Kursbeskrivning Specialpedagogiska utmaningar ungdomar och vuxna UQ01KP (7,5 hp) HT 2012

Transkript

1 1(5) Specialpedagogiska institutionen Kursbeskrivning Specialpedagogiska utmaningar ungdomar och vuxna UQ01KP (7,5 hp) HT 2012 Kontaktinformation Kursadministratör: Jenny Stoltz tel Kursansvarig: Åsa Murray tel Examinatorer: Åsa Murray och Anita Söderlund tel Kursens uppläggning Kursen genomförs huvudsakligen i form av föreläsningar, seminarier, arbete i studiegrupper (studentarbetslag), fältstudier och litteraturstudier. Föreläsningar Kursens föreläsningar genomförs av institutionens forskare/lärare som företräder delvis skilda perspektiv på specialpedagogik och specialpedagogiska frågor. Föreläsningarna är tänkta att både fördjupa och komplettera de perspektiv som presenteras i kursens litteratur. Seminarier och arbetsmaterial Kursens seminarier behandlar främst kursens litteratur i relation till kursen lärandemål. Varje seminarium behandlar teman och begrepp som förekommer i litteraturen. Under seminariet prövas begrepp ur olika perspektiv genom att anknyta till hur litteraturens frågor tar sig uttryck i konkreta verksamheter - historiskt och i nutid - utifrån följande övergripande frågeställningar: Hur kan olika synsätt som dominerat under specialpedagogikens historia bidra till förståelse för motsägelser och dilemman inom dagens pedagogiska verksamheter? Hur kan olika teoretiska perspektiv ge insikt i skilda sätt att se på möjligheter att skapa förutsättningar för alla elevers lärande och delaktighet? Kursens lärandemål förutsätter individuell förberedelse inför och ett gemensamt aktivt deltagande i kursens seminarieverksamhet. Inför varje seminarium förbereder sig studenten genom att läsa angiven litteratur med hjälp av de läsfrågor som finns på seminarieplanen. Ett gemensamt utforskande av vad som kännetecknar det akademiska läsandet och skrivandet ingår. Vid seminarium 1 görs en indelning i studentarbetslag. Seminariegruppen och studentarbetslagen ska präglas av ett gemensamt nyfiket kunskapssökande samt allas möjligheter att komma till tals.

2 2(5) Student som av olika skäl inte kan närvara på seminarier kontaktar ansvarig lärare för överenskommelse om hur frånvaron ska kompenseras. Fältstudier Under kursens fältstudier ska studenten genomföra intervjuer med företrädare för olika yrkesgrupper samt följa specialpedagogens/speciallärarens arbete under en dag. Intervjuerna syftar till att studenten ska få ta del av verksamhetsföreträdares perspektiv på kursens centrala frågor och begrepp samt att ge insyn i hur specialpedagogiska verksamheter är organiserade. Att följa pedagogens arbete ger en möjlighet att få insyn i hur det som beskrivs i intervjuer omsätts i handling. Uppläggningen av fältstudierna planeras dels i seminariegruppen. Uppgiften redovisas i en individuell skriftlig sammanställning och analys av intervjuerna. Denna redovisas och diskuteras i studentarbetslaget som planerar och genomför en gemensam redovisning vid ett examinerande seminarium. Formerna för redovisningen bestäms av studenter och lärare i seminariegruppen. Sekretessreglerna innebär att studenterna inte bör ange namn på skola eller personer vid redovisningen eller i examinationen. Använd fingerade namn eller anonymisering som "gymnasieskola A" och "fritidspedagog B/specialpedagog C" (se dokument Fältstudie). Examination Kursen examineras dels genom en gruppuppgift som bygger på varje students aktiva deltagande i presentation och kritisk granskning av fältstudieuppgiften (se ovan), en muntlig presentation av valbar litteratur och genom en individuell skriftlig examinationsuppgift. Betygskriterier presenteras under kursens gång.

3 3(5) Kurslitteratur Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik ett kunskapsområde i utveckling, [Elektronisk version]. I Reflektioner kring specialpedagogik sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna: Vetenskapsrådets rapportserie, s 66 84; 2007:5. (17 s). Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla några filosofiska trådar. Stockholm: Liber. (178 s). Helldin, R. (2002). Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan : en granskning av skoldemokratins innebörder och kvalitet. Lund: Studentlitteratur. (128 s). Helldin, R. (2007). Klass, kultur och inkludering: En pedagogisk brännpunkt för framtidensspecialpedagogiska forskning, [Elektronisk version]. Pedagogisk forskning i Sverige 12(2), (16 s). León, R. (2001). På väg mot en diversifierad normalitet. I A. Bigestans & A. Sjögren, (Red.) Lyssna.Interkulturella perspektiv på multietniska skolmiljöer. Tumba: Mångkulturellt centrum. (12 s). Murray, Å. (2007). Genomströmningen i gymnasieskolan. Före och efter gymnasiereformen. I J. Olofsson (Red) Utbildningsvägen vart leder den? Stockholm: SNS förlag. (14 s). Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. (173 s). Samuelsson, S. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur. (kap 1-3 & 5-9). Skidmore, D. (2004) Inclusion the dynamic of school development. [Elektronisk version]maidenhead: Open University Press. (s 1-11). Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd. Några perspektiv, [Elektronisk version]. Stockholm: Liber. (127 s). SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Stockholm: Fritzes. (valda delar ur kapitel 3). Westling Allodi, M. (2010). Goals and Values in School: A Model Developed for Describing, Evaluating and Changing the Social Climate of Learning Environments, [Elektronisk version]. Social Psychology of Education: An International Journal, 13(2), (28 s). Arbetsmaterial: Salamanca-deklarationen Läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan Dessutom väljs i samråd med kursens lärare ca 200 sidor litteratur/vetenskapliga artiklar som anknyter till kursens innehåll samt en skönlitterär bok med relevans för det specialpedagogiska området.

4 4(5) Förslag till valbar litteratur Adler, B. (2007). Dyskalkyli & matematik: en handbok i dyskalkyli. Nu-förlaget, Kognitivt centrum. Asp-Onsjö, l. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur. (155 s.) Barow, T. & Östlund, D. (2012). Bildning för alla. Elektronisk version (C:a 160 sidor) Hallerstedt, G. (red.) (2006). Diagnosens makt om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos. (128 s). Hjörne, E. & Säljö, R. (2009). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan : [med samtalsguide]. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (182 s.) Myndigheten för skolutveckling (2006). Kvalitet inom IV hela skolans ansvar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Parszyk, I. (2009) Är det jag eller mattelärare som inte fattar?: unga vuxna väletablerade och interner med utländsk familjebakgrund berättar om matematikens betydelse för självkänslan i (skol)livet.: Stockholm: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?: en multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Diss. Umeå : Umeå universitet, Umeå. I fulltext: Sjöberg Skidmore, D. (2004) Inclusion the dynamic of school development. Maidenhead: Open University Press. Skolverket (2007) Varför hoppade du av? Stockholm: Skolverket. (68 s.) Skolverket (2010). Risk för IG: gymnasierektorer om skolornas stöd till elever som riskerar att inte nå målen. Stockholm: Skolverket. Vetenskapliga artiklar söks på Internet. Förslag till skönlitteratur Alakoski, S. (2007). Svinalängor. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Alakoski,S. (2010) Håpas du trifs bra i fengelset. Stockholm: Albert Bonniers förlag.

5 5(5) Haddon, M. (2003). Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Stockholm: Månpocket. Wahlström& Widstrand. (The curious incident of the dog in the night-time. London: Vintage). Høeg, P. (1993) De kanske lämpade. Stockholm: Norstedt. Johansson, I. (2008). En annorlunda barndom: en kvinnas berättelse om sin autistiska uppväxt. Stockholm: Månpocket Johansson, K. (2003) Huset vid Flon Stockholm: Norstedts pocket. Linderborg, Å. (2008). Mig äger ingen. Stockholm: Atlas. Pohl, P.(1997) Vi kallar honom Anna. Stockholm: Alfabeta. Åkerman, S. (2007) Zebraflickan. Stockholm: Författarhuset. Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen.