Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 10 april 2017

Transkript

1 Kollektivtrafikförvaltningen Helene Gustafsson Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 10 april 2017 Lokal: Region Uppsala, Storgatan 27, Uppsala Agenda: Gruppmöten Möte med kollektivtrafiknämnden Kaffe (ca) Mötet avslutas För att minska detaljfrågorna under informationspunkten föreslås att frågor av allmän karaktär skickas till Helene Gustafsson senast kl två arbetsdagar innan mötet. Skriftligt svar på inkomna allmänna frågor sammanställs och skickas via e-post till kollektivtrafiknämndens ledamöter och ersättare inför mötet. Med vänlig hälsning Bertil Kinnunen Ordförande Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafikförvaltningen UL Storgatan 27 Box Uppsala tfn fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Kollektivtrafiknämndens sammanträde måndagen den 10 april 2017 kl Region Uppsala, Storgatan 27, Uppsala Ledamöter Bertil Kinnunen (S), ordförande Jenny Lundström (MP), 1:e vice ordförande Johan Örjes (C), 2:e vice ordförande Marie-Louise Lundberg (S) Lars Berglöf (S) Lisa Norén (S) Maria Gardfjell (MP) Sverker Åslund (V) My Borg (M) Peter Book (M) Johanna Norberg (L) Harald Klomp (KD) Roger Thelander (SD) Ersättare Johan Sundman (S) Erik Pelling (S) Jesper Englundh (S) Klara Ellström (MP) Ove Heimfors (V) Anna-Lena Söderblom (M) Daniel Solling (C) Ingela Wikander (KD) Nr 27. Ärende Val av justerare. I tur: Johan Örjes (C) 28. Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 29. Kommunikation i sociala medier information KT Fordonsanskaffning tåg information KT Utveckling av Österbybrukstråket information KT Statusrapport Nytt linjenät i stadsbusstrafiken KT Statusrapport Reklam i kollektivtrafiken KT Utvecklad trafik till Grillby KT Månadsrapport KT Trafikdirektörens information KT Anmälan av beslut enligt delegation KT För kännedom inkomna skrivelser 39. Övriga ärenden

3 REGION UPPSALA Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (12) 27 Val av justerare Kollektivtrafiknämnden utser Johan Örjes (C) att jämte ordföranden Bertil Kinnunen (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: dagen den april kl.. på kollektivtrafikförvaltningen. 28 Fastställelse av föredragningslista Kollektivtrafiknämnden fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 REGION UPPSALA Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (12) Dnr KT Kommunikation i sociala medier information Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet Kollektivtrafikförvaltningen informerar om strukturer och riktlinjer när det gäller ULs hantering av kommunikation i sociala medier. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 REGION UPPSALA Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (12) Dnr KT Fordonsanskaffning tåg information Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet Kollektivtrafikförvaltningen genomförde under våren 2016 en förstudie med syftet att utreda hur transportkapaciteten inom Upptågstrafiken långsiktigt kan säkerställas. Förstudien belyste den framtida resandeutvecklingen och presenterade förslag på hur fordonsflottan lämpligen kan anpassas för att möta den. Kollektivtrafiknämnden godkände förstudierapporten vid möte och gav förvaltningen ett nytt uppdrag att utarbeta ett underlag för genomförandebeslut i regionfullmäktige baserat på förstudierapportens rekommendation. Kollektivtrafikförvaltningen gör en delrapportering av arbetet med att ta fram underlag för genomförandebeslut. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 REGION UPPSALA Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (12) Dnr KT Utveckling av Österbybrukstråket information Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet I det inriktningsbeslut avseende trafikbeställning T18 som Kollektivtrafiknämnden fattade ingick att utveckla busstrafiken på stråket Österbybruk-Uppsala. Mellan Uppsala och Österbybruk går framför allt linje 823. Denna linje passerar även Vattholma och Skyttorp för anslutning till Upptåget. På grund av att det stora resandet på linje 823 sker mellan Uppsala och Vattholma respektive Skyttorp och Österbybruk samt att Upptåget kommer att justera tiderna något till T18, föreslås att linjen delas upp i två separata linjer. Resandet Uppsala Österbybruk utvecklas med några fler expressbussturer, som till viss del förväntas avlasta Upptåget. Dessutom föreslås att linjen mellan Skyttorp och Österbybruk får gå vidare till Gimo och därmed delvis ersätta dagens linje 817. I detta informationsärende beskrivs de utvecklingsplaner som utarbetats ytterligare samt den vidare processen inför beslut i juni. Bilaga 31 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Bilaga KTN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KT Samhälle och trafik Stefan Adolfsson Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Utveckling av Österbybrukstråket Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet I det inriktningsbeslut avseende trafikbeställning T18 som Kollektivtrafiknämnden fattade ingick att utveckla busstrafiken på stråket Österbybruk-Uppsala. Mellan Uppsala och Österbybruk går framför allt linje 823. Denna linje passerar även Vattholma och Skyttorp för anslutning till Upptåget. På grund av att det stora resandet på linje 823 sker mellan Uppsala och Vattholma respektive Skyttorp och Österbybruk samt att Upptåget kommer att justera tiderna något till T18, föreslås att linjen delas upp i två separata linjer. Resandet Uppsala Österbybruk utvecklas med några fler expressbussturer, som till viss del förväntas avlasta Upptåget. Dessutom föreslås att linjen mellan Skyttorp och Österbybruk får gå vidare till Gimo och därmed delvis ersätta dagens linje 817. I detta informationsärende beskrivs de utvecklingsplaner som utarbetats ytterligare samt den vidare processen inför beslut i juni. Kollektivtrafikförvaltningen UL Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

8 REGION UPPSALA Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (12) Dnr KT Statusrapport Nytt linjenät i stadsbusstrafiken Beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner lämnad redovisning. Ärendet Kollektivtrafikförvaltningen rapporterar om arbetet med att införa det nya linjenätet i Uppsala hösten Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 REGION UPPSALA Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (12) Dnr KT Statusrapport Reklam i kollektivtrafiken Beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner lämnad utredning om reklam i kollektivtrafiken. Kollektivtrafiknämnden ger kollektivtrafikförvaltningen uppdrag att inleda förhandlingar med Uppsala kommun och JCDecaux samt med Enköpings kommun och Clear Channel med syftet att överta avtalen om väderskydd när befintliga avtal löper ut. Ärendet Socialdemokraterna och Miljöpartiet inkom med ett initiativärende kring reklam i kollektivtrafiken i Uppsala län till Kollektivtrafiknämndens sammanträde Kollektivtrafikförvaltningen har låtit utreda förutsättningarna och potentialen när det gäller reklam på fordon och väderskydd. När det gäller fordonen visar utredningen på en mycket begränsad potential på att sälja reklam. För stadstrafiken uppskattas en intäktspotential för UL på 1,5-4 MSEK. När det gäller väderskydd ingår de flesta väderskydden som har en potential för reklamförsäljning i ett avtal mellan Uppsala kommun och JCDecaux. Avtalet sträcker sig fram till november Bilaga 33 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 Bilaga KTN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KT Kommunikation och försäljning Nikodemus Kyhlén E-post Kollektivtrafiknämnden Reklam i kollektivtrafiken Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna lämnad utredning om reklam i kollektivtrafiken och ger i uppdrag till kollektivtrafikförvaltningen att inleda förhandlingar med Uppsala kommun och JCDecaux samt med Enköpings kommun och Clear Channel med syftet att överta avtalen om väderskydd när befintliga avtal löper ut. Ärendet Socialdemokraterna och Miljöpartiet inkom med ett initiativärende kring reklam i kollektivtrafiken i Uppsala län till Kollektivtrafiknämndens sammanträde Kollektivtrafikförvaltningen har låtit utreda förutsättningarna och potentialen när det gäller reklam på fordon och väderskydd. När det gäller fordonen visar utredningen på en mycket begränsad potential på att sälja reklam. För stadstrafiken uppskattas en intäktspotential för UL på 1,5-4 MSEK. När det gäller väderskydd ingår de flesta väderskydden som har en potential för reklamförsäljning i ett avtal mellan Uppsala kommun och JCDecaux. Avtalet sträcker sig fram till november Bilaga PM Reklampotential i kollektivtrafiken Kollektivtrafikförvaltningen UL Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

11 Bilaga KTN PM Reklampotential i Kollektivtrafiken

12 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund och metod... 3 Framtidspotential inom reklambranschen... 4 Reklam inom persontrafik... 4 Introduktion reklam inom kollektivtrafik... 6 Nationella reklamaktörer inom utomhusreklam... 6 Nuläge UL... 7 Fordon... 7 Väderskydd... 7 Infotainment... 7 Hur jobbar andra trafikhuvudmän?... 8 Fordon... 8 Väderskydd... 8 Infotainment... 9 Scenarioanalys, fyra alternativ Scenario 1 Extern reklamförsäljning Scenario 2 Intern reklam Scenario 3 Samarbete med Region Uppsala Scenario 4 Egen marknadsföring Slutsatser... 16

13 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 3 Bakgrund och metod Under hösten 2016 fick UL i uppdrag att undersöka de ekonomiska förutsättningarna för reklam i kollektivtrafiken. Vidare skulle det bedömas vilka affärsmodeller som kan vara möjliga. Till utredningen har också lagts till att undersöka hur digitaliseringen påverkar reklam. Reklampotentialen skulle bedömas utifrån framförallt tre kategorier, reklam i och utanpå fordon (buss och tåg), reklam vid väderskydd samt potentialen av reklam i infotainmentsystem. Potentialen har bedömts utifrån fyra scenarier för att kunna ställa olika alternativ mot varandra, reklam i extern regi, reklam i egen regi, reklam genom samarbete med Uppsala län samt ingen reklam utan fokus på egen marknadsföring. Konsultbolaget Trendie som genomfört liknande undersökningar för andra trafikhuvudmän anlitades för att genomföra undersökningen vilket genomförts under början av Trendie har under projektet arbetat för att skapa en helhetsbild över såväl nulägesbild som potential genom att kombinera kvantitativa och kvalitativa analysmetoder: Analyserat ULs data gällande fordon och väderskydd, Inläsning av befintliga avtal inom regionen, Intervjuer med reklamaktörer samt analys av reklamaktörers intäkt- och kostnadsstruktur Intervjuer med personal inom UL, GUB och regionen Benchmark mot 12 andra trafikhuvudmän

14 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 4 Framtidspotential inom reklambranschen Traditionellt så har Tv-reklam varit den kanal som varumärken använder för att nå en bred målgrupp. Sedan 2009 har dock de flesta åldersgrupper i Sverige minskat sitt Tv-tittande. Denna utveckling har varit särskilt starkt för grupper som är yngre än 39 år. Endast den äldsta gruppen, invånarna som redan har fyllt 60 år, har ökat sitt Tv-tittande. I övrigt så har reklammarknaden blivit allt mer spretigare på grund av tillväxten på nya reklamkanaler på internet och mobilen. År 2015 växte den digitala marknaden med ca 20 %, medan tillväxttakten i utomhusreklam var 8,5 %. Samtidigt så krympte satsningar på Tv-reklam med nästan 5 %, vilket inte är något överraskande med hänsyn till hur Tvtittandet har minskat. Tack vare megatrender såsom urbanisering, så har utomhusreklam möjlighet att höja sin status som massmedia där varumärken kan nå breda konsumentgrupper. I dagsläget är dock reklaminvesteringar i utomhusreklam fortfarande relativ små. Av den totala årliga investeringsvolymen på ca 33 miljarder SEK går endast 3,8 % till utomhusreklam, medan Tv-reklamens andel är 17 % och internet samt mobilmarknad lockar 39 % av alla reklaminvesteringar. Enligt prognoser från konsultbolaget PwC, förväntas den framtida tillväxten i globala intäkter från utomhusreklam ske endast i digital utomhusreklam. Däremot är intäkterna från analog utomhusreklam stabila och kommer omfatta en större andel av den globala marknaden än digital reklam åtminstone upp till år Samtidigt har dock digital utomhusreklam redan fått en betydande roll i många storstäder i västvärlden. Detta gör att de stora reklamleverantörerna JCDecaux och Clear Channel förväntar sig att börja få mer reklamintäkter från digitala än från traditionella reklamytor under Troligen så kommer det ta tid tills mindre svenska städer och orter kommer att få digitala utomhusskärmar. I de nordiska storstäderna såsom i Stockholm och Helsingfors har däremot utvecklingen åt digital utomhusreklam redan börjats, även om takten är betydligt långsammare än i många av världens metropoler. Till exempel i London präglades den senaste upphandlingen av utomhusreklam i 2016 av särskild stora satsningar på just digital reklam. Tack vare de satsningarna som pågår så har London en unik möjlighet att visa vägen för andra storstäder i transformationen till nya digitala lösningar i utomhusreklam. Reklam inom persontrafik Om beteendet hos persontrafikaktörer utanför kollektivtrafik studeras är det uppenbart att många transportföretag vill skapa högre kundvärde till sina resenärer genom samarbete med andra aktörer. Exempelvis har Finnair infört samarbete med designföretaget Marimekko för att förstärka sin identitet som finskt flygbolag samt höja reseupplevelsen genom spännande design. Oftast har dock transportaktörernas samarbete en koppling till själva resan, såsom erbjudanden på hotell eller rabatt på taxiresan för att klara den sista sträckan till slutdestination. Alternativt så försöker vissa bolag

15 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 5 såsom SJ och SAS locka resenärerna till ytterligare köp genom kundklubbar eller bonusprogram. I dessa fall kan samarbetspartners vara från många olika konsumentbranscher, allt från kreditkortsbolag till mataffärer. Vid tillräckligt många köp med bonuskortet är det eventuellt möjligt att få en gratisresa. Alla olika typer av samarbete som persontrafikföretag gör utgår från kundupplevelsen i sin helhet och att kunna underlätta resenärens resa eller till och med vardag. Flertalet persontrafikaktörer gör tydligt att de i sig inte är emot reklam utan snarare för under förutsättning att reklamen tydligt gagnar resenären och förstärker kvalitén av resan.

16 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 6 Introduktion reklam inom kollektivtrafik Reklam inom kollektivtrafik finns inom framförallt tre olika kategorier, trafikreklam, väderskyddsreklam och reklam via infotainmentsystem. Trafikreklamen omfattar reklam på insida och utsida av fordon, i ULs fall bussar och tåg. De ytor som är mest attraktiva ur ett reklamperspektiv är framförallt utsidan på bussen och i synnerhet baksidan, även kallad superback eller superback light. Väderskyddsreklam omfattar hållplatser av kategorin glasväderskydd men även fristående informationstavlor och reklampelare. Väderskyddsreklamen är den kategori som spås få bäst utveckling då det är en av få reklamkategorier som har möjlighet att nå ut till stora målgrupper nationellt. Ett vanligt upplägg inom väderskyddsreklam är att det är kommunen och inte trafikhuvudmannen som har avtal med reklamaktören, så är fallet även i Uppsala kommun. Superback light (Västtrafik) Infotainment finns särskilt i fordon men även på hållplatser för att erbjuda underhållning, annonser och information till resenärer. Branschen är inom Sverige omogen och flertalet aktörer har svårt att få ihop affärsmodellen ur ett ekonomiskt perspektiv men många trafikhuvudmän väljer att sätta in infotainmentsystem i fordon som ett utökat serviceutbud till resenärerna. Nationella reklamaktörer inom utomhusreklam En utmaning för buss- och utomhusreklam utifrån en trafikhuvudmans perspektiv är den begränsade konkurrensen. Det finns enbart ett fåtal aktörer som konkurrerar om möjligheten till reklamförsäljning, och inlåsningseffekterna för kommuner och huvudmän är starka genom de investeringar i infrastruktur som görs. JCDecaux, Clear Channel och Wallstreet har den absolut största delen av marknaden på både väderskydd och bussreklam. I samband med att Clear Channel förlorade trafikreklamavtalet inom SL till Wallstreet gjorde de också klart att deras fokus framgent ligger inom väderskyddsreklam vilket gör konkurrenssituationen än mer begränsad. Trafikreklam Ledande Väderskyddsreklam Ledande Infotainment Ledande men oftast små 12 Nya aktörer börjar däremot komma, särskilt på den digitala reklammarknaden. Trots detta så gör skalfördelarna på den analoga scenen att det är svårt för nya aktörerna att ta sig in på marknaden, samtidigt som huvudmännen är begränsade i sitt rörelseutrymme på grund av långa avtal.

17 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 7 Bristen på konkurrens har lett till att vissa trafikhuvudmän har valt att antingen skapa sin egen säljorganisation för reklam eller att avstå från reklam helt och hållet. För att lyckas med framtida upphandlingar behövs således fler anbudsgivare och olika alternativa lösningar annars riskerar avtalsvillkor att sedimenteras, vilket kommer hämma utvecklingen i branschen. Nuläge UL Fordon Kollektivtrafiken i UL opereras 2016 av totalt 464 bussar, varav 167 stycken i stadstrafik i Uppsala, samt 11 tåg. I dagsläget har UL ingen reklam på utsidan av fordonen. På bussinsidan används idag reklamytan till ULs interna marknadsföring samt dubbelsidiga fönsterskyltar nyttjas även för regionens marknadsföring. När potentialen för reklam ska beräknas är det framförallt stadstrafikbussarna som är mest att attraktiva för reklamaktörer vilket i ULs fall därmed utgör cirka 34 % av fordonsflottan. Antal fordon i Uppsala län 2016 Regionbussar 285 Ledbussar 97 Stadstrafik Stadsbussar 70 Expressbussar 12 Tåg Bussarna i Uppsala har fram till 2013 haft reklam genom avtal med Gamla Uppsala Buss (GUB) och Clear Channel (CC). Avtalet rörde 120 stycken bussar och genererade enligt uppgift från GUB någon miljon i intäkt till GUB. Anledningen till att avtalet bröts 2013 var att GUB upplevde höga kostnader för reklamhantering i form av administrativt arbete och skador på bussar i form av hål och lackeringsskador som minskade bussarnas försäljningsvärde. GUB gör tydligt att de inte är intresserade av reklam på utsidan av bussarna. De anser även att trafikhuvudmannen har svårt att se de kostnader som uppstår då huvudmannens fokus är på reklamintäkterna. Reklam på insidan av bussarna anser GUB att det går att hantera i synnerhet om det rör infotainment. Väderskydd Antal väderskydd i Uppsala län Inom Uppsala län finns det nästan hållplatser varav omkring är utrustade med väderskydd. Omkring 50 % av väderskydden är lokaliserade i Uppsala kommun där mellan 110 och 160 väderskydd ägs och underhålls av JCDecaux i utbyte mot reklamytan. Avtalet är tecknat mellan JCDecaux och Uppsala kommun. Första gången tecknades avtalet 1990 och har sedan reviderats ett flertal gånger. Uppsala JCD* Uppsala UL Övriga Övrigt material Hur många väderskydd som idag ingår är oklart och olika svar erhålls beroende på vem som tillfrågas. Enligt avtalet har både parter rätt att bryta avtalet om förutsättningarna väsentligen förändras vilket skulle kunna anses skett i samband med skatteväxlingen Det bedöms dock inte troligt att avtalet är möjligt att brytas fem år efter skatteväxlingen utan bör snarare tas över i ULs regi i samband med när avtalet upphör i november I Enköpings kommun finns också ett antal väderskydd som underhålls genom ett reklamavtal med Clear Channel. Det avtalet sträcker sig fram till december Övriga väderskydd underhålls av GUB med en uppskattad drift- och underhållskostnad på omkring kr per väderskydd och år. Underhållskostnaden ligger i nivå med övriga trafikhuvudmän men i det övre spannet. Av glas Infotainment UL har idag ingen infotainment. En inledande förstudie har genomförts men arbetet har i dagsläget inte tagits vidare. För beräkning av kostnader för införande av infotainment var god se kapitlet Hur jobbar andra trafikhuvudmän under avsnittet infotainment.

18 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 8 Hur jobbar andra trafikhuvudmän? Fordon Bland andra persontrafikbolag är reklam genom externa aktörer, både inne i och utanpå fordonen, sällsynt. Ytan ses istället som en stor del av varumärket. Även aktörer som MTR express och Bus4You har valt att inte ha någon reklam utanpå fordonen. I båda dessa fall lyfter bolagen fram att de skulle kunna överväga reklam utanpå fordonen, men enbart ifall de såg en ökad resenärsnytta genom reklamen. Bland intervjuade trafikhuvudmän så har ungefär två tredjedelar valt att ha helt reklamfria bussar, medan en tredjedel har avtal gällande reklam på bussarna. Västmanlands Lokaltrafik den enda aktören som sköter reklamförsäljning internt. Situationen med bussreklam är också särskilt aktuell hos Skånetrafiken, Sörmlandstrafiken och Hallandstrafiken där samtliga beslutat eller utreder frågan om att inte ha någon extern reklam på utsidan av bussarna för att istället använda ytan till egen marknadsföring. Gällande Skånetrafiken är orsaken även att de beslutat att satsa på infotainment (med reklam) i fordonen och då anses övrig extern reklam förstöra helhetsupplevelsen. Digital reklam och intern försäljning Digital reklam och extern försäljning Ingen aktör Ingen aktör Analog reklam och intern försäljning Ingen reklam (utanpå bussen) Analog reklam och extern försäljning Beslutad förändring 15 Väderskydd Reklam på väderskydd sker oftast genom en reklamvitrin monterad på väderskyddets sida. I den absoluta majoriteten av fallen är reklamen analog och syns på en, två eller fyra av väderskyddets respektive gavlar. Trots att digital utomhusreklam bedöms få en uppgång är digital väderskyddsreklam ytterst ovanlig idag. Enbart en av de intervjuade huvudmännen nämner att de har digital reklam på väderskydden, Kalmar Länstrafik, medan Skånetrafiken testar digitala skärmar på utvalda väderskydd. Kalmar Länstrafik har valt att lämna befintlig reklamaktör till förmån för en lokal aktör för att lyckas få till stånd en digital reklamlösning. Den digitala väderskyddsreklamen installeras under hösten 2016 och en utvärdering av projektet har därför inte hunnit göras. En utmaning med digital reklam, vilket skulle kunna vara anledningen till den begränsade spridningen, är svårigheten att skapa ett dynamiskt innehåll. Tillsammans med den höga investeringskostnaden, den begränsade möjligheten till ökade priser samt de långa avtalstiderna i befintligt reklamupplägg gör att den digitala reklamen kommer fortsätta lysa med sin frånvara på många orter, till förmån för befintliga analoga reklamupplägg. Detta gäller särskilt mindre orter där skalfördelarna är låga. I de flesta län ligger avtal för väderskydd hos kommunerna och inte hos trafikhuvudmännen. Oftast har kommunerna anslutit sig till ett reklamavtal för väderskydd med aktörer likt JCDecaux eller Clear Channel, men i vissa fall äger kommunen väderskydden direkt. Affärsmodellen innebär att möbler i det offentliga rummet erbjuds gratis till kommunen i utbyte mot reklamrättigheterna på väderskydden. Separata monetära ersättningar erbjuds ytterst sällan.

19 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 9 Hallandstrafiken, Västtrafik, Kalmar Länstrafik och Västmanlands Lokaltrafik särskiljer sig från övriga, med hela eller delar av väderskyddsbeståndet i eget ägande och inte hos kommunen. Västmanlands Lokaltrafik har dessutom reklamförsäljning internt i organisationen, till skillnad från övriga huvudmän. Digital reklam och intern försäljning Digital reklam och extern försäljning Ingen aktör Inom gbg Analog reklam och intern försäljning Kommunala avtal (med analog reklam) Analog reklam och extern försäljning Beslutad förändring Infotainment 19 Infotainmentskärmar har under flera års tid varit ett ämne som intresserat många av huvudmännen och flertalet har också installerat olika varianter av resandeinformation och samhällsinformation. Information om kommande hållplatser, väderprognos samt dagens viktigaste nyheter kan idag ses i flera län. Reklamens intåg i skärmarna är däremot mer begränsat där enbart vissa huvudmän har tagit steget till att ha reklam på skärmen. Bedömningen är att flertalet saknar en tydlig strategi och mål för införandet av infotainment. Omfattningen och värdet av reklam är omdiskuterat bland huvudmännen enligt de intervjuer som har genomförts i denna studie. Vissa anser att skärmen uppfyller ett tacksamt objekt att vila ögonen på under resan, samtidigt som andra ser de återkommande reklambudskapen och det starka ljuset från skärmen som negativt. För att upprätthålla intresset från resenären och undvika att skärmen upplevs allt för störande är andelen reklam på skärmarna av stor betydelse enligt vissa intervjuobjekt. Jernhusen nämner exempelvis: Att vi varierar reklam och samhällsinformation, och därmed inte bara har 100 % reklam på våra skärmar, innebär att vi ökar marginalvärdet av reklamen och behåller resenärernas intresse Utdrag från intervju med Jernhusen De flesta av de intervjuade trafikhuvudmännen har någon typ av infotainmentsystem installerat på sina fordon. Vissa har installerat skärmar på utvalda bussar för att utvärdera koncept, men även reklamupplägg utvärderas. De som idag har reklam på samtliga skärmar ser skärmarna som värdeskapande för resenären. Av de huvudmän som ännu inte har installerat infotainmentsystem är frågan istället aktuell genom interna diskussioner och utvärderingar. Likt tidigare utvärderingar av reklamytor särskiljer sig VL genom sin interna försäljningsorganisation. I fallet med infotainmentsystemen har deras installation av skärmar och uppstarten av reklamförsäljning kopplat till dessa inte kommit igång, men förväntas göra det under början av 2017.

20 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 10 Ingen reklam - Infotainment Ej infotainment Infotainment med intern försäljning Infotainment med extern försäljning Vi vill ha digitalisering på alla våra reklamytor och Under intervjuer med leverantörer av infotainmentsystem (hårdvara och mjukvara) anser flera att huvudmännen behöver förbättra sin kunskap om teknik och marknadsföring för att bli en bättre beställare. Vidare menar de också att huvudmännen behöver ta en del av kostnaden för att få ihop kalkylen för en infotainmentlösning då reklam i infotainment vanligen enbart finansierar bearbetning av trafikhuvudmannens infotainmentinnehåll med hjälp av mediebyrå. Enligt initiala beräkningar så skulle investering i infotainmentskärmar kosta omkring kr per buss och år (10 års avskrivning) där hårdvaran utgör majoriteten av kostnaden och mjukvaran omkring kr/år. Det innehåll UL skulle önska i infotainmentsystemet skulle kunna finansieras i utbyte mot reklam. För UL skulle därmed kostnaden i stadstrafik uppgå till omkring 1,1 Mkr per år baserat på 167 stadsbussar.

21 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 11 Scenarioanalys, fyra alternativ För att bedöma hur ULs informationsytor på bästa sätt kan nyttjas har fyra scenarios analyserat s utifrån ULs förutsättningar. De scenarios som bedöms ha bäst potential kommer sedan att jämföras under kapitlet slutsatser. Scenario 1 Extern reklamförsäljning Extern reklamförsäljning används av flera trafikhuvudmän där intäkterna och enkelheten är huvudargumenten till att låta en extern aktör sköta reklamhanteringen. Det kan dock konstateras att ett flertal trafikhuvudmän inte är nöjda med reklamaktörerna och kollektivtrafikbranschen är generellt skeptisk. I huvudsak är det enbart SL och Västtrafik som idag har betydande intäkter från extern reklamförsäljning, på grund av storstäderna Stockholm och Göteborg där framförallt tunnelbanan i Stockholm utgör en stor anledning till SLs höga ersättningsnivåer. Extern reklam - fordon För att bedöma ULs potential av reklamersättning för fordon kan jämförelse göras mot andra trafikhuvudmäns ersättningsnivåer. Utifrån Wallstreets officiella prislistor kan det konstateras att prissättning av reklam på bussar görs likadant, oberoende av geografisk plats. Genom att summera värdet av varje reklamyta på varje buss och i varje ort för Wallstreets totala marknad kan en fiktiv marknadsstorlek uppskattas. Om denna siffra jämförs med Wallstreets faktiska omsättning kan en uppskattning på beläggning fås. En sådan beläggning indikerar alltså hur stor andel av den potentiella marknaden som Wallstreet lyckas ta tillvara på, eller i andra ord hur stora rabatter, samt till hur hög grad Wallstreet lyckas sälja alla ytor över året. Under 2015 uppgår summan av alla listpriser under året till 274 miljoner kr, varav Wallstreets omsättning uppgår till 75 miljoner kr. Detta ger en uppskattad beläggning på 27 % vilket i ULs fall skulle motsvara en reklamförsäljning på omkring 17 Mkr per år i en fördelning enligt grafen till höger baserat på antalet fordon i länet. I och med att reklamaktören, Wallstreet i detta fall, har administrativa- och försäljningsomkostnader för att upprätthålla reklam på fordon erhåller trafikhuvudmannen en fastställd andel av försäljningsvärdet. Hallandstrafiken, Ultra och Västtrafik har avtalade ersättningsnivåer från Wallstreet som ger en uppskattad ersättning enligt intervjuer på: Västtrafik (Göteborg): ca 23 Mkr, (96 % stadstrafik) Ultra (Umeå): ca 0,9 Mkr, (100 % stadstrafik) Hallandstrafiken: ca 1 Mkr, (63 % stadstrafik) Avtalen innehåller en mix av stadstrafik och regiontrafik men värdet av avtalet utgörs framförallt på mängden stadstrafik vilket är angivet i procent ovan. Avtalad ersättning jämfört med uppskattad omsättning i respektive region visar några samband. Västtrafiks avtal generar en ersättningsnivå motsvarande 41 % av Wallstreets uppskattade reklamförsäljning i samma region. Motsvarade siffra för Ultra i Umeå är 24 %, medan Hallandstrafikens avtal ger en andel på endast 16 %.

22 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 12 Det kan därför konstateras att ULs ersättningsnivå bedöms ligga mellan % av Wallstreets uppskattade försäljningspotential i Uppsala län. Reklampotentialen finns dock främst i stadstrafiken där Wallstreets uppskattade reklamförsäljningspotential ligger på omkring 9,5 Mkr vilket ger UL en ersättning för denna reklamyta på: 1,5 Mkr vid Hallandstrafiken-nivå (16 %) 2,3 Mkr vid Ultra-nivå (24 %) 3,9 Mkr vid Västtrafik-nivå (41 %) Ersättningspotential för reklam per typ av trafik Regiontrafik Stadstrafik 1,5 3,9 Mkr 1,3 3,3 Mkr Skulle UL även kunna få till ett avtal inom regiontrafiken så ligger ersättningsnivåerna inom regionen i bästa fall på 1-3Mkr men troligen är ersättningsnivån lägre. Värt att konstatera är också att reklamvärdet är betydligt större på utsidan av bussen än insidan vilket också är en förklaring till svårigheten att finansiera infotainment i fordon genom reklam. Utsidan på fordonen bedöms ha ett reklamvärde på omkring 86 % av totala reklamvärdet där enbart baksidan på bussen har ett reklamvärde på omkring 62 % av det totala potentiella reklamvärdet. Väderskydd När det gäller väderskydd så får trafikhuvudmän eller kommuner sällan betalt för reklam på väderskydd utöver drift- och investeringskostnader i gatumöbler vilket även gäller befintligt avtal i Uppsala kommun. Det är därför inte sannolikt att anta ersättningsnivåerna kan komma att öka i en större omfattning med tanke på den marginella konkurrens som också finns i branschen. Befintligt avtal mellan Uppsala kommun och JCDecaux uppskattas vara värt maximalt 3 Mkr per år i form av kostnadsbesparingar för UL gällande drift, underhåll och investering av väderskydd baserat på att JCDecaux tillhandhar 160 stycken väderskydd. Besparingen utgörs av årliga drift och investeringsbesparingar på cirka kr per väderskydd. UL har ytterligare omkring 110 glasväderskydd i Uppsala kommun som kan vara intressanta för reklamaktörer. Om dessa kan paketeras ihop till ett attraktivt erbjudande med befintliga reklamväderskydd skulle detta innebära en kostnadsbesparing för underhåll med ytterligare 1 Mkr samt på längre sikt även 1 Mkr besparing för investeringar i nya väderskydd. Sammanställning scenario 1 Fördelar + Enkelhet för UL intäkter från trafikreklam på ca 1,5 4 Mkr och kostnadsbesparingar från väderskydd på ca 3 5 Mkr utan alltför stor insats + Liten ekonomisk risk och förutsägbara intäkter + Framtid: Intäktspotentialen ökar med digitaliseringen och eventuell omförhandling av avtal Nackdelar + Begränsad kontroll över reklambudskap + Informationsytorna skulle istället kunna användas för att förbättra ULs varumärke vilket kan ge större biljettintäkter eller nöjdare kunder + Framtid: Väldigt få aktörer som konkurrerar om reklamavtal Genom extern reklamförsäljning har UL möjlighet till ökade intäkter men behöver ge upp kontrollen över sina reklamytor

23 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 13 Scenario 2 Intern reklam I dagsläget finns det en trafikhuvudman som säljer reklam i egen regi, VL. Exemplet från Västmanland visar att det går att erhålla intäkter från reklamförsäljning men det uppbringar också stora kostnader. I VLs fall så säljer de reklam på väderskydd (ej lokaliserade i Västerås) samt 150 bussar där 60 % utgör stadstrafik. Försäljningsintäkterna VL får från reklam uppnår omkring 2,1 Mkr medan organisationskostnaderna utgör cirka 75 % av intäkterna (1,6 Mkr). VL redovisar därmed ett resultat på cirka kr men de är också tydliga med att anledning till att de gör reklam i egen regi är på grund av de utökade samarbeten de får med näringslivet i regionen inte på grund av ekonomiska argument. Om UL skulle kunna nå samma försäljningsvolym som VL skulle det innebära en nettointäkt på cirka 1,5 Mkr om UL skulle lyckas sälja reklam på all fordonstrafik. Dock så har VL en större andel stadsbusstrafik varför sannolikheten att ULs resultat blir lägre bedöms vara relativt stor. Om intäktspotentialen av intern reklamförsäljning jämförs med extern så har UL möjlighet att nå det nedre spannet av extern reklamförsäljning med utsätter verksamheten för större risk. Sammanställning scenario 2 Reklamförsäljning uppskattas till 6,3 Mkr Organisationskostnader på omkring 4,8 Mkr Ger ett årligt resultat på ca 1,5 Mkr Hänsyn ej taget till uppsättningskostnader för reklam Sannolikt resultat av reklamförsäljning trafikreklam Egen regi Extern regi 3,3 Mkr 1,5 Mkr * Baserat på reklamintäkter stadstrafik 2,3 Mkr och regiontrafik 1 Mkr. Fördelar + Kontroll över reklambudskap + UL kan enkelt kombinera reklamförsäljning med egen marknadsföring + Framtid: Öppnar upp till nya typer av samarbeten Nackdelar + Stora kostnader för en ny organisation (ej ULs kärnverksamhet) + Kan skapa beroendeställningar till lokala aktörer medan svårt att locka nationella aktörer + Framtid: Reklamintäkterna är mycket konjunkturberoende och innebär hög ekonomisk risk Genom intern reklamförsäljning har UL bra kontroll över budskapet men den ekonomiska ersättningen bedöms vara för låg och extern reklamförsäljning är att föredra. Scenario 3 Samarbete med Region Uppsala Som ett tredje alternativ att bedöma är möjligheten att låta Region Uppsalas information- och reklamsatsningar använda ULs reklamytor för att på så sätt få till kostnadsbesparingar på koncernnivå samt spridning av viktig samhällsinformation. Intervjuer har gjorts med regionens ledande förvaltningar och det kan konstateras att det finns ett intresse av att använda ULs ytor i synnerhet på regionbussarna när kommunikationen behöver nå alla delar av länet. Även om förvaltningarna är intresserade av att nyttja ULs reklamyta kan det konstateras att förvaltningarna saknar resurser att köpa extern reklam i någon större omfattning. Totalt bedöms intäkterna till UL kunna landa på omkring kr vilket gör att scenariot ur ett ekonomiskt perspektiv endast blir relevant när ytorna inte kan nyttjas av någon annan part.

24 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 14 Förvaltning Köper ni extern reklam idag? Hur stor budget har ni för extern reklam? Kan ni tänka er att använda UL:s ytor? Köper ni reklam från JCDecaux i Uppsala? Primärvården Ja, mest på kampanjer Ca 0,5 Mkr, kan tänka sig att 20 % på UL:s ytor, helst på linje 5 Absolut, vård och hälsa kan fungera bra ombord 0 kr, men har köpt vid enstaka kampanjer Folktandvården Ja Ca 0,25 Mkr, kan ökas om får annonsera på UL:s ytor Ja, troligtvis med ca 0,1 Mkr 0 kr Kultur och bildning Nej, inte längre Mycket begränsad Ja, men i begränsad omfattning 0 kr Akademiska sjukhuset Nej Begränsad Vet ej 0 kr Summa 50 % Ca 0,8 Mkr Ja, med ca 0,2 Mkr 0 kr Sammanställning scenario 3 Fördelar + Ger en ökad samhällsnytta + Möjlighet att nyttja oattraktiva reklamytor + Framtid: Kan skapa nya samarbeten mellan region och kommuner för att bättre optimera samhällsnytta Nackdelar + Förbättrar ej UL:s resultat och ger bara mindre reklambesparingar på koncernnivå + Kan ses som prissubventionering till Regionens övriga verksamheter + Framtid: Jobbar till viss del emot det nationella målet om mer kommersiell kollektivtrafik Samhällsreklam på fordon och väderskydd kan vara intressant när ej extern reklam eller egen marknadsföring är gångbar Scenario 4 Egen marknadsföring Som fjärde scenario utvärderas istället att använda ytan till egen marknadsföring. Några av de utmärkande målen inom kollektivtrafiken är en ökad marknadsandel mot bilen samt nöjda kunder. Det är svårt att bedöma hur reklam eller egen marknadsföring påverkar kundnöjdheten eller antalet resenärer men det kan konstateras att flertalet trafikhuvudmän börjat att låta att framförallt fordonen utgöra en viktig del av det egna varumärket. Enligt en studie från Transek från 2004 uppskattas att marknadsförings- och reklamkampanjer kan öka resandet med 3-5 % per år i målgruppen. Riktade marknadsföringskampanjer, likt de friåkarkort som ibland delas ut, kan ha en effekt på resandet med % inom den utvalda målgruppen. Dessa siffror indikerar att marknadsföringsåtgärder kan ha en positiv effekt på resandet. Självklart förutsätter en sådan uppskattning att kundnöjdhet är tillräcklig, eller att kapacitet finns tillgänglig, men ett ökat resande med 3-5 % kan ha en stor påverkan på de totala intäkterna inom kollektivtrafiken och bör utvärderas som ett alternativ till att sälja reklamytor till andra aktörer. I en studie från reklamkampanjen Inga löjliga bilresor i Malmö, (Hörlén et al., 2008) uppgav 6 % av alla tillfrågade att de hade ökat sitt resande på grund av den utvärderade kampanjen. Denna enskilda kampanj ansågs därför ha en positiv effekt på resandet, i en stad där resandet redan tidigare var relativt högt. För att motsvara de potentiellt tappade intäkter från trafikreklam och kostnadsbesparingar för väderskydd måste de totala biljettintäkterna öka med cirka 0,4-1,0 %, vilket baseras på att UL når minst Ultras nivå på

25 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 15 intäkter från trafikreklam (2,3 Mkr) och även en kostnadsbesparing från JCDecauxs väderskydd i Uppsala (3,1 Mkr). Skulle UL kunna nå Västrafiks ersättningsnivå från trafikreklam (41 %) samt ytterligare kostnadsbesparingar för 110 väderskydd skulle det motsvara en 1,6 % ökning i biljettintäkter. I jämförelse med resultatet från Transeks studie, som hävdade att egen marknadsföring kan öka resandet med 3-5 %, är en resandeökning omkring 1 % relativt liten. Självklart ska en sådan resandeökning inte underskattas utan satsningar på egen marknadsföring behöver utökas från dagens nivå för att uppnå en sådan ökning. *En ökning av biljettintäkterna förväntas påverka alla biljettslag lika och ske både hos befintliga och nya resenärer Sammanställning scenario 4 Fördelar + Ökat fokus på ULs nuvarande och potentiella kunder + Fokus på ULs varumärke och enhetlig reseupplevelse + Framtid: Potential för resandeökning och ökat NKI genom förbättrat varumärke Nackdelar + Inga reklamintäkter och ökade kostnader för egen marknadsföring samt underhåll + Till viss del en ny organisation behöver skapas finns det kompetens hos UL? + Framtid: Utmanande att koppla marknadsföring mot resandeökning Med inga intäkter från reklam är frågan om UL lyckas öka resandet med 0,4 1,0 % genom egen marknadsföring?

26 Bilaga KTN Reklampotential i kollektivtrafik sida 16 Slutsatser Utifrån de scenarios som är analyserade så är det framförallt egen marknadsföring eller extern reklamförsäljning som har bäst potential, men även där kan det konstateras att intäktspotentialen för reklam i kollektivtrafiken för UL är begränsad. Konsultbolaget Trendie rekommenderar att UL utökar sina satsningar på eget varumärkesbyggande och i större utsträckning analyserar sina befintliga och tappade kunders resebeteende för att få dem att åka mer/återuppta sitt resande och inriktar marknadsföringen utifrån dessa analyser. Samtidigt ger extern reklam vissa intäkter/besparingar som inte ska förringas men då är det också av vikt att UL ser till att eventuella reklamavtal har ett digitaliseringsperspektiv för att inte riskera att binda upp sig i avtal som främjar gårdagens teknologi. Slutsatsen blir därför att kombinationen är att föredra där Trendie rekommenderar en uppdelning enligt tabellen nedan. Informationsyta Potentiellt ekonomiskt resultat (i form av reklamintäkter eller kostnadsbesparingar) Rekommenderad inriktning Regiontrafik - insida max 0,5 Mkr / år Egen marknadsföring, möjligen i kombination med regionsamarbete Regiontrafik utsida max 1 Mkr / år Enklare egen marknadsföring, möjligen i kombination med regionsamarbete Stadstrafik insida ~ 0,3 Mkr / år Egen marknadsföring möjligen i kombination med regionsamarbete Stadstrafik utsida ~ 2 Mkr / år Egen marknadsföring att föredra men möjligen extern reklam Väderskydd stad ~ 4 Mkr / år Ta över avtalen på sikt Extern reklam att föredra men möjligen egen marknadsföring Väderskydd region ~ 0,5 Mkr / år Enklare egen marknadsföring eller rena reklamytor Infotainment I dagsläget inga Påverkar insida buss är intressant på sikt Sammanställning kombination av scenario 1 och 4 Fördelar + Omkring 4 Mkr i besparing av underhållskostnader för väderskydd + Ökat fokus på att bygga ULs varumärke + Framtid: Potential för resandeökning och ökat NKI genom förbättrat varumärke samtidigt som intäkter från väderskyddsreklam spås öka Nackdelar + Delar av ULs varumärke släpps till externa aktörer + Till viss del en ny organisation behöver skapas finns det kompetens hos UL? + Framtid: Tar i dagsläget inte hänsyn till utveckling av infotainment Genom att kombinera utökad satsning på egen marknadsföring med extern reklamförsäljning tros den maximala nyttan uppnås

27 REGION UPPSALA Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (12) Dnr KT Utvecklad trafik till Grillby Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att genomföra föreslagna trafikförändringar avseende Grillby från 14 augusti Ärendet I det inriktningsbeslut avseende trafikbeställning T18 som Kollektivtrafiknämnden fattade ingick att utveckla busstrafiken till Grillby. Förslaget innebär i korthet att nuvarande linje 223 ersätts med en ny linje som möjliggör resande mellan Grillby och Enköping samt Grillby och Skolsta för byte till buss mot Uppsala respektive Bålsta. Grunden är timmestrafik på vardagar med undantag mitt på dagen samt varannan timmestrafik på helgen. Önskemål har framförts från Enköpings kommun att dessa förändringar ska genomföras så tidigt som möjligt, varför förberedelser skett för att möjliggöra att föreslagna förändringar kan genomföras redan från augusti Bilaga 34 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

28 Bilaga KTN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KT Samhälle och trafik Stefan Adolfsson Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Utvecklad trafik till Grillby Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att genomföra föreslagna trafikförändringar avseende Grillby från 14 augusti Ärendet I det inriktningsbeslut avseende trafikbeställning T18 som Kollektivtrafiknämnden fattade ingick att utveckla busstrafiken till Grillby. Förslaget innebär i korthet att nuvarande linje 223 ersätts med en ny linje som möjliggör resande mellan Grillby och Enköping samt Grillby och Skolsta för byte till buss mot Uppsala respektive Bålsta. Grunden är timmestrafik på vardagar med undantag mitt på dagen samt varannan timmestrafik på helgen. Önskemål har framförts från Enköpings kommun att dessa förändringar ska genomföras så tidigt som möjligt, varför förberedelser skett för att möjliggöra att föreslagna förändringar kan genomföras redan från augusti Bilaga PM Utvecklad trafik till Grillby Kollektivtrafikförvaltningen UL Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

29 Bilaga KTN Dnr KT Samhälle och trafik Stefan Adolfsson Tfn E-post Utvecklad trafik till Grillby Inledning I det inriktningsbeslut avseende trafikbeställning T18 som Kollektivtrafiknämnden fattade ingick att utveckla busstrafiken till Grillby. Anledningen är att Grillby växer samtidigt som dagens kollektivtrafik är starkt begränsad. Det bor idag strax över 1000 invånare i Grillby och utpendlingen är stor, främst mot Enköping och Bålsta/Stockholm. Dagens trafikupplägg Grillby trafikeras idag enbart av linje 223. Detta är en ringlinje som går Enköping Lillkyrka Grillby Skolsta Enköping med 10 enkelturer per vardag. Dessa fördelas på 4 åt ena hållet på förmiddagen och sex åt andra hållet på eftermiddagen. Nytt trafikupplägg Förslaget innebär att linje 223 ersätts med en ny linje. Den nya linjen planeras att gå från Enköpings tätort till Grillby via Boglösa och vidare till Skolsta samt tillbaka. På så sätt erhålls dubbelriktad trafik hela trafikdygnet mellan Grillby och Enköping samtidigt som man från Grillby kan välja att åka till Skolsta för byte mot Uppsala och Bålsta och tillbaka. Sträckan Skolsta Enköping trafikeras dessutom mycket frekvent av andra linjer. För att skapa ett attraktivt alternativ till bilen går linjen direkt från Grillby in till Enköping utan att svänga in till Lillkyrka. Därigenom beräknas restiden till ca 20 minuter till Gustaf Adolfs plan mot ca 15 minuter med bil. När 223 inte längre trafikerar Lillkyrka innebär det att tre hållplatser mellan Klarbo och Lillkyrka dras in, Utmyrby, Svallby vägskäl och Hävlinge. För närvarande har de berörda hållplatserna ca 6 påstigande per dag. Från Lillkyrka kommer linje 221 fortsätta att trafikera med 12 enkelturer per dag. Kollektivtrafikförvaltningen UL Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

30 Bilaga KTN (3) Turtätheten för den nya linjen planeras att vara timmestrafik på vardagar 05:30-22:00. Undantag sker vid lunch då ett uppehåll görs på 90 minuter för att anpassa tiderna till gymnasiet. Därtill får linjen varannantimmestrafik på lördagar och helgdagar mellan 08:00 och 18:00. Linjen går via Rösta då vägen via Granhagen är för smal för linjelagd busstrafik. Tidsmässigt är det ingen skillnad. Längs sträckan kan det även bli aktuellt att tillsammans med Enköpings kommun och Trafikverket anlägga nya hållplatser för att ge fler bostadsområden tillgång till kollektivtrafik. Samråd Samråd har skett med Enköpings kommun som ställer sig positiv till föreslagna förändringar. I sammanhanget diskuterades dock inte konsekvenserna för Lillkyrka. Samråd har inte skett direkt med berörda medborgare. Information har lämnats på berörda hållplatser och vid kollektivtrafiknämndens sammanträde kommer en redogörelse lämnas över inkomna synpunkter. Ekonomi Föreslag förändringar innebär en ökad trafikkostnad på ca 2 miljoner per år. Trafikstart Önskemål har framförts från Enköpings kommun att föreslagna förändringar ska genomföras så tidigt som möjligt, varför förberedelser skett för att möjliggöra att

31 Bilaga KTN (3) föreslagna förändringar kan genomföras redan från augusti En förutsättning är att Kollektivtrafiknämnden fattar beslut senast under april 2017.

32 Bilaga KTN

33 Bilaga KTN

34 Bilaga KTN

35 REGION UPPSALA Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (12) Dnr KT Månadsrapport Beslut Kollektivtrafiknämnden lägger med godkännande månadsrapporten till handlingarna. Ärendet Trafikdirektören redovisar månadsrapport per februari Bilaga 35 Månadsrapport februari 2017 beräknas vara klar för utskick via e-post till kollektivtrafiknämndens ledamöter och ersättare till gruppmöten inför kollektivtrafiknämndens sammanträde Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

36 REGION UPPSALA Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (12) Dnr KT Trafikdirektörens information Beslut Kollektivtrafiknämnden lägger informationen till handlingarna. Ärendet Trafikdirektören informerar om aktuell och pågående verksamhet inom kollektivtrafikförvaltningen. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

37 REGION UPPSALA Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (12) Dnr KT Anmälan av beslut enligt delegation Beslut Kollektivtrafiknämnden lägger med godkännande redovisade beslut enligt delegation till handlingarna. Ärendet Kollektivtrafikförvaltningen redovisar beslut enligt delegation. Bilaga 37 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

38 Bilaga KTN Dnr KT Helene Gustafsson Tfn E-post Beslut enligt delegation KTN Datum Ärende Undertecknat av D-nr Inköp av moduler (Resursvy, Turspec & RTM) till OCA, PubTrans Avtal gällande marknadsföring, AB Upsala Nya Tidning Johan Wadman Johan Wadman KT KT RII-flöde (förändringsflöde) från Vemos till PubTrans Johan Wadman Projektledning av arbete inför trafikupphandling 2018, Sweco Johan Wadman KT Kollektivtrafikförvaltningen UL Storgatan 27 Box Uppsala tfn fax org nr