Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen

Transkript

1 Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen Mätningar och resultat Amritpal Singh amrit@viscando.com Bättre beslut genom bättre information! VISCANDOs affärsidé är att förse trafikmarknaden med avancerade sensorprodukter och tjänster för trafikmätningar och trafiksäkerhet. Genom en unik teknologi och kompetens utför Viscando mätningar som ger en detaljerad förståelse för trafikplatsen. En förståelse som hjälper våra kunder att fatta bättre beslut vid planering, prioritering och uppföljning av investeringar i infrastruktur. Beslut som därför sparar pengar, ger nöjdare trafikanter och ett lärande i verksamheten. Adress:, Regnbågsgatan 3, Göteborg Telefon: info@viscando.com sales@viscando.com

2 Innehåll Revisioner Sammanfattning Inledning Mätplatser Tid och förhållanden vid mätningar Genomförande Vid mätplatsen Resultat Översikt Fågeldammen Detektionszoner och spår efter trafikanter Nettoflöde Nyttjandegrad av trafikplatsen Medelhastigheter i området Några slutsatser om trafiken vid Fågeldammen Plikta Detektionszoner och spår efter trafikanter Nettoflöde Nyttjandegrad av trafikplatsen Medelhastigheter Några slutsatser om trafiken vid Plikta Fågelhuset Detektionszoner och spår efter trafikanter Nettoflöde Nyttjandegrad av trafikplatsen Medelhastigheter Några slutsatser om trafiken vid Fågelhuset Referenser Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 1

3 REVISIONER Revision Date Comment Initial release Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 1

4 1 SAMMANFATTNING Viscando har på uppdrag av Göteborgs park och naturförvaltning utfört trafikmätningar vid tre platser i Slottsskogen, Fågeldammen, vid lekplatsen Plikta och vid Fågelhuset. Viscando OTUS 3D användes som mätutrustning. Systemet monterades på korgen till en skylift. Tid från ankomst till mätningarna var igång var ca 15 minuter. Analysen som presenteras i den här rapporten gjordes i efterhand hos Viscando. För varje mätplats valde vi bland annat att kolla hur många fotgängare och cyklister som har rört sig in mot korsningen. Utifrån uppmätta passager räknar vi också ut ett genomsnittligt flöde per timme under respektive mätperiod. Tabell 1 nedan visar ett sammandrag av mätresultaten. Mätplats Plikta 21/5, 14:00 18:00 Fågeldammen 24/6, 15:00 18:00 Fågelhuset 27/6, 15:30 18:00 Fotgängare Cyklister TOTALT Objekt per timme Väder Soligt Omväxlande, soligt och regnigt Omväxlande, soligt och åska TABELL 1. TABELLEN VISAR EN SAMMANSTÄLLNING AV PASSAGERNA IN MOT RESPEKTIVE KORSNING VID DE TRE MÄTPLATSERNA. Utöver räkning av passager har vi också analyserat varje plats med avseende på: nettoflöden, nyttjandegrad samt hastighetsfördelning i området. De viktigaste slutsatserna från mätningen summeras nedan: 1. Fågeldammen och Plikta har dubbelt så hög genomströmning jämfört med Fågelhuset. Vid Fågeldammen är cyklar dominerande medan vid Plikta är det fotgängarna som utgör majoriteten. 2. Både cyklister och fotgängare håller en högre medelhastighet vid Fågeldammen än vid de två andra platserna. 3. Vid Fågelhuset finns ett tydligt cykelstråk där medelhastigheten är högre i ena riktningen än den andra. Det skulle kunna bero på relativt många fotgängare som befinner sig kring kiosken på den långsamma sidan. 4. Cyklister håller sig som väntat på de asfalterade vägarna. 5. Där det finns trottoarer, vid Plikta och Fågelhuset, tenderar fotgängarna att faktiskt använda dessa. När dessa saknas, Fågeldammen, tenderar fotgängarna att röra sig överallt. 6. Huruvida fotgängare och cyklister hamnar i konfliktsituationer, särskilt vid Fågeldammen, har dock inte studerats närmare i nuläget. En kompletterande analys är möjlig utifrån insamlad data. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 2

5 2 INLEDNING 2.1 MÄTPLATSER Göteborgs natur och parkförvaltning angav fem potentiella mätplatser i Slottsskogen, se Ref. [1], varav tre skulle väljas av Viscando för faktiska mätningar. Utifrån siktförhållanden och parkering av skylift valdes följande tre mätplatser: 1. Korsning vid lekplatsen Plikta (kallas Plikta i rapporten nedan), se Figur Korsning vid Fågeldammen i närheten av Linnéplatsen (kallas Fågeldammen), se Figur Korsning vid Fågelhuset, se Figur 3. FIGUR 1. MÄTPLATSEN VID LEKPLATSEN PLIKTA. DEN ORANGEA REKTANGELN VISAR UNGEFÄRLIG PLACERING AV SKYLIFT MED MÄTSYSTEMET. FIGUR 2. MÄTPLATSEN VID FÅGELDAMMEN. DEN ORANGEA REKTANGELN VISAR UNGEFÄRLIG PLACERING AV SKYLIFT MED MÄTSYSTEMET. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 3

6 FIGUR 3. MÄTPLATSEN VID FÅGELHUSET. DEN ORANGEA REKTANGELN VISAR UNGEFÄRLIG PLACERING AV SKYLIFT MED MÄTSYSTEMET. 2.2 TID OCH FÖRHÅLLANDEN VID MÄTNINGAR Mätningar vid respektive plats skedde enligt Mätplats Datum Tid Väder Plikta :00 18:00 Soligt Fågeldammen :00 18:00 Växlande mellan soligt och regnigt Fågelhuset :30 18:00 Växlande, soligt och åska TABELL 2. DATUM, TIDSINTERVALL OCH VÄDERFÖRHÅLLANDEN VID MÄTNINGARNA 3 GENOMFÖRANDE 3.1 VID MÄTPLATSEN Mätningarna utfördes med mätsystemet Viscando OTUS 3D. Systemet består av två kameror som samverkar för att förstå mätscenen i tre dimensioner. Principen är densamma som människors och rovdjurs synsystem. För varje mätplats gjordes följande: 1. OTUS 3D Systemet monterades på korgen till en inhyrd skylift. 2. Korgen hissades upp till lämplig höjd och kamerorna riktades in för bästa möjliga yttäckning av mätplatsen. 3. Video spelades in med personal närvarande under hela mätningen (därmed behövs inga kameratillstånd) 4. Analys av data gjordes på Viscandos kontor. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 4

7 FIGUR 4. BILDERNA OVAN VISAR HUR MÄTNINGARNA UTFÖRDES. DEN NEDRE HÖGRA BILDEN VISAR UNGEFÄR SIKTEN FRÅN KORGEN ÖVER MÄTPLATSEN (PLIKTA). NOTERA ATT DET ÄR HELT OMÖJLIGT ATT KÄNNA IGEN PERSONENERNA I BILDEN. 4 RESULTAT I de följande delavsnitten presenteras resultatet för de tre mätplatserna. I avsnitt 4.1 ger vi en kort översiktlig tabell över passager genom alla tre platserna. Därefter presenterar vi detaljerade resultat per mätplats med en kort diskussion om vad resultaten indikerar. Vid presentationen av resultaten för Fågeldammen ges en ganska utförlig beskrivning av tabeller och grafer. För de andra två platserna är analysen gjord på exakt samma sätt och beskrivs därför mer kortfattat. 4.1 ÖVERSIKT För varje mätplats valde vi att kolla hur många fotgängare och cyklister som har rört sig in mot korsningen. Utifrån uppmätta passager räknar vi också ut ett genomsnittligt flöde per timme under respektive mätperiod. Mätplats Plikta 21/5, 14:00 18:00 Fågeldammen 24/6, 15:00 18:00 Fågelhuset 27/6, 15:30 18:00 Fotgängare Cyklister TOTALT Objekt per timme Väder Soligt Omväxlande, soligt och regnigt Omväxlande, soligt och åska TABELL 3. TABELLEN VISAR EN SAMMANSTÄLLNING AV PASSAGERNA IN MOT RESPEKTIVE KORSNING VID DE TRE MÄTPLATSERNA. Vi ser från Tabell 3: Plikta och Fågeldammen uppvisar ungefär samma trafikintensitet. Skillnaden är att vid Plikta dominerar fotgängare medan vid Fågeldammen är det jämnare fördelning mellan cyklister och gående (med viss övervikt för cyklister). Vädret var dock något sämre vid Fågeldammenmätningar. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 5

8 Fågelhuset har, i jämförelse med de två andra platserna, ungefär halva trafikintensiteten. Även här kan dock inte vädrets inverkan uteslutas. En närmare analys i de följande avsnitten visar i mer detalj hur flöden genom områdena fungerar samt hur trafikutrymmet nyttjas av fotgängare och cyklister. 4.2 FÅGELDAMMEN Mätningarna vid Fågeldammen ägde rum 24/ mellan 15:00 och 18:00. Vädret var soligt vid början av mätningarna men var växlade därefter flera gånger mellan soligt och relativt kraftiga regnskurar DETEKTIONSZONER OCH SPÅR EFTER TRAFIKANTER För att få en första förståelse för mätplatsen kan vi visualisera alla spår efter cyklister (blått) och fotgängare (rött) i en bild över mätområdet. Figur 5 nedan visar spåren. Den här typen av bild ger oss en möjlighet att anpassa analysen efter hur trafiken faktiskt är genom mätplatsen. Till exempel ser vi att det är värt att mäta intensiteten på den lilla grusstigen separat. Upptill vänster ser vi också att det sker en hel del passager tvärs den stora vägen (från stigen nedanför Naturhistoriska). FIGUR 5. BILDEN OVAN VISAR ALLA SPÅR EFTER FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER VID FÅGELDAMMEN. UTIFRÅN UPPDRAGSGIVARENS ÖNSKEMÅL SAMT VAD VI KAN SE I DATA, DEFINERADES FEM DETEKTIONSLINJER. DETEKTIONSLINJERNA ÄR VALDA SÅ ATT FÖR ALLA LINJER RÄKNAS PASSAGER IN MOT KORSNINGEN SOM POSITIVRIKTNING (INDIKERAS AV KORTA LINJESTUMPAR PÅ VARJE DETEKTIONSLINJE). Resultaten av alla passager över detektionslinjerna är sammanställd i tabellen nedan. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 6

9 TABELL 4. SAMMANSTÄLLNING AV ALLA PASSAGER IN MOT KORSNINGEN VID FÅGELDAMMEN. NOTERA DET HÖGA FLÖDET MOT KORSNINGEN FRÅN LINNÉPLATSEN. VÄRT ATT NOTERA ÄR OCKSÅ ATT DEN LILLA GRUSSTIGEN ÄR UNGEFÄR LIKA NYTJAD SOM DEN ASFALTERADE VÄGEN MOT FÅGELDAMMEN. OBSERVERA ATT DEN FÖRSTA MÄTPUNKTEN INTE ÄR EN FULLSTÄNDIG HALVTIMME, DÄRAV DET LÅGA FLÖDET NETTOFLÖDE Vi kan åskådliggöra informationen i Tabell 4 i form av grafer för att enklare se hur flödet av fotgängare och cyklister är över tid, se Figur 6. FIGUR 6. FLÖDE AV FOTGÄNGARE (VÄNSTER) OCH CYKLISTER (HÖGER) IN MOT KORSNINGEN ÖVER DE OLIKA DETEKTIONSLINJERNA. I BÄGGE FALLEN ÄR DET TYDLIGT ATT DET STORA FLÖDET KOMMER FRÅN LINNÉPLATSEN. OBSERVERA ATT DEN FÖRSTA MÄTPUNKTEN INTE ÄR EN FULLSTÄNDIG HALVTIMME, DÄRAV DET LÅGA FLÖDET. För varje detektionslinje i Figur 5 kan vi också automatiskt ta fram hur många som passerar ut från korsningen. Genom att kolla på differensen mellan IN och UT över respektive linje får vi ett nettoflöde in mot korsningen, se Figur 7. De här graferna ger oss en större förståelse för hur trafikplatsen fungerar. Vi ser tydligt att cyklisterna kommer primärt från Linnéplatsen och försvinner söderut. Vi ser också att nettoflöden från de övriga riktningarna är nära noll för cyklisterna. Även för fotgängarna finns en tendens att folk från Linnéplatsen går söderut. Vi ser dock att för fotgängarna är alla nettoflöden relativt låga, d.v.s. folk kommer och går i alla möjliga riktningar. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 7

10 FIGUR 7. NETTOFLÖDE IN MOT KORSNINGEN VID FÅGELDAMMEN FRÅN RESPEKTIVE MÄTLINJE. KORRELATIONEN MELLAN LINNÉPLATSEN OCH SÖDERUT ÄR MYCKET TYDLIG FÖR CYKLISTER MEN INTE FULLT LIKA PÅTAGLIG FÖR FOTGÄNGARE NYTTJANDEGRAD AV TRAFIKPLATSEN Utifrån den detaljerade data som OTUS 3D registrerar kan vi extrahera ytterligare information om trafikplatsen. Från Figur 8 ser vi att beläggningsgraden för fotgängarna är relativt jämnt över vägen. Vi ser också att den lilla grusstigen faktiskt nyttjas ganska väl och att en hel del fotgängare uppehåller sig på gräsmattan. Beläggningsgraden är här definierad så att många och långsamma objekt i ett område ger högre beläggningsgrad. Figur 9 visar som väntat att cyklister nästan uteslutande befinner sig på den asfalterade delen av området. Den ökande beläggningsgraden vid korsningen beror troligen på lägre hastigheter (se nästa avsnitt). Vi ser också här att de flesta cyklisterna rör sig på vägen Linnéplatsen söderut. En mindre andel rör sig mellan Linnéplatsen och Plikta. Däremot är det väldigt få cyklister som rör sig längs Plikta - söderut. Genom en mer detaljerad analys skulle man än tydligare kunna se hur trafikanter från en viss riktning sprider sig genom området. FIGUR 8. NORMALISERAD BELÄGGNINSGRAD I PROCENT PER KVADRATMETER FÖR FOTGÄNGARE. TOTALA BELÄGGNINGSGRADEN FÖR OMRÅDET ÄR 100 %. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 8

11 FIGUR 9. NORMALISERAD BELÄGGNINGSGRAD I PROCENT PER KVADRATMETER FÖR CYKLISTER. TOTALA BELÄGGNINGSGRADEN FÖR OMRÅDET ÄR 100 % MEDELHASTIGHETER I OMRÅDET Som ett komplement till beläggningsgraden i föregående avsnitt är det värt att studera medelhastigheten för trafikanterna, se Figur 9 och Figur 10. Sett för hela området är medelhastigheten: Fotgängares medelhastighet i området: 1,52 meter/sekund Cyklisters medelhastighet i området: 4,2 meter/sekund Figur 9 visar att fotgängares hastighet är relativt konstant i hela området medan cyklisters hastighet varierar en del. I nedre högra hörnet ser vi relativt höga medelhastigheter som vi tror beror på backen från Plikta hållet och ner mot korsningen. Vi ser också den tidigare nämnda inbromsningen som sker för cyklister från Linnéplatsen när de närmar sig korsningen och sen fortsätter söderut. FIGUR 10. MEDELHASTIGHET I METER/SEKUND FÖR FOTGÄNGARE VID FÅGELDAMMEN. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 9

12 FIGUR 11. MEDELHASTIGHET I METER/SEKUND FÖR CYKLISTER VID FÅGELDAMMEN NÅGRA SLUTSATSER OM TRAFIKEN VID FÅGELDAMMEN Utifrån analysen ovan kan man dra följande slutsatser om trafiken vid Fågeldammen: Det är fler cyklister än fotgängare som passerar området Cyklister håller sig till de asfalterade ytorna Fotgängarna rör sig i hela området. I och med deras närvaro i de asfalterade delarna kan det misstänkas att fotgängarna utgör framkomlighets problem för cyklister (och tvärtom). För att kvantifiera framkomlighetsproblemen fordras ytterligare analys av (existerande) data och ligger utanför nuvarande uppdrag. Det tycks finnas en tydlig tendens till att cyklister bromsar in när de närmar sig korsningen mot Plikta. I princip alla cyklister, vid den här tiden på dygnet, kommer från Linnéplatsen hållet och åker söderut, förmodligen arbetspendling. Väldigt få cyklister åker mellan Plikta och söderut. 4.3 PLIKTA Mätningarna vid lekplatsen Plikta ägde rum den 21/ mellan 14:00 och 18:00. Vädret var konstant soligt med hög temperatur DETEKTIONSZONER OCH SPÅR EFTER TRAFIKANTER Figur 12 visar spåren efter fotgängare och cyklister vid korsningen i närheten av lekplatsen Plikta. Redan här kan man se att vid den här platsen nyttjar fotgängarna trottoaren i hygglig omfattning även om många fotgängare också går på vägbanan. Cyklister håller sig även här primärt på vägbanan. Figuren visar också de detektionslinjer och deras namn i den följande analysen. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 10

13 FIGUR 12. BILDEN OVAN VISAR ALLA SPÅR EFTER FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER VID PLIKTA. UTIFRÅN UPPDRAGSGIVARENS ÖNSKEMÅL SAMT VAD VI KAN SE I DATA, DEFINERADES FYRA DETEKTIONSLINJER. DETEKTIONSLINJERNA ÄR VALDA SÅ ATT FÖR ALLA LINJER RÄKNAS PASSAGER IN MOT KORSNINGEN SOM POSITIVRIKTNING (INDIKERAS AV KORTA LINJESTUMPAR PÅ VARJE DETEKTIONSLINJE) TABELL 5. SAMMANSTÄLLNING AV ALLA PASSAGER IN MOT KORSNINGEN VID PLIKTA. FÖR BÅDE FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER BIDRAR DE TRE STÖRRE VÄGARNA MED UNGEFÄR LIKA MÅNGA TRAFIKANTER NETTOFLÖDE Figur 13 visar flödet in mot korsningen över de olika detektionslinjerna. För både fotgängare och cyklister är de tre större vägarna in mot korsningen ungefär lika viktiga medan den lilla avstickaren bidrar med relativt få fotgängare och än färre cyklister in mot korsningen. För cyklister ser vi en tydlig trend till ökande trafik med en topp kring 17:00. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 11

14 FIGUR 13. FLÖDE AV FOTGÄNGARE (VÄNSTER) OCH CYKLISTER (HÖGER) IN MOT KORSNINGEN VID PLIKTA ÖVER DE OLIKA DETEKTIONSLINJERNA. OBSERVERA ATT DEN FÖRSTA OCH SISTA MÄTPUNKTEN INTE ÄR EN FULLSTÄNDIG HALVTIMME, DÄRAV DET LÅGA FLÖDET. Grafer över nettoflödena över de olika detektionszonerna visas i Figur 14. För fotgängare ser vi framförallt en underlig pulserande effekt där många går ut mot Vegagatan. Vad detta beror på är svårt att säga utan vidare undersökning. Korrelerar det med eventuella avgångstider för kollektivtrafik eller är det en ren tillfällighet (t.ex. på vald aggregeringsintervall)? I övrigt ser det ut som att vid mättillfället verkar många komma från lekplatsen in mot korsningen för att därefter främst gå ut vid Vegagatan men även mot andra håll i parken. De flesta cyklisterna kommer från Plikta-hållet med ett visst positivt bidrag från Fågeldammen. Uppenbarligen försvinner den stora majoriteten av cyklisterna ut mot Vegagatan. FIGUR 14. NETTOFLÖDE IN MOT KORSNINGEN VID PLIKTA FRÅN RESPEKTIVE MÄTLINJE NYTTJANDEGRAD AV TRAFIKPLATSEN Från grafer över beläggningsgrad i Figur 15 ser vi att: Fotgängarna håller sig i stor grad på trottoarerna. Dock är det ändå avsevärt många som går mitt i korsningen, där en viss utrinningseffekt från avstickaren kan skönjas. Cyklisterna tycks föredra att cykla nära trottoarerna, särskilt de som rör sig mellan Vegagatan och Plikta. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 12

15 FIGUR 15. BELÄGGNINGSGRAD FÖR FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER VID PLIKTA. Här är det också värt att nämna de relativt många Segway-åkare som rör sig i området. De kommer oftast från Plikta-hållet och kommer och stannar för en vattenpaus vid papperskorgarna (vänstra delen i bilderna). För mätsystemet ställer det till vissa problem: så länge Segwayen rör på sig tolkar mätsystemet det som en cykel. Sen går åkarna av och promenerar runt vid papperskorgarna och då uppstår fotgängare från intet. En in zoomning av spåren efter Segway-åkarna visas i Figur 16. Tyvärr händer det då också att det ibland ser ut som att det finns cyklar på gräsmattan när det i själva verket är Segway (som cykel) inte hinner uppfattas som fotgängare av systemet. FIGUR 16. EN IN ZOOMNING AV SPÅREN VID PAPPERSKORGARNA DÄR SEGWAY-ÅKARE OFTA STANNAR FÖR EN VATTENPAUS. NOTERA ATT BILDEN ÄR ROTERAD 90 GRADER ÅT HÖGER JÄMFÖRT MED ÖVRIGA BILDER MEDELHASTIGHETER Medelhastigheter för fotgängarna och cyklisterna visas i Figur 17. Sett till hela området är medelhastigheterna för trafikanterna: Fotgängare: 1,2 meter/sekund Cyklister: 4 meter/sekund Både fotgängare och cyklister rör sig något långsammare här vid Plikta, jämfört med medelhastigheterna vid Fågeldammen. Vi noterar också en lägre medelhastighet för cyklister i högra delen av bilden (mot Plikta). Hur mycket av hastighetssänkningen beror på ett svag motlut respektive fotgängare som upplevs vara i vägen behöver mer analys av data. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 13

16 FIGUR 17. MEDELHASTIGHETER FÖR FOTGÄNGARE (VÄNSTER) OCH CYKLISTER (HÖGER) VID PLIKTA NÅGRA SLUTSATSER OM TRAFIKEN VID PLIKTA Några korta slutsatser om trafiken vid Plikta: Ungefär dubbelt så många fotgängare jämfört med antalet cyklister Både fotgängare och cyklister rör sig något långsammare än vid Fågeldammen Cyklister uppvisar en lägre hastighet i närheten av detektionszonen mot Plikta än vid motsvarande utgångar mot Fågeldammen och Vegagatan. Fotgängarna föredrar att gå på trottoarerna men ändå många som rör sig på vägen, åt alla möjliga håll Segway-åkare kommer emellanåt i grupp. Tolkas först som cyklist sen som fotgängare när de saktar ner och tar en paus vid papperskorgarna. 4.4 FÅGELHUSET Mätningarna vid Fågelhuset ägde rum den 27/ mellan klockan 15:30 och 18:00. Vädret växlade mellan soligt och åskskurar. Jämfört med både Fågeldammen och Plikta var siktförhållandena något sämre här vid Fågelhuset då en del grenar från de större träden delvis var i vägen DETEKTIONSZONER OCH SPÅR EFTER TRAFIKANTER Spåren efter trafikanterna, Figur 18, visar att fotgängarna uppehåller sig på trottoarerna samt vid kiosken. Tabell 6 visar att de allra flesta cyklar kommer in mot korsningen över Linje 2, bidraget från den här linjen är ca 20 % större än sammanlagt från de andra riktningarna. Redan från spåren ser vi det tydliga flödet av cyklister mellan Linje 2 och Linje 4. Ett ganska tydligt korsningsmönster verkar finnas mitt i korsningen. För fotgängarflödet in mot korsningen bidrar Linje 2, 3 och 4, med ett visst övertag för Linje 2. Det är också intressant att notera att deras bidrag över tiden uppvisar samma tendens. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 14

17 FIGUR 18. SPÅREN EFTER FOTGÄNGARE (RÖTT) OCH CYKLISTER (BLÅTT) VID FÅGELHUSET. DETEKTIONSLINJERNA ÄR DEFINIERADE SÅ ATT PASSAGER IN MOT KORSNINGEN RÄKNAS SOM POSITIV RIKTNING. TABELL 6. SAMMANSTÄLLNING AV PASSAGER AV CYKLISTER OCH FOTGÄNGARE ÖVER DE FYRA DETEKTIONSLINJERNA VID FÅGELHUSET. NOTERA ATT FÖRSA OCH SISTA TIDSINTERVALLERNA INTE ÄR EN HEL HALVTIMME NETTOFLÖDE FIGUR 19. GRAFERNA ÅSKÅDLIGGÖR SIFFRORNA I TABELL 6 OCH VISAR FLÖDET IN MOT KORSNINGEN ÖVER DE OLIKA LINJERNA. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 15

18 På motsvarande sätt som tidigare visar Figur 20 nettoflöden in mot korsningen över de olika detektionslinjerna. FIGUR 20. NETTOFLÖDET ÖVER DE OLIKA DETEKTIONZONERNA FÖR FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER VID FÅGELHUSET NYTTJANDEGRAD AV TRAFIKPLATSEN Figur 21 visar hur korsningen vid Fågelhuset disponeras av fotgängare och cyklister. Skälet till att beläggningsgraden för fotgängare ser så speciellt ut är att folk uppehåller sig väldigt länge vid kiosken. Med vår definition av beläggningsgrad tar det helt överhanden och resten av området ser tomt ut. För cyklister ser vi tydligt en högre beläggningsgrad mitt i fyrvägskorsningen som kommer sig av lägre medelhastighet där, se vidare i nästa avsnitt. De cyklister som svänger i korsningen ser ut att göra det nära trottoarerna, därav det diamantformade mönstret. FIGUR 21. BELÄGGNINGSGRAD FÖR FOTGÄNGARE (VÄNSTER) OCH CYKLISTER (HÖGER) VID FÅGELHUSET MEDELHASTIGHETER Figur 22 visar medelhastigheten för fotgängare och cyklister. Återigen har fotgängarna väldigt likformig hastighet i olika delar av platsen. Cyklisternas hastighetsfördelning däremot uppvisar intressant mönster: Högertrafiken från Linje 2 till Linje 4 är väldigt tydlig och här håller cyklisterna en högre medelhastighet. Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 16

19 Skälet till att cyklisterna i andra riktningen cyklar långsammare kan ha att göra med fotgängare som befinner sig i närheten av kiosken. En viss inbromsning sker mot mitten av korsningen Diamantformat mönster syns här också då cyklisterna svänger i korsningen nära trottoarerna. FIGUR 22. MEDELHASTIGHET FÖR FOTGÄNGARE (VÄNSTER) OCH CYKLISTER (HÖGER) VID FÅGELHUSET NÅGRA SLUTSATSER OM TRAFIKEN VID FÅGELHUSET Korta slutsatser om trafiken vid Fågelhuset. Många fotgängare uppehåller sig länge vid kiosken Det tydligaste cykelstråket är från Linje 4 till Linje 2, där cyklisterna i snitt håller högre hastighet. Det tyder på en relativ god framkomlighet. I andra riktningen är medelhastigheten lägre, kanske beroende på fotgängare kring kiosken. 5 REFERENSER [1] Jakob Andreasson, Test av trafikmätningar med kamera I Slottsskogen, Göteborgs stad, Park och Naturförvaltningen, 2014 Fotgängare och Cyklister i Slottsskogen 17