MEKANIK LABORATION 2 KOPPLADE SVÄNGNINGAR. FY2010 ÅK2 Vårterminen 2007

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MEKANIK LABORATION 2 KOPPLADE SVÄNGNINGAR. FY2010 ÅK2 Vårterminen 2007"

Transkript

1 I T E T U N I V E R S + T O C K H O L M S S FYSIKUM Stockholms universitet Fysikum 3 april 007 MEKANIK LABORATION KOPPLADE SVÄNGNINGAR FY010 ÅK Vårterminen 007 Mål Laborationen avser att ge allmän insikt i teorin för harmoniska svängningar, bekantskap med mätapparatur och träning i datainsamling och databehandling. Den enkla pendeln som vi studerade i laboration om reversionspendeln är ett exempel på ett fysikaliskt system som utför en harmonisk svängning. Pendeln kan betraktas vara en oscillator med konstant frekvens och amplitud (om vi bortser från dämpning) svängningstid (period). Den totala energin för systemet är konstant men pendlar mellan, i detta fall potentiell energi och rörelseenergi. Två eller flera oscillatorer kan vara kopplade till varandra och deras rörelsemönster karakteriseras då av flera överlagrade frekvenser och varierande amplitud och en energiöverföring från den ena till den andra oscillatorn, naturligtvis så att den totala energin i systemet hela tiden är bevarad. Ett system med två kopplade oscillatorer kan enkelt studeras både analytiskt och experimentellt och laborationen går ut på att experimentellt verifiera de analytiska sambanden. Experimentet redovisas i en kort, individuellt skriven, skriftlig rapport.

2 LABORATION : Kopplade svängningar 1 Kopplade svängningar Laborationen består av tre delmoment. I det första momentet studeras en enkel pendel. Momentet injkluderar även en liten övning i att sätta upp en enkel induktionsdetektor. I det andra och tredje momentet studeras system av två kopplade oscillatorer. Insamlade mätdata jämförs med teorin för kopplade harmoniska oscillatorer. 1.1 Teori Att en oscillator är harmonisk innebär att kraften som verkar på massan är en linjär funktion av förskjutningen från jämviktsläget (F = kx). Rörelseekvationen kan skrivas d x + ω x = 0 (1) där ω är en konstant som i sig är en funktion av kroppens massa m och konstanten k (fjäderkonstanten). Ekvation (1) har den välkända allmänna lösningen x = A cos(ω t + φ) + B sin(ω t + φ) Begynnelsevärden bestämmer konstanterna A, B och. En modell av två kopplade harmoniska oscillatorer Figur 1 visar en modell av två likadana, linjärt kopplade harmoniska oscillatorer i form av två vikter med massan m och tre fjädrar med fjäderkonstanter k och k. Den mellersta fjädern kopplar oscillatorerna till varandra och k < k. I verkligheten kan modellen approximeras av t.ex. två pendlar eller två atomer i en molekyl, som åtminstone för små amplituder kan betraktas som harmoniska oscillatorer, mellan vilka det finns en koppling som i modellen representeras av en fjäder. Låt x 1 och x beteckna vikternas förskjutning från sina jämviktslägen. Vi antar att fjädrarnas massa kan försummas. Rörelseekvationerna blir då ett system av differentialekvationer i x 1 och x : m d x = kx 1 + k (x x 1 ), m d x = kx k (x x 1 ) ()

3 LABORATION : Kopplade svängningar 3 x 1 x Figur 1: Kopplade harmoniska oscillatorer. Om vi bildar summan och differensen av ekvationerna i () får vi m ( d x 1 + d x ) + k(x1 + x ), m ( d x 1 d x ) + (k + k )(x 1 x ) Variabelsubstitutionerna u = x 1 + x och v = x 1 x ger m d u + ku = 0, m d v + (k + k )v = 0 Differentialekvationerna är nu på samma form som (1) och vi kan välja att skriva lösningarna som u = x 1 + x = C cos(ω t + φ) med ω = v = x 1 x = D cos(ω t + φ ) med ω = k m (k + k ) m (3) (4) Om vi bildar summan och differensen av (3) och (4) får vi x 1 = A cos(ω t + φ) + B cos(ω t + φ ) x = A cos(ω t + φ) B cos(ω t + φ ) Betrakta nu följande begynnelsevillkor: x 1 (0) = A 0 (den ena vikten är förskjuten från jämviktsläget),

4 4 LABORATION : Kopplade svängningar x (0) = 0 (den andra är i jämviktsläget), dx 1 (0) = dx (0) = 0 (anordningen släpps från vila vid t = 0). Dessa begynnelsevillkor ger φ = φ = 0 och A = B = A 0 /, vilket kan skrivas om som x 1 = A 0 cos ( ω ω x = A 0 sin ( ω ω t ) cos ( ω + ω t ) sin ( ω + ω t ) (5) t ) (6) Uppgift 1: En härledningen av ovanstående uttryck skall bifogas din rapport (se Physics Handbook). Den mekaniska energin E = E kin +U kan, om vi försummar fjädrarnas massor samt den potentiella energi som finns i kopplingsfjädern skrivas som E 1 = mẋ 1 + kx 1 (7) för oscillator 1, där ẋ är tidsderivatan dx 1. Om man skriver ut uttrycken för E 1 och E och använder de trigonometriska formlerna för dubbla vinkeln ser man att den mekaniska energin pendlar mellan oscillatorerna med vinkelfrekvensen ω e = ω ω Om k << k, d.v.s. kopplingen mellan oscillatorerna är svag, har vi att (en redovisning lämnas i rapporten): ω + ω ω och ω e k mω (8) I figur har uttryck 5, 6 och 7 ritats för k = 0, 1 k. Uppgift : Visa även i rapporten att energipendlingen (vinkelfrekvens hos de streckade amplitudkurvorna i figur a och b, sker med frekvensen ω e k /mω.

5 LABORATION : Kopplade svängningar 5 a) x = A 0 cos ω ω t cos ω +ω t. b) x = A 0 sin ω ω t sin ω +ω t. c) x = mẋ 1 + kẋ 1. Figur : Rörelsen hos två identiska, svagt kopplade oscillatorer. Följande parametervärden har använts: A 0 = 1,k = 1,k = 0, 1,m = 0, Uppgift 3: Vilken vinkelfrekvens har de streckade amplitudkurvorna i figur a och b?

6 6 LABORATION : Kopplade svängningar 3 Två kopplade harmoniska oscillatorer på lutande luftkuddespår Vi tittar på ytterligare en modell för kopplade harmoniska svängningar. På ett lutande luftkuddespår befinner sig två glidkroppar med massorna m 1 och m, förbundna enligt figur 3 med fjädrar med fjäderkonstanter k 1 och k. Låt x 1 och x beteckna k 1 m k m 1 Figur 3: Kopplade harmoniska oscillatorer. glidkropparnas förskjutning från sina jämviktslägen. Vi antar att fjädrarnas massa kan försummas. Rörelseekvationerna blir då m 1 ẍ 1 = k 1 (x 1 x ) (9) m ẍ = k x + k 1 (x 1 x ) (10) Uppgift 4: I rapporten bör det finnas med en argumentation varför vi inte behöver ta hänsyn till lutningen då vi ställer upp rörelseekvationerna ovan. Vi har återigen fått ett system av system av andra ordningens differentialekvationer i x 1 och x. Vi försöker lösa detta genom ansatsen x 1 = A 1 cos ωt x = A cos ωt (11) (1)

7 LABORATION : Kopplade svängningar 7 Vi vill alltså hitta lösningar där båda massorna svänger harmoniskt med samma frekvens. Då vi satt in ansatsen i (17) och (18) kan cos ωt förkortas bort och vi får ett homogent ekvationssystem i A 1 och A : (k 1 m 1 ω )A 1 k 1 A = 0 (13) k 1 A 1 + (k 1 + k m ω )A = 0 (14) Vi dividerar den första ekvationen med m 1 och den andra med m och inför beteckningarna ω 01 = k 1 /m 1 och ω 0 = k /m. Frekvenserna ω 01 och ω 0 är frekvenserna för m 1 och m då de svänger ensamma i sina respektive fjädrar k 1 och k. Med de nya beteckningarna kan vi skriva ekvationssystemet som (ω 01 ω )A 1 ω 01A = 0 (15) m 1 m ω 01A 1 + ( m 1 m ω 01 + ω 0 ω ) A = 0 (16) Icke-triviala lösningar, d.v.s. lösningar där A 1 och A inte båda är = 0 fås för vissa värden på ω, de s.k. egenfrekvenserna. Villkoret för icke-triviala lösningar är att ekvationssystemets determinant är = 0: (ω01 ω ) ω01 ( m 1 m ω01 m1 m ω01 + ω0 ω ) = 0 (17) Detta villkor ger två möjliga värden för ω, glöm inte att drar roten ur för att få egenfrekvenserna. I den ena egensvängningen har A 1 och A olika tecken, i den andra har A 1 och A samma tecken. Man kan visa att en goycklig svängning kan uttryckas som en linjärkombination av egensvängningarna. Uppgift 5: Vad innebär det för svängningen att A 1 och A har lika respektive olika tecken? 4 Experiment 4.1 Apparatur Under laborationen görs mätningar på pendelsvängningar och på svängningar hos glidkroppar på ett luftkuddespår. Pendlarna monteras på samma sätt som reversionspendeln som användes vid tidigare experiment. För att mäta pendelns frekvens

8 8 LABORATION : Kopplade svängningar fästs en stavmagnet i pendelns ände och en 1000-varvsspole placeras så att magneten doppar in i spolen vid pendling. Spolen ansluts till en PC. När magneten rör sig in och ut ur spolen induceras en spänning som mäts och registreras av datorn. Den inducerade spänningen kommer förstås att variera med pendelns frekvens, men att hitta ett uttryck för sambandet mellan spänningen och magnetens rörelse är inte alls trivialt. Antag att stavmagneten rör sig in och ut i spolen med en harmonisk rörelse. Då kan dess position x skrivas som x = A cos ω t. Stavmagneten alstrar ett magnetiskt flöde Φ i spolen som då måste vara en funktion av x, d.v.s. Φ = Φ(x). Enligt Figur 4: Kopplade harmoniska oscillatorer. induktionslagen induceras en spänning U i spolen som är U(t) = dφ Kedjeregeln ger U(t) = dφ dx = dφ ωa sin ω t Om vi antar att variationen i Φ(x) är liten om amplituden A är liten skulle vi kunna sätta dφ konstant vilket ger U(t) konstant dx, d.v.s. den inducerade spänningen är proportionell mot magnetens hastighet och därmed mot pendelns vinkelhastighet. Enligt vårt resonemang skulle alltså den inducerade spänningen i spolen vara sinusformad om magneten rör sig harmoniskt med liten amplitud. Detta skall vi undersöka experimentellt!

9 LABORATION : Kopplade svängningar 9 4. Utförande 4..1 Enkel pendel, test av induktionsdetektorn Sätt upp en stålpendel med mässingsvikt och anslut induktionsspolens kabel (en kabel med banankontakter i ena änden och en BNC kontakt i den andra änden) till Scientific Workshop interfacets analoga ingång. Denna sänder i sin signalerna vidare, via serieingången, till en dator som kör programmet Data Studio. Labbassistenten visar dig hur du skall använda programmet med en respektive två pendlar anslutna till datorn. Gör några provsvängningar för att bekanta dig med programmet. Låt programmet göra en Fouriertransform så ser du vilka svängningsfrekvenser som ingår i rörelsen. Prova dig fram till hur magneten skall placeras i förhållande till spolen för att man skall få maximal amplitud på signalen. Uppgift 6: Hur ser Fouriertransformen för en harmonisk rörelse ut? 1. Bestäm perioden T när pendeln svänger med största amplitud.. Kan du bestämma någon skillnad i amplitud när pendeln svänger med största amplitud respektive liten? 3. Testa om signalen verkar sinusformad. 4.. Kopplade pendlar (dubbelpendel) Sätt upp ytterligare en pendel med mässingsvikt och anslut den till datorns andra kanal. Gör några provsvängningar när båda pendlarna svänger. Försök få samma svängningstid för båda pendlarna. 1. Koppla samman pendlarna med fjädrar i serie: först två fjädrar, sedan tre, fyra och slutligen fem fjädrar. Starta dubbelpendeln från ett läge där den ena är i jämviktsläge och den andra har maximalt utslag. Bestäm energipendlingens frekvens f e som funktion av seriens resulterande fjäderkonstant k. Plotta f e mot k i ett diagram och jämför med ekvation (8).. Studera fasskillnaden mellan pendlarnas rörelser. Stämmer den med ekvation (5) och (6)? 3. Undersök om energipendlingen blir annorlunda om man startar svängningarna med ett annat begynnelsevillkor. 4. Vad händer om pendlarna har olika egenfrekvens? Prova! 5. Bestäm de individuella fjäderkonstanterna k i. Detta gör du enklast med ett luftkuddespår och en glidkropp med känd massa.

10 10 LABORATION : Kopplade svängningar 4..3 Kopplade svängningar på luftkuddespår Använd en uppställning som i figur 3. Låt hela tiden fjädrarna hänga ihop med samma glidkropp (k 1 med m 1 och k med m ). 1. Belasta glidkropparna jämnt med två 50 g-vikter vardera. Mät svängningsfrekvenserna ω 01 och ω 0 för en glidkropp i taget i spåret med sin fjäder. Mät genom att ta tid på 0 perioder.. Bestäm m 1 och m. 3. Koppla ihop glidkropparna enligt figur 3 och sätt dem i svängning. Är kropparnas rörelse en harmonisk svängning? Uppgift 7: Hur skall du sätta igång svängningen för att få så många frekvenser som möjligt i Fourierspektrumet? 4. För det här systemet finns två harmoniska svängningsmoder (egensvängningar). Dessa har vinkelfrekvenser ω a och ω b med tillhörande amplitudförhållanden A 1 /A ω. Att hitta dem genom att prova sig fram är ganska svårt. Enligt teorin kan vi beräkna dem genom villkoret (17). Du har redan mätt upp de övriga storheter som ingår i determinanten. Lös ekvations-systemet för hand eller i ComSol och glöm inte att det är ω du får. 5. Ställ in de två egensvängningarna på spåret. Mät frekvensen och jämför med de teoretiska värdena. Visa labbassistenten att du lyckats hitta egensvängningarna. 6. Gör om punkterna 1-5 ovan med vikterna borttagna från glidkropp. 4.3 Redovisning Mätningar, resultat och slutsatser redovisas skriftligt för de tre delmomenten. Ingen detaljerad beskrivning av utförandet behöver göras. De numrerade uppgifterna skall redovisas för labbassistenten innan laborationen och därefter bifogas laborationsrapporten.

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse

LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse Utrustning: Dator med programmet LoggerPro LabQuest eller LabPro Avståndsmätare Kraftgivare Spiralfjäder En vikt Stativmateriel Kraftgivare Koppla mätvärdesinsamlaren

Läs mer

IN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

1. Mekanisk svängningsrörelse

1. Mekanisk svängningsrörelse 1. Mekanisk svängningsrörelse Olika typer av mekaniska svängningar och vågrörelser möter oss överallt i vardagen allt från svajande höghus till telefoner med vibrationen påslagen hör till denna kategori.

Läs mer

Introduktion. Torsionspendel

Introduktion. Torsionspendel Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet November 00 Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson och Maj Hanson (Anpassat för I1 av Göran Niklasson) Svängningar Introduktion I mekanikkursen

Läs mer

Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält

Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält Ú Institutionen för fysik 2014 08 11 Kjell Rönnmark Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält Syfte Magnetisk dipol och harmonisk oscillator är två mycket viktiga modeller inom fysiken. Laborationens

Läs mer

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system 1 KOMIHÅG 16: --------------------------------- Ellipsbanans storaxel och mekaniska energin E = " mgm 2a ------------------------------------------------------ Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla

Läs mer

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2# n KOMIHÅG 1: ------------------------------------------------------ Ekvation för fri dämpad svängning: x + "# n x + # n x = a, Tre typer av dämpning: Svag, kritisk och stark. 1 ------------------------------------------------------

Läs mer

Påtvingad svängning SDOF

Påtvingad svängning SDOF F(t)=F 0 cosω 0 t Förflyttning x M k Vi betraktar det vanliga fjäder-massa systemet men nu påverkas systemet med en kraft som varierar periodiskt i tiden: F(t)=F 0 cosω 0 t Den periodiskt varierande kraften

Läs mer

Lennart Edsberg Nada,KTH Mars 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 02/03. Laboration 3 4. Elmotor med resonant dämpare

Lennart Edsberg Nada,KTH Mars 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 02/03. Laboration 3 4. Elmotor med resonant dämpare Lennart Edsberg Nada,KTH Mars 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 M2 LÄSÅRET 02/03 Laboration 3 4. Elmotor med resonant dämpare 1 Laboration 3. Differentialekvationer Elmotor med

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin Tid: Plats: Ansvarig: Hjälpmedel: Tisdag juni 009, kl 8 30 13 30 V-huset Lennart Sjögren,

Läs mer

Laboration Svängningar

Laboration Svängningar Laboration Svängningar Laboranter: Fredrik Olsen Roger Persson Utförande datum: 2007-11-22 Inlämningsdatum: 2007-11-29 Fjäder Högtalarmembran Stativ Fjäder Ultraljudssensor Försökets avsikt Syftet med

Läs mer

Inlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B

Inlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B Inlupp Sommarkurs 20 Mekanik II En trissa (ett svänghjul) har radie R 0.6 m och är upphängd i en horisontell friktionsfri axel genom masscentrum.. Ett snöre lindas på trissans utsida och en konstant kraft

Läs mer

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar 9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar 9.5 Frilägg hjulet och armen var för sig. Normalkraften kan beräknas med hjälp av jämvikt för armen. 9.6 Frilägg armen, och beräkna normalkraften. a) N µn

Läs mer

Harmonisk oscillator Ulf Torkelsson

Harmonisk oscillator Ulf Torkelsson 1 Haronisk rörelse Föreläsning 13/9 Haronisk oscillator Ulf Torkelsson Betrakta en potentiell energi, V (x), so har ett iniu vid x, och studera rörelsen i närheten av detta iniu. O vi släpper en partikel

Läs mer

Övningsuppgifter till Originintroduktion

Övningsuppgifter till Originintroduktion UMEÅ UNIVERSITET 05-08-01 Institutionen för fysik Ylva Lindgren Övningsuppgifter till Originintroduktion Uppgift 1. I ett experiment vill man bestämma fjäderkonstanten k för en viss fjäder. Med olika kraft

Läs mer

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt Ann-Marie Pendrill & David Eager Studsmattematte fritt fall och harmonisk svängningsrörelse Studsmattor finns i många trädgårdar och lekplatser. Under studsandet rör man sig huvudsakligen i vertikalled

Läs mer

Svängningar och frekvenser

Svängningar och frekvenser Svängningar och frekvenser Vågekvationen för böjvågor Vågekvationen för böjvågor i balkar såväl som plattor härleds med hjälp av elastiska linjens ekvation. Den skiljer sig från de ovanstående genom att

Läs mer

TFYA16/TEN :00 13:00

TFYA16/TEN :00 13:00 Link opings Universitet Institutionen f or fysik, kemi och biologi Marcus Ekholm TFYA16/TEN2 Ovningstentamen Mekanik 2015 8:00 13:00 Tentamen best ar av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 po ang.

Läs mer

m 1 =40kg k 1 = 200 kn/m l 0,1 =0.64 m u 0 =5.0 mm x p,1 = X 1 sin ωt + C 1 x p,2 = X 2 sin ωt + C 2,

m 1 =40kg k 1 = 200 kn/m l 0,1 =0.64 m u 0 =5.0 mm x p,1 = X 1 sin ωt + C 1 x p,2 = X 2 sin ωt + C 2, Linköpings tekniska högskola 2016 10 14 IEI/Mekanik och hållfasthetslära Peter Christensen Datorsimuleringsuppgift i Mekanik Y del 1 (TMME12) Syftet med denna uppgift är att simulera hur ett mekaniskt

Läs mer

MEKANIK LABORATION 1 REVERSIONSPENDELN. FY2010 ÅK2 vårterminen 2007

MEKANIK LABORATION 1 REVERSIONSPENDELN. FY2010 ÅK2 vårterminen 2007 I T E T U N I V E R S + T O C K H O L M S S FYSIKUM Stockholms universitet Fysikum 23 april 2007 MEKANIK LABORATION 1 REVERSIONSPENDELN FY2010 ÅK2 vårterminen 2007 Mål En viktig applikation av en enkel

Läs mer

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt Övningstenta 015 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt tillsammans med begynnelsevillkoret v(0) = 0. Vi får: v(t) = 0,5t dt = 1 6 t3 + C och vi bestämmer

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

Tentamen i Mekanik II

Tentamen i Mekanik II Institutionen för fysik och astronomi F1Q1W2 Tentamen i Mekanik II 30 maj 2016 Hjälpmedel: Mathematics Handbook, Physics Handbook och miniräknare. Maximalt 5 poäng per uppgift. För betyg 3 krävs godkänd

Läs mer

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL Institutionen för fysik 2012-05-21 Umeå universitet SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL SAMMANFATTNING Ändamålet med experimentet är att undersöka den matematiska modellen för en fysikalisk pendel. Vi har mätt

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen 005-05-7 Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1. Problemtentamen En homogen stång med massan m är fäst i ena änden i en fritt vridbar

Läs mer

MEKANIK II 1FA102. VIK detta blad om bladen med dina lösningar. Se till så att tentamensvakterna INTE häftar samman lösningsbladen.

MEKANIK II 1FA102. VIK detta blad om bladen med dina lösningar. Se till så att tentamensvakterna INTE häftar samman lösningsbladen. UPPSALA UNIVERSITET Inst för fysik och astronomi Allan Hallgren TENTAMEN 08-08 -29 MEKANIK II 1FA102 SKRIVTID: 5 timmar, kl 8.00-13.00 Hjälpmedel: Nordling-Österman: Physics Handbook Råde-Westergren: Mathematics

Läs mer

Mekanik I Newtonsk mekanik beskrivs rörelsen för en partikel under inverkan av en kraft av

Mekanik I Newtonsk mekanik beskrivs rörelsen för en partikel under inverkan av en kraft av Mekanik 2 Live-L A TEX:ad av Anton Mårtensson 2012-05-08 I Newtonsk mekanik beskrivs rörelsen för en partikel under inverkan av en kraft av ṗ = m r = F Detta är ett postulat och grundläggande för all Newtonsk

Läs mer

x p,1 = X 1 sin ωt + C 1 x p,2 = X 2 sin ωt + C 2, m 1 =20.0 kg m 2 =1.0 kg F 0 =10N k 1 = 4000 N/m m 1 =20.0 kg k 1 = 4000 N/m l 01 =0.

x p,1 = X 1 sin ωt + C 1 x p,2 = X 2 sin ωt + C 2, m 1 =20.0 kg m 2 =1.0 kg F 0 =10N k 1 = 4000 N/m m 1 =20.0 kg k 1 = 4000 N/m l 01 =0. Linköpings tekniska högskola 2015 10 15 IEI/Mekanik och hållfasthetslära Peter Christensen Datorsimuleringsuppgift i Mekanik Y del 1 (TMME12) Syftet med denna uppgift är att simulera hur ett mekaniskt

Läs mer

Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar

Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar Rotation, krit. varvtal, s 1 m 0 Roterande obalans e Modeller för roterande maskiner ej fullständigt utbalanserade t ex tvättmaskiner, motorer, verkstadsmaskiner

Läs mer

LABORATION 2 TERMODYNAMIK BESTÄMNING AV C p /C v

LABORATION 2 TERMODYNAMIK BESTÄMNING AV C p /C v Fysikum FK4005 - Fristående kursprogram Laborationsinstruktion (1 april 2008) LABORATION 2 TERMODYNAMIK BESTÄMNING AV C p /C v Mål Denna laboration är uppdelad i två delar. I den första bestäms C p /C

Läs mer

Lösningar till problemtentamen

Lösningar till problemtentamen KTH Mekanik 2007 05 09 Mekanik bk och I, 5C03-30, för I och BD, 2007 05 09, kl 08.00-2.00 Lösningar till probletentaen Uppgift : En partikel i A ed assa hänger i två lika långa trådar fästa i punkterna

Läs mer

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult 471 3297

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult 471 3297 Mekanik III, 1FA103 1juni2015 Lisa Freyhult 471 3297 Instruktioner: Börja varje uppgift på nytt blad. Skriv kod på varje blad du lämnar in. Definiera införda beteckningar i text eller figur. Motivera uppställda

Läs mer

Om svängningar och resonans

Om svängningar och resonans Om svängningar och resonans Sammanfattning Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Här diskuterar vi andra ordningens linjära differentialekvationer som har lösningar som utgör svängningar,

Läs mer

Harmonisk svängningsrörelse

Harmonisk svängningsrörelse Institutionen för Fysik och Astronomi Mekanik HI: 214 Harmonisk svängningsrörelse I den här laborationen kommer vi att titta på svängningsrörelse med olika egenskaper: fri odämpad, fri dämpad och tvungen

Läs mer

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel Lennart Edsberg Nada, KTH December 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 M2 LÄSÅRET 03/04 Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel 1 Laboration 3. Differentialekvationer

Läs mer

Fartbestämning med Dopplerradar

Fartbestämning med Dopplerradar Vågrörelselära, 5 poäng 007 03 14 Uppsala Universitet Projektarbete Fartbestämning med Dopplerradar Per Mattsson, FA Olov Rosén, FA 1 1. Innehållsförteckning. Sammanfattning......3 3. Inledning......3

Läs mer

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen 010-05-6 Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik Problemtentamen 1 En cylinder med massan M vilar på en homogen horisontell planka med

Läs mer

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010 Tentamen i Elektronik för E, ESS00, april 00 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori v i v in i Spänningen v in och är kända. a) Bestäm i och i. b) Bestäm v. W lampa spänningsaggregat W lampa 0

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,

KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2# n. x j, KOMIHÅG 18: ------------------------------------------------------ Ekvation för fri dämpad svängning: x + "# n x + # n x = # n x j, 1 med konstanterna! n = k m och!" n = c m. ------------------------------------------------------

Läs mer

LABKOMPENDIUM Fysik del B1

LABKOMPENDIUM Fysik del B1 LABKOMPENDIUM Fysik del B1 BFL111: Fysik för bastermin BFL122: Fysik B för tekniskt/naturvetenskapligt basår Innehåll Laboration 1: Kretsar och kondensatorer Förberedelseuppgifter 3 Del 1: Plattkondensator

Läs mer

Den linjära harmoniska oscillatorn Driven av en extern kraft

Den linjära harmoniska oscillatorn Driven av en extern kraft Den linjära harmoniska oscillatorn Driven av en extern kraft 1.Inledning Mattias Lalin Analytisk Mekanik Karlstads Universitet Höstterminen 2003 Denna uppsats handlar om den linjära harmoniska oscillatorn,

Läs mer

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010 Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 200 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori Tvåpol C A I V Du har tillgång till en multimeter som kan ställas in som voltmeter eller amperemeter. Voltmeter

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00 Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna

Läs mer

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen 2015-06-12 Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik Problemtentamen 1. Med hjälp av en tråd kan ett homogent block

Läs mer

Datorsimuleringsuppgift i Mekanik I del 2, Ht Stela Kroppens Dynamik (TMME18) Rulle på Cylinder. Deadline för inlämning: , kl 15.

Datorsimuleringsuppgift i Mekanik I del 2, Ht Stela Kroppens Dynamik (TMME18) Rulle på Cylinder. Deadline för inlämning: , kl 15. (6) Bakgrnd Datorsimleringsppgift i Mekanik I del, Ht 0 Stela Kroppens Dynamik (TMME8) Rlle på Cylinder Deadline för inlämning: 0--09, kl 5.00 I ppgiften skall d ställa pp rörelseekvationerna för ett mekaniskt

Läs mer

Uppgift 1: När går en glödlampa sönder?

Uppgift 1: När går en glödlampa sönder? Uppgift 1: När går en glödlampa sönder? Materiel: Glödlampa, strömkälla, motstånd samt dator försedd med analog/digital omvandlare och tillhörande programvara för datainsamling. Beskrivning: Kanske tycker

Läs mer

Materiel: Kaffeburk med hål i botten, stoppur, linjal, vatten, mm-papper.

Materiel: Kaffeburk med hål i botten, stoppur, linjal, vatten, mm-papper. Uppgift 1 Materiel: Kaffeburk med hål i botten, stoppur, linjal, vatten, mm-papper. Uppgift: Gör lämpliga mätningar för att utröna hur mycket längre tid det skulle ta att tömma burken genom hålet i botten

Läs mer

Tentamen Fysikaliska principer

Tentamen Fysikaliska principer Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm NFYA02/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 15 januari 2016 8:00 12:00 Tentamen består

Läs mer

4. Elektromagnetisk svängningskrets

4. Elektromagnetisk svängningskrets 4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens

Läs mer

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning). STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när

Läs mer

Textil mekanik och hållfasthetslära. 7,5 högskolepoäng. Ladokkod: 51MH01. TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid:

Textil mekanik och hållfasthetslära. 7,5 högskolepoäng. Ladokkod: 51MH01. TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid: Textil mekanik och hållfasthetslära 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 51MH01 Tentamen ges för: Tentamen Textilingenjörsprogrammet TI2 TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid: 14.00-18.00

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll. Tentamen i Mekanik för F, del B Tisdagen 17 augusti 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator: Martin Cederwall Jour: Ling Bao, tel. 7723184 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,

Läs mer

LABKOMPENDIUM. TFYA76 Mekanik

LABKOMPENDIUM. TFYA76 Mekanik Linköpings universitet IFM, Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Rev. 2014-08-27 LABKOMPENDIUM TFYA76 Mekanik INNEHÅLL: LAB 1: RÖRELSE. 3 Uppgift 1 3 Uppgift 2 5 LAB 2: STÖT 6 2 LAB 1: RÖRELSE Målsättning

Läs mer

BESTÄMNING AV C P /C V FÖR LUFT

BESTÄMNING AV C P /C V FÖR LUFT FYSIK Institutionen för ingenjörsvetenska, fysik och matematik Se00 BESTÄMNING A C P /C FÖR LUFT En av de viktigare storheterna i termodynamiken är värmekaacitetskvoten γ, vilken är kvoten mellan den isobar

Läs mer

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse 1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse För att en mekanisk vågrörelse skall kunna uppstå, behövs ett medium, något som rörelsen kan framskrida i. Det kan vara vatten, luft, ett bord, jordskorpan, i princip

Läs mer

Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8

Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8 Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8 ! Sida 4/4 Laboration 1: Fallrörelse på portalen ikväll Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: 2014 Fallrörelse Institutionen för Fysik och Astronomi!

Läs mer

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! 014-08-19 Tentamen i Mekanik SG110, m. k OPEN m fl. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik Problemtentamen 1. En boll med massa m skjuts ut ur ett hål så att den hamnar

Läs mer

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Lördagen den 19 januari 2013 klockan 08.30-12.30 i M. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Typgodkänd miniräknare samt en egenhändigt skriven A4 med valfritt

Läs mer

RC-kretsar, transienta förlopp

RC-kretsar, transienta förlopp 13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur

Läs mer

Vågrörelselära. Christian Karlsson Uppdaterad: Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den.

Vågrörelselära. Christian Karlsson Uppdaterad: Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den. Vågrörelselära Christian Karlsson Uppdaterad: 161003 Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den. christian.karlsson@ckfysik.se [14] 1 Elasticitet (bl.a. fjädrar)

Läs mer

Koppla spänningsproben till spolen.

Koppla spänningsproben till spolen. LÄRARHANDLEDNING Induktion Materiel: Utförande: Dator med programmet LoggerPro Mätinterfacet LabQuest eller LabPro spänningsprobe spolar (300, 600 och 1200 varv), stavmagnet plaströr och kopparrör (ca

Läs mer

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström 1. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, ht 25, Krister Henriksson 1.1 1.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera

Läs mer

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19 Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 013-1-19 Tid och lokal: Torsdag 19 december kl. 14:00-18:00 i byggnad V. Examinator: Elsebeth Schröder (tel 031 77 844). Hjälpmedel: Chalmers-godkänd räknare,

Läs mer

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,

Läs mer

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe Tentamen i SG1102 Mekanik, mindre kurs för Bio, Cmedt, Open Uppgifterna skall lämnas in på separata papper. Problemdelen. För varje uppgift ges högst 6 poäng. För godkänt fordras minst 8 poäng. Teoridelen.

Läs mer

Rotationsrörelse laboration Mekanik II

Rotationsrörelse laboration Mekanik II Rotationsrörelse laboration Mekanik II Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2015 04 19 Sida 1 av 10 Sammanfattning För att förändra en kropps rotationshastighet så krävs ett vridmoment,

Läs mer

i(t) C i(t) = dq(t) dt = C dy(t) dt y(t) + (4)

i(t) C i(t) = dq(t) dt = C dy(t) dt y(t) + (4) 2 Andra lektionen 2. Impulssvar 2.. En liten krets Beräkna impulssvaret för kretsen i figur genom att beräkna hur y(t) beror av x(t). R x(t) i(t) C y(t) Figur : Första ordningens lågpassfilter. Utsignalen

Läs mer

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015 Extra kursmaterial om Elektriska Kretsar asse lfredsson inköpings universitet asse.lfredsson@liu.se November 205 Får kopieras fritt av ith-studenter för användning i kurserna TSDT8 Signaler & System och

Läs mer

LabVIEW - Experimental Fysik B

LabVIEW - Experimental Fysik B LabVIEW - Robin Andersson Anton Lord robiand@student.chalmers.se antonlo@student.chalmers.se Januari 2014 Sammandrag Denna laboration går ut på att konstruera ett program i LabVIEW som kan på kommando

Läs mer

6.4 Svängningsrörelse Ledningar

6.4 Svängningsrörelse Ledningar 6.4 Svängningsrörelse Ledningar 6.166 b) Krafterna i de båda fjädrarna är lia stora och lia med raften på roppen (inses genom att man frilägger roppen och de två fjädrarna var för sig). Kroppens förflyttning

Läs mer

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse Rotationsrörelse I denna laboration kommer vi att undersöka dynamik rotationsrörelse för stela kroppar. Experimentellt kommer vi att undersöka bevarandet av kinetisk rotationsenergi och rörelsemängdsmoment

Läs mer

Svar till övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg.

Svar till övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg. Svar till övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg. January 18, 2010 Vecka 2 Komplexa fourierserier 1. Fourierkomponenterna ges av dvs vi har fourierserien f(t) = π 2 + 1 π n 0 { π n = 0 c n = 2 ( 1) n

Läs mer

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade. 2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också

Läs mer

En pendels svängningstid

En pendels svängningstid Använd denna exempelrapport som mall för din rapport. Mer detaljer hittar du i Lathund för rapportskrivning av Merkel, Andersson, Lundquist och Önnegren. Notera att denna exempelrapport beskriver ett mycket

Läs mer

2. Förklara vad en egenfrekvens är. English: Explain what en eigenfrequency is.

2. Förklara vad en egenfrekvens är. English: Explain what en eigenfrequency is. Linköpings Universitet, Hållfasthetslära, IEI/IKP TENTAMEN i Mekaniska svängningar och utmattning, TMMI09 2007-10-16 kl 14-18 L Ö S N I N G A R ---- SOLUTIONS 1. Ange sambanden mellan vinkelfrekvens ω,

Läs mer

G(s) = 5s + 1 s(10s + 1)

G(s) = 5s + 1 s(10s + 1) Projektuppgift 1: Integratoruppvridning I kursen behandlas ett antal olika typer av olinjäriteter som är mer eller mindre vanligt förekommande i reglersystem. En olinjäritet som dock alltid förekommer

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska

Läs mer

Roterande elmaskiner

Roterande elmaskiner ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 7 januari 0 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG. (a) Falltiden fås ur (positiv riktning nedåt) s v 0 t + at t s 0 a s,43 s. 9,8 (b) Välj origo

Läs mer

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Måndagen den 23 maj 2011 klockan 14.00-18.00 i V. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Lexikon, typgodkänd miniräknare samt en egenhändigt skriven A4 med

Läs mer

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum: Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner Kurs: MTF108 Totala antalet uppgifter: 6 Datum: 2006-05-27 Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/491280/Åke Wisten070/5597072 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn:

Läs mer

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls

Läs mer

Matematik D (MA1204)

Matematik D (MA1204) Matematik D (MA104) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, typgodkänd kalkylator, lexikon, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll.

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, typgodkänd kalkylator, lexikon, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll. Tentamen i Mekanik för F, del 2 (gäller även som tentamen i Mekanik F, del B) Tisdagen 16 augusti 2005, 14.00-18.00, V-huset Examinator: Martin Cederwall Jour: NN, tel. 772???? Tillåtna hjälpmedel: Physics

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom

Läs mer

Stela kroppens plana rörelse; kinetik

Stela kroppens plana rörelse; kinetik Kap 9 Stela kroppens plana rörelse; kinetik 9.1 Rotation kring fix axel 9. b) Funktionen B sinωt + C cosω t kan skrivas som A sin(ω t + ϕ), där A = B 2 + C 2 9.6 Frilägg hjulet och armen var för sig. Normalkraften

Läs mer

LABORATION 1 TYNGDACCELERATIONEN

LABORATION 1 TYNGDACCELERATIONEN Fysikum FK3001 - Experimentella metoder FK2002 - Fysikexperiment FK2004 - Experimentell fysik för lärare Laborationsinstruktion (10 augusti 2010) LABORATION 1 TYNGDACCELERATIONEN Mål I denna övning skall

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser. TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod F0004T Kursnamn Fysik 1 Datum LP2 10-11 Material Laboration Balkböjning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning Denna

Läs mer

Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik

Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik TMME27 2016-10-24, kl 14.00-19.00 Tentamenskod: TEN1 Tentasal: TER1, TER2, TERE, TERF Examinator: Peter Schmidt Tentajour: Peter Schmidt, Tel. 28 27

Läs mer

TENTAMEN I VIBRATIONSANALYS 7,5 hp

TENTAMEN I VIBRATIONSANALYS 7,5 hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 2013 TENTAMEN I VIBRATIONSANALYS 7,5 hp Tentamensdatum: 2 maj 2013 Skrivtid: 9 00-15 00 Skrivsal: Östra Paviljongen,

Läs mer

, x > 0. = sinx. Integrera map x : x 3 y = cosx + C. 1 cosx x 3. = kn där k är. k = 1 22 ln 1 2 = 1 22 ln2, N(t) = N 0 e t. 2 t 32 N 1.

, x > 0. = sinx. Integrera map x : x 3 y = cosx + C. 1 cosx x 3. = kn där k är. k = 1 22 ln 1 2 = 1 22 ln2, N(t) = N 0 e t. 2 t 32 N 1. Lösningsförslag till tentamensskrivning i Diff & Trans I, 5B Lördagen den januari, kl 9-4 Hjälpmedel: BETA, Mathematics Handbook Redovisa lösningarna på ett sådant sätt att beräkningar och resonemang är

Läs mer

Vågrörelselära. Uppdaterad: [1] Elasticitet (bl.a. fjädrar) [15] Superposition / [2] Elastisk energi /

Vågrörelselära. Uppdaterad: [1] Elasticitet (bl.a. fjädrar) [15] Superposition / [2] Elastisk energi / Vågrörelselära Har jag använt någon bild som jag inte får Uppdaterad: 171017 använda? Låt mig veta så tar jag bort den. christian.karlsson@ckfysik.se [1] Elasticitet (bl.a. fjädrar) [15] Superposition

Läs mer

Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I

Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Utförs av: William Sjöström 19940404 6956 Oskar Keskitalo 19941021 4895 Uppsala 2015 05 09 Sammanfattning När man leder ström genom en spole så bildas

Läs mer