PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Transkript

1 datum diarienummer Dp 5215 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kraften 1 i Innerstaden i Malmö PLANFÖRFARANDE Detaljplanen handläggs enligt PBL 2010:900 och har bedömts vara av den karaktären att den ska hanteras med normalt planförfarande enligt 5 kap 27 och kan antas av Stadsbyggnadsnämnden i Kommunfullmäktiges ställe. HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, fastighetsförteckning (finns tillgänglig på Stadsbyggnadskontoret) och denna planbeskrivning. Efter plansamrådet har även en samrådsredogörelse upprättats som finns att tillgå på Stadsbyggnadskontoret. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att uppföra ny bostadsbebyggelse i 4 till 7 våningar på fastigheten Kraften 1. Planen gör det möjligt att bygga omkring 45 lägenheter. Avsikten är att dessa ska upplåtas som hyresrätter, upplåtelseformen kan dock inte regleras i detaljplanen. PLANDATA Planområdet är ca 550 m² stort och ligger i Östra Sorgenfri i korsningen mellan Spånehusvägen och Båstadsgatan. Detaljplanen omfattar hela fastigheten Kraften 1 som ägs av Fastighets AB Lillebror. 1 (12)

2 BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Graden av miljöpåverkan som genomförandet av en detaljplan kan komma att medföra ska alltid bedömas. Vid behov ska nödvändiga utredningar samt konsekvens- och åtgärdsanalyser göras. Planen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan såsom avses i miljöbalken 6 kap 11. Planen bedöms dock medföra viss miljöpåverkan vilket beskrivs under rubriken MILJÖKONSEKVENSER. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN Planområdet berör område av riksintresse för kulturmiljövården, riksintresseområde K 114 Malmö, vilket karaktäriseras av bebyggelse där man kan följa stadens utveckling. Detaljplanen bedöms inte påverka riksintresset. ÖVERSIKTSPLAN För området gäller enligt översiktsplanen för Malmö markanvändningen bostäder och service. GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER För planområdet gäller detaljplan nr 318. Den gällande detaljplanen omfattar för fastigheten Kraften 1 område för bostadsbebyggelse i 3 våningar med en högsta byggnadshöjd om 11,2 meter samt område som ej får bebyggas. Detaljplanen innehåller även bestämmelser om fastighetsindelning, tidigare tomtindelning 115K. Den gällande detaljplanen, inklusive fastighetsindelningsbestämmelserna upphör att gälla när den rubricerade detaljplanen vinner laga kraft. ÖVRIGA PROGRAM OCH UTREDNINGAR HANDLINGSPROGRAM FÖR ARKITEKTUR OCH STADSBYGGANDE Planområdet ingår i karaktären öppen kvartersstad enligt Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggande (antaget av kommunfullmäktige 2005). Enligt programmets rekommendationer ska ny bebyggelse gestaltas med hänsyn till 2 (12)

3 områdets skala och karaktär samt sammanhållning i materialkaraktär och taklandskap. GRÖNPLAN Grönplan för Malmö (godkänd av kommunfullmäktige 2003), redovisar tillgång och brist på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ett planeringsunderlag som behandlar gröna värden från en rekreativ och biologisk utgångspunkt. I grönplanen anges att tillgång till olika rekreativa miljöer bör eftersträvas. Planområdet har nära till mindre gröningar och parker men saknar närhet till större stadsdelspark. BOSTADSPOLITISKA MÅL Bostadspolitiska mål för Malmö antogs av kommunfullmäktige Målen är indelade enligt hållbarhetsprincipen i mål för en socialt hållbar bostadsförsörjning, mål för en ekonomiskt hållbar bostadsförsörjning samt mål för ett ekologiskt långsiktigt hållbart byggande. ÖVRIGA Miljöprogram för Malmö stad fungerar som en gemensam utgångspunkt för miljöarbetet i Malmö stad. För att nå miljöprogrammets mål måste varje projekt i sitt genomförande bidra till den hållbara utveckling som eftersträvas. Energistrategi för Malmö är Malmö stads handlingsprogram för energifrågor och är samordnat med miljöprogrammet. Såväl miljöprogram som energistrategi har antagits av kommunfullmäktige. Miljöbyggprogram Syd är kommunens program för hållbart byggande och ska följas vid nybyggnation på mark som kommunen säljer eller upplåter. På övrig mark är programmet vägledande vid nybyggnation och gäller för både bostäder och lokaler. Behov av bil- och cykelparkering för olika verksamheter regleras i Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, Pr 3087, antagen av KF september Parkeringsnormen gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning. Avfallsplan för Malmö stad och Burlövs kommun innehåller mål och strategier för avfallshanteringen. FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK Fastigheten, som ligger på Spånehusvägens södra sida, är för närvarande obebyggd. Den tidigare bebyggelsen revs 2011 och bestod av det som vid det tillfället bedömdes vara områdets äldsta hus, ett s.k. spånehus, samt uthus och skärmtak. 3 (12)

4 BAKGRUND Planarbetet syftar till att göra det möjligt att skapa ytterligare bostäder för unga i ett område som har god tillgång till kollektivtrafik och annan samhällsservice samt närhet till det kulturcentra som växer fram på Möllevången. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Kvarteret Kraften är, bortsett från den obebyggda fastigheten Kraften 1, ett kringbyggt kvarter i 2-4 våningar. Bebyggelsen varierar i ålder men större delen är uppförd i slutet av 1800-talet. Södra sidan av Spånehusvägen, mellan Nobelvägen och Östra Farmvägen, har bebyggelse från sent 1800-tal till tidigt 1900-tal, med inslag av byggnader som har tillkommit under hela 1900-talet. Avvikande från den annars sammanhållna karaktären på Spånehusvägens södra sida är kvarteret Modet med 6-våningshus i rött tegel. Norr om Spånehusvägen har bebyggelsen en annan karaktär med ett öppet byggnadssätt. Arkitekturen är varierande, från de asketiskt utformade lamellhusen i fyra våningar och med platta tak i kvarteret Linden, till den lägre bebyggelsen i Kvarteret Sorgenfri som samlar sig kring stora gårdar och gröningar. TOPOGRAFI LANDSKAP OCH VEGETATION Gaturummets karaktär är varierande. I väster, mot Nobelvägen öppnar sig Spånehusvägen och blir mycket bred och storskalig. Detta förstärks av Kvarteret Lindens generösa förgårdsmark, de tvärställda parkeringsplatserna längs norra sidan av Spånehusvägen och envåningsbebyggelsen på södra sidan av samma gata. Den växtlighet som finns i denna del av stadsrummet består av låga träd av hagtorn inne på kvarteret Lindens förgårdsmark. Gaturummet smalnar sedan av och upplevs dessutom mindre tack vare de stora träd som står norr om Spånehusvägen. Mitt emot kvarteret Kraften ligger kvarteret Sorgenfri med mycket grönyta, större träd och något lägre bebyggelse längs Spånehusvägen. Det finns flera gröningar i området, framför allt inne i kvarteren men även på allmän plats. Arildsplan norr om Spånehusvägen är det närmaste allmänna grönområdet men det är även nära till Torekovsplan vid Båstadsgatan och det större grönområdet Gröningen öster om Östra Farmvägen. Även St. Pauli Kyrkogård fungerar som rekreationsområde för Sorgenfri. TRAFIK Planområdet gränsar till Båstadsgatan i väster och Spånehusvägen i norr. Fastigheten är därmed lättåtkomlig för transporter. Spånehusvägen är ett väl frekventerat cykelstråk i blandtrafik mellan bebyggelsen i Östra Sorgenfri och centrala delen av Malmö. Parkering för boende och besökare sker i gatan. Inom den södra delen av kvarteret Kraften finns parkering under mark. Området är väl försörjt med kollektivtrafik. Ringlinjen trafikerar Nobelvägen med busshållplats vid Spånehusvägen ca 100 meter från planområdet. Via denna nås bland annat Malmö centralstation och citytunnelstationen vid 4 (12)

5 Triangeln. Det är även gångavstånd till Nobeltorget som trafikeras av flera linjer och som är ett möjligt hållplatsläge för såväl superbuss som eventuell framtida spårvagnslinje. Området ligger inom normal insatstid för räddningstjänsten. LEDNINGAR Ledningsnätet för vatten- och avlopp är väl utbyggt i området. Stora delar av områdets avloppssystem är dock kombinerat, d.v.s. spillvatten och dagvatten avleds i samma ledning. PLANFÖRSLAGET ÖVERENSSTÄMMELSE MED ÖVERSIKTSPLANEN Förslaget följer översiktsplanen. STRUKTUR BEBYGGELSE Detaljplanen grundar sig på ett förslag till bebyggelse i 4 och 6 våningar. De lägre delarna ansluter till befintliga byggnader i kvarteret. Den högre delen ligger i hörnet mot Spånehusvägen och Båstadsgatan och avslutar det breda gaturummet mot Nobelvägen. Utöver det högsta tillåtna våningsantalet i hörnan får ytterligare en våning byggas som är indragen från gatan. Denna våning ska vara indragen minst 1,8 meter från Båstadsgatan. Indragningen syftar till att göra intrycket av byggnaden smalare och mindre massivt. Förslaget avviker i höjd jämfört med den befintliga bebyggelsen i omgivningen. För att ansluta till omkringliggande bebyggelse skall fasaden utgöras av puts eller tegel eller annat stenmaterial och upplevas vara gedigen och med hög kvalitet. Färgsättningen ska harmoniera med omgivande bebyggelse. Sockelvåning får gärna framhävas, särskilt i hörnan där entrén förläggs. Balkonger och burspråk får kraga ut upp till en meter utanför detaljplanens gräns mot allmän plats. Detta på en höjd av minst 4,7 meter ovanför markytan. Vid korsningen mellan Båstadsgatan och Spånehusvägen är fastighetens hörna avskuren med hänsyn till siktförhållanden och trafiksäkerhet. I denna punkt tillåts den planerade byggnaden sticka ut och fylla det avskurna hörnet på en höjd som lägst 3 meter ovanför marknivån. LANDSKAP OCH VEGETATION Gemensamma vistelseytor ute anläggs inom kvartersmark på gården, som förläggs i den sydöstra delen av fastigheten. TRAFIK PARKERING Malmö stads parkeringsnorm för bil och cykel ska följas. Inom detaljplanen avses smålägenheter motsvarande studentlägenheter uppföras vilket innebär att 5 (12)

6 parkeringsnormen 0,15 bilplatser per lägenhet tillämpas. Detta innebär att totalt 7 parkeringsplatser behöver anordnas. Fastighetens parkeringsbehov bedöms inte kunna lösas inom planområdet. Istället förutsätts det lösas på annan fastighet genom parkeringsköp eller via 25-årigt parkeringsavtal/parkeringsförbindelse. Handikapparkering bör ordnas i parkeringsgarage under Arildsplan med infart från Spånehusvägen för att skapa så god tillgänglighet som möjligt. Även parkeringsnormen för cykelparkering ska följas. För detta projekt används normen 1,5 platser/lägenhet vilket ger ett totalt behov om 66 platser. Cykelparkering löses på den egna fastigheten. ANGÖRINGSTRAFIK Angöring för personbilar, sop- och varutransporter samt räddningstjänsten kan ske från Båstadsgatan eller Spånehusvägen. TEKNISK FÖRSÖRJNING VA Fastigheten har en vattenservis från Spånehusvägen och en kombinerad servis från Båstadsgatan. Vid nybyggnad skall avlopp separeras. DAGVATTENHANTERING Dagvatten kommer att släppas ut i det allmänna va-nätet. AVFALLSHANTERING Avfallshanteringen skall lösas i enlighet med Avfallsplan för Malmö stad och Burlövs kommun vilket bland annat innebär att de boende ska ha goda möjligheter att sortera sitt avfall i bostaden och i fastighetens insamlingssystem. Soprum med sortering planeras inne i byggnaden med åtkomst för soptransporter från Spånehusvägen. EL Elledning finns i Spånehusvägen och Båstadsgatan. GAS Gasledning finns i Spånehusvägen och Båstadsgatan. VÄRME Fjärrvärmeledning finns i Båstadsgatan vilket medger uppvärmning med fjärrvärme. EKONOMISKA OCH SOCIALA KONSEKVENSER BOSTADSPOLITISKA MÅL Bostadspolitiska mål för Malmö, antogs av kommunfullmäktige Målen är indelade i mål för en socialt hållbar bostadsförsörjning, mål för en ekonomiskt hållbar bostadsförsörjning samt mål för ett ekologiskt långsiktigt 6 (12)

7 hållbart byggande. Dessa övergripande mål är indelade i 13 delmål föreliggande detaljplan uppfyller mål 1, 9 och 10. I en detaljplan kan inte upplåtelseformer regleras. KOMMUNAL SERVICE MKB har i kvarteret Hejaren, direkt öster om planområdet, en träffpunkt som skall fungera som ett aktivitetshus, framför allt för boende i området. Vårdcentralen Sorgenfrimottagningen ligger i korsningen Nobelvägen/Spånehusvägen. Närmaste skolor och förskolor är Nya Stenkulaskolan vid Östra Farmvägen och Sorgenfriskolan vid Mäster Eriks plan, båda ca 300 meter från planområdet. KOMMERSIELL SERVICE Kommersiell service finns i lokaler i bottenvåningarna, både längs Nobelvägen och längs Spånehusvägens södra sida. Här finns bland annat livsmedelsbutik, taxistation, restauranger och vandrarhem. RELEVANTA PROJEKT I OMGIVNINGEN I Norra Sorgenfri pågår ett utvecklingsprojekt där ett renodlat verksamhetsområde omvandlas till ett område med en blandning av verksamheter, bostäder och service. Arbete pågår för att i Amiralsgatan skapa ett stråk för en snabbare och attraktivare kollektivtrafik med högre kapacitet än idag. Detta innefattar s.k. superbussar och eventuellt i framtiden spårvägstrafik. Planer finns på att bygga om Spånehusgatan till cykelfartsgata. Dessa planer ligger är dock inte så långt framskridna att det går att säga när eller i mer detalj hur detta kommer att genomföras. MILJÖKONSEKVENSER RISKHÄNSYN Planområdet berörs inte av några miljöfaktorer som ger upphov till risker för hälsa och säkerhet. Inga åtgärder är därför nödvändiga ur riskhänseende. STADSBILD Utbyggnad enligt detaljplanen innebär en förändring av stadsbilden vilket har studerats genom bild- och modellstudier. Den nya byggnaden kan bli ett positivt tillskott till stadsbilden om den gestaltas och utförs med omsorg om material och färgsättning. 7 (12)

8 Vy från Båstadsgatan Vy från Arildsplan Illustration av förslag till ny bebyggelse (Sydark Konstruera) Vy från Spånehusvägen/Nobelvägen 8 (12)

9 KULTURMILJÖ Spånehusvägen har en sammanhållen karaktär längs den sida där planområdet är beläget. Bebyggelsen är av samma volym som gällande detaljplan medger avseende höjd och läge i kvartersgräns mot gatan. På motstående sida är dock karaktären den motsatta med något högre byggnader och med generös, grön förgårdsmark. Detta gör att gatans karaktär som helhet skiftar och medger en stor frihet för tillkommande bebyggelse. Projektet innebär uppförande av en byggnad som avviker framför allt i höjd mot angränsande byggnader men som bedöms kunna fungera i sitt sammanhang. Byggnaden kommer därför att utgöra ett landmärke längs Spånehusvägen. HÄLSA OCH SÄKERHET MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT Planområdet ligger inom område som har måttliga halter kväveoxid. Miljökvalitetsnormen för luftkvalitet bedöms därför inte överskridas. Mängden kvävedioxid i luften förväntas inte heller öka till följd av detaljplanen eftersom det trafiktillskott som planen genererar är minimalt. MILJÖKVALITETSNORMER FÖR VATTEN Planområdet ligger inom avrinningsområde för både Lommabukten (Öresund) och Malmö hamnområde. Områdena är i VISS, Vatteninformation Sverige kategoriserat som Kust. Målet för Lommabukten och Malmö hamnområde är att uppnå God ekologisk status år 2021 samt God kemisk status år Andelen hårdgjord ytan kommer att vara likvärdig eller minska inom planområdet vid ett genomförande av detaljplanen. Dag- och spillvatten avleds till en kombinerad avloppsservis vilket medför att dagvatten i detta fall avleds till Sjölund reningsverk. Slutlig recipient för vatten från reningsverket är havsområdet norr om oljehamnen. Sammantaget bedöms ett genomförande av detaljplanen inte medföra någon risk för försvårande av att uppnå mål för miljökvalitetsnormer för vatten. Detaljplanen bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna för vatten negativt eftersom bebyggelsen inte innebär ökad hårdgjord yta med ökad avrinning utan istället innebär viss fördröjning av dagvatten. Vid förekomst av markföroreningar som överskrider halterna för känslig markanvändning enligt naturvårdsverket och som riskerar spridas till grundvattnet skall sanering ske. BULLER Enligt Infrastrukturproposition 1996/97:53 ska följande riktvärden innehållas vid nybyggnad av bostäder: Utomhus 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad Utomhus 70 db(a) maximal ljudnivå vid uteplats Inomhus 30 db(a) ekvivalent ljudnivå Inomhus 45 db(a) maximal ljudnivå nattetid 9 (12)

10 En bullerutredning har genomförts (Tyréns ) som redovisar beräknade bullernivåer vid fasad i ett par punkter kring den nya bebyggelsen. Utredningen visar att riktvärdena för trafikbuller överskrids vid fasad längs Båstadsgatan och Spånehusvägen. Den ekvivalenta ljudnivån (genomsnittsvärde) är mellan 55 och 58 db(a) och de maximala nivåerna mellan 83 och 84 db(a). På gårdssidan överskrids inga riktvärden för buller. En åtgärd som kan komma att påverka trafikbullersituationen är den planerade ombyggnaden av Spånehusgatan till cykelfartsgata. Dessa planer är dock inte så långt framskridna att det går att räkna med detta som en förutsättning. I samband med bygglovprövningen kommer förnyade bullerutredningar att krävas. Vid detta tillfälle kommer en prövning gentemot detaljplanens bestämmelse att göras och i den händelse dessa ljudkrav inte uppfylls måste förslagets utformning justeras. Det kan till exempel bli fråga om att lägenheters storlekar eller disponering måste bearbetas. Stadsbyggnadskontorets tillämpning av riksdagens riktvärden för buller har utvecklats i samarbete med övriga berörda förvaltningar och med utgångspunkt och i huvudsaklig överensstämmelse med Boverkets allmänna råd 2008:1 om buller i planeringen. Avsteg enligt denna tillämpning kan ske då riktvärdet för ekvivalent trafikbullernivå inte kan uppnås vid fasad. Avsteget innebär att i det fall 55 db(a) inte uppfylls vid fasad så kan bebyggelsen ändå accepteras om det utanför fönster till minst hälften av bostadsrummen i varje bostad är högst 50 db(a) ekvivalent och 70 db(a) maximal bullernivå. Av de rum som vetter mot den ljuddämpade sidan ska minst ett rum vara vänt mot en gårdssida. Minst halva gårdsytan måste ha en ekvivalent trafikbullernivå som inte överstiger 50 db(a). Riktvärden för trafikbullernivå inomhus och på uteplats ska alltid innehållas. Stadsbyggnadskontoret har gjort bedömningen att planområdet kan bebyggas i enlighet med detaljplanens planbestämmelse om trafikbuller och därmed i överensstämmelse med riksdagens riktvärden. MARKFÖRORENINGAR En markundersökning har genomförts som visar att det inom delar av planområdet förekommer bly, kadmium, PAH-H och zink i halter som överstiger Naturvårdsverkets riktlinjer för känslig markanvändning. Detta innebär att marken måste saneras innan den kan bebyggas med bostäder i enlighet med planförslaget. Detaljplanen innehåller en bestämmelse som anger att bygglov inte får beviljas innan markföroreningen är slutligt avhjälpt. Krav på avhjälpandeåtgärder kommer att ställas av Miljönämnden. Dessa åtgärder ska tillgodose att marken kan bebyggas enligt detaljplanen på ett sätt som inte innebär risker för människors hälsa och säkerhet. Under det fortsatta planarbetet kommer mer utredningar att genomföras med syfte att ytterligare skapa en bild av föroreningens omfattning och av vilka åtgärder som krävs för att avhjälpa denna. 10 (12)

11 TRAFIK Genomförandet av detaljplanen tillför ett mycket litet tillskott av biltrafik då projektet riktar sig till personer med lågt förväntat bilinnehav. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Fastighetsägare ansvarar för utbyggnaden inom de delar som utgörs av kvartersmark. TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Exploatören ska ta kontakt med Länsstyrelsen angående arkeologisk undersökning. Eventuell arkeologisk undersökning bekostas av byggherren. Ingrepp i fornlämning regleras enligt Lag (1988:950) om kulturminnen mm (KML) och beslut gällande detta fattas av Länsstyrelsen. Nödvändig grundundersökning förutsätts tas fram av byggherren i samband med bebyggandet av området. Innan bygglov kan beviljas med stöd av detaljplanen måste markföroreningar vara slutligt avhjälpta. På grund av att denna process kan vara utdragen och tillsynsmyndighetens, i detta fall miljönämndens, beslut om godkännande av plan för avhjälpande kan överklagas, är det viktigt att den inleds så tidigt som möjligt i projekteringsskedet. VA SYD ska medverka vid höjdsättningen av området för att säkerställa att spillvatten och dagvatten kan avledas med självfall. Räddningstjänstens tillgänglighet till området är inom normal insatstid. Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA SYD. Flödet i brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3. Avståndet mellan brandposterna ska vara max 150 meter. Avståndet mellan brandpost och uppställningsplats för räddningstjänstens släckfordon ska vara maximalt 75 meter. Avståndet mellan uppställningsplats och byggnadernas entréer ska vara maximalt 50 meter. Byggherren ska redovisa att brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband med bygganmälan. Byggherren ska redovisa att åtkomligheten är säkerställd i samband med bygglovansökan. Vid projektering av byggnader skall räddningstjänstens tillgänglighet för utrymning beaktas. Tillgänglighet och utrymningsförhållanden för såväl befintliga som tillkommande byggnader skall beaktas. Om tillgängligheten inte kan säkerställas krävs att byggnaderna dimensioneras för utrymning utan räddningstjänstens medverkan. Det innebär att trapphusen skall uppfylla lägst klass Tr2, alternativt att ytterligare en oberoende utrymningsväg skall anordnas. För indragen våning kan stigbrygga eller motsvarande anordning vara nödvändigt. Miljöbyggprogram SYD kan vara en vägledning vid projektering och byggnation. 11 (12)

12 I samband med anmälan ska byggherren redovisa mer detaljerade bullerberäkningar för att säkerställa att tillämpliga riktvärden följs. EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Kostnaden för utarbetandet av detaljplanen regleras i taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet, antagen av kommunfullmäktige Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i startavtal respektive planavtal. Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, tele- eller elledningar bekostas av exploatören. Vid utnyttjande av detaljplanens möjlighet att bygga burspråk eller balkonger över allmän plats utöver plangränsen måste ersättning för den ianspråktagna marken hanteras, exempelvis genom servitutsavtal. Fastighetsägaren ansvarar för att initiera denna fråga. FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR OCH KONSEKVENSER Detaljplanen omfattar fastigheten Kraften 1 i sin helhet. Fastigheten berörs av fastighetsindelningsbestämmelser i gällande detaljplan (tidigare tomtindelning 115K), vilka upphör att gälla när den aktuella detaljplanen vinner laga kraft. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Detaljplanen innehåller en administrativ bestämmelse som innebär att bygglov inte får ges för ändamålet innan markföroreningen är avhjälpt. Genomförandetiden för detaljplanen är fem år från det datum planen vunnit laga kraft. MEDVERKANDE Detaljplanen har handlagts av stadsbyggnadskontoret. Under arbetet med att ta fram detaljplanen har dessutom tjänstemän från fastighetskontoret, gatukontoret och miljöförvaltningen deltagit. Josephine Nellerup Mikael Ström Remin 12 (12)