Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Transkript

1 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 Post- och telestyrelsen (PTS) följer utvecklingen under de nu pågående extremt stora störningarna i telekommunikationerna över södra och mellersta Sverige. PTS har tidigare rapporterat om läget till Regeringskansliet den 10 och den 13 januari Innehåll 1 PTS bedömning är att det kommer ta flera dagar till innan telekommunikationerna fungerar på stationsnivå och många veckor innan enskilda abonnenter i glesbygd får tillbaka telefonin 2 Vad har hänt? 3 Vilka områden har problem med telekommunikationerna? 4 Hur många abonnenter är utan telekommunikationer? 5 Reparationerna tar längre tid och ger inte längre tillbaka telefonin för så många 6 Ett intensivt reparationsarbete, som bygger på samarbete, pågår 7 Hur går det med röjning av nedfallna träd? 8 Telekommunikationerna fungerar till stor del genom reservel vilket innebär ökad sårbarhet för nya störningar 9 Hur informerar operatörerna sina kunder? 10 Hur fungerar förmedling av nödsamtal? 11 Vad gör PTS? POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON FAX E-POST pts@pts.se WEBBADRESS

2 1 PTS bedömning är att det kommer ta flera dagar till innan telekommunikationerna fungerar på stationsnivå och många veckor innan enskilda abonnenter i glesbygd får tillbaka telefonin PTS konstaterar att ett intensivt reparationsarbete av telekommunikationerna pågår. Detta sker i samverkan med många aktörer. Arbetet gör att PTS ser en tydlig trend att antalet kunder som är utan telekommunikationer minskar om än i allt långsammare takt beroende på mer komplicerade reparationsarbeten. I och med att telestationerna börjar fungera, ofta med egen reservel, upptäcks ännu mer fel ute i näten. Det innebär att antalet upptäckta fel kommer att öka i början av veckan. PTS bedömning är att det kommer ta flera dagar till innan de fasta telekommunikationerna mer allmänt fungerar på stationsnivå i de berörda områdena. I glesbygd långt ute i näten kommer det ta betydligt längre tid att åtgärda felen. Där handlar det troligen om många veckor innan alla enskilda abonnenter får tillbaka telefonin. Dessa ledningar är ofta helt förstörda vilket innebär att de inte går att reparera utan nybyggnation måste ske. PTS kan se att mobilnäten börjar fungera mer allmänt i drabbade områdena. Det finns dock områden som är utan täckning eller där näten är hårt ansträngda. PTS bedömer att som mest efter stormen var det en kvarts miljon abonnenter som blev utan telefoni. Det finns flera omständigheter som gör att bedömningarna är osäkra och kan leda till att de måste revideras. Exempel är Telekommunikationer är beroende av el för att fungera vilket gör att återuppbyggnaden av elnätet är av grundläggande betydelse. Telekommunikationer försörjs nu i stor utsträckning med operatörernas reservel vilket innebär ökad sårbarhet för nya störningar. Röjningsarbetet drar ut på tiden för operatörerna eftersom de måste kunna nå sin utrustning. Tillgången på material och reservdelar är problematisk. Eventuella framtida oväder i form av blåst eller snöfall kan påverka återuppbyggnaden av telekommunikationerna. 2 Vad har hänt? En storm drabbade södra och mellersta Sverige den 8 och 9 januari Det blåste orkanvindar vid kusterna och orkanvindbyar i inlandet. Under natten den januari 2005 blåste det återigen hårda vindar med stormstyrka över i stort sett samma område. 2

3 Den kraftiga vinden har medfört att en stor mängd nedfallna träd har skadat samhällets infrastruktur och lett till störningar i telekommunikationerna. Störningarna beror på att telekommunikationerna är beroende av el för att fungera. Elen har slutat fungera i stora delar av det berörda området på grund av att träd har fallit över elledningarna. Dessutom har de nedfallna träden skadat teleledningar och utrustning. 3 Vilka områden har problem med telekommunikationerna? Det är i princip hela södra och mellersta Sverige som har problem med telekommunikationerna i olika omfattning beroende på hur stormen drog fram. Störst problem är det i Kronobergs län. Problem finns i Västra Götalands, Jönköpings, Blekinge, Hallands och Skåne län men även i Kalmar och Östergötlands län. 4 Hur många abonnenter är utan telekommunikationer? Antalet abonnenter som är utan telekommunikationer, både i det fasta nätet och i mobilnäten, fortsätter att minska men i långsammare takt. Det beror på att de åtgärder som med rimlig insats ger tillbaka många teleförbindelser nu i stort genomförts. De avser åtgärder på stationsnivå. Det är fortfarande många som är utan telekommunikationer. Hos TeliaSonera AB är det drygt abonnenter som saknar fungerande fast telefoni därför att telestationerna inte fungerar. Därutöver är det ytterligare abonnenter som saknar telefon på grund av enskilda kundfel dvs. fel på telefonin i stationen och ut mot kunden. Sådana fel upptäcks successivt och kommer nu att öka i början av veckan. Dessutom finns troligen en hel del fel även hos abonnenternas egen utrustning. För mobilnäten är det svårt att bedöma hur många abonnenter som är berörda då dessa är rörliga. Mobilnäten börjar fungera mer allmänt även om det finns områden som är utan täckning. Även om det finns en hel del stationer som fortfarande inte är i drift, främst i Kronoberg och Blekinge, så kan de stationer som fungerar ofta täcka upp för varandra. En konsekvens blir att näten snabbt blir fort hårt ansträngda eftersom de fungerande stationerna måste betjäna större geografiska områden. Denna svaghet blir särskilt tydlig eftersom många i de drabbade områdena vill ringa vilket kan medföra att samtal inte kan kopplas fram. 3

4 5 Reparationerna tar längre tid och ger inte längre tillbaka telefonin för så många Reparationsarbetet har nu gått in i en ny fas. Reparationerna, särskilt för det fasta nätet, är allt mer orienterade mot enskilda kundfel. Det gör att återstående åtgärder i reparationsarbetet tar längre tid och inte lika fort ger tillbaka telefonin för så många abonnenter. Ofta är det först när stationerna får el och fungerar igen som operatören kan lokalisera skador på utrustningen i telenäten. Det är naturligt, särskilt i det fasta nätet, med följdfel av elavbrott som enskilda kundfel. Det avser fel i stationerna och ut mot den enskilda abonnenten. Exempel är kortslutningar i kretskort i stationerna och avbrott på teleledningar m.m. I bland visar det sig att ledningar och master är helt förstörda så att det inte längre handlar om reparation utan om nybyggnation. På grund av omfattningen av reparationer och nybyggnationer har läget blivit ansträngt när det gäller material och reservdelar. 6 Ett intensivt reparationsarbete, som bygger på samarbete, pågår Ett intensivt reparationsarbete av telekommunikationerna pågår. I det arbetet samarbetar operatörerna med varandra, länsstyrelser, kommuner, räddningstjänsten, militären, hemvärnet, elbolag, väghållare, markägare, leverantörer, SOS Alarm m.fl. Flera operatörer betonar vikten av samordning på regional och lokal nivå. Som ett gott exempel anges de krisledningsmöten och kontakter som länsstyrelserna i Kronoberg och Jönköping anordnar vilket möjliggjort prioriteringar som lett till effektivare resursutnyttjande. Operatörerna har tyvärr haft en del incidenter och tillbud i reparationsarbetet då många moment är riskfyllda för personalen. 7 Hur går det med röjning av nedfallna träd? Det finns en stor mängd nedfallna träd över vägar m.m. Dessa måste röjas för att man ska kunna komma fram. Operatörerna har behov av att komma fram till sin teleutrustning som t.ex. stationer, master och ledningar. Detta för att reparera utrustningen och om elen är borta koppla in och underhålla reservel. En fråga är vem som får röja och ta bort nedfallna träd m.m. I de flesta fall har operatörerna kontaktat väghållaren för röjning. Det finns ibland olika åsikter mellan operatören, väghållaren och markägaren om vem som ska röja och när röjning ska ske, särskilt för mindre vägar. Samarbete sker för att lösa röjningen och hjälp tas också av samhällets funktioner för räddningstjänst m.m. Det finns operatörer som fortfarande har problem att nå fram till sina telestationer och ledningsnät, främst i Kronobergs län. 4

5 8 Telekommunikationerna fungerar till stor del genom reservel vilket innebär ökad sårbarhet för nya störningar Telekommunikationer, både fast telefoni och mobilnäten, är beroende av el för att fungera. I områden där elförsörjningen inte fungerar prioriterar operatörerna att säkra elförsörjningen genom att få igång reservelaggregat. När telekommunikationer försörjs med reservel innebär det ökade underhållsinsatser i form av regelbunden service med påfyllning av bränsle, byte av olja m.m. Flera operatörer har brist på reservelaggregat. Förutom att det kräver resurser att underhålla reservelaggregat ger det också sårbarhet för nya störningar av telefonin. Den ordinarie elförsörjningen kommer successivt tillbaka i många områden och då får operatörerna förflytta reservelaggregaten till områden som saknar el. För att arbetet med reservelen ska bli effektivt men också för att stödja kommunikation åt elbolagens reparationspersonal är prognoser från elbolagen om när elen kommer tillbaks av central betydelse, vilket också efterfrågas av flera operatörer. 9 Hur informerar operatörerna sina kunder? Operatörerna ger information till sina kunder genom kundtjänsterna. Flera operatörer ger information genom sina hemsidor på Internet. TeliaSonera AB har satt in extra med personal i sina kundtjänster för att kunna ta emot felanmälningar och meddelat att de avser att förbättra information på sin hemsida med bedömningar när telefonin kommer att fungera. 10 Hur fungerar förmedling av nödsamtal? Nödnumret 112 är det gemensamma telefonnummer som ska användas när man är i akut behov av samhällets hjälpresurser. En operatör är skyldig att medverka till att nödsamtal utan avbrott kan förmedlas. Operatörerna samarbetar vid förmedling av nödsamtal så att samtalen kopplas mellan de olika operatörernas nät för att uppnå så god täckning som möjligt. Det verkar som om nödsamtalsfunktion i näten, i stort, har inneburit att samtalen förmedlats. Det har uttryckts att som enskild operatör kan det vara svårt att veta om samtalet har gått fram. Det största problemet är att många av dem som vill ringa nödsamtal inte har tillgång till fungerande telefoni i slutkundsledet. När det inte går att ringa nödsamtal är det kommunens ansvar att ordna så att medborgarna kan nå samhällets hjälpresurser. Lokalradion har därför gått ut med information om vart man ska vända sig i nödsituationer. Ofta har brandkåren placeras ut i områdena för att vara lätt nåbara för alla. 5

6 SOS Alarm Sverige AB, som tar emot nödsamtal, uppger att belastningen har varit hög vilket medfört vissa problem att komma fram under kortare perioder. 11 Vad gör PTS? PTS följer utvecklingen under de nu pågående extremt stora störningarna. Det redovisar PTS i dagliga lägesrapporter. Dessa lämnar PTS till Krisberedskapsmyndigheten och när det finns behov informerar PTS Regeringskansliet. PTS informerar allmänheten om läget genom PTS hemsida på Internet. Informationen om läget samlar PTS in genom kontakter med de större operatörerna. PTS har även kontakter med andra myndigheter, organisationer och företag. Dessutom bevakar PTS massmedia. PTS har kontakt med länsstyrelser. Ett exempel är att PTS har haft flera kontakter med länsstyrelsen i Kronobergs län och operatörerna som tillsammans har utvecklat ett gott samarbete så att samtal från och till reparationspersonalen kan förmedlas mellan de olika operatörernas nät för att uppnå god täckning. I Kronobergs län har också en mobil satellitbasstation anskaffats men problem finns med att få den att fungera. Radiolänk byggs med hjälp av militären för att förbättra telefonitäckningen. PTS är en central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, inom området elektronisk kommunikation. Detta innebär att PTS arbetar på många sätt med driftavbrott i elektroniska kommunikationer. PTS uppgift är främst att skapa förutsättningar, i förebyggande syfte, för att operatörerna ska kunna hantera driftavbrott på bästa sätt. När driftavbrott har inträffat har PTS möjlighet att i efterhand studera avbrott för att vinna erfarenheter och genom tillsyn granska hur operatörerna har hanterat situationen. 6