. Är detta ett användbart system även för andra storstadsregioner? Intresse finns men det är ett stort arbete med att förändra och styra hur entreprenörerna ska arbeta. Hur och i vilken omfattning kan plattformsröjning effektiviseras? Det har varit problem med tider och kvaliteten för plattformsröjning. Inför denna vinter har det varit fokus på plattformsröjning vid uppstartsmöte. Varje entreprenör utformar sina egna rutiner. Det finns önskemål om att Trafikverket ska sätta upp tavlor om rörlig korsningsspets i linjen genom korsningsspetsen. Detta för att undvika problem vid passage av växlar som har rörlig korsningsspets vid snötäckt bana. Kontrollerat med säkerhetsresurs och detta är inte genomförbart, på grund av säkerhetsskäl. Inom utvecklingsprojekt Underhållsindex järnväg kommer kvaliteten på utförda vintertjänster att mätas. Detta kommer vara ett bra underlag inför vintern Från och med vintern kommer denna mätning att ingå i vinter-rapporten. Projektet underhållsindex gällande vinterdelen är nedlagt och därmed är ingen statistik framtagen. 16