datum Detaljplan för del av fastigheten Kirseberg 30:22 i Järnvägen i Malmö

Transkript

1 datum diarienummer Dp 5287 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten Kirseberg 30:22 i Järnvägen i Malmö PLANFÖRFARANDE Detaljplanen handläggs enligt PBL 2010:900 och har bedömts vara av den karaktären att den ska hanteras med normalt planförfarande enligt 5 kap 27 och kan antas av Stadsbyggnadsnämnden i Kommunfullmäktiges ställe. HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan, fastighetsförteckning (finns tillgänglig på Stadsbyggnadskontoret) och denna planbeskrivning + utredning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att göra det möjligt att bygga en omlastningscentral för omlastning av gods mellan lastbil och tåg. En sådan central möjliggör att en större andel längre transporter kan göras via järnväg i stället för motorväg. 1 (10)

2 PLANDATA 30:22 Planområdet ligger mellan västkustvägen och södra stambanan. Områdets area är ca 5 ha. Marken är en del av fastigheten Kirseberg 30:22. Fastigheten ägs av Jernhusen fastigheter AB. BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Graden av miljöpåverkan som genomförandet av en detaljplan kan komma att medföra ska alltid bedömas. Vid behov ska nödvändiga utredningar samt konsekvens- och åtgärdsanalyser göras. Planen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan såsom avses i miljöbalken 6 kap 11. Planen bedöms dock medföra viss miljöpåverkan varför följande utredningar har gjorts och utgjort beslutsunderlag till olika ställningstaganden: bullerberäkning, dagvattenutredning, riskanalys. Dessa finns sammanfattade i slutet av planbeskrivningen, under rubriken MILJÖKONSEKVENSER samt som bilaga. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN Planområdet berör område av riksintresse för kustzonen/högexploaterad kust. Riksintresse enligt 4 kap 4 miljöbalken efter riksdagsbeslut (SFS 1987:247). Det ligger också bredvid område av riksintresse för Järnvägar. Riksintresse enligt 3 kap 8 miljöbalken. Beslutat av Banverket Samt område av riksintresse för Vägar. Riksintresse enligt 3 kap 8 miljöbalken. Beslutat av Vägverket (10)

3 ÖVERSIKTSPLAN För området gäller enligt översiktsplanen för Malmö 2005 markanvändningen T för trafik. GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER Planområdet är inte detaljplanelagt. ÖVRIGA PROGRAM OCH UTREDNINGAR HANDLINGSPROGRAM FÖR ARKITEKTUR OCH STADSBYGGANDE Planområdet ingår inte i Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggande (antaget av kommunfullmäktige 2005). NATURVÅRDSPROGRAM Enligt Naturvårdsprogram för Malmös stad, Pr 3076, (godkänt av stadsbyggnadsnämnden ) ingår planområdet till en del i området Sjölundadammarna. Dammarna var tidigare ett fint fågelområde men har inte längre samma värde som fågellokal. ÖVRIGA Miljöprogram för Malmö stad fungerar som en gemensam utgångspunkt för miljöarbetet i Malmö stad. För att nå miljöprogrammets mål måste varje projekt i sitt genomförande bidra till den hållbara utveckling som eftersträvas. Miljöbyggprogram Syd är kommunens program för hållbart byggande och ska följas vid nybyggnation på mark som kommunen säljer eller upplåter. På övrig mark är programmet vägledande vid nybyggnation och gäller för både bostäder och lokaler. Inom planområdet är marken inte kommunägd varför miljöbyggprogram syd endast kommer att vara vägledande. Trafikstrategi för Malmö, antagen av kommunfullmäktige 2004, redovisar en målmedveten strategi för ett trafiksystem som bidrar till att skapa framtidens Malmö med tre huvudmål: trygg och tillgänglig stad för Malmöborna, en starkare region och effektivare transporter. Trafikmiljöprogram för Malmö stad , antagen av tekniska nämnden 2005, har som övergripande målsättning att Malmö stad ska arbeta i riktning mot ett miljöanpassar transportsystem. Behov av bil- och cykelparkering för olika verksamheter regleras i Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, Pr 3087, antagen av KF september Parkeringsnormen gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning. Avfallsplan för Malmö stad och Burlövs kommun innehåller mål och strategier för avfallshanteringen. 3 (10)

4 FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK Platsen har varit bangård sedan den blev fast mark och Västkustvägen byggdes norr om den. Dammarna kom till vid byggnad av Sjölundaviadukten. Marken fylldes därefter ut efter hand och förändrades därför ständigt. BAKGRUND Mertz transport AB är ett åkeriföretag med huvudkontor och lager i Malmö. De hyr en fastighet i hamnen, men då fastigheten bytt ägare har Mertz inte längre möjlighet att vara kvar på den fastigheten. Samtidigt har Jernhusen fått i uppdrag från regeringen att ställa om vägtrafik till järnvägstransporter och ser att en omlastningscentral (cross dock) skulle kunna uppföras för Mertz transport inom fastigheten Kirseberg 30:22. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Planområdet består till 2/3 av en gräsbevuxen yta med gles buskvegetation och 1/3 av en grusad uppställningsyta. Området är i stort sett plant och ligger ca 2 meter över havet. Sydväst om planområdet finns Malmö kombiterminal där omlastning av containrar mellan tåg och lastbil sker. Största delen av kombiterminalen är hårdgjord. Väster om planområdet ligger Sjölundadammarna. Dammarna var tidigare ett fint fågelområde men har inte längre samma värde som fågellokal. Öster om planområdet går Södra stambanan. TRAFIK Fastigheten angörs genom Containergatan som ansluter direkt till Västkustvägen. Intill planområdet finns redan Malmö kombiterminal som också angörs via Containergatan. LEDNINGAR Planområdet innehåller inte några ledningar för va, gas, tele eller el. PLANFÖRSLAGET ÖVERENSSTÄMMELSE MED ÖVERSIKTSPLANEN Förslaget följer översiktsplanen STRUKTUR Förslaget består av en godscentral, inklusive tillhörande kontor, i planområdets nordöstra del, där gods förvaras högst 24 timmar och omfördelas mellan lastbil/tåg eller lastbil/lastbil. Övriga delar av planområdet används för köryta, parkering, lastning, lossning och uppställning av containers. 4 (10)

5 BEBYGGELSE Godscentralen, på ca 6000 m², och kontoret, på ca 800 m 2, är planområdets huvudsakliga bebyggelse. Planförslaget möjliggör även viss bebyggelse i form av förråd och skärmtak. TRAFIK Flytten av Mertz transport hit innebär ökad trafik inom containerterminalen och på Containergatan. I dagsläget har Mertz 50 distributionsbilar som trafikerar Malmö-hela Skåne dagtid, 45 fjärrbilar som trafikerar Malmö - hela Sverige kväll/nattetid och 16 externa kundbilar som kommer med importgods under dygnet. Av fjärrbilarna beräknas 25 % av volymen kunna skickas via järnväg istället. 5 (10)

6 LANDSKAP OCH VEGETATION DAGVATTENHANTERING Avvattning sker mot Sjölundadammarna som är slutrecipient. Dagvattensystem inom planområdet ska förses med oljeavskiljare och utlopp ska förses med manlucka. HÖJDSÄTTNING Inför granskning kommer plankartan att kompletteras med plushöjder. TRAFIK PARKERING Parkering för lastbilar, personbilar och cyklar kommer att finnas inom fastigheten. Malmö stads parkeringsnorm för bil och cykel ska följas. ANGÖRINGSTRAFIK Planområdet angörs via containergatan som ansluter direkt till Västkustvägen. Omlastningscentralen nås via intern gata på kombiterminalsområdet. Det finns möjlighet att ansluta fastigheten till det allmänna gc-nätet norr om planområdet. TEKNISK FÖRSÖRJNING VA Området ansluts via kombiterminalen till kommunalt va-nät. AVFALLSHANTERING Avfallshanteringen skall lösas i enlighet med Avfallsplan för Malmö stad och Burlövs kommun vilket innebär att de verksamma företagen, Mertz och CargoNet, ansvarar för att avfall transporteras till lämpliga avfallsanläggningar. EL Ev. behov ny nätstation. GAS Gas ansluts till befintligt gasnät öster om järnväg EKONOMISKA OCH SOCIALA KONSEKVENSER RELEVANTA PROJEKT I OMGIVNINGEN Norra hamnen planeras för utbyggnad av tung och störande industri. Eventuellt stickspår kan komma att anläggas från Södra stambanan ut mot Norra hamnen och delvis passera inom fastigheten Kirseberg 30:22. Planerad dragning av sådant stickspår kommer dock inte påverka verksamheten på övriga fastigheten. Utbyggnad av Norra Hamnen behandlas i planprogram (10)

7 MILJÖKONSEKVENSER RISKHÄNSYN Planområdet ligger inom insatstiden. VERKSAMHETER I OMGIVNINGEN Kombiterminalen intill, samt järnvägen och västkustvägen utgör en risk för de som verkar på planområdet då där sker transport och omlastning av farligt gods. NATURMILJÖ En del av området för Sjölundadammarna bebyggs, dock inte själva dammarna. Utbygganden bedöms inte ge några negativa konsekvenser för Sjölundadammarna. HÄLSA OCH SÄKERHET Ramböll har genomfört ett utredningsarbete, daterat som belyser trafik- och miljökonsekvenser. Syftet med utredningen är att belysa planförslagets konsekvenser avseende trafikalstring, kapacitet, trafiksäkerhet, buller- och luftkvalitet samt risker förknippade till hantering av farligt gods. Utredning är en bilaga till planbeskrivningen. MILJÖKVALITETSNORMER FÖR VATTEN MARKFÖRORENINGAR En rapport avseende markförorening har tagits fram, Markinventering på SJ och Banverkets område i Burlöv och Malmö, och som ingår i Malmö Miljöförvaltnings markundersökningsprojekt. Nedan följer en kort sammanfattning av rapporten. Rapporten finns i sin helhet att tillgå på Malmö Stadsbyggnadskontor Sammanfattande bedömning och riskklassning Bedömning och riskklassning grundar sig på Naturvårdsverkets båda rapporter Förorenade områden Vägledning för översiktliga inventeringar och riskklassningar (preliminär version januari 1986) och Bedömningsgrunder för Förorenade områden, (remissversion ). Den nu utförda undersökningen med i förhållande till ytan mycket begränsad provtagning med ytnära jordprover i 59 punkter ger endast en viss vägledning beträffande föroreningssituationen. Riskklassningen har därför huvudsakligen utförts enligt fas 1, som utgöres av orienterande studier grundat på principerna i de båda ovannämnda rapporterna. Miljöförvaltningens inventeringsuppgifter har utgjort grunden för bedömning av föroreningssituationen men har kompletterats med provtagningsresultaten. Riskklassningen bygger på en sammanvägning av följande faktorer: 7 (10)

8 * Föroreningarnas farlighet * Föroreningsnivå * Spridningsförutsättningar * Känslighet och skyddsvärde Utgående från bedömning av de 4 faktorerna ovan har en samlad riskbedömning utförts och visas i riskklassningsgrafen i figur 1. Grafen visar att föroreningsnivån bedöms som liten (N1, figur1) inom kombiterminalen, måttlig (N2 figur 1), inom området söder om begränsningslinjen för spridningsförutsättningar och väster om Sege å samt som hög (N3, figur 1) inom resterande delar av bangårdsområdet. Utgående från ovanstående bedöms att Kombiterminalen ska placeras i riskklass 4 samt övriga delar i riskklass 2. Riskklassningen framgår också av bilagorna Med hänvisning till de framkomna resultaten är Miljöförvaltningens bedömning att den nu undersökta delen av området vid SJ - BANVERKET i Arlöv och Malmö skall riskklassindelas enligt Naturvårdsverkets områdesklassificering nedan. Klassificeringen enligt Naturvårdsverkets rekommendationer tolkas enligt följande: Klass Riskbedömning Åtgärder 1 Mycket stor risk Undersöka/analysera riskerna i detalj. Efterbehandlingsoch/eller skyddsåtgärder behövs oavsett markanvändningen. 2 Stor risk Undersöka noggrant. Möjligt åtgärdsbehov framförallt vid förändrad markanvändning. 8 (10)

9 3 Måttlig risk Undersöka/bedöma riskerna. Omfattande åtgärder troligen inte nödvändiga 4 Liten risk Utifrån vad som nu är känt behövs endast en enkel undersökning och inga skyddsåtgärder. I enlighet med ovannämnda klassificering bedömer Miljöförvaltningen att Kombiterminalsområdet tillhör riskklass 4 samt att övriga delar av bangårdsområdet från Malmö Central till och med bangårdsområdet vid den f.d. järnvägsstationen i Arlöv riskklass 2. Med ledning av ovanstående ska allt markarbete i följande områden i enlighet med reglerna i Miljöskyddslagen betraktas som miljöfarlig verksamhet intill dess att ytterligare uppgifter framkommer: Samtliga delar av bangårdsområdet från Malmö Central till och med bangårdsområdet vid den f.d. järnvägsstationen i Arlöv med undantag för Kombiterminalsområdet väster om Sege å. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Fastighetsägare ansvarar för utbyggnaden inom de delar som utgörs av kvartersmark. E.ON ansvarar för att nätstationer uppförs enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd ELSÄK-FS 2008:1. TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR VA SYD ska medverka vid höjdsättningen av området för att säkerställa att spillvatten och dagvatten kan avledas med självfall. I samband med fortsatt markprojektering bör behovet av ledningsrätter för el och VA utredas. Räddningstjänstens tillgänglighet till området är inom normal insatstid. Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA SYD. Flödet i brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3. Avståndet mellan brandposterna ska vara max 150 meter. Byggherren ska redovisa att brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband med bygglov. Tillträde för räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Byggherren ska redovisa att åtkomligheten är säkerställd i samband med bygglovansökan. Miljöbyggprogram SYD kan vara en vägledning vid projektering och byggnation. EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Kostnaden för utarbetandet av detaljplanen regleras i taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet, antagen av kommunfullmäktige Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i startavtal respektive planavtal. 9 (10)

10 FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR OCH KONSEKVENSER FASTIGHETSBILDNING OCH ÖVRIGA FÖRRÄTTNINGAR Fastighetsägare ansöker om fastighetsbildning. Ansökan om fastighetsbildning sker hos Lantmäterimyndigheten Malmö stad. Ny fastighet inom området kan komma att bildas genom avstyckning. Utfart kan i så fall anordnas inom nuvarande kombiterminalen sydväst om planområdet och bör säkras med servitut. KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETEN KIRSEBERG 30:22 Fastigheten kan komma att avstyckas och servitut för utfart anordnas på stamfastigheten. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Detaljplanen innehåller en administrativ bestämmelse som innebär att bygglov inte får ges för ändamålet innan markföroreningen är avhjälpt. Genomförandetiden för detaljplanen är fem år från det datum planen vunnit laga kraft. MEDVERKANDE Detaljplanen har handlagts av stadsbyggnadskontoret. Under arbetet med att ta fram detaljplanen har dessutom tjänstemän från gatukontoret deltagit. Josephine Nellerup Åke Hesslekrans 10 (10)