Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4 Århundradets väderdramatik Vädret i Sverige är växlingsrikt med många exempel på dramatiska väderhändelser. Såväl nyhetsbevakning som rapportering av vädrets ibland svåra härjningar har dock förbättrats undan för undan, vilket gör att det är svårt att avgöra om sådana händelser ökat i omfattning. Även om vi nu kan skydda oss bättre mot exempelvis kyla och blåst har de dock inte minskat i betydelse då samhället i dag är mer sårbart än tidigare, och de ekonomiska förlusterna till följd av extremt väder tenderar att bli allt större. Regnrekord: Fulufjället 276 mm på ett dygn den augusti 1997, uppskattad största mängd 400 mm! Största hagel: 2 hg och 7x8 cm föll i Ramnäs den 4 juli 1953 Värsta torkan: uppehållsväder 65 dagar i sträck i norra Västergötland våren 1974 Julorkanen 1902 och orkanen den 22 september 1969 drabbade främst Västkusten Största årsnederbörden: 1631 mm i Åstrilt 1998 Värsta snöstormen: södra Skåne den februari 1979 Högsta uppmätta byvind: 81 m/s vid Tarfala den 20 december 1992 Köldrekord: Vuoggatjålme -53 den 2 februari 1966 Köldrekord: Malgovik -53 luciamorgonen 1941 Största månadsnederbörden: Jormlien 429 mm i januari 1989 Varmaste sommaren: 1997 i landets södra hälft Kallaste vintern: i södra Sverige Värsta torkan: uppehållsväder 60 dagar i sträck i Skåne och Blekinge maj-juli 1992 Minsta årsnederbörden: Abisko 190 mm 1976 Kallaste vintern: i norra Sverige Varmaste sommaren: 1937 i landets norra hälft Värmerekord: Målilla 38 den 29 juni 1947 Allhelgonaorkanen den 1 november 1969 drabbade främst Upplandskusten Värmerekord: Ultuna 38 den 9 juli 1933 Vindhastighetsrekord: 40 m/s vid Ölands södra grund i samband med storm den 17 oktober 1967 Trio av vargavintrar i rad i norr: , och Största snödjupet utanför fjällen: Degersjö hade 190 cm den 2 januari 1967 Regnrekord: Fagerheden 198 mm den 28 juli 1997 Torka: sommaren 1955, då Harstena bara fick 14 och Mariefred 17 mm regn juni-augusti Mycket svår snöstorm: 60 cm blötsnö och hård vind i norra Småland den november 1995 Märkligaste lokala snöfallet: Gävle 150 cm snö den 4-6 december 1998 Extrem kyla och blåst: -25 till -30 och m/s (motsvarar vid vindstilla -55 till -60 på bar hud) den 25 januari 1942 i södra Sverige

5

6

7 1:avärdskriget 2:avärldskriget 1:avärdskriget 2:avärldskriget mycket kraftigt svagt moderat kraftigt

8

Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade

Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade Årets väder Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade sommaren Även år får läggas till den serie av varma år som sedan bara har ett undantag. Som synes i diagrammen nedan fanns ändå en hel del

Läs mer

Klimatet i Sverige 2040

Klimatet i Sverige 2040 Klimatet i Sverige 2040 Sara Bergström Nilsson Klimatoptimerar svenskt lantbruk Klimatet i Sverige 2040 Sara Bergström Nilsson Delrapport 1 i Projektet Gradvis Klimatoptimerar svenskt lantbruk Hushållningssällskapet

Läs mer

Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder

Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder Årets väder 00 Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder Även år 00 får läggas till den serie av varma år som sedan 9 bara har ett undantag 99. Som synes i diagrammen nedan

Läs mer

Varmt och blött med fin sommar och rekordregn

Varmt och blött med fin sommar och rekordregn Årets väder 00 Varmt och blött med fin sommar och rekordregn År 00 dominerade de varma perioderna, som också synes i diagrammen nedan. Som helhet fick landet 0. grader högre medeltemperatur än normalt

Läs mer

Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning

Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning Årets väder 00 Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning År 00 blev ännu ett varmt år i sviten sedan som bara har ett undantag. Som också synes i diagrammen nedan låg temperaturen nästan

Läs mer

Att göra intervjuer för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0

Att göra intervjuer för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0 Att göra intervjuer för en lokal klimateffektprofil handledning version Ett tredje steg i en lokal klimateffektprofil är att intervjua ett antal personer som är väl insatta i det kommunala arbetet och

Läs mer

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad

Läs mer

Vädervarningskriterier f o m VÄDERVARNINGSKRITERIER 2002

Vädervarningskriterier f o m VÄDERVARNINGSKRITERIER 2002 Vädervarningskriterier f o m 20021001 SKRITERIER 2002 1 BYVIND, INLAND (AVSER EJ FJÄLLTRAKTER) 2 MEDELVIND KUST OCH HAV INKL VÄNERN 3 FJÄLLVÄDER 4 STORA SNÖMÄNGDER 5 ISBELÄGGNING 6 UNDERKYLT REGN ELLER

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatet och våra utomhusanläggningar Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå

Läs mer

Klimatunderlag för sårbarhetsanalys Stockholms Stad

Klimatunderlag för sårbarhetsanalys Stockholms Stad Nr. 2006-14 Rapport Klimatunderlag för sårbarhetsanalys Stockholms Stad Roland Krieg, Sven Kindell, Lennart Wern 2 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: R. Krieg, S. Kindell, L. Wern Miljöförvaltningen,

Läs mer

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering

Läs mer

SRJ-Bladet. Årgång 68 Nr

SRJ-Bladet. Årgång 68 Nr SRJ-Bladet Årgång 68 Nr 3 2015-04-17 Våren kom tidigt i år och det blev därför endast en skidjakt i februari, nämligen Gunnars Sundbyjakt. Därefter smälte snön och vintern tog slut. Vi har dock avverkat

Läs mer

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden 2018-10-24 Sara-Sofia Asp Hur säkerställer vi uppdraget Meteorologi Prognos och varningar 365/7/24 Tjänsteman i beredskap

Läs mer

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton? Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton? Vattenbalansen Nederbörd Avdunstning Snö Nederbörd Avdunstning Avrinning Mark- och grundvatten Ytvatten Avrinning

Läs mer

Väder Weather. Foto: Jan-Aage Haaland

Väder Weather. Foto: Jan-Aage Haaland Väder Weather Foto: Jan-Aage Haaland Väder Statistisk årsbok 2013 2 Väder Weather 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Blixt och dunder...25 Thunder and lightning 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Rekordvarm sommar, höst och julmånad

Rekordvarm sommar, höst och julmånad Rekordvarm sommar, höst och julmånad C....... -. -. -. C....... -. -. -. C...... -. -. -. -. -. -. Karesuando -. januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Dygnsmedeltemperaturen

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Gran i Götaland en historisk exposé med hjälp av statistik från Riksskogstaxeringen

Gran i Götaland en historisk exposé med hjälp av statistik från Riksskogstaxeringen Gran i Götaland en historisk exposé med hjälp av statistik från Riksskogstaxeringen Urban Nilsson och Pelle Gemmel Virkesförrådets utveckling från 1923 till 23 Virkesförrådet i Götaland har ökat dramatisk

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0 Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning En medieinventering är ett steg i att ta fram en lokal klimateffektprofil. Här gör man en genomgång av lokaltidningarna och letar

Läs mer

DRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev

Läs mer

Väder Weather. Foto: Jan-Aage Haaland

Väder Weather. Foto: Jan-Aage Haaland Weather Foto: Jan-Aage Haaland 2 Weather 2.1 Weather 2.7 Nederbörd i mm Precipitation 2.2 Rekord i väder.38 Weather records 2.8 Nederbörd i mm, maxvärde. Precipitation, maximum values 2.3 Blixt och dunder

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare

Läs mer

Januarivädret 2014 klotet runt med diverse extrema väderhändelser

Januarivädret 2014 klotet runt med diverse extrema väderhändelser Januarivädret 2014 klotet runt med diverse extrema väderhändelser Norrbottens län: Under januari i var det bara kustområdet som hade över normal medeltemperatur under månaden. Haparanda var varmast i länet

Läs mer

Extrem nederbörd i Sverige Historiskt och i framtiden

Extrem nederbörd i Sverige Historiskt och i framtiden Lennart Wern Extrem nederbörd i Sverige Historiskt och i framtiden Klimatanpassning Gävleborg 2014-10-22 Vad jag ska prata om Extremt regn under ett eller två dygn (inte översvämningar) SMHIs nederbördsstationer

Läs mer

Diverse artiklar / citat rörande stormfällningen, påstådda dödsfall, stödpengar till skogsägarna

Diverse artiklar / citat rörande stormfällningen, påstådda dödsfall, stödpengar till skogsägarna Diverse artiklar / citat rörande stormfällningen, påstådda dödsfall, stödpengar till skogsägarna Stormskador Den stora förödelsen i skogarna i södra Sverige var naturligtvis det stora samtalsämnet på den

Läs mer

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet Några stormar sedan 1902 1902

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 1 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING 2 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 3 Innehållsförteckning 1 Definitioner

Läs mer

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,

Läs mer

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen

Läs mer

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kulturarv för framtida generationer Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kallbadhuset i Varberg är ett exempel på en byggnad som kan komma att påverkas av både höjda havsnivåer och ökad nederbörd.

Läs mer

Klimat- och Sårbarhetsutredningen

Klimat- och Sårbarhetsutredningen Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Klimat- och Sårbarhetsutredningen Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth (M2005:03) Slutbetänkande 1 oktober 2007

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Stormar i Örebro län

Stormar i Örebro län www.lansstyrelsen.se/orebro Stormar i Örebro län En analys av konsekvenserna som uppstått till följd av stormar, snöoväder och tromber Publ. nr 2012:7 Information Omslagsfoto: Sveaskog. Bilden visar skadorna

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Väderleksdata i Västergötland under gången tid.

Väderleksdata i Västergötland under gången tid. Väderleksdata i Västergötland under gången tid. 1172 blev träden gröna i slutet av januari och fåglarna byggde bo i feb. 1421 blommade träden i mars och i april kunde man plocka mogna körsbär. 1538 stod

Läs mer

Årets väder. Väder och Vatten

Årets väder. Väder och Vatten Årets väder Bockalt, Halmstads kommun, januari Den stora stormens år År kommer säkert mest att förknippas med den mycket svåra stormen/orkanen den -9 januari tormen går ofta under namnet Gudrun, ett namn

Läs mer

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform. HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Klimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd med

Klimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd med Klimat i förändring En jämförelse av temperatur och nederbörd 1991-2005 med 1961-19 I klimatsammanhang jämförs aktuella värden med medelvärden för en längre period. Således jämför vi, i enlighet med en

Läs mer

Tjäderinventering vid befintlig spelplats. Bordsjö. Planerad vindkraft i Aneby kommun. Produktion: Enetjärn Natur AB

Tjäderinventering vid befintlig spelplats. Bordsjö. Planerad vindkraft i Aneby kommun. Produktion: Enetjärn Natur AB Tjäderinventering vid befintlig spelplats Bordsjö Planerad vindkraft i Aneby kommun Produktion: Enetjärn Natur AB 2016 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av BayWa r.e. Scandinavia AB Tjäderinventering

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Årsrapport vattenreglering 2017

Årsrapport vattenreglering 2017 Emåförbundets vattenreglering av Södra Cell Mönsterås regleringsrätter samt Njudung Energi regleringsrätt vid Mela inom Emåns avrinningsområde 1 Författare: Ilan Leshem Kontakt: ilan.leshem@eman.se Hemsida:

Läs mer

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika

Läs mer

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:

Läs mer

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post: Det är mycket inspirerande för svensk oljeväxtodling att intresset för sortprovning i Sverige fortsätter att öka. Under 2009 har totalt 58 sorter provats i tre olika serier. I OS 23 provades 34 linjesorter

Läs mer

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Upplägg Snabb introduktion till klimat och klimatmodeller Hur tror vi att framtidens

Läs mer

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare

Läs mer

Liten väderguide Faktablad nr 11 December 2002

Liten väderguide Faktablad nr 11 December 2002 Liten väderguide Faktablad nr December 00 Förord Det här faktabladet innehåller en samling av artiklar som från maj 99 till och med april 995 publicerades i Väder och Vatten, en månatlig tidskrift utgiven

Läs mer

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning

Läs mer

Slutkonferens 141008. Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl

Slutkonferens 141008. Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl Slutkonferens 141008 Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl 1 Projektgrupp Karl-Erik Grevendahl, Krinova Maria Larsson, INDEA Susanna Bruzell, Mistra-SWECIA Ola Gustafsson/Gerd Lundquist, Länsstyrelsen

Läs mer

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändring och försäkring Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning

Läs mer

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid 1 Skyfallen i Småland och Dalarna 7-8 juli 2012 2 3 Nbd 7 juli 2012 Astrid Lindgrens Värld 4 Malmö 2014 Station 30 31 1 Malmö A 6.2 54.0 53.4 Falsterbo 5.2 51.3 35.7

Läs mer

Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 57 poäng varav 20 E-, 19 C- och 18 A-poäng.

Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 57 poäng varav 20 E-, 19 C- och 18 A-poäng. Delprov D Provtid Hjälpmedel Uppgift 18-5. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter. Digitala verktyg, formelblad och linjal. Kravgränser Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans

Läs mer

Ett krafttag förbättrade leveranssäkerheten

Ett krafttag förbättrade leveranssäkerheten Ett krafttag förbättrade leveranssäkerheten Det bästa sättet att lösa ett problem kan ibland vara att helt enkelt gräva ner det! Mikael Bohjort E.ON Elnät Sverige AB Chef Nätplanering och projektering

Läs mer

Extreme Forecast Index

Extreme Forecast Index Extreme Forecast Index Innehåll Vad är extremväder? Modellklimat (M-klimat) Extreme Forecast Index (EFI) Andra produkter: CDF (PDF), Shift of Tails (SOT), EPS meteogram med M- klimat Modellklimat (M-klimat)

Läs mer

Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 55 poäng varav 22 E-, 19 C- och 14 A-poäng.

Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 55 poäng varav 22 E-, 19 C- och 14 A-poäng. Delprov D Provtid Hjälpmedel Uppgift 15-. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter. Digitala verktyg, formelblad och linjal. Kravgränser Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans

Läs mer

Väder, vind Väder och väg

Väder, vind Väder och väg Väder, vind och väg Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Text: Rune Anderberg Illustrationer: Lars

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi

Läs mer

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen Rapporter Märsta - Sigtuna Säsongen 2007-2008 Datum Område Antal pers Åksträcka Övrigt 16/12 16/12 Tämnaren 10 25,35 Fina isar. Soligt. 23/12 Skofjärden (förmiddagstur) 28 18, 24 Fina, nyfrusna isar. Mulet.

Läs mer

Januaristormen 2005. kustkonturer skönjas, bl a syns England (grönt) i nedre vänstra hörnet. Bilden har tagits fram av Karl-Göran Karlsson, SMHI.

Januaristormen 2005. kustkonturer skönjas, bl a syns England (grönt) i nedre vänstra hörnet. Bilden har tagits fram av Karl-Göran Karlsson, SMHI. Den förödande stormen sedd från satelliten NOAA-16 kl 13.50 den 8 januari 2005. Lågtryckscentrum ligger strax utanför sydvästra Norge och sydväst därom kan en del av Nordsjöns kustkonturer skönjas, bl

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Undersökning. - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning?

Undersökning. - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning? Undersökning - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning? Emma Hansson Rådgivare miljö Livsmedelsverket Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

0,20 m 0,30 m 0,35 m 0,45 m 0,55 m

0,20 m 0,30 m 0,35 m 0,45 m 0,55 m Block 3 2008-04-05 Högskoleprovet Svarshäfte nr. DELPROV 5 DTKd Delprovet innehåller 20 uppgifter. Anvisningar Provet innehåller diagram, tabeller, kartor och andra grafiska framställningar. Materialet

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Sveriges klimat 1860-2014

Sveriges klimat 1860-2014 KLIMATOLOGI Nr 13, 2015 Sveriges klimat 1860-2014 Underlag till Dricksvattenutredningen Gunn Persson 1 Pärmbild: Kartorna visar temperatur ( C) respektive nederbörd (mm), årsmedelvärden för perioden 1991-2010.

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Klimatet i Sverige och varningssystem för höga temperaturer

Klimatet i Sverige och varningssystem för höga temperaturer Länskonferensen Kalmar län, Öland 2014-05-22 Klimatet i Sverige och varningssystem för höga temperaturer Niclas Hjerdt och Joakim Langner, SMHI niclas.hjerdt@smhi.se, joakim.langner@smhi.se Upplägg Definitioner

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Bilaga A01 - Störningsdagbok Kvilla 2:28

Bilaga A01 - Störningsdagbok Kvilla 2:28 Bilaga A01 - Störningsdagbok Kvilla 2:28 Avläst från störningsdagbok för Kvilla 2:28 Kommentar från boende: 11-nov Vindstilla moln ca +8 Vindkraftverken stod stilla Kvilla 2:28 14-nov Ost ca 6-7 m/s, moln

Läs mer

Konsten att spå väder

Konsten att spå väder Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall

Läs mer

Kläder efter väder. Kläder för alla väder

Kläder efter väder. Kläder för alla väder Kläder efter väder Utevistelse varje dag är något som prioriteras i förskolan. Därför är det viktigt att barnen har rätt kläder, så att de kan leka och röra sig utan att bli för varma, kalla eller blöta.

Läs mer

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Störning FL4 S5-6 den 11/ Storm Simone den 28/ Storm Hilde den 17/

Störning FL4 S5-6 den 11/ Storm Simone den 28/ Storm Hilde den 17/ Störning FL4 S5-6 den 11/10 2013 Storm Simone den 28/10 2013 Storm Hilde den 17/11 2013 Störning FL4 S5-6 + F2 > Kl. 04:58 löser ledningen FL4 S5-6 > Dåligt väder, någon plusgrad, blåst omkring 15 m/s

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Klimat och hållbar utveckling 7A

Klimat och hållbar utveckling 7A Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Stormarna hösten 2013

Stormarna hösten 2013 Stormarna hösten 2013 Hur påverkades Rakel och vilka åtgärder vidtar MSB? Erik Sparrman Agenda/Översikt Fakta om stormarna Rakels beredskap för stormar Stormarnas påverkan på Rakel Förbättringsåtgärder

Läs mer

Extrema väderhändelser i Skåne Pressklipp 2003 2007, ett moment inom LCLIP

Extrema väderhändelser i Skåne Pressklipp 2003 2007, ett moment inom LCLIP Extrema väderhändelser i Skåne Pressklipp 2003 2007, ett moment inom LCLIP Annika Carlsson-Kanyama FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är

Läs mer

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1 Oktober 17 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 17... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar oktober

Läs mer

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se Skyfall en översikt Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se DHI DHI Sverige AB är en oberoende forsknings- och konsultorganisation med specialiserad kompetens inom områdena vattenförsörjning, avloppsteknik,

Läs mer