Informationsbrist vid elavbrott

Transkript

1 Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten, Sverige

2 Jag kommer att prata om: Svenska förutsättningar för trygg elförsörjning Stormarna Gudrun och Per ur ett kommunikationsperspektiv Vad hände? Vad har förändrats? Slutsatser och fortsatt arbete Hur kan samhället lindra konsekvenser av framtida el- och värmeavbrott? Hur hanterar vi kommunikationsutmaningarna?

3 Fråga gärna om något är oklart!

4 I en annan del av Sverige

5

6 Fakta om Sveriges krishantering Grundprinciper inom krishantering Ansvarsprincipen Närhetsprincipen Likhetsprincipen Geografiskt områdesansvar Sektorsansvar Vilka gör vad? Elanvändare Elnätbolag, oljebolag, fjärrvärmebolag Energimyndigheten Energimarknadsinspektionen Svenska kraftnät Elsäkerhetsverket Kommuner Länsstyrelser Svensk energi MSB

7 Branschens elsamverkan vid storstörning Strategisk, taktisk och operativ samverkan vid störningar i elförsörjningen 7 geografiska elsamverkansområden Frivillig överenskommelse - Alla är med Ett samtal! och samverkan är igång Fastställda priser och villkor Utsedda ledningsgrupper i varje område Nätverk med regelbundna träffar Regelbundna övningar Verktyg för intern och extern information

8 Stormen Gudrun i januari miljoner m 3 skog fälldes Dödsfall i storm och efterarbete Störde främst eldistributionen strömlösa kunder Längsta avbrott 45 dygn km ledningsnät skadat 9 % krävde total nybyggnation Omfattande konsekvenser Kritik mot krishanteringen All värme är elvärme

9 Vad upplevdes som värst? Mat, värme, vatten Kommunal service Hög andel landsbygdsbefolkning och företag Omättliga informationsbehov Kommunikationsproblem upplevdes som värre än elavbrotten

10 Kommunikationsutmaningar på tvärsen och bredden i samhället! Det är någon annans ansvar Hjälp MIG! När får jag elen tillbaka? Vad ska jag förbereda mig för? Bristande kommunikationsförbindelse mellan ledningscentral och reparatörer i fält I skuggan av Tsunamin i Asien: Sen reaktion. Bortglömda? Offentlig krishantering (kommun) och elnätbolag saknar upparbetad kontakt Vad är mest prioriterat? När kommer elen tillbaka? Vi finns i 50 kommuner och kan inte prata med alla! Vilka elnätsbolag finns i vår kommun - och vad gör dom?

11 Gudrun omskakande upplevelse gav många förändringar! Omfattande arbete att analysera vad som inträffade Juridiska, tekniska och organisatoriska förändringar, bla: Ändrad ellag Förbättrade avbrottsprognoser och utvecklad störningsinformation från elnätsbolag Utvecklad information/samverkan före och under elavbrott Utökade och förändrade investeringsprogram större andel ledningar i mark Utvecklad storstörningssamverkan inom branschen (inklusive utländska systerbolag) Rakel till elnätsbolagen Målgruppsanpassad information: Hjälp till självhjälp

12 Hårdare krav på elnätföretagen synliggör användares ansvar Ändrad ellag från 1 januari 2006 Ersättning vid långa elavbrott över 12 timmar Underlag för att åtgärda brister i elnätet m.m. Risk- och sårbarhetsanalys och åtgärdsplan Rapportering om elavbrott Information till elanvändare Möjlighet för elnätföretag producera el i stationära reservelverk Funktionskrav från 1 januari 2011: elavbrott inte längre än 24 timmar!

13 Några branscherfarenheter och åtgärder efter Gudrun Elsamverkan rätt tänkt och fungerade fortsatt utveckling Säker kommunikation var en bristvara fick möjlighet att använda nationellt kommunikationssystem RAKEL Branschen intensifierade eget arbete inom bla samverkan, investeringar, information till kunder och myndigheter Vägröjning var en bromskloss Många regionnätsledningar var inte trädsäkra trots branschrekommendation Isolerad luftledning är bra när enstaka träd faller men vad gör man om hela skogen faller?

14 En ny storm - Per januari 2007 Gudruns lillebror Omfattande skador på skogen Störde eldistributionen strömlösa kunder Avbrott upp till 10 dygn Följderna av elavbrottet blev de vanliga Jämförelse av vindarna (Gudrun / Per). Högsta byvind i meter per sekund vid respektive station. Källa: SMHI faktablad nr 33, Januaristormen 2007.

15 Elnätföretagens arbete var effektivare efter Per Erfarenheter från Gudrun kom till nytta Samverkansområden som förväntades bli berörda inledde samverkan 1 2 dagar innan stormen drog in Större personalstyrka i beredskap Reparationsarbete i full skala påbörjades 1 2 dygn tidigare än efter Gudrun Tidsvinsten bedöms av branschen till uppemot två dygn

16 med bättre information och samverkan Information till elkunder och andra intressenter bättre Ibland viktigare att informera än att reparera Elnätföretag etablerade snabbt informationskontor Elnätföretag hade förbättrat sina webbplatser Kontaktnätverk fanns Behovet av samverkan väl känd och utvecklad mellan olika elnätföretag myndigheter andra sektorer

17 Privatpersoners hantering av stormen Per 2 av 3 hade inte vidtagit krishanteringsåtgärder Bristen på telekommunikationer och vatten var svårare att hantera än bristen på el Lokalradion var det vanligaste informationskällan om elavbrottets omfattning

18 Elkunder ofta inte beredda på att avbrott kan inträffa Elanvändare känner inte till sitt eget ansvar 1 av 10 hushåll anser sig ansvara för skador och olägenheter som konsekvens av el- eller värmeavbrott De flesta anser att det är el- eller värmeleverantörens, kommunens eller någon myndighets ansvar Låg mental och praktisk beredskap att hantera konsekvenser av avbrott Viktigt öka medvetenhet om användares egen roll i krishanteringen Energimyndigheten har konkreta råd och tips och sprider kunskap om ansvar och roller

19 Råd och tips förebygg och lindra konsekvenser av avbrott Boende i villa och lägenhet, användare av reservelverk, vårdpersonal, fastighetsägare, kommuner mfl Samlade i referenspärm som spridits till lokala vidareförmedlare Media lokalt och nationellt Kommuner Länsstyrelser Frivilligorganisationer mfl

20 Kommunen har en viktig roll bör tänka efter före! Vilka användare drabbas mest vid avbrott? Andel el-oberoende uppvärmning vid avbrott (tex kakelugn, kamin)? Hur snabbt kyls byggnadsbestånd ut vid avbrott? När blir problem akuta? Hur många kan behöva evakueras? Klarar kommunens värmestugor akuta behov? Kan behov lösas med reservelverk eller andra lösningar - vems ansvar är det? Planera för krånglig logistik vid drivmedelsförsörjning av många utspridda reservkraftverk Se över information kring el- och värmeavbrott till boende och verksamma i kommunen Informationsutbyte med elnätsbolag

21 Svensk krishantering fungerade ganska bra efter Per, men Kunskapen finns hos personer - inte i organisationer Få dokumenterar och sprider kunskap vidare Kunskap om praktisk och effektiv krishantering riskerar gå förlorad Fler bör analysera Vad fungerade? Vad kan bli bättre? Kostnader? Nya arbetsmodeller?

22 Styrel utveckling av samhällets krishantering vid effektbrist Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer innebär att verksamheter som är viktiga för samhället ska prioriteras så att de så långt möjligt får el vid elbrist... att oprioriterade elanvändare kan frånkopplas Planering i förväg. Samarbete mellan lokala elnätsbolag, kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter Ökar kunskap om sakförhållanden och varandra, skapar kontaktytor 30

23 Mer information