Uppföljning årstidsstyrd beredskapsplan

Transkript

1 RAPPORT Uppföljning årstidsstyrd beredskapsplan Nationell, Vinter , Järnväg Trafikverket E-post: Telefon: Dokumenttitel: Årstidstyrd beredskapsplan Nationell, Vintern , järnväg. Författare: Trafikverket Ann-Cathrine Berggren, UHkk, Anne Hommik TRoao Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2018/5372 Version: 1.0 Kontaktperson: Ann-Cathrine Berggren, UHkk

2 Innehåll BAKGRUND... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 SAMMANFATTNING... 4 UTFALL OCH ANALYS... 4 Väder... 5 Snö och is i växlar... 6 Kontaktledningar... 7 Merförseningstimmar... 8 Antal registrerade händelser på utvalda orsakskoder för vintersäsongen... 9 Vinterkoder med ökat utfall i förhållande till förra vintern... 9 Olyckor och tillbud Nationell samordnare vinter Beredskap för krishantering TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Nationella utvärderingar Kommunikation Trafikinformation Mediahändelser Kvalitetsavgifter Inställda tåg Verksamhetsområde Investering Verksamhetsområde Planering Verksamhetsområde Stora Projekt Trafikledning och Underhållsdistrikt Uppstartsmöten Nord Väder Kommentar av Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Mitt Väder

3 Kommentar av Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Öst/Stockholm Väder Kommentar av Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Väst Väder Kommentar från Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Syd Väder Kommentar från Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Externa maskiner Nationella snösmältare och plogmaskiner Extraordinära vinterresurser Inhyrda lok Externa aktörers reflektioner Entreprenörer BDX Infranord Infratek Strukton NRC Group (VR Track) Järnvägsföretag MTR Jönköpings länstrafik Mälardalstrafik AB FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG Inkomna förbättringsförslag vintern Åtgärdade förbättringsförslag efter vintern OPAL ORSAKSKODER... 34

4 Bakgrund Varje år arbetar Trafikverket tillsammans med berörda parter inom branschen fram och tillämpar nationella årstidsstyrda beredskapsplaner inom järnväg för att förebygga och minimera årstidsoch väderrelaterade risker. Som ett led i arbetet med att ständigt förbättra vårt arbete följs beredskapen för aktuell årstid upp. Rapporten omfattar uppföljning av nationell vinter beredskapsplan inom järnväg, giltig mellan veckorna 46 till 11, Syfte Rapporten syftar till att informera hur beredskapen för årstiden föll ut och utgöra underlag för Trafikverkets ständiga förbättringsarbete. Metod Statistik hämtas från Trafikverkets IT-system LUPP. Registrerade merförseningstimmar (+3 min), på utvalda orsakskoder för vintern se sid 34. Textmaterialet har hämtats in från entreprenörer, järnvägsföretag och Trafikverket och sammanställts av författarna till denna rapport. Information om väder har arbetas fram av SMHI. Sammanfattning Den samlade bedömningen är att det under perioden varit en relativ god beredskap. Vädermässigt har det varit mer vind än snö som förorsakat förseningar denna vinter. Flertalet av de identifierade bristerna i rapport Utvärdering snöröjning vintern , diarienummer TRV 2018/55440 har åtgärdats under vinterperioden Dessa presenteras under kapitlet Åtgärdade förbättringsförslag vintern Utfall och analys Statistiken bygger på giltighetsperioden för beredskapsplanen vecka 46, 2018 till vecka 11, Detta för att kunna följa upp ur ett flerårsperspektiv med samma statistiska tidsperiod. Det betyder att vintern varit längre på vissa platser än vad som ingår i statistiken. Med merförseningar menas, försening jämfört med körplanen i första mätpunkten, eller tillkommande försening mellan två mätpunkter som följer varandra i Trafikverkets system för avvikelser. 4

5 Väder Sammanfattningsvis blev vintern mildare än normalt och nederbörden blev något rikligare än normalt. De mest uppseendeväckande väderhändelserna under vintern var de fyra stormarna, den långa kalla perioden i norr och det svenska värmerekordet för februari. I mitten av februari kom det in mild vårluft och stora delar av sydvästra Sverige fick meteorologisk vår redan 15 februari, Temperaturmässigt avviker vintern inte från de senaste fem vintrarna; alla har varit varmare än normalt (referensperiod ). Nederbördsmässigt var vintern relativt lik de senaste fem vintrarna med nederbörd strax över det normala. Avvikelsekartor för vintern (december-februari) Första kartan visar nederbördens avvikelse i procent av det normala. Andra kartan visar temperaturens avvikelse från det normala i grader.

6 Snö och is i växlar Antal registrerade felrapporter i 0felia med orsak snö eller is UHdm UHdn UHds UHdv UHdö Totalt Registrerade antal felrapporter per underhållsdistrikt november-mars respektive vinter. Det har varit färre antal registrerade felrapporter denna vinter jämfört med förra vintern. Antal registrerade merförseningstimmar i 0felia med orsak snö eller is UHdm UHdn UHds UHdv UHdö Totalt Registrerade merförseningstimmar per underhållsdistrikt november-mars respektive vinter (+3min). Problemen med snö och is i växlar har varit störst hos region Mitt och Nord denna vinter. Det har varit betydligt färre merförseningstimmar jämfört med de senaste åren. Antal anmälda fel på växelvärme UHdm UHdn UHds UHdv UHdö Totalt Registrerade antal anmälda fel per underhållsdistrikt I underhållsdistrikt Nord har antalet fel ökat, anledningen är att många växelvärmeskåp har byggts om och har kopplats till övervakningssystemet ÖVV. I och med detta kan trafikledning observera larm från skåpen och skapa felrapporter på trasiga element innan de orsakar trafikstörningar och därmed uppnås ett mer proaktivt underhåll. 6

7 Kontaktledningar Antal tågstörande fel v46-11 per vinter / / / / / / / /2019 Registrerade merförseningstimmar (+3 min), anläggningstyp kontaktledning Merförseningstimmar v46-11 per vinter / / / / / / / /2019 Registrerade merförseningstimmar (+3 min), anläggningstyp kontaktledning. Vintern har varit förhållandevis mild och de oväder som dragit fram har inte drabbat kontaktledningsanläggningen i större omfattning. Vintern ligger under medel för de 7 senaste vintrarna både när det gäller merförseningtimmar och antal tågstörande fel. Under vintern hade 8 veckor fler än 7 tågstörande fel, vilket är snittet för vinterveckorna från vintern Vecka 1 hade dubbelt så många tågstörande fel som snittet. Under 6 veckor var det fler än 122 merförseningstimmar, även det jämfört med snittet för vinterveckorna sedan vintern Vecka 46, 2 och 3 genererade dubbelt så många merförseningstimmar som snittet, närmare beskrivet nedan. Vecka ; Den 12 november inträffade 8 tågstörande fel varav 6 var stora (över 5 merförsenings timmar), 1 på område nord, 1 på mitt, 1 på väst, 2 på öst, och 1 på syd. De 2 felen på öst hade samma orsak, en driftjordpunkt som brann av i en brygga i Älvsjö. Anläggningen har åtgärdats (183 merförseningstimmar). En tidigare skadad bärlina gick av mellan Klingerud och

8 Stenåsen (72 förseningstimmar). Ett kabelfel i Ängelholm (7 merförseningstimmar). Den 15 november brast en isolator mellan Laduberg och Brännberg (33 merförseningstimmar). 16 november orsakade ett falsklarm en försening mellan Dynäs och Kramfors (16 merförseningstimmar). Vecka ; 7 tågstörande fel varav 2 var stora (över 5 merförseningstimmar), en på område nord och en på syd. Den 11 januari drog stormen Jan in och orsakade ett kontaktledningshaveri mellan Lubboträsk och Ekträsk (307 merförseningstimmar). Samma dag orsakade en fågel en störning mellan Ystad och Tomelilla (17 merförseningstimmar). Vecka ; 10 tågstörande fel varav 5 var stora (över 5 merförseningstimmar), 2 på område öst, 1 på nord och 2 på väst. Den 14 januari flög en kiteskärm upp kontaktledningen vid Frillesås (10 förseningstimmar). Den 16 januari inträffade 3 fel, kabelavslut brast mellan Kopparåsen och Låktatjååka (35 förseningstimmar), sugtransformator havererade mellan Lindalen och Laxå (15 merförseningstimmar) och ett falsklarm orsakade förseningar mellan Vingåker och Högsjö (6 merförseningstimmar). Den 17 januari havererade en utliggare i samband med tågpassage mellan Floda och Norsesund (179 merförseningstimmar). Merförseningstimmar Vinter Vinter Vinter Vinter Vinter Registrerade merförseningstimmar (+3 min) på utvalda orsakskoder för vintern, se sid 34. Observera att driftledningen avser alla driftledningskoder. Driftledning Infrastruktur Järnvägsföretag Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Årets statistik visar att vinter har genererat färre merförseningstimmar än förra året. Totalt 8

9 Merförsening (tim) Antal registrerade händelser på utvalda orsakskoder för vintersäsongen Antal registrerade händelser på utvalda orsakskoder för vintern, se sid 34. Under vintern har det i genomsnitt inträffat färre händelser än de två tidigare vintrarna. Vinterkoder med ökat utfall i förhållande till förra vintern 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 Vinterkoder, -ökande jmfr föregående säsong (timmar) Vinter Vinter Registrerade merförseningstimmar (+3 min) på utvalda orsakskoder för vintern, se sid 34. De flesta utvalda vinterkoder denna säsong har bättre utfall än förra vintern. Totalt är det 31 stycken orsakskoder för vintern som följs. Diagrammet ovan visar de orsakskoder som har haft högre utfall i förhållande till förra vintern.

10 Olyckor och tillbud De fem största händelserna kodade under olyckor och tillbud är väderrelaterade Stambanan genom Övre Norrland, mellan Lubboträsk och Ekträsk uppstod kontaktledningshaveri orsakat av storm (307 merförseningstimmar) Ostkustbanan, Gävle C, stora snömängder som gav problem med växlar (185 merförseningstimmar) Stambanan genom Övre Norrland, Boden C, snöröjning och växelproblem på grund av snö och is, beredskapsnivå 2 (168 merförseningstimmar) Malmbanan, Kiruna malmbangård, vindar upp till orkanstyrka och stora snömängder, beredskapsnivå 2 (105 merförseningstimmar) Ostkustbanan, Uppsala C till Sundsvall C, Snöstorm, beredskapsnivå 2 (84 merförseningstimmar). Nationell samordnare vinter Under vintern har beredskapen stärkts i den operativa verksamheten genom att en funktion, Nationell samordnare vinter, har tillsatts inom verksamhetsområde Underhåll. Samordnaren har funnits tillgänglig dygnet runt, alla dagar i veckan i syfte att öka proaktiviteten rörande eventuell insats av nationella snöröjningsresurser och samverkan med främst Trafikledning. Vid flertalet tillfällen har resurser avropats och förflyttats till områden där SMHI varnat för större snömängder. Den samlade erfarenheten är att denna resurs har varit värdefull och en tillgång i vinterberedskapsarbetet. Rekommendationen är att rollen som snösamordnare ska finnas även nästa vinter. Beredskap för krishantering Det har inte varit aktuellt med nationell krisledare denna vinter utan hanteringen har kunnat genomföras med ordinarie linjeorganisation. Nationella utvärderingar Under den gångna vintern har det inte funnits behov av några nationella utvärderingar, utan endast utvärderingar på regional nivå. 10

11 Kommunikation Kommunikationsplanen har följts. På Trafikverkets webbsida finns denna rapport samt beredskapsplaner och annan relevant information gällande vinter, sökväg Beredskapsplaner vinter Trafikinformation Nöjdheten med trafikinformationen i väntsal och på perrong har fortsatt att öka bland resenärer som drabbats av trafikstörning under sin resa. De resenärer som inte drabbats av trafikstörningar är även generellt mer nöjda med den trafikinformation som delges. Främsta informationskällan av trafikinformation sker via internet. Mediahändelser Slutet av 2018 var medialt en lugnare period som främst innehöll diskussioner om kvalitet i tågtrafiken och omställning till vinterförberedelser. Slutet av januari fram till mars var däremot intensiv med många olika vinklar från storm, punktlighet, ansvar för fel i trafiken till säkerhets (security) ärenden. Under Jul och Nyårstrafiken ( ) genomfördes dagliga trafiksändningar i TV kanalerna. Under vinterperioden uppmärksammades att stormarna Alfrida och Jan" stoppade trafik. Kvalitetsavgifter

12 Syftet med kvalitetsavgifter är att stimulera aktörerna till robusthöjande åtgärder för att minimera störningar. De platser som genererat högst kostnader för kvalitetsavgifter denna vinter utifrån de koder som fastställts är Stockholm C och Boden C. Inställda tåg Statistiken nedan omfattar endast person- och godståg på statliga järnvägsanläggningar, Inlandsbanan, Arlandabanan samt svenska delen av Öresundsbrons. Persontåg är tåg som är avsett för transport av resenärer. Godståg är tåg som är avsett för transport av gods. Inställda tåg är tåg som var planerade att framföras enligt tågplan men som inte framförts. Avbokade tåg är tåg som ställs in före klockan 0.00 dagen innan planerat avgångsdatum och akut inställda tåg är de tåg som ställs in efter klockan 0.00 dagen innan planerat avgångsdatum. Tabell V1: Akut inställda godståg till slutstation fördelat per inställelseorsak Vintern Vintern Vintern 2018/2019 Inställelseorsak 2016/ / Banarbete ej överenskommet Banarbete överenskommet Driftledning Felaktig planering Följdorsak Infrastruktur Järnvägsföretag Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Totalt Tabell V2: Avbokade godståg till slutstation fördelat per inställelseorsak Vintern 2016/2017 Vintern 2017/2018 Vintern 2018/2019 Inställelseorsak Banarbete ej överenskommet Banarbete överenskommet Driftledning Felaktig planering Följdorsak Infrastruktur Järnvägsföretag Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Totalt

13 Tabell V3: Akut inställda persontåg till slutstation fördelat per inställelseorsak Inställelseorsak Vintern 2016/2017 Vintern 2017/2018 Vintern 2018/2019 Banarbete ej överenskommet Banarbete överenskommet 5-5 Driftledning Felaktig planering Följdorsak Infrastruktur Järnvägsföretag Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Totalt Tabell V4: Avbokade persontåg till slutstation fördelat per inställelseorsak Vintern Vintern Inställelseorsak 2016/ /2018 Vintern 2018/2019 Banarbete ej överenskommet Banarbete överenskommet Driftledning Felaktig planering Följdorsak 1-83 Infrastruktur Järnvägsföretag Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Totalt På grund av osäkerhet om kvalitén på rapporterad inställelseorsak bör uppgifterna tolkas med försiktighet. Uppgifterna är hämtade från Trafikverkets uppföljningssystem för tågtrafik (Lupp). Verksamhetsområde Investering Kommunikation gällande vinterförberedelser mellan projektledning och entreprenör i genomförda projekt har fungerat bra. Växlar, nya och utbytta, som driftsatts har monterats med växelvärme och snöskydd i enlighet med tekniska krav. Laxå på Västra Stambanan saknar larmövervakning på växelvärmen. Ombyggnaden av skåpen i Laxå ramlade mellan stolarna då det projekt som skulle göra arbetet aldrig blev genomfört. Kommer att åtgärdas under Finns med som en riskpunkt i Robust Trafikering. För de växlar som ännu inte är driftsatta har dialog skett mellan projektledning och respektive underhållsdistrikt gällande de tekniska kraven innan driftsättning. Vi har säkerställt bemanning hos entreprenör och de få Investerings projekt som varit igång under vintern har fungerat bra. Verksamhetsområde Planering Tjänsteman i beredskap har inte lämnat någon utvärdering av den gångna vintern. Verksamhetsområde Stora Projekt Den samlade bedömningen är att Stora Projekt har haft en bra beredskap under perioden.

14 Mälarbanan: För de växlar som ännu inte är driftsatta pågår en dialog med gällande de tekniska kraven innan driftsättning. Ostlänken: Kommunikationen har fungerat bra och Stora Projekt har arbetat aktivt med de specifika riskerna kopplat till vinterarbeten. Efter samtal och överenskommelse med underhållsentreprenör togs beslutet att snöskydd inte skulle installeras. För de växlar som ännu inte är driftsatta har inte en dialog skett mellan projektledning och underhållsdistrikt gällande de tekniska kraven innan driftsättning. Vintersyn med underhållsentreprenören har skett för att kontrollera kablar med mera som inte var förlagda i kabelränna inför eventuella snöröjning. Stora Projekt har säkerställt att entreprenören haft rätt bemanning under vintern genom att arbetsberedningar och riskanalys gicks genom inför alla arbeten i spårmiljö. Växelvärmeskåp ska vara fullt fungerande lokalt även vid bristande kommunikation med överordnat system för växelvärmestyrning och det har fungerat bra. Västlänken: Kommunikationen med entreprenören har fungerat bra. En kontinuerlig dialog med entreprenören har hållits gällande vädervarningar kopplat till stark kyla, mycket snö eller hård vind. Kontinuerliga samordningsmöten har hållits med underhållsdistrikten. Trafikledning och Underhållsdistrikt Beredskapsplanen är uppbyggd utifrån Trafikledningsområden men på grund av befintlig struktur på uppföljningsstatistiken presenteras rapporten utifrån Underhållsdistrikten. Underlag till rapporten har gjorts gemensamt av berört trafikledningsområde och Underhållsdistrikt. Från 1 april 2019 har Trafikledning bytt namn till Trafik. Uppstartsmöten Regionala uppstartsmöten har genomförts i syfte att säkerställa att entreprenörer, järnvägsföretag och Trafikverket, står redo inför kommande vinterperiod. För vintern genomförs inte något nationellt uppstartsmöte. 14

15 Nord Väder Vädret i Underhållsdistrikt Nord har under vintern , med fokus på veckorna 46-11, varit blötare än normalt med nederbördsmängder på procent av det normala. Medeltemperaturen för vintern var för underhållsdistriktet 1-3 grader över det normala för årstiden där januari generellt var kallare än normalt medan övriga månader hade temperatur över det normala. I mitten och slutet av november dominerade högtryck med torrt och milt väder. Lågtrycken tvingades på en bana norr om landet och gav tidvis blåsigt väder i underhållsdistriktet med de högsta vindhastigheterna i fjällen. Under inledningen av december passerade ett lågtryck med nederbörd som efterhand övergick i snö, och Södersel nordväst om Örnsköldsvik noterade 31 cm. Därefter präglades december av högtryck med torrt och kallt väder. Framåt julhelgen passerade lågtryck med snöfall, stigande temperatur och tilltagande vind. December avslutades blåsigt och kallt och det vädret dominerade sedan vidare in under större delen av januari. På nyårsdagen passerade stormen Alfrida och följdes av stormen Jan några dagar senare. I samband med Alfrida uppmättes stormstyrka i medelvind på Bjuröklubb vid Västerbottenskusten. När Jan passerade januari uppmättes orkanbyar i fjällen och mycket hårda

16 vindbyar eller stormbyar öster om fjällen; i Arvidsjaur 26,2 m/s. I slutet av januari dominerade återigen högtryck med torrt och kallt väder och under nio dygn i rad uppmättes nattemperaturen till under -30 C på flera håll. Det högtrycksbetonade och kalla vädret höll i sig även under inledningen av februari men från mitten av månaden blev det ostadigare och mildare när lågtryck med tillhörande nederbörd närmade sig västerifrån. Även vinden tilltog och både när stormen Julia passerade den 16-17:e och stormen Mats den 24-25:e uppmättes orkan i medelvinden i fjällen och mycket hårda vindbyar eller stormbyar öster om fjällen där bland annat stationen i Gällivare uppmätte 28,0 m/s. De tre första veckorna i mars präglades av varierande väder med tidvis passerande snöfall. Kommentar av Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Registrerade merförseningstimmar i staplarna (+3min). Gäller utvalda vinterkoder, sid 34. Uppstartsmöten med entreprenörer, järnvägsföretag, Trafikledning och Underhåll genomfördes i Luleå och Umeå i regi av verksamhetsområde Underhåll. Det har även under vintern hållits möten varje vecka på utvalda områden, så kallade snömöten. Dessa anser vi är väldigt effektiva då alla berörda parter deltar (Underhåll, Trafikledning, järnvägsföretag och entreprenören) och har möjlighet att göra sin röst hörd. Nyttan har främst varit snabb feedback på vad som gått lite snett och även vad som behöver tänkas på inför kommande vecka. Överlag god beredskap inom regionen. Det som varit extra värdefullt i årets vinterberedskap är att det funnits Nationella vintersamordnare hos Underhåll att tillgå. Tillgången till utökade nationella maskinresurser har också fungerat bra. I ett kontrakt har det ingått ett nationellt projekt med växelvärme styrning som ställt till det då projekteringen inte var anpassad för tvåfas anläggningen så vid idrifttagningen framkom det att 16

17 anläggningen inte klarade belastningen. Det löstes effektivt av projektet. De växelelement som krånglade föregående vinter på grund av tillverknings problem har bytts ut inför denna vinter, enstaka element har legat kvar i anläggningen men har bytts under vintern. Generellt har snöröjningen fungerat bra både på plattformar och på linjen, i samband med första snöfallet fanns det synpunkter på plattformsröjningen i vissa kontrakt. Nationella maskiner har nyttjats i ett kontrakt i regionen med goda resultat. I stora delar har vi tillämpat det som stod i planen. Inom ett kontraktsområde har snötyngda träd orsakat kontaktledningsfel vilket medfört merförseningstimmar. Ett flertal vinterstormar med omfattande vind och snöfall har ställt till det inom vissa områden. Höjningar beredskapsnivåer 2 eller högre har skett vid några tillfällen inom hela regionen. Mitt Väder Vädret i Underhållsdistrikt Mitt har under vintern , med fokus på veckorna 46-11, varit något blötare än normalt med nederbördsmängder på procent av det normala för årstiden. Medeltemperaturen för årstiden var 2-3 grader över normalt. Under mitten och slutet av november dominerade högtryck med torrt och milt väder. Lågtrycken tvingades på en bana norr om landet och gav tidvis blåsigt väder i underhållsdistriktet med de högsta vindhastigheterna i fjällen.

18 December inleddes med blötare och mildare väder när nederbörd passerade från sydväst. Nederbörden föll till en början i form av regn men övergick så småningom delvis i snöfall. Därefter följde mest torrt väder med undantag för den 8-9:e när ett nederbördsområde passerade åt nordost och gav 40 mm i Nora-Östanö i Ångermanland. Samma nederbördsområde gav en snödjupsökning på cirka 30 cm i Storsjöområdet. Under julhelgen passerade lågtryck med snöfall och mildare väder. Vinden tilltog och i Jämtlandsfjällen uppmättes nordvästliga orkanbyar tillsammans med täta snöbyar. Till nyårshelgen passerade stormen Alfrida där högsta medelvind uppmättes till 29,4 m/s på Örskär vid norra Upplandskusten. Vid samma station mättes även den högsta byvinden till 38,5 m/s. Vindbyarna nådde stormstyrka (25 m/s) även vid ett par stationer i inlandet, bland annat Malung. Därefter följde ett par ostadiga dagar med mildare väder innan nästa stormlågtryck Jan, passerade januari. Då uppmättes mycket hårda vindbyar och lokalt stormbyar på flera håll öster om fjällen. Resten av januari präglades av i huvudsak torrt och något mildare väder. Första veckan av februari var ostadig med flera nederbördsområden som passerade, störst mängder föll den 1 februari med mm på flera håll i underhållsdistriktet. Från den 11:e dominerade torrare väder och mildare luft strömmade upp söderifrån. Den 24-25:e passerade stormlågtrycket Mats med mycket hårda vindbyar eller lokalt stormbyar. Inledningen av mars präglades av varierande väder med tidvis passerande nederbörd, den 17:e föll stora snömängder på flera håll längs södra Norrlandskusten, Hudiksvall uppmätte 52 mm i smält form. Kommentar av Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Registrerade merförseningstimmar i staplarna (+3min). Gäller utvalda vinterkoder, sid

19 Det var bra deltagande på uppstartsmötet som genomfördes inför vintern. Beredskapen hos entreprenörerna var bättre i år, men den kan bli ännu bättre. Beredskapsplanen tillsammans med beredskapsnivåerna har tillämpats. Det har varit ovanligt många problem med de växelvärmeelement som håller på att fasas ut. Vecka 5 var det problem med snöröjningen på grund av extremväder. Underhållsdistrikt Mitt har nyttjat de nationella maskinerna och det har fungerat bra. Underhållsdistriktet har tillämpat det som stod i beredskapsplanen. Största väderhändelsen med trafikpåverkan skedde vecka 5. Öst/Stockholm Väder Med fokus på veckorna har vädret i Underhållsdistrikt Öst/Stockholm fått nederbördsmängder omkring det normala och medeltemperatur på 2-3 grader över det normala. Under mitten och slutet av november dominerade högtryck med torrt och milt väder, men den 29-30:e passerade ett nederbördsområde med regn och underkylt regn åt nordost. I samband med detta fick Sjögärde på Södertörn i Södermanland 33,8 mm. December inleddes ostadigt med nederbördsområden som passerade västerifrån, men de största mängderna hamnade väster om underhållsdistriktet. Från mitten på månaden högtrycksdominerat väder, dock drev byar av snö och regn in mot ostkusten och den 13:e föll 8 cm nysnö i Ankarsrum utanför Västervik. Den 16:e drog ett snöfallsområde upp söderifrån och gav 10 cm snö

20 i Tyllinge i nordöstra Småland. December avslutades med mildare väder med tidvis passerande regn. Januari dominerades av torrt väder och endast mindre nederbördsområden passerade, med undantag för den 16:e då ett mer omfattande område med både regn och snö passerade åt nordost. Första halvan av januari var generellt sett mildare än normalt, men under den andra halvan av månaden var temperaturtrenden fallande. Februari inleddes ostadigt och den 2:a passerade ett lågtryck med snö och regn som gav mm i delar av underhållsdistriktet. Därefter var temperaturtrenden stigande och från mitten av månaden låg temperaturen mycket över det normala. Nya rekord slogs, bland annat i Örebro uppmättes 14,4 C den 26:e (tidigare rekord var 12,6 C från 1878). Nederbördsmängderna var generellt omkring eller något över det normala för månaden, där den mesta nederbörden föll i början av februari. De tre första veckorna i mars präglades av lågtrycksbetonat och blött väder med regnmängder på procent av det normala för mars. Kommentar av Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Registrerade merförseningstimmar i staplarna (+3min). Gäller utvalda vinterkoder, sid 34. Gemensamt uppstartsmöte skedde tillsammans med entreprenör, Trafikledning och järnvägsföretag. Generellt sett har beredskapen fungerat bra. Den nationella samordnarfunktionen hos Underhåll denna vinter har varit till nytta. Det har varit problem med växelvärmeelementen även denna vinter. Snöröjningen har fungerat på plattformar och på linjen. De nationella maskinerna har nyttjas och de har fungerat bra. Det som stod i beredskapsplanen har tillämpats. Den 2 februari hade region Öst ett större snöfall som skapade en del problem i 20

21 anläggningen, växlar ur kontroll, flertalet felaktiga fordon på grund av varmgångslarm. Röjning av växlar har prioriterats framför röjning av plattformar. Relativt stor andel av de anmälda växelfelen berodde på trasig växelvärme. I övrigt släppte fordon mycket is, som var för omfattande för att smältas tillräckligt snabbt av växelvärmen. Växelvärmen smälter normalt sett den snö som faller, vilket gör att det är mycket vatten som, i den hastigt sjunkande temperaturen, fryser fast växlarna. Turbon i växelvärmen användes sex gånger under helgen. Snötyngda träd på bandel 421, 2-5 februari. Region Öst hanterade stormen Alfrida bra. Region Öst saknar beredskapsnivå 2 i sitt bilagepaket till vinterplanen. Region Öst kommer att försöka skapa en beredskapsnivå 2 till nästa vinter. Väst Väder Vädret i Underhållsdistrikt Väst har under vintern , med fokus på veckorna 46-11, varit varmare än normalt med temperatur 2-3 grader över det normala för årstiden och nederbördsmängder omkring det normala. Vecka 46 präglades av mestadels torrt väder med temperatur något över det normala, därefter växte ett mäktigt högtryck in och gav torrt och kallt väder med temperatur under det normala. Den 29 november förde ett omfattande lågtryck med sig mildare och fuktigare luft. Sydvästvinden

22 tilltog och vid Väderöarna uppmättes vindar på 24 m/s. Samtidigt passerade regn och underkylt regn och under dygnet fick Lysekil 22,6 mm. December inleddes med milt och ostadigt väder med lågtryckspassager västerifrån och nederbörd främst i form av regn. Under mitten av månaden gav ett högtryck torrt väder. I Värmland kallt med temperatur under det normala, i övrigt temperatur omkring normalt. December avslutades med milt väder, undantaget julafton, i hela distriktet och endast mindre nederbördsområden passerade. Under nyårshelgen passerade stormen Alfrida och gav blåsigt väder med mycket hårda vindbyar över stora delar av underhållsdistriktet; längs kusten stormbyar. Januari var generellt sett torr, med undantag för tre mer sammanhängande nederbördsområden som passerade den 7:e, 16:e och 27-28:e. Vid de två första tillfällena föll nederbörden i form av regn, medan det den 27-28:e istället var snö och hela distriktet blev snötäckt. Lokalt föll det i Västergötland upp mot 20 cm snö. Första halvan av januari var mild med temperatur över det normala. Därefter var temperaturtrenden fallande och natten till 30:e blev riktigt kall med -24,7 C i Hällum i Västergötland och -28,3 C i Arvika i Värmland. Februari inleddes ostadig och blöt och under månadens första dygn passerade ett snöfallsområde där snödjupet ökade med 32 cm i Bengtsfors i Dalsland. Även södra Värmland fick en hel del snö. Den 4:e passerade nästa nederbördsområde. Längs kusten främst regn men i inlandet övergående i snö och flera stationer i västra Götaland fick mm i smält form. Den 8-9:e passerade nästa lågtryck åt nordost som gav stora regnmängder, Fotskäl i Västergötland uppmätte totalt 43,8 mm. Temperaturtrenden var stigande och från mitten av månaden låg temperaturen mycket över det normala. Våren kom ovanligt tidigt och på många håll i underhållsdistriktet slogs nya februarirekord, till exempel Ulricehamn som uppmätte 16,2 C den 26:e. De tre första veckorna i mars präglades av lågtrycksbetonat och blött väder med regnmängder på procent av det normala för mars, i Värmland dock något mindre med procent av det normala. Största dygnsnederbörden föll den 12:e med 35,1 mm i Mollsjönäs. 22

23 Kommentar från Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Registrerade merförseningstimmar i staplarna (+3min). Gäller utvalda vinterkoder, sid 34. I Göteborg genomfördes ett större uppstartsmöte, inom övriga kontrakt hölls mindre uppstartsmöten. Beredskapen har varit bra denna vinter. Mest snö i Värmland/Dalsland. Den snö och halka som trots allt har funnits i övriga område har sköts bra av entreprenören. En del växelvärmefel från tidigare investeringsprojekt vilket är kommunicerat till projektledaren. Snöröjningen har fungerat bra både på plattformar och på linjen. Det har varit vissa problem med att få plattformar skottade, det på grund av tågklarerares bedömning av att köra tåg i tid kontra låta entreprenören ta ut A-skydd. Beredskapsplanen har tillämpats. Trafikinformationen i det stora hela har fungerat bra. Största väderhändelsen med trafikpåverkan var stormen Alfrida. Region Väst har inte gått upp i beredskapsnivåer 2 eller högre. Underhållsdistriktet har haft problem med is från tåg som slagit sönder kopplingslådor i växlar, en åtgärd för att undvika detta problem kommer att genomföras.

24 Syd Väder Med fokus på veckorna har vintern i Underhållsdistrikt Syd inneburit nederbördsmängder omkring eller strax över det normala för årstiden. Medeltemperaturen har under perioden varit 2-3 grader över det normala. Från vecka 46 stabiliserades vädret när ett mäktigt högtryck växte in och temperaturen föll efterhand under eller mycket under det normala. Den 29 november skedde ett väderomslag när ett omfattande lågtryck förde med sig mildare och fuktigare luft. Sydvästvinden tilltog och regn och underkylt regn passerade. December inleddes med milt och ostadigt väder med lågtryckspassager västerifrån och nederbörd främst i form av regn. Under mitten av månaden gav ett högtryck temperatur omkring det normala och mest torrt väder, dock drev byar av snö och regn tidvis in från Östersjön. December avslutades med milt väder, undantaget julafton, i hela distriktet. Ett fåtal nederbördsområden passerade, varav ett av dem gav 34,4 mm i Brösarp den 21:e och ett annat gav några cm snö i framför allt Skåne den 23:e. Under nyårshelgen passerade stormen Alfrida med blåsigt väder och mycket hårda vindbyar över stora delar av underhållsdistriktet, längs kusten stormbyar. Januari var generellt sett torr, med undantag för tre mer sammanhängande nederbördsområden som passerade den 7-8:e, 16:e 24

25 och 27:e. Vid de två första tillfällena föll nederbörd i form av regn, medan det den 27:e istället var snö och snödjupet ökade i framför allt Småland och Blekinge. Första halvan av januari var mild med temperatur över det normala, därefter fallande temperaturtrend och natten till 30:e blev riktigt kall och Jönköpings flygplats noterade -21,4 C. Februari inleddes ostadig och blöt och flera nederbördsområden passerade. Bland annat den 2:a passerade ett nederbördsområde där regn övergick i snö och i de östra delarna av distriktet föll mm i smält form. Från mitten av februari blev det generellt torrare väder. Februari inleddes med temperatur omkring eller något över det normala, men från mitten av februari betydligt högre temperatur och våren kom ovanligt tidigt. På de flesta håll i underhållsdistriktet slogs nya februarirekord, till exempel Karlshamn som uppmätte 16,7 C den 26:e vilket även blev nytt svenskt värmerekord för februari. De tre första veckorna i mars präglades av lågtrycksbetonat och blött väder med regnmängder på procent av det normala för mars, i Skåne dock procent av det normala. I samband med lågtryckspassager tilltog även vinden och den 8:e uppmättes stormbyar på ett fåtal kuststationer och mycket hårda vindbyar på flera andra stationer i underhållsdistriktet. Kommentar från Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Registrerade merförseningstimmar i staplarna (+3min). Gäller utvalda vinterkoder, sid 34. Beredskapen har varit relativt bra men förbättringar finns. Den nationella samordnarfunktionen hos Underhåll har inte nyttjas denna vinter på grund av att behov inte funnits. Det har fortsatt varit många växelvärmeelementbyten. Snöröjningen har fungerat generellt bra med vissa avvikelser, plattformsröjningen kan bli bättre. De nationella maskinerna har inte behövt nyttjas. Inga extraordinära väderhändelser som påverkat trafiken. Beredskapsnivån har höjts på grund av storm. Tåg ställdes in på icke trädsäkrade banor samt på vissa trädsäkrade banor där det finns riskträd.

26 Externa maskiner Nationella snösmältare och plogmaskiner Trafikverket har under perioden 15 november 15 mars tillgång till ett antal plog- och snösmältningsmaskiner som är strategiskt utplacerade i landet. Maskinerna är nationella, vilket innebär att de vid behov kan avropas till orter i hela landet. Dock lämpar sig SR100 och SR300 främst för lokala avrop, och därför har dessa maskiner inte lämnat sina stationeringsorter i Stockholm och Göteborg under vintern. Rutin för avrop finns att läsa i TDOK 2016:0610, och den operativa funktion som prioriterar och fattar beslut gällande avrop är Nationell Operativ Ledning. Rutinen har under den gånga vintern fungerat bra, och därför planeras inga ytterligare ändringar av denna. Avropsrutinen uppdaterades senast vintern Vintersäsongen har inte varit lika snörik som vintern , och detta kan inte minst utläsas i tabell 1 och 2 nedan, där antal arbetade pass och timmar för respektive maskin redovisas för de två senaste vintrarna. Den största skillnaden gäller antal arbetade pass och timmar för våra nationella plogmaskiner, SR200. Dessa är stationerade i Östersund och avropas huvudsakligen till orter i norra Sverige. I likhet med föregående vinter har SR700-1 (snösmältare) med stationeringsort Hagalund huvudsakligen varit verksam i Ånge, men i samband med det rikliga snöfallet i Stockholm den 2-4 februari uppstod även behov på den primära stationeringsorten Hagalund. Även SR100 (Ra4) och SR300 aktiverades i Stockholmsområdet dagarna efter detta snöfall. I likhet med tidigare vintrar har Trafikverket även haft en SR100 (Ra5) snösmältningsmaskin stationerad i Göteborg, men den har inte nyttjats för snöröjning under den gångna vintern då snömängden inte medfört något avrop. Arbetet med att ta fram en karta över alternativa tillfälliga uppställningsorter för de nationella snösmältarna pågår, men kommer fördröjas med anledning av ett pågående projekt som fokuserar på förutsättningarna för hantering av smältvatten. Vidare gjordes en översyn av de primära och strategiska uppställningsorterna inför vintern , detta resulterade i beslutet att behålla de ursprungliga orterna Göteborg, Stockholm, Hallsberg och Östersund. Då maskinerna är nationella kan de i likhet med tidigare vintrar avropas av samtliga underhållsdistrikt via nationell operativ ledning. Mot bakgrund av möjlig transporthastighet lämpar sig vissa maskiner bättre för nationella avrop än andra. SR200 och SR700 kan transporteras i 90 km/h, vilket möjliggör längre transportsträckor. Det finns idag inga planer på att byta uppställningsorter inför kommande vinter, med undantag för SR300 som inte kommer kunna stå kvar i Älvsjö. Möjliga uppställningsorter inom Stockholmsområdet undersöks. 26

27 Plog- och snösmältningsmaskiner vintern Tabell 1 Maskin Antal pass Antal timmar Stationeringsort SR 100 (Ra5) 0 0 Göteborg SR 100 (Ra4) Hagalund SR Östersund SR ,5 Östersund SR Älvsjö SR ,5 Hagalund SR Hallsberg Plog- och snösmältningsmaskiner vintern Tabell 2 Maskin Antal pass Antal timmar Stationeringsort SR 100 (Ra5) 0 0 Göteborg SR 100 (Ra4) 6 45 Hagalund SR ,5 Hagalund/Östersund SR Östersund SR Älvsjö SR ,5 Hagalund SR ,5 Hallsberg Extraordinära vinterresurser Utöver de nationella plog- och snösmältningsmaskinerna har underhållsdistrikt Öst/Stockholm även möjlighet att aktivera extraordinära maskinella vinterresurser genom ytterligare två kontrakt, ett avseende maskinell snöröjning på bangård eller driftplats inklusive lastning och lossning av snö och ett avseende bortforsling av snö från bangårdar och driftplatser. Regional operativ ledare och projektledare för kontrakten hos Trafikverket kan vid behov aktivera dessa resurser. Under den gångna vintern har ett avrop genomförts i samband med snöfallet 2-4 februari, då extramaskinell bangårdsröjning avropades till Uppsala. Ett arbete med att ta fram

28 tydligare avropsrutiner för de extramaskinella vinterresurserna är initierat, och ska underlätta för Regional operativ ledare de gånger avrop måste genomföras av annan än projektledare. Inhyrda lok Denna vinter har Trafikverket haft ytterligare lokförstärkning för linjeröjning. Ett TC-lok med placering i Sala och tre TB-lok med placering i Bollnäs, Östersund och Hallsberg. Dessa lok har kunnat avropas med en inställelsetid på 48 timmar. Utvärdering har ännu inte genomförts. Externa aktörers reflektioner Entreprenörer Nedan följer Trafikverkets basentreprenörers synpunkter på vinterberedskap och händelser. BDX Uppstartsmöte inför vintern har hållits av Trafikverket. BDX har följt de arbeten som åligger entreprenören. Växelvärmen besiktigas inför vintern. Varje gång tekniker är ut och snöröjer växlar kontrolleras dock växelvärmeelementen okulärt. Vid fel i något element eller för låg värme rapporteras det direkt till eltekniker. Flera gånger har det varit problem med att persontåg som står uppställda på Spår 2 i Luleå det blir ett problem att komma upp med en maskin och snöröja perrongen som är smal. Flera gånger under vintern har personal tagits ut tidigt på morgonen för att snöröja perrongerna i Boden innan persontågen börjar gå. BDX har inte fått tider för snöröjning utan blivit hänvisad till att nattarbete är att föredra. Vilket har resulterat i att perrongerna har snöröjts först efter första persontågssvängen och resterande snöröjning blir förskjuten i planeringen. Den största väderhändelsen med trafikpåverkan var helgen 8-11 mars med mycket snö och högre belastning på Haparandabanan samt lite information till entreprenören, vilket resulterade i en mycket högre resursåtgång. Tätt följt efteråt kom ett till snöoväder helgen mars med stora mängder blötsnö som täckte hela området, Luleå-Murjek-Haparanda. Infranord Som entreprenör så har vi haft god beredskap, fler personella- och maskiner resurser än på många år. Beredskapsplanerna som funnits har följts, det saknas dock en prioritering/plan för Gävle driftsplats, Ostkustbanan som alla inblandade parter är överens om innan vintern. Detta har inneburit att Regional operativ ledare behövt operativt prioritera i realtid vilket medför ineffektivt användande av entreprenörens resurser. Kontroll på växelvärmeelement enligt avtal inför vintern, men vid återkommande problem görs extra kontroller. Bedömning är att snöröjningen har fungerat på plattformar och på linjen. Största väderhändelser med trafikpåverkan var på Ostkustbanan en helg i januari. Där det finns i förväg överenskomna prioriteringar fungerade det på bra men på Ostkustbanan och runt Gävle blev våra resurser till stora delar stående utan att få tillgång till spår och växlar för att kunna göra sitt jobb. När parterna kommer överens om att förstärka resurserna vid veckomötena är det viktigt att även driftledningen förstärker sina resurser så att de kan hantera den utökade mängden insatser som blir, så skedde inte under denna helg. 28

29 Infratek Beredskapen har varit fullgod, inga avvikelser kopplat till den. Växelvärmeelementen kontrollerades innan vintern, under vintern vid behov, och efter avslutad säsong. Det kom stora mängder snö på kort tid i februari, men utöver det har snöröjningen på linje och plattformar hanterats på ett bra sätt. Den stora snömängden påverkade inte trafiken så mycket, men det var mycket snö på plattformarna. Lite småjusteringar på upplägget kommer att genomföras inför nästa vinter. Strukton Beredskapen har varit god denna vinter. Strukton har följt beredskapsplanen. Nationella maskiner har inte avropats. Strukton har kontrollerat växelvärmeelementen både innan och under vinterperioden. Snöröjningen har fungerat bra överlag, dock har tillgängligheten försämrats på grund av fler tåg i anläggningen som inneburit att åtgärdstiderna har ökat. Det har varit positivt med veckovisa vinter/avstämning möten avseende maskinresurser. Största väderhändelser med trafikpåverkan var ett större snöfall 3-4 februari, omprioritering av resurser gjordes för att röja växlar och plattformar. NRC Group (VR Track) Beredskapen har varit god och beredskapsplanen har används i tillämpliga delar. Snöröjningen har fungerat bra denna vinter. Växelvärmeelementen kontrollerades inför vintern och fortlöpande vid behov. Inga trafikpåverkande händelser som sticker ut, avstängningar för trafik har genomförts föredömligt av Trafikverket inför svårare väderförhållanden. Önskvärt vore om den nationella beredskapsplanen kunde fastställas och kommuniceras i ett tidigare skede så att planeringen inför kommande säsong kan slutföras i god tid. Järnvägsföretag Trafikverket har haft kontakt med alla järnvägsföretag och nedanstående har bidragit med underlag till vintern MTR MTR tycker att region Öst skött sina kundmöten exemplarisk i rapportering angående väder, de har även ofta informerat om extra bemanning inför varningar om väder. Det har varit kontinuerliga problem med snörök som har skapat isbildning på våra fordon. Bättre kontroll på detektorerna önskas, speciellt i Öst, vid Malmsjö och strax norr om Katrineholm. Flertalet gånger har tåg fått felaktiga varmgångslarm både i följd och under kort tidsperiod, utan åtgärd på detektorn. Jönköpings länstrafik Det har varit en mild vinter. Förberedelser med att vinterutrusta fordon gjordes enligt tidigare erfarenheter. Jönköpings länstrafik deltar löpande på kundmöten med Trafikverket. Fordonsunderhåll och avisning för att minska påverkan av snö och is har genomförts. Bevakning av is och snöläget sker vid behov och rapporteras till Trafikverket. Mälardalstrafik AB SJ bedriver tågtrafiken åt Mälardalstrafik AB. Vill dock framföra att snöröjningen och tillhörande halkbekämpning på plattformarna samt i trappor inte varit tillfredsställande under vintern. Försenad snöröjning innebär att resenärerna trampar till snön och efterhand blir det ett lager med tilltrampad ojämn snö som ökar risken för halka och som förstärks när snön börjar smälta

30 och det blir isfläckar. Förbättringsförslag är att vidta åtgärder så att snöröjningen inklusive halkbekämpningen på plattformar blir bättre nästa vinter. Green Cargo Har framfört beröm för snöröjningen i norra Sverige denna vinter. Förbättringsförslag Varje beredskapsplan följs upp av en rapport. Det viktigaste syftet är att fånga upp förbättringar från samtliga involverade till nästa års beredskapsplan. Inkomna förbättringsförslag vintern Under denna rubrik samlas samtliga inkomna förbättringsförslag. Önskvärt vore om den nationella beredskapsplanen kunde fastställas och kommuniceras i ett tidigare skede så att planeringen inför kommande säsong kan slutföras i god tid. Utgivningen av beredskapsplanen styrs av en gemensam riktlinje. Det är svårt att för tidigt ge ut en beredskapsplan då det finns risk att flera av aktiviteter i tidplanen inte kommer med. Detta förbättringsförslag kommer behandlas i samband med uppdatering av styrande dokument. Bättre kontroll på detektorerna. Speciellt de i Öst, vid Malmsjö och strax norr om Katrineholm. Flertalet gånger har tåg fått felaktiga varmgångslarm både i följd och under kort tidsperiod men utan åtgärd på detektorn. Denna fråga hanteras av Underhåll region Öst. Bättre förklaring på hur rutiner kring beredskapsnivåer och nationella resurser fungerar och ska hanteras. Vem gör vad? Vad innebär vad? Vart i kedjan blir Entreprenören inkopplad? Oklart kring höjning av beredskapsnivåer. Hur ska en höjning av beredskapsnivå meddelas till entreprenören? Eventuellt har en höjning av beredskapsnivå genomförts under vintern, men oklar information kring detta. Uppgifter kring detta framgår klart i beredskapsplanen samt i styrande dokument, länk Årstidsrelaterat underhåll. Ett orosmoment till nästa vinter är hur snöröjning ska utföras på bandel 119 och Luleå C södra ändan, där trafikintensiteten kommer vara tung mellan klockan 05:00-19:00. Eftersom det kan bli problem att underhålla perronger, spår och växlar. Denna fråga hanteras av Underhåll region Nord och bör beaktas i samband med framtagandet av det regionala bilagepaketet. Problem med uppställda tåg och vagnar som järnvägsföretagen inte varit tillmötesgående och flyttat för snöröjningsinsatser. Sedan har entreprenörer fått kritik för ofullständig insats. Krävs nytt angreppsätt med järnvägsföretagen. Inom Trafikverket pågår ett projekt kring flyttning av uppställda vagnar. Denna fråga kommer att hanteras inom det projektet. En i förväg överenskommen prioritering/plan för Ostkustbanan och framförallt då runt Gävle som alla parter är överens om och införstådda med i förväg så att vi kan få ett effektivt användande av de snöröjningsresurser som ställs till förfogande. Denna fråga hanteras i samband med framtagandet av det regionala bilagepaketet i Nord. Bättre samordning med Green Cargo på Gävle bangård. Denna fråga hanteras i samband med framtagandet av det regionala bilagepaketet i Nord. När parterna kommer överens om att förstärka resurserna vid veckomötena är det viktigt att även driftledningen förstärker sina resurser så att de klarar av att hantera den utökade mängden insatser som blir. Orsaken till detta får utredas inom verksamhetsområde Trafik i region Nord. 30

31 Generellt för samtliga inblandade är det inte alltid möjligt att snabbt kunna förstärkta personella resurser. Till nästa år bör inställelsetiden på nationella extra snöröjningslok ses över då 48 timmar är för lång tid. Entreprenörerna ser ingen mening med att avropa dessa då man hinner ta det värsta som man skulle behöva hjälp med. Värt att tänka på är att Trafikledning prioriterar snöröjningen även under lugna perioder då grunden inför nästa snöfall skall läggas. Utreds vidare inom Trafikverket om dessa extra resurser ska finnas nästkommande vinter och i så fall ta med detta som ett förbättringsförslag. Nästa år bör region Öst även använda beredskapsnivå 2 både i höjt och sänkt beredskapsnivå. Region Öst kommer att försöka skapa en beredskapsnivå 2 i sitt bilagepaket nästa vinter. Man borde införa ett arbetssätt i beredskapsplanen som innebär att beredskapsnivåhöjning till största delen utgår ifrån vilka besked Underhåll/entreprenörer ger om tillgänglig väderrelaterad kapacitet och väderrelaterade risker som finns i anläggningen, vilka resurser och uthållighet Underhåll/entreprenörer har. Beredskapsnivåer hanteras inom verksamhetsområde Trafik i samråd med Underhåll. Det är Regional operativ ledare i respektive område som ansvarar för höjning och sänkning av beredskapsnivåerna och att de är kommunicerade med samtliga berörda parter. Åtgärdade förbättringsförslag efter vintern Åtgärdade förbättringsförslag från rapport vintern Åtgärder som genomförts är skrivna med kursiv stil. Lärdomar gällande nationella maskiner till kommande vintersäsong är bland annat att på nytt se över stationeringsorter för plog- och snösmältningsmaskiner samt att genomföra en bredare inventering av tillfälliga uppställningsorter för de olika maskinerna i händelse av avrop, då vissa krav beträffande el, vatten, tippning och så vidare måste vara uppfyllda för att kunna ta emot en avropad maskin. Rutin för avrop finns att läsa i TDOK 2016:0610. Arbetet med att ta fram en karta över alternativa tillfälliga uppställnings-orter för de nationella snösmältarna pågår och underlaget har till stora dela kunnat användas under den gångna vintern. Arbetet är ännu inte avslutat med anledning av ett pågående projekt som fokuserar på förutsättningarna för hantering av smältvatten. Spärrfärd bör inte användas för transport av snöröjningsfordon. Snömaskinerna bör framföras med lokförare (tågfärd) om de ska köras längre sträckor. Rutin kring detta efterfrågas till nästa vintersäsong. Rutin behövdes inte arbetas fram då alla snömaskiner hade lokförare. Redan innan säsongen se till att listor med samtliga kontaktpersoner är framtagna för vagnsflytt hos järnvägsföretagen. Gemensam process för att snabbt kunna röja linjen från avställda vagnar.en gemensam process arbetades fram för att snabbare få bort vagnar med hjulskador, genom att Trafikledning hanterar ärenden med hjulskadade vagnar istället för Planering korttid och därigenom minskas ledtiden och antalet inblandade parter. Det ska även vid behov beställas snöröjning och avsyning av Driftledare då en beställning kommer in. Ett standardiserat besiktningsprotokoll som verkstäder kan använda vid bedömning av skadad vagn samt bifoga bilder på har tagits fram. Fortfarande pågår arbetet med att skapa en riktlinjer som stöd för projektledare underhåll vid restriktionsbedömning. Översyn av hanteringen av detektorer. Efter ett detektorlarm måste personal gå sträckan där det larmande tåget har passerat. Denna hantering stör tågtrafiken mycket och tar onödigt

32 lång tid. Det är ett arbetsmiljöproblem för personal att gå långa sträckor i snö, hård vind, kyla och med tågtrafik på intilliggande spår. Vagnskadedetektorernas placering behöver gås igenom, platser är ofta svårtillgängliga vilket medför att vagnar endast kan flyttas under dagsljus, men även att mobiltäckning ofta saknas. Det finns en detektorgrupp, även kallad hjulskadegrupp, där frågor likt denna bör lyftas. Dialog har pågått i hjulskadegruppen ingen förändring skedde till vintern Arbetet fortgår i detektorgruppen för planering av åtgärd. Nya rutiner och säkrare detektorer behövs. Nytt avtal med detektorer är klart. Trafikverket kommer att byta fem till sex stycken per år tills alla är utbytta (totalt cirka 150 stycken). Även frågan vilka åtgärder som behöver vidtas för att tåg inte ska gå sönder och fastna i detektorerna bör hanteras. Information finns i broschyr länk hjulskador Få färdigt arbetet beträffande justering av trafikverkets TDOK för hantering av högnivålarm. Trafikverket har tagit fram ett nytt förslag på larmnivåer, efter utredning. Väsentlighetsbedömning är utförd med branschen. Nästa steg är CSM-RA och sedan är det klart för implementering. Beräknas vara klart till hösten En åtgärd att beakta är att ETCS-utrusta fler snöröjningsfordon, som exempelvis de nationella förstärkningsresurser och snöslungor, för trafikering på ERTMS-utrustade banor. Snöröjnings-fordon (med tillräcklig kapacitet) är utrustade med ETCS. Att utrusta vintermaskiner med ETCS-utrustning för ERTMS banor tar lång tid och det blev inte klart till denna vinter. Istället togs det fram dispens för vintern , för att kunna snöröja på ERTMS-banor (Haparanda-, Botnia- och Ådalsbanan). Se över instruktionerna för ledning och styrning vid förhöjd beredskap. Koppla beredskapsnivå till exempel genom att arbeta fram en rutin/checklista för underhåll, entreprenörer järnvägsföretag och Trafikledning. Utbildning har genomförts för samtliga inom verksamhetsområde Trafik, operativ ledning, hur arbetet med beredskapsnivåer ska hanteras. Även samtliga Projektledare inom Underhåll har fått en genomgång av betydelsen av höjd beredskap. Under vintern har användandet av bereskapsnivåhöjningar ökat mot tidigare vintrar. Arbeta fram en rutin för att dokumentera när beredskapsförändring sker. Att samma vokabulär används inom Trafikverket, till exempel beredskapsnivåer, både när man går upp i beredskap och när man återgår till normal nivå. Förbättra kommunikationen mellan parterna vid stora väderhändelser. De operativa loggarna inom Trafik har förbättrats och förtydligats när det kommer till hur beredskapsnivåer ska dokumenteras. Under utbildningsinsatser har det även beskrivits hur beredskapsnivåer ska dokumenteras i OPAL. En användbar reduceringsplan eller en störningsplan vinter efterfrågas. Reduceringsplan enligt tidigare rutin togs fram till tågplan T19. Arbete med ny utformning av reduceringsplaner pågår. Linjeröja bättre och innan det blivit för stora snömängder i spåret eller på sidotågvägar. Bättre slyröjning, sly vid banvallen är rena godisbutiken för de vilda djuren samt ett utmärkt snöstaket. Snön virvlar upp och lägger sig på nytt i spåret. Är det däremot rent på sly blåser snön lättare bort. Sly växer ca cm per år. För att klara av att underhålla våra linjer och bangårdar har vi i år rustat oss med fler och större maskinella resurser som utöver entreprenörernas vanliga maskiner kan sättas in vid extra besvärligt väder. 32

33 Är kraftmatningen i växelvärmen tillräcklig på alla platser, särskilt i Stockholm vid riktigt kallt väder och när växelvärmen går för fullt. En översyn och rapport sammanställdes för kraftmatningen i Stockholmsområdet, som visar att kraftmatningen är tillräcklig. Trafikverket behöver följa upp studien efter denna vinter för att få mer mätdata från fler platser. I dagsläget finns ingen plan för fortsatt arbete. Behov av samordningsresurs som kan leda beredskapsarbete vid större snöoväder och liknande bör utredas. Beredskapsorganisationen har under vintern förstärkts med en resurs för att hantera extra besvärliga vädersituationer. Se utvärdering i texten ovan. Att entreprenör som avsynat sträckor har prioritet att komma före tågtrafik, då maskiner och personal fastnar och redan hårt ansträngda resurser blir sittandes vid ändstationer till ingen nytta. Trafikverkets Trafikledning säkerställer att entreprenör som avsynat sträcka har prioritet över tågtrafik så att snömaskiner inte fastnar vid ändstationer. Har under vintern fungerat föredömligt.

34 OPAL orsakskoder Under vintersäsongen har Trafikverkets rapporteringssystem Basun ersatts av OPAL. I tabellen nedan presenteras de orsakskoder som används som underlag till rapportens statistik. Telefon: , E-post: trafikverket@trafikverket.se Texttelefon: