Vintern , järnväg

Transkript

1 RAPPORT Vintern , järnväg Trafikverket E-post: Telefon: Dokumenttitel: Vintern , järnväg Författare: Ann-Cathrine Berggren, Nationell Leveranssamordning och Anne Hommik, Operativ ledning Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV2016/5308 Version: 1.0

2 Innehåll Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Mediehändelser... 3 Kommunikation... 4 Trafikinformation... 4 Förseningstimmar... 4 Utfall och Analys... 5 Syd... 5 Väst... 7 Öst/Stockholm... 9 Mitt Nord TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Aktörernas reflektioner...14 Entreprenörer Järnvägsföretagen Förbättringsförslag... 14

3 Bakgrund Inför vintern presenterade Trafikverket en nationell beredskapsplan, med information och stöd för entreprenörer och järnvägsföretag. Planen har implementerats bland annat via Trafikverkets hemsida och uppstartsmöten. Dessutom togs fyra regionala vinterplaner fram. Efter vinterperioden har Trafikverket analyserat resultatet av de förebyggande åtgärderna och tagit fram förbättringsförslag som presenteras i denna rapport. Analyserna gäller veckorna 45 till 15, Sammanfattning Vintern kan beskrivas som mild med få förseningstimmar, bortsett från veckorna då kraftig kyla, framförallt i norr, drabbade landet. Detta innebar stora påfrestningar på såväl infrastruktur som järnvägsfordon, till exempel fel på växlar och signalanläggningar och tåg som tappade bromstrycket vid inbromsningar och blev stillastående. Mediehändelser Under vinterperioden har det inte varit några större mediala händelser med koppling till årstiden. Detta kan delvis förklaras med att vädret varit ganska typiskt för årstiden, vilket också avspeglas i media.

4 Kommunikation Den framtagna kommunikationsplanen har följts. Nytt för vintern är att information och en interaktiv utbildning publiceras på Trafikverkets externa webbplats: Trafikinformation Totalt sett har vintern inte orsakat några större problem gällande trafikinformation. De tillfällen som sticker ut är dels Stormen Helga, dels snöovädret i Göteborg , där väderprognoserna inte på ett korrekt sätt speglat det väder som sedan kom i båda fallen mycket oförutsett, vilket minskade chansen att arbeta proaktivt. I båda fallen fanns även svårigheter med prognossättningen, vilket inverkade negativt på trafikinformationen. Även andra väderrelaterade störningar spelade in. Det gäller bland annat tåg- och vägtrafiken i Mälardalen, där flera sträckor var avstängda den 4 december Situationen blev extra besvärlig eftersom järnvägsföretagen av säkerhetsskäl inte kunde köra någon ersättningstrafik vid ett flertal vägar. Orsaken var nedfallna träd som hindrade framkomligheten. Det blev svårt att informera och hänvisa resenärer när det inte fanns några andra alternativ att informera om, men i övrigt hade man löpande möten och avstämningar med järnvägsföretagen och arbetade utifrån det. Under köldperioden i norr i början av januari kunde Trafikverket arbeta mer proaktivt med trafikinformationen, då väderprognoserna varit korrekta. Temperaturen gick ner till under -40 grader på vissa platser kring Kiruna. Dock upplevde vi inledningsvis att järnvägsföretagen inte tog varningen om kylan på allvar och bortsåg från de värden som Trafikverket fått inrapporterade. Efter att ett tåg fått problem och var nära att evakueras mitt i vildmarken i -39 grader, valde järnvägsföretagen att ställa in trafiken på banan utan ersättningstrafik under några dygn tills den extrema kylan släppte. Förseningstimmar I tabellen nedan är "Banarbete/transport" utbrutet ur "Infrastruktur" och redovisas i en egen kolumn. Försening är i antal timmar. Tabellen nedan innehåller utfall från Nivå 3-koderna: Kyla, Lavin, Snögalleri samt Snö och is. Försening i antal timmar.

5 Utfall och Analys Underhållsdistrikten har haft tillgång till 413 stycken maskinresurser och stycken personella resurser i Drift och underhållskontrakt. Dessutom fanns nedanstående extra maskiner tillgängliga för samtliga underhållsdistrikt vid behov under vintern : 2 stycken SR 700 Bangårdsröjningsmaskiner (Stockholm och Hallsberg) 2 stycken SR100 Mindre snösmältare, utformade för att avlägsna fordons is (Göteborg och Stockholm) 2 stycken SR 200 plogvagnar (Stockholm och Hallsberg) Det uppstod aldrig något behov av att låna ovanstående extra maskiner. Nedan visas utfall för de senaste fem vintrarna och reflektioner kring den gångna vintern. Utfallet och reflektionerna är uppdelade per underhålldistrikt. Reflektionerna har gjorts av underhållsdistrikten och Trafikledningens områden. Syd Nedan visas utfallet för Syd de senaste fem åren.

6 Nedan visas Syds utfall vintern , veckorna Kort reflektion över vintern: På Kontrakt Malmö sydöstra Skåne har det varit ytterst lite snö och detta var på Österlen. I övrigt har det enbart handlat om halkbekämpning. De största händelserna rapporterade som kyla, lavin, snögalleri eller snö och is vinterperioden (vecka 45-15) : Inga stora händelser. Däremot kom vi fram till en problemställning kring snöröjning av plattformar. När man använder maskiner behöver spåret vara avstängt, något som är svårt i rusningstrafik. (se förslag under nästa punkt). Förbättringsförslag till nästa vinter: Röjning av plattformar bör ses över. Det bör finnas en plan för detta, till exempel att vi stänger uppspår mellan Arlöv och Lund i 20 minuter för att kunna samtliga plattformar under denna tid. Övrig relevant information: Inget

7 Väst Nedan visas utfallet för Väst de senaste fem åren. Nedan visas Västs utfall vintern , veckorna Väst har gjort nedanstående reflektioner kring vintern : Kort reflektion över vintern: I Väst var första perioden väldigt lugn, utan några större mängder snö förrän i slutet av säsongen. Mest snö var det i Värmland. Vinterentreprenaderna i kontrakten har fungerat bra.

8 De största händelserna rapporterade som kyla, lavin, snögalleri eller snö och is vinterperioden (vecka 45-15) : Största händelsen i Väst inträffade den 19 januari 2016, med ett extremt snöoväder lokalt över Göteborg. Detta oväder kom överraskande för Trafikverket, som inte hade fått någon prognos på omfattningen. Ovädret medförde inställda tåg och stora störningar på vägtrafiken. En händelse med så extremt mycket snö kan man inte ta höjd för. Återställningsarbetena gick dock enligt förväntningar och de tider man fick i spår. Förbättringsförslag till nästa vinter: Vi föreslår att Trafikledning och järnvägsföretagen tar fram störningsplaner för extrema snöoväder, där man tar hänsyn till borttagning av snö i växlar, plattformar och på linjen förslagsvis på högtrafikerade banor som kan användas även vid normalt snöväder. Svårigheten att få tider i spår gör det nästan omöjligt att röja snö på dessa banor. Snöröjning på plattformar ska göras enligt föreskrift med A-skydd. Med långa avstånd mellan driftplatser blir enkelspårsdrifterna väldigt långa på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås. De korta tider som gavs innebar att plattformarna var röjda först dagen efter, den 20 januari Ett annat förslag är att se över hanteringen av nationella maskinresurser. Kan de hanteras på ett bättre och mer kostnadseffektivt sätt? Övrig relevant information: En utredning om hantering av nationella vinterresurser pågår. Bland annat utreds uppföljningen av kostnader för vintertjänster och specifika spårgående maskiner, för att optimera placering och användning av dem.

9 Öst/Stockholm Nedan visas utfallet för Öst/Stockholm de senaste fem åren. Nedan visas Öst/Stockholms utfall vintern , veckorna Öst/Stockholm har gjort nedanstående reflektioner på vintern :

10 Kort reflektion över vintern: I Öst var vintern snöfattig men med många temperatursvängningar, som orsakat en del is både på plattformar och i tunnlar. Vi har dock inte haft högre snöberedskapsnivå än 1. Endast ett fåtal rapporter har inkommit om hala plattformar eller tunnelis, vilket tyder på att våra entreprenörer har skött sitt åtagande väl. Entreprenörerna var också mycket nöjda med hur trafikledare har skött direktplanerade A-skydd i samband med vinteråtgärder det har skett en förbättring från i fjol. Railcare gjorde under vintern fler körplaner för hur deras maskiner på bästa och mest effektiva sätt röjer pendelområdet. De var även ute och testkörde planerna med gott resultat. Vinterplanen i Öst bygger till stora delar på att snösmältningsmaskinerna fungerar och finns tillgängliga. De största händelserna rapporterade som kyla, lavin, snögalleri eller snö och is vinterperioden (vecka 45-15) : Halka på Knivsta plattform har varit ett återkommande problem. Orsaken kan vara uppbyggnaden av plattformen, det behöver utredas. I övrigt har det mest handlat om sandning av plattformar inom östra. Förbättringsförslag till nästa vinter: Distrikt Öst använder ett webbaserat inrapporteringssystem, Opin, där entreprenörerna rapporterar in vinteråtgärder. På så sätt får vi enkelt information om t.ex. vilka växlar som är röjda och när, senaste halkbekämpning av plattformar och så vidare. Förslaget innebär att detta system vidareutvecklas och införs nationellt, framförallt i storstadsregioner. Övrig relevant information: Öst vill inte göra några större förändringar mer än att lägga till nya objekt och ändra prioritering på växlar som tillkommit samt att man kommer ut med nästa vinterplan i god tid så att den hinner remissas på ett bra sätt.

11 Mitt Nedan visas utfallet för Mitt de senaste fem åren. Nedan visas Mitts utfall vintern , veckorna

12 Mitt har gjort nedanstående reflektioner kring vintern : Kort reflektion över vintern: Det har varit en mild vinter. Det har dock varit många hjulskador. De största händelserna rapporterade som kyla, lavin, snögalleri eller snö och is vinterperioden (vecka 45-15) : Den 7 januari 2016 drog ett stort snöfall in över hela området. Framför allt snöade det kraftigt den 9, 13 och 14 januari. Snöröjningen kom igång sent på Gävle C, men när den väl kom igång fungerade det bra. Likaså fungerade den nya utrustningen bra. Förbättringsförslag till nästa vinter: Det är viktigt att Underhåll och Trafikledning har ett bra och nära samarbete. Det kändes som om resurserna fanns, men att de inte nyttjades fullt ut under den 9, 13 och 14 januari i Gävle. Övrig relevant information: Den 13 januari blev det fel på hjälpkraften på sträckan Gävle-Uppsala, som ställde till det lite extra då växelvärmen inte fungerade.

13 Nord Nedan visas utfallet för Nord de senaste fem åren. Nedan visas Mitts utfall vintern , veckorna Nord har gjort nedanstående reflektioner kring vintern : Kort reflektion över vintern: Bra vinter snöröjningsmässigt. Normal snömängd i inlandet, betydligt mindre i fjällområdena.

14 De största händelserna rapporterade som kyla, lavin, snögalleri eller snö och is vinterperioden (vecka 45-15) : Inga stora händelser finns att rapportera. Förbättringsförslag till nästa vinter: Inget Övrig relevant information: Vi har utfört lavinbekämpning med snökanoner på Nuolja, men inte i samma omfattning som föregående år. Aktörernas reflektioner Entreprenörer och järnvägsföretag har tillsammans med Trafikverket gjort nedanstående reflektioner. Entreprenörer Trafikverket har haft kontrakt med fem olika entreprenörer som sköter underhållet på järnvägen. Entreprenörerna upplever att det har varit en gynnsam vinter och att tågtrafiken har fungerat i stort sett bra. Entreprenörerna önskar mer information om var Trafikverkets specialmaskiner befinner sig, till exempel snösmältartåg med flera. Bra med extra maskinresurser i beredskap. Järnvägsföretagen Järnvägsföretagen upplever att den gångna vintern fortlöpt bra och att främsta orsaken till detta är en mild vinter. Enstaka dagar har det dock förekommit frosthalka, dessa dagar var det extremt kallt och ljusbågar syntes från strömavtagare på mötande tåg. Foldern Tillsammans blir vi bättre har uppskattats av järnvägsföretagen. Kommunikationen mellan Trafikverket och järnvägsföretagen har fungerat bra, som exempel kan nämnas att när stora snömängder kom i Göteborg upplevde lokförarna att de blev väl informerade. Förbättringsförslag Följande förbättringsförslag föreslås: I dagens järnvägssystem opererar många aktörer parallellt. Det är därför viktigt att alla informerar varandra om händelser som påverkar de andras verksamhet. I detta syfte har Trafikverket tillsammans med Branschföreningen Tågoperatörerna tagit fram en broschyr som innehåller tips, råd, telefonnummer och exempel på åtgärder vid särskilda händelser. Broschyren finns som bilaga 3 i den Nationella beredskapsplanen Länk till broschyren i webbutiken. Målet med broschyren är att främja och förklara delar av den praktiska hanteringen i dagens järnvägstrafik. Mycket av hanteringen som beskrivs är hur lokförare/trafikledning förväntas hantera situationer. Tyvärr har det visat sig att

15 broschyren inte har spridits i den omfattning som det fanns behov av. Information om och spridning av broschyren kommer att förbättras till nästa vinter. Bemanning, planering och utbildning för de extra maskinerna måste ses över inför nästa vintersäsong. Den lathund som togs fram inför denna vinter gav inte önskad effekt och bör utvecklas. Dessutom måste Trafikverket nästa vinter vara tydligare med var dessa maskiner befinner sig. Det finns en presentation av snöberedskapsnivåer, deras betydelse och hur de ska användas. Den tolkas dock på olika sätt inom de olika trafikledningsområdena och samsyn måste skapas. Trafikledning och järnvägsföretagen bör undersöka möjligheten att arbeta fram störningsplaner för extrema snöoväder, där man tar hänsyn till borttagning av snö i växlar, plattformar och på linjen förslagsvis på högtrafikerade banor som kan användas även vid normalt snöväder. Svårigheten att få tider i spår gör det nästan omöjligt att röja snö på dessa banor. Inom Stockholm har man använt ett inrapporteringssystem för snöröjning som heter Opin. Är detta ett användbart system även för andra storstadsregioner? Hur och i vilken omfattning kan plattformsröjning effektiviseras? Det har varit problem med tider och kvaliteten för plattformsröjning. Det finns önskemål om att Trafikverket ska sätta upp tavlor om rörlig korsningsspets i linjen genom korsningsspetsen. Detta för att undvika problem vid passage av växlar som har rörlig korsningsspets vid snötäckt bana. Inom utvecklingsprojekt Underhållsindex järnväg kommer kvaliteten på utförda vintertjänster att mätas. Detta kommer vara ett bra underlag inför vintern Från och med vintern kommer denna mätning att ingå i vinter-rapporten.

16 Detta är baksidan på rapporten. Den måste vara på jämn sida, lägg in en blank sida före om det behövs.