Fristående tillägg. Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Transkript

1 Fristående tillägg Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

2 Innehållsförteckning Inledning Förskjutningen av samhällets värdeskala (maj-14) Snart får männen kvoteras (maj-14) Det är en fars alltihop.. (april-14) En marknadsekonomisk mognadsprocess i baklås (mars-14) Välfärdens långsiktiga finansiering (feb-14) Tänk om västerlandet redan har fallit (jan-14) Allmänintressets försvarare (jan-14) Tjänsteffektens långsiktiga konsekvens (dec-13) Hur svenska entreprenörer tjänar miljarder på att rädda vår planet (dec-12) Hur ska vi kunna försörja våra familjer (okt-12) Politikerna är idioter (maj-12) Sjöbatterier (maj-12) En osynlig förvandling (april-12) Grundsatsen (maj-11) Om handelns komparativa fördelar (maj-11) Kolgruveeffekt (april-11) Bjälken i ditt eget öga (april-11) Ekonomernas växande inflytande (mars-11) John Maynard Keynes vs Lunds drätselkammare anno 1913 (mars-11) Alltmer privat riskkapital investeras i rummets primärsektorer (feb-11) El-industrins marginalkostnadsprissättning (feb-11) Geotermisk energi (feb-11) En lika ovetenskaplig som tankeväckande beräkning (feb-11) Historiska inlåsningseffekter (jan-11) Traditionella brev vs elektronisk post (jan-11) Varför finns det städer (jan-11) ROT- och RUT-avdrag (dec-10) Transnationella företag och transnationella medborgare (dec-10) Ger högre företagsvinster och sänkta löner ökad sysselsättning (dec-10) Anpassning under omvandling (nov-10) Sprängpunkten (nov-10) Självförvållad reduktionsarbetslöshet (okt-10) Den nödvändiga pendelrörelsen (okt-10) Ett avlyssnat samtal från framtiden (sep-10) En tankeväckande betraktelse (sep-10) Samhällets robotisering (aug-10) Tävlingsmänniskor (aug-10) Miljörörelsen riskerar att bli sin egen fiende (juni-10) Ett fördelningspolitiskt förtydligande (juni-10) Nationella och regionala språks upplösning (maj-10) Varumärken och symbolproduktion (maj-10) Kunskapssamhället (april-10) Övertidsexpansionen (april-10) IT-revolutionen (mars-10) En fördelningspolitisk paradox (mars-10) Lagen om anställningsskydd (LAS) (feb-10) Koldioxidsreduktion vs sysselsättning (feb-10) Aktiemarknaden (jan-10) Post festum (jan-10) Improduktivt vs produktivt arbete (jan-10) Julhandeln (dec-09) Den intellektuella utmaningen (nov-09) Den långa cirkelrörelsen (nov-09) Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09) Ordlista Bilaga 1 Skolorna behöver rustas för miljarder Bilaga 2 Låt upphovsrätten vila i frid Bilaga 3 EU öppnar för att betala mer Bilaga 4 Engelskan - den nya svenskan? Bilaga 5 Livsstilsbubblan Bilaga 6 Jordbruksregleringen Bilaga 7 Revoltera mot elbolagen Bilaga 8 Ryktet om bidragsfusk hotar trygghetssystemen Bilaga 9 Money talks Bilaga 10 Hur kunde Sverige utarma sin lärarkår? Bilaga 11 Politiker har dolt välfärdens hotande finansieringskris Bilaga 12 De tar hem tillverkningen från låglöneländer by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 2

3 Inledning Detta är fristående tillägg inom skilda ämnesområden som anknyter till tidigare sammanställningar på Läsaren bör ha en god förståelse för de strukturer som ligger till grund för resonemangen eftersom författaren här väljer att associera fritt. Tilläggen är utformade oberoende av varandra varför läsaren rekommenderas att botanisera fritt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 3

4 Förskjutningen av samhällets värdeskala (maj-14) När samhällets värdeskala förändras till förmån för egenintresset på bekostnad av allmänintresset så förskjuts långsamt även individens allmänna förhållningssätt relativt det gemensamma. Självklarheter anpassas gradvis och parallellt med att grundläggande resonemangen korrigeras och accepteras. Det tidigare otänkbara blir tänkbart och det tidigare självklara blir verklighetsfrämmande. Tidsandan förändras. Värderingar 1 Genom att hänvisa till tidsandan går vi själva fria, dvs. vi kan hävda att vi är samma personer då som nu. Det är således inte vi som har förändrats, vi är och har alltid varit desamma, det är tidsandan som förändrats, dvs. alla andra, inte vi, utan alla andra. På så sätt undgår vi den besvärliga situation där vi tvingas medge att det faktiskt är vi och våra värderingar, som är tidsandan. Det är individen i kollektivet som är tidsandan. Och vi undviker därmed den olustiga slutsatsen att vi inte tänker självständigt, att en stor del av det vi uppfattar som vår egen identitet, våra egna värderingar, faktiskt är en reflektion av det samhälle i vilket vi råkar befinna oss. Det vi tvingas inse är att tidsandan är nästan osynlig, eller i vart fall otydlig, när vi befinner oss i den. Vi medverkar i, är en delmängd av, en uppfattning som vi först i efterhand kan utvärdera objektivt. När vi befinner oss mitt i tidsandan är det synnerligen svårt att få ett grepp om den, trots att den bevisligen har ett grepp om oss. Vi kan helt enkelt inte fullständigt lita på våra sinnens uppfattningsförmåga och omdöme. Vi kan komma på oss själva med att utföra handlingar som inte ligger i linje med det samhälle vi egentligen värnar. Vi agerar, förstärker och medverkar till en utveckling som vi förstår missgynnar vår gemensamma framtid. Vi ser det paradoxala i vårt eget agerande men är oförmögna att hejda oss. Det kortsiktiga får ge vika för det långsiktiga. Låga mattekunskaper sänker nivån (2014) 2 Under våren uppmärksammades att flera svenska lärosäten under de senaste åren försvunnit från de internationella rankningslistorna. De högskolelärare som SvD pratar med är överens om att studenternas svaga grundkunskaper gjort att utbildningsnivån vid högskolorna sänkts undan för undan. Visst har vi anpassat nivån, men det är inget folk vill tala högt om. Men ja, jag ger lättare tentor idag än på 1990-talet. Men det finns en gräns, företagen måste fortfarande veta vad de får i en ingenjör från Chalmers, säger Jana Madjarova. Det ersättningssystem som finns för högskolorna, där lärosätet får betalt per elev som börjar en utbildning - och när eleven får godkänt på en kurs bäddar för ett system där utbildningens nivå automatiskt anpassas efter elevernas kunskaper, menar hon. Det påverkar absolut. Det vill verkligen till att som lärare orka hålla emot. Men det är heller inte lätt psykiskt för en lärare att underkänna massor med studenter, säger Jana Madjarova. Hans Ringström vid KTH håller med. Det här avgör ju högskolans ekonomi. Går det för dåligt på tentorna för alltför många elever, då är det många som blir upprörda. Man får lägga nivån så lågt som man kan, men som ändå är rimligt för att få med de moment som ingår. Och samtidigt får man försöka stimulera de duktiga studenterna. 1 Grundläggande värderingar 2 SvD by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 4

5 Det var runt millennieskiftet som resultatkurvorna på proven började peka kraftigt nedåt. Därefter har resultaten varierat något, men legat kvar på en låg nivå. KTH:s test visar att resultaten i höstas var svagt bättre än vid bottennoteringen Testet vid Chalmers visar istället en stadig försämring, år för år. För svag matteundervisning i grundskola och gymnasium, i kombination med en för generös betygsättning, ligger bakom problemen, tror Jana Madjarova. Chocken att kunskaperna inte räcker till, blir för många studenter stor. Värderingar 3 Individen är och förblir en delmängd, en produkt, ett resultat, av de system, det samhälle, de rum, de traditioner och värderingar, som formar henne, då som nu. Vad sker långsiktigt med ett samhälle när samhällets välutbildade etablissemang inser att det är meningslöst att ens försöka påverka utvecklingen? 3 Det sekulariserade samhället by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 5

6 Snart får männen kvoteras (maj-14) Betraktelsen 4 Men det finns även en annan genomgripande förändring, som kan förväntas inträffa, allteftersom energikvoten ökar och muskelkraftens värdeskapande förmåga avtar; den successiva undermineringen av det traditionella patriarkatets dominans och kvinnans upprättelse Kvinnans utgångspunkt, med två tredjedelar av mannens muskelstyrka, i kombination med flera efter varandra följande grossesser, har gjort henne oförmögen att hävda sitt oberoende i den värdeskapande marknadsekonomiska processen. Det är först med energikvotens ökning i kombination med allt effektivare preventivmedel och den demokratiska parlamentarismen, som kvinnans förmåga att hävda sina intressen har förändrats på ett avgörande sätt relativt mannen. Det är främst två faktorer som samverkar i denna förändring; för det första att kvinnans relativa inflytande ökar allteftersom muskelkraftens relativa värdeskapande förmåga minskar och för det andra att könens jämlikhetsvärderingar ytterligare förstärker denna effekt till kvinnans fördel (eller egentligen till patriarkatets nackdel). Det blir alltmer självklart att mannen har lika mycket barn som kvinnan och därför måste ta ett jämlikt ansvar för barnens uppfostran Det mesta tyder på att rummets växande energikvot leder till att mannens inflytande minskar och att kvinnan inflytande ökar. Patriarkatet har i längden ingen möjlighet att upprätthålla den traditionellt dominerande positionen. De största förlorarna, allteftersom muskelarbetets värdeskapande förmåga avtar, är det patriarkala samhällets företrädare. Snart får männen kvoteras (2014) 5 Ärkebiskopen berättar i radion om ett skämt han brukar dra: Förr hade vi kvotering, då fick vi bara karlar, men i dag går vi på de mest kompetenta och då blir det fler kvinnor. Anders Wejryd talar om det faktum att andelen kvinnor som antogs till prästutbildning i Lund och Uppsala år 1981 var 30 procent. I dag är de 70 procent. Av de som prästvigs är kvinnorna också i majoritet. Nog tål siffrorna att skojas med men de är ändå värda att tas på allvar. Det som skett i kyrkan torde nämligen vara ett förebud om vad som är på väg att hända med samhället i stort. Fram till år 1958 förbjöd Svenska kyrkan uttryckligen kvinnor att bli präster. Många länder, och många yrken, tillämpar fortfarande mer eller mindre bokstavliga förbud för kvinnor. Men så fort reglerna och traditionerna luckras upp händer det saker. När dörren ställs på glänt för kvinnor dröjer det inte länge förrän de sprängt den. I höstas kom Hanna Rosins bok Mannens undergång på svenska. Den är en lång uppräkning av områden där kvinnorna är om inte i kapp och förbi så i alla fall på god väg att välta den manliga hegemonin över ända. I land efter land utbildar sig kvinnor mer än män. De är generellt flitigare, arbetar hårdare och dominerar i 20 av de 30 yrken som beräknas öka mest. 4 Kvinnans situation 5 DN ; signerat Erik Helmerson by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 6

7 Rosin hävdar dessutom att den gamla sanningen där kvinnorna kommer in sjunker statusen och lönen snart inte gäller längre. Hennes faktagrund är väl inte den mest solida men se på yrken som läkare och advokat. De har tappat i mansdominans, men knappast i vare sig prestige eller pröjs. Både män och kvinnor lämnar den krympande amerikanska medelklassen, konstaterar Hanna Rosin. Men kvinnorna är på väg uppåt, männen nedåt. Debatten om kvotering i affärsvärlden fick nytt bränsle av Svenskt Näringsliv-chefen Jens Spendrups fyrkantiga uttalanden i Ekots lördagsintervju nyligen. Det ska bli spännande att se hur samma debatt ser ut om, säg, 30 år. Mitt tips är att kvinnorna, åtminstone i det kapitalistiska väst, då kommer att vara ungefär lika dominerande i arbetslivet som männen är i dag. Och att det kommer att ge en bättre värld. Det är ett roligt tankeexperiment att fundera över om dagens kvoteringsmotståndare är lika övertygade då. Eller, för den delen, förespråkarna by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 7

8 Det är en fars alltihop.. (april-14) En arbetstagares kommentar: Jag har suttit i avdelningsmöte under hela förmiddagen tillsammans med en konsult från en grannkommun. Det var det fjärde och sista mötet och måtte vi aldrig se honom igen..! Det hela grundar sig på en personalenkät där det tydligt framkommit att samarbetet på avdelningen, mellan oss som arbetar där, inte är bra. Nu är det så att det huvudsakliga problemet är en ledningsfråga, men eftersom det inte går att diskutera, så tillsätter ledningen en konsult som ska få oss att arbeta bättre tillsammans. Vilket är så dumt så man bara baxnar. Vi har fått lära oss att säga en vänlig sak till varandra per dag. Och att hoppa när ledningen inte lyssnar på oss. Hoppa, förbättra våra argument och försöka igen. Vi framförde vid vårt första möte att vi har ett problem uppåt, med ledningen, men det slog konsulten ifrån sig omedelbart, med argumentet att Det har alla! Det är inget unik för er. Så ser det ut i alla enkäter! Det kan vi säga redan innan vi fått in enkätsvaren. Konsulten vill naturligtvis inte slå uppåt. Det är ju arbetsgivaren som betalar. Alltså slår han bara nedåt. Mot oss. Det är så dumt så det är inte klokt. Som tur är var det sista mötet med konsulten. Innan vi avslutade skulle vi sätta en siffra från 1 till 7 vad vi tyckte att vi uppnått under de fyra halvdagar som vi haft tillsammans. Jag ville sätta en etta men jag satte sju, bara för att få ett slut på alltsammans. Och så gjorde vi allihop. Vi satte sex och sju, när vi egentligen ville sätta ett och två. Konsulten blev galet lycklig. Han blev hur glad som helst. Och nu blir ledningen glad. För nu har dom gjort något. Herregud! Det är så skönt att det är över. Men ingenting har ju blivit bättre. Det är en fars alltihop. Konsulten har fått ytterligare en referens på bra genomför arbete, företagsledningen har fått ett bra resultat att visa för styrelsen och aktieägarna kommer att bli nöjda. Men egentligen har inget hänt. Allt är som förr. Det enda positiva är att vi slipper de meningslösa mötena med konsulten, mötestid som vi senare förväntas arbeta in. Selekteringsprocessen (2006) 6 Personalsamtal är riktade ner mot organisationen. Ledare förväntas med en viss frekvens genomföra personal- eller planeringssamtal med underställd personal där ledaren går igenom den anställdes situation och framtidsutsikter, skriver en kortfattad rapport som godkänns av båda parter, innan den arkiveras, oftast av personalavdelningen. Syftet med personalsamtalet är att lyfta fram den enskilde medarbetarens synpunkter och önskemål. Personalsamtalen har under de senaste tio - femton åren ofta följts upp av en årlig medarbetarundersökning där samtliga anställda fått en möjlighet att anonymt svara på en lång rad frågor om organisationen och den egna situationen. Resultatet har sammanställts och distribuerats till organisationens ledare för analys och diskussion. Tyvärr har båda dessa, i grunden positiva åtgärder, förfelats på ett sätt som gör att många medarbetare i det närmaste betraktar dessa aktiviteter som en social övning utan större innehåll. När personalsamtal och årliga medarbetarundersökningar inte medfört någon förändring till det bättre, så har medarbetare börjat ignorera dem. Varför slösa bort dyrbar tid som medarbetaren senare förväntas arbeta in utan ersättning?! Vad sker långsiktigt med ett samhälle när den enskilda medborgaren inser att det är meningslöst att ens försöka påverka utvecklingen? 6 Personalsamtal och medarbetarundersökningar by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 8

9 En marknadsekonomisk mognadsprocess i baklås (mars-14) En viktig slutsats är att muskelkraftens värdeskapande förmåga, relativt sett, minskar när energikvoten ökar. Människans egen insats blir allt mindre värd ju mognare det marknadsekonomiska rummet blir. Samtidigt är muskelkraften, i en omogen marknadsekonomi, relativt sett, mera värd än i en mogen marknadsekonomi. Denna skillnad har verkat till fördel för flera utvecklingsländer. Den alltmer internationella ekonomin har underlättat omvandlingen från utvecklingsland till industriland. Vad händer i ett rum där den marknadsekonomiska mognadsprocessen ännu inte tagit fart samtidigt som muskelkraftens förmåga att konkurrera med den sjunkande enhetskostnaden riskerar att upphöra? Finns det en marknadsekonomisk återvändsgränd, då en regions eller ett lands marknadsekonomiska mognadsprocess går i baklås dvs. blir svår, eller rent av omöjlig, att starta? Den ekonomiska energiteorin 7 Det finns en teoretisk yttersta situation när muskelkraften blivit så fragmenterad att tekniken tagit överhanden och börjat konkurrera ut även den sämst betalda medborgaren. Teoretiskt skulle slutmålet för marknadsekonomin vara ett samhälle, så utomordentligt rationaliserat, och med en enhetskostnad så låg, att ingen människa längre kan konkurrera utan att riskera att svälta ihjäl. Karl Marx menade att en sådan utveckling var ofrånkomlig. Det finns stora likheter mellan dagens diskussion om Walmartiseringens effekter och den ödesteori som var allmänt spritt inom vänsterkretsar långt in på 1900 talet. Enligt marxismen/socialismen ackumuleras världens rikedomar alltmer till ett fåtals händer. I kapitalismens sista högst utvecklade stadium, leder arbetarklassens allt lägre ersättning och därmed avtagande efterfrågan till den marknadskollaps som slutligen förgör det kapitalistiska systemet. För tio år sedan (2004) diskuterades exporten av arbetstillfällen till låglöneländer. Traditionella industriländer ansågs inte längre kunna konkurrera med den billiga arbetskraft som många utvecklingsländer erbjöd. Der Spiegel Nr 44, Kapitel 2 Grundläggande teori, Anteriore och posteriore by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 9

10 Befinner vi oss nu, tio år senare, vid randen av en ny utveckling där industriproduktion flyttas tillbaka till traditionella industriländer därför att muskelkraftens värdeskapande förmåga i låglöneländerna inte längre klarar av den allt intensivare internationella konkurrensen? Som exempel nämns att Apple och Google har flyttat hem delar av tillverkningen till USA där den sköts av industrirobotar 8. Är detta exempel på att den moderna, andra maskinåldern 9, redan är i rullning? De tar hem tillverkningen från låglöneländer (2013) 10 Ett nytt monteringssystem gör det betydligt enklare för till exempel tillverkande företag i Sverige att konkurrera med låglöneländer. En omställning av ett monteringssystem för att producera nya typer av produkter som tidigare tog månader att genomföra kan idag göras på några timmar. Samma sak gäller när det är dags att komma igång med produktion. Att ta hem tillverkningen från låglöneländer är en av huvudpoängerna med den här nya tekniken. Kostnaderna för företag med produkter som "lever" bara ett par år är enorma. Konsekvensen är att man flyttar produktionen till låglöneländer där man kan arbeta manuellt till löjligt låga priser och under usla förhållanden, säger Mauro Onori, professor på avdelningen för Industriell produktion vid KTH. Tekniken går under namnet "Evolvable Production Systems", och är självkonfigurerande monteringssystem. Dessa består av enkla moduler som innehåller sina egna styrsystem. När man sätter ihop dem så löser modulerna hela konfigureringen helt själva. Systemen behöver alltså inte programmeras om, vilket bland annat innebär att produktionen inte behöver stå stilla när man ställer om den från en typ av produkt till en annan. Dessutom innebär monteringssystemet att det ställs mindre krav på operatörerna som arbetar med det. Kommer det att bli nödvändigt med program för internationell fördelningspolitik 11? 8 Expressen Se Ordlistan; Andra maskinåldern Pressmeddelande från KTH (Kungliga Tekniska högskolan); Se Bilaga Se även Hur ska vi kunna försörja våra familjer (okt-12) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 10

11 Välfärdens långsiktiga finansiering (feb-14) Inom de samhällssektorer där tjänsten huvudsakligen består av muskelkraft blir det svårt, för att inte säga omöjligt, att följa den allmänna höjningen av samhällets energikvot. En läkare eller en sjuksköterska kan inte ersättas helt av maskiner eftersom en så stor del av verksamheten bygger på mänskliga relationer. En brandman kommer sannolikt aldrig att kunna ersättas med en helautomatisk släckningsmaskin. En lärare kommer bara i en viss utsträckning att kunna ersättas med distansundervisning och datorer. Tjänsteeffekten 12 Tjänsteeffekten är en marknadsekonomisk konsekvens som uppstår när samhällssektorernas produktivitet utvecklas olika snabbt. Till det yttre kan det upplevas som att sjukvård, utbildning och polisväsende bedrivs alltmer ineffektivt, när kostnaderna ökar samtidigt som verksamheten reduceras och/eller kvalitetskraven sänks. Vilket bland annat leder till återkommande diskussioner och krav på privatisering av offentlig verksamhet. Det mogna marknadsekonomiska systemets effekter på tjänstesektorn uppträder långsamt och försåtligt som en konsekvens av den högre energikvoten, den kortare veckoarbetstiden och den solidariska arbetsmarknadspolitiken. Konsekvensen blir att muskelkraftsintensiva samhällsområden framstår som alltmer ineffektiva och alltmer kostnadskrävande. Vården försämras, egenavgifter inom sjukvård och äldreomsorg ökar samtidigt som skatterna förblir oförändrade eller höjs. I den allmänna debatten (2014) börjar nu tjänsteeffektens ofrånkomliga konsekvens att uppmärksammas. Det talas om en naturlig lägre produktivitetstillväxt. Politiker har dolt välfärdens hotande finansieringskris (2014) 13 Saco delar Konjunkturrådets bedömning att den naturligt lägre produktivitetstillväxten i offentlig verksamhet jämfört med i näringslivet leder till att den relativa kostnaden för offentligt finansierade välfärdstjänster ökar kontinuerligt över tiden om lönerna i offentlig sektor antas öka i samma takt som i näringslivet. Saco delar också Konjunkturrådets bedömning att det är troligt att hushållen kommer att kräva en högre kvalitet på välfärdstjänsterna i takt med att hushållens inkomster ökar över tiden. Under dessa förutsättningar går det att visa att efterfrågan på offentligt finansierade välfärdstjänster inte kan tillåtas öka i samma takt som hushållens inkomster. Det kommer helt enkelt inte att vara praktiskt möjligt att finansiera denna ökning via ett kontinuerligt höjt skatteuttag. Privata försäkringar anses bli nödvändiga komplement för att klara inkomsttryggheten vid sjukdom, arbetslöshet och ålderdom om den offentligt finansierade verksamheten i vård, skola och omsorg ska kunna hålla tillräckligt hög kvalitet dvs ett större inslag av egenfinansiering som toppar upp de skattefinansierade bastjänsterna. Medborgarna förväntas ta ett allt större privatekonomiskt ansvar och betala mer ur egen ficka 14. Vi har diskuterat detta tidigare Kapitel: Tjänsteeffekten 13 DN Debatt ; Robert Boije, samhällspolitisk chef Saco; Se bilaga Se Bilaga Se även Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09); Tjänsteffektens långsiktiga konsekvens (dec-13) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 11

12 Betraktelsen 16 Paradoxalt nog kan de politiska systemen komma att överge den skattefinansierade fördelningspolitiken eftersom de fördelningspolitiska medlen från ett växande skattetryck stabiliseras eller rent av minskar 17.Det går helt enkelt inte att höja skatten hur mycket som helst, varför skatteuttaget istället kan komma att sänkas, i en förhoppning att de fria marknadskrafterna, på något sätt, ska lösa fördelningsproblemet. Den avgörande frågan blir om dagens och morgondagens politiker / kommer att kunna / är beredda att / försvara allmänintresset och upprätthålla de offentligt finansierade välfärdstjänsterna i framtiden. Det bör understrykas att tjänsteffektens konsekvens kommer att fortskrida alldeles oberoende av vilket beslut som fattas. Betraktelsen 18 Konstruktionen av ett fördelningspolitiskt ramverk som garanterar det civiliserade samhällets fortskridande, utan att underminera den marknadsekonomiska mognadsprocessen, är en av framtidens största politiska utmaningar. Det är hög tid att acceptera tjänsteeffekten och ta dess långsiktiga samhällspåverkan på allvar. 16 Den fördelningspolitiska utmaningen 17 Det kan tyckas som att skattebasen växer när antalet läkare, sjuksköterskor, poliser och brandmän fördubblas, men det resonemanget leder till ett cirkelbevis, eftersom en skattefinansierad verksamhet omöjligt kan finansiera sig själv genom egna skatteuttag. 18 Den fördelningspolitiska utmaningen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 12

13 Tänk om Västerlandet redan har fallit (jan-14) Peter Englund ( ); Tystnadens historia och andra essäer (2003) 19 När föll egentligen Rom? Inför den frågan skulle väl de flesta av oss svara 476 e.kr. Det är i alla fall det årtal som anges i läroböckerna, det är det årtal jag har bränt in någonstans i hjärnan Det var då som den germanske legoknektsanföraren Odovakar lät störta den siste västromerske kejsaren, en liten gosse vid namn Romulus Augustus. Det är ett årtal som likt en brandgata mellan två epoker, då allt vände, då en marmorskulpterad antik vänder in i mörk medeltid. Men ändå inte. För när historiker låter något börja eller sluta med ett visst årtal, finns det alltid ett mått av godtycke med i spelet. Inte sällan görs ett visst årtal till ett emblem för en hel utveckling, och för många korsade sammanhang 1492, 1789, 1914, 1917, 1968, 1989, etc. - utan att man bekymrar sig om vad som egentligen hände. Den bild vi har av romarrikets fall och imperiers fall över huvud taget är inte sällan mer dikterat av grällt historiemåleri från 1800-talet och Hollywoodska storfilmer i cinemascope än av den historiska verkligheten. Det ska vara rök på kaotiska gator, där togaprydda personer skrikande myllrar kors och tvärs genom sammanstörtande pelargångar, alltmedan bredskäggiga barbarer med svärd i hand krossar allt vad vackert och fint är. Så här gick det givetvis inte till 476. Det var nog få människor som alls märkte att romarriket föll det året. I stor utsträckning och med betydande framgång sökte människorna i Rom istället att leva som vanligt. Detta blev än mer tydligt efter det att goterhövdingen Teoderik tagit makten och livet av gamle Odovakar: i staden är äretitlarna och ämbetena desamma som förr, där förekommer samma processioner och samma utdelade av bröd och kött, samma musik, pantomimer och gladiatorspel som förr. Kanske bara lite malätet och varje år ett lite grand mindre och sämre än det föregående. Men vem bryr sig? Med stor övertygelse bebor människorna sina ruiner. För dateringen 476 är tveklöst korrekt. Det kan vi se så här efteråt. Då sker en vändning. Det är bara det att det dröjer innan människorna vill erkänna faktum. De lever hellre kvar i fiktionen. Även sedan Östrom gått i gruset 1453 så har Rom en fortsatt nominell existens, i form av Det heliga romerska riket av tysk nation, som inte föll förrän Det var nära år efter faktum. Detta är intressant. Och det på flera vis. Västerlandet har alltid degenererat, har alltid stått inför sin undergång. Det Nära Förestående Fallet är en uråldrig europeisk tankefigur och utan tvekan en del av förklaringen till Europas måttlösa framgångar genom seklerna. Det är nämligen så att bara den civilisation som ser sig hotad av undergången kan undgå den: få saker gör en så sårbar som känslan av att ej vara det. Samtidigt: tänk om frågan om när Västerlandet kommer att falla är fel ställd. Tänk om det redan fallit? Likt innevånarna i 476 års Rom har vi bara inte märkt det än. Kanske kommer framtida människor att sitta där om låt oss säga tusen år och skaka en smula medlidsamt på sina huvuden åt oss, som storstilat fortfor att leva kvar ibland alla ruiner och minnen som om nästan inget hade hänt. Få ting är så bedrägliga som den mänskliga förmågan till anpassning, särskilt om den paras med vår drift till normalitet. Den verkar då vara nästan gränslös. Vi vänjer oss vid det mesta, är jag rädd. Utbrott av politiskt våld som tidigare skulle ha gett världskrigsrubriker är nu förpassat till tidningarnas sidospalter eller förträngs. Olika 19 Om en vandring i Hilbertrummet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 13

14 ekonomiska prognoser som låter som en dödsringning över vår välfärd noteras i förbigående eller bortförklaras. Kanske tror vi inte att det är någon fara, att vi inte kan falla förrän vi åter ser ett brandröksmelerat myller av togor på våra gator. Men tyvärr: imperier faller nästan alltid i ultrarapid Varje år är det ett litet grand sämre än det föregående. Men det sker lagom fort så att man hinner vänja sig. Så småningom städar dock någon historiker upp i bråten och upptäcker ett litet årtal som befinns lämpligt att hänga upp fallet på. Och sedan, till sist, kommer någon förläst ruinromantiker och beskådar de övervuxna lämningarna på Haiti, i Rom eller i en skog i Uppland och undrar förbryllad vad det var som månne gick förlorat här. USA:s skulder har mer än fördubblats mellan 2006 och Och här talar vi om ofattbart många miljarder dollar. Det finns en underliggande oro bland amerikanska politiker att det inte kan fortsätta. Att det måste få ett slut. I svenska medier beskrivs USA:s budgetkris som framprovocerad, en strid mellan demokrater och republikaner som inte har mycket med ekonomi att göra 20. Man varnar för att följderna kan bli värre än efter Lehman Brothers konkurs Om USA skulle sluta låna, dvs inte höja skuldtaket, så skulle konsekvenserna för världsekonomin bli stora, kanske alltför stora. Ingen tycks riktigt veta. Världen efterlyser besinning och ansvar, dvs att USA:s redan höga skuldtak höjs ytterligare. USA:S BUDGETKRIS (2013) 21 Ekonomisk katastrof hotar världen om USA slår i lånetaket. USA är illa ute redan nu, men snart hotar ett finansiellt kaos där hela världen drabbas. Det är visserligen besvärligt att inte ha någon federal budget. Ändå är följderna måttliga, jämfört med om ekonomin slår i skuldtaket och USA tvingas ställa in betalningarna. 20 Exempelvis Aftonbladet DN ; Johan Schück by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 14

15 Ett växande avstånd mellan det samlade kapitalets storlek och potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad kan leda till att det marknadsekonomiska systemet riskerar att brista. Eller kanske har det redan brustit? Tänk om Västerlandet redan har fallit men att vi bara inte märkt det än Den ekonomiska energiteorin 22 Den snabba sänkningen av enhetskostnaden under 50 och 60 talet, när det industrialiserade samhället befann sig i anteriore, skapade ett utrymme för en utbyggnad av den allmänna välfärden. Barnomsorg och sjukvård byggdes ut. Socialförsäkringssystemen förstärktes. Bostadsstandarden höjdes. Kontrasterna mellan 30 talet och 60 talet är stora, och ändå skiljer det bara några decennier. Industrinationernas ekonomiska anteriore avbröts tvärt 1973, när oljepriset plötsligt chockhöjdes. Det inleddes en klappjakt på nya energikällor som kunde balansera det växande oljeberoendet från Persiska viken. Idag befinner sig stora delar av den industrialiserade världen i posteriore. Företagen reducerar antalet anställda. Medarbetare rekommenderas att arbeta hemma. Barnen förväntas ta ett större ansvar för sina pensionerade föräldrar. Robotisering 23 och rotationseffekten 24 slår ut allt fler arbetstagare från arbetsmarknaden. Energiskatterna höjs i en strävan att minska samhällets energibehov. Samtidigt visar offentliga utredningar att pensionsåldern bör höjas eftersom fler medborgare bör kvarstanna på arbetsmarknaden för att samhällsekonomin ska gå ihop. Många industrinationer har höjt, eller planerar att höja, pensionsåldern samtidigt som allt fler medborgare blir förtidspensionerade eller erbjuds avtalspension före sextio års ålder. Dagens ungdomar börjar yrkesarbeta allt senare och får allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. 25 Skedde vändningen år 1973? Bebor vi idag i våra ruiner, lever vi i en fiktion? Likt innevånarna i 476 års Rom har vi kanske bara inte märkt det än. Kommer framtiden att jämföra år 476 e.kr. med år 1973 e.kr.? Är det bara så att det dröjer innan vi kommer att erkänna faktum? Och kan börja förändra vår situation. 22 Kapitel 2 Grundläggande teori; Sysselsättningen 23 Ledarstil med syfte att minska kreativiteten till fördel för mekaniska moment/processer. 24 När konsekvensen av att High flyer gjort det generella ledarskapet till en egen profession genom delegering som princip, leder till ett ökat utbud av ledare och därmed avtagande löner. Det märkliga resultatet av High flyers egen strävan att frigöra sig från den operationella verksamheten blir till en robotisering vars konsekvens leder till försämrade ekonomiska villkor. 25 Arbetslösa akademiker; Sverige 2006 var andelen nyutexaminerade akademiker utan jobb 20 procent 2005 var 26 procent utan jobb 2004 var 20 procent utan jobb 2003 var 16 procent utan jobb 2002 var 12 procent utan jobb 2001 var 8 procent utan jobb Källa: Jusek; Metro by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 15

16 Allmänintressets försvarare (jan-14) Sveriges politiska partier har tappat mer än hälften av sina medlemmar under de senaste tjugo åren och stora väljargrupper som unga och utrikes födda är underrepresenterade i de folkvalda församlingarna. Regeringen har nu (2013) tillsatt en ny demokratiutredning med uppgift att minska avståndet mellan beslutsfattare och väljare 26. En tröja med texten FRA den enda myndighet som faktiskt lyssnar på dig 27 uppmärksammas i vintermörkret 28. Göran Rosenberg ( ) Jag röstar, men det är inte med samma energi som förr. Politiken har blivit alltför mycket av medieskådespel och PR-verksamhet. Skrapar man lite grann på partierna så upptäcker man dessutom att skillnaderna bakom retoriken i praktiken är små. Man vet ganska väl, att vilka partier som än kommer till makten så kommer de inte att kunna genomföra vad de lovat. De yttre villkoren för politiken har blivit så hårda, vilket i sin tur har gjort att jag blivit alltmer misstänksam mot politiker som sådana. Jag tror inte att idéer längre är en bärande drivkraft, jag tror att allt fler går in i politiken för att göra karriär, skaffa sig fördelar. Därmed tror jag vi har fått en felrekrytering in i politiken, det är inte längre the best and the brightest, inte de vi helst skulle vilja ha. Om jag hårdrar det så är vi på väg att få en negativ rekrytering till politiken, en ny klass av idébefriade mediepolitiker som drillats att le mot journalister och tala PR-språk men som knappast ens själva tror på vad de säger. Värderingar 30 Om individen inte är beredd att försvara allmänintresset så kommer allmänintresset obevekligen att försvagas i relation till egenintresset eftersom allmänintresset, till skillnad från egenintresset, inte försvaras av sig själv. En demokratisering av selekteringsprocessen är, i likhet med de demokratiska parlamentariska systemen, ett verktyg som syftar till att stärka allmänintressets inflytande över egenintresset, vilket paradoxalt nog, långsiktigt även gynnar egenintresset. Det är i det perspektivet som allmänintressets förakt för maktens egenintresse, även som uttryck för allmänintresset, riskerar att hota sig själv. När individen i kollektivet börjar förakta den makt som med nödvändighet måste utövas i syfte att upprätthålla allmänintresset och därmed skydda individen i kollektivet mot ett alltför stort egenintresse, uppstår en konflikt som riskerar att bli till ett hot. Harry Schein ( ); Makten 31 De som ogillar makten som sådan är samma personer som ogillar pornografi. De ogillar sin egen upphetsning. Det är de som enligt Olof Palme upphöjer suppleanten i hästuttagningsnämnden till pamp. Då kan man distansera sig från honom, kritisera honom för den makt man själv saknar. I själva verket finns det en direkt motsägelse mellan individen i kollektivet som försvarar allmänintresset, tar avstånd från makten, och samtidigt föraktar dem som 26 SvD Text på motsvarande tröja i USA: The NSA: The only part of government that actually listens; FRA Försvarets Radioanstalt 28 Metro Micke Leijnegard; Var blev ni av, ljuva drömmar (2013) 30 Slutsatsen 31 Kapitel 10 Makten by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 16

17 innehar den. Det parlamentariska systemet och fackföreningarna är i själva verket exempel på de fåtal instrument allmänintresset förfogar, för att kunna balansera egenintressets inflytande. Är en fri och oberoende media den enda garanti som återstår när politiken alltmer blivit medieskådespel och PR-verksamhet? Är den undersökande journalistiken allmänintressets sista möjlighet att bilda opinion? Ska vi förlita oss på Uppdrag granskning 32 och Maciej Zaremba 33 i hopp om att de ska avslöja (skapa opinion mot) mutskandaler och ett utbildningssystem i fritt fall 34? Men kommer allmänintresset verkligen att kunna förlita sig på journalisternas lojalitet långsiktigt i en tid när allmänintresset intresse att stödja, betala/finansiera, fri och oberoende media minskar? Kommentar på nätet i okt Efter att Aftonbladet sparkat över 100 journalister följer nu systerbolaget i Svenska Dagbladet i samma fotspår och varslar 29 anställda när man lägger hela sitt prenumerationssäljkontor i Stockholm. Är "gammelmedia" påväg att dö ut? Och vad händer om vi får en ogynnsam rekrytering inom gammelmedia, en ny klass av anpassningsbara journalister som drillats att förbise ledarskiktets snedsteg och skaffa sig fördelar, även om de själva inte tror på det de skriver? Pierre Schori ( ) När vi var i opposition första gången, 1976, varnade Olof Palme för järntriangeln. När makten inom politik, ekonomi och medier finns koncentrerad i samma händer så är självaste demokratin hotad. Det gällde då och det gäller nu. 32 SvT 33 Journalist på DN 34 Se bilaga Micke Leijnegard; Var blev ni av, ljuva drömmar (2013) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 17

18 Tjänsteffektens långsiktiga konsekvens (dec-13) Tjänsteeffekten är den smygande effekt som uppstår när personalintensiva samhällssektorer utsätts för ett generellt hårdare direkt kostnadstryck därför att endast en mindre del av muskelkraften kan ersättas med andra energikällor. Resultatet blir ett ständigt högre produktivitetstryck på den enskilda medarbetaren som tvingas öka sin produktivitet och/eller sänka sin ekonomiska ersättning. Men det finns en bortre gräns för hur mycket den enskilda medarbetarens produktivitet kan öka och/eller sänka den ekonomiska ersättningen, vilket pressar fram andra produktivitetshöjande åtgärder. Operahusens publik räcker inte längre till. Numera direktsänds operor från bl.a. Metropolitan, Kungliga Operan och Göteborgsoperan på flera av landets biografer. Detta är bara början. Tjänsteeffekten är en ofrånkomlig konsekvens av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Fristående tillägg 37 Under den industriella revolutionen på 1700 talet lärde vi oss, inte helt utan smärta och ångest, att människans fysiska arbete, hennes muskelkraft, kunde ersättas med andra energikällor. Ett faktum som under 1800-talet blev allmänt accepterat och som idag är en naturlig del av samhällsutvecklingen. Vi ler idag åt ludditernas symboliska oförstånd när de riktade sin aggression mot döda ting, maskinerna, och inte mot de levande varelser som kunde tänkas bruka maskinerna i strid med deras intressen. Frågan är hur samhället kommer att reagera när motsvarande förändring sker inom traditionellt skyddade områden som t.ex. forskning & utveckling, arkitektur och juridik? När datorer i stora kluster samverkar och finner lösningar både snabbare och effektivare än någon människa eller grupp av människor klarar av. En dator har tillgång till tusenfalt större faktadatabaser än en mänsklig hjärna någonsin kan memorera. Även om människans hjärna än så länge är överlägsen på vissa områden som mönsterigenkänning och intuitiv känsla, är det sannolikt att framtidens datorer även kommer att införliva dessa egenskaper i programvaran. Det är inte längre en fråga om det inträffar utan när det inträffar. Den ekonomiska energiteorin siar att den Nya ekonomin kommer att börja accelerera när 90 talets unga intar rollen som beslutsfattare och utvecklar samhället med full kraft. En utveckling, som med stöd av IT, kommer att förändra strukturerna i stora delar av dagens etablerade samhälle. Det talas nu om en kommande digital tsunami. Billiga nätkurser hotar svenska högskolor (2013) 39 DIGITALISERAD AKADEMI Musikbranschen, Hollywood, bokförlagen och tidningshusen. Alla har de känt av den revolution som digitaliseringen har inneburit. Nästa på tur kan vara högskolor och universitet. Se upp! Var beredda! Snart kommer ännu en digital tsunami, ännu en våg som dränker något som många har vant sig vid och tycker om. Cd-skivan försvinner allt mer. Det ödet kommer även att drabba den fysiska boken och den fysiska tidningen och kanske även den högre utbildningen. Det vi ser är slutet på universiteten, i den form vi har lärt känna dem, säger Per Ödling, professor i telekom vid Lunds universitet. 37 Den intellektuella utmaningen (nov-09) 38 Se IT-revolutionen (mars-10) 39 SvD by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 18

19 Han anser att högskolorna är på väg in i en situation som liknar läget för varvsindustrin och textilbranschen efter kriget och som ledde till genomgripande strukturomvandlingar. Under de två senaste åren har marknaden för universiteten förändrats radikalt. Mängder av studenter jorden runt läser idag sina högskolekurser på datorn, diskuterar digitalt med lärare och kurskamrater, skriver sina uppsatser och gör sina prov på nätet, samt får eventuella betyg och diplom i ett mejl, till exempel från EdX, Udacity eller Coursera. Dessa tre amerikanska företag når cirka tio miljoner konsumenter, och expanderar med en imponerande kraft. Det är lätt att förstå varför. Deras kurser är gratis eller synnerligen billiga. Nyligen gjorde det amerikanska elituniversitetet Georgia Institute of Technology reklam för en kommande MA-examen i datorvetenskap. Utbildningen sätter i gång i januari, förmedlas via Udacity och kostar cirka kronor, medan den på campus ligger på över kronor. En annan fördel handlar om att dessa kurser alltid är tillgängliga, det räcker med att vara uppkopplad, och att det alltid är lätt att nå andra i klassen. I ett reportage i New York Times förklarar några studenter hur viktigt det är för dem att få kontakt med andra kurskamrater, och hur enkelt det är. Tusentals andra läser ju exakt samma kurs, och någonstans i världen finns alltid någon som är vaken och redo att svara på frågor eller chatta. Flera som SvD talar med menar att just den aspekten är extra viktig: Den digitala kontakten kan återskapa en del av det som studenterna går miste om genom att inte vara på ett campus. En tredje fördel rör lärarna. Udacity, Coursera och edx samarbetar med några av världens förnämsta universitet, som Harvard, Princeton och Yale, och erbjuder undervisning på mycket hög nivå, med en och annan Nobelpristagare i lärarkåren. Kan vi i Sverige konkurrera? Jag tror inte det, säger Ödling. Vi har haft tio år på oss för att agera, och inget har hänt. Svenska universitet är för det mesta trögrörliga och obenägna till förändring och samarbetar ogärna med varandra. Han förutspår att antalet europeiska universitet kommer att minska drastiskt, genom sammanslagningar och nedläggningar. Merparten av dagens 800 blir tvungna att stänga och Sverige får kanske nöja sig med ett enda, statligt och med bas i Stockholm. Om cirka fem år börjar man avskeda i stor skala, och det pågår sedan i fem år till. Därefter ser utbildningslandskapet helt annorlunda ut, vare sig vi vill eller inte. Sverker Janson, forskningsledare vid forskningsinstitutet Swedish institute of computer science, SICS, är mer optimistisk och menar att vi fortfarande har chans att bli en självständig aktör, istället för att bli utkonkurrerade av utländska företag. Vi äger flera unika tillgångar som att vi är världens mest datormogna nation, som att inget land har en lika utvecklad digital infrastruktur. Vi skulle kunna bli bättre än USA på att producera nätkurser, för oss själva och för världen och i det senare finns ett uppdrag: Sverige skulle kunna bli det stora kunskapslandet, ett digitalt Sida som förser jordens fattiga med gratis utbildning. Men det kräver en samlad nationell satsning. Som Janson ser det finns ekonomin, organisationerna och tekniken redan på plats. Det som saknas är politisk vilja. Nyligen ingick han i en delegation som uppvaktade by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 19

20 statssekreterare Peter Honeth på utbildningsdepartementet som visade nyfikenhet men inte mer. Henrik Blomgren är lektor i industriell ekonomi vid KTH, har länge följt frågan och vill komplettera bilden: Också något annat viktigt saknas. Vi i Sverige är totalt ovana vid att se på högre utbildning som en kommersiell produkt och att vara på en marknad. Våra universitet äger inte den marknadskompetens som krävs. Å andra sidan, bristen på affärskunnande kan uppvägas av att vi har världens bästa utbildningssystem, och därmed ett globalt varumärke. Staten skulle spara betydande belopp på att börja producera egna nätkurser, säger Ödling. Som det nu är utvecklar tio lärare tio olika kurser i samma ämne, som sedan ges parallellt på tio olika platser. Man måste fråga sig om alla dessa är tillräckligt bra eller tillräckligt olika för att få vara kvar i systemet. Längre fram kanske det bara ska finnas en kurs, inspelad med den absolut skickligaste läraren. Ödling jämför framtidens nätuniversitet med musikföretaget Spotify som har cirka 1000 anställda. Om fler kunder ansluter sig, eller om de som redan prenumererar börjar lyssna på fler låtar, gör det ingen skillnad och betyder inte att man måste utöka personalen. Med andra ord, i ett framtida nätuniversitet spelar det ingen roll om kursen lockar tio studenter eller På utbildningsdepartementet följer man noga denna utveckling, förklarar Peter Honeth, som ser fenomenet som ett intressant experiment. Men det är alldeles för tidigt att ha en hållning och att hävda att så här kommer framtiden se ut. En viktig fråga för Honeth gäller kvaliteten; den måste garanteras. En annan rör vad som förloras om campus försvinner. Att gå på universitet handlar inte enbart om att skaffa sig kunskap, utan också om att uppnå social mognad, något som bland annat kommer från den fysiska samvaron med studenter och lärare. Att till exempel bli lärare eller läkare kräver mycket mer än studier. Flera som jag talar med menar att departementet inte förstår hur snabb den digitala utvecklingen är, och hur genomgripande. De betonar att det inte finns tid för ännu en tvåårig statlig utredning. Så dags har den digitala tsunamin redan dragit förbi. Och detta är förmodligen bara början. Framtidens kvantdatorer förväntas bli betydligt kraftfullare än dagens konventionella datorer. Det finns forskare som hävdar att kvantdatorer kommer att kunna utföra flera parallella beräkningar än det finns atomer i hela universum Technology Review In principle, quantum computers could prove extraordinarily much faster than normal computers for certain problems because they can run through every possible combination at once. In fact, a quantum computer with 300 qubits could run more calculations in an instant than there are atoms in the universe by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 20

21 Hur svenska entreprenörer tjänar miljarder på att rädda vår planet 41 (dec-12) Carl Hall, Miljökapitalisterna (2012) 42 I ett kapitalistiskt samhälle är det konsumenten som bestämmer. Och som konsumenter vill vi att så lite som möjligt ska förändras. Vi vill fortsätta att äta god och proteinrik kost, bo i ljusa och temperaturreglerade bostäder och kunna åka på semesterresor. Helst vill vi också hela tiden få det bättre och billigare. Vi som konsumenter kommer helt enkelt inte att acceptera att få en sämre levnadsstandard. Därför blir det upp till oss i vår andra roll, som producenter, att kunna leverera den livsstil vi vill ha som konsumenter. Men i framtiden med allt mindre och mindre resurser i termer av material och energi. Därför är det vår roll som producenter, det vill säga på jobbet, som effekterna av resursknappheten kommer att märkas tydligast. Den som lyckas inrikta sin karriär mot den miljökapitalistiska trenden kommer att få ett roligare och mer utvecklande jobb och dessutom lyckas bättre i löneförhandlingen. Carl Hall, Miljökapitalisterna (2012) 43, Frivillighet är bra, tvång är bättre Det har talats mycket den senaste tiden om att konsumenter och företag ska ta sitt miljöansvar. Corporate social responsibility (CSR) har blivit ett modeord och tusentals produkter lanseras som ekologiska eller miljömässiga. Jag är säker på att mycket av det här är i bästa välmening, men tyvärr fungerar det inte. Vi såg under finanskrisen 2008 hur företagen skar kraftigt i sina CSR-budgetar. Vi ser konsumenter som i undersökningar påstår att de vill ha miljömässiga varor och sedan väljer andra produkter i butiken om de sparar ett par kronor på det. Ett bra exempel är miljöbilar. De blev en framgång först när det fanns ekonomiska incitament: miljöbonus, billigare bränsle, undvikande av trängselskatt och så vidare. Ingen kan väl på allvar mena att en barnfamilj med trängd ekonomi ska köpa en miljöbil om den blir tusentals kronor dyrare per månad för familjen? Poängen är att det måste bli dyrare att vara miljöbov och billigare att vara miljövän. Och det måste ske genom tvång som vi gemensamt beslutar om i demokratiska processer. Frivilliga initiativ är jättebra men de skrapar bara på ytan. Genom frivillighet har vi inte en chans att åstadkomma de stora förändringarna som krävs för att skapa ett hållbart samhälle. En annan viktig aspekt av detta är att vi slipper snålskjutsproblematiken varför ska jag handla dyrare miljömässiga tvättmedel när ingen annan gör det? Tvång gör att vi alla måste vara med och hjälpa till. För att motivera allmänintresset att skapa det ekonomiska utrymme som egenintressets miljökapitalister behöver, använder egenintresset ett vi begrepp som syftar till att uppmuntra allmänintresset, att genom lagstiftning om avgifter och subventioner, skapa det ekonomiska utrymme som bildar den grund med vilken framtidens miljökapitalister kan rädda världen och tjäna miljarder. Avgifter på varor och tjänster (vars kostnader finansieras av allmänintresset 44 ) och subventionerade varor och tjänster (vars kostnader sänks med skattemedel) förväntas få samhällets låg- och medelinkomsttagare att ändra sitt beteende (eftersom de inte har råd att slösa med ekonomiska medel) vilket leder till en bättre värld. I praktiken är det (främst) samhällets sämst ställda (för vilka kostnadsbegreppet är betydligt känsligare än för bättre bemedlade medborgare), genom av allmänintresset stiftade lagar om avgifter och subventioner, som erbjuds en möjlighet att rädda världen 41 Rubriken är tagen ur titeln till Carl Halls bok Miljökapitalisterna 42 Kapitel 14, Hur du själv blir en miljökapitalist 43 Kapitel 16, Hur vi gör samhället miljökapitalistiskt 44 Genom högre alternativkostnader by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 21

22 (vilket samtidigt skapar förutsättningar för nya miljökapitalister att tjäna miljarder). Tvång gör att den som inte har råd tvingas att hjälpa till. Carl Hall, Miljökapitalisterna (2012) 45, Politikerna sätter spelreglerna entreprenörerna gör jobbet Miljökapitalismen skapar inte sig själv. I mångt och mycket är det brister i den kapitalistiska modellen som skapat miljöproblemen. Därför har våra folkvalda och vi som väljer dem en oerhört viktig uppgift att skapa spelregler för miljökapitalism. Men det är viktigt att det är just spelregler. Politiker och byråkrater kommer aldrig att uppfinna nya energiformer och göra dem ekonomiskt gångbara. Det kan bara kreativiteten och effektiviteten hos oss alla när vi jobbar tillsammans som konsumenter och producenter på en marknad göra. Därför är det viktigt att vi sätter långsiktiga spelregler som kan utgöra grundval för långsiktiga beslut. Beslut som: vilken karriär ska jag satsa på? Är det värt att investera i en ny biogasanläggning? Är det lönsamt att energieffektivisera mitt hus? Men det är viktigt att politikerna inte lägger sig i teknikvalen eller försöker detaljstyra. Till exempel är subventioner till vindkraft, som ju riktar sig till en specifik lösning, inte bra. Däremot är koldioxidskatter och utsläppsavgifter bra eftersom de träffar alla verksamheter lika oavsett teknikval. Avgifter och subventioner finansieras av allmänintresset och syftar till att förändra ett beteende genom en justering av enhetskostnaden. Avgifter (t.ex. biltullar) leder till att ekonomiskt svaga grupper avstår konsumtion eller väljer ett billigare (men före avgiftens införande dyrare alternativ); subventioner (t.ex. rabatt på miljöbilar) leder till att (främst) ekonomiskt svaga grupper väljer den (av allmänintresset) subventionerade varan eller tjänsten. Av allmänintresset finansierade avgifter och subventioner skapar därmed det ekonomiska incitament med vilket egenintresset entreprenörer förväntas tjäna miljarder och rädda vår planet 46. Fristående tillägg 47 och när miljöpartiets språkrör försvarar flygpendling mellan Stockholm och Helsingfors med att hon miljökompenserar genom att köpa utsläppsrätter, så säger även miljörörelsen att 'om du har pengar, om du är rik, så äger du rätt att köpa dig fri från ansvar'. Har du pengar kan du flyga och köra bil hur mycket du vill. Men är du fattig och inte har råd att miljökompensera så får du låta bilen stå och resan till Thailand ska du helt förtränga. Och det är ytterligare exempel på hur allmänintresset och egenintresset ingått en ohelig allians utifrån olika motiv där allmänintresset till slut kommer att förlora Kapitel 16, Hur du själv blir en miljökapitalist 46 Miljöfrågornas behov av ekonomisk tillväxt diskuteras bland annat i sammanställningen Betraktelsen 47 En osynlig förvandling (april-12) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 22

23 Hur ska vi kunna försörja våra familjer (okt-12) Afrika är en stor kontinent, till ytan mer än tre gånger så stor som Europa, och med en befolkning på nära en miljard 48. Sverige har en BNP på dollar/år per capita medan de flera afrikanska länder har en BNP under, eller långt under, dollar/år per capita. Sverige har långt utvecklade koncept för miljövänlig produktion och har dessutom ett gott renommé på den Afrikanska kontinenten. Sverige bör därmed ha goda förutsättningar att ta marknadsandelar inom det Afrikanska miljö- och energiområdet under de kommande decennierna. Ghana lär av svensk återvinning (2011) 49 Det är stor skillnad på återvinningen i Sverige och i Ghana. Agbogbloshie market i Accra är den största soptippen/återvinningsplatsen. Där återvinns mycket, men kanske på fel sätt. Det ankommer runt 100 containrar i veckan. Ghana har blivit en marknad där Europa och USA dumpar sina produkter. Platsen är fylld med gamla bildäck, vitvaror, elektronik och en rad andra trasiga varor. En svart giftig rök ligger tät över platsen eftersom kablar eldas hela dagarna för att få bort plasten så att det går att komma åt metallen inuti. Intill ligger den största matmarknaden. Allt sker manuellt. Det sitter folk med hammare och försöker slå sönder tv skärmar och datorer. De har inga skyddsglasögon eller annan skyddsutrustning. Dessvärre är det också en hel del barn på området som plockar upp småbitar som de försöker sälja. Uppskattningsvis arbetar personer på Agbogbloshie market. Samtidigt som skräpet är en påfrestning på miljön skapar det arbetstillfällen. Man ska komma ihåg att folk är väldigt nöjda. De har ett jobb, de kan försörja en familj. Man skulle kunna sätta dit en modern anläggning. Men då skulle folk bli utan jobb. Det är svåra avvägningar. Man kan sponsra maskiner men skapar då kanske samhällsproblem i slutänden. Skrothandlarna är välorganiserade och ghananerna är nöjda över att de kan försörja sig på skrothandeln. Här uppstår ett dilemma. Ur miljö- och hälsosynpunkt är situationen i Agbogbloshie bäst beskriven som katastrofal. Utifrån ett moraliskt perspektiv kan Europas och USA:s agerade anses förkastligt. Men utifrån de personer som erbjuds en försörjning är situationen trots allt bra. "Med stabil tillgång till starkström och modern teknologi kan man bedriva en rationell och ekologiskt långsiktigt hållbar verksamhet i Agbogbloshie market med femtio personer. Fler anställda behövs inte" kommenterar en Global Account manager för ett återvinningsföretag i maj Detta är egentligen samma dilemma som vi finner i västvärlden 50. Men i Accra blir frågeställningen så mycket tydligare. I Agbogbloshie, utan utbyggt socialt skyddsnät, etablerade institutioner och ett etablerat fördelningspolitiskt program blir samhällets robotisering brutal. Hur får samhället personer att medverka i en positiv process som leder till att de förlorar sin försörjning? 48 Afrikas area är 30,2 miljoner km2; Europas area är 10,1 miljoner km2. Afrika har en befolkning på över 900 miljoner uppdelat på 55 stater; Europa har en folkmängd på 712 miljoner uppdelat på 45 stater (Europas area, folkmängd och antal stater inkluderar bl.a. Ryssland fram till Ural-bergen). 49 Fritt omskrivet baserat på två artiklar i NKP samt "Politikerna är idioter" (maj-12) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 23

24 Frågan är utomordentligt relevant och svaret av central betydelse för den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande i länder med låg BNP per capita. Men den är inte ny. Frågan har ställts många gånger tidigare under vår historia. Fristående tillägg 51 Under den industriella revolutionen på 1700 talet lärde vi oss, inte helt utan smärta och ångest, att människans fysiska arbete, hennes muskelkraft, kunde ersättas med andra energikällor. Ett faktum som under 1800-talet blev allmänt accepterat och som idag är en naturlig del av samhällsutvecklingen. Vi ler idag åt ludditernas 52 symboliska oförstånd när de riktade sin aggression mot döda ting, maskinerna, och inte mot de levande varelser som kunde tänkas bruka maskinerna i strid med deras intressen. Det enkla svaret är att skylla ifrån sig. Det är någon annans fel att jag förlorar min försörjning. Deras fel. Den globala ekonomin/storfinansen/europas och USA:s egoism/den utbredda korruptionen i Afrika/de omättliga storbankerna/den bakåtsträvande religionen/de naiva politikerna/de rika/det finansiella systemet.... Eller varför inte allt och alla på en gång. Allting hänger ihop. Det går inte att diskutera en enskild soptipp i Agbogbloshie!! Därför måste man protestera. Säga NEJ till allting!!! En möjlighet är att lyfta hela frågeställningen; att detta inte bara berör en soptipp i Agbogbloshie, inte ens en soptipp i Ghana, utan även Indien, Vietnam och många andra ekonomier varför detta är en betydligt större fråga som måste diskuteras utifrån andra infallsvinklar som EU och storfinansen. Visst. Man kan hävda att EU och USA bör ta hand om sitt eget elektroniska avfall istället för att dumpa det i Agbogbloshie. Men vi bör påminna oss att Sverige importerar sopor från Brasilien som används i den svenska energiproduktionen. Således är det inte en orimlig tanke att Ghana skulle kunna göra detsamma; återvinna metaller och andra råvaror från kasserad elektronisk utrustning. Ett mera komplicerade svar är att det är allas vårt fel. Om det nu är något eller någons fel överhuvudtaget? Ständiga produktivitetsökningar leder till att allt färre människor behövs i värdeskapande processen. I Agbogbloshie kommer människors muskelkraft att ersättas med andra energikällor. Lastmaskiner, robotar och datorer övertar deras försörjningsmöjlighet. Så vad gör vi? Vad är lösningen? Vad är svaret på frågan? 51 Den intellektuella utmaningen (nov-09) 52 I den industriella revolutions barndom utspelades en episod, som fått symbolisk betydelse för förhållandet mellan maskin och människa. En skara arbetare i Nottingham förstörde de nya mekaniska vävstolarna i protest mot den maskinella konkurrensen om arbetsplatserna. Efter sin ledare, Ludd, fick demonstranterna namnet ludditer by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 24

25 Politikerna är idioter (maj-12) "Politikerna är idioter! De kommer på studiebesök och tror att vi ska anställa mer personal om vår produktionsvolym ökar. Det är precis tvärtom! Om vi skulle få en kraftigt ökad efterfrågan så skulle vi investera i nya maskiner och göra oss av med personal". Uttalandet görs av platschefen vid ett mellansvenskt industriföretag under hösten I en tid när transportkostnaden per ton Göteborg - Syd Amerika 1000 mil med båt, motsvarar 20 mil med lastbil på svenska vägar, tvingar den växande internationella konkurrensen företag och organisationer till ständigt nya produktivitetshöjande åtgärder. Människan ersätts med maskiner. Robotar och datorer tar över. Och det finns många fler exempel. Kristina Mattsson; Landet utanför (2010) Förr fanns hela Wasabröd i Filipstad från högsta ledningen och nedåt. Idag har globaliseringen förändrat företaget, som numera är uppköpt av italienska Barilla. En fabrik finns i Tyskland för att komma närmare den europeiska marknaden och försäljnings- och marknadsavdelningen är i Stockholm. Närheten till kunder, flygplatser och viktiga kontakter är nödvändigt, men förflyttningen beror också på att det är svårt att rekrytera folk med högre utbildning till östra Värmland. De vill bo i större städer. När Christer Jonsson var ny på företaget hörde han berättas om hur det var förr. Då gick Karl Edward Lundström först av allt ner i bageriet och pratade med bagarna på morgonen. Han var väl insatt i bakandets finstämda avvägningar mellan fuktighet, mjölmängd och jäsningstider. "Hans filosofi var att innanför grindarna skulle allt finnas" berättar Christer Jonsson. Företaget hade egen bilverksstad och chaufförer för de höga herrarna, tennisbana, eget snickeri och måleri". På den tiden hade människor jobb i Filipstad, men slitsamma jobb. Spritsarna var en yrkesgrupp som med brödspade flyttade brödkakor från band till jäsning, från ugnar till paketering. Det var normalt att lyfta sex eller sju ton på ett skift. "Arbetsmiljömässigt var det ju vansinnigt" säger Christer Jonsson. "Det går inte att beskriva ens och folk klarade ju inte av det utan blev utslitna". Under åttiotalet tog automatiseringen fart och jobben blev färre. När Christer Jonsson började på Wasabröd 1977 fanns här ungefär tusen arbetare. Idag är de knappt 400. Det är klart att den utvecklingen är tveeggad för facket, men Christer tycker ändå att fördelen med en bättre arbetsmiljö överväger. "En ska inte slita ut sig på en industri! När folk inte får uppleva sin 65-årsdag är det något fel i systemet". Wasabröd är ett företag som går bra. Sedan Barilla klev in som ägare pekar siffrorna uppåt. Att jobben blir färre är egentligen ett positivt tecken, påpekar Tommy Mohlin som är platschef på Wasabröd. "Det är en fråga om överlevnad för företaget. Alla vill köpa billigare mat. Det går inte att behålla manuell verksamhet om konkurrenterna effektiviserar och gör det billigare". Ett halvår senare kommer rapporter som förstärker den här bilden. Barilla investerar 150 miljoner i modernisering av Wasabröd. En investering som innebär att ytterligare 100 tjänster kommer att försvinna mellan 2010 och I dåliga såväl som i bra tider försvinner industrijobb. De orter som är beroende av en eller ett fåtal industrier har ofta svårigheter att möta denna utveckling. Å ena sidan ett bättre arbetsliv för dem som blir kvar. Å andra sidan färre jobb och därmed större utflyttning och ett sämre skatteunderlag att ordna vård, skola och omsorg för. Detta är Filipstads historia som liknar många gamla bruksorters, fast här handlar det om bröd och inte om stål by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 25

26 Den ekonomiska energiteorin, skriven 2004, utgår från att antalet arbetstillfällen ökar när volymen ökar 53, vilket sannolikt, utifrån ett övergripande perspektiv, fortfarande, eller ännu, kan betraktas som den generella regeln. Men ovanstående exempel visar på en utveckling som även den är sannolik, att alltfler av framtidens volymökningar kommer att minska istället för att öka antalet sysselsatta vilket accelererar den marknadsekonomiska mognadsprocessen påtagligt 54. Så vem är egentligen idiot? Vem sitter egentligen med Svartepetter? 53 Anteriore; Se Ordlista 54 Den ekonomiska energiteorin leder till slutsatsen att det marknadsekonomiska systemets målsättning inte är att göra människan arbetslös utan istället att ge henne en större fritid. Det mogna marknadsekonomiska systemets utmaning är således fördelningspolitisk. Parallellt kommer en övergång till post ultimus att behöva inledas by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 26

27 Sjöbatterier (maj-12) Vatten från sjöar och vattendrag kan pumpas upp till naturliga dammar med energi från solceller och vindkraftverk, för att senare generera ström i lokala vattenkraftverk de nätter vinden inte är tillräckligt stark. Detta har dock visat sig bli en allt mindre accepterad lösning eftersom den naturliga dammens förändrade vattennivå kan påverka strandkantens känsliga ekosystem. De miljöutredningar som krävs och risken för avslag har minskat intresset för denna typ av lösning. Flera av oss har någon gång försökt att pressa ner en badboll i vattnet och upplevt det motstånd badbollen gör. Badbollen vill upp till ytan igen. Varför skulle man inte kunna använda samma princip för ett batteri? Man laddar genom att, med en elmotor, dra ner badbollen mot botten av sjön och man låter badbollen driva en generator när den släpps upp. Motorn kan med fördel drivas av solceller och/eller vindkraftverk för att om natten, när det inte blåser tillräckligt, få generera elektricitet allteftersom badbollen släpps upp mot vattenytan. Hur mycket energi skulle ett sådant "sjöbatteri" kunna lagra? Lyftkraften (lägesenergin) i sötvatten för en luftvolym om 1 dm 3 är knappt 10 J (Joule) per meter (något högre för saltvatten 55 ). En kilowattimme motsvarar J. En kubikmeter (1000 dm 3 ) luftvolym behöver således en löplina på 360 meter för att lagra en kilowattimme. "Badbollens" volym blir därmed av stor betydelse. Ju större volym, desto större batterikapacitet. En badboll, eller en sfär, har volymen V=4/3 r³ (V = volym, = 3,14, r = radien). Det bör noteras att sfärens volym ökar med radien upphöjt till tre varför redan en mindre ökning av radien ger ett stort volymtillskott. Ett 12 volts batteri på 100 Ah (t.ex. ett vanligt bilbatteri) ger 1,2 kwh vilket överfört till sjöbatteri motsvarar en volym på 43.2 m 3 vid 10 meters löplina (t.ex. en sfär med radien 2.2 meter). (43.2 m 3 = dm 3 ; dm 3 => J; J * 10 m = J; J / J = 1,2 kwh) Ett 12 volts batteri på 200 Ah (vilket motsvarar två bilbatterier) ger 2,4 kwh vilket överfört till sjöbatteri motsvarar en volym på 86.4 m 3 vid 10 meters löplina (t.ex. en sfär med radien 2.8 meter). Ett 12 volts batteri på 500 Ah ger 6.0 kwh vilket överfört till sjöbatteri motsvarar en volym på 216 m 3 vid 10 meters löplina (t.ex. en sfär med radien 3.8 meter). Ett 12 volts batteri på Ah ger 30.0 kwh vilket överfört till sjöbatteri motsvarar en volym på 1080 m 3 vid 10 meters löplina (t.ex. en sfär med radien 6.4 meter). Ett "stort" sjöbatteri på en MWh (1000 kwh) motsvarar en sfär med en radie på drygt 20 m vid 10 meters löplina. 55 Sötvatten har densiteten 998 kg/m 3, saltvatten 1030 kg/m 3 (det bräckta vattnet i Östersjön har densiteten 1008 kg/m 3 ) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 27

28 Där sjödjupet så medger kan löplinan göras längre och volymen minskas och ändå uppnå samma batterikapacitet. Det bör observeras att beräkningarna är teoretiska utan hänsyn till verkningsgrad eller överföringsförluster. Sjöbatterier skulle med fördel kunna placeras vid kustområden, gärna med saltvatten (som har en högre densitet och därmed kan "lagra" mer energi per meter löplina). Som exempel på sjödjup kan nämnas Vättern, vars östra sida är meter djup. Havsdjupet utefter norska kusten överstiger flera hundra meter vid många platser. I Afrika har Malawisjön ett medeldjup på knappt 300 meter; Tanganyikasjön har ett medeldjup på 570 meter by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 28

29 En osynlig förvandling (april-12) Under vintern/våren utspelar sig flera samtal mellan olika personer vid skilda tillfällen som berör samma grundläggande tema. Nedanstående tänkta dialog, är ett försök att återskapa något av dess innehåll. Eventuella slutsatser överlåts åt läsaren. N: 56 Det finns mycket vi inte får prata om i Sverige. Kärnkraften var under flera år belagd med munkavel. Invandringspolitiken är ett annat exempel. Det är väl helt naturligt att invandrarbarn som kommer till den svenska skolan drar ner på undervisningstakten om samhället inte tillför extra resurser. Och vi har under flera decennier sparat på skolan, färre lärare och större klasser, samtidigt som andelen invandrarbarn i klasserna ökat. Det är väl inte konstigt om resultat i internationella jämförelser då försämras. Men om detta får vi inte prata. För då är man omedelbart invandrarfientlig och rasist. Det svenska samhällets munkavlar, att vi inte får ifrågasätta, gör oss mer egocentriska. Vi tycker oss se ett alltmer splittrat framtida samhälle där vår enda garanti är de möjligheter som pengar ger oss. Vi förmodas i en framtid kunna köpa oss plats i ett "reservat" där vi får leva i lugn och ro långt från de områden där den sociala oron växer. Vi känner, intuitivt, att en alltför stort mångkulturellt samhälle inte kommer att fungera, vilket vi inte kan eller får säga högt, och absolut inte i det offentliga rummet. Konsekvensen blir att vi sluter oss och får ett allt större egoistisk beteende. Vi är inte längre ett folk, en kultur, ett språk, som Assar Lindbäck lär ha uttryckt det. Det framväxande mångkulturella samhället skapar djupa klyftor som kommer att ta generationer att överbrygga. Om vi riskerar att bli kallade för främlingsfientliga eller rasister, då vi i olika sammanhang hänvisar till vår nationella identitet och historia, så förlorar vi vår rätt till trygghet och tillhörighet. Att få tillhöra ett vi ställt emot ett dem är en naturlig känslomässig och social överlevnadsdrift som måste få finnas för att förhindra att vi känner oss rädda, osäkra och bli misstänksamma eller hotfulla mot en främmande eller påträngande omvärld 57. G: Vart är det svenska samhället på väg? N: Vi vet naturligtvis inte säkert. Men vi blir sannolikt alltmer likt USA. Det blir med nödvändighet alltfler privata lösningar. Vi får en ökad marketeringsgrad dvs att alltmer av samhället övergår i en fri marknad. Och detta är en megadrivkraft som inte går att hejda. Vi bör påminna oss att Sverige inte verkat under andra makter på mycket länge. Både Norge och Finland har andra erfarenheter och i den svenska debatten beskrivs deras agerande i det närmaste som invandrarfientligt. Men det finns även politiska motiv. Högern bedriver en aktiv invandringspolitik i syfte att sänka de svenska lönerna på sikt. Och vänstern driver en aktiv invandringspolitik av humanitära skäl. Högern och vänstern har, av olika skäl, ingått i en ohelig allians. Men det vänstern inte förstår är att deras politik långsiktigt leder till motsatt syfte. Det är en smygande förändring. Den pågår mitt framför ögonen på oss. Men vi ser den inte. Vi ser inte hur den förändrar oss. Fast egentligen är det inte egoismen och egenintresset som breder ut sig! Det är allmänintresset som krackelerar. Men låt oss samtidigt komma ihåg att det amerikanska samhället fungerar! Låt oss inte glömma det. Vi är således på väg mot ett annat samhälle som bevisligen fungerar. Och fungerar väl. Och som medborgare har vi det bra under förutsättning att vi har pengar. För med pengar köper vi oss en bostad i ett reservat, vi köper våra barn bra utbildning, vi köper oss själva bra sjukvård. Och det är 56 N och G är slumpmässigt valda bokstäver. 57 Douglas Modig, Socialantropolog vid Lunds universitet; Reciprocum (2011), Kapitel 1 Kommunikation, tillit och omvärldsfaktorer (Om vi.. påträngande omvärld) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 29

30 dit vårt svenska folkhem är på väg. I en smygande förvandling. När folkrörelsernas representanter lämnar politiken och skaffar sig herrgårdar och accepterar höga befattningar i näringslivet så är bara några exempel av flera på hur våra traditionella värderingar sakta mals ner och fräts sönder. Kapitalet belönar politiker som gynnat samhällets marketering. Budskapet är tydligt, den politiker som sköter sig blir belönad i livet efter politiken. Björn Borg blev nästan lynchad av den svenska pressen när han flyttade till Monaco för att slippa undan skatt på 1970-talet. När Ingemar Stenmark några år senare gjorde samma sak var det knappast någon som reagerade. Och idag anser väl en majoritet av oss att den idrottsman som inte flyttar till Monaco den dag han eller hon börjar tjäna stora pengar får skylla sig själv. Våra värderingar, dina och mina, håller sakta på att förändras. Vi märker det inte ens själva. Det är en megadrivkraft som smyger sig på oss. Och den går inte att hejda. G: Vi får ett samhälle av fifflare. Är det så det kommer att sluta? N: Begrepp som fifflare och fiffelsamhälle är intressanta. Det är egenintresset som har mest att vinna på att förmedla en allmän känsla av fiffel och rovdrift därför att det underminerar allmänintresset möjligheter att påverka. Man brukar tala om att en social fälla öppnas, där ingen vill vara solidarisk om alla andra tar för sig 58. Det är samma underliggande syfte som vi nämnt tidigare, hur vi intuitivt får ytterligare en bekräftelse på att samhället blir alltmer splittrat, alltmer fragmentiserat, vilket förstärker den underliggande megakraften och ökar marketeringsgraden. G: Men något måste vi väl ändå kunna göra? N: Ska vi göra något? Eller är det så att våra, dina och mina värderingar, är det egentliga problemet. Att vi, du och jag, har värderingar som inte längre överensstämmer med samhället i övrigt. Att det snarare är vi som borde förändras än dom. Vi kanske borde acceptera tanken på att pengar är allt. Vi kanske borde rekommendera alla vi tycker om att tjäna så mycket pengar de bara kan. G: Om alla tänker så, hur kommer då framtiden för våra barn att se ut? N: Se på USA. Det fungerar! Vi kan ha åsikter om det. Men det amerikanska samhället fungerar. Och i USA är det pengar som gäller. Pengar och enbart pengar 59. Och vi är på väg åt samma håll. Se på våra politiker. Se hur våra politiker roffar åt sig. De skaffar sig pensioner som en vanlig arbetare aldrig kommer i närheten av. Och inte nog med det, de startar egna företag efter att de har lämnat politiken och tar inte ut någon lön utan lyfter istället ut den ekonomiska ersättningen som vinst vilket inte påverkar riksdagspensionen. Och deras handlingar accepteras av allmänintresset. De avgörande protesterna uteblir. Våra före detta politiker kan till och fortsätta som opinionsbildare med hedern i behåll. Bara det faktum att de fortfarande får sitta på första bänk, legitimerar deras handlingar. Vilket får effekt på allas våra värderingar som kollektiv. Sakta, sakta, nästan omärkligt, leds vi in i fållan. Det är samma fålla miljörörelsen ger uttryck för när de kämpar för biltullar och högre avgifter på drivmedel i syfte att rädda världen. Och när miljöpartiets språkrör försvarar flygpendling mellan Stockholm och Helsingfors med att hon miljökompenserar genom att köpa utsläppsrätter, så säger även miljörörelsen att 'om du har pengar, om du är rik, så äger du rätt att köpa dig fri från ansvar'. Har du 58 Se bilaga 8 59 Se bilaga by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 30

31 pengar kan du flyga och köra bil hur mycket du vill. Men är du fattig och inte har råd att miljökompensera så får du låta bilen stå och resan till Thailand ska du helt förtränga. Och det är ytterligare exempel på hur allmänintresset och egenintresset ingått en ohelig allians utifrån olika motiv där allmänintresset till slut kommer att förlora. När till och med vänsterpartiets ledare försvarade privatskolor i valrörelsen sommaren 2010 så var det ännu ett av dessa små, oskyldiga tecken, på allmänintressets nedmontering. Även språket har förändrats. Ord som respekt, tolerans, heder, ömsesidighet, empati, globalisering, levande lärande, nyorientering, flexibilitet, kvalitetssäkring, arbetslinjen, etik och moral utgör sådana tidspräglade markörer som för tillfället styr våra tankar och den allmänna debatten. Ord som förlorat sin centrala roll i den allmänna offentliga debatten är t.ex. solidaritet, lojalitet, frivillighet, ideell och välgörenhet som speglar ett Sverige under uppbyggnaden av det 'svenska folkhemmet', embryot till välfärdsstaten och som anses förlegade. Kunskaper och erfarenheter som var av central betydelse för ett halvt sekel sedan betraktas idag som betydelselösa, oönskade och missvisande 60. G: Kapitalisterna kopplar greppet om oss. Staten, kapitalet och massmedia sitter i samma båt. Det är deras fel. Alltsammans är en konspiration. N: Nej det finns ingen konspiration. Vi kan inte skylla på staten, kapitalet, massmedia eller egoismen. Vänd på det! Det är allmänintresset som krackelerar. Vi tittar åt fel håll. Egoismen är symtomet. Inte sjukdomen. Sven Hulterströms ord på den socialdemokratiska kongressen 1978 var enastående förlösande. Han har, mer tydligt än någon annan, satt hammaren rakt på spiken. Men detta andra, som Hulterström efterlyser har vi ännu inte 61. Och det har vi ännu inte år Det är ingen som tycks ha en aning om vart vi ska. Den enda väg vi alla tror oss förstå är att låta marknaden och pengarna styra. Genom avgifter och subventioner ska samhället ledas framåt. Men det är en osäker väg att gå. Det nya pensionssystemet hotar att slutgiltigt förgöra den svenska samhällsmodellen. Privatiseringen av skolan, sjuk- och åldringssjukvården var de första stegen. Apoteken och bilprovningen följde efter. Nu startas privata bibliotek på försök. Men vid den fulla implementeringen av det nya pensionssystemet kommer den svenska, och i en förlängning den europiska, modellen att ställas på sin spets. Då, om inte förr, tvingas vi välja. När den arbetsföra befolkningen i handling kommer att få uppleva sin egen pensionering genom sina föräldrar och farföräldrars ekonomiska situation, då kommer de yngre generationerna att börja ifrågasätta skälet till att betala skatt. Kanske kommer myndigheterna i en framtid, att tvingas, i likhet med sänkningen av restaurangmomsen från 25 till 12 procent eller införandet av ROT- och RUT-avdrag, att sänka den allmänna skatten i syfte att reducera den svarta ekonomin i samhället, och samtidigt rekommendera medborgare att spara mera till den egna pensionen i privata försäkringar. Därmed riskerar generationskontraktet att bryta samman vilket är ett grundfundament i den svenska och i den europeiska samhällsmodellen. Om inte nya ideologier, nya ekonomiskt sociala plattformar utvecklas, vilka får ett brett folkligt stöd, så är allmänintressets möjlighet att balansera egenintresset obefintlig. Det enda som då återstår är kapitalets makt. Den som har kapital kan köpa barnomsorg, utbildning, sjukvård och advokater. Och den fattige får klara sig bäst hon eller han kan. Solidariteten, att ställa upp för varandra kommer helt att falla isär. G: Vad ska vi göra då..? 60 Douglas Modig, Socialantropolog vid Lunds universitet; Reciprocum (2011), Kapitel 1 Kommunikation, tillit och omvärldsfaktorer (Ord som.. och missvisande) 61 Se Sprängpunkten (nov-10) 62 Från och med födda 1954 gäller det nya pensionssystemet fullt ut by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 31

32 N: Det finns idag bara ett svar på den frågan. Vi måste alla tänka som Norges förre socialdemokratiska statsminister Bruntland som idag är pensionär i Nice och lär debitera kronor för en föreläsning; Tjäna pengar! Bli rik! Det är den enda garanti vi har. Vi kan inte längre lita på allmänintresset. Därav egoismens utbredning. G: Men något måste vi väl ändå kunna göra? Vi, du och jag, måste agera. Vi måste säga ifrån. Vi måste göra något! N: Det pris som en enskild person skulle få betala är orimligt högt. Ingen kan begära det av oss. Det finns varnande exempel inom riksdagens departement där enskilda tjänstemän riskerat avsked därför att de författat en intern skrivelse som på ett balanserat sätt belyst den svenska invandringspolitikens möjliga konsekvenser. G: Den europeiska kulturen kommer aldrig att acceptera en fullständig amerikanisering. Det kommer aldrig att gå! Aldrig! EU kommer att gå omkull. Det kommer att rasa alltsammans. N: Den dagen EU går omkull; den dagen Europa återfaller i nationalstater, den dagen gäller det att ha massor med pengar på banken så att vi har råd att lämna kontinenten. Om EU faller, då faller Europa. Då är Europas välmående slut för överskådlig tid framöver. I det läget är pengar det enda skydd den enskilda individen har by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 32

33 Grundsatsen (maj-11) Värdeteori är centralt inom nationalekonomin 63. Egenvärdesteorin framhåller att en vara eller en tjänst har ett egenvärde medan den subjektiva värdeteorin anser att värdet uppstår i relation till de individer som efterfrågar den. Den idag mest utbredda uppfattningen är att varans eller tjänstens värde avgörs av den sist konsumerade enheten - maginalnytteteorin -, medan andra menar att värdet bestäms av det arbete som nedlagts på varan eller tjänsten arbetsvärdeteorin -. Värde 64 Värde har varje nyttighet, å vilken knapphet råder. Den nationalekonomiska forskningen har från början brottats med problemet att uppbygga en motsägelsefri värdelära. Adam Smith påpekade skillnaden mellan bruksvärde (eng. value of use) och bytesvärde (value of exchange). Bruksvärdet bestämde icke värdet men var dess förutsättning. För deras nyttigheter, som kunde reproduceras i önskad omfattning, voro kostnaderna för reproduktionen bestämmande för värdet. Viktigast bland dessa kostnader var det för nyttighetens framställande nödvändiga offret av arbete. Arbetet blev därför den rätta mätaren av varans värde. Denna på naturrättsliga äganderättsföreställningar grundade arbetsvärdelära utvecklades vidare av David Ricardo, som dock måste uppbygga sin stränga logiska teori på en serie verklighetsfrämmande förutsättningar. Driven till sin spets blev klassikernas värdelära av Marx och socialisterna. Gentemot nu nämnda försök till en objektiv värdelära, där värdet grundas på i varan inneboende egenskaper, står den subjektiva gränsnyttoläran i bestämd opposition. Som värdets grundval framställs gränsnytteteoretikerna (bland vilka framför allt märkas Jevons, Menger och Walras) nyttan, men icke totalnyttan utan den nytta, som den sist förfogade stående enheten av ett förråd kan skänka individen. Även den subjektiva värdeläran är motsägelsefylld och otillfredsställande. På gränsnyttoteoretikernas numera av alla erkända bytesteori har den moderna nationalvetenskapen byggt upp en värdefri prislära, där man med hjälp av jämviktsekvationer söker analysera de varandra bestämmande faktorer, vilka påverka prisbildningen. Arbetsvärdeteorin utgår från äganderättens princip, att människan äger rätten till resultatet av det egna arbetet. Gunnar Myrdal ( ); Vetenskap och politik i nationalekonomin (1930) 65 Förklaringen ligger i den naturrättsliga konstruktion av äganderätten såsom naturligt grundad i det nedlagda arbetet, en föreställning som införts i engelsk samhällsfilosofi av Hobbes, som fått sin närmare logiska gestaltning av Locke framför allt i dennes verk Civil Government och som därefter blev allmänt accepterad i det engelska samhällstänkandet. Tankegången som naturligtvis har än fler och än längre rötter, får i olika tolkningar en något skiftande utformning, men har i huvudsak följande innebörd. Gunnar Myrdal ( ); Vetenskap och politik i nationalekonomin (1930) 66 Locke utvecklar sin tankegång sålunda: Även om jorden själv och alla lägre varelser skulle vara gemensam egendom för alla människor, så har likväl varje människa en äganderätt till sin egen person; till den har ingen någon rätt utom hon själv. Det arbete 63 Syftet är inte att redovisa nationalekonomiska värdeteorier utan endast, med stöd av några utdrag, förtydliga den ekonomiska energiteorins relation till arbete, värde och kostnad 64 Svensk uppslagsbok 1937 års upplaga 65 Kapitel 5 Frihandelsläran; Utdrag från 1970 års svenska nyupplaga 66 Kapitel 3 Den klassiska värdeläran; Utdrag från 1970 års svenska upplaga by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 33

34 som kroppen utför, hennes händers verk, som man säger, är rättmäteligen hennes. Om nu en människa flyttar eller förändrar någonting, vad det än må vara, från det tillstånd vari naturen lämnat det, så har hon blandat sitt arbete därmed och givit en tillsats därtill av någonting, som är hennes eget; och därigenom gör hon det till sin egendom. Då hon förändrat en sak från dess allmänna naturtillstånd, så har denna sak genom detta arbete fått någonting knutet till sig, som utesluter andra människors allmänna rätt till saken. Ty då detta arbete utan tvekan är arbetarens egendom, så kan ingen annan människa än denna äga rätt till det, som arbete en gång förenats med. Under hela denna teori ligger en bestämd föreställning om människans ställning i naturen. Blott människan är i verkligheten levande, naturen är död; blott det mänskliga arbetet är värdeskapande, naturen är ett passivt objekt för denna verksamhet. Människan är ensam orsak, som Rodbertus sedermera säger, medan den yttre naturen bara är en summa av betingelser, förutsättningar, men alls inte orsaker. Det mänskliga arbetet är det enda aktiva momentet, den enda orsaken, den enda skaparen av det som är värde i tingen. Här har vi även ursprunget till det ekonomiska begreppet produktionsfaktor. Mot den idéhistoriska bakgrunden är det inte att undra över, att klassikerna egentligen bara ville räkna en produktionsfaktor, arbetet. På samma metafysiska analogier som man grundar en naturlig rätt, grundar man så även ett naturligt, ett realt värde. Den ekonomiska energiteorin kan tyckas utgå från den klassiska arbetsvärdeteorin, vilket den inte gör. Varken människans äganderätt till det arbete hon utför, eller människan som orsak till förändring av det allmänna naturtillståndet ligger till grund för teorin. Till skillnad från andra storheter, som t.ex. energi och rörelsemängd, existerar storheten kostnad 67 endast mellan människor. Därav följer slutsatsen att det samhällsekonomiska utrymme som den sänkta enhetskostnaden genererar med nödvändighet måste fördelas mellan människor. Vi skulle kunna stanna här, men i syfte att föra ett övergripande resonemang, tillåter vi oss att betrakta människan, hennes arbete, som en energikälla, vilken därmed kan ställas i relation till andra energikällor. Människan och hennes verktyg blir härigenom jämförbara med övriga energikällor och dess maskiner. Det är således inte människans arbete i sig som är avgörande, utan det faktum att kostnadsbegreppet omöjligt kan relateras till något annat än människan, varför, som en konsekvens och ett antagande, kostnadsbegreppet i den ekonomiska energiteorin relateras till energikällan muskelkraft. Utgångspunkten är således, att en sänkt enhetskostnad (generellt sett) skapar ett samhällsekonomiskt utrymme och därmed en efterfrågan. Det samhällsekonomiska utrymmet fördelas utifrån av samhället accepterade regelverk, där människans naturrättsliga konstruktion av äganderätten till resultatet av det egna arbetet, anses som en, av flera, accepterade konventioner. Läsaren bör därför inte förledas in i en diskussion huruvida en arbetsinsats genererar ett större eller mindre värde än en annan arbetsinsats. Jämförelser huruvida en arbetsinsats är effektivare än en annan arbetsinsats blir, utifrån den ekonomiska energiteorin, orelevant. Tandläkaren, direktören och snickaren representerar en kostnad. Det är allt vi behöver veta. Vi är inte ens intresserade av huruvida den ena tandläkaren representerar en annan kostnad än en annan tandläkare. Det som intresserar oss är den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande i vilket kostnadsbegreppet 67 Storheter används inom fysiken för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen. En storhet har både storlek och dimension, i vissa fall även riktning. Exempel på storheter är resans längd, min kroppsvikt (egentligen massa) eller bilens hastighet. Dimensionen i dessa exempel är längd, massa respektive hastighet. Det kallas ibland även storhetsslag. Källa: Wikipedia I den ekonomiska energiteorin definieras kostnad som en storhet vilken relateras till storheten energi by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 34

35 betydelse reduceras genom en fortlöpande övergång från muskelkraft till övriga energikällor. Vi skulle lika gärna kunna utrycka det som att maskiner, alltifrån robotisering av varuproduktionen till datoriseringen inom tjänstesektorn rationaliserar bort människan i produktionsprocessen 68. Vi väljer dock att uttrycka processen utifrån energibegreppet i syfte att bättre förstå den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande och konsekvens. I vårt resonemang är varans eller tjänstens bytesvärde kostnaden för arbetet alldeles oavsett i vilket form den uttrycks, till skillnad mot arbetsvärdeteorin där det i varan eller tjänsten nedlagda arbetet bestämmer bytesvärdet eftersom arbetet är källan och ursprunget till alltings värde. Hur det samhällsekonomiska utrymmet, den efterfrågan som den sänkta enhetskostnaden genererar, tillgodoser mänskliga behov och därmed omvandlas till värde, blir därmed av underordnad betydelse. Det svårdefinierade begreppet värde och rummets värderingar tillåts därmed att förändras fortlöpande inom ramen för de grundläggande samhällsekonomiska premisserna. Det sannolikt bästa sättet att förstå, eller komma till en djupare insikt om den ekonomiska energiteorin, är att förflytta betraktarens utgångspunkt med stöd av grundsatsen: Det är marknadsekonomin som gör en uppdelning mellan den av människans muskler producerade energin och alla andra energikällor. En av marknadsekonomins djupaste hemligheter ligger dolt i det faktum att olika energikällor, med undantag av muskelkraft, skapar ett värde men inte är en kostnad, medan muskelkraft skapar både ett värde och är en kostnad 69. En häst kan skapa ett värde i människans värld men är ingen kostnad. 68 Vars effekt blir tydligare i posteriore 69 Ekonomiska energiteorin; Kapitel 1 Den värdeskapande processen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 35

36 Om handelns komparativa fördelar (maj-11) Begreppet handel tas upp i några sammanställningar 70 och det kan därför vara intressant att föra ett avgränsat resonemang om den renodlade handelns betydelse för rummets ekonomiska och sociala välstånd. Vi har diskuterat handeln tidigare, men då huvudsakligen ur producentens perspektiv, att en lantbrukare idkar handel för att få avsättning för den egna produktionen 71. Men om vi betraktar handeln som fristående, vad är då handel? Varför förekommer handel överhuvudtaget? Handel syftar till att tillfredsställa behov och till att utjämna skillnader i enhetskostnad mellan olika rum 72. Om enhetskostnaden är högre (för en vara eller en tjänst för vilket det finns ett behov) i ett rum och lägre i ett annat rum, så motiverar det en handel, en överföring eller en förflyttning, av varor och tjänster, där transporten (vilken är en tjänst) finansierades inom ramen för den sammantagna sänkta enhetskostnaden. Kunden, transportören och handelsmannen delar på det överskott som uppstår när enhetskostnaden sänks. Men är det verkligen enbart en fråga om enhetskostnad? Naturresurserna är trots allt inte jämt fördelade. Brist på varor, som kryddor och siden, skapar förutsättningar för naturlig handel. Det finns inget motsägelsefullt i det faktum att kryddor och siden exporteras från Kina och Indien till Europa som saknar dessa varor, eftersom det endast blir en fråga om definition; vi skulle lika gärna kunna hävda att enhetskostnaden för siden och kryddor i Europa är oändligt hög, just av det anledningen att det inte finns någon inhemsk produktion av dessa varor. Det är samma grundläggande princip som driver IKEA och H&M eller vilket annat handelsföretag som helst; både igår, idag och imorgon. Samma envetna, ändlösa, strävan att sänka (och därmed utjämna) rummens enhetskostnad. Det viktiga är handelns utgångspunkt. Handeln i sig skapar inte något eget ekonomiskt och socialt utrymme. Det ekonomiska och sociala utrymme som handeln genererar uppstår i förmågan att omfördela enhetskostnader och därigenom bidra till att sänka rummets enhetskostnad och stimulera den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande. Handeln i sig är en kostnad, men dess sammantagna resultat, dess summa, kan på flera sätt bidra till ekonomisk och social tillväxt. Går det att förtydliga vad som menas med det sammantagna resultatet? Om vi tänker oss en vara som produceras till en kostnad 100 i land A och till en kostnad 200 i ett land B. Låt oss anta att fraktkostnaden för varan är 20 mellan land A och land B. När land B importerar varan från land A uppkommer en kostnadssänkning (en vinst/ett överskott) på 80 att fördela mellan parterna 73. Härigenom sänker handeln enhetskostnaden vilket bidrar till ekonomisk och social tillväxt, trots att själva överföringen, frakten, i sig kostar 20. Vilket brukar benämnas absolut fördel. Redan David Ricardo utvecklade Adam Smiths teori om absoluta fördelar när han formade teorin om komparativa fördelar 74 som visar att två länder kan gynnas av att handla med varandra även om varje enskilt land har en absolut fördel i den egna produktionen. Om respektive land specialiseras på de produkter och tjänster där landet 70 Ekonomiska energiteorin, Samtal i Hagaparken, Betraktelsen 71 Ekonomiska energiteorin; Kapitel 1 Den värdeskapande processen 72 Rum: Den yttre begränsning som definierar vi och dem och som normalt förknippas med en geografisk begränsning (t.ex. staden, nationen eller världsdelen) men som även kan definieras utifrån mer abstrakta objekt som ett system (t.ex. multinationella företag) eller en intressegemenskap (t.ex. språklig och kulturell förankring) eller social ställning. 73 Kunden, transportören och handelsmannen 74 Se Ordlistan: Komparativ fördel by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 36

37 har komparativa fördelar så kommer båda ländernas ekonomiska och sociala välstånd att gynnas. David Ricardo ( ) Nationalekonomins och beskattningens huvudprinciper (1817) 75 Om Portugal inte hade någon handel med andra länder och inte använde en stor del av sitt kapital och sin verksamhet åt den vinproduktion som gör det möjligt för landet att för egen användning inköpa kläde och järnvaror från andra länder, skulle det vara tvunget att ägna en del av detta kapital åt att tillverka dessa varor, som då sannolikt skulle vara av mindre kvantitet och sämre kvalitet. Den kvantitet vin som Portugal skall ge i utbyte för Englands kläde, bestäms inte av de respektive mängder av arbete som nedläggs på att producera dessa varor, så som det skulle vara om båda varorna var tillverkade i England eller båda i Portugal. England kan befinna sig i sådana omständigheter att det kan behöva 100 mäns arbete i ett år för att producera klädet, och om England försökte producera vinet skulle kanske 120 man under samma tid behövas. England skulle därför fina det ligga i sitt intresse att importera vin och att köpa det genom export av kläde. För att producera vinet i Portugal krävs kanske bara 80 mäns arbete i ett år, och att producera klädet där kanske kräver 90 män under samma tid. Det skulle därför vara fördelaktigt för Portugal att exportera vin i utbyte mot kläde. Detta utbyte kan till och med äga rum även om den vara som Portugal importerar kunde produceras där med mindre arbete än i England. Även om Portugal kunde tillverka klädet med 90 mäns arbete, skulle Portugal importera det från ett land där det krävdes 100 mäns arbete att producera det, därför att det vore fördelaktigt för Portugal att snarare investera sitt kapital för att producera vin, för vilket Portugal skulle få mer kläde från England än Portugal kunde producera genom att styra över en del av sitt eget kapital från vinodling till klädesproduktion. På så sätt skulle England ge produkten av 100 mäns arbete för produkten av 80 mäns arbete. Ett sådant utbyte skulle inte kunna äga rum mellan personer i samma land. 100 engelsmäns arbete kan inte bytas mot 80 engelsmäns arbete, men produkten av 100 engelsmäns arbete kan ges för produkten av 80 portugisers arbete, 60 ryssars arbete eller 20 ostindiers arbete. Skillnaden i detta avseende mellan ett enstaka land och många länder förklaras lätt genom att ta hänsyn till den svårighet, med vilken kapital flyttas från ett land till ett annat land för att finna mer lönsamma investeringar och genom hänsyn till den energi med vilken det oföränderligen rör sig från en provins till en annan i samma land. Handel syftar till att påskynda den marknadsekonomiska mognadsprocessen genom att fortlöpande sänka rummens enhetskostnad, men även till att långsiktigt utjämna skillnaderna i enhetskostnad mellan dem. Betraktelsen 76 Det är således inte handeln i sig som driver det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, utan den enskilda konsumentens egenintresse. Genom att fortlöpande välja billigare varor och tjänster, leder det (som en konsekvens) till en sänkning av rummets enhetskostnad, varför konsumtionen är att betrakta som en av marknadsekonomins motorer. 75 Om Utrikeshandel; avsnitt 1 76 Det marknadsekonomiska systemets järnhårda lagar by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 37

38 Kolgruveeffekt (april-11) När de engelska kolgruvearbetarna under 1970-talet fick en extra löneökning så sjönk deras genomsnittliga veckoarbetstimmar. När orsaken senare utreddes så visade det sig att arbetarna, som i generationer sett konsekvenserna av sin arbetsmiljö, optimerade tiden i friska luften och minimerade den i gruvan. En löneökning medförde att den nödvändiga tiden i kolgruvan kunde minskas med bibehållande av samma nettoinkomst. Och därmed sjönk produktiviteten. Finns det en brytpunkt, då en politik som syftar till att motivera arbetslösa och sjuka tillbaka till arbetsmarknaden genom att sänka skatten för dem som arbetar och reducera det sociala skyddsnätet för dem som står utanför arbetsmarknaden, långsiktigt leder till att den arbetskraft som marknaden mest efterfrågar minskar? Fritiden viktigast för dagens unga; Fritiden är meningen med livet. Men på sikt vill de flesta unga ha både fast arbete och familj. Att hitta sin identitet och ta ansvar för sina egna handlingar är en viktigare vuxenfaktorer än att bli klar med studierna. Ända sedan mitten av 1950-talet har fritiden blivit viktigare för de unga, men de senaste åren har det blivit än tydligare, visar Ungdomsstyrelsens stora undersökning. Det är inte bara så att fler studerar, unga studerar längre och det tar längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Familjebildningen får vänta och synen på när man blir vuxen förskjuts. För dagens unga mellan 16 och 29 år är fritid en lika viktig faktor som att skapa en god framtid för barnen. För dåtidens unga, 1955, var det viktigast att skaffa sig ekonomisk trygghet, få fast arbete och därefter skapa en god framtid för barnen. Generella skattesänkningar gynnar höginkomsttagare allra mest. Kan vi då förmoda att utbudet av välutbildad arbetskraft, i likhet med kolgruvearbetarna, långsiktigt avtar? Vad kommer i längden att motivera den socialt balanserade människan, som redan har allt, att eftersträva ytterligare köpkraft istället för större fritid. Och om utbudet av välutbildad arbetskraft minskar, så riskerar kostnaden för den välutbildade arbetskraften att öka ännu mer, vilket vid en konstant efterfrågan höjer den ekonomisk ersättning ytterligare, vilket därmed sänker utbudet av välutbildad arbetskraft ännu mer osv. En sådan avveckling av muskelkraft, vilken till skillnad från en gradvis sänkning av den genomsnittliga veckoarbetstiden, skulle dessutom förstora motsättningarna mellan olika samhällsgrupper vilket förr eller senare skulle riskera att förlösa krafter som motverkar den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande. På ännu längre sikt, under förutsättning att den marknadsekonomiska mognadsprocessen tillåts fortskrida, är en kolgruveeffekt inom bredare samhällsgrupper sannolikt oundviklig allteftersom kostnadsbegreppet reduceras till förmån för tidsbegreppet varför en gradvis övergång till samhällstjänster därmed kommer att bli alltmer nödvändigt Metro ; Källa: TT 78 Vilket diskuteras i sammanställningen Tjänsteeffekten by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 38

39 Bjälken i ditt eget öga (april-11) Ett samtal med en pensionerad arbetare född några år efter första världskrigets slut. Pensionären: Egoismen breder ut sig i samhället på ett sätt som jag aldrig tidigare upplevt. Det enda som gäller är pengar och enbart pengar. Hela samhället är i avsaknad av etik och moral. Vi har inga politiska partier att rösta på längre eftersom de samtliga bedriver en och samma politik med några få nyansskillnader. Företagsledare har årsinkomster som bara för några decennier sedan aldrig ens hade kommit på fråga. Och som grädde på moset erhåller direktörerna flera miljoner i bonus; till och med i statligt ägda företag!! Får inte kapitalisterna som de vill hotar de med att föra tillgångarna ut ur landet. Jag känner inte igen mig i Sverige längre. Jag förstår mig inte på det här landet längre. En gång i tiden var det ärligt arbete som gällde. Handfast ärligt arbete. Vi jobbare skapade något med våra egna händer. Idag spelar de som har pengar på börsen och tjänar mer pengar under ett eller några år än vad en vanlig arbetare tjänar under en hel livstid. Vad är det vi håller på med? Vad är det för samhälle som vi överlämnar till våra barnbarn. Det är de som kommer att få betala för allt det här förr eller senare. Författaren: Vad vill du göra då? Pensionären: Jag vet inte vad som kan göras. Jag har inte tillräckligt med skolning för att kunna avgöra vad som behöver göras. Jag gick bara sex år i skolan. Sen fick jag börja göra rätt för mig som springpojk. Det jag ser är hur egoismen breder ut sig i samhället och det tycks inte finnas något som kan hejda den. Det enda som tycks betyda något idag är pengar. Pengar och åter pengar, samtidigt som moral och etik lyser med sin frånvaro. Jag vet inte vad det är som har hänt. Men det tycks som om samhället har tappat alla rättesnören efter att Olof Palme gick bort. Och när man läser tidningarna och ser på tv så förstår man att det bara blir värre och värre. Jag förstår inte längre vad det är som händer med Sverige. Det är som om all etik och all moral har raserats och ersatts av penningen. Vi har åtta procents arbetslöshet. I Spanien är arbetslösheten över tjugo procent. Men ingen bryr sig. På sextio och sjuttiotalet var det en katastrof om arbetslösheten närmade sig tre procent. Idag rycker makthavarna på axlarna åt åtta procents arbetslöshet. Och vår finansminister har som målsättning att komma ner till fem procents arbetslöshet om några år 79. Jag förstår det inte. Jag först inte vad som händer. Men jag är livrädd. Inte för egen del, jag ska snart vandra vidare, men jag är livrädd för våra barnbarn. Och jag har svårt att somna när jag tänker på vad det är för samhälle som min generation överlämnar till framtiden. Författaren: Du menar att egoismen breder ut sig. Men är det verkligen sant? Är det verkligen egoismen som breder ut sig? Är vi egentligen mer egoistiska idag än för femtio år sedan? Är du mer egoistisk idag? Pensionären: Det finns mängder med exempel på hur företagsledare och politiker bara roffar åt sig. De ska bara ha och ha utan att tänka det minsta på oss andra. Svindlande löner och orimliga bonusutbetalningar är bara några exempel på egoismens utbredning. Samhället har aldrig under min livstid varit så egoistiskt som det är idag. 79 SvD Sverige har tillsammans med Malta EU:s snabbast sjunkande arbetslöshet. Den är nere på fem procent före 2014, från 7,8 i dag, lovar finansminister Anders Borg (M). Borg målar upp en mycket optimistisk framtidsbild, enligt Sveriges Radios Ekot by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 39

40 Författaren: Men är du mer egoistisk idag? Trots allt är du samhället. Så jag upprepar frågan; har du blivit mer egoistisk idag än för femtio år sedan? Pensionären: Vi ser ju hur politiker som gjort karriär på arbetarrörelsen lämnar politiken för lönsamma jobb i näringslivets styrelser eller som verkställande direktörer, företagskonsulter och dyra föredragshållare. Från den ena dagen till den andra lämnar de solidariteten till oss vanliga människor för att sno åt sig pengar inom näringslivet. Egoism!! Vi har fått ett alltmer egoistiskt samhälle. Vi kan snart inte lita på en enda av våra ledare. Författaren: Men vilken är din roll? Vilket är ditt ansvar? Pensionären: Jag är nittio år! Vad kan jag göra? Jag kan inte göra något. Det är de däruppe som måste känna ett ansvar, men det gör de inte längre. De struntar alltmer i oss vanliga människor och hur vi har det. Jag läste i tidningen att sjuttiofem procent av alla beslut som tas i den svenska riksdagen i praktiken redan är avgjorda i Bryssel. Vi vanliga människor har ingenting att säga till om länge. Idag har det internationella ansiktslösa kapitalet helt tagit över. Och får inte kapitalisterna som de vill så lämnar de landet. Vi kan inte göra någonting. Och jag kan omöjligt göra något. Jag är för gammal. Författaren: Vad skulle du ha gjort om du varit trettio år yngre? Pensionären: Jag hade inte kunnat göra något då heller. Världen har blivit så stor och så komplex att det inte finns något jag hade kunnat göra då heller. Jag har varken utbildning eller pengar. Utan utbildning och pengar finns det inget man kan göra. Idag är samhället så komplext. Amerika och Afghanistan. Islam och katolicism. Ett Kina som växer så det knakar. Och klimatförändringar som vi inte kan påverka. Det finns inget vi kan göra. Den som inte har högre utbildning eller pengar kan inte göra någonting. Utvecklingen går för snabbt. Vanliga människor hänger inte med. Välbetalda lobbyister manipulerar våra politiker för sina uppdragsgivares räkning. Religionen har ett fast grepp om större delen av världen och religiösa självmordsbombare spränger sig själva i luften. Inte kan jag påverka egoismens utbredning när vi vanliga människor inte ens kan påverka huruvida vi ska ha vargar i Sverige eller inte, utan det ska avgöras i EU-domstolen. Ett EU som definierar minimistorleken på våra äpplen och miniavståndet mellan gungorna på barnens lekplatser. Den lilla människan har inget att säga till om längre. Vi har fått en växande elit i samhället som skor sig alltmer på oss andra. Författaren: Och det finns inget du kan göra..? Pensionären: Jag..! Vad ska jag göra? Jag är för gammal. Jag kan inget göra! Det är våra politiker som måste göra något. Det är den yngre generationen som har ansvaret nu. Jag vet inte. Allt är så stort idag. Massmedia har ett fruktansvärt ansvar. En vanlig arbetare eller tjänsteman kan bara hoppas på det bästa genom att rösta vart fjärde år. Det finns inget annat vi kan göra. Författaren: Men du säger samtidigt att det inte finns något att rösta på..? Pensionären: Nej det gör det inte. Det finns inget att rösta på idag. Det är ett sammelsurium alltsammans by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 40

41 Författaren: Och hur ska vi då kunna förändra något? Pensionären: Vi måste få politiker som tar ett större och bredare ansvar. De som har en ordentlig utbildning måste ta ett större samhällsansvar. Författaren: Och hur får vi det? Pensionären: Om jag kunde svara på det! Jag vet inte. Jag vet inte hur det ska gå till. Jag är gammal, har ingen högre utbildning och bara min pension att klara mig på. Jag vet inte hur det ska gå till. Något kommer att hända. Förr eller senare kommer något att hända. Det blir våra barnbarn som får ta smällen. För den kommer. Och det bekymrar mig. Jag kommer att klara mig, jag ska snart ner i backen. Men det blir värre för de som kommer efter mig. Och det gör mig ibland sömnlös om nätterna. Författaren: Det är märkligt faktum att kolarna 80 och sjåarna 81 på 1800 talet var så outbildade och därmed så dumma att de aldrig riktigt förstod, att de, som var så obefintliga, inte kunde påverka världens gång, varför de istället engagerade sig i politiska diskussioner. Just kolarnas och sjåarnas dumhet, deras oförmåga att inse hur obetydliga de egentligen var, de som varken hade utbildning eller pengar, ledde till att de faktiskt förändrade världen. Utan kolarnas och sjåarnas naiva inställning hade vi sannolikt inte levt i en demokrati idag. I dagens samhälle, med välinformerade medborgare, som förstår att världen inte går att förändra eftersom allting är så stort, så världsomfattande och så svårt att greppa, väljer alltfler av allmänintressets representanter att göra patron ur vilket leder till, får som konsekvens, att egenintresset breder ut sig 82. Det är således inte egenintressets och egoismens utbredning som är samhällets största problem utan allmänintressets insikt om att det är meningslöst att agera eftersom världen idag är så stor och så komplicerad. Den alldeles vanliga människan tycks oförmögen att se bjälken i sitt eget öga. 80 Träkol producerades i Sverige fram till andra världskrigets slut genom att täcka ved med torv, jord och sand varpå veden antändes. Den så kallade milan övervakades dag och natt av kolare. En mila fick aldrig börja brinna med öppen låga. 81 Hamnarbetare, stuveriarbetare 82 Läsaren bör notera att det fördelningspolitiska ställningstagandet inte är relaterat till ideologiska begrepp som jämlikhet och rättvisa utan är en, i längden, nödvändig förutsättning för den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 41

42 Ekonomernas växande inflytande (mars-11) Ekonomers inflytande ökade under senare delen av 1900 talet på bekostnad av flera andra yrkesgrupper. Därmed försköts balansen mellan olika samhällsintressen. Är ekonomernas växande inflytande ofrånkomligt? Kenneth Hermele; Vad kostar framtiden 83 Ekonomer spelar en viktig roll, för att inte säga dominerande roll, i strider om hur det är och hur det blir. Så har det inte alltid varit i det svenska politiska samtalet. Tidigare säg för tjugo, trettio år sedan gav framför allt statsvetare men även övriga samhällsdebattörer viktiga infallsvinklar när det gällde politik, den offentliga sektorn, den svenska modellen och tillväxtens gränser. Sedan dess har, med sociologen Agneta Hugemarks ord, ekonomerna i Sverige lyckats med ett professionaliseringsprojekt och svängt debatten så att marknaden och inte politiken kommit att ses som den viktigaste beslutsarenan. Följaktligen har ekonomer efterträtt statsvetarna som främsta uttolkare av sunt förnuft. Ekonomerna har med andra ord lyckats erövra problemformuleringsprivilegiet, de bestämmer nu hur frågorna ska ställas, och därmed också till stor del vad svaren blir. Det är därför av intresse att fundera på hur just ekonomer gör när de diskuterar, vad de ser när de tittar sig omkring och lika viktigt vad de inte ser eller väljer att bortse från. En ekonomi i balans är viktig. I tider av ekonomisk obalans blir ekonomernas inflytande av naturliga skäl större, och till skillnad från statsvetare, sociologer och politiker finns ekonomer representerade inom i stort sett alla yrkesgrupper. Deras möjlighet, som yrkesgrupp, att påverka samhällsutvecklingen blir därmed större. Men det kan finnas anledning att lyfta fram ytterligare en aspekt. I Karriärstegen beskrivs hur den generella ledarrollen förändrades under 1970-talet. Karriärstegen 84 Ledarskap har historiskt varit synonymt med kunskap & kompetens. En ledare har förutsatts kunna fatta beslut i olika praktiska frågor. En mästarsmed utan yrkeskunskaper ansågs lika otänkbart som en snickare som inte kunde slå i en spik med sin hammare. I det gamla patriarkaliska samhällets hierarkiska struktur var lydnaden och underkastelsen till överhögheten det dominerande kännetecknet. Informationssamhällets framväxt och efterkrigstidens krav på ökat inflytande medförde stora förändringar för ledarrollen. I början av 70 talet utvecklades en ny generation ledare som hade förmåga att delegera ansvar och befogenheter djupt ner i organisationen. Det talades om en ny öppen ledargeneration som kunde leda samhället in på helt nya vägar och där den enskilde medarbetaren skulle ges betydligt större möjlighet att utvecklas. Den nya ledaren skulle genom entusiasm och karisma väcka den slumrande organisationens kraft till liv vilket skulle gynna alla. Klasskillnaderna var utjämnade och medarbetare var Du och Bror med varandra. En ny och bättre arbetsmiljö kunde utformas i vilken medarbetare skulle må bättre och finna en större tillfredställelse i arbetet. En tillfredställelse som skulle komma alla i samhället tillgodo. Under en kort tid på 70 talet talades det om det nya Skandinaviska ledarskapet som ett föredöme för resten av 83 Inledning. Vad är frågan? 84 Kapitel 2 Ledarskapets förändring efter andra världskriget by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 42

43 världen, med en utpräglad öppenhet och en förmåga att bryta upp gamla invanda mönster och ersätta dem med något nytt. Kännetecknande för den nya tidens ledarskap blev decentralisering och medbestämmande. Kompetenta medarbetare i organisationen skulle få möjlighet att utvecklas och arbeta självständigt och under eget ansvar. I denna nya managementmiljö med decentraliserade beslut utvecklades ett helt nytt ledarskrå för vilket kunskap & kompetens inte längre hade samma betydelse eller ens ansågs nödvändigt för att göra karriär eftersom delegering och decentralisering skapade helt nya förutsättningar för ledarrollen, vilket kunde utnyttjas till dessa nya ledares fördel. Vilket vi följer upp i Selekteringsprocessen: Selekteringsprocessen 85 Decentralisering & medbestämmande som till en början ansågs vara något påtvingat och obehagligt, vändes av dessa, så kallade High flyer, till något positivt som de kunde dra nytta av, till att senare bli en absolut förutsättning för deras existens. High flyer är en ledare som förväntas leda en organisation eller grupp av medarbetare alldeles oavsett den verksamhet som organisationen eller gruppen bedriver. Just det faktum att en High flyer kan arbeta ovanför verksamheten, genom delegering som princip, skapar spelregler och förutsättningar som på flera sätt skiljer sig från det patriarkaliska samhällets regelsystem. Auktoriteten vilar inte huvudsakligen på kunskap & kompetens utan på metoder och spelregler som är allmänt förekommande men sällan dokumenterade. Denna nya ledarkultur har, på mindre än trettio år, etablerats som samhällets dominerande ledarstruktur. Det är inget nytt i världshistorien att människor formar egna förutsättningar vilket naturligtvis i hög grad även gäller dess ledare. Det nya med High flyer är de förutsättningar som skapade dem och på det sätt de agerar för att nå sina mål och syften. Begrepp som fallskärmar, bonusavtal, lobbyister och livlinor infördes i det svenska språket under senare delen av 1900 talet. När vi fick ledare med begränsad verksamhetskunskap ökade ekonomernas inflytande eftersom ledarna alltmer övergick till att styra och leda verksamheten med stöd av balans- och resultaträkningen och tillgängligt statistiskt material. Ekonomernas växande inflytande blev därmed en konsekvens av samhällets förändrade ledarroll. Ett samhälle som på ett tydligare sätt selekterar fram ledare utifrån auktoritetsplattformen kunskap & kompetens kommer att ge andra yrkesgrupper, som statsvetare, sociologer och politiker, ett större inflytande Distansering 86 Vilket diskuteras i Selekteringsprocessen och i Värderingar by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 43

44 John Maynard Keynes vs Lunds drätselkammare anno 1913 (mars-11) Keynes ekonomiska idéer formades under 1920 och 1930 talet vars huvudtanke var att balansera konjunktursvängningarna med offentliga medel. Ekonomiska uppgångar skulle vidmakthållas så länge som möjligt medan ekonomin skulle stimuleras vid ekonomisk nedgång i syfte att upprätthålla sysselsättningen. Keynes hade dock ingen egen teori om den ekonomiska tillväxten men han menade att det gick att skapa balans i ekonomin med stöd av ekonomiska och politiska åtgärder. Och han framförde den radikala idén att konjunkturnedgångar och ekonomiska kriser kunde balanseras genom lånefinansierad efterfrågan istället för den då allmänna uppfattningen att samhället borde undergå ett renande stålbad. Det viktiga, menade Keynes, var att överskott och underskott balanserades över tiden, inte om det uppstod ett underskott under en begränsad tidsperiod. Keynes idéer fick ett stort genomslag och blev i praktiken den dominerande nationella politikens grundval fram till mitten av 1970 talet då många industrinationer drabbades av både hög arbetslöshet och hög inflation, så kallad stagflation, och Keynes idéer skulle visa sig alltmer verkningslösa. Istället kom Milton Fridmans idéer om penningpolitikens betydelse i centrum. Men hur radikala var egentligen Keynes idéer? Tage Erlander noterar följande i sina memoarer. Keynes vs Lunds drätselkammare (1913) 87 Ett märkligt uttryck för vad som nu 88 över hela världen uppfattas som den engelska ekonomen Keynes banbrytande insats finns i ett yttrande från Lunds drätselkammare Det bör observeras att Lund 1913 var högerstyrt. I goda tider, då priserna på allting dreves upp, borde det allmänna utan att därför åsidosätta vad som vore alldeles nödvändigt att utföra, i görligaste mån begränsa sina företag. Men när man såge nedgången börja, den forcerade privata företagssamheten mattas och arbetslösheten inträda, då vore tiden inne att igångsätta de större offentliga företag, som under föregående tid planerats. Sjunkande materialpriser o d skulle därvid komma det allmänna till godo på samma gång samhället, genom att dess arbeten och beställningar utfördes med vaken blick för arbetsmarknadens växlingar, kunde i viss mån förebygga och lindra arbetslöshet. Även av finansiella skäl vore det fördelaktigt, om det allmänna förlade sin förnämsta verksamhetsperiod till tider av lågkonjunktur. Här avsåges emellertid icke s k nödhjälpsarbeten, utan normalt på förhand beräknade och planerade arbeten, där det betalas vanliga löner. Det låge nämligen i samhällets intresse, att levnadsstandarden för arbetarna i nedgångstiden icke sjönke. Därigenom minskades ännu mera köpkraften hos den stora massan. Att spekulera i låga löner vore för samhället oklokt och det allmänna ovärdigt. Den politik som 1913 användes i staden Lund i syfte att utjämna konjunkturcyklerna blev under efterkrigstiden fram till mitten av 1970 en nationell ekonomisk politik baserad på Keynes allmänna teori som rönte stora framgångar. Efter en kortare nedgång under senare delen av 1900-talet kan vi nu åter se hur den nu internationella utjämningspolitiken används i syfte att upprätthålla det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess. Kanske kan man säga att den ekonomiska politik staden Lund representerade 1913, överfördes till att gälla nationer efter andra världskriget till att gälla globalt under 2000 talet. 87 Tage Erlanders memoarer ; Kapitel: Arbetslöshet och krispolitik 88 Nu refererar till inledningen av 1970-talet; förf.anm by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 44

45 Eller för att härav dra en annan slutsats i likhet med en annan ledare för mer är 350 år sedan. Axel Oxenstierna ( ); Greve, rikskansler An nescis, mi fili, quantílla prudéntia régitur orbis? Vet du inte, min son, med hur liten klokhet världen styrs? by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 45

46 Alltmer privat riskkapital investeras i rummets primärsektorer (feb-11) Sverige har en ekonomisk tillväxt som ligger i nivå med 1960 talets rekordår trots att landet aldrig haft så höga energikostnader som idag och det privata näringslivet investerar alltmer i samhällets primärsektorer som vård och omsorg. Leder inte det till att den ekonomiska energiteorins slutsatser trots allt är felaktiga. Det går varken att försvara eller bestrida den ekonomiska energiteorins slutsatser utifrån rummets konjunktursvängningar eftersom teorin tar fasta på den långsiktiga, underliggande, ekonomiska och sociala tillväxten. Samtal i Hagaparken 89 Den ekonomiska energiteorin försöker spegla den ekonomiska verklighet i vilken samhället befinner sig. Det kan vara vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser i det korta tidsperspektivet. Konjunkturcykler, penningpolitik, den allmänna opinionen är exempel på underliggande drivkrafter som i det korta perspektivet kan ha en avgörande inverkan på samhällsekonomin. Teorin bör betraktas ur ett längre tidsperspektiv, över decennier och sekler, eftersom teorin förklarar de långsiktigt underliggande krafter som styr den marknadsekonomiska utvecklingen. Högrespektive lågkonjunkturer kommer att inträffa i en samhällsekonomi även om den befinner sig i en strukturell nedförsbacke. Det går t.ex. att lånefinansiera fram en högkonjunktur under en tid av långsiktig ekonomisk nedgång. Men det blir en konstruerad högkonjunktur som förr eller senare får återbetalas med ränta. Det marknadsekonomiska systemets grundläggande drivkraft, den ständigt sjunkande enhetskostnaden, kommer att slå igenom på samhällsekonomin. Det går att lura marknadsekonomin under en begränsad tid och bedriva en ekonomisk politik som leder till en stabil enhetskostnad, men förr eller senare slår det marknadsekonomiska systemet tillbaka. Det är samtidigt anmärkningsvärt att vi resonerar i termer av rekordår i en situation där den svenska arbetslösheten överstiger åtta procent och trots det är bland den lägsta inom hela EU. Vi kanske borde ifrågasätta det sätt och de metoder vi idag använder för att mäta och definiera ekonomisk och social tillväxt 90. Dagens allt högre energikostnader kan komma att få långsiktigt negativa konsekvenser för den ekonomiska och sociala utvecklingen. Och hur ska vi tolka det ökade intresset för det privata näringslivets investeringar i samhällets primärsektorer? Generellt sett ökar det privata näringslivets intresse för samhällets primärtjänster ju större inkomstspridning samhället har. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt; ju mer ojämlikt samhälle desto större andel av rummets primärtjänster kommer att privatfinansieras. Dagens växande intresse för privatfinansierad sjukvård, äldreomsorg och utbildning finner sitt ursprung i ett stigande ekonomiskt och socialt välstånd i kombination med växande inkomstklyftor. Det privata näringslivets investeringar syftar således inte primärt till att sänka primärtjänsternas enhetskostnad utan till att utnyttja det fördelningspolitiska utrymme som friläggs när den passiva fördelningspolitiken undermineras. Lägre skatter och avgifter leder till att växande minoritet av medborgare har råd att finansiera allt kostsammare primärtjänster, därav det privata näringslivets ökade intresse. 89 Arbete, sysselsättning, konkurrens och fritid 90 George Soros ( ); Den globala kapitalismens kris Vi är vana att mäta framsteg med BNP, men det är liktydigt med att acceptera pengar som mänsklig värdering. BNP mäter det monetära utbytet; ju mer social växelverkan antar formen av monetärt utbyte, desto större är BNP. Till exempel skulle aids, om alla andra faktorer var oförändrade, öka BNP på grund av behandlingskostnaderna by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 46

47 Men är inte det positivt? Mångfald och konkurrens är ju positiva samhällskrafter. Det finns inget entydigt svar på den frågan eftersom den beror av var rummets pendel befinner sig och i vilken riktning pendeln rör sig. Fristående tillägg 91 Både den aktiva och den passiva fördelningspolitiken har ett samhällsberättigande. Varken de fria marknadskrafterna (egenintresset) eller staten (som förväntas representera allmänintresset) tillåts agerar fritt, och fördelningen, eller balansen, mellan dem är ett politiskt ställningstagande. Traditionellt har konservativa politiker i större utsträckning förespråkat aktiv fördelningspolitik medan socialistiska politiker förespråkat passiv fördelningspolitik. Nogsamt bör dock noteras att varken konservativa eller socialistiska demokratier ensidigt förespråkat ett av alternativen, utan istället ett samhälle där den aktiva respektive passiva fördelningspolitiken förespråkats i en större eller mindre omfattning. Men det är samtidigt viktigt att förstå skillnaden mellan investeringar som (primärt) syftar till att sänka enhetskostnaden och investeringar som syftar till att utnyttja ett disponibelt fördelningspolitiskt utrymme. Generellt sett, utifrån ett helhetsperspektiv, är det sannolikt förståndigare att koncentrera det privata riskkapitalet på att sänka rummets enhetskostnad i syfte att öka rummets ekonomiska och sociala välstånd än att använda det privata riskkapitalet i fördelningspolitiska åtgärdsprogram. Potentialen i framtidens sänka enhetskostnad är trots allt mer begränsad inom samhällets primärsektorer (vars konsekvens är tjänsteeffekten). Det finns en risk för att det privata riskkapitalets intresse för fördelningspolitiska investeringar kan komma att öka allteftersom potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad minskar vilket i kombination med politiska åtgärder som syftar till att intensifiera den aktiva fördelningspolitiken (på bekostnad av den passiva fördelningspolitiken) genom allmänna skattesänkningar kan komma att leda till en långsiktig reduktion av rummets ekonomiska och sociala utrymme allteftersom en växande andel av det privata riskkapitalet investeras i samhällets primärsektorer. Vart leder det resonemanget? Bör allmänintresset även förbjuda privata caféer och restauranger i syfte att tvinga det privata riskkapitalet att investera i åtgärder som syftar till att sänka rummets enhetskostnad? Allmänintresset bör uppmuntra egenintresset, det privata riskkapitalet, genom att skapa goda förutsättningar för investeringar som syftar till att sänka enhetskostnaden. Historiskt har allmänintresset gjort betydande insatser inom bland annat energiproduktion och ekonomisk infrastruktur samt upprättat juridiska förutsättningar som uppmuntrat det privata riskkapitalet att investera. Allmänintresset bör investera och lagstifta i grundläggande samhällsfunktioner varför privata caféer och restauranger i likhet med många andra verksamheter med fördel kan, och bör, finansieras med privat kapital. Men om nu tjänsteeffekten gör att kostnaderna för den offentligt finansierade sjukvården fortlöpande stiger varför ska allmänintresset då motverka det privata riskkapitalets investeringar i vård och omsorg? Det privata riskkapitalet investeras i de verksamheter där lönsamheten förväntas bli som störst. Historiskt har lönsamheten varit bättre inom de samhällssektorer där potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad varit som störst. 91 Ett fördelningspolitiskt förtydligande (juni-10) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 47

48 Betraktelsen 92 Till det yttre kan det upplevas som om de privata samhällssektorerna blir allt effektivare medan de offentliga samhällssektorerna, som sjukvård, blir allt ineffektivare, men då förbiser man det faktum att privata intressen (av historiska lönsamhetsskäl) huvudsakligen har etableras inom de samhällssektorer där potentialen i framtidens sänkning av enhetskostnaden har varit, och fortfarande är, som störst. Därmed har privatägda samhällssektorer, redan från början, per definition, en grundläggande fördel i jämförelse med de samhällssektorer som av historiska skäl överlåtits till allmänintresset. Därav den missvisande slutsatsen att effektiviteten inom t.ex. sjukvården generellt sett är sämre och utvecklas långsammare, än inom den privatägda basindustrin, vilket leder till krav på en privatisering av offentlig verksamhet. En jämförelse som i grunden är djupt orättvis och vars slutsats är långt ifrån korrekt, eftersom tjänsteeffektens konsekvenser uppkommer alldeles oavsett privat (aktiv) eller offentlig (passiv) finansiering (fördelningspolitik). I en mogen samhällsekonomi med ett större ekonomiskt och socialt utrymme kan det uppstå obalanser i inkomst- och förmögenhetsfördelningen som ökar riskkapitalets intresse för samhällets primärsektorer. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: allteftersom potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad sjunker och rummets allmänna välstånd stiger ökar det privata riskkapitalets intresse för investeringar i fördelningspolitiskt finansierade verksamheter. Och skulle det vara ett problem..? Om kapitalet som syftar till att sänka rummets enhetskostnad reduceras så undermineras rummets förutsättningar för att kunna bedriva någon som helst form av fördelningspolitik. Eller som Hans Werthén 93 en gång lär ha uttryckt det Vi kan väl inte leva av att tvätta skjortor åt varandra. Men om det privata riskkapitalet exempelvis investeras i specialistsjukhus med mycket hög kompetens så kan det leda till att patienter från andra länder söker sig hit. Vilket skulle kunna bli en viktig inkomstkälla som bidrar positivt till Sveriges ekonomiska och sociala tillväxt och skapar många nya arbetstillfällen. Utifrån rummet Sverige är resonemanget naturligtvis riktigt. Men om patienterna kommer från Tyskland, Italien och Irland och vi resonerar utifrån rummet Europa så blir vårt resonemang annorlunda eftersom vi då inser att den svenska intäkten är en europeisk fördelningspolitisk åtgärd vars förutsättning är ekonomisk och social tillväxt i Tyskland, Italien och Irland. 92 Kvinnans situation 93 Hans Werthén ( ); VD för Electrolux och sedermera koncernens ordförande ( ) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 48

49 El-industrins marginalkostnadsprissättning (feb-11) Ekonomiska energiteorin 94 I slutet av 1800 talet motsvarade kostnaden för en svensk kwh el tre arbetstimmar, 1940 var motsvarande arbetstid tio minuter och 1990 endast en halv minut. 95 De svenska elpriserna har stadigt sjunkit sedan 1895 fram till avregleringen av den svenska elmarknaden Ekonomiska energiteorin var elbranschens strateger oroliga för prisutvecklingen. Vid vilken nivå kunde man förvänta att det extremt låga elpriset skulle stabiliseras? Strategerna drog slutsatsen att prisnivån på den nordiska marknaden visserligen skulle fluktuera något mellan torrår och våtår, men att nivån skulle komma att stabiliseras på högst öre per kwh, eftersom det var den prisnivå, när det blev ekonomiskt lönsamt för danska intressen att investera i naturgasdrivna turbiner, som dessutom kunde uppföras snabbt, till en rimlig ekonomisk risk. Oron visade sig vara obefogad. När välutbildade högskoleekonomer applicerade teorin om utbud och efterfrågan samt införde marginalkostnadsprissättning på elen var den hundraåriga prisnedgången slut och elpriserna började stiga. Vid marginalkostnadsprissättning är det produktionen av den dyraste varan/tjänsten som sätter priset för hela produktportföljen 97. Inom energisektorn med stora kostnadsskillnader mellan produktionen av billig vattenkraftproducerad el och dyr vindkraftproducerad el får marginalkostnadsprissättningen stora konsekvenser. Den billigt producerade vattenkraftproducerade elen säljs till samma marknadspris som den dyrt producerade vindkraftproducerade elen 98. Lönsamheten för den dyrt producerade vindkraftselen blir tillfredställande samtidigt som den blir enastående god för den vattenkraftsbaserade elen. Det bör understrykas att hälften av Sveriges elproduktion, 70 TWh, är vattenkraft. Detta sker med politikernas goda minne samtidigt som miljörörelsen applåderar i en strävan att rädda världen och direktörernas bonusutbetalningar slår alla tidigare rekord. Ekonomiska energiteorin 99 Elbolagen vill få allmänheten att tro att de nuvarande vinstmarginalerna är nödvändiga för att upprätthålla standarden på redan gjorda investeringar. Det bör i sammanhanget noteras att marginalen historiskt aldrig varit så hög som idag. Och historiskt hade industrin t.o.m. råd att bygga ut produktionskapaciteten. Det finns anledning att påpeka att ett genomsnittligt högre produktpris på 1 öre ger den svenska elbranschen (beräknat på årsbasis) en sammanlagd extraintäkt på MSEK 100. Om vi utgår från antagandet att normalpriset för el långsiktigt bör ligga på 25 öre/kwh så innebär det att el-industrins övervinster är betydande. 94 Samtal om den ekonomiska energiteorin; Energi och miljö 95 Källa: Stockholms Ström, utgiven av Stockholm Energi, Kapitel 5 Sveriges och EU:s energipolitik 97 Vid självkostnadsprissättning sätts marknadspriset utifrån en genomsnittlig produktionskostnad 98 Om samhällets vindkraftsubventioner reduceras blir således den vattenkraftproducerade elens lönsamhet ännu större 99 Kapitel 5 Sveriges och EU:s energipolitik TWh*0,01 SEK by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 49

50 Så mycket har elpriserna stigit 101 Snittpriset på spotmarknaden i december de senaste åren: ,34 öre ,06 öre ,18 öre ,13 öre ,48 öre 102 På årsbasis låg Fortums fasta elpris i Stockholmsområdet med 3 års bindningstid vid en årsförbrukning på kwh i november 2011 på 50,6 öre/kwh 103. Frågan är hur länge svenska folket och svensk basindustri accepterar denna radikala omläggning av svensk energipolitik mot allt högre energikostnader som skett sedan avregleringen av elmarknaden Lotta Gröning; Vansinnig satsning på vindkraft; Jag börjar tycka att energipolitiken är ansvarslös. Elpriserna skjuter i höjden. Det är inte bara vanligt folk som drabbas, människor som inte har råd med elräkningen. Utan också företag. Nyligen stängde elintensiv industri ner verksamheten eftersom elpriset var så högt. Det var helt enkelt olönsamt. Då ska vi betänka att Sverige ändå har en stor fördel när det gäller energin. Vi har vattenkraften, vi har ställt om vår energi mot en grönare el och vi är inte så beroende av olja och kol. Det är bra bas. Men även folket som faktiskt äger Vattenfall och som blivit helt överkörda av avregleringar och privatiseringar måste ha något att säga till om. Vattenfall gör miljardvinster och vad går tillbaka till folk och näringsliv? Istället håller vi på med en vansinnessatsning på vindkraft. Det är motbjudande och vindkraften förstår naturen i dess omgivning och blir ett hot mot människor och djur. Lägga dem i havet där ingen drabbas är för dyrt säger expertisen. Nej FY fabian vad jag börjar bli arg 101 DN ; Källa: Telge Energi (TT) 102 Per den 30 december 103 Vilket inklusive fasta kostnader och skatt ger ett marknadspris på 1,53 SEK/kWh 104 Se bilaga Expressen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 50

51 Geotermisk energi (feb-11) Det är väldigt varmt under våra fötter 106. Kraftiga eruptioner sker fortlöpande runt om på jorden och kan förorsaka våldsamma kaskader av lava, aska, gas och ånga. Det första historiskt väldokumenterade vulkanutbrottet skedde den 24 augusti år 79 då vulkanen Vesuvius i södra Italien fick en eruption som begravde de romerska städerna Pompeji och Herculaneum i aska och lava. Det är värmen från kärnreaktioner i jordens inre och kvarvarande värme från tiden då jorden skapades som fortfarande håller den inre kärnan glödande. Varför är vårt intresse för geotermisk energi så lågt i en tid när våra oljereserver börja sina? Jan Lundqvist; Geologi, processer utveckling tillämpning 107 (2001) Utforskningen av jordklotets inre erbjuder stora problem, då det endast är en obetydlig del därav som vi kan studera direkt. Även de djupaste borrhålen når endast ner ungefär en mil från ytan, vilket skall jämföras med ca 637 mil in till medelpunkten. Men med andra metoder än direkt iakttagelse har man kunnat få en viss uppfattning om planetens inre. Från mätningar i djupa gruvor och borrhål vet man att temperaturen i jordens yttre del stiger med i genomsnitt 1 grad per 30 meter mot djupet. Temperaturen vid centrum uppskattas till omkring 4000 grader. En mil motsvarar 10 kilometer eller meter vilket innebär att genomsnittstemperaturen baserat på mätningar i djupa gruvor och borrhål blir drygt 330 grader 108 på en mils djup. Jan Lundqvist; Geologi, processer utveckling tillämpning 109 (2001) Genom utnyttjande av jordens inre värme kan man erhålla geotermisk energi. Härvid får hettan på djupet värma upp naturligt grundvatten eller vatten som pumpas ner i djupa borrhål. Den överhettade vattenånga man på så vis kan erhålla kan användas för att driva kraftverk. Varmvatten med lägre temperatur kan användas för andra ändamål, t ex uppvärmning av bostäder och växthus. Geotermisk energiutvinning anses lönsam endast där en temperatur av minst 200 grader C kan erhållas på ett djup av högst 3 kilometer. I normal bergrund stiger temperaturen med mellan 10 och 20 grader per kilometer. Det är därför bara i vulkaniska trakter som energiframställning på detta sätt är möjlig. För uppvärmningsändamål kan man utnyttja jordvärmen även i andra trakter. I Sverige är temperaturstegringen den för urberg normala, t ex ca 15 grader/kilometer i Mellansverige och upp till över 20 grader i Lappland. I Västerbotten finner man normalvärden i malmfri berggrund, medan i malmtrakter värdet ligger under 10 grader. Möjligheterna till produktion av geotermisk energi är därför med nuvarande tekniska resurser relativt små i Sverige. I områden med mäktiga lager av sedimentära bergarter, t ex Skåne, är det dock möjligt att utnyttja jordvärme. Detta kan ske genom att man låter vatten cirkulera i rör nedförda till stort djup i bergrunden, varvid det uppvärms. 106 Värmen vid solen yta uppskattas till 6000 grader (på ett avstånd av 1,4 * 10 8 km till Jorden) medan temperaturen i Jordens inre uppskattas till grader (med ett avstånd på 6370 km till medelpunkten). 107 Jordklotets byggnad; Utforskning av jordklotets inre m / 30 m = 333 grader 109 Energikällor, Geotermisk energi by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 51

52 I mindre skala, t ex för uppvärmning av villor, kan man utnyttja den värme som finns upplagrad i jord och berg även på ringa djup. Detta är mera ett tekniskt än ett rent geologiskt problem. Ett 10 km djupt borrhål skulle således kunna producera 200 grader 110 i Lappland och 150 grader 111 i Mellansverige. Sannolikt finns det även sprickbildningar i berggrunden, som kan vara svåra att upptäcka med dagens teknik, där höga temperaturer kan erhållas redan på lägre borrdjup. Ekonomiska energiteorin 112 Människans har inte lyckats tillgodogöra sig de väldiga mängder med energi som bokstavligt talat finns under hennes fötter. Huvudorsaken är troligen svårigheten att lagra och distribuera energi från lättillgängliga jordvärmekällor till de områden där energin konsumeras. Dagens öppna källor skulle annars kunna byggas ut för produktion av t.ex. vätgas utan negativa miljöeffekter. Ett annat skäl är avsaknaden av bra tekniska lösningar och tillräckligt effektiva metoder, som kan motivera en exploatering av värmen från jordens innandöme. Man kan med rätta fråga, hur världens energiförsörjning hade sett ut om det politiska systemet hade valt att investera lika stora allmänna medel i jordvärmeutveckling som i utveckling av kärnkraft? Eller varför det anses för tekniskt komplicerat att borra ett hål kilometer rakt ner i marken när vi kan landa farkoster på månen och på Mars? Den kritiska betraktaren kan inte undgå tanken att ett extra djupt borrhål har en så låg teknisk och politisk status, att ingen intresserar sig för dess möjligheter. Stora, massmedialt uppmärksammade, forskningsprogram om atomens innersta väsen, eller Big bang vid universums födelse, uppfyller fler och större grabbdrömmar än den tekniska möjligheten att utvinna obegränsade mängder med energi ur jordens inre. Nästa nobelpris i fysik lär knappast utdelas till den professor som lyckas borra ett så djupt hål i centrala Paris att stadskärnan blir helt självförsörjande på energi från jordens innandöme 113. År 2001 ansågs den geotermiska energiutvinningen lönsam endast där en temperatur av minst 200 grader C kunde erhållas på ett djup av högst 3 kilometer. Det är sannolikt att en större och bredare forskning på geotermisk energiutvinning skulle kunna leda till att alltfler investeringar i geotermiska energikällor blir lönsamma i framtiden. Geotermisk energi är trots allt att betrakta som en evig och dessutom miljövänlig energikälla km * 20 grader = 200 grader km * 15 grader = 150 grader 112 Kapitel 4 Energifrågan; Produktion 113 I Lund utnyttjas geotermisk värme sedan mitten av 80 talet. Hälften av stadens fjärrvärme kommer från geotermisk värme. Vatten med en temperatur av 21 grader C pumpas upp från 700 meters djup. Efter värmeuttaget med hjälp av en värmepump återförs 4 gradigt vatten till berggrunden för att värmas upp på nytt uppskattades den totala produktionen av geotermisk elenergi i världen till 10 GW, vilket motsvarade 0,3% av den totala elproduktionen. Till det kommer ytterligare 28 GW direkt geotermisk energi i form av fjärrvärme, byggnadsuppvärmning, spaanläggningar, industriprocesser, avsaltning och jordbruk fick fem länder (El Salvador, Kenya, Filippinerna, Island och Costa Rica) mer än 15% av sin totala elproduktion från geotermisk energi. Källa: Wikipedia by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 52

53 En lika ovetenskaplig som tankeväckande beräkning (feb-11) Hela årskullar har avvecklats från den svenska arbetsmarknaden sedan 1930-talet och detta parallellt med att den genomsnittliga arbetsveckan sänks och andra åtgärder skett i samma syfte 115. Så sent som på 1930 talet blev den svenska folkskolan sjuårig 116 och en majoritet av ungdomarna gick ut på arbetsmarknaden vid 13 års ålder (endast en mindre andel av eleverna fortsatte till realskolan). Idag går svenska ungdomarna nioårig grundskola och majoritet fortsätter till någon form av gymnasieutbildning för att därefter påbörja olika eftergymnasiala utbildningar. Om vi jämför med den under 1930-talet högre nivån på sju skolår och ställer den i relation till dagens nioåriga grundskola samt en (lågt räknad) tvåårig gymnasial utbildning så får vi en skillnad på fyra årskullar som avförts från arbetsmarknaden. Om vi för enkelhets skull antar att hela Sveriges befolkning har jämt fördelade årskullar, och medellivslängden är drygt 80 år, så innebär en återgång till 1930 talets sjuåriga folkskola så skulle arbetsmarknaden erbjudas nya arbetssökande. Dagens arbetslöshet uppgår till personer eller 8,3 procent av den arbetsföra befolkningen. En tillbakagång till 1930 talets folkskola skulle därmed resultera i en arbetslöshet, förutsatt att antalet lediga arbetstillfällen är konstant, på personer eller 17,5 procents arbetslöshet. Till detta kan läggas att den faktiska genomsnittliga pensionsåldern i Sverige idag understiger 65 år och hela årskullar av äldre lämnar arbetsmarknaden i förtid. Ekonomiska energiteorin 118 Den snabba sänkningen av enhetskostnaden under 50 och 60 talet, när det industrialiserade samhället befann sig i anteriore, skapade ett utrymme för en utbyggnad av den allmänna välfärden. Barnomsorg och sjukvård byggdes ut. Socialförsäkringssystemen förstärktes. Bostadsstandarden höjdes. Kontrasterna mellan 30 talet och 60 talet är stora, och ändå skiljer det bara några decennier. Industrinationernas ekonomiska anteriore avbröts tvärt 1973, när oljepriset plötsligt chockhöjdes. Det inleddes en klappjakt på nya energikällor som kunde balansera det växande oljeberoendet från Persiska viken. Idag befinner sig stora delar av den industrialiserade världen i posteriore. Företagen reducerar antalet anställda. Medarbetare rekommenderas att arbeta hemma. Barnen förväntas ta ett större ansvar för sina pensionerade föräldrar. Robotisering 119 och rotationseffekten 120 slår ut allt fler arbetstagare från arbetsmarknaden. Energiskatterna höjs i en strävan att minska samhällets energibehov. 115 Arbetstidslagstiftning 115 (Källa: NE) I tjänstehjonstadgarna 1723 och 1739 finns en regel som anger att arbetstiden varade mellan klockan fyra på morgonen och nio på kvällen med tre avbrott för husmanskost. I 1789 års stadga finns en regel om veckoledighet på söndagen, från högmässans slut till tidigt på aftonen. Dessa regler tyder på en dagsarbetstid om timmar och en veckoarbetstid om timmar. Under talet rådde avtalsfrihet i fråga om arbetstiden. I praktiken kom detta att innebära synnerligen långa arbetstider. Arbetstagarna och fack föreningarna krävde att få till stånd en förkortning. En ofta använd paroll var Åtta timmars verka för åtta kronor päng åtta timmar fritt och åtta timmar säng. Åttatimmarsdagen, med en normal arbetsvecka om 48 timmar, infördes 1919 genom vår första arbetstidslag. Denna var i huvudsak begränsad till att gälla industrin. Så var också fallet med nästa allmänna arbetstidslag (1930). Veckoarbetstiden sänktes med en timme per år till 45 timmar och med 50 minuter per år till 42,5 timmar. En ny lag från 1970 sänkte i etapper (1971 och 1973) veckoarbetstiden till 40 timmar. 116 Antalet obligatoriska skolår ökades från sex till sju år under 1930 talet 117 En jämt fördelad befolkning på 9 miljoner fördelat på 80 årskullar ger personer/årskull 118 Kapitel 2 Grundläggande teori; Sysselsättning 119 Ledarstil med syfte att minska kreativiteten till fördel för mekaniska moment/processer. 120 När konsekvensen av att High flyer gjort det generella ledarskapet till en egen profession genom delegering som princip, leder till ett ökat utbud av ledare och därmed avtagande löner. Det märkliga resultatet av High flyers egen strävan att frigöra sig från den operationella verksamheten blir till en robotisering vars konsekvens leder till försämrade ekonomiska villkor by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 53

54 Samtidigt visar offentliga utredningar att pensionsåldern bör höjas eftersom fler medborgare bör kvarstanna på arbetsmarknaden för att samhällsekonomin ska gå ihop. Många industrinationer har höjt, eller planerar att höja, pensionsåldern samtidigt som allt fler medborgare blir förtidspensionerade eller erbjuds avtalspension före sextio års ålder. Dagens ungdomar börjar yrkesarbeta allt senare och får allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. 121 Hur kan en enad yrkesgrupp av nationalekonomer hävda att medborgarna måste arbeta alltmer i framtiden, samtidigt som den faktiska pensionsåldern 122 sjunker?! Den klassiska nationalekonomins teoretiska slutsatser tycks överensstämma allt sämre med den faktiska samhällsutvecklingen. När den klassiska nationalekonomin förespråkar att ett samhälle i posteriore bör öka inslaget av muskelkraft (höjd pensionsålder, längre arbetsvecka, kortare semester), hävdar den ekonomiska energiteorin motsatsen; att samhället bör sänka enhetskostnaden genom att påskynda övergången från muskelkraft till andra energikällor, genom att höja arbetsgivaravgifterna och sänka energiskatterna. För att förstå detta motsatsförhållande måste vi hålla isär vad som krävs för att behålla nuvarande ekonomiska och sociala standard, och den standard som är möjligt att upprätthålla. Det är två helt olika frågeställningar. Den klassiska nationalekonomin svarar på den första frågan; vad krävs utifrån matematiska samband för att samhället ska balansera intäkter och utgifter. Den ekonomiska energiteorin försöker att forma en slutsats omkring den andra frågan; vilken standard är möjlig att upprätthålla i samhället och belyser de faktorer som är avgörande för den ekonomiska och sociala standarden. Det är inte antalet arbetstimmar som bestämmer samhällets välstånd i posteriore utan den hastighet varmed enhetskostnaden sänks. I klartext innebär det att en marknadsekonomi i posteriore kräver en snabb(are) och effektiv(are) övergång från muskelkraft till andra energikällor. Just hastigheten i omvandlingsprocessen blir avgörande för samhällets ekonomiska och sociala välstånd. Vilket leder till den märkliga slutsatsen att en marknadsekonomi i posteriore, vars energikvot ökar, har ett sjunkande behov av muskelkraft. En marknadsekonomi i posteriore som inte lyckas reducera antalet (muskel-) arbetstimmar (egentligen kostnaden för muskelkraft) genom en övergång till andra energikällor stagnerar eller går bakåt. Det kan upplevas synnerligen förvillande att förstå denna grundläggande skillnad, som tycks så lika, men ändå är så olika; att en marknadsekonomi i anteriore sysselsätter allt fler medan en marknadsekonomi i posteriore sysselsätter allt färre. Och att båda dessa tillstånd kan leda till en stabilare eller bättre ekonomisk och social standard. Paradoxalt nog kan 123 det minskade behovet av muskelkraft i posteriore vara ett positivt tecken på att enhetskostnaden och samhället utvecklas åt rätt håll. 121 Arbetslösa akademiker; Sverige 2006 var andelen nyutexaminerade akademiker utan jobb 20 procent 2005 var 26 procent utan jobb 2004 var 20 procent utan jobb 2003 var 16 procent utan jobb 2002 var 12 procent utan jobb 2001 var 8 procent utan jobb Källa: Jusek; Metro Pensionsåldern i Sverige är lägre än någonsin. Statistik från riksförsäkringsverket, RFV, visar att den faktiska pensionsåldern i landet är den lägsta som RFV hittills registrerat. Den genomsnittliga pensionsåldern för kvinnor under 2002 var 58,2 år. För män var snittåldern 59,5 år. Förändringen mellan 1998 och 2002 är markant och har gått snabbt var den faktiska pensionsåldern 60,5 år för kvinnor och 61,1 år för män. 123 Författaren väljer medvetet verbet kan eftersom slutsatsen beror av energikvotens förändring. Om energikvoten ökar är det minskade behovet av muskelkraft ett tecken på ekonomisk och social utveckling; om energikvoten minskar är det minskade behovet av muskelkraft ett tecken på ekonomisk och social kräftgång by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 54

55 Historiska inlåsningseffekter (jan-11) Varför förändras människans livssituation dramatiskt under 1700-talet? Historiker 124 menar att den industriella revolutionen startade genom en växelverkan mellan teori och praktik, men det är knappast den enda förklaringen, sannolikt inte heller den viktigaste. Vi måste söka två faktorer samtidigt; de faktorer som blockerade människans tankeförmåga, hennes mindset, och de faktorer som stimulerade den. Här resonerar vi om den första faktorn; om några av historiens inlåsningseffekter 125. Den egyptiska staden Alexandria grundlades redan 332 f. Kr. och där etablerades det som skulle komma att bli antikens största bibliotek, med över skriftrullar, vilket i relation till idag motsvarar ungefär böcker. Även om stora delar av biblioteket förstördes av kristna upprorsmakare år 415 e.kr. har många skrifter trots allt bevarats in i vår tid. Sten Högnäs ( ); Idéernas historia 126 Allmänt stod den alexandrinska tekniska vetenskapen på en mycket hög nivå. Heron konstruerade ett mekaniskt miniatyrtempel vars portar öppnades och automatiska trumpeter spelade då en eld tändes på det lilla altaret. Herons kula brukar kallas den första ångmaskinen. Ingen av dessa uppfinningar kom till någon egentlig praktisk användning. Man kan undra över varför en så avancerad vetenskaplig och teknisk kunskap inte användes inom industri och hantverk, och den förklaring som brukar ges brukar då vara slaveriet. Man hade redan god tillgång på muskelmaskiner. Det finns flera historiska belägg för det Sten Högnäs benämner muskelmaskiner. I en redovisning av röstberättigade i Pompejis politiska system vid inledningen av vår tideräkning noterar Mary Beard att Om vi utgår från en enkel tumregel som brukar användas i den här typen av kalkyler, så kan vi räkna med att ungefär hälften av människorna var slavar 127. Och hon skriver i ett annat sammanhang: Mary Beard ( ); Pompeji livet i en romersk stad 128 Och även om iskärnan visar hur romersk metallutvinning smutsade ned Grönland, finns det väldigt lite belägg för den typ av teknologiska innovationer som på 1700-talet gick hand i hand med den industriella revolutionen. Den främsta uppfinningen under romersk tid var antagligen vattenkvarnen, vilket är ganska talande enligt de primitivistiska forskarna. Varför bry sig om nya teknologier, när det fanns en obegränsad mängd slavar som kunde elda i ugnar, baxa med hävstänger, eller vrida på hjul? I ett historiskt perspektiv var slaven en viktig (eller rent av den viktigaste) energikälla 129. Slavens muskelkraft användes för att producera rummets värde. I ett samhälle med god 124 Bland annat Sten Högnäs 125 Förklaringsmodell, tankelinje eller idésystem som blockerar eller i vart fall hejdar det sociala, tekniska och vetenskapliga framåtskridandet. 126 Senantiken: Kosmopolis 127 Mary Beard ( ); Pompeji livet i en romersk stad; Kapitel 6 Hur styrdes staden 128 Kapitel 5 Att tjäna sitt uppehälle: bagare, bankir och garumtillverkare 129 Muskelkraft är egentligen en energitransportör, men författaren väljer trots det att använda den felaktiga definitionen energikälla, eftersom begreppet är så allmänt vedertaget by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 55

56 tillgång på billig muskelkraft saknades tydliga incitament att söka efter andra energikällor och andra tekniska lösningar 130. Slavhandeln var allmänt utbredd redan när det egyptiska prästerskapet började göra uppteckningar, mer än 3000 år före Kristi födelse. De egyptiska faraonernas pyramider byggdes av muskelkraften från ett oräkneligt antal slavar som ägdes av faraonerna. Krigen var slaveriets naturliga försörjningskälla; man stal inte bara det andra odlat eller byggd, utan även nya energikällor (slavar) att använda i den egna produktionen. En tradition som har fortgått långt in i vår egen tid. De av våra anfäder som höjde levnadsstandarden genom att stjäla, plundra och lägga beslag på både livsmedel och slavar, hade helt enkelt bättre förutsättningar att föra arvsmassan vidare 131. Suetonius (75-140) Kejsarbiografier 132 Liksom i andra stater under antiken, exempelvis Grekland, ansåg man hos romarna att det var naturligt och nödvändigt att ha slavar. Det var främst det stora antalet krigsfångar som försåg romarna med denna billiga arbetskraft. Man har beräknat att det vid kejsartidens början bör ha funnits omkring två miljoner slavar i Italien. En förnäm och förmögen romare kunde ha flera hundra slavar. Slavarna hade inga rättigheter, de kunde både säljas och dödas, och deras barn var deras herres egendom. Slavarnas hårda villkor, som ledde till slavuppror under republikens senare del, mildrades under kejsartiden. En slav kunde friges och kallades då frigiven (libertus). En slav är, utifrån den ekonomiska energiteorin, att betrakta som en energikälla på två ben. I likhet med hästen eller oxen kan en slav tillföra ett värde men är ingen kostnad. Således blev slaven ett viktigt tillskott i äldre samhällens försök att sänka enhetskostnaden genom den högre energikvot slavens (begränsade) muskelkraft presterade. Långsiktigt var det naturligtvis en marknadsekonomisk återvändsgränd eftersom den utväxling slaven åstadkom var begränsad och dessutom moraliskt förkastlig. Det krävdes helt enkelt andra, och effektivare, energikällor för att få en kraftigare och bestående höjning av rummets energikvot. Människans historia, fram till den industriella revolutionen, blir till en kamp om rätten att begagna de enda energiformer hon förstod att tillvarata; muskelkraften och solenergin. Den ekonomiska energiteorin 133 I ett slavsamhälle separeras delar av mänskligheten från nämnda mänsklighet. Slaven är då att betrakta som en häst eller en fågel. En slav kan tillföra ett värde i människans värld men är ingen kostnad. Vilket är högst motbjudande! Samtidigt är det anmärkningsvärt hur långt in i vår egen tid dessa värderingar och historiska inlåsningseffekter har fortlevt. 130 Historiker menar att bristen på arbetskraft vid inledningen av den Amerikanska industriella revolutionen i mitten på 1800-talet var en av förutsättningarna för kontinentens exceptionella ekonomiska utveckling eftersom den stimulerade utvecklingen av arbetsbesparande uppfinningar. Dudley Dillard; Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia 130 Bristen på arbetskraft förblev det främsta hindret för industrin, men bristen övervanns delvis genom att europeiska invandrare strömmade till i massa för att arbeta i gruvor, gjuterier och fabriker och genom att kinesiska arbetare arbetade på järnvägsbyggena i västern. Viktigare var emellertid det faktum att bristen på arbetskraft sporrade till ytterligare framsteg. Arbetsbesparande uppfinningar, tekniska metoder som byggde på det löpande bandets princip och på användningen av utbytbara delar kom tidigt i bruk inom kvarnindustrin, inom slakteri- och köttpackningsindustrin och vid tillverkningen av handeldvapen. Dessa metoder fördes vidare till perioden efter inbördeskriget och blev grundvalen för den amerikanska överlägsenheten. De kom också allmänt i bruk i andra länder. 131 Vilket vi diskuterar i sammanställningen Massan 132 Ordlista (Översättare Ingemar Lagerström) 133 Samtal om den ekonomiska energiteorin; Ismer by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 56

57 Wikipedia 134 Historiskt sett har majoriteten av alla kulturer tillämpat slaveri. I Västeuropa började slaveriet avskaffas på 1200-talet. I Amerika avskaffades det under 1800-talet, i några fall efter att länderna blivit självständiga. I samband med att Afrika koloniserades i slutet av 1800-talet förbjöds slaveriet där. Slaveri var vanligt även i Asien - särskilt i Mellanöstern - långt in på och 1900-talen. Idag anses slaveri förekomma i bland annat Nordafrika. Det äldsta belägget för ett förbud mot slaveri finns i den persiske kungen Kyros II:s dekret till babylonierna (berömt under namnet Kyros cylinder). Den muskelkraft som den svaga marknadsekonomiska mognadsprocessen trots allt frigjorde 135 tvingades ofta med stöd av lagstiftning tillbaka till produktionsprocessen vilket fick en direkt kontraproduktiv inverkan för rummets ekonomiska och sociala tillväxt. Maths Isacson; Agrarhistoria, Tjänstehjonlagstiftningen Långt in på 1900-talet utgjordes den huvudsakliga arbetskraften i svenskt jordbruk av bondgårdarnas män, kvinnor och barn samt eventuellt en eller ett par tjänstehjon. Alla vuxna arbetsföra personer som inte brukade jord, idkade handel eller fabriksrörelse, studerade eller bedrev annan lageligt näringsfång, omfattades av tjänstetvånget. Från den första legostadgan 1664 (men egentligen redan långt tidigare) fram till 1926 var landets invånare i princip skyldiga att förskaffa sig årstjänst hos husbonde å landet eller i städerna. Den som inte hade laga försvar klassades som lösdrivare och skulle om det var en man göra krigstjänst. Var en dylik person inte tienlig till krigstienst kunde han få tjäna hos angifwaren ett år för half lön (1739 års legostadga). Såväl bönder som godsherrar höll tjänstehjon som utförde en mängd viktiga men mindre ansvarsfulla sysslor både inom- och utomhus. Till detta kommer en grundsyn, som sannolikt var både djup och allmänt spridd, att människan var oförmögen att påverka sin situation och att hennes historia var en enda lång upprepning. Gunnar Dahl; Tiberius Kejsare mot sin vilja 136 Stödet av en väletablerad familj var påkallad i en värld där människosynen var lika mörk och dyster som historiesynen. I grund och botten var människan ond och världen en grottekvarn utan slut. Mänskligt framåtskridande som tankemodell existerade inte. Historien var en följd av händelser, triumfer och tragedier som ständigt upprepade sig. Fred följs av krig, lycka av lidande, liv av död. Världar och riken avlöste varandra, och en dag skulle även Roms världsherravälde ta slut. Av alla folk som dvaldes inom rikets gränser var det bara judarna som trodde att historien hade en början och ett slut. Men judarna var i romarnas ögon ett okultiverat släkte som inte visste bättre. Socialism och kommunism Ett rum eller ett politiskt system som domineras av energikällorna muskelkraft och solenergi är per definition begränsat 137. När kommunismen under 1900 talet försvarade 134 Sökord: Slaveri 135 Den frigjorda muskelkraften är att jämföra med dagens reduktionsarbetslöshet 136 Förord 137 I ett historiskt perspektiv (utifrån den biologiska ekonomin) fanns även en begränsning som förhindrade spannmålsodling i stor skala Dudley Dillard; Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia; Kapitel 18 Den amerikanska kapitalismens inledande period by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 57

58 och hyllade muskelkraftens bevarande och allas rätt till arbete fördes den marknadsekonomiska mognadsprocessen in mot en lång uppförsbacke. Kommunismen som den utformades under 1900 talet hade aldrig någon möjlighet att utvecklas långsiktigt, därför att dess utgångspunkt var ohållbar. Hur ädla motiven än var blev den kommunistiska kampen självdestruktiv. Socialismen och kommunismen, vilka båda företräder allmänintresset, bromsade den marknadsekonomiska mognadsprocessen. I likhet med det gamla bondesamhällets försvar av allmänintresset och betoningen av muskelkraftens betydelse för samhällsutvecklingen, återkommer samma grundläggande tankegångar i socialismens och kommunismens ideologier. Konsekvensen för den marknadsekonomiska mognadsprocessen är densamma; både i det primitiva bondesamhället och samhällen där socialismens och kommunismens ideal dominerar, att den marknadsekonomiska mognadsprocessen bromsas. En ideologi som alltför ensidigt försvarar allmänintresset riskerar paradoxalt att leda rummet in i en ekonomisk och social kräftgång, eftersom allmänintresset, i likhet med socialismens och kommunismens ideologi, betonar muskelkraften värdeskapande förmåga, vilket därmed riskerar att motarbeta den marknadsekonomiska mognadsprocess som generar rummets ekonomiska och sociala utrymme. Religiöst inflytande Även religiösa uppfattningar lade (och lägger) en historisk hämsko på den marknadsekonomiska mognadsprocessen genom att förneka värdet av det kapital religiösa företrädare samtidigt ofta eftersträvade (och eftersträvar) för egen del. Kortsiktigt ledde det till mindre motsättningar mellan olika samhällsgrupper, vilket alldeles särskilt gynnade de redan förmögna, samtidigt som den långsiktiga effekten blev en låsning, en underminering av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Den vanliga människan fick av den alltmer förmögna kyrkan veta att endast den fattiga var välkommen till paradiset efter döden. Den troligen mest revolutionerande innovationen inom tillverkningen av jordbruksmaskiner som någonsin åstadkommits i Förenta staterna var den mekaniska, hästdragna skördemaskinen. I alla tider hade bristen på arbetskraft inom jordbruket varit som störst under skördetiden. Denna flaskhals inom jordbruksproduktionen avskräckte från spannmålsodling i stor skala, eftersom det var föga mening med att odla mer gröda än som kunde skördas i tid för att hindra att den förstördes av väder och vind. Fastän behovet av en mekanisk skördemaskin som kunde ersätta lien, och senare den med avläggare utrustade lien, länge hade gjort sig gällande, var det den stora bristen på arbetskraft i Förenta staterna och de väldiga möjligheterna att finna avsättning för spannmålen i hemlandet och utomlands som uppmuntrade uppfinnare till att göra ekonomiska uppoffringar för att utveckla en från ekonomisk synpunkt användbar maskin by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 58

59 Emanuel Le Roy Ladurie; Montaillou, En fransk by Med utgångspunkt från den nitiske och omutlige inkvisitorn Jacques Fournier, biskop i Pamiers, senare påve Benedikt XII, som skrev ner tre volymer om de 250 invånarna i byn Montaillou på franska sidan av Pyrenéerna för sjuhundra år sedan: Låt oss återvända till vårt ämne, alltså fattigdomen. Att bönderna i Sabarthès var så fientliga mot tionden, avlat och kyrkans andra sätt att pressa ut pengar berodde på lantbornas besvikelse över de människor i det omgivande samhället som ägde rikedom och makt. Men deras fientliga inställning fick också direkt näring av evangeliets förkunnelse även hos den mest okunnige jordbrukare. Enligt evangeliet var den rike utestängd från paradiset: en kamel kan inte gå igenom ett nålsöga, och en rik kan inte bli frälst, sade Raymond Roussel till Béatrice de Planissoles. Det finns således ingen frälsning för de rika: varken för kungarna eller furstarna eller prästerna eller munkarna. Detta yttrande av Roussel är intressant; det är från 1294 och således från tiden innan bröderna Authié hade inlett sin propagandaverksamhet i trakten: redan före dem fanns det således en demokratisk-evangelisk inställning bland invånarna i Montaillou och Prades. Senare förklarade skomakaren Vital för Vuissane: Om man har rikedomar är det omöjligt att bli frälst. Frälsning kan bara vinnas av de fattiga som tillhör de goda kristnas tro och sekt. Hos Guillaume Austatz, byfogden i Ornolac, ledde denna höga värdering av fattigdomen (för frälsningens skull) till en föreställning om ett uppochnervänt samhälle i hinsidesvärlden: De som har det gott i detta livet kan bara få det ont i den andra världen, förklarade han för en kvinna i Ornolac. Omvänt får de som har det ont i detta livet bara gott i det kommande livet. Islams förnekande av rummets, nationalstatens betydelse, eller förbudet att tjäna pengar på pengar, har också fått (och får) konsekvenser för rummets marknadsekonomiska mognadsprocess. Ali A Allawi: The Crisis of Islamic Civilization 139 Ta som ett exempel idén om nationalstaten som i väst är en självklarhet. Inom islam är den ett ganska nytt påfund. Den har inte alltid varit lätt att förena med de solidariteter som historiskt har utgjort kittet i den muslimska kulturen där man först och främst var muslim, inte irakier eller tunisier. Här finns också klaner, stammar och vidsträckta familjeband som långt ifrån alltid går att oproblematiskt kombinera med nationella idéer. Västerländsk kapitalism är inte heller den lätt att utan vidare integrera i samhällen som vill vara muslimska. Islam förbjuder ränta på lån och utan sådan är det svårt att se hur kapitalismen skall kunna fungera. Allawi beskriver ingående hur banker har försökt komma runt Koranens bud men i det ser han bara ett enda stort hyckleri där vinstbegär varje gång övertrumfar Koranen. Ytterligare ett exempel är Islams förnekande av primogenituren, förstfödslorätten, vilket fått negativa konsekvenser för möjligheterna att effektivisera jordbruket och friställa resurser för industriell produktion, vilket därmed bakband (och bakbinder) den marknadsekonomiska mognadsprocessen. 138 Kapitel 25 Fattigdom, allmosor, arbete 139 DN by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 59

60 Michael Nordberg (1930); Asiens historia 140 Vid en mans död skiftades hans egendom inte bara mellan samtliga bröstarvingar, både söner och döttrar, utan också mellan ett stort antal andra anförvanter, änkor, föräldrar och syskon. Även om undantag har funnits på många håll, främst bland beduinstammar, var detta den generella regeln. Konsekvenserna har haft stor social betydelse. Storgods och kapital har aldrig som en odelad enhet kunnat gå i arv från generation till generation, eftersom de alltid vid den förste innehavarens död splittrats på ett antal personer. Följaktligen har det heller aldrig kunnat bildas någon homogen överklass av samma typ som den europeiska feodaladeln. Den sociala rörligheten har varit påfallande stark i islamiska länder. Till detta har också frånvaron av ärftliga privilegier bidragit. Den industriella revolutionen som inleddes i mitten av 1700 talet är inte ett resultat av en flera tusen år lång och konsekvent mognadsprocess. Det fanns goda möjligheter att inleda industrialiseringen långt tidigare, vilket inte skedde. Den grundläggande frågan vi bör ställa oss idag är, varför så inte skedde? Genom att förstå de utgångspunkter och processer som höll samhällsutvecklingen tillbaka under århundraden kan vi bättre förstå de utgångspunkter och processer som håller oss tillbaka idag. Sten Högnäs ( ); Idéernas historia 141 Om en romare från tiden för Kristi födelse hade anlänt till det tidiga 1700-talets London, hade han inte haft så svårt att anpassa sig. Kommunikationerna var ungefär de samma häst och vagn, fartyg med segel, till och med en och annan bärstol. Tekniken hade utvecklats, men principerna och tillämpningarna var i grunden de samma. Hade vår romare däremot hamnat 150 år längre fram i tiden, omkring 1870, skulle han ha mött en fullständigt förändrad och för honom obegriplig värld Kalifatet 141 Det optimistiska 1700-talet; 1700-talets vetenskapliga och tekniska revolution 142 Modern forskning visar att Sten Högnäs hade rätt men att hans perspektiv på 2000 år är något i underkant Intelligensen har inga gränser; Källa: Fokus nr 34, 2007 Om ett år gammalt par skulle dyka upp i vår värld, och få ett barn, så skulle det inte skilja sig ett dugg från våra egna moderna barn. Däremot skulle antagligen föräldrarna behöva tas om hand, en sådan tidsresa skulle man knappast klara säger neurologprofessor Lars Olson på Karolinska institutet. Vår hjärna har alltså fungerat likadant i år. Under en utveckling från dinosauriernas tid till våra förfäder har det gått 200 miljoner år. Det är en oerhört lång tid, och det var den tid som behövdes för att utveckla den enastående hjärnan. Den har gradvis byggts ut och förfinats, från reptilhjärnan med de primitiva reflexerna kvar, till den stora primathjärnan med storhjärnbarken. Samma hjärna som man finner hos den moderna människan, fanns hos den tidiga Homo sapiens, som levde parallellt med Neanderthalarna by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 60

61 Traditionella brev vs elektronisk post (jan-11) Brev är integritetsskyddade i svensk grundlag 143. I den elektroniska världen däremot anser sig staten och andra system ha rätt att ta del av skriftligt material och att lagra medborgarnas sökuppgifter och kontaktnät. FRA-lagen, Ipred-lagen, skatteverkets tredjemansrevision, datalagringsdirektivet, polismetodutredningens tänkta förslag är bara några exempel. Systemen förväntar att individen, visserligen under protest, ska acceptera buggning, lagring av trafikdata, hemlig telefonavlyssning och olika former av signalspaning men när individen tar sig samma frihet mot systemen blir reaktionen både omedelbar och stark. Då talas det om hackers, otillbörligt dataintrång och brott mot rikens säkerhet. Efter amerikanska påtryckningar avslutar kontokortsföretagen Mastercard och Visa Wikileaks konton med motiveringen att det är en farlig terrororganisation, samtidigt som Ku Kux Klan anses vara en tillräckligt respektabel samhällsrepresentant. Men när etablerade medier som Expressen eller Aftonbladet avslöjar oegentligheter i linje med Wikileaks så hyllas det som scoop och undersökande journalistik. Det tycks som om vi står inför ett avgörande vägval. Hur mycket pressfrihet och öppenhet kan samhällets etablerade systemstrukturer acceptera? Kommer systemens motreaktion att underminera själva grundförutsättningen för det öppna civiliserade samhället? Början till slutet för ett fritt internet 144 (2010) Friheten på internet är hotad. Professionella hackare har inte mycket att vara rädda för till skillnad mot den vanliga nätsurfaren. Efter Wikileaks senaste publicering väntas världens regeringar skynda på utvecklingen mot ett slutet nät. När Wikileaks förra söndagen började publicera hemligstämplad amerikansk diplomatisk korrespondens blev internets genomslagskraft uppenbar. Ingen kan längre tvivla på det fria nätets kapacitet. Det är en frihet som nu är hotad. USA:s utrikesminister Hillary Clinton hävdade att agerandet var en attack mot det internationella samfundet och landets riksåklagare Eric Holder inledde snart en brottsundersökning mot grundaren Julian Assange. Efter påtryckningar från den oberoende amerikanske senatorn Joe Lieberman, som leder en kommitté för inrikes säkerhetsfrågor, lät e-handelsbolaget Amazon i onsdags stänga sina servrar för Wikileaks webbsajt. Två dagar senare upphörde adressen att fungera.sajten repade sig snabbt vid båda tillfällena, men Wikileaks många publiceringar kan komma att få långtgående konsekvenser för hela internet. Det tror flera experter som DN talat med. Ett samhälle består av två viljor, system och individer, vilka måste utvecklas i samklang med varandra. Selekteringsprocessen Sänder du ett meddelande via fax så kan du aldrig vara säker på vem som läser det. Kanske någon som står där och väntar vid faxen eller någon som just råkar passera den Sänder du ett meddelande via brev säger lagen att ingen annan än mottagaren får öppna det. Enligt brottsbalken kan intrång i brevhemlighet eller intrång i förvar ge böter eller fängelsestraff i upp till 2 år. Brevet är alltså väl skyddat, speciellt om det är oöppnat. Men det finns även exempel på att tillgrepp av öppnade brev kan ge straff. (En rockvaktmästare som tjuvläste ett brev i en kavaj blev dömd. En städerska som synade ett öppnat brev i en skrivbordslåda blev också dömd.) Internationell praxis vid denna typ av brott stämmer i stort sett överens med den svenska. Källa: Posten utrikes; 100 affärsbrev på engelska (1992) 144 DN (se Bilaga 7) 145 Systembegreppet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 61

62 Det kan tyckas utmanade att påstå att ett system har ett eget liv. Ett system består trots allt av individer, vilket leder till slutsatsen att det är individer som lever ett eget liv, inte det system de tillhör eller förväntas tillhöra. Samtidigt går det att konstatera att ett system har en egen kultur, en egen uppfattning om vad som är moraliskt rätt och etiskt korrekt. Det går alldeles utmärkt att göra marknadsundersökningar av systemets värderingar och kultur för att fastställa systemets uppfattning i olika frågor. Man kan protestera att systemet trots allt är uppbyggt av individer; och att det är individernas kollektiva uppfattning som systemen återspeglar. Men det är faktum att ett system har en inneboende kraft och därför kan betraktas som en levande organism vilken därmed kan påverkas i den ena eller den andra riktningen. Systemen påverkar individen och individen påverkar systemen. Samhället utvecklas genom en interaktion mellan dessa båda viljor. Genom att offentliggöra systemstrukturernas kommunikation blottlägger individen information som starka systemintressen inte vill att individen (dvs en bredare allmänhet) eller andra system ska känna till, men till skillnad från individen har systemen betydligt större möjligheter att försvara sig. Begrepp som sanning, halvsanning och lögn är absoluta inom ett system men relativa i kommunikationen med omvärlden, därav begrepp som (och behovet av) whistleblower. Karriärstegen 146 Lögner utfärdade av ett system mot ett annat system påverkar inte karriären negativt. Det kan tvärtom vara en förutsättning för karriär att ledaren lojalt ställer upp på ett systems hemligheter och uppenbara lögner. En ledare förväntas försvara ett system, om nödvändigt även med lögner, när systemet utsätts för angrepp utifrån. När en enskild medarbetare vägrar att försvara ett system så kan det starta mycket smärtsamma processer där systemet kan uppvisa de allra sämsta sidor och där transversella trakasserier plötsligt kan bli vardagsmat. En medarbetare förutsätts vara lojal med det system medarbetaren tillhör även om det innebär att medarbetaren måste använda lögner och halvsanningar. Men det finns risker med att försvara ett system med hjälp av lögner. Den dagen en tredje part t.ex. en kvällstidning, avslöjar ett systems uppenbara förvanskning av fakta kan det komma att kosta den enskilda medarbetaren både karriär och heder. Samma system som tidigare krävde en absolut lojalitet av en ledare för att erbjuda karriär, kan strax vända kappan efter vinden och offra samma ledare i ett försök att blidka omgivningens upprörda känslor. Begrepp som golden handshake eller subkulturer utanför vår kännedom 147, blir plötsligt ord för dagen och den avskedade tvingas till tystnad genom ett förödmjukande kontrakt med några månaders avgångsvederlag. När ett system utsätts för yttre hot är den enskilde medarbetarens värde alltid av underordnad betydelse. Systemen kan även förväntas formulera mer eller mindre trovärdiga hotbilder i syfte att driva igenom radikala begränsningar av informationsflödet. Individen (2007) Kapitel 7 Tillbakagångsperioden Quid est veritas? 147 Se Strategier och metoder; Strutsmetoden 148 Samhällets fragmentisering by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 62

63 I nationens tjänst (som här är att betrakta som ett komplext system) kan de yttre hotbilderna användas för att försvara en utökad kontroll och övervakning av samhällets medborgare, vilket i sin tur, förstärker de nationella systemens kontroll över individen. I ett alltmer fragmentiserat samhälle tjänar således mer eller mindre konstruerade hotbilder två syften, båda med målet att minska fragmentiseringen och stärka systemens makt över individen; dels genom att a) kanalisera individens uppmärksamhet och dels genom att b) marginalisera olika särintressen. Om nationens säkerhet hotas (och därmed individen!) blir andra viktiga politiska frågor, som dagisavgift eller jämställdhet, eller olika folkgruppers intressekonflikter, av underordnat intresse; samtidigt som det yttre hotet kan användas för att bygga upp en alltmer sofistikerad övervakning och kontroll av den enskilda medborgaren. I patriotismens och det stora allmännas namn förväntas staten försvara demokratiska värderingar genom att underminera dem. Buggning, lagring av trafikdata, hemlig telefonavlyssning, utökad underrättelseverksamhet, hemlig dataavläsning kan bli en realitet, även i ett land som Sverige 149, trots att de av systemstrukturerna åberopade yttre hotbilderna för Sveriges del måste anses vara väldigt otydliga. Systemen riskerar alltid att komma i konflikt med individen. Vår historia visar på ett entydigt sätt att varje ny generation måste balansera systemens förmåga att utöva 149 DN:s huvudledare En farlig justitieminister Sverige har aldrig haft en justitieminister som på så kort tid initierat så många repressiva förslag som Thomas Bodström. Han är en fara för rättssäkerheten. New York times avslöjade i förra veckan att presidenten tillåtit hemlig telefonavlyssning utan föregående domstolsbeslut. Nyheten har åtminstone fört en god sak med sig - debatten om skyddet för medborgarnas personliga integritet har blossat upp i USA. Dessvärre kan inte samma sak sägas om Sverige. Här har justitieminister Thomas Bodström på kort tid utlöst en våg av nya förslag om avlyssning, registrering och buggning utan att detta väckt någon större diskussion. Bortsett från några enstaka debattörers inlägg har kritiken varit mycket beskedlig. Den borgerliga alliansen har snarare tävlat med Bodström om att visa sig handlingskraftig. I brottsbekämpningens namn kan tydligen vilka förslag som helst passera det offentliga nålsögat alldeles oavsett hur rättssäkerheten eller gränsen mellan statsmaktens och den enskildes sfär påverkas. Några exempel från den senaste mandatperioden: Buggning. Hemlig avlyssning med dolda mikrofoner ska tillåtas för att bekämpa en rad brott inte bara mord, dråp och grovt rån utan även vissa gärningar med lägre straffskala. Åtgärden kommer oundvikligen att drabba många oskyldiga. Det är också tvivelaktigt om buggningen verkligen är ett effektivt hjälpmedel för polisen. Olika utredare har varken kunnat visa det eller att brottsutvecklingen motiverar detta tvångsmedel. Lagring av trafikdata. Sverige har gått i bräschen inom EU för att telebolag och internetoperatörer ska tvingas spara information om all trafik i minst sex månader. Förslaget, som nyligen röstades igenom i Europaparlamentet, innebär en masskartläggning av medborgares kontakter genom mobiltelefoner och e-post. Hemlig telefonavlyssning. En regeringsutredning vill ge Säkerhetspolisen utökade möjligheter till hemlig teleavlyssning. Den ska ske även i "preventivt syfte", alltså innan ett brott har begåtts. Enligt förslaget ska också den öppna polisen ges utökade möjligheter att registrera svenskarnas telefonsamtal, vilket Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg kallar för "ett paradigmskifte i svensk tvångsmedelshantering". Den påtänkta lagstiftningen ger staten kraftigt utökade möjligheter att övervaka medborgarna. Tillämpningsområdet är ytterst brett och möjligheterna till ett rättssäkert förfarande minimala. Både Säpo och polisen skulle ges laglig rätt att kontinuerligt avlyssna miljöer som de finner intressanta. Varken någon lagöverträdelse eller konkret misstanke krävs. Försvarets underrättelseverksamhet. En departementspromemoria föreslår att den traditionella signalspaningen ska utvidgas till att omfatta all trådbunden trafik som passerar Sveriges gränser. Försvaret ska alltså inte som i dag bara kunna övervaka etern, utan också telefonsamtal, e-post, fax och dylikt som strömmar genom landet naturligtvis utan domstolsprövning. Förslaget innebär ett genombrott för övervakningsstaten, särskilt om det kombineras med tankarna på att försvaret även ska hantera vissa polisiära uppgifter. Hemlig dataavläsning. Ytterligare en promemoria föreslår att polisen, med domstolstillstånd, ska kunna ta sig in och plantera programvara i enskilda personers datorer. Detta ska ske i hemlighet, exempelvis i den misstänktes bostad. Omfattningen av tvångsmedlet är oklart men potentiellt mycket stort. Ovanstående är ett urval av vad justitieminister Thomas Bodström initierat eller föreslagit de senaste åren. Men det finns mycket mer, i synnerhet om man väger in andra idéer som lanserats i brotts- och terrorbekämpningens namn. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg säger i samtal med DN att hennes organisation sedan hösten 2002 skrivit remissyttranden över ett 20-tal olika lagförslag som innehållit mer eller mindre repressiv lagstiftning. I kölvattnet efter den 11 september har rättssäkerhet och mänskliga rättigheter gång på gång utmanats av ny praxis och nya lagar. Både EU och FN har påverkat den nationella lagstiftningen, ofta utan föregående debatt. "Det hade känts skönt att kunna säga att Sverige i dessa sammanhang stått upp för eftertanke, noggrannhet och proportionalitet", säger Anne Ramberg. "Så är det tyvärr inte." by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 63

64 inflytande i relation till individens integritet. När systemen förmåga att kontrollera massan eskalerar, inte sällan på goda grunder, undermineras individens situation i motsvarande grad. Individen måste skyddas mot risken, att de system samhället består av, börjar löpa amok. I en tid när andra världskrigets fasor känns alltmer avlägset och den tekniska utvecklingen ger allt större möjligheter till kontroll och övervakning, finns en underskattad risk att vår historia än en gång, återigen, leder oss in i en destruktiv återvändsgränd. Vi bör ständigt påminna oss att Adolf Hitler kom till makten 1933 i demokratiska val och att andra världskriget var ett faktum bara sex år senare. Det finns inga absoluta garantier att det inte kan hända igen. Dessvärre finns det anledning att förvänta, att risken ökar, allteftersom individens frihet fortskrider och samhällets fragmentering successivt tilltar. Sannolikt är den enda rimliga lösningen att grundlagsskydda även elektronisk post på samma sätt som våra förfäder grundlagsskyddade den skriftliga postgången. Både system och individer bör erbjudas samma möjlighet till integritet och ges samma möjlighet att kommunicera anonymt och säkert över Internet Det finns flera tekniska lösningsförslag. Intresserade läsare kan ta del av nedanstående (engelsk text) Innovation that relates to a method and a system for identification Innovation that relates to a method and a system for enabling secure information transfer by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 64

65 Varför finns det städer (jan-11) Lars Magnusson; Sveriges ekonomiska historia 151 Ett kärt debattämne inom tidigare historieforskning har varit orsakerna till städernas framväxt. Efter en nedgång av antalet städer i Europa efter romarrikets fall skjuter stadsgrundandet åter fart i början av medeltiden. Flera olika teorier har framkastats som förklaring. Särskilt har tre stått emot tidens tand. För det första har det hävdats särskilt inom tysk medeltidsforskning att de medeltida städernas framväxt skall ses mot bakgrund av agrarekonomins expansion och det behov av administrativa och rättsliga centra som växte fram till följd av denna. I sitt mäktiga verk om den tyska stadsförfattningens historia i fyra volymer ( ) hävdade von Maurer att flertalet tyska städer från början varit bondbyar som omgavs av murar. De hade utvecklats jämsides med en specifik germansk institution, die Markgenossenschaft, vars syfte var att utgöra ett sådant administrativt centrum, bl.a. för förvaltning av gemensam egendom (allmänningarna, för byggande och underhåll av vägar, broar, brunnar och kvarnar etc.) För det andra har de medeltida städernas ursprung förklarats mot bakgrund av de feodala institutionernas framväxt. Därigenom har städernas grundläggning kopplats samman med någon mäktig adelsman eller biskop. Kring dennes borg har sedan stadsbildningar vuxit upp. För att inte kunna utnyttjas vid belägringar kom de ofta att inneslutas av borgens ringmurar. Enligt denna uppfattning var stadsinnevånarna till att börja med direkt underställda fursten eller biskopen, s.k. Hofrecht. Men med tiden kom de att emanciperas. Enligt två tyska historiker vid mitten av 1800 talet, W Arnold och K W Nietzsch, hade denna emancipation sitt ursprung i de ottonska privilegierna på 900-talet. Slutligen har det hävdats att städernas framväxt bör sättas i samband med handelns, i synnerhet fjärrhandelns, utveckling. Staden växte då naturligt upp kring en marknadsplats, torget. Stadsrätten, som den kommer att se ut på medeltiden, hade alltså sitt ursprung i torgrätten snarare än i borgrätten. Vi menar att urbaniseringsprocessen är en helt nödvändig del av den marknadsekonomiska mognadsprocessen eftersom den primärt sänker enhetskostnaden genom att höja muskelkraftens produktivitet. Det är människans strävan att forma förutsättningar för ett större ekonomisk och socialt utrymme som driver henne in i en urbaniseringsprocess. Och att denna kollektiva strävan leder fram till medeltida borgar, byar, köpingar, städer, länder och transnationella unioner. Samtal i Hagaparken 152 I en perfekt marknadsekonomisk process hade det geografiska rummet aldrig behövt uppstå. Människan hade kunnat gå direkt från det primitiva samhället över till den globala ekonomin utan att passera det geografiska rummet som konstruktion. Eftersom det, av praktiska skäl, inte var möjligt, valde hon att forma geografiska rum inom vilka hon kunde uppnå en lägre enhetskostnad, främst genom att effektivisera muskelkraften, för att därefter, vid ett senare tillfälle, gradvis upplösa dessa rum. Det är konsekvensen av den utvecklingen som vi ser under de senaste åren. Hur människan bildar samhällen och hur dessa samhällen idkar handel och breder ut sig över allt större områden för att under 1900 talet forma ekonomiska unioner och under 2000 talet övergå till termer av en global ekonomi och en transnationell medborgare. Generellt gäller att urbanisering syftar till att öka muskelkraftens produktivitet. 151 Del I; Kapitel I De långa vågorna; Teknik och odlingsmetoder (texten är något redigerad) 152 Moralen och det geografiska rummet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 65

66 Allteftersom energikvoten ökar och muskelkraftens värdeskapande förmåga reduceras, avtar urbaniseringens betydelse för samhällets marknadsekonomiska utveckling. Det är ingen skillnad mellan medeltidens 153 strävan att forma köpingar och städer eller 2000 talets strävan att bilda ekonomiska unioner. Det som skiljer är fem hundra år. 153 Medeltiden brukar definieras som Europas historia mellan antiken och renässansen (500-talet till 1500-talet) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 66

67 ROT- och RUT- avdrag (dec-10) Är verkligen diskussionen om ROT- och RUT- avdrag en fråga om feminism och/eller klasstillhörighet? Eller är det en fråga om att spara? Och hur förhåller vi oss idag (2010) till begreppet spara jämfört med 1930-talets krispolitik? I dagens politiska debatt framställs ofta avdragsrätten som en genusfråga där ROTavdragen anses gynna typiskt manliga sysslor och RUT- avdragen typiskt kvinnliga sysslor. I rättvisans och jämlikhetens namn hävdas därför rätten till både ROT- och RUTavdrag i skattedeklarationen. Kulturbloggen 154 (2010) RUT-avdraget, rätten att dra av för hushållsnära tjänster, råder det olika uppfattningar om. Högerregeringen införde dessa avdrag och från vänsterhåll har kritiken varit att det är fel att använda skattemedel för att subventionera städning hos människor som har höga löner. Det är väl grundkonflikten: är det rätt att använda skattemedel för att människor med bra lön ska ha städhjälp eller hjälp att hämta barn på dagis. En relevant fråga är varför det är OK med skattesubvention för byggtjänster och renovering av bostäder, så kallade ROT-avdrag. Alltså tjänster där det ofta är män som har dessa arbeten. Det är inte klockrent att säga nej till RUT-avdrag men samtidigt ja till ROT-avdrag. Sannolikt skulle ett införande av ROT- och RUT- avdrag under 1930-talet ha skett utifrån en annan utgångspunkt än genusperspektivet. Ernst Wigforss ( ) Har vi råd att arbeta (1932) 155 Om man alltså låter bli att för en del av sin inkomst köpa konsumentartiklar, gör man det inte för att låta pengarna ligga oanvända utan för att med dem istället betala nödvändiga reparationer, ersätta förslitna verktyg, skaffa nya produktionsmedel, överhuvud taget göra förbättringar, som öka arbetets avkastning i framtiden. Eftersom olika slag av produktionsmedel ofta kallas för kapital, har spara för mången kommit att få samma betydelse som att bilda kapital. Sett från hela samhällets synpunkt innebär då sparandet, att man inskränker förbrukningen och tillverkningen av konsumtionsvaror och istället tillverkar mera produktionsmedel eller kapitalvaror.. En jordbrukare kan t ex ha både ledig tid och yrkesskicklighet nog för att kunna välja mellan att bygga till ladugården ett stycke, så att det blir plats för ännu ett par kor, eller att snygga upp sin bostadslänga eller att brygga svagdricka för egen konsumtion. Gör han vid ladugården, äro alla ense om att kalla det för sparande och kapitalbildning. Arbetet med svagdricka får väl däremot räknas till utläggen för konsumtionen. Reparationen av boningshuset är ju en förbättring för framtiden, men eftersom det gäller jordbrukarens omedelbara personliga behov, kanske någon blir tveksam om benämningen. Men säkert är, att gör han på sin lediga tid varken det ena eller det andra eller det tredje och inte heller något annat så dra vi inte fram honom som exempel på sparsamhet, han må sedan avhålla sig från svagdricka och låta bli att reparera sitt hus och sänka sin bostadsstandard hur mycket som helst. 154 Texten utgår från ett inlägg på kulturbloggen.se och är inte fullständig. Den används här som ett exempel på den diskussion som förts under Varför ska vi spara by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 67

68 I enlighet med Wigforss definition från 1932 är det skattesubventionerade ROTavdraget en samhällsinvestering, eller ett samhällssparande. ROT-avdraget är en skattefinansierad sparform vilken även minskar arbetslösheten och ökar sysselsättningen, medan det skattesubventionerade RUT- avdraget är ren konsumtion som endast syftar till att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Tage Erlander ( ) Memoarer Att skapa värden för framtiden Vi förklarade, att regeringens förslag ingalunda innebar, att vi förstörde Sveriges sparkapital på onyttig konsumtion. För det första: Det var icke improduktivt slöseri att ge arbetslösa en anständig försörjning. För det andra: Våra beredskapsarbeten var något helt annat än de gamla nödhjälpsarbetena. Dessa senare utvaldes därför att de var onödiga. De kunde möjligen kallas för improduktiva. Men de av regeringen föreslagna beredskapsarbetena var arbeten som man letat upp just därför att de var värdefulla och nyttiga. Byggde man bättre vägar, tog bort trafikfarliga korsningar, elektrifierade man järnvägsnätet eller tog man krafttag på skogsvårdens område, så blev landet rikare. Det kunde inte vara en felaktig investering att på det sättet utnyttja arbetslösheten till att bygga nyttiga ting som skulle få en rik framtida användning. Till sådant kan man låna. Det gör man inom det privata näringslivet. Väljer man de rätta arbetsuppgifterna kan de allmänna arbetena ge en ännu rikare avkastning än vad vanliga privata investeringar gör. Detta att beredskapsarbetena inte bara skulle ge sysselsättning och inkomster för stunden utan också tillgodose människans framtida behov har sedan 1933 varit ledmotivet i den svenska arbetslöshetspolitiken. I den selektiva arbetsmarknadspolitiken är viljan att skapa värden för framtiden en av de viktigaste urvalsprinciperna för de offentliga arbetena. Den sammanblandning mellan ekonomisk och social tillväxt och fördelningspolitik som så ofta sker i dagens politiska debatt var inte lika framträdande under 1930-talet. Vår tids politiska debatt skulle vinna på en renodling av definitionerna. Den ekonomiska energiteorins slutsats ligger i linje med Ernst Wigforss och Tage Erlander. ROT- avdraget kan betraktas som en sparform men endast om det leder till en, för rummet, sänkt enhetskostnad. Tilläggsisolering av en befintlig fastighet i syfte att sänka uppvärmningskostnaden kan förväntas att långsiktigt sänka rummets enhetskostnad medan andra åtgärder, som att tapetsera en hall eller lägga in ett nytt vardagsrumsgolv, sannolikt inte kommer att medföra en sänkt enhetskostnad och därmed inte är att betrakta som ett sparande. Samtidigt är det viktigt att understryka att en sänkning av enhetskostnaden inom sjukvården, trafiksäkerhetsverket, hemtjänsten eller av den lokala hantverkaren, påverkar samhällets enhetskostnad lika mycket 157. Den särskilda investeringsbank som diskuteras i sammanställningen Syntismen kan således riktas både till företag, organisationer och till privatpersoner. Syntismen 158 Vi vill överväga att inrätta en särskild investeringsbank, ägd av allmänintresset, vars syfte är att stimulera investeringar som sänker rummets enhetskostnad, vilket förstärker den internationella konkurrenskraften och förbättrar allmänintressets livskvalitet. 156 Arbetslöshet och krispolitik 157 Ekonomiska energiteorin, Kapitel 2 Grundläggande teori; Entreprenörer 158 Vi vill medverka till en stabil ekonomisk och social tillväxt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 68

69 Uttryckt med Ernst Wigforss definition blir syftet med den särskilda investeringsbanken att spara, genom att exempelvis tilläggsisolera egna hem i syfte att sänka energikostnaden. ROT- avdrag bör således uteslutande erbjudas i syfte att sänka rummets enhetskostnad 159. Därmed inte sagt att RUT- avdrag är en omotiverad fördelningspolitisk 160 och sysselsättningspolitisk åtgärd. Det viktiga är att förstå skillnaden. 159 Begreppen konsumera, investera, spara och rationalisera kan orsaka åtskilligt med missförstånd i en allmänt hållen diskussion (vilket även visas med detta inlägg). Därför kan det finnas anledning att upprepa nedanstående definition Curt Nicolin ( ); Makt och ansvar (1973) När SAS i början av 1960 talet drog in serveringen av juice och karameller på flertalet linjer var det en besparingsåtgärd. Men när SAS genomförde sina flygningar med minskad personalstyrka var det ett resultat av rationaliseringar. Ett företag kan minska sina utgifter genom att sänka kvaliteten man kan då säga att man sparar utgifter, 160 Både ROT- och RUT- avdrag är en förening av passiv och aktiv fördelningspolitik by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 69

70 Transnationella företag och transnationella medborgare (dec-10) Människan har, i likhet med de flesta djurarter, en medfödd instinkt att försvara gruppens revir. Hon sätter upp staket omkring trädgården, hon försvarar bostadsrättsföreningens intressen och hon värnar landets integritet. Det som skiljer dagens situation från tidigare är att människans rum så tydligt går mot en upplösning. Visserligen spikar många av oss fortfarande upp staket omkring vår trädgård, försvarar bostadsrättsföreningens intressen och värnar landets integritet, men situationen är trots allt annorlunda än för bara femtio år sedan. Gränser mellan nationer suddas ut. Vi riskerar allt oftare att glömma våra pass när vi reser utomlands. Internet har gjort det möjligt att kommunicera med både företag och medborgare, var de än befinner sig i världen. Så sent som på sjuttiotalet fick svenska turister i Grekland beställa telefonsamtal när de skulle ringa hem. Idag är kommunikationen en självklarhet. Tidigare talade vi om multinationella företag (MNF) medan vi idag allt oftare hör talas om transnationella företag (TNF) 161 som saknar en förankring i en nation. Det svenska multinationella företaget Ericsson håller på att omvandlas till det transnationella företaget Ericsson som finns överallt men ändå ingenstans. Volvo S40 inte så svensk som den varit; (2004) 162 Volvo ägs av amerikaner och sätts ihop i Belgien. Detta är några av de större underleverantörerna till nya Volvo S40: Låskabel Küster Slovakien Stöt och vibrationsdämpare Vibracoustic Tyskland Motortekniskt styrsystem Borgwarner USA Dieselturbo Sanden Japan Kylare Behr Tyskland Topploppspackningar Elringklinger Tyskland Luftkonditionering Valeo Frankrike Turboladdaggregat Garett England/USA Femstegad automatlåda Aisin AW Japan Luft och ventilation Mark IV Sverige/USA/Italien Hjul Borbet Tyskland Högtalaranläggning Harman/Becker Tyskland Pedalställskontrollenheter Methode electronics USA Yttre backspeglar och blinkers Schefenacker Tyskland Dörrar Brose Tyskland Mattor och isolering Rieter Schweiz Antisladdsystem Continental teves Tyskland Bränsle och bromsrör Ti automotive England/USA Kofångare Plastal Sverige/Holland Fyrhjulsdrift Haldex Sverige Broms och bakljus Seima Frankrike 90 % av karossen förmonterad Tower USA Säten Johnson Controls USA Antenn Delphi USA/Frankrike/ Japan/Brasilien Stolsvärme och nackskydd Kongsberg Norge Instrumentbräda Faurecia Frankrike Krockkuddar och säkerhetsbälten Autoliv Sverige/USA Bildskärm för information och nöje Yazaki Japan 161 TNF: Transnationellt eller statslöst företag. 162 DN Källa: Volvo/Automotive News Europe by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 70

71 Förstärkare Alpine Japan Glas Securit Frankrike Nya Volvo S40 har cirka 350 underleverantörer, 200 av de levererar till drivlina (=motor + växellåda) Under 1960 talet ansågs det märkvärdigt att åka på semester till Mallorca 163. Idag får resor till exotiska länder som Thailand, Kina eller Nya Zeeland knappast någon att lyfta särskilt mycket på ögonbrynen. Vår värld har krympt och de starka traditioner som höll samman industrinationernas kultur för bara femtio år sedan är under upplösning. Den tidigare så viktiga lokala affärsförankringen håller på att försvagas till förmån för alltmer globala affärskoncept. Det är ingen slump att de internationella varumärkenas betydelse ökat de senaste tjugo trettio åren. Varumärken skapar en känslomässig relation till kunden, på samma sätt som den lokala handlaren byggde upp ett förtroende och en förankring i den miljö hon verkade. Någon säger att vi blir allt mer egoistiska. Värdeladdade ord som solidaritet förlorar en stor del av betydelsen när rummet vittrar sönder. Människan håller på att förvandlas till en världsmedborgare. Hon blir i likhet med det transnationella företaget en transnationell medborgare (TNM). Hennes rum saknar yttre begränsning. Hon inte bara tillhör världen, hon är världen. I perspektivet av så grundläggande förändringar i människans utveckling kan man förmoda att de politiska systemen kommer att underkastas stora utmaningar. Det är inte längre helt säkert att vår historiskt goda erfarenhet av de politiska systemens förmåga att fördela samhällets resurser och skapa en allmän välfärd kommer att fungera under 2000 talet. Individens relation till världen genomgår samma metamorfos som den internationella ekonomin med den skillnaden att den ekonomiska förändringen sker snabbare och är mera påtaglig. Den transnationella människan anser att nationsgränser och pass enbart är löjliga, utdöende kvarlevor från en inskränkt tid. Behöver hon bensin till sin bil så ska inte någon arabisk prins tro att han kan stoppa henne bara därför att prinsen råkar befinna sig på den plats där världens råolja är lagrad. Jag är en världsmedborgare, alltså tillhör jordens tillgångar mig och alla andra människor, oavsett om det är regnskog, rent vatten eller råolja. Samtidigt riskerar detta att leda till en rotlöshet både för system och för individer. Kan vi leva och verka utan ett starkt gemenskapsband till en ras, en kultur, eller en nation? Blir vi inte rotlösa vandrare utan hem, i ett ständigt sökande efter en stabil utgångspunkt, från vilken vi kan upptäcka och utforska världen? Blir då själva sökandet hennes enda sanning? Blir vi, som Carsten Jensen beskriver 164, en vandrande identitetskris? Individen Det var först på 1960 talet som turismen tog fart och då till Medelhavsområdet. Kanarieöarna låg för långt bort. I december-05 var svenskar på Kanarieöarna över jul. 164 Individen; En vandrande identitetskris 165 Individens förmåga till anpassning by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 71

72 Både system och individer måste överbrygga frustration och rotlöshet genom att gradvis förskjuta identiteten i riktning mot det transnationella. Den transnationella process som inleddes för flera hundra år sedan genom övergången från jordbrukarsamhället via stadsstaten över till nationalstaten, befinner sig idag vid ännu en övergång. Den sortens ledare, som Frankrikes president Jacques Chirac företräder, när han lämnade rummet när chefen för Europas näringslivsorgan, en fransman, började tala på engelska, tillhör det förgångna. 166 I ett kulturgemensamt Europa finns inget utrymme att hävda det egna språkets särart över andra språk. Språket som uttryck för en kulturell identitet är ett av de grundläggande avståndstaganden som de geografiska transnationella rummen måste göra. Finska, engelska, franska, grekiska eller polska är lika välkomna dialekter i det geografiska europeiska rum som nu tar form. De ledare som inte kan acceptera en så grundläggande princip bör ersättas med en ny generation ledare. Eller som Ulf Lundells romanfigur Tom Wasser, i romanen Friheten, konstaterar: Folkhemmet, det är borta nu. Det har klingat av som grådassigt grovrastriga svartvita bilder från femtiotalet. Allt säljs ut för att det är för litet för att klara sej i den stora konkurrensen. Nu föds en ny tid. Dom gamla nycklarna, koderna fungerar snart inte längre. Det är ju därför vi måste börja om från början. Från den här grunden. 167 Den kanske enskilt viktigaste slutsatsen blir att individen och systemen måste förändras parallellt och samstämmigt. När individen och systemen kommer i otakt leder det till instabilitet. Individen och/eller systemen riskerar att revoltera. Individen revolterar mot de system som inte längre representerar henne och systemen revolterar mot det kollektiv som inte längre motsvarar den av systemen etablerade normen. Samhällets förändring måste därför ske genom en samtidig förskjutning av båda värdeskalorna, både vad avser individen och vad avser systemen. Värderingar 168 De generella systemstrukturerna är funktionella alldeles oavsett det geografiska rummets konstruktion eller dess upplösning. I ett expanderande transnationellt samhälle blir det därför allt viktigare att den enskilda individen erbjuds en möjlighet att påverka de generella systemstrukturerna i syfte att påverka samhällets långsiktiga värderingar. 166 SvD Friheten; V Oktober 168 Slutsatsen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 72

73 Ger högre företagsvinster och sänkta löner ökad sysselsättning (dec-10) Stora vinster ger inte jobb 169 (2010) Vinsterna har exploderat men sysselsättningen i storföretagen har ökat ganska måttligt under senaste året, visar TT:s genomgång som omfattar 26 av de personalmässigt största bolagen i Sverige. Men en majoritet av dessa företag har minskat personalstyrkan, och i de som ökat är det till stor del tillfälliga jobb som har skapats. Vad är det som får oss att tro att högre företagsvinster och lägre löner leder till fler jobb? Varför skulle (amoraliska) företag och organisationer förväntas ta ett samhällsansvar och anställa personal som man inte med nödvändighet behöver i produktionen av varor och tjänster? Det vi däremot kan förvänta, allteftersom företagsvinsterna ökar, är att trycket på enhetskostnaden sjunker vilket i en förlängning leder till ett mindre ekonomiskt och socialt utrymme att fördela till en bredare allmänhet samt att optionsprogrammen blir fler och att bonusutbetalningarna ökar allteftersom börskurserna och aktieutdelningarna stiger. Selekteringsprocessen 170 Samhällets ekonomiska och sociala välstånd baseras på en ständigt högre produktivitet 171, vilket förutsätter att kapitalet får agera utan moralisk eftertänksamhet. Moraliska och humanistiska, för att inte säga medmänskliga värden, hotar att sänka produktivitetsutvecklingen, vilket ofelbart slår tillbaka mot samhällets ekonomiska tillväxt. Hur paradoxalt det än kan låta är själva egoismen en grundförutsättning för den ekonomiska och sociala utvecklingen, i vilken form den än uppträder. Ett samhälle bör inte sammanblanda amoraliska företag och organisationer med den för samhället helt nödvändiga fördelningspolitiken. Det är fördelningspolitikens uppgift att på olika sätt och med olika medel fördela delar av de amoraliska företagens och organisationernas ekonomiska medel. Det är således inte meningsfullt att kräva ett större moraliskt och humanistiskt ansvar av de fria näringskrafterna. Det är att göra samhället en björntjänst eftersom produktivitetsutvecklingen därmed skulle minska. Inte heller generella lönesänkningar kommer att lösa problemet med ökad arbetslöshet och avtagande sysselsättning. Arbetslösa beredda gå ner i lön (2010) 172 Tre av tio arbetslösa kan tänka sig att sänka sin lön med 20 procent för att få jobb. Bara få är däremot beredda att flytta, men många kan tänka sig att byta bransch, rapporterar SVT:s Rapport, som läst en undersökning gjord av den liberala tankesmedjan Fores och Swedbank där 500 arbetssökande har djupintervjuats. Många tror och tycker att de är lite för dyra att anställa, säger Fores vice vd Mattias Johansson till SVT. Samtal i Hagaparken 173 Kortsiktigt kan en sänkning av ersättning för arbete ge en lägre arbetslöshet eftersom rummets enhetskostnad sjunker. Men det är en åtgärd med en långsiktig bismak 169 Metro Nyheter ; Källa: TT 170 Moralspegel 171 Samhällets produktivitet diskuteras utförligt i Den ekonomiska energiteorin 172 DN ; Källa: TT 173 Arbete, sysselsättning, konkurrens och fritid by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 73

74 eftersom en lägre ekonomisk ersättning samtidigt minskar trycket på enhetskostnaden. Om inga andra åtgärder vidtas kan en sänkning av den ekonomiska ersättningen bli långsiktigt kontraproduktiv by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 74

75 Anpassning under omvandling (nov-10) När systemstrukturernas maktutövning har kopplat greppet om massan, fångas den enskilda individen inte bara in, utan hennes värderingar påverkas och förändras parallellt. Individens och därmed massans värderingar blir, genom moralspegelns funktion, vad systemstrukturerna gör dem till. Under 1930-talet, när det ekonomiska och sociala utrymmet minskade, vilket bland annat tog sig uttryck i en stor arbetslöshet, och i avsaknad av starka motståndsledare, som i ett tidigt skede, med integritet och mod, hade kunnat initiera och organisera ett motstånd och förhindrat det till synes oundvikliga, var individen chanslös 174. Herbert Tingsten ( ); Från idéer till idyll 175 ; (1966) Jag hörde en historia för ett par år sedan av den österrikiske socialdemokratiens ledare, vicekansler i den sittande regeringen. En bergsbonde i en avlägsen del av Tyrolen som endast med flera års mellanrum besökte distriktets stad, kom vid ett tillfälle under andra världskriget till denna stad för att på rådhuset ordna några papper. Han trädde in med den gamla österrikiska hälsningen Grüss Gott. Tjänstemännen rusade förskräckta upp och började förebrå honom hans konstiga, närmast statsfientliga uppträdande. Visste han verkligen inte att man numera i Österrike sade Heil Hitler och inte Grüss Gott? Efter kriget kom bonden tillbaka i ett liknande ärende och hälsade tjänstemännen med Heil Hitler. Det blev samma uppståndelse som förra gången, och bonden var nära att bli utkastad; en österrikare sade naturligtvis Grüss Gott och inte Heil Hitler! Efteråt uttryckte den stackars bergsbonden sin förvåning med orden: Men herrarna som satt där var ju alldeles desamma båda gångerna. Tjänstemännens anpassning var, liksom i de flesta sådana fall, över allt beröm. Österrike under senare tid är i själva verket en utmärkt illustration till vad man kan kalla anpassning under omvandling. Under mindre än trettio år ( ) hade landet fem olika regimer: kejsardömet, republiken, Dollfussdiktaturen, Hitlerdiktaturen och så ånyo den demokratiska republiken. Nationalsångernas växling är betecknande. Under kejsardömet sjöng man Gott erhalte, Gott beschütze unsern Kaiser, unser Land! Sången var full av kejsartrohet, fromhet, patriotism och offervilja: Gut und Blut für unsern Kaiser, Gut und Blut fürs Vaterland. Sedan kom efter varandra två republikanska nationalsånger, av vilka den ena var författad av den socialdemokratiske förbundskanslern Karl Renner; nu var det tal om frihet, folkstyre och fred. Efter några år med en sång i den katolska diktaturregimens tecken kom med Hitlers erövring Horst Wesselsången och Deutschland, Deutschland über alles. Och så är vi framme vid den nuvarande nationalsången av år 1947, så allmänt hållen att den borde kunna tjänstgöra under vilken regim som helst Land der Berge, Land am Strome, Land der Äcker, Land der Dome men med ett par ord kan anses symbolisera samarbetet mellan de förut så hårt stridande partierna, kristligt sociala och socialdemokrater: Mutig in die neuen Zeiten, frei und gläubig sieh und schreiten, arbeitsfroh und hoffnungsreich. De många omvälvningarna visar visserligen starka motsättningar inom Österrike, men vad jag här vill framhäva är att förvaltning och undersåtar eller medborgare i stort sett anpassat sig efter de växlande regimerna; för den stora massan av människor utan starkare politiska passioner har det varit naturligt att lyda de maktägande, vare sig de varit kejsare, diktatorer eller demokratiska partiledare. 174 Vilket bland annat diskuteras i sammanställningen Massan 175 Del III, Kapitel 1, Människan i flock by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 75

76 Från de flesta länder är det möjligt att hämta liknande, om också inte fullt så markerade exempel. I Tyskland efter Hitlers maktövertagande i januari 1933 var det svårt att finna personer som inte prisade eller åtminstone lojalt böjde sig för nazismen; efter nederlaget i andra världskriget är det ännu svårare att finna personer som inte prisar demokratien och fördömer nazismen. Jag har i flera fall under Hitlertiden upplevt hur smygande och nästan omedvetet anpassningen inställer sig. Vi tvingas acceptera tillvarons cirkelbevis. Men genom att individen tillåts att på ett bättre och mer organiserat sätt påverka och vara delaktig i den process som formar den moralspegel som formar individen erhålles både en större korrelation mellan systemen och individen, men även en långsiktig försäkring för ett stabilare samhälle. Individen skapar förutsättningar för de system som utgör delmängder av den moralspegel som formar individen. Värderingar 176 Gruppdynamik och grupptryck har en avgörande betydelse för hur människor resonerar och agerar. Inte minst militären har genom historien anammat gruppdynamikens mekanismer för att forma och motivera soldater till strid. Det kan vara olustigt att komma till insikt om att mina egna tankar är summan av något vi kan kalla för oss själva och av omgivningen överförda värderingar och åsikter, vilka tillsammans skapar mitt jag. Men förståelsen och acceptansen att jag betraktar, av omgivningen överförda värderingar och åsikter, som mina egna värderingar, öppnar för möjligheten att förändra min personlighet, med stöd av logiska resonemang och strukturer, genom att medvetet och långsiktigt påverka moralspegeln i det samhälle, av vilket flera av mina värderingar är ett resultat. 176 Vad är beständigt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 76

77 Sprängpunkten (nov-10) Sannolikt var 80-talet det decennium då allmänintressets förmåga att upprätthålla och försvara sig, uttryckt som arbetarrörelse, definitivt bröts. När den socialistiska politikens yttersta konsekvens skulle genomföras, efter mer än ett hundra års kamp, så gick luften ur samhällsdebatten och solidaritetsbegreppet började brytas ner vilket öppnade upp för egenintressets utbredning. Till skillnad från allmänintresset behöver inte egenintresset något kollektivt försvar, utan utvecklas med fördel av egen kraft. När allmänintresset försvagades allvarligt (här uttryckt som socialism) genom att dess målsättning så tydligt ifrågasattes öppnade det upp för en kraftig utväxling av samhällets egenintresse. Åke Ortmark ( ); Skuld och makt (1981) 177 Sven Hulterström är ledande socialdemokratisk politiker från Göteborg, även medlem av Volvos styrelse, där han alltså får tillfälle att på nära håll uppleva den svenska kapitalismens slutfas. Vid den socialdemokratiska partikongressen 1978 sade Hulterström att Jag har ingen anledning att försvara kapitalismens företrädare, men om vi ska ersätta dem med något annat så måste vi fundera över vem som ska sköta det här. Om de är kvar i huvudsak i sina positioner och vi gång på gång kör över dem med våra planeringsinstrument, hur många gånger tror ni att de är beredda att ställa upp? De försvinner snart ur landet. I så fall måste vi ersätta dem med någonting annat, men jag har en känsla av att detta andra har vi ännu inte... Hans kollega från Göteborg, Sören Mannheimer, tog upp samma problem: Vi är ganska många idag som ser hur vi sakta närmar den s k sprängpunkten När vi steg för steg förändrar vårt samhälle når vi så småningom en punkt eller snarare ett i tiden utdraget skede, där vi har förändrat spelreglerna så långt att vi inte utan vidare kan förutsätta eller räkna med att kapitalägare, företagsledare, kapitalmarknadsinstitutionerna och de internationella förbindelserna ska fungera precis som vanligt. De kanske inte vill och möjligen värre inte ens kan det Om vi tar bort kapitalismens viktigaste drivkrafter, kollapsar blandekonomin om vi inte ersätter dessa med nya. Och vad är då kapitalismens drivkrafter? Bland annat rätten och chansen att skapa sig stora förmögenheter, rätten och chansen att nå de absurt höga positionerna Vilka andra drivkrafter än kapitalismens och marknadens vill vi ha och kan vi skapa? Just nu (1981; förf. anm.) har ett av efterkrigstidens allra viktigaste politiska dokument blivit citerat, även om det inte alls har uppmärksammats i proportion till sin betydelse. Typiskt nog har Olof Palme och hans närmaste kollegor i partiet inte med kraft kastat sig in i denna viktiga debatt om Sveriges framtid. Palme är inte den som basunerar ut sina uppfattningar på gator och torg. Det finns inom arbetarrörelsen en stor osäkerhet om de metoder som ska användas vid maktövertagandet och om takten i arbetet: Någon tvekan om det långsiktiga målet råder däremot i stort sett inte. För en socialist är en kapitalistisk furste en orimlighet, en fantastisk anakronism, en löjlig och samtidigt skräckinjagande kvarleva från tider då riddare rände lansar i drakar för att sedan kasta sig över prinsessan. 178 När vägen fram till målsättningen blev så kort att den inte längre kunde motivera den ideologiska kampen så föll ideologin samman eftersom själva genomförandet var så orealistiskt att det helt enkelt inte fanns någon ideologi längre att försvara. 177 Kapitel: Modellen Sverige 178 Kursiv text här by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 77

78 Tage Erlander ( ); Sveriges statsminister Jag framhåller ofta att en politiker som vill utföra något av bestående värde måste bygga sin gärning på en genomtänkt samhällsåskådning. Utan ideologi blir politiken ett taktiskt spel, där resultatet kan bli nästan vad som helst. Tage Erlander fortsätter: Fastheten hos den ideologiska övertygelsen är en förutsättning för kompromisser med andra meningsriktningar. Sådana är möjliga, om man inom sig har en säker kompass som anger marschriktningen. När fastheten hos den ideologiska övertygelsen upphörde så försvann även kompassens fasta marschriktning. Den avgörande frågan är inte varför egoism och girighet bredde ut sig under senare delen av 1900 talet utan varför allmänintresset och därmed solidariteten förlorade alltmer av sitt innehåll. Över hundra års kamp, med företrädare som Hjalmar Branting, Per-Albin Hansson, Ernst Wigforss och Tage Erlander, förlorade initiativet när det socialistiska målet visade sig vara ogenomförbart. 179 Sjuttiotal; Per Albin Hanssons socialism by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 78

79 Självförvållad reduktionsarbetslöshet (okt-10) Historiskt, vid den industriella revolutionens inledning, var det ett lika rimligt som självklart krav att reducera den genomsnittliga arbetsveckan i syfte att ge människor ett värdigare liv. Så rimligt och självklart att det förenade människor till en gemensam kamp för bättre levnadsvillkor. Under 1970 talet förändrades argumentationen. Nu blev (och är) den allmänna uppfattningen att vi inte längre har ekonomiska förutsättningar att fortsätta reducera den genomsnittliga arbetsveckan. Vi förväntas istället arbeta mer än tidigare. Idag framförs förslag på både högre pensionsålder och längre arbetsvecka. I det första fallet var huvudargumentet humanistiskt, att ge arbetstagaren ett drägligare liv genom en kortare genomsnittlig arbetsvecka, i det andra fallet var (och är) huvudargumentet ekonomiskt, att samhället inte längre har råd att finansiera en fortsatt reducerad arbetsvecka, utan att vi istället förutsätts arbeta mer och längre. I inget av fallen, varken före eller efter 1970-talet, utgår argumentationen från den faktiska arbetsveckans längd. Istället uppkommer förändringen av arbetsveckans längd som en konsekvens och inte som ett huvudargument; först utifrån ett humanistiskt och senare utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Utifrån resonemangen i den ekonomiska energiteorin blir en fortlöpande reduktion av arbetsveckans längd ett huvudargument för att därigenom undvika de obalanser som annars uppstår allteftersom den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskrider. Paradoxalt nog riskerar allmänintressets goda intentioner, att upprätthålla rummets ekonomiska och sociala välfärd genom en förlängning av den genomsnittliga arbetsveckan, att leda till en så hög (reduktions-) arbetslöshet att allmänintresset förlorar förmågan att påverka utvecklingen. Vilket har inträffat tidigare i vår historia. Ernst Wigforss 180 ger följande beskrivning av mörkret vid horisonten år Men långt innan nazismen kunde uppfattas som en fara för krig, hade den spelat en roll i vår politiska diskussion, därför att det blivit uppenbart hur den hämtade styrka ur arbetslösheten och den ekonomiska krisen. Vid den internationella socialistkongressen i Wien, sommaren 1931, hade jag haft ett samtal med en ledande socialdemokrat från Hamburg. Jag hade uttalat en undran över vad jag tyckte var bristande energi i arbetarrörelsens reaktion mot nazismen, särskilt mot oförmågan att komma till rätta med rena våldsverkare, och han hade svarat: i de fattiga kvarteren har varannan familj en arbetslös som är nazist. Reduktionsarbetslöshet uppstår som en konsekvens när rummet inte reducerar antalet tillgängliga arbetskraftstimmar allteftersom den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskrider 182. Rummet har allt att vinna på en planenlig långsiktig reduktion av arbetsveckans längd och detta trots eventuellt kortsiktiga ekonomiska konsekvenser. 180 Ernst Wigforss ( ) Socialistisk idépolitiker, Finansminister , Ernst Wigforss ( ) Minnen Del III ; Framgångens år, Mörkret vid horisonten 182 Vilket gäller när rummet befinner sig i posteriore (i anteriore kan den sänkta enhetskostnaden leda till rakt motsatt slutsats, att rummets behov av muskelkraft ökar) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 79

80 Betraktelsen 183 Det var lika omöjligt att sänka den genomsnittliga veckoarbetstiden från 72 timmar år 1880 till 38,8 timmar år 2004 som det blir att sänka den genomsnittliga veckoarbetstiden till 19,4 timmar i framtiden. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen kommer, förr eller senare, frivilligt eller under tvång, att anpassa fördelningspolitiken och reformera den genomsnittliga veckoarbetstiden. Den nu (2010) förda politiken riskerar att öka (reduktions-) arbetslösheten vilket i en förlängning kan bilda grogrund för främlingsfientliga och antidemokratiska samhällskrafter. 183 Den fördelningspolitiska utmaningen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 80

81 Den nödvändiga pendelrörelsen (okt-10) Här redovisas några utdrag från tidigare sammanställningar 184 som resonerar om den nödvändiga pendelrörelse som skapar förutsättningarna för det goda samhället. Allmänintresse Egenintresse Det goda samhället Selekteringsprocessen 185 Den är ett tydligt och centralt tema genom människans historia att hon ständigt bör mötas av motmakt för att inte hota sig själv. High flyer är endast ett av många exempel på vad som sker när en esoterisk grupp av ledare inte möts av en tillräckligt stark motmakt. Det goda samhället uppstår i pendelrörelsen mellan allmänintresset och egenintresset och en förutsättning för själva pendelrörelsen är att en makt alltid möts av en motmakt. Vilket gäller i lika hög grad både för individer som för system. Samtal i Hagaparken 186 Historiskt har den ideologiska striden stått mellan privat eller statligt ägande, mellan kapitalism eller socialism. Utvecklingen blir tydligare om vi istället betraktar den som en växelverkan mellan egenintresset och allmänintresset. Det ena utesluter inte det andra och det goda samhället uppstår i pendelrörelsen mellan dessa båda ytterligheter. Den nu snabbt framväxande globala ekonomin ger egenintresset ett allt större inflytande över allmänintresset. Pendelrörelsen riskerar att stanna. Två av de största politiska utmaningarna under 2000 talet blir att öka energiproduktionen och reducera distansering som auktoritetsplattform. Större tillgång till billig energi samt en demokratisering av företagens och organisationernas selekteringsprocesser är helt nödvändiga förändringar för att möta den globala marknadsekonomiska utbredningen. Samtal i Hagaparken 187 Det kapitalistiska marknadsekonomiska systemet drivs idag framåt av egenintresset och balanseras av allmänintresset. Det goda samhället uppstår i pendelrörelsen mellan dessa båda ytterligheter. I ett samhälle där familjebanden försvagas och egenintresset får ett allt större inflytande på bekostnad av allmänintresset, undermineras solidariteten, som trots allt är en förutsättning för samhällets sammanhållning, inte minst mellan olika åldergrupper. Omfördelningen av välfärd över vår livstid, som bygger på ett ömsesidigt förtroende, försvagas. Vi förväntas stödja 184 Sammanställningarna finns redovisade på Moralspegel 186 En ny tid behöver nya ideologier 187 Egenintresse vs allmänintresse by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 81

82 barn och ungdomar, dela med oss i medelåldern och under vår ålderdom få stöd av yngre generationer. Detta, s.k. generationskontrakt fungerar allt sämre och riskerar samhällsbalansen. Solidaritet, som var ett honnörsord på 70-talet och ett skällsord på 90-talet, är således inte endast en fråga om lönepolitik och rätten till lika lön för alla, utan högre grad en fråga om hur samhällets välstånd ska fördelas mellan generationerna. Det finns inget marknadsekonomiskt egenvärde i det faktum att ett fåtal blir förmögna på bekostnad av en större allmänhet. Det som har legitimerat och fortfarande kan anses legitimera egenintressets kapitalackumulation, är att det visat sig vara det hittills effektivaste sättet att sänka rummets enhetskostnad på ett sådant sätt att det kommit en större allmänhet tillgodo. Betraktelsen 188 Det är egenintresset som driver den fortlöpande sänkningen av enhetskostnaden och det är allmänintresset som stabiliserar egenintresset, vilket skapar förutsättningar för det civiliserade samhället. Om egenintresset får fria händer leder det till ett laissezfaire samhälle, en djungelkapitalism, där alla medel är tillåtna, vilket underminerar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt av det enkla skälet att en fortlöpande bortrationalisering av muskelkraft, utan ett parallellt genomfört fördelningspolitisk program, förr eller senare leder till ett lägre ekonomisk och social utrymme. Både kapitalägaren och konsumenten har, paradoxalt nog, ett gemensamt intresse av att upprätthålla balansen mellan egenintresset och allmänintresset även om utgångspunkterna skiljer sig åt. Det är en naiv slutsats att samhället utvecklas bäst genom egenintresset, på behörigt avstånd från allmänintresset. Samhällsutvecklingen måste, både för egenintressets och för allmänintressets bästa, utvecklas i balans. Ett alltför dominerade egenintresse i likhet med ett alltför dominerande allmänintresse underminerar den pendelrörelse i vilket det goda samhället uppstår. Ett laissez-faire samhälle med en fördelningspolitik som utgår från nedsippringseffekten (eller hästskitsteorin) fungerar inte långsiktigt. Samhället utvecklas bäst när egenintresset och allmänintresset balanseras och det ligger därför både i kapitalägarens och i konsumentens intresse att egenintressets och allmänintressets auktoritet upprätthålls. Betraktelsen 189 Demokratin och den parlamentariska makten, är de enda medel allmänintresset förfogar, i en strävan att bedriva en passiv fördelningspolitik. Om den parlamentariska maktens inflytande undermineras, endera därför att avståndet mellan medborgarna och de parlamentariska representanterna blir för stort, eller att det egenintresse som påverkar den parlamentariska makten får ett alltför stort inflytande, riskerar allmänintresset att bli den stora förloraren. Värderingar 190 Om individen inte är beredd att försvara allmänintresset så kommer allmänintresset obevekligen att försvagas i relation till egenintresset eftersom allmänintresset, till skillnad från egenintresset, inte försvaras av sig själv. En demokratisering av selekteringsprocessen är, i likhet med de demokratiska parlamentariska systemen, ett verktyg som syftar till att stärka allmänintressets inflytande över egenintresset, vilket paradoxalt nog, långsiktigt även gynnar egenintresset. Det är i det perspektivet som allmänintressets förakt för maktens egenintresse, även 188 Det marknadsekonomiska systemets järnhand 189 Den fördelningspolitiska utmaningen 190 Slutsatsen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 82

83 som uttryck för allmänintresset, riskerar att hota sig själv. När individen i kollektivet börjar förakta den makt som med nödvändighet måste utövas i syfte att upprätthålla allmänintresset och därmed skydda individen i kollektivet mot ett alltför stort egenintresse, uppstår en konflikt som riskerar att bli till ett hot. Harry Schein ( ); Makten 191 De som ogillar makten som sådan är samma personer som ogillar pornografi. De ogillar sin egen upphetsning. Det är de som enligt Olof Palme upphöjer suppleanten i hästuttagningsnämnden till pamp. Då kan man distansera sig från honom, kritisera honom för den makt man själv saknar. I själva verket finns det en direkt motsägelse mellan individen i kollektivet som försvarar allmänintresset, tar avstånd från makten, och samtidigt föraktar dem som innehar den. Det parlamentariska systemet och fackföreningarna är i själva verket exempel på de fåtal instrument allmänintresset förfogar, för att kunna balansera egenintressets inflytande. Det extrema samhället, vare sig det leds av allmänintresset eller egenintresset, bildar grund för ett elitsamhälle, som på kort sikt riskerar att begränsa den vanliga medborgarens frihet och möjligheter och på längre sikt riskerar att underminera den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande Kapitel 10 Makten 192 Den läsare som behöver påminnas om hur samhället kan missgynnas av ett alltför dominerade allmänintresse rekommenderas att ta del av Bilaga 6 Jordbruksregleringen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 83

84 Ett avlyssnat samtal från framtiden (sep-10) Detta är ett samtal från framtiden (läsaren får fritt spekulera i vilket decennium eller sekel) som utgår från slutsatserna i Ekonomiska energiteorin och där betraktarna ser tillbaka på vår egen tid. En medelålders historielärare svarar på frågor ställda av en vetgirig student. Läraren: Förr i tiden kunde enskilda objekt, eller varor, betinga kolossala priser trots att objektets ursprungliga kostnad egentligen var försumbar. Man talade om spekulationsbubblor vilka varade under längre och kortare tidsrymd, allt från några veckor till flera decennier. Faktum är att det går att definiera relativt stora delar av det marknadsekonomiska systemet, århundradena efter den industriella revolutionens inledning på 1750-talet, som mer eller mindre spekulativa. En målning av en känd konstnär kunde betinga ett marknadsvärde som inte hade någon som helst relevans med varans ursprungskostnad dvs duken, penslarna, färgerna och konstnärens arbetsinsats. En målning som framställdes på några timmar kunde betinga ett marknadsvärde på flera miljoner. Det talades om samlarvärde eller affektionsvärde. En vara kunde betinga en orimligt hög kostnad och därmed uppnå en enastående hög avkastning bara utifrån detta värdebegrepp. Det fanns till och med särskilda företag, av vilka flera blev synnerligen lönsamma, så kallade auktionsfirmor, som specialiserat sig på försäljning av varor med affektionsvärde. Ett av dessa företag var Christie s som bland annat hade en verksamhet i New York. Några år efter sekelskiftet, år 2010, gick att läsa i den tidens papperstidningar att en målning av den då framlidna konstnären Picasso hade sålts till ett nytt rekordbelopp. Världsrekord för Picasso-målning 193 Picassos målning Naken, gröna löv och bröst såldes på måndagen för över 106 miljoner dollar på auktionsfirman Christie's i New York. Det högsta pris som någonsin betalats på en konstauktion. Målningen av Picassos älskarinna och återkommande objekt med Marie-Thérèse Walter anses tillhöra en av höjdpunkterna i Picassos konstnärskarriär. Slutpriset på målningen blev dollar inklusive Christie's kommission. Studenten: Men spekulationsbubblor förekom ju även långt tidigare; redan före den industriella revolutionen!! Läraren: Javisst, men de tidigare spekulationsbubblorna var inte så bestående som de senare blev under 1900 talet och inledningen av 2000 talet. Man kan säga att bubblorna ändrade karaktär i den bemärkelsen att de upprätthölls av en fortlöpande ekonomisk och social tillväxt som under den senare delen av 1900-talet övergick i en, i det närmaste, okontrollerad kreditexpansion. En av de mest berömda och bäst dokumenterade spekulationsbubblorna före den industriella revolutionen skedde på 1600-talet under den Nederländska republikens guldålder då tulpanlökar blev alldeles ofantligt åtråvärda och kunde betinga ett samlareller affektionsvärde som vida översteg dess ursprungliga kostnad. 193 Expressen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 84

85 Mike Dash; Tulpanmani 194 Tulpanmanin skulle kulminera under två månader av vansinne, december 1636 och januari De veckorna forsade pengar in i tulpanhandeln när folk från hela republiken skyndade sig att investera allt de ägde och hade i lökar. Denna branta ökning av efterfrågan drev naturligtvis upp priserna ännu högre. Åtminstone en tid tjänade alla pengar, och det lockade in ännu fler noviser i branschen. En samtida krönikeskrivare ger oss en uppfattning om hur priserna steg på två, tre månader. En Admirael de Man som hade köpts för 15 gulden såldes vidare för 175, ett exemplar av bizarrevarieteten Root en Gheel van Leyden tolvdubblades i värde från 45 gulden till furstliga 550, en Generalissimo tiodubblades nästan från 95 gulden till 900. En annan fin tulpan, Generael der Generaelen van Gouda, en stor blomma med scharlakansröda strimmor på vit botten vars otympliga namn snart förkortades till Gouda rätt och slätt, steg i pris med två tredjedelar mellan december 1634 och december 1635, sedan med ytterligare 50 procent fram till maj Därpå tredubblades den återigen i värde mellan juni 1636 och januari 1637 så att en lök som var dyr från början, 100 gulden när haussen satte in, betingade inte mindre än 750 bara två år senare. För dagens människor, i en tid när historiska målningar och andra varuobjekt enkelt kan framställas i stora originalupplagor är det svårt att förstå begreppen samlar- och affektionsvärde, begrepp vilka en gång hade en central betydelse för samhällets omvandling. På det hela taget är det svårt att föreställa sig kostnadsbegreppets centrala betydelse och på vilket sätt och med vilken tyngd det påverkade hela samhällsutvecklingen. Och hur, i sig obetydliga, varuobjekt som tulpanlökar och målade dukar kunde motivera människor till enastående uppoffringar. Studenten: Hade inte objekten, eller varorna, en helt annan betydelse förr i tiden? Läraren: Naturligtvis vad det så! Vi måste påminna oss att tidsandan var annorlunda. Produktionen av varor var otillräcklig varför varorna blev mer åtråvärda och betingade därmed en högre kostnad. På så sätt fick även kostnadsbegreppet en avgörande betydelse för individens status i samhället. Idag är det svårt att förstå varans och kostnadsbegreppets stora betydelse för dåtidens människor. Det låter sig helt enkelt inte göras eftersom vi idag lever i ett samhälle där kostnadsbegreppet endast har en marginell inverkan på samhällsutvecklingen. Det är knappast någon av oss idag vars beteende i någon väsentlig utsträckning skulle kunna motiveras av en växande förmögenhet, relaterad till kostnadsbegreppet. Så var det inte tidigare. Människor kunde då motiveras till de mest märkliga beteenden med stöd av kostnadsbegreppet. Tulpanlökar och målningar är bara två exempel. Studenten: Men kostnadsbegreppet hade väl trots allt en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen. Kostnadsbegreppet var en nödvändig förutsättning för det välstånd och det samhälle vi har idag. Läraren: Javisst! Kostnadsbegreppet, äganderätten och kapitalet hade en enastående betydelse för samhällsutvecklingen fram till inledningen av vår egen tid. Det är ingen som förnekar det. Men då relaterar vi inte till samlar- eller affektionsvärdet utan till den fortlöpande sänkningen av enhetskostnaden. Man skulle kunna säga att samlar- och affektionsvärdet, vilka också är att betrakta som en kostnad, under en tid blev en 194 Kapitel 9 Hausse by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 85

86 konsekvens av att samhället under så lång tid utvecklat en kultur där varans betydelse överexponerats av det skälet att det alltid hade varit en ständig brist på den. Och trots att mängden varor ökade under 1800 och 1900-talet, vilket ledde till en fortlöpande sänkning av enhetskostnaden, så menar många forskare att detta djupt rotade kulturella beteende överfördes till andra områden, där bristerna i varuutbudet ledde till ett samlareller affektionsvärde. När vi diskuterar samhällsutvecklingen måste vi noga skilja på enhetskostnadens fortlöpande sänkning och den så kallade symbolproduktionen, som tog sig uttryck i affektionsvärden, och som förekom under denna tid. Vi brukar tala om historiska inlåsningseffekter. Ur ett historiskt perspektiv går det att urskilja tre grundläggande samhällsuppfattningar, den första under förindustriell tid då man helt enkelt inte förstod att växla ut det marknadsekonomiska systemet med stöd av andra energikällor än muskelkraft. Den industriella revolutionen hade sannolikt kunnat inledas redan under romartiden, dvs vid vår tideräknings början. Den andra samhällsuppfattningen sträcker sig från mitten av 1700 talet och benämns oftast som den det marknadsekonomiska systemets industriella period. Människan lärde sig då att använda andra energikällor för att uppnå en högre utväxlingsgrad. Energikvoten steg och det ekonomiska och sociala välståndet utvecklades samtidigt som människans eget arbete reducerades. Den tredje samhällsuppfattningen tillhör vår egen tid. Det är svårt för oss som är födda, uppväxta och präglade i post ultimus att förstå hur människan tänkte och resonerade inom det marknadsekonomiska systemet. Det vi idag tar för givet, som vår samhällstjänst och allmänintressets växande ansvar för samhällsutvecklingen, var för många helt otänkbart under den period den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskred som snabbast. Det var först senare, när potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad inte längre var tillräckligt stor för att motivera egenintresset att göra nödvändiga investeringar i enhetskostnadens sänkning som samhället helt enkelt nödsakades tänka om. Dessutom hade den tjänsteeffekt som den marknadsekonomiska mognadsprocessen framkallade nått en sådan nivå att samhällssituationen börjat bli ohållbar. I praktiken bromsade symbolproduktionen, varans samlar- och affektionsvärde, den marknadsekonomiska mognadsprocessen, vilket man till en början inte förstod. Eleven: Hade man inte också en övergångsperiod då man införde begreppet pensionstid i syfte att balansera den marknadsekonomiska mognadsprocessens mest bisarra tjänsteeffekter? Läraren: Det stämmer. Man arbetade med ett pensionstidsbegrepp innan man gick över till de renodlade samhällstjänster vi nu har i post ultimus. Pensionstid var en marknadsekonomisk kompromiss som redan från början var avsedd att fasas ut allteftersom det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess fortskred och den nödvändiga övergången till post ultimus blev alltmer uppenbar. En marknadsekonomisk kompromiss som kompenserade tjänsteeffektens mest dramatiska störningar. Eleven: Men vi har ju trots allt fortfarande kvar kostnadsbegreppet i post ultimus..! Läraren: Men endast i en marginell omfattning! Vi skulle kunna säga att rollerna idag är ombytta; i den gamla marknadsekonomin var kostnadsbegreppet vida överlägset tidsbegreppet, i dagens post ultimus är tidsbegreppet vida överlägset kostnadsbegreppet. Sjukvård och åldringsvård, polis och brandförsvar är idag nästan by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 86

87 uteslutande baserat på samhällstjänst. Vilket var otänkbart för människorna så sent som vid inledningen av 2000-talet. Då tänkte man sig ett framtida tjänstesamhälle som utgick från varornas kostnadsbegrepp även om ingen riktigt kunde förklara hur ett sådant samhälle skulle fungera 195. Sannolikt kommer ett ringa kostnadsbegrepp att fortleva under överskådlig tid även i post ultimus på samma sätt som det förekom marginella samhällstjänster inom det marknadsekonomiska systemet. Studenten: På vilket sätt påverkade den tidens religiösa traditioner och politiska ideologier samhällsutvecklingen? Läraren: Det är inte helt entydigt vilken roll de stora världsreligionerna spelade för obalansen i den marknadsekonomiska mognadsprocessen under 1900 och 2000 talet. Idag pågår en omfattande forskning omkring religionernas betydelse för den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Det vi med säkerhet vet, är att den industriella utvecklingen inleddes i Europa och att den startade långt senare i andra regioner. Indiens och Kinas industriella revolutioner inleddes först under 1900-talets sista decennium. I arabiska länder och i Afrika inleddes processerna ännu senare. Forskarna tror att den religiösa utgångspunkten kan ha blockerat eller åtminstone hindrat egenintresset att växla ut det marknadsekonomiska systemet med stöd av andra energikällor än muskelkraft. Situationen var sannolikt paradoxal i den bemärkelsen att allmänintressets försvar av den fulla sysselsättning bidrog till att reducera rummets ekonomiska och sociala välstånd vilket ofelbart slog tillbaka mot det allmänintresse som man försökte skydda. Det fanns helt enkelt ingen entydig uppfattning om skillnaden mellan ekonomisk och social tillväxt och fördelningspolitik, vilken vi tar för givet idag. Dessutom envisades man fortfarande vid inledningen av 2000 talet med att dela upp samhället enligt nästan 200 år gamla ideologiska riktlinjer. Begrepp som socialism och kapitalism hade ännu inte ersatts av begreppen allmänintresse och egenintresse varför det var svårt att acceptera den pendelrörelse i vilket det goda civiliserade samhället utvecklades. De gamla, då redan föråldrade politiska ideologierna, var djupt förankrade, vilket kraftigt försvårade den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande. Vi måste komma ihåg att rummet hade en helt avgörande betydelse långt fram mot vår egen tid, vilket ständigt framkallade olika motsättningar, mellan religioner, organisationer, länder och regioner. För att inte tala om den ständiga språkförbistring som rådde. Rummets upplösning, och då framför allt det geografiska rummets upplösning, var en långsam och smärtsam process som våra förfäder tvingades genomgå. Och det var många gånger en osäker balansgång. Den europeiska unionen vilken formades i slutet av 1900 talet var nära att falla samman innan den till sist blev till det föredöme det marknadsekonomiska systemet behövde för att kunna fortskrida den globala mognadsprocessen mot post ultimus. Studenten: Det refereras i den ekonomiska historielitteraturen till Greklandskrisen. En kris som riskerade att få hela det europeiska samarbetet att falla samman. Vad handlade den egentligen om? Läraren: Vid inledningen av 2000 talet infördes en gemensam valuta euron i ett flertal europeiska länder, men man gjorde misstaget att enbart koordinera penningpolitiken medan varje enskilt land tilläts hantera sin egen finanspolitik, även om 195 Eller som styrelseordföranden för Electrolux, Hans Werthén ( ), konstaterade i början av 1990 talet på en fråga hur vi skulle bemöta den höga arbetslösheten: Vi kan inte leva på att tvätta skjortor åt varandra by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 87

88 det skedde inom ramen för definierade begränsningar. Nu visade det sig att flera länder, bland annat på grund av en penningpolitisk kris några år tidigare, inte klarade av att hålla budgetunderskotten inom de givna ramarna, vilket ledde till en penningpolitisk kris vilken löstes genom att ställa ytterligare krediter till marknadens förfogande. Och man gjorde detta utan att samtidigt försäkra sig om en långsiktigt stabilt sjunkande enhetskostnad för energi. Faktum är att den tidens starka miljörörelse förespråkade högre istället för lägre energikostnader. Vilket naturligtvis ledde till väldigt stora sociala problem vilka under en tid hotade att underminera hela den Europeiska unionen. Den engelska nationalekonomen Keynes, som verkade under 1900-talets första del, var den enda ekonomiska lösning man kände till varför man nu använde sig av den inte bara på nationell nivå utan även på global nivå. Lite elakt skulle man kunna säga att den tidens ekonomer försökte bota alkoholisten genom att erbjuda honom mera sprit. Vilket naturligtvis var ett stort risktagande. Vi vet ju idag att ett samhälle som ökar fordran på framtidens sänkta enhetskostnad utan att samtidigt sänka eller åtminstone stabilisera enhetskostnaden för energi är farligt ute. Och det var precis vad som skedde med den europeiska unionen, vilket man slutligen lyckades korrigera. Post festum existerar ju inte, den marknadsekonomiska mognadsprocessen var ju nödsakad att fortskrida ända fram mot post ultimus. Den gemensamma valutan euron var trots allt en förutsättning för Europas möjligheter att konkurrera med andra större valutor vid den tiden, vilket kloka och ansvarsfulla politiker förstod. Studenten: Miljörörelsen, som fick sitt stora genomslag med Rachel Carsens bok Tyst vår under 1960 talet, vilken roll spelade den för samhällsutvecklingen vi den här tiden? Läraren: Det går knappast att underskatta miljörörelsens betydelse för samhällsutvecklingen under 1900 talets andra hälft. Men miljörörelsen skulle visa sig vara till störst fördel när den befann sig i opposition. När den fick en egen maktutövning började den att motverka eller i vart fall underminera sin egen situation. Miljörörelsen lyckades göra energibegreppet synonymt med miljöförstöring. Dessutom hade man länge uppfattningen att ekonomisk och social tillväxt var detsamma som en ständigt accelererande förbrukning av jordens resurser. Vilket ledde till att miljörörelsen, vars livsnerv var det fördelningspolitiska utrymmet, i praktiken inte enbart motverkade sitt eget syfte utan i en förlängning även riskerade att haverera den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Det förekom rena skräckpropagandan där människans överlevnad ansågs förutsätta upp till fem jordklot; påståenden som vi idag vet var synnerligen överdrivna, sannolikt tillkomna i stridens hetta. När energifrågan slutligen fick en långsiktigt hållbar lösning kunde den marknadsekonomiska mognadsprocessen återupptas fram mot det samhälle vi har idag. Miljörörelsen förstod ju inte heller att samhällets urbanisering skulle komma att göra en U-sväng allteftersom den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskred. Studenten: Det är trots allt svårt att föreställa sig varför människor kunde göra så stora uppoffringar för varan. När man tar del av berättelser från den tiden, att en bilmodell kunde få människor att göra stora inskränkningar i den personliga friheten, så förefaller det obegripligt. Läraren: Vi måste förstå att tidsandan var annorlunda. De skulle alldeles säkert ha haft svårt att föreställa sig hur vi tänker idag. Om en vuxen människa från 1900 talet flyttats fram till vår tid skulle hon sannolikt bli väldigt frustrerad medan ett barn från den tiden ganska enkelt skulle anpassa sig till vårt sätt att leva. Tidsandan har en enastående by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 88

89 inverkan på individens förhållningssätt till sin omgivning. Och det tog många generationer innan vi lyckades frigöra oss från evolutionens boja, acceptera den frihet som livet erbjöd och lära oss att leva med den under eget ansvar. Det är helt enkelt svårt för oss att föreställa oss vilket värde kostnadsbegreppet hade förr i tiden. Det närmaste vi kan komma är sannolikt dagens tidsbegrepp. Vi kan läsa om kostnadsbegreppets stora betydelse, men vi kan inte förstå det. Historiskt skulle vi kunna säga att vårt tidsbegrepp fick en växande betydelse på bekostnad av kostnadsbegreppet. Tid är för oss något betydligt viktigare än kostnad. Studenten: Jag har till och med läst att man kunde få människor att arbeta övertid, ibland flera hundra timmar per år, i utbyte mot kostnad. Läraren: Den stora frågan, ur ett historiskt perspektiv, och som alltid tycks gäcka sin samtid, är på vilket sätt etablerade vetenskapliga förklaringsmodeller och tankesystem, som är rimliga och väl fungerande i sin tid och i sin miljö, skulle kunna förändras om man resonerade utifrån en annan utgångspunkt. Historiskt har äldre historiska tankelinjer och idésystem blockerat, eller i vart fall hejdat, den sociala, tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Människan blev, och blir, sin egen tids fånge. Hon skapar själv de begränsningar, den inramning, inom vilken utrymmet för hennes livsbetingelser består. Det våra förfäders historia så tydligt visar, är att vi inte bör ta vår situation för given. Istället bör även vi ifrågasätta vår egen situation och det sätt vi lever på i post ultimus. Träden omkring oss skymmer verkligen den skog i vilken vi lever by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 89

90 En tankeväckande betraktelse (sep-10) År 1958 En ung pappa kommer hem till lägenheten och ber förskolebarnen sitta ner vid köksbordet. Han tar fram två sparbössor, en blå till sonen och en röd till dottern. Det här är era sparbössor. Här kan ni spara en slant då och då. Sen går vi till banken och tömmer sparbössorna, så kommer pengarna att växa hos banken. På så sätt sparar ni pengar som ni kan använda för att köpa er något i framtiden som ni önskar; kanske en cykel eller ett dockhus. År 1965 Tre unga pojkar spelar för första gången sällskapsspelet Monopol tillsammans. De har lagt ut spelplanen på golvet. Det är sent på fredag eftermiddag. Plötsligt öppnas dörren och en överviktig man i kostym och slips ser ner på pojkarna samtidigt som han gapskrattar. Den överviktige mannen är bilförsäljare och pappa till en av pojkarna. Det är förbanne mig inte klokt! Kan ni tänka er grabbar; nu under eftermiddan kom det in en bonnläpp och köpte en bil med kontanta pengar!! Han hade sparat ihop pengar till en hel bil. Det är inte klokt!! Det är banne mig inte klokt. Han och bondkärringen hade sparat ihop till en hel bil!! Man tror inte det är sant!! År 1974 En ung universitetsstuderande ansöker om ett lån till en begagnad bil. Den medelålders banktjänstemannen sätter sig med den unga mannen och förmanar honom nogsamt, och allvarsamt, att följa den upplagda amorteringsplanen. Det är viktigt att amortera av lånet i den takt som bilens värde sjunker så att det inte återstår en skuld den dag bilen säljs eller utrangeras. År 1982 Vid en centralt placerad arbetsplats i Stockholm klargör en tjugofemårig nyutexaminerad civilekonom sin syn på den heta bostadsmarknaden, för några äldre ifrågasättande och något förundrade kollegor. Jag kommer att låna så mycket pengar jag överhuvudtaget kan få tag på i syfte att investera i en stor lägenhet i centrala Stockholm. Dessutom vill jag ha tillgång till båt, båtplats, bil och skinnmöbler. Jag har redan besökt tre bankkontor och jag kommer att fortsätta besöka olika bankkontor till dess att jag fått ut maximalt med pengar. År 2000 I samtal med den unga generationen ifrågasätter alltfler om amorteringar egentligen är en kostnad. Vid en investering är lånets storlek helt ointressant. Det enda som är intressant är hur mycket lånet kostar, dvs. vilken ränta man tvingas betala efter ränteavdrag och andra finansiella korrigeringar. Den sammanlagda lånesumman är enbart en säck med pengar utifrån vilken räntekostnaden beräknas. Amorteringar är ett nödvändigt ont som bankerna ibland kräver, men som man generellt bör undvika som låntagare. Richard Swartz; Livsstilsbubblan (2010) 196 När jag var grabb var att sätta sig i skuld moraliskt betänkligt och bevis för att någon var på dekis. Därtill nästan omöjligt. Jag drömde om en ganska enkel kamera, började spara hela veckopengen och tjänade en blygsam extra slant genom att efter skolan åt kvarterets tanter bära hem deras inköp från speceriaffären. Min far uppmuntrade mig genom att lova betala 196 DN ; Se bilaga by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 90

91 hälften av vad kameran kostade. Men först skulle jag spara och det tog ett halvår av nästan total ekonomisk uppoffring. Också en av min fars vänner, en mager silverhårig bankdirektör i kritstrecksrandigt, fann detta sparnit berömvärt och lade en enkrona i den plåtask där jag förvarade mitt kapital. Denna sedelärande historia är ett halvsekel gammal, i dag väl försedd med löjets skimmer. Även jag kan tycka det. Som utbildad ekonom vet jag att tidpunkten för inkomst och utgift under vår livstid inte nödvändigtvis behöver sammanfalla. Livet blir smidigare om morgondagens inkomst tillåts betala dagens konsumtion. Det kallas kredit. Men när jag var ung fanns inga kreditkort, och min fars vän skulle ha uppfattat det som ett skämt om jag besökt honom i banken och bett om ett lån för att köpa en kamera by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 91

92 Samhällets robotisering (aug-10) Det förmodade kunskapssamhällets framväxt med alltmer skräddarsydda lösningar sker paradoxalt nog i den tid när robotisering av verksamheter och processer breder ut sig alltmer i hela det industrialiserade samhället. Utväxlingen på det mänskliga arbetet (rummets produktivitet) måste ständigt öka. I en växande marknad skapar det nya arbetstillfällen (anteriore) medan antalet arbetstillfällen minskar när marknaden är stabil eller krymper (posteriore). I anteriore kan det tyckas som att enhetskostnaden ökar eftersom den sätter människor i arbete men vi har tidigare visat att detta är en illusion. Enhetskostnaden sjunker både i anteriore och i posteriore. Produktivitetsökning sker huvudsakligen genom en successiv övergång till billigare energiformer. Muskelkraftens utslagning i posteriore är inte ett marknadsekonomiskt mål utan en marknadsekonomisk konsekvens. Walmartisering 197 är den ojämnvikt som uppstår i posteriore när en del av marknadsekonomin kommer i obalans därför att kostnaden för muskelkraft blir alltför stor i relation till övriga samhället. I en tid när tillverkningsindustrin automatiserar alltfler processer i en strävan att sänka kostnaden tvingas andra delar av samhället att göra detsamma. Walmartisering är det marknadsekonomiska tillstånd då en samhällssektors kostnadsutveckling inte ligger i balans med samhället i övrigt, vilket kan uppfattas som marknadsekonomins slutliga mål och dess race to the bottom. Göran Rosenberg; Journalist och författare; Ett kulturreportage om Det nya USA (2004) 198 Wal-Mart är USA:s största privata arbetsgivare med 1,4 miljoner anställda och en årsomsättning på 245 miljarder dollar (hela Sveriges BNP för 2002 motsvarande ungefär 370 miljarder dollar) och tretusen lågprismarknader över hela USA. Walmartisering av Amerika har blivit ett begrepp och betyder konkurrens genom lägre kostnader, lägre löner och sämre anställningsvillkor. Wal-Mart består av gigantiska stormarknader som säljer allting från bildäck och glasögon till underkläder och kyckling till oftast betydligt lägre priser än andra snabbköpskedjor. I ett tidningsreportage från en facklig strejk vid några av de livsmedelskedjor som med hänvisning till konkurrensen från Wal-Mart aviserat trettioprocentiga lönesänkningar och försämrade sjukförsäkringsvillkor för sina anställda, läser jag att även de som strejkar handlar på Wal-Mart. Liksom alla de som inte har råd att handla någon annanstans. Liksom alla de som inte längre kan få jobb i något annat slags företag. En del säger att detta bara är som det ska vara i Amerika. Att Wal-Mart bara är en ny tids början på den amerikanska drömmen för människor som måste börja från början. Andra säger att Wal-Mart är slutet på den amerikanska drömmen eftersom Wal-Mart inte erbjuder någon fortsättning. Att Wal-Mart har blivit symbolen för ett Amerika där det inte längre är möjligt att lönearbeta sig från botten till framgång eller ens till en grundläggande social och ekonomisk trygghet. Inom verksamhetsgrenar som är svåra att effektivisera genom en övergång till andra energiformer återstår endast möjligheten att intensifiera arbetet, dvs. att uppnå en större produktivitet genom ett bättre utnyttjande av personalen. I klartext innebär det en sänkning av personalens ekonomiska ersättning alt. en ökning av personalens produktivitet alt. en kombination av båda dessa åtgärder. 197 Konkurrens genom lägre kostnader, lägre löner och sämre anställningsvillkor. 198 DN by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 92

93 Resonemanget blir mera konkret och tydlig om den appliceras på samhällets mikronivå. Samhälles ständiga strävan efter att minska enhetskostnaden leder till att bibliotekspersonalen tvingas överföra alltmer av arbetet till automatiserade rutiner och kundkraft, dvs. en medveten strävan att få kunden att göra så mycket som möjligt av det administrativa arbetet själv. Det ständiga produktivitetsarbetet leder till personalrationaliseringar vars kostnadsreduktion i bästa fall medför ett konstant löneutrymme, vilket uppfattas av den anställde som ett allt högre arbetstempo utan någon ekonomisk kompensation. Så länge ekonomin befinner sig i posteriore (som ej ska förväxlas med de ekonomiska konjunkturcyklerna) leder den ständiga sänkningen av enhetskostnaden till att bibliotekens och sjukvårdens personal och kunder/patienter påverkas negativt. Den offentliga sektorns utgifter, som finansieras med samhällets sjunkande enhetskostnad måste i längden befinna sig på samma nivå som (och helst lägre än) samhället i övrigt (utryckt som energikvot). 70 talets politiska fördelningspolitik som syftade till att rationalisera industrisektorn och skapa motsvarande arbetstillfällen inom den offentliga sektorn var (och är) därför inget annat än ett luftslott. En av vår tids stora utmaningar blir att finna former för en bättre finansiering av rummets primärtjänster. Det torde vara uppenbart för alla medborgare att ett helautomatiserat sjukhus utan mänsklig omtanke är en orimlig för att inte säga en direkt människofientlig miljö får vård och omsorg. Den enda möjlighet som återstår är att (fortsätta) sänka de primärtjänsternas ekonomiska ersättning eller att stimulera samhällsekonomin på ett sådant sätt att det skapas ett större ekonomiskt utrymme som genom fördelningspolitiska åtgärder kan överföras till primärtjänsterna. Det finns managementmetoder 199 i bruk vars huvudsakliga (och inte sällan enda) syfte är att sänka enhetskostnaden genom att öka personalens produktivitet. En av den vanligaste är Matematikmetoden som leder till en förhöjd produktivitet i en avgränsad och väldefinierad process genom en konsekvent och metodisk reduktion av kostnaden. Metoden kan med fördel användas av t.ex. en avdelningschef i en avgränsad operationell verksamhet. Strategier och metoder 200 Ett företag behöver rationalisera en operativ avdelning med 20 anställda. Tidigare rationaliseringsprogram har misslyckats efter evighetsdiskussioner med fackförening och personal. Företagsledningen beslutar att använda matematikmetoden. 1) En liten (meningslös) utredning genomförs och några argument skrivs ner. 2) En tjänst dras in. 3) Efter en tid dras ytterligare en tjänst in. 4) Arbetsschemat ändras för att effektivisera (och försvåra historiska jämförelser). 5) En tjänst dras in. 6) Personalen protesterar. En utredning tillsätts och personalen bjuds på en gemensam middag. 7) Gruppchefen byts ut. 8) En tjänst dras in. 9) Personalen protesterar 10) Avdelningen omorganiseras för att bli effektivare (och försvåra historiska jämförelser). 199 Exempel på andra strategier och metoder är Category management, Cockpit strategi, Kundkraftstrategi, Management by pressure, Passiv ÅF-strategi, Portföljstrategi, Robotiseringsstrategi 200 Matematikmetoden by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 93

94 11) En deltidstjänst flyttas till en annan avdelning samtidigt som tre nya arbetsmoment tillkommer. 12) Sjukfrånvaron ökar. 13) En utredning tillsätts för att komma till rätta med den höga sjukfrånvaron. Bonuslön införs. Gruppchefen byts ut. 14) En tjänst dras in. 15) Facket protesterar och hotar med strejk. 16) En person på avdelningen slutar och tjänsten förblir vakant. 17) Två anställda hittas gråtande på toaletten. 18) En tjänst tillsätts och personal samt fackföreningen ser sig själva som vinnare. Tjugo tjänster har efter genomförd process minskat till drygt fjorton, en produktivitetsökning med 31 procent. En nackdel med Matematikmetoden och andra liknande metoder är att de ständigt måste upprepas för att nå önskad effekt. Det är hastigheten i förändringen mer än förändringen i sig som skapar ekonomisk och social tillväxt. I en miljö där produktiviteten inte kan höjas genom att enhetskostnaden sänks med stöd av maskiner, kundkraftåtgärder osv. återstår endast enständigt högre arbetsintensitet om den ekonomiska standarden ens ska kunna vidmakthållas. Det marknadsekonomiska systemet medger helt enkelt ingen annan lösning. Vi återkommer till detta tema i beskrivningen av marknadsekonomins utopia där det blir mer uppenbart vad det är för krafter som gör att t.ex. bibliotekspersonal, sjuksköterskor och lärare utsätts för allt mer stress på sina arbetsplatser utan ett erhålla någon ekonomisk kompensation. I en förlängning slår det marknadsekonomiska systemet en knut på sin egen mognadsprocess varför det kommer att bli helt nödvändigt med en övergång till ett nytt ekonomisk system. Tjänsteeffekten 201 Det finns en enastående stor ekonomisk och social potential i det marknadsekonomiska systemet som återstår att utveckla och tillvarata. Kostnadsbegreppet kommer därmed att kvarstå under överskådlig tid. Men på lång sikt, kommer tidsbegreppet sannolikt att få ett alltmer dominerande inflytande på bekostnad av kostnadsbegreppet. Hur dessa relationer till sist kommer att etableras är omöjligt att svara på idag. 201 Övergången till post ultimus by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 94

95 Tävlingsmänniskor (aug-10) Jag är en tävlingsmänniska. En vinnarskalle. Jag hatar att förlora. Blir jag tvåa kan jag lika gärna komma sist. Vem kommer ihåg namnet på den andre astronauten som satte sin fot på månen? Det viktiga för mig är inte att kämpa väl utan att vinna!! Karriärstegen 202 Leda människor kan vara förföriskt rolig; att bli erkänd och accepterad; att människor stannar upp och lyssnar när man har något att säga, kan vara berusande härligt, nästan som ett gift. Alldeles speciellt om man inte ser det som något självklart från tiden när man var barn. Och när man smakat av den förbjudna frukten och känt dess sötma, då vill man inte gärna låta upplevelsen rinna bort mellan fingrarna. När grannar, släkt och vänner uttrycker beundran över att man kommit så långt, har lyckats så bra, då är det tungt att behöva erkänna både för sig själv och för omgivningen att det som var, inte längre är. Således har människan utvecklat metoder för att ta sig upp genom maktens hierarki och hålla sig kvar där, inte bara för de konkreta förmånerna som lön och tjänstebil, utan även för att vidmakthålla den självkänsla det innebär att få lämna över ett visitkort till grannen, eller att berätta om sig själv under släktmiddagen. Man har kommit bort från den lilla, trista, grå vardagsmänniskan och blivit någon att räkna med. Karriär kan vara en hissnade känsla, att leda andra människor, få en klapp på axeln, att mötas med respekt både på arbetet och i privatlivet. I näringslivet är begreppen tävlingsmänniska och vinnarskalle oftast relaterat till positiva (!) värderingar som självständighet, styrka, stridsberedskap, vassa armbågar och framåtanda. En vinnarskalle är värd att satsa på. En ledare med potential och som är beredd att ta risker för att nå större mål. Men det finns även andra värderingar, inte fullt lika positiva, som inte sällan återkommer i relation till tävlingsmänniskor och vinnarskallar som mindervärdeskomplex, undertryckt sexuell frustration, personlighetsstörning och ett stort (ibland obegränsat) bekräftelsebehov, av vilka flera kan komma till uttryck i mindre lämpliga strategier och metoder 203. Det kan därför finnas all anledning att ta ett steg tillbaka och nogsamt bedöma den person som beskriver sig själv som tävlingsmänniska eller vinnarskalle eftersom det finns en stor risk att ledaren inte alls har de egenskaper som förutsätts i rollen som ledare. 202 Kapitel 2. Ledarskapets förändring efter andra världskriget 203 Se sammanställningen Strategier och metoder by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 95

96 Miljörörelsen riskerar att bli sin egen fiende (juni-10) Miljörörelsen gör sannolikt en bättre och en större samhällsnytta som ifrågasättande och balanserande opposition än som ledande i maktens korridorer. Den miljörörelse, som utifrån de bästa av intentioner, bedriver en politik utan insikt om miljöarbetets fördelningspolitiska karaktär, kan komma att långsiktigt underminera alla miljöinriktade aktiviteter och investeringar överhuvudtaget. Vilket vore synnerligen olyckligt för den långsiktiga samhällsutvecklingen! Betraktelsen 204 Det går, i likhet med den upphetsade miljödebatten under 1960 talet, att förstå miljörörelsens utgångspunkt, utifrån det faktum att det är svårt att nå fram med ett budskap utan att använda drastiska miljökonsekvensbeskrivningar. Men parallellt med denna väckarklocka måste det föras en sansad diskussion som balanserar ekologiska och marknadsekonomiska intressen. Miljörörelsens politiska utspel riskerar paradoxalt nog att minska utrymmet för miljöpolitiska åtgärder eftersom en högkostnadsenergipolitik riskerar att bromsa rummets ekonomiska och sociala tillväxt. Det krävs ett ekonomiskt utrymme för att genomföra sociala reformer och värna miljön. Därför ligger det i alla individers intresse att bedriva en långsiktig ekonomisk politik som ger ett ekonomiskt utrymme som kan användas för samhällets bästa Det råder ingen tvekan om att det finns många stora framtidsfrågor som bör diskuteras och som ställer krav på handfasta åtgärdsprogram. Växthuseffekten, arter som hotas av utrotning, utfiskning och föroreningar i världshaven, skövlandet av de tropiska ekosystemen, svälten i tredje världen; listan kan göras lång. Men det finns ingen absolut motsättning mellan det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess och en förbättrad ekologisk balans. Erfarenheten visar att ekonomisk och social tillväxt ger en bättre garanti för ekologisk balans, än ekonomisk och social tillbakagång. Det går inte att hejda det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess utan att samtidigt ta stora politiska risker. Ett nolltillväxtsamhälle, hur angeläget miljörörelsen än tycker att det är, är omöjligt att implementera utan risk för omfattande ekonomisk och social oro. Ingen politiker kan garantera den politiska stabiliteten vid en omfattande och genomgripande inbromsning av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Det som krävs på lång sikt är en förändrad inställning till det marknadsekonomiska systemets grundförutsättningar. Vår gemensamma definition (eller uppfattning) av äganderätten, kapitalet och kostnadsbegreppet måste revideras i grunden och det låter sig helt enkelt inte göras utan ett omfattande arbete, sannolikt under femtio - etthundra år. Det bästa vi kan göra i rådande stund är att förvalta den marknadsekonomiska utvecklingen på ett klokt sätt samtidigt som vi inleder arbetet med att finna formerna på den struktur post ultimus 205 som någon gång i framtiden ersätter dagens marknadsekonomiska system. Människans historia visar med all tydlighet, att ett samhälle i ekonomisk och social kräftgång är så instabilt, och medför så stora risker, att det helt enkelt inte är ett trovärdigt framtidsalternativ. Dudley Dillard professor i Ekonomi vid University of Maryland Miljöfrågans katastrofscenario 205 Det ekonomiska system som, enligt den ekonomiska energiteorin, någon gång i framtiden ersätter marknadsekonomin. 206 Dudley Dillard; Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia; 1967; Kapitel 31 Tillväxt och stagnation inom den amerikanska ekonomin under mellankrigstiden: 1920-talet, högkonjunkturens årtionde by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 96

97 Erfarenheterna från mellankrigstiden utgör ett dramatiskt exempel på att en marknadsekonomi inte kan stå stilla och ändå blomstra. Den måste antingen växa eller stagnera. Den amerikanska marknadsekonomin växte under tjugotalet och stagnerade under trettiotalet. Ett miljöarbete som syftar till en generell sänkning av rummets energiförbrukning, begränsningar av den ekonomiska infrastrukturen ( bilarnas framfart ), satsningar på närproducerade livsmedel och utbyggnad av subventionerad alternativ energiproduktion kan leda till svåra långsiktiga samhällskonsekvenser eftersom rummets enhetskostnad riskerar att bromsas och i värsta fall att öka. Massan 207 Civilisationens strävan och evolutionens boja står i ett motsatsförhållande till varandra. Resursbristen, vilken är evolutionens utgångspunkt, leder till en kamp mellan och inom arter. Endast de, till omgivningen bäst anpassade arterna, får möjlighet att reproduceras och föra artens gener vidare. Därför tycks ett ständigt växande ekonomisk och socialt utrymme vara civilisationens enda naturliga skydd mot evolutionens instinkter. Den mänskliga civilisationen, som vi känner den idag, med god tillgång på livsmedel och ett ständigt växande ekonomiskt och socialt utrymme, leder till att arten homo sapiens kan springa ifrån och ta avstånd från evolutionens primitiva instinkter och beteenden. Men evolutionens boja hotar ständigt att fånga in henne igen. Evolutionen instinkter nafsar civilisationens strävan i hälarna och hotar att fälla henne och förgöra henne. Det är en paradoxalt att komma till insikt om, att evolution, det naturliga och sexuella urvalet, vilken format den fria, förnuftiga människan, nu inte bara hotar arten homo sapiens, utan hela utvecklingsprocessen. De evolutionära konflikter som ständigt pågår i det lilla, alltifrån myrornas kamp i skogen till lejonens jakt på savannen, blir utifrån den civiliserade människans högt stående utväxlingseffekt, till ett verktyg som kan komma att förgöra allt liv på jorden. Den evolutionära kraft som gynnade människan och utvecklade henne under miljoner år har nu blivit civilisationens, och hela arten homo sapiens, akilleshäl. Evolutionens primära instinkter och mekanismer riskerar nu att underminera, och rent av att utplåna, allas våra grundläggande livsbetingelser. Ett växande ekonomiskt och socialt utrymme är en förutsättning för ett fortsatt starkt miljöengagemang. Men ett växande ekonomiskt och socialt utrymme förutsätter fortsatt god tillgång på kostnadseffektiv energiproduktion! Det ligger därför i miljörörelsens bästa intresse att stödja den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande och medverka till beslut som sänker rummets enhetskostnad. Ekonomiska energiteorin 208 Konsekvenserna för industriländernas marknadsekonomier kommer att bli betydande och bestående om inte energifrågan får en långsiktigt hållbar lösning. Alternativa bränslen är i ett globalt perspektiv inget annat än en politisk fasad, vars syfte är att undvika en verklig diskussion om vår framtida energiförsörjning och vinna lättförtjänta röster i allmänna val. Förr eller senare kommer verkligheten ikapp och då kan det vara 207 Evolutionen vs civilisationen 208 Kapitel 4 Energifrågan by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 97

98 för sent att genomföra de helt nödvändiga omställningar som framtidens samhälle kräver. När bensinpriset stiger, därför att efterfrågan på fossila bränslen ökar i Kina, eller när det blir akut elbrist en kall januarimorgon, då kommer debatten inte längre att handla om kärnkraftens avfallsfrågor eller växthuseffekten. Istället kommer politiker, under trycket från medborgarna, att anpassa politiken till verklighetens krav på ett sätt som kan bli långsiktigt olyckligt. Därför bör den industrialiserade världens politiker ta ett ansvar för den långsiktiga energiförsörjningen långt innan nästa stora energikris inträffar och finna en kommersiellt hållbar energilösning för minst femhundra år framåt. Politiker måste beskriva verkligheten som den är, hur obehaglig den än kan upplevas. Inte ens miljörörelsen undkommer diskussionen, eftersom ett samhälle utan en stabil energiproduktion knappast ger utrymme för en aktiv miljöpolitik. Ekonomiska energiteorin 209 Omvandlingen från utvecklingsland till industriland går allt snabbare. Ny teknik och kunskap kan överföras och introduceras i utvecklingsländerna betydligt snabbare än för hundra år sedan. Det finns därför anledning att förmoda att industrialiseringen av Kina och Indien kommer att ske inom några få decennier under förutsättning att den snabba samhällsomvandlingen inte skapar en alltför stor social oro. En liknande ekonomisk utveckling kan komma att ske i Ryssland och andra utvecklingsregioner inom de närmaste femtio åren. Det globala energibehovet kommer därför inte endast att öka, utan eskalera i ett tempo som världen aldrig tidigare skådat. Det marknadsekonomiska energibehovet under de närmaste femtio åren är i perspektivet av vår historia enormt. Om Kina och Indien, med en befolkning på mer än två miljarder människor, industrialiseras i samma tempo som Japan, Sydkorea och Taiwan, så kommer det globala energibehovet mer än fördubblats fram till år 2030, alldeles oavsett utsläppskvoter på koldioxid och ännu högre skatter på fossila bränslen. Världens tillgängliga energitillgångar som vi känner dem idag kommer obevekligen att ta slut, vilket får dramatiska samhällskonsekvenser. Den stora politiska utmaningen blir att finna tekniskt, kommersiellt och miljömässigt långsiktigt hållbara energilösningar som tillgodoser det globala energibehovet för generationer framåt. Och det arbetet borde ha påbörjats för flera decennier sedan. Den helt överskuggande frågan för att kunna behålla nuvarande ekonomiska och sociala standard, beror av människan förmåga att lösa energifrågan på ett kommersiellt och långsiktigt hållbart sätt inom år. Ekonomiska energiteorin 210 Ekonomiska instrument kan och bör användas för att styra samhället i en bestämd riktning, men en subventionering av samhällets energiförsörjning är av så grundläggande betydelse för den ekonomiska utvecklingen att den blir direkt kontraproduktiv. En subventionerad energikälla är alltid ett stort självbedrägeri. 209 Kapitel 4 Energifrågan, Energitillgången 210 Samtal om den ekonomiska energiteorin; Energi och miljö by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 98

99 Ett fördelningspolitiskt förtydligande (juni-10) Både den aktiva och den passiva fördelningspolitiken har ett samhällsberättigande. Varken de fria marknadskrafterna (egenintresset) eller staten (som förväntas representera allmänintresset) tillåts agerar fritt, och fördelningen, eller balansen, mellan dem är ett politiskt ställningstagande. Traditionellt har konservativa politiker i större utsträckning förespråkat aktiv fördelningspolitik medan socialistiska politiker förespråkat passiv fördelningspolitik. Nogsamt bör dock noteras att varken konservativa eller socialistiska demokratier ensidigt förespråkat ett av alternativen, utan istället ett samhälle där den aktiva respektive passiva fördelningspolitiken förespråkats i en större eller mindre omfattning. Betraktelsen 211 Rummets fördelningspolitik utgår från den grundläggande principen att äganderätten inte är suverän, med den skillnaden att en konservativ politik i större omfattning fördelar rummets ekonomiska och sociala utrymme genom en aktiv fördelningspolitik (marknadskrafterna) medan en socialistisk politik i större omfattning fördelar rummets ekonomiska och sociala utrymme genom en passiv fördelningspolitik (över skatter och avgifter). Det är således gradskillnader mellan den passiva och aktiva fördelningspolitiken som skiljer de politiska inriktningarna; den grundläggande principen att äganderättens suveränitet är delbar, återfinns inom alla politiska åskådningar. Fördelningspolitiska inskränkningar eller begränsningar har funnits och finns i alla samhällen. Det är endast utformningen som skiljer sig. Och det är inte alldeles entydigt hur den politiskt traditionella vänster-högerskalan genomför det politiska programmet i praktiken. Harry Schein ( ); Makten (1990) 212 Det finns ingen renodlad kapitalism. Varje civiliserat land sätter gränser för de fria marknadskrafterna när dessa hotar väsentliga allmänintressen. Alla dessa länder är blandekonomier. Det är endast blandningen som varierar. Inte ens Ronald Reagan eller Margaret Thatcher, de ideologiska portalfigurerna för vår tids högervridning, har vågat tassa på välfärdsstatens sociala skyddsnät, uttryckt i procent av BNP. Skillnaderna mellan höger- och vänsterstyrda länder är inte entydiga. Arbetslösheten i det vänsterstyrda Spanien är mångdubbelt större än i det högerstyrda USA. Inkomstklyftorna i det högerstyrda Danmark är lägre än i det vänsterstyrda Frankrike. De stora skillnaderna ligger i förändringens rörelseriktning. De påverkar verkligheten ytterst långsamt. Men de präglar det politiska och moraliska klimatet. Det är viktigt nog. Den för mig, i varje fall i ett kortare perspektiv, avgörande skillnaden mellan en demokratisk vänster och högern har ingenting med skattepaket eller energipolitiken eller Europas gemensamma marknad utan med den offentliga sektorns storlek att göra. Det medges att ståndpunkten grundar sig på helt subjektiva värderingar av vad slags konsumtion som är den mest angelägna. Jag anser att den privata konsumtionen är för stor i förhållande till alla sådana eftersatta behov som enligt min uppfattning bara kan tillfredsställas genom offentlig 211 Den fördelningspolitiska utmaningen 212 Kapitel 8 Socialdemokratin by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 99

100 finansiering. Dit hör miljön, trafiken, sjukvården, rättsväsendet, åldringsvården, utbildningsväsendet, regionalpolitiken och kulturen men inte bostäderna eller jordbruket. Fristående tillägg 213 Det är lika stort fel på den aktiva fördelningspolitiken som på den passiva fördelningspolitiken. Vi har tidigare konstaterat att det goda samhället uppstår i pendelrörelsen mellan egenintresset och allmänintresset vilket återspeglas i den aktiva (egenintresset) och den passiva (allmänintresset) fördelningspolitiken. Det handlar således inte om vare sig det ena eller det andra, utan att finna en balans mellan egenintresset och allmänintresset. Och i en tid av globalisering riskerar den passiva fördelningspolitiken, och därmed den stora och breda allmänheten, att framstå som den stora förloraren. Vår diskussion handlar om att återupprätta den passiva fördelningspolitikens möjligheter att hävda sig mot den aktiva fördelningspolitiken. Eller annorlunda uttryckt: att återupprätta allmänintressets förmåga att balansera egenintresset. Men, det är samtidigt viktigt att framhålla den passiva fördelningspolitikens långsiktiga tillväxt (och växande inflytande) men då som en konsekvens av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen kommer successivt att reducera den aktiva fördelningspolitikens förmåga att utjämna rummets obalanser, varför vi drar slutsatsen, men inte utifrån ett politiskt resonemang, att den passiva fördelningspolitiken kommer, förr eller senare, att behöva reformeras och få ett allt större inflytande på bekostnad av den aktiva fördelningspolitiken. Betraktelsen 214 Den passiva fördelningspolitiken kan, på ett tydligare sätt, fördela det geografiska rummets samlade ekonomiska och sociala välstånd inom det geografiska rummet, något som blir en allt viktigare balansfaktor, i den globaliseringsprocess den marknadsekonomiska mognadsprocessen framkallar. Den passiva fördelningspolitikens avgörande frågeställning, är inte om den kommer att tyna bort, utan på vilket sätt, och utifrån vilken bas, den ska utgå och förstärkas. Samtidigt och parallellt med att samhället på medellång sikt bör överväga en gradvis övergång till post ultimus genom att införa pensionstid. Tjänsteeffekten 215 Vår utgångspunkt är att den genomsnittliga veckoarbetstiden med nödvändighet kommer att behöva sänkas i syfte att upprätthålla samhällets sysselsättningsgrad. När den genomsnittliga arbetsveckan sänks uppstår den skevhet mellan olika samhällssektorer vilken leder till att tjänsten, relativt sett, blir allt dyrare i relation till varan. Denna tjänsteeffekt får långsiktigt allt större konsekvenser för samhällets primärsektorer. Genom att införa ett nytt begrepp; pensionstid, som finansieras genom att samhällets genomsnittliga veckoarbetstid nedjusteras något långsammare än vad som krävs för att möta kravet på full sysselsättning, kan tjänsteeffektens negativa konsekvenser reduceras, när tid (arbetstid) byts mot tid (pensionstid). 213 Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster 214 Den fördelningspolitiska utmaningen 215 Samhällets agerade på medellång sikt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 100

101 Nationella och regionala språks upplösning (maj-10) På längre sikt är det inte rimligt att behålla dagens alla språk och dialekter med de kostnader det medför i utbildning, översättningar, bristande effektivitet etc. Det långsiktiga marknadsekonomiska systemets strävan att fortlöpande sänka enhetskostnaden kommer att utveckla ett allt enhetligare språk över allt större regioner. Frågan är naturligtvis kontroversiell. Starka kulturella och emotionella motkrafter kan alldeles säkert komma att sättas i rörelse. Därför kan det finnas anledning att vidga diskussionen till att gälla några andra, parallella förändringsprocesser som har skett (och som fortfarande sker), och som de flesta av oss finner naturliga idag, men som även de stött på motstånd 216. Mått- och viktenheter Det finns många historiska redovisningar och exempel på hur bristen på enhetliga måttoch viktenheter medfört problem. Lars Magnusson; Sveriges ekonomiska historia 217 För handel och köpenskap var det särskilt väsentligt att det fanns någorlunda enhetliga regler när det gällde mått och vikt. Fortfarande under 1600-talet rådde mycket stor förbistring på detta plan. Olika mått- och viktenheter gällde i olika regioner. Mått som hade samma namn kunde också innebära olika saker i olika delar av landet. Det vanligaste rymdmåttet, tunnan, skilde sig t.ex. åt från plats till plats. Så innehöll t.ex. Västgötatunnan 26 procent mer än Stockholmstunnan. På samma sätt varierade lispundet i olika delar av landet och en främling kunde aldrig vara säker på om man avsåg ett rågat eller struket mått. Knut Birkeland; mått, mål vikt 218 Karakteristisk var emellertid det virrvarr av lokala och yrkespräglade enheter som fanns och den ständiga spänningen mellan lagstiftning och praktik. Klagomål och tvister var vanliga och lagstiftningen stramades ständigt åt allt mera och stadgade straff för dem som inte höll sig till riktig aln och rätt skålpund. Ändå använde klädeshandlaren en annan aln än silkeshandlaren och vinhandlaren ett annat rymdmått än ölhandlaren osv. En av förklaringarna till detta egendomliga förhållande är att man i gamla tider uppfattade varans pris som den fasta utgångspunkten. För att kompensera ökade omkostnader ändrade man den måttstock som bestämde varans kvantitet. Det är en följd av den industriella utvecklingen att synsättet gradvis blev det rakt motsatta, nämligen att måttet var den fasta utgångspunkten och prissättningen därmed blev en variabel faktor. Som ett exempel kan man betrakta det svenska järnviktssystemet. Det hade kommit i bruk redan i början av 1200-talet, utvecklades under århundradenas lopp och avvecklades först genom en lag år Det bestod bland annat i följande omräkningsfaktorer: stapelstadsvikt = 4/5 av viktualievikt uppstadsvikt = 421/400 av stapelstadsvikt bergsvikt (stångjärn) = 442/400 av stapelstadsvikt 216 Se Bilaga 4, Engelskan - den nya svenskan? 217 Del I; Kapitel 4 Stat och institutioner; Enhetsarbete och kapitalism 218 Översikt över nordiska enheter före övergången till metersystemet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 101

102 Man får då först intrycket av att järn inte betraktas som en lika värdefull vara som viktualier. Därnäst ser man att uppstadsvikt och bergsvikt representerade en mervikt i förhållande till stapelstadsvikt på respektive 21 och 42 pund per 400 stapelstadspund. Av denna mervikt var respektive 20 och 40 pund en övervikt som skulle kompensera för frakt, svinn och andra omkostnader, medan resten, alltså 1 respektive 2 pund, skulle kompensera för slitage på de stapelstadspundvikter som användes vid avvägningen. Nu däremot är denna slitagemån inräknat i ett väldefinierat toleransbegrepp och man betraktar 1 kg som 1 kg och kalkylerar helt enkelt in frakt, svinn och andra omkostnader i priset. Parallellt med denna omvärdering av synsättet har det skett en avgörande förenkling av enhetssystemet från de räknemässigt sett komplicerade binära (1/2, ¼, 1/8,..) och duodecimala (1/12, 1/144..) aln, fot, pundsystemen till dagens decimalindelade SIenheter. Så sent som på 1970-talet använde den äldre generationens svenska snickare och grovarbetare mått som tum och fot i yrket. Pensionerad yrkessnickare berättar (2001) Jag har för mig att en engelsk tum var 25,4 mm, en svensk tum 25,1 och en dansk tum 24,6. Men jag är inte säker. Vi räknade alltid med 25 mm och att foten var 12 tum. Men virkets längd räknade vi alltid i meter. Spik samt brädernas bredd och tjocklek var alltid i tum. När ungdomarna, de nyanställda, kom till snickarverkstan förstod de inte vad vi talade om. De använde sig bara av millimeter. Det var vi gamla som envisades med tum. Det fanns något som hette fast och löst mått på virke också, men jag vet inte riktigt hur det hängde ihop. Den ekonomiska infrastrukturen Under 1600 talet skedde merparten av landtransporterna i norra Europa på vintern när sjöar och vattendrag frös och det blev lättare transportera både människor och gods. Vägnätet var av usel kvalitet, vilket det finns många samtida vittnesskildringar som beskriver. Oftast var det som beskrivs som vägar i bästa fall ridvägar eller upptrampade gångstigar. Inte sällan blev vägarna upptrampande av hästar och människor som i kombination med regn kunde förvandlas till lera och vattensjuk mark. Förbättringar av transportnätet utvecklades långsamt, inte sällan under stora protester från markägare, under talet. James Gleick; Isaac Newton 219 Vikter och mått var en enda röra. Resenärer och post tog sig fram utan adresser, unika namn eller sifferkombinationer som fungerade som koordinater för platser. När Newton skickade ett brev till sekreteraren för Royal Society, ställde han det Till mr Henry Oldenburge i hans hus någonstans i mitten av gamla Palmail vid St. Jamses Fields i Westminster. I mitten och slutet av 1800 talet började järnvägen byggas ut. Ångmaskinen som hade varit i bruk sedan 1700 talets inledning sätts nu på en vagn med hjul och blir till ett lokomotiv. Processen fortlöper in i vår egen tid. Idag bygger vi ut Botniabanan och förbättrar pendeltågstrafiken genom centrala Stockholm med den nya Citybanan. Det 219 Kapitel 6 Den besynnerligaste om inte mest betydande upptäckt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 102

103 diskuteras höghastighetståg mellan större städer. Antalet kilometer motorväg byggs ut från år till år. Flyget rationaliseras och nya destinationer tillkommer. Normaltid Ett enhetligt nationellt normaltidsbegrepp var inte någon självklarhet och kunde införas först efter långa och hårda förhandlingar som sträckte sig över mer än ett decennium. Wikipedia 220 Den svenska normaltiden infördes den 1 januari 1879 då alla orter i landet fick samma tid. Innan dess hade varje ort sin egen tid, klockan var tolv på dagen då solen stod som högst (soltid). Skillnaden mellan Strömstad och Haparanda var 45 minuter. Skillnaden mellan Stockholm och Göteborg var 24 minuter. Förr i tiden spelade det inte en betydande roll, folk levde relativt isolerade i sina byar och reste oftast inte långt. Problemen kom med järnvägens framfart, det blev krångligt att skriva tidtabeller, och lokförarna hade problem med att hålla reda på tiden mot sin klocka. Så kom debatten igång om en gemensam tid för landet. Men vilken tid man skulle följa var inte givet. Stockholm och Göteborg var de starkaste kandidaterna. Statens Järnvägar införde då en egen tid, så kallad järnvägstid. Stationsklockorna hade två minutvisare, den ena visade järnvägstiden och den andra visade den lokala tiden. Järnvägstiden följde tiden i Göteborg (för att passagerare som följde lokal tid skulle komma för tidigt, inte för sent till tåget), och det var något som inte kunde accepteras i huvudstaden. Debatten rasade i riksdagens båda kamrar, utredningarna avlöste varandra, ingen ville ge med sig. Under 15 år debatterades saken, innan man kom fram till en kompromiss. Svensk normaltid skulle följa meridianen ungefär mitt emellan Stockholm och Göteborg, en timmes tidsskillnad från Greenwich. Denna meridian går ungefär vid läget för Örebro. Sverige var först i världen med att införa en gemensam tid. Syftet var detsamma då som nu Det är ingen skillnad mellan 1600 talets strävan att bygga ut och förbättra ridvägarna och gångstigarna eller 2000 talets strävan att samordna alltmer av det europeiska vägnätet. Eller införandet av en gemensam svensk normaltid under senare delen av 1800-talet. Syftet var detsamma, då som nu. Det finns mängder med andra exempel från vår vardag, allt från sängar till bildäck och kylskåp, som konstrueras och produceras utifrån standardiserade modeller. Prefabricerade IT-system till kompletta prefabricerade badrum, eller hela fabriker (factory in a box) vilka ersätter äldre mer hantverksmässiga konstruktioner. Det talas alltmer om robotisering, cockpit strategy, portföljstrategier och kampanjbarhet, bara för att nämna några begrepp. Allt i syfte att förenkla processer med den långsiktiga målsättningen att sänka enhetskostnaden. Det är ingen skillnad mellan 1600 talets strävan att fastställa en enhetlig definition för storheten tunna, 2000 talets strävan att införa en gemensam europeisk valuta och ett alltmer enhetligt internationellt språk. Det enda som skiljer är fyra hundra år. Leda och styra Enbart inom Europa lär det finnas över 200 språk förutom alla de språk som talas av medborgare vars familjer kommer från utomeuropeiska regioner. Det finns därför all anledning, i likhet med mått, vikt, ekonomisk infrastruktur och tid, att understödja och 220 Sökord: Normaltid by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 103

104 påskynda en utveckling mot ett alltmer gemensamt språk, vilket även blir ett sätt för människor att förstå varandra och därmed lättare överbrygga kulturella skillnader. Men om vi, trots allt, och mot all förmodan, skulle lyckas med uppsåtet att försvara och bevara svenska språket så kommer det enbart att reducera Sveriges förmåga att utveckla potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad vilket kommer att leda till en sämre ekonomisk och social utveckling än den vi annars skulle ha uppnått. Det etablerade samhället bör därför koncentrera resurserna på att leda och styra den marknadsekonomiska mognadsprocessen istället för att försöka hejda den by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 104

105 Varumärken och symbolproduktion 221 (maj-10) I några av de tidigare sammanställningarna, bl.a. i Samtal i Hagaparken berörs frågan om de utmaningar egenintresset förväntas möta allteftersom rummets energikvot stiger och potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad sjunker. Samtal i Hagaparken 222 Förr eller senare blir det privata riskkapitalet en bristvara. När det marknadsekonomiska systemets mognadsgrad ökar, stiger investeringsbehovet, samtidigt som den outnyttjade potentialen i framtidens enhetskostnad sjunker. Vid någon tidpunkt i den marknadsekonomiska utvecklingen kommer samhällets kollektiva sparande, som redan idag stödjer egenintresset genom ett passivt ägande, att få en allt större betydelse för kapitalbildningen. En avgörande fråga, i likhet med löntagarfonddebatten på 1980 talet, är huruvida det institutionella kapitalet ska använda äganderätten till att styra och leda verksamhet. En debatt som alldeles säkert kommer att aktualiseras igen. Det finns inget egenvärde i att kapitalet koncentreras hos allt färre kapitalägare om det inte samtidigt bidrar till en bredare ekonomisk och social välfärd. Kapitalets enda legitimitet, alldeles oavsett huruvida den representeras av allmänintresset eller egenintresset, är att tillgodose människors ekonomiska och sociala standard. När rummets energikvot stiger och potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad sjunker söker egenintresset nya utvecklingsvägar. Varumärkenas växande betydelse under 1900 talet blir en konsekvens av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Varumärkeskonsultbyråer breder ut sig, sortimentet av varumärkeslitteratur likaså, samtidigt som varumärkesstrategier blir en alltmer etablerad nisch inom den ekonomiska forskningen på universitet och högskolor. Frans Melin; Varumärkesstrategi 223 Det vi skulle kunna kalla för det moderna varumärket uppträdde först under 1800-talets senare hälft och anses härstamma från USA och Storbritannien. I dessa länder hade den industriella revolutionens landvinningar resulterat i massproduktion, massdistribution och masskommunikation i form av reklam. Denna utveckling medförde att konsumenterna erbjöds ett ständigt ökande utbud av nya varor, vilket gjorde att de gängse systemen för varuhandel utsattes för ett hårt förändringstryck. Även om moderna varumärken i högt industrialiserade länder uppträdde redan under 1800 talets senare hälft, har varumärkets betydelse ökat efter andra världskriget och under senare delen av 1900 talet. Frans Melin; Varumärkesstrategi 224 Under senare år har värdet av starka varumärken uppmärksammats i vida kretsar. Den intressanta frågan om var i detta värde består har under 1990-talet varit föremål för en livlig diskussion som successivt lockat allt fler deltagare. Tidigare har ordet varumärke i princip endast använts av jurister och marknadsförare, men idag (1999 förf. anm.) ingår det som en naturlig del av vokabulären hos revisorer, finansanalytiker, ekonomijournalister och företagsledare i såväl stora som små företag. En starkt 221 Traditionella varor och tjänster som förpackats om och laddats med upplevda värden genom symboler, varumärken, design etc. 222 Egenintresse vs allmänintresse 223 Kapitel Det moderna varumärkets utveckling 224 Kapitel 1.1 Varumärket idag by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 105

106 bidragande orsak till det ökade intresset för varumärken har varit den fantastiska genomslagskraften för det konceptuella begreppet brand equity. Detta begrepp, som kan översättas med varumärkeskapital, har blivit mycket omhuldat av både teoretiker och praktiker, sannolikt beroende på att det kan diskuteras ur både märkesinnehavarens och konsumenternas perspektiv. För många företag har diskussionen om varumärkeskapital varit mycket viktigt, då den bidragit till att öka medvetenheten om varumärkets betydelse som värdefull tillgång. Varumärkesstrategiernas huvudsyfte är att höja lönsamheten genom att stärka kundlojaliteten. Mode och design påverkar behoven och höjer därmed varans och tjänstens marknadsvärde. Symbolproduktion syftar till att skapa en större marknad genom att traditionella varor och tjänster förpackats om och laddats med upplevda värden genom symboler, varumärken, design etc. i linje med uttrycket: - Same shit! New wrapping! - Interbrands ranking av 100 globala varumärken, 2007; miljarder SEK Coca-Cola Microsoft IBM General Electric Nokia Toyota Intel McDonalds Disney Mercedes-Benz 159 Traditionella blåjeans är ett exempel på en marknad där konsumentpriset kan skilja tusentals procent, mellan den billigaste och den dyraste varan, trots att varans grundmaterial och funktion i det närmaste är identisk. Det går även att uttrycka det på ett annat sätt: att alltfler producenter väljer att bromsa rummets marknadsekonomiska mognadsprocess eller i vart fall dra ut på mognadsprocessen med stöd av varumärken och marknadskampanjer. De samhällssektorer som bidrar till att sänka rummets enhetskostnad finansierar de samhällssektorer som bromsar rummets marknadsekonomiska mognadsprocess med stöd av starka varumärken. Bildligt uttryckt genererar de allt billigare lågprisjeansen det fördelningspolitiska utrymme som finansierar varumärkeskonsulternas höga arvoden och möjliggör varumärkesjeansens högre konsumentpris. Denna broms kan fungera under en begränsad tid, under förutsättning att den inte får en alltför stor utbredning eftersom den, i en förlängning, riskerar att slå knut på sig själv. Ekonomiska energiteorin 226 Allteftersom energikvoten ökar och muskelkraftens relativa värde minskar överförs allt större andel av samhällets samlade värde till kapitalägaren samtidigt som en allt mindre del (relativt sett) kommer löntagaren (automatiskt) tillgodo. Detta är en nödvändig konsekvens av marknadsekonomins övergång från muskelkraft till övriga energikällor, när det ständiga kravet på en sänkt enhetskostnad leder till stordrift och 225 DN Kapitalets koncentration by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 106

107 därmed till en växande maktkoncentration. Allt större produktionsenheter producerar allt fler varor och tjänster till en allt lägre enhetskostnad. Vi har även visat att den ständigt stigande energikvoten missgynnar samhällets entreprenörer vilket ytterligare förstärker redan etablerade maktcentra. Det finns en risk att den allt större maktkoncentrationen leder till en reducerad konkurrens och en övergång till olika skyddsmekanismer som symbolproduktion, vars huvudsyfte är att öka vinsten genom ett högre marknadspris istället för en sänkt enhetskostnad. Visserligen kan man förledas att tro att en kompetent ledare kan åstadkomma både ett högre marknadspris och en sänkt enhetskostnad, men historien visar med all tydlighet att det nästan aldrig inträffar. När marknadspriset manipuleras upp genom varumärken och marknadsföring avstannar i bästa fall enhetskostnaden varför det marknadsekonomiska systemet riskerar att slå knut på den egna mognadsprocessen. Under 1920-talet pågick en ständig koncentration av produktionsmedlen och äganderätten i USA och allt fler marknader dominerades av ett fåtal aktörer. Bilindustrin dominerades av tre företag - General Motors, Ford och Chrysler. Jordbruksmaskiner av International Harvester. Järn- och stålproduktionen av U.S. Steel osv Ett samhälle vars varu- och tjänstesektorer inte strävar efter att sänka enhetskostnaden kommer långsiktigt att begå harakiri, eftersom de lånefinansierade kapitalinvesteringarna är en tidigareläggning av framtidens sänkta enhetskostnad. Vi återkommer till grundförutsättningen för ekonomisk utveckling; att ett rums (kommuns, nations etc) enhetskostnad ständigt måste sänkas för att rummet ska kunna upprätthålla en ekonomisk tillväxt. Ett moget marknadsekonomisk samhälle med en växande maktkoncentration som strävar mot att maximera marknadspriset istället för att sänka enhetskostnaden, befinner sig på en farlig väg, som förr eller senare slår tillbaka mot den ekonomiska utvecklingen. Det växande intresset för varumärken och symbolproduktion blir därmed ett resultat, en naturlig konsekvens, av den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande. När energikvoten stiger och potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad reduceras uppkommer (förr eller senare) en situation då kostnadsreduceringarnas marginalförhöjande effekt blir så försumbar att marknadskrafterna istället koncentreras på att höja varans eller tjänstens marknadspris genom att påverka konsumentens relativa uppfattning om varan eller tjänsten värde. Varumärken och symbolproduktion är den marknadsekonomiska mognadsprocessens bakåtsträvare varför de i praktiken är att betrakta som fördelningspolitiska instrument vilka skapar förutsättningar för hela yrkeskårer av varumärkesspecialister och marknadsförare, vilka i sin tur konsumerar massmedia och ger underlag för t ex sponsring av idrottsmän etc. Varumärken och symbolproduktion är därför att betrakta som en, om än inte oväsentlig, del av rummets aktiva fördelningspolitik. Vi har fått ett samhälle där en allt större del av medborgarnas sammanlagda konsumtion (efterfrågan) har övergått till livsstil och upplevelser. Konsumtionen har för många människor blivit ett sätt att leva snarare än ett sätt att tillgodose primära behov. På tio år har den privata konsumtionen i Sverige ökat med fyrtio procent. Idag är en allt större andel av industriländernas bruttonationalprodukt konsumtion. Sverige shoppar för livet; DN by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 107

108 Veronica, 26 och maken Tommy, 31, kan inte minnas att de tillbringade sina barndomshelger med familjen på olika köpcentrum. Dels var utbudet som en gäspning i världsrymden jämfört med i dag, (ni vet, ett jättestort Domus mitt på torget) dels så var det ja, faktiskt: en helt annan sak. Då handlade man när och vad man behövde. I dag gör man en utflykt med familjen, som att åka till köpcentret i stället för till museet. Det blir ett slags förströelse och sen får man se vad och hur mycket man handlar konstaterar Veronica. Hon gillar att shoppa. Hon kan flera av de stora köpcentren runt om Stockholm på sina fem fingrar. Hon erkänner att hon kan bli besviken om hon inte hittar något att köpa och att hon egentligen inte behöver någonting av det som hon ändå köper. Ska jag vara krass så skulle jag nog inte behöva köpa några nya kläder på så där en tre år. Jag inser att det låter hemskt, men jag kan komma på mig själv med att tänka att jag inte riktigt vet vad vi annars skulle göra på helgerna, särskilt inte under hösten och vintern. Det är brist på fantasi antar jag fortsätter hon. Sonen Elliot, drygt 2 år, piper förtjust runt mellan stolar och bord, kryssar mellan människor och skyltfönster, pekar på färgglada akvariefiskar och klättar på det som går att klättra på. Förr läste man nog mer med sina barn. Kanske var man ute mer i naturen, spelade mer spel, som Fia och så, när man var inne. Vi gick rätt ofta på bibblan också minns Veronica och följer uppmärksamt sonens framfart i ögonvrån. Shopping är en upplevelse, ett självförverkligande, en strävan efter att hitta en godkänd plats i en komplicerad och kravfull västvärld. En ekonom kan med rätta hävda att det växande intresset för varumärken skapar nya arbetstillfällen vilket därmed bidrar positivt till rummets sysselsättning eftersom det leder till en omfördelning av samhällets samlade resurser (aktiv fördelningspolitik). Men i en förlängning är det ett självbedrägeri eftersom den marknadsekonomiska mognadsprocessen riskerar att bromsas. Livsstils- och upplevelsekonsumtion förutsätter att det finns ett samhällsekonomiskt utrymme skapat genom en sänkt enhetskostnad. I ett samhälle där allt fler människor har det mesta kan en allt större del av människans behov omfördelas till livsstil och upplevelser. Men det är en känslig marknad som snabbt kan falla samman om samhällets ekonomiska utrymme minskar. Betraktelsen 228 Utifrån dagens nationalekonomiska resonemang är individens växande behov en nödvändig förutsättning för ekonomisk och social tillväxt. Men det finns även ett annat scenario, att människan, när hon förstår den situation i vilken hon befinner sig, kan börja omvärdera sin livssituation och ge den ett annat värdeperspektiv. I själva verket kommer den marknadsekonomiska mognadsprocessen och därmed utvecklingen fram mot marknadsekonomins utopia att påskyndas i de rum där individen är beredd att avstå eller rent av att ta avstånd från ett växande behov av varor och tjänster. Det är således lika felaktigt att påstå att jordens resurser håller på att ta slut som att påstå att individens behov med nödvändighet måste växa för att den marknadsekonomiska utvecklingen ska kunna fortskrida. Eller för att uttrycka det ur producentens perspektiv: 228 Kvinnans situation by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 108

109 Varumärket viktigare än varans kvalitet (2003) 229 I rosa pikétröja och blå keps knuffar han en liten vit boll över 18 hål. Du tror att Tiger Woods bara spelar golf men han bygger också något i din hjärna. För detta har han bra betalt. Närmare en miljard kronor på fem år. Uppdragsgivaren är Nike. Ett företag som en gång kallades skotillverkare. I dag tillverkar de inga skor. Det är knappast heller ett företag i traditionell bemärkelse. För Nike låter Tiger Woods bygga varumärket i folks huvuden. Och varumärket i dag har allt mindre att göra med produkten. Nike har ingen egen tillverkning kvar. Allt är utlagt på asiatiska underleverantörer. I stället har företaget koncentrerat sig på varumärket. Enligt den senaste årsredovisningen spenderade Nike nästan 10 miljarder kronor förra året på "skapande av efterfrågan". I USA har trenden varit mycket tydlig i flera år. Att tillverka produkter är tråkigt, ointressant och oviktigt. "Maskiner slits ut. Bilar rostar. Folk dör. Men varumärken lever vidare", har Hector Liang, före detta styrelseordförande i United Biscuits, sagt till tidningen Irish Times. Konsekvensen är att företag som Nike, Adidas och Levis i princip har gjort sig av med alla materiella tillgångar; fabriker, tillverkningsmaskiner och arbetare. I stället lägger man ned alltmer pengar på att bygga och fylla det virtuella varumärket. - Vi är på väg in i skenvärld där varumärket laddas och man ska skapa varumärkeskapital. Medan produkten, den tillverkas någonstans lite var som helst. Det är inte den som folk köper egentligen. De köper någon form av identitet, upplevelse eller inbillning, säger Evert Gummesson, professor i marknadsföring och företagsekonomi vid Stockholms universitet. Varumärkestrenden har vuxit sig allt starkare de senaste tio åren. I Sverige var Ericsson ett av de första bolagen som fokuserade hårt på den nya strategin som ofta förespråkas av McKinsey-konsulter. 229 DN by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 109

110 Kunskapssamhället (april-10) Efterkrigstidens lösning på marknadsekonomins ständiga produktivitetsjakt har varit att satsa på bredare och alltmer avancerade utbildningsprogram. Genom att öppna upp den högre utbildningen för allt fler medborgare ska samhällets konkurrenskraft garanteras när allt fler traditionella jobb överflyttades till världens låglöneländer. Men det finns kritiska röster. Fler högutbildade ökar inte tillväxten; (2003) 230 Den brittiska utbildningsforskaren Alison Wolf dömer ut svenska regeringens hårdsatsning på högre utbildning. Ofantliga summor för att skicka hälften av alla ungdomar genom högskolor och universitet ökar inte automatiskt den ekonomiska tillväxten i samhället så som man tror, skriver hon på DN Debatt. Tanklöst, anser brittisk forskare om svenska regeringens hårdsatsning på högskolan: Svenska regeringen gör samma misstag som alla andra regeringar när man tror att högre utbildning är den avgörande grunden för tillväxt. Ofantliga summor satsas på att skicka hälften av alla ungdomar genom universitet och högskolor. Men det finns inga bevis för att fler högutbildade automatiskt ger mer ekonomisk tillväxt i samhället, skriver professorn och utbildningsforskaren Alison Wolf vid University of London. Hennes överraskande slutsatser ska presenteras inför ett Saco-seminarium i Stockholm i dag. Alla samhällen har sina etablerade sanningar, uppfattningar som framstår som så självklara att den som ifrågasätter dem döms ut som galen eller extrem. I våra samhällen har värdet av ständigt mer utbildning blivit en sådan "sanning". Regeringar överallt tror att utbildning är grunden för tillväxt. Det är anledningen till att både den brittiska och den svenska regeringen föresatt sig att lägga ofantliga summor på att skicka hälften av alla ungdomar genom en högre utbildning. Regeringar, och medborgare, tar också för givet att en ökad utbildning innebär mer lika möjligheter och ökad jämlikhet. Men båda dessa uppfattningar är ytterst tveksamma. Vi har tvärtom närmat oss en punkt där ännu mer utbildning snarare riskerar att skapa nya hinder för människor. Låt mig börja med föreställningen att utbildning ger tillväxt. Politiker i hela världen tror det. I Storbritannien argumenterar exempelvis politiker från höger att mer högre utbildning krävs "för att möta ökande konkurrens på världsmarknaden", medan de från vänster hävdar att det behövs för att "klara utmaningen att skapa en avancerad, högteknologisk, höglöneekonomi". Australiens regeringar använde exakt samma argument när de godkände en gigantisk utbyggnad av universiteten på 1980-talet. Detsamma gjorde den franska regeringen när den bestämde sig för att tävla med den då dominerande japanska ekonomin genom att, liksom Japan, få 80 procent av alla ungdomar att klara något som motsvarar studentexamen. Politiker och opinionsbildare har uppmuntrats att tro, inte minst av OECD, att det inte bara finns en direkt koppling mellan utbildningssatsningar och tillväxt, utan dessutom att detta samband kan räknas ut exakt. Den vanligaste basen för sådana uträkningar är skillnaden i genomsnittslön mellan personer med högskoleexamen och personer utan fullständiga gymnasiebetyg. Om man tror att skillnaden i inkomst är en direkt följd av kunskaper och färdigheter inhämtade i det högre utbildningsväsendet kan man konstatera att om alla fick lika mycket utbildning skulle alla tjäna lika mycket pengar. På så sätt skulle hela landet bli 230 DN by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 110

111 rikare. Eller, som en brittisk minister nyligen hävdade utifrån hennes rådgivares uträkningar: "En ökning av antalet arbetare med behörighet till högre utbildning med 1 procent skulle öka BNP med 0,5 procent." Hur skulle ett så enkelt recept på ekonomisk framgång kunna misslyckas? Men i verkligheten finns det inga bevis för att det fungerar på det sättet. Det är förstås sant att rika, utvecklade länder har högre utbildade och mer kunniga medborgare än fattiga utvecklingsländer. Och att högt utvecklade ekonomier inte skulle klara sig utan ett stort antal högt kompetenta yrkesarbetare eller en generellt läs- och skrivkunnig befolkning. Men jämförelser mellan de utvecklade länderna ger inte några enkla linjära samband mellan utbildningsnivå och tillväxt. Alla utvecklade länder har en hög utbildning, men det finns ingen direkt koppling mellan deras relativa välstånd och andelen utexaminerade från högre utbildning. I själva verket har Schweiz, som är världens rikaste land, i decennier haft den lägsta andelen högskoleutbildade av alla rika OECDländer. Samma sak gäller för undersökningar av studenters kunskaper. Korrelationen mellan hur ett land gör ifrån sig i internationella studier av skolbarns kunskaper, som "TIMSS och PISA", och landets BNP per capita, är statistiskt omätbar. Det är till och med så att om vi tittar tillbaka på sådana studier från början av 1980-talet fick barn från de länder som sedan vuxit snabbast, inte högre poäng än barn från länder som sedan stagnerat. Men hur är det med de utbildades högre löner? Borde inte de rättfärdiga den stora entusiasmen för ökad utbildning genom att de visar att kunnigare människor tjänar mer och därmed berikar sina länder? Det stämmer bara delvis. De med högre utbildning i ett samhälle tenderar i genomsnitt att vara naturligt mer begåvade och jobbar hårdare. Inte alla förstås, men i tillräckligt hög grad för att det ska finnas ett starkt samband. En del av dessa högre löner motsvarar förmodligen människors underliggande kapacitet. De som hävdar idén om "utbildning-för-tillväxt" brukar se inkomstskillnader som beroende av de större färdigheter som ges i den högre utbildningen. Vi som är skeptiska till idén tar i stället dessa löneskillnader som ett resultat av att arbetsgivare ser utbildning som ett tecken på generell intelligens och använder utbildning som ett sätt att sortera arbetssökande. Det är också mycket svårt att hitta bevis för att ekonomin "behöver" fler högutbildade. Undersökning efter undersökning visar att många högskoleutbildade - generellt minst en tredjedel - utför jobb som tidigare utfördes på ett tillfredsställande sätt av icke högskoleutbildade, jobb som under tiden inte egentligen ändrat innehåll. Därför är det riskabelt att använda lönerna för människor som avslutade sin utbildning för mer än tjugo år sedan, före senare tiders utbildningsexplosion, för att förutspå de ekonomiska fördelarna av ännu mer utbildning i dag. Det finns en parallell i tänkandet kring investeringar. Inget utvecklat land kan klara sig utan större investeringar. På och 1970-talen ägnade sig västerländska regeringar, inspirerade av Sovjet, åt åtskilliga planer och scheman som skulle öka näringslivets utgifter för investeringar. I dag är det historiskt uppenbart, både från de före detta kommunistländerna och från de tusentals feltänkta investeringarna i utvecklingsländerna, att alla investeringar inte är produktiva. Man kan överinvestera och investera i fel saker. Utbildningspolitiken kan gå i samma fälla. Det finns dessutom en annan, än mer oroande del i utbildningsberättelsen. Långt ifrån att öka möjligheterna för alla, kan en överdriven expansion av den högre utbildningen minska möjligheter för vissa. Detta kan framstå som ett bisarrt påstående. Historiskt har barn till fattiga haft litet eller inget hopp om en fullständig grundutbildning, än by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 111

112 mindre om högre utbildning. Om vi utökar gymnasiet så att alla går i skolan till 17 eller 18 års ålder och expanderar högskolor och universitet så att 40 eller 50 procent av befolkningen kan få en högre utbildning, måste vi väl ha tagit ett stort steg mot lika möjligheter och lika utfall? Tyvärr inte. Den viktigaste anledningen är den effekt som massutbildning på de högre nivåerna har på arbetsmarknaden. Förr, när endast få hade examen från högre utbildning, kunde arbetsgivare tro att de examinerade visserligen var kloka och kunniga, men att det också fanns åtskilliga av kloka och kunniga människor som inte gått på universitet eller högskola. Massor av människor klarade sig bra utan högre utbildning. Många startade på golvet och steg i graderna inom företagen. När stora skaror börjar gå på högskolor eller universitet kommer arbetsgivare att börja använda examen som ett redskap att sortera människor. De kommer att anta, mer eller mindre öppet, att även om det kanske finns en eller annan med rätt färdigheter bland dem som inte har en högre utbildning, så kommer de att vara för få för att det ska vara mödan värt att hitta dem. Med andra ord, när väl en viss punkt i den utbildningsmässiga spiralen är nådd kommer arbetsgivare att undvika att anställa dem utan högre utbildning. I hela världen har detta hänt och i hela världen är det medelklassen som har reagerat. I absoluta tal går fler barn från fattiga familjer vidare till högre utbildning i dag än för femtio år sedan, när bara fem procent av alla ungdomar gjorde det. Men den största ökningen, i hela världen, är bland medelklasstudenterna. För trettio år sedan gick inte tonåringar från medelklassen vidare till högre utbildning om de inte var akademiskt lagda. I dag är det nästan automatiskt för dem - men inte för deras mindre bemedlade generationskamrater. Det är inte överraskande att vi i land efter land ser hur den sociala rörligheten ligger stilla. Enligt vissa parametrar tycks den till och med minska. Att gå på universitetet har snabbt blivit mindre av en dörröppnare och mer av ett sätt att åtminstone inte få dörren stängd framför ansiktet. Och när fler och fler ungdomar upptäcker detta och flockas vid de högre utbildningsinstitutionerna, skapar samhället nästan oöverstigliga barriärer för dem som av någon anledning inte deltar. Tiden är kommen att stoppa denna tanklösa utbildningsexpansion och åter fundera över vad det är vi vill att våra utbildningssystem ska uppnå. Alison Wolf I en mogen marknadsekonomi i posteriore riskerar alltmer omfattande utbildningsinsatser att övergå till ren konsumtion vars politiska syfte är att upprätthålla samhällets sysselsättningsgrad. Mats Alvesson; Tomhetens triumf 231 (2006) Professionsområdet utgör en guldgruva för studier av grandiositetsprojekt och sociala nollsummespel. Vi kan se hur en uppsjö av olika yrkesgrupper och arbetsområden söker akademisera sig. Det gäller till exempel sjuksköterskor, socialarbetare, syokonsulenter, lärare, militärer, poliser, tandhygienister och bibliotekarier. Vi har följaktligen inrättandet av nya vetenskapliga discipliner: omvårdnadsforskning, socialt arbete, syo-forskning, militärvetenskap, polisforskning, oral hälsa och biblioteksvetenskap. Dessa discipliner ger en viss teoretisk inriktning på utbildningen till dessa yrken. 231 Kapitel 3, Dagens arbetsliv och organisationer ledarskaps och kunskapsdriva?; En plats i solen om professionaliseringsförsök och andra strävanden att få status och inflytande by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 112

113 Inte sällan existerar en stark motsättning mellan det teoretiska och det praktiska inom yrkesgrupperna. Det hävdas ibland att forskningen och akademiseringen är av föga relevans för yrket och att de förra inslagen sker på bekostnad av praktiska kunskaper. Vårdlärare med praktisk yrkeserfarenhetsbas upplever ofta att akademiseringen skett över huvudena på dem. --- Spänningen mellan praktiska färdigheter och akademisk utbildning är dock påtaglig även inom andra yrken. Inom polisen klagas det högljutt ute i leden om att de nya kan ju inte köra bil, skjuta pistol eller tala med folk vad lär de sig numera på polishögskolan. Vidare går man på och klagar över att de nya inte vill jobba ute i verksamheten utan att de vill bli chefer på en gång (Polisbefäl). Många ekonomer menar att vi bör behålla gamla traditionella industrijobb så länge som möjligt men att det i längden blir helt ohållbart. Vi måste, så snabbt som möjligt komma över i kunskapssamhället 232. Om vi inte lyckas med den övergången är det kört eftersom de gamla jobben tveklöst kommer att försvinna eftersom vårt industrisamhälle är helt chanslöst i konkurrensen med Kina och andra utvecklingsländer. Industriländernas produktion bör därför utvecklas mot komplexa produkter som kräver stort systemkunnande och en tjänsteproduktion med ett omfattande kunskapsinnehåll. Framtidens produkter är skräddarsydda, kreativa, kundspecifika och individberoende. Men överföring av enklare arbetsuppgifter till låglöneländer innebär även en export av know-how 233. Den samlade erfarenheten och den praktiska kunskapen som en industri förvärvad under en lång tid blir svår att upprätthålla när det faktiska hantverket sker i ett annat land. Samhället exporterar därför inte enbart arbetstillfällen utan även en grundläggande förståelse som tagit generationer att bygga upp men som kan raseras på några få decennier. Samtal i Hagaparken 234 Traditionella industrijobb kan försvaras med en aggressiv energipolitik, medan motsvarande åtgärder endast har en begränsad effekt inom tjänstesektorn. Samtidigt är basindustrins geografiska placering sannolikt en förutsättning för effektiv forskning och utveckling. Om basindustrin konkurreras ut eller flyttar till låglöneländer är risken stor att även forskning och utveckling, redan inom några decennier, går samma öde till mötes, eftersom det finns en symbios mellan dem. Forskning och utveckling riskerar dessutom att drabbas av den tjänsteeffekt som vi tidigare diskuterade i samband med det geografiska rummets urbanisering. En smygande effekt som uppstår när personalintensiva samhällssektorer utsätts för ett generellt hårdare direkt kostnadstryck därför att endast en mindre del av muskelkraften kan ersättas med andra energiformer. Resultatet blir ett ständigt högre produktivitetstryck på den enskilda medarbetaren som tvingas öka sin produktivitet och/eller sänka sin ekonomiska ersättning. Inom sjukvården kan vi förvänta oss sammanslagningar till allt större sjuk- och vårdenheter i kombination med en utbyggd kundkraft. Inom forskning och utveckling finns endast begränsade möjligheter att effektivisera verksamheten. Det är sannolikt synnerligen oklokt att låta sig invaggas i en övertygelse att västvärlden genom att exportera enklare arbetsuppgifter automatiskt ska finna sin utkomst i mer kvalificerade arbetsuppgifter som ställer högre krav på utbildning och erfarenhet. Vad i 232 Ett samhälle som säljer kvalificerad kunskap & kompetens, domineras av akademiker och producerar helt kundanpassade problemlösningar. 233 Ett system/organisations samlade kompetens och kunskap. 234 Arbetslöshet, sysselsättning, konkurrens och fritid by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 113

114 den västerländska kulturen får oss att tro att kineser och indier skulle vara mindre intellektuellt begåvade än oss själva? Historien visar med all tydlighet att så inte är fallet. Kina har under långa tidsepoker varit ett internationellt föregångsland och landet kan återigen inta en ledande internationell position. Den som haft förmånen att arbeta med kineser och indier förvånas ofta över deras enastående energi och vilja. Det finns en nyfikenhet och entusiasm som kan komma att utsätta västvärldens intellektuella förmåga för hårda prov. Ekonomiska energiteorin 235 Samhällets samlade kunskap kan ha en avgörande inverkan på den ekonomiska utvecklingen. Kunskap i likhet med kapital är viktigt för den ekonomiska tillväxten, men kunskap och kapital har inte något egenvärde. Det finns inget absolut samband mellan samhällets utbildningsnivå, mängden tillgängligt kapital och den ekonomiska tillväxten. Det är först när kunskap och kapital omvandlas till en sänkt enhetskostnad som den ekonomiska tillväxten sker. En passiv kunskap eller ett slumrande kapital gör ingen samhällsnytta. Däremot är det sannolikt, men bara sannolikt, att ett samhälle med en hög allmän kunskapsnivå, med en god tillgång till kapital, har större möjlighet att sänka enhetskostnaden. Vi bör påminna oss att det forna sovjetunionen hade en hög utbildningsnivå med en urusel ekonomi. Mardrömsscenariot är att industrinationerna försitter möjligheten att ta ett starkt grepp om rationaliseringsprocessen. Ju längre tid industriländerna väntar med att påskynda möjligheterna att omvandla rationaliseringsprocessen till en växande industri desto större är risken att samhället förlorar den nödvändiga kunskapsbasen. Det sätt varpå det industrialiserade samhället inte tog tillvara IT-potentialen i slutet av 1990 talet förskräcker. Det finns nu tecken på att utvecklingsländerna håller på att ta över ledarrollen inom rationaliseringsområdet. Vi kan förvänta oss en situation där utvecklingsländerna erbjuder industriländerna varor och tjänster vars syfte är att rationalisera industriländernas industrier. Det innebär att dagens industriländer både skulle exportera arbetstillfällen och betala för tjänsten att rationalisera den kvarvarande verksamheten. En tjänst som förutsätter den högre kunskap som dagens industriländer anser sig kunna leva av i framtiden. En allt snabbare överföring av enklare arbetsuppgifter till låglöneländer kan därför komma att slå tillbaka mot industriländerna i dubbel bemärkelse. Det kan vara på sin plats att påminna om det faktum att det inte finns några omfördelningsmöjligheter i det globala rummet, varför effekterna kan bli påtagliga för industriländernas ekonomiska och sociala välfärd. Fruktad indier på frammarsch; Subramaniam Ramadorais jobb, att vara vd för den indiska IT-konsultkoncernen Tata Consultancy Services, TCS, har i alla fall på ett sätt blivit enklare. Han behöver inte förklara kombinationen Indien och IT-kunnande. Tvärtom, på några få år har Indien blivit ett etablerat och fruktat IT-land. Fruktat för att det är till Indien som alltmer av världens konsult- och serviceuppdrag förläggs, till mycket lägre kostnader än i Västeuropa eller i USA. 235 Samtal om den ekonomiska energiteorin; Kunskap 236 DN by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 114

115 Skiftet i synen på Indien som IT-land kom med arbetet inför millennieskiftet. Vi trodde att övergången till euro skulle bli en ännu större fråga, men det blev det inte. Det var Y2K 237 som blev genombrottet. Så omvärlden ser på Indien som IT-land på ett annat sätt idag än för några år sedan? Ja, definitivt. Överhuvudtaget har intresset för och kunskapen om Indien ökat från andra länder. Idag kommer det kanske tre, fyra utländska delegationer per vecka och besöker TCS i samband med att de reser runt i landet förklarar Subramaniam Ramadorai och konstaterar att flyg och hotell ofta är fullbokade numera samt att folk nu är mer villiga att bo i Indien. TCS har drygt konsulter, varav tre fjärdedelar i Indien. Sveriges största ITkonsult WM-data har jämförelsevis runt anställda, men ungefär lika stora intäkter som TCS har. Av TCS indiska konsulter arbetar två tredjedelar mot uppdragsgivare i andra länder. Det handlar då framförallt om att man för en kund i ett annat land utvecklar till exempel programvara. Ett sådant center, kallat ODC (Offshore Development Center) är bemannat av TCS-personal och ofta uppkopplat med fasta länkar till kunden i Europa eller USA. I vissa ODC finns över 1400 konsulter och ingenjörer. Dagens strategiska inriktning förutsätter en allt snabbare automatiseringsprocess. Den generellt höga utbildningsnivån i kombination med en sedan länge upparbetade produktionskunskap kan lägga grunden till en växande industri vars huvudsyfte är att påskynda automatiseringen och därmed den ekonomiska tillväxten. En snabb och rationell utveckling leder visserligen till att antalet arbetstillfällen minskar i posteriore men de negativa effekterna på samhället kan, med fördelningspolitiska åtgärder, begränsas, allteftersom rummets enhetskostnad sjunker. Kunskap i sig har inget egenvärde och det finns inget absolut samband mellan en höjning av ett samhälles utbildningsnivå och ekonomisk tillväxt. 237 Year 2000; Det datavirus som skulle krascha världens datorer; mörklägga flygterminaler och slå ut sjukhus inför millenniumskiftet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 115

116 Övertidsexpansionen (april-10) Läsaren överlåts att reflektera över nedanstående utdrag, vilka sammanflätas både genom motsatser och bekräftelser, från dagstidningar (2), fackböcker (1) och sammanställningar (4). Allt fler arbetar övertid utan lön. En riktigt sorglig situation (2010) 238 Det är något sorgligt över situationen går utan jobb, samtidigt som de som har jobb sliter som vargar. De obetalda arbetstimmarna har ökat med hela 42 procent. Varför? Förklaringarna är flera. Många arbetsgivare har det tufft, med krav på högre lönsamhet trots vikande marknad. Medarbetare känner sig pressade att gå på max. Ibland är kraven uttalade, ibland outtalade. Av rädsla för sina jobb gäller det att visa lojalitet. Långa timmar och psykisk press gör risken att gå in i väggen högre än på länge. Att arbeta i sitt anletes svett en förbannelse 239 Före reformationen uppgick antalet arbetsfria helgdagar utöver sedvanliga söndagar till över femtio. Medeltidsmänniskan hade med andra ord hundra fridagar årligen, en hel del av dem som betald ledighet. Och det är att märka att flertalet av dessa helgdagar var ljusa högtider som skulle firas med glädje. Man företog högtidliga processioner enbart i Uppsala stift omkring tjugo om året. Man hade helgdagsgästabud. Man klädde upp sig. Man åt och drack och umgicks. Dans och lek förekom inne i kyrkan. Och utanför hölls marknader. Över hundra marknadsdagar inföll just på en helgdag. Anmärkningsvärt är att många helger inföll under böndernas brådaste tid. Men istället för att beklaga produktionsbortfallet hävdade bönderna att helgdagsfirandet var ett villkor för god skörd. Att fira helg var ett Gudi behagligt offer. Den som av lumpen vinningslystnad arbetade på en helgdag kunde vara säker på att bli bötfälld för att ha brutet mot lagen men därtill skulle han komma att drabbas av ett annat syndastraff, nämligen missväxt och kreaturspest. Det tycks som om katolska kyrkan under medeltiden månade om människornas psykiska hälsa. Att arbeta i sitt anletes svett var en förbannelse. Återkommande fridagar skulle på nytt uppväcka hoppfullhet och ett gott humör. Erich Fromm ( ) psykolog, samhällsteoretiker och filosof 240 Den sociala karaktärens uppgift i den samhälleliga processen, är att individen, genom att anpassa sig efter de sociala förhållandena utvecklar sådana drag som kommer honom att vilja handla så som han måste handla. Om karaktären hos den stora massan av människor i ett givet samhälle alltså den sociala karaktären på så sätt anpassas efter de objektiva uppgifter individen i detta samhälle måste utföra, ledes folkets energi in i banor som gör den till en produktiv kraft, oundgänglig för att detta samhälle skall kunna fungera. Låt oss än en gång ta vårt exempel med arbetet. Vårt moderna industriella system kräver att större delen av vår energi inriktas på arbete. Om det bara vore det yttre tvånget som förmådde människor att arbeta, skulle det uppstå mycken friktion mellan vad de måste göra och vad de ville göra, och detta skulle minska deras arbetsduglighet. Men den mänskliga energin har genom karaktärens dynamiska anpassning efter de samhälleliga behoven letts in i sådana 238 Metro Utdrag från referat av Carl-Göran Ekerwald i DN av Göran Malmstedts bok Helgdagsreduktionen (Historiska institutionen, Göteborg) 240 Flykten från friheten (1943); Tillägg by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 116

117 banor att de verkar som en sporre att handla just så som de ekonomiska förhållandena fordrar. Den moderna människan drives därför icke av yttre tvång att arbeta så hårt som hon gör utan av en inre drift till arbete, vars psykologiska innebörd vi har sökt klarlägga. Och i stället för att lyda yttre auktoriteter har hon byggt upp en inre auktoritet samvetet och plikten som övervakar henne effektivare än en yttre makt någonsin skulle vara i stånd till. Den sociala karaktären förvandlar med andra ord de yttre behoven till inre behov och gör därmed den mänskliga energin rustad för uppgifterna i ett givet ekonomiskt och socialt system. Karriärstegen 241 Leda människor kan vara förföriskt rolig; att bli erkänd och accepterad; att människor stannar upp och lyssnar när man har något att säga, kan vara berusande härligt, nästan som ett gift. Alldeles speciellt om man inte ser det som något självklart från tiden när man var barn. Och när man smakat av den förbjudna frukten och känt dess sötma, då vill man inte gärna låta upplevelsen rinna bort mellan fingrarna. När grannar, släkt och vänner uttrycker beundran över att man kommit så långt, har lyckats så bra, då är det tungt att behöva erkänna både för sig själv och för omgivningen att det som var, inte längre är. Således har människan utvecklat metoder för att ta sig upp genom maktens hierarki och hålla sig kvar där, inte bara för de konkreta förmånerna som lön och tjänstebil, utan även för att vidmakthålla den självkänsla det innebär att få lämna över ett visitkort till grannen, eller att berätta om sig själv under släktmiddagen. Man har kommit bort från den lilla, trista, grå vardagsmänniskan och blivit någon att räkna med. Karriär kan vara en hissnade känsla, att leda andra människor, få en klapp på axeln, att mötas med respekt både på arbetet och i privatlivet. För andra kan karriären vara en tillflyktsort med vars hjälp besvärliga frågeställningar som familjerelationer och rent existentiella frågor kan hållas på ett behagligt och behörigt avstånd. Karriären kan vara ett bekvämt, praktiskt och socialt accepterat sätt, att slippa konfrontera den egna personligheten och mer eller mindre medvetet hoppas att det tar slut, att Godot hinner ifatt, inom man kliver av karriärens alltmer stegrande tempo. Tjänstemannen som alltid arbetar övertid och som ständigt har arbete med sig hem är vanligt förekommande. För många människor, särskilt män, blir ett avbrott i karriären ett nästan skräckinjagande scenario då den sociala statusen reduceras till ett minimum och den egna personligheten ges ett fritt spelrum. Enbart tanken på att telefonen ska sluta ringa är för många ett så kusligt scenario att det blir till en negativt drivande kraft som motiverar karriärens insatser. Dessutom är det många män som drivs av oförmågan att tillfredsställa sin sexualitet. Karriären stärker en mans förmåga att attrahera det motsatta könet (inte lika självklart för kvinnor) vilket för många män är en lika påtaglig som sällan omtalad drivkraft. 241 Kapitel 2 Ledarskapets förändring efter andra världskriget; Karriärens drivkrafter by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 117

118 Individen 242 Det märkliga i vårt resonemang är att det uppstår en motsägelse. Individen strävar efter frihet; hon vill kunna förverkliga sig själv, göra det hon vill, vara obunden till sin samtid, samtidigt som hon, både i egenskap av individ och av system, söker tryggheten i begränsningen. Hon strävar mot friheten men hejdar sig när hon finner den. Ritualer, religion, plikter mot både levande och döda, vardagens rutiner, ansvaret för våra barn och social status, är exempel på ska bara.. men när jag är klar då.. skäl som aldrig tar slut. Det finns alltid och ständigt nya begränsningar som omöjliggör det individen egentligen skulle vilja göra av sitt korta liv. Hur många gånger under en livstid uttrycker vi oss inte i termer av begränsningar när vi diskuterar friheten. Vi försvarar vår oförmåga att förverkliga våra drömmar med mängder av begränsningar och låter därmed begränsningen bli till ett skydd mot den förändring våra drömmar vill att vi ska förverkliga. I själva verket är vi alla, eller i varje fall en majoritet av oss, skräckslagna inför tanken att plötsligt en dag konfrontera friheten eftersom vi inte vet vad vi skulle göra med den, eller ens på vilket sätt vi skulle hantera den. Vad skulle vi göra med all den tid som finns tillgänglig i friheten? Fotnot: För män är denna känsla mer påtaglig än för kvinnor eftersom avsaknaden av begränsningar inte skyddar individen från den egna personligheten. En man står normalt betydligt längre från sin personlighet än en kvinna. För mannen är rollen oftast betydligt viktigare än för kvinnan. I rollen finns mängder med begränsningar som skyddar rollkaraktären från att möta sin personlighet; att konfronteras med sina drömmar och att möta sig själv, både fysiskt och psykiskt. Karriären har därför en betydligt större relevans för en man än för en kvinna, eftersom mannens behov av rollkaraktärens skydd är viktigare än för kvinnan. Mannen flyr in i karriären för att undgå sin personlighet genom de begränsningar som karriären möjliggör. Karriären blir till en skyddande hinna bakom vilken mannen kan förskansa sig. Friheten hotar därmed mannen betydligt mer än kvinnan. Mannen har därför mer att vinna på att inskränka friheten än kvinnan. Vilket leder till att mannen, som är överrepresenterad i de system av vilka samhället består, förstärker och konserverar olika former av begränsningar. Samtal i Hagaparken 243 Samhällets sysselsättningsgrad blir mer att betrakta som en residual, allteftersom energikvoten stiger. 244 Ett geografiskt rum har en given ekonomisk och social standard som dess medborgare delar på. Om vi i dagens samhälle skulle återgå till romanfiguren Emelies arbetstider och öka den genomsnittliga arbetsveckan från dagens 38,8 timmar till 72 timmar, så är det uppenbart att samhället skulle drabbas av en omfattande arbetslöshet. Rummet måste, då som nu, vara berett att sänka den genomsnittliga veckoarbetstiden med syfte att solidariskt fördela rummets samlade ekonomiska resurser, vilket därmed leder till en lägre arbetslöshet och en ökad fritid. Vilket i praktiken innebär att den enskilde medborgaren avstår från en del av sin ekonomiska och sociala standard till förmån för rummet som helhet. 245 I posteriore är därför övertidsarbete att betrakta som en osolidarisk handling på bekostnad av andras välfärd I posteriore blir övertidsarbete en solidaritetsfråga. De övertidstimmar som en arbetstagare utför sker på en annan arbetstagares bekostnad och är därmed att betrakta som en osolidarisk handling. Fackföreningar och politiska organisationer bör eftersträva en reducering av samhällets övertidstimmar genom krav på högre övertidsersättning och en restriktivare arbetslagstiftning. 242 Individens motreaktion 243 Arbetslöshet, sysselsättning, konkurrens och fritid 244 Muskelkraftens egen värdeskapande förmåga minskar allteftersom energikvoten stiger. 245 Resonemanget kan anses vara rimligt eftersom en stigande arbetslöshet på lång sikt ändå kommer att öka utbudet av arbetskraft och reducera den ekonomiska ersättningen ner till den nivå som rummet kan upprätthålla. En tidigarelagd korrigering av den genomsnittliga arbetsveckan förekommer utvecklingen och minskar riskerna för motsättningar mellan olika samhällsgrupper by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 118

119 Syntismen 246 Vi vill införa fyradagarsvecka måndag fredag Under etthundra år, från industrialismens inledning i mitten av 1800 talet fram till slutet av 1960 talet kämpade den svenska arbetarrörelsen för en kortare arbetstid och ett ökat ekonomisk och socialt utrymme. Idag har, alldeles oavsett orsak, de grundläggande värderingarna förändrats och alla som arbetar deltid anses ha rätt till fyrtio timmars arbetsvecka. Arbetarrörelsens traditionella ståndpunkt, rätten till en större fritid, har på mindre än femtio år förvandlats till rätten att få arbeta fyrtio timmar per vecka. Vi prioriterar frihet och fritid före en ytterligare höjning av individens köpkraft och vill stödja utvecklingen mot en fri och oberoende individ som tar ett eget ansvar och därigenom värdesätter eget och andras välstånd och välmående. Vi menar att framtidens medborgare kommer att värdera fritid högre än köpkraft. Vår ambition är att kunna erbjuda medborgarna att arbeta fyra valfria veckoarbetsdagar i syfte att på ett bättre och effektivare sätt utnyttja befintliga samhällsinvesteringar. Belastningen på samhällets ekonomiska infrastruktur (vägar och transporter) skulle på så sätt kunna minska med upp till femton - tjugo procent, vilket inte minst skulle öka effektiviteten i storstädernas rusningstrafik. I ett första steg, vid en 36 timmarsvecka skulle det innebära 9 arbetstimmar/dag - vilket initialt kan komma att delvis finansieras med en förkortad semester. På längre sikt är vår målsättning att sänka veckoarbetstiden till 32 timmar och 8 timmars arbetsdag. Detta kommer att ge möjlighet för alla medborgare att umgås mer med varandra. Mer fritid. Mer vila. Vi vill bygga ett samhälle där människans fritid och människans välbefinnande står i centrum. Begränsad möjlighet till övertid Den gradvisa sänkningen av den genomsnittliga veckoarbetstiden är samhällets enskilt viktigaste fördelningspolitiska instrument. Medborgarna förväntas dela på antalet arbetstillfällen i syfte att minska reduktionsarbetslösheten. Möjligheten till övertid bör därför begränsas och anställningsavtal som inkluderar övertid bör avvecklas. 246 Ett utkast till ett politiskt handlingsprogram baserat på predictum.se sammanställningar by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 119

120 IT-revolutionen (mars-10) I den ekonomiska energiteorin beskrivs att det finns en betydande, ännu outnyttjad, potential inom informationsteknologin. Det låter som en kvarleva från sekelskiftet 2000 då hela samhället var fokuserat på IT. Energi och IT är två generella verktyg, av stor betydelse för den marknadsekonomiska mognadsprocessen, vilka kan användas till att sänka enhetskostnaden. Den industriella revolutionen (som inleddes i England under1700-talet) baserades (och baseras) huvudsakligen på en utväxling med stöd av andra energikällor än muskelkraft. Ekonomiska energiteorin (2004) 247 Den så kallade Nya ekonomin 248 i slutet av 90 talet var det första försöket att utveckla affärer och rutiner där informationsteknologins samlade potential utnyttjades fullt ut. Hittills hade IT huvudsakligen används för att rationalisera befintliga processer inom befintliga strukturer. Det fanns (och finns fortfarande) en synnerligen stor potential i att anpassa informationsteknologin till helt nya processer och strukturer. Det försök som genomfördes under slutet av 90 talet hade små möjligheter att lyckas därför att de drevs av unga entusiastiska (men oerfarna) medarbetare och äldre (oförstående High flyer 249 ) beslutsfattare som båda saknade möjlighet att balansera den snabba utvecklingen. För många av dagens beslutsfattare var 90 talets misslyckade satsning på den Nya ekonomin en bekräftelse på att det var en felsatsning, vilket flera ledare i början av 2000 talet öppet uttalade. Den Nya ekonomin utmanade alltför stora delar av det etablerade samhället för att kunna lyckas. Den back to basic 250 strategi som nu breder ut sig i den industrialiserade världen är inget annat än en kapitulationsstrategi 251 som ger en kortsiktig arbetsro med risk för långtgående negativa samhällskonsekvenser. Den stora utmaningen blir att återigen betrakta informationsteknologin mera som en intäkt än som en kostnad. Det som krävs är andra ledare, som ser möjligheterna och som är beredda att genomföra genomgripande strukturella samhällsförändringar där organisationer och processer anpassas efter informationsteknologins möjligheter och inte tvärtom. Det finns dessvärre en risk att det kommer att dröja till innan 90 talets unga intar rollen som beslutsfattare och den Nya ekonomin kan utvecklas med full kraft. 247 IT - ett verktyg 248 En ekonomi där informations-, service-, och kunskapssamhällets nya värderingar kombineras med avreglering, kortare produktlivscykler och globalisering, katalyseras av digitala världsomspännande kommunikationsnät och där tid, snabbhet, upplevelser, relationer, kreativitet och kunskap skapar affärsmöjligheter som aldrig tidigare varit möjliga att förverkliga. 249 En generell ledare som gjort sitt ledarskap till en egen profession baserat på delegering som princip. 250 En verksamhet som återgår till sin kärnverksamhet/core business. 251 En strategi då individen stänger av sig känslomässigt och gör sitt jobb utan engagemang by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 120

121 Enhetskostnad Produktivitetsvinster genom datorisering av befintliga (oftast manuella) rutiner Produktivitetsvinster genom rationalisering av IT utveckling och IT drift (investering i IT-paketlösningar) Den Nya ekonomin var det första försöket att utveckla affärer och rutiner där IT:s samlade potential utnyttjades fullt ut Varför kommer det att dröja till efter 2015? Stordatorer introduceras allmänt först under 1970-talet och det skulle dröja till inledningen av 90-talet innan bärbara (till skillnad mot släpbara) datorer blev allmänt tillgängliga. Internet blev vedertaget först i mitten av 1990-talet. Den Nya ekonomins första stapplande steg i slutet av 1990-talet och inledningen av 2000 talet hade inbyggda generationsmotsättningar som helt enkelt inte kunde överbryggas. Ofta förstod inte den äldre generationens företagsledare och styrelser vad utvecklingen överhuvudtaget handlade om vilket gav ett olyckligt stort handlingsutrymme för en ung generation som, av brist på livserfarenhet, fick hybris. Det var många styrelseledamöter och företagsledare som drog en lättnadens suck när IT-bubblan äntligen sprack 2002 och de fick återvända till en back to basic strategi. I linje med karriärstegens struktur så kommer den drivande IT-generationen (som var tjugofem år gammal år 2000) att övergå till mognadsperioden efter år 2015 vilket på ett avgörande sätt kommer att ge den nya IT-generationen en möjlighet att förändra samhället. Karriärstegen 252 Introduktionsperioden är karriärens grundskola, under tillväxtperioden klättar ledaren upp genom organisationens hierarki för att avnjuta karriärens frukter under mognadsperioden. Till skillnad från introduktionsperiodens skolning och tillväxtperiodens kamp mellan karriärens adepter, så är mognadsperioden den del av karriärstegen då inflytandet och maktutövandet är som störst. Det är inte längre fråga om att nå makten, utan om att använda den. Under mognadsperioden personifierar ledaren det system som format nämnda ledare. Mognadsperioden är de år mellan års ålder då en generalist identifieras med det system i vilket generalisten verkar. Går det närmare att precisera vad denna betydande IT-potential består av? I den ekonomiska energiteorin redovisas att: Den Nya ekonomin var det första försöket att 252 Kapitel 6. Mognadsperioden by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 121

122 utveckla affärer och rutiner där IT:s samlade potential utnyttjades fullt ut. Vad menas egentligen med det? Vad menas med IT:s samlade potential? Den industriella revolutionen växlar ut på energibegreppet vilket ledde, och fortfarande leder till, störst konsekvenser för traditionella arbetaryrken där muskelkraft ersätts med andra energikällor. Man kan ibland höra äldre beklaga att det var annorlunda förr och att det inte finns någon homogen arbetsklass längre. Arbetarklassen har försvunnit samtidigt som medelklassen brett ut sig alltmer. Om vi tillåter oss att generalisera så skulle vi kunna säga att den industriella revolutionen (som inleddes i Sverige på 1860-talet) huvudsakligen fick (och får) konsekvenser för arbetarklassen medan IT-revolutionen på ett tydligare sätt kommer att få konsekvenser för det intellektuella arbetet och därmed få större konsekvens för medelklassen. Hur exakt dessa förändringar kommer att gestaltas är svårt att förutse, annat än att den underliggande kraften fortsatt är det marknadsekonomiska systemets strävan att sänka enhetskostnaden. Finns det inte en risk att IT-generationens barn kommer att ställa till med ytterligare en bubbla med alla dess konsekvenser? IT-generationens barn är nu äldre och har en längre erfarenhet vilket borde ge en balanserade effekt. Men det skulle vara bra för samhället i sin helhet om selekteringsprocessen av framtidens ledare även innefattade en demokratisering av nämnda process. Vilket vi diskuterar i sammanställningen Selekteringsprocessen och i sammanställningen Värderingar. Det bör understrykas att det inte finns någon absolut relation mellan en akademisk examen och ett sunt förnuft, något som en demokratisering av selekteringsprocessen skulle kunna balansera. Selekteringsprocessen 253 Det som behövs är en formell process där medarbetare tillåts utvärdera den enskilda ledaren utifrån på förhand fastställda utvärderingskriterier och att dessa utvärderingar administreras av en oberoende tredje part som certifierar dess innehåll. Utförda utvärderingar skulle vara allmänt tillgängliga och bilda ett, av flera, bedömningsunderlag vid rekryteringen av framtidens ledare. En oberoende tredje part skulle dessutom reducera risken att ledarundersökningarna går samma utveckling till mötes som personalsamtalen och medarbetarundersökningarna. Dessutom kommer ledarens karriär att påverkas även utanför den egna organisationen, när ledaren söker en tjänst i en annan bransch eller i ett annat företag. Ledarundersökningarna kommer därmed att ha ett bestående värde, varför varje enskild undersökning får en stor betydelse för ledarens karriärutveckling, både idag och i framtiden. IT-potentialen är det marknadsekonomiska systemets kanske enda reella möjlighet, att på ett balanserat sätt (i kombination med andra åtgärder), stabilisera relationen med det sedan 1980-talet snabbt växande kapitalet (fordran på framtidens sänkta enhetskostnad) och potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad, utan att det nödvändigtvis behöver leda till dramatiska samhällsomvälvningar, vars effekter vi diskuterar i sammanställningarna Individen och Massan 254. Och låt oss samtidigt understryka att något post festum inte existerar. 253 Demokratisering av selekteringsprocessen 254 I sammanställningen Individen diskuteras de möjliga konsekvenserna för individen om det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess tillåts fortskrida och i Massan diskuteras de möjliga konsekvenserna för individen om det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess stabiliseras by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 122

123 Fristående tillägg 255 Post festum, utifrån ett globalt perspektiv är en marknadsekonomisk omöjlighet. Den globala enhetskostnaden kan, per definition, omöjligt öka över tid. Utifrån ett globalt perspektiv (där rummets begränsning upphört), kan ett marknadsekonomiskt post festum aldrig uppstå. Själva definitionen av ett post festum där den globala enhetskostnaden stabiliseras eller stiger blir en motsägelse, ett oxymoron, på samma sätt som talande tystnad eller varm kyla. En marknadsekonomi (utifrån ett globalt perspektiv) förutsätter en sänkt enhetskostnad 256. Men det största hotet är nog trots allt rädslan. Rädslan för de förändringar vi nu står inför och i vilka individer och system kan komma i kläm. Många kommer att bli fattigare medan några kommer att bli rikare i en alltmer globaliserad värld där de fördelningspolitiska förutsättningarna blir allt sämre. Evolutionens boja 257 riskerar återigen att slå till och fälla den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Den avgörande frågan blir hur arten homo sapiens i framtiden ska kunna förhindra att än en gång ledas in i en, av evolutionen betingad, återvändsgränd från vilka arten denna gång sannolikt har små möjligheter att fortsätta utvecklas. 255 Post festum 256 Däremot kan ett väl avgränsat rum höja enhetskostnaden och trots det utvecklas, men då sker det på andra rums bekostnad. Rum vars enhetskostnad sänks finansierar då de rum i vilka enhetskostnaden stiger. 257 Evolutionens boja diskuteras i sammanställningen Massan by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 123

124 En fördelningspolitisk paradox (mars-10) Muskelkraftens värdeskapande förmåga minskar allteftersom det marknadsekonomiska rummets mognadsgrad ökar. Egenintresset har, av historiska skäl, framför allt utvecklats inom de samhällssektorer där potentialen i sänkningen av framtidens enhetskostnad har varit, och under överskådlig tid fortfarande är som störst. De fria marknadskrafterna har huvudsakligen koncentrerats till rummets mest lönsamma sektorer 258. När balansen mellan allmänintresset och egenintresset förskjuts till egenintressets fördel så kommer egenintressets uppmärksamhet i motsvarande grad att öka för de av historiska skäl till allmänintresset överlåtna samhällssektorerna, men inte för att potentialen i sänkningen av framtidens enhetskostnad i dessa samhällssektorer ökar utan därför att växande minoritet får en allt större möjlighet att finansiera en större konsumtion. Samtidigt jämförs och marknadsförs de av egenintresset framväxande privata företagsinitiativen (finansierade med aktiv fördelningspolitik) med allmänintressets kollektiva lösningar (finansierade med passiv fördelningspolitik). De privata alternativens högre kvalitet och bättre tillgänglighet framstår som tydliga bekräftelser på de privata alternativens förträfflighet gentemot en allt kostsammare offentlig verksamhet. Folktandvården får stå tillbaka för privattandläkare. Allmänna sjukhus privatiseras. Det centrala är att identifiera den huvudsakliga drivkraften bakom dessa förändringar vilken inte utgår från en fortlöpande sänkt enhetskostnad utan istället finner sin näring utifrån den aktiva fördelningspolitikens växande betydelse. Eller med andra ord: desto mer ojämlik inkomstfördelning desto större blir egenintressets incitament att privatisera (av historiskt bristande lönsamhetsskäl) offentlig verksamhet. En privatisering vilken utgår från den passiva fördelningspolitikens otillräcklighet och inte som en konsekvens av ett växande ekonomisk och social utrymme. Det några vinner i kvalitet och tillgänglighet (i privat verksamhet) förlorar många fler genom en allt sämre kvalitet och tillgänglighet (i offentlig verksamhet). När allmänintressets inflytande reduceras (till förmån för egenintresset) leder det till ett allt större tryck att privatisera delar av de samhällssektorer som domineras av muskelkraft, till fördel för fåtalet (egenintresset) och till nackdel för flertalet (allmänintresset). Betraktelsen 259 Vårt resonemang visar att fördelningspolitik är absolut nödvändigt för att samhället ska fungera, alldeles oavsett om den genomförs passivt eller aktivt, samt att fördelningspolitiken dessutom får en allt större betydelse allteftersom rummets energikvot stiger. Den passiva fördelningspolitiken kan, på ett tydligare sätt, fördela det geografiska rummets samlade ekonomiska och sociala välstånd inom det geografiska rummet, något som blir en allt viktigare balansfaktor, i den globaliseringsprocess den marknadsekonomiska mognadsprocessen framkallar. Den passiva fördelningspolitikens avgörande frågeställning, är inte om den kommer att tyna bort, utan på vilket sätt, och utifrån vilken bas, den ska utgå och förstärkas. 258 Vilket vi diskuterar i sammanställningen Betraktelsen. 259 Den fördelningspolitiska utmaningen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 124

125 Muskelkraftens värdeskapande förmåga minskar allteftersom den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskrider alldeles oavsett aktiv eller passiv fördelningspolitik. En alltmer utbredd privatisering av offentlig verksamhet är ingen långsiktigt hållbar samhällslösning by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 125

126 Lagen om anställningsskydd (LAS) (feb-10) Arbetsgivarorganisationerna vill sänka ungdomars ingångslöner och luckra upp lagen om anställningsskydd i syfte att få fler ungdomar i arbete. Lagen om anställningsskydd (LAS) 260 Lag om anställningsskydd (1982:80), förkortat LAS, är i Sverige den lag som skyddar arbetstagare vid uppsägningar och avskedanden. Lagen reglerar bl.a. uppsägningstider, tidsbegränsade anställningar, hur besked om uppsägning ska skötas och vilka typer av uppsägningar som är giltiga. Lagen är tvingande, men kan inskränkas genom kollektivavtalsskrivelser. Turordningen vid uppsägningar kan också åsidosättas helt genom avtal med den lokala arbetstagarorganisationen. Många menar att Lagen om anställningsskydd (LAS) utestänger unga och utlandsfödda från arbetsmarknaden. Fackförbundet Unionen hävdar att turordningsreglerna i andra europeiska länder är striktare än i Sverige, varför det inte går att dra några entydiga slutsatser om hur LAS påverkar ungdomars möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Snarare är det de generösa möjligheterna till tidsbegränsade anställningar vilka gör att unga utnyttjas som buffert. Provanställning och allmän visstidsanställning upp till två år inte turordningsreglerna gör att unga inte får fotfäste på arbetsmarknaden. Det tycks dock råda en gemensam uppfattning om att det finns ett växande problem med ungdomsarbetslöshet. I april 2009 redovisade SCB att ungdomsarbetslösheten 261 var 26,8 procent. 260 Wikipedia 261 Ungdom definieras som åldersgruppen år och som har sökt arbete (de senaste 4 veckorna) och kan ta ett arbete eller avvaktar ett arbete som börjar inom 3 månader by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 126

127 Enligt Svenskt Näringslivs bedömningar kommer situationen att försämras ytterligare under de kommande åren. Ett mycket stort problem nästa år är den höga ungdomsarbetslösheten som drar i väg till 30 procent 2010 och 35 procent 2011, säger SN:s chefekonom Stefan Fölster 262. Svenskt Näringsliv kräver en omprövning av turordningsreglerna på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten ökar snabbt 263 ( ) Enligt siffror från SCB ligger ungdomsarbetslösheten i april på 26,8 procent. Det är en förskräckande utveckling. Nu är det dags för en omprövning av turordningsreglerna, menar Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, i en kommentar. Enligt siffror från SCB var ungdomsarbetslösheten i april 26,8 procent, en ökning med 2,5 procentenheter på bara en månad, medan den genomsnittliga arbetslösheten ligger kvar på 8,3 procent. Av det totala antalet arbetslösa är nu unga mellan 15 och 24 år. Det är en förskräckande utveckling som, oavsett regering, inte låter sig döljas av statistiska förklaringar. Krisen gör det svårt för många, men det är tydligt att yngre får bära en oproportionerligt tung del av bördan. Vi vet att arbetslöshet i tidiga år gör det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och att inkomsterna påverkas långt senare. Vi vet att om många i ens omgivning är arbetslösa påverkar det ens ambitioner och tro på att själv kunna skaffa sig jobb. Det bildas en arbetslöshetskultur. Principen sist in, först ut i kombination med de i en internationell jämförelse höga minimilönerna spelar roll! Sverige ligger, tillsammans med Spanien och baltstaterna, i topp i Europa när det gäller ungdomsarbetslöshet. 262 Källa: Bohuslänningen Svenskt Näringsliv, by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 127

128 Är det verkligen rimligt att anställningstid alltid ska väga tyngre än kompetens när företagen tvingas till nedskärningar? Är det verkligen rimligt att det bara ska skilja några hundralappar per månad i lön mellan en erfaren yrkesarbetande och en som just börjar sitt arbetsliv? Det är dags för omprövningar. Våra ungdomar behöver en bättre start i arbetslivet. Det bör påpekas att det statistiska begreppet ungdomsarbetslöshet omdefinieras 2007 till att även innefatta heltidsstuderande vilket nästan lett till en fördubbling av den procentuella andelen ungdomsarbetslösa, under 2008 från c:a procent till drygt procent 264. Det finns en långsiktig trend mot en allt högre arbetslöshet som i växande grad (procentuellt) drabbar ungdomar. Och frågan är naturligtvis intressant; vore det inte bättre, utifrån ett samhällsperspektiv, att unga människor som ska bilda familj och bygga upp en framtid, kommer i arbete än att äldre vuxna, flera med utflugna barn, får behålla arbetet fram till pensionen. Det råder knappast någon tvekan om att ungdomsarbetslösheten skulle kunna sänkas drastiskt om Lagen om anställningsskydd radikalt försämrades. Det råder samtidigt ingen tvekan om att antalet arbetslösa 50 plus skulle komma att stiga påtagligt och att flera icke högproducerande arbetstagare som deltidssjukskrivna, handikappade och gravida samt alltfler småbarnsföräldrar då skulle riskera att ställas utanför arbetsmarknaden. 264 Varför vi kan förmoda att dagens ungdomsarbetslöshet på 30 procent (nuvarande definition) till och med bör ha legat under den statistiska arbetslösheten 1992 (enligt tidigare definition) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 128

129 Det sker en systematisk, om än långsam, sänkning av den genomsnittliga arbetsveckan från inledningen av den svenska industriella revolutionen på 1860-talet fram till inledningen av 1970-talet. Det som ansågs självklart under senare delen av 1800-talet och första hälften av 1900 talet, är i slutet av 1990 talet inte längre någon självklarhet. Förespråkarna för arbetstidsförkortning har tystnat eller låtit sig tystas. Idag är det långt ifrån självklart att den genomsnittliga arbetsveckan kan, eller ens bör, sänkas. En motsvarade värderingsförändring har skett av den offentliga sektorn. I början av 1970 talet var en allmän uppfattning, inte minst på universitet och högskolor, att den offentliga sektorn skulle fortsätta växa allteftersom antalet arbetstillfällen inom industrin minskade. Vilket inte bara var en lös diskussion; det genomfördes även i praktiken. Den offentliga sektorn växte snabbt. Stat, landsting och kommun var att lita på. Framtiden förväntades tillhöra samhällets tjänstesektorer allteftersom behovet av arbetskraft inom varuproduktionen minskade. Den offentliga sektorns snabba tillväxt var en självklarhet när industriproduktionen automatiserades alltmer 265. Diskussionen om LAS är en diskussion om vilken samhällsgrupp som skall bära merparten av rummets reduktionsarbetslöshet. I ett övergripande perspektiv blir därför diskussionen obehaglig. En generation ställs mot en annan generation istället för att samhället eftersträvar att sänka rummets reduktionsarbetslöshet. Samtidigt sänks arbetslösas och långtidssjukskrivnas ekonomiska ersättning i syfte att motivera dessa grupper till att konkurrera på en krympande arbetsmarknad 266. Ekonomiska energiteorin 267 När den klassiska nationalekonomin förespråkar att ett samhälle i posteriore bör öka inslaget av muskelkraft (höjd pensionsålder, längre arbetsvecka, kortare semester), hävdar den ekonomiska energiteorin motsatsen; att samhället bör sänka enhetskostnaden genom att påskynda övergången från muskelkraft till andra energikällor, genom att höja arbetsgivaravgifterna och sänka energiskatterna. För att förstå detta motsatsförhållande måste vi hålla isär vad som krävs för att behålla 265 Göran Hägg ( ) Välfärdsåren Under hela 70-talet fortsatte således antalet industrisysselsatta att sjunka från cirka 40 % till under 34 %. Jordbruket fortsatte att backa, från 8 % till 5,5 %. Båda fortfarande med bevarad eller ökad produktivitet. Övriga cirka 60 % aktivt arbetande tillhörde den vårdande eller administrativa sektorn samtidigt som även industrijobben byråkratiserades. Som tidigare framgått växte även tjänstesektorns ekonomiska betydelse, så att offentliga och privata tjänster vid decennieskiftet 1970 redan passerat den direkta varuproduktionen och stod för över 50 % av BNP. En väldig tillväxt ägde rum inom den offentliga sektorn, närd av både den ekonomiska tillväxten och Strängs skatteuttag. Antalet statsanställda ökade mellan 1970 och 1975 med cirka till närmare , och den redan överväldigande andelen tjänstemän bland dessa växte än kraftigare. Antalet icke arbetande pensionärer, vårdklienter och vuxna i utbildning ökade också, vilket betydde än mer för den offentliga sektorns tillväxt i rent ekonomiskt hänseende. Större delen av de väldiga summor som cirkulerade genom det offentligas kassor var bidrag eller transfereringar redovisade en internationell OECD studie att det var hög tid att begränsa de arbetslösas incitamentshämmande effekter. Eller med andra ord: arbetslösa skulle motiveras tillbaka till arbetsmarknaden med sänkt ekonomisk ersättning, gärna i kombination med lägre skatter på arbete. Värdeförändringen påverkade den svenska socialpolitiken under slutet av 1990 talet, vilket senare även kom att omfatta långtidssjukskriva vid inledningen av 2000-talet; långtidssjukskrivna skulle motiveras tillbaka till arbetsmarknaden med en sänkt ekonomisk ersättning. OECD Job Study; Facts Analysis, Strategies; Paris 1994 Arbetslöshetsförsäkringar och andra typer av bidragssystem vid arbetslöshet utformades ursprungligen för att kunna ge den arbetslöse temporärt inkomststöd under tiden medan han letade efter ett nytt jobb. I och med ökad långtidsarbetslöshet och upprepad arbetslöshet har dessa understödssystem i många länder nästan fått karaktären av permanent inkomststöd, vilket sänker incitamentet att söka jobb. För att begränsa de incitamentshämmande effekterna samtidigt som man underlättar för en anpassning av arbetsmarknaden och ser till att nödvändigt grundskydd erbjuds bör länderna se till att de lagstadgade bidragsnivåerna är måttliga, effektivt övervaka vilka som är berättigade till stöd och kunna garantera plats i aktiva åtgärdsprogram istället för att i all oändlighet betala passivt understöd. Det bör undersökas hur övergången från understödsberoende till arbete kan göras mer ekonomiskt attraktiv, genom sänkt inkomstbeskattning och reducerade sociala avgifter på låga inkomster samt genom att förmåner ingår i arbetet för lågavlönade och genom att begränsa de negativa effekterna när understödstagare tar ett deltidsarbete. 267 Sysselsättning by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 129

130 nuvarande ekonomiska och sociala standard, och den standard som är möjligt att upprätthålla. Det är två helt olika frågeställningar. Den klassiska nationalekonomin svarar på den första frågan; vad krävs utifrån matematiska samband för att samhället ska balansera intäkter och utgifter. Den ekonomiska energiteorin försöker att forma en slutsats omkring den andra frågan; vilken standard är möjlig att upprätthålla i samhället och belyser de faktorer som är avgörande för den ekonomiska och sociala standarden. Det är inte antalet arbetstimmar som bestämmer samhällets välstånd i posteriore utan den hastighet varmed enhetskostnaden sänks. I klartext innebär det att en marknadsekonomi i posteriore kräver en snabb(are) och effektiv(are) övergång från muskelkraft till andra energikällor. Just hastigheten i omvandlingsprocessen blir avgörande för samhällets ekonomiska och sociala välstånd. Vilket leder till den märkliga slutsatsen att en marknadsekonomi i posteriore, vars energikvot ökar, har ett sjunkande behov av muskelkraft. En marknadsekonomi i posteriore som inte lyckas reducera antalet (muskel-) arbetstimmar (egentligen kostnaden för muskelkraft) genom en övergång till andra energikällor stagnerar eller går bakåt. Det kan upplevas synnerligen förvillande att förstå denna grundläggande skillnad, som tycks så lika, men ändå är så olika; att en marknadsekonomi i anteriore sysselsätter allt fler medan en marknadsekonomi i posteriore sysselsätter allt färre. Och att båda dessa tillstånd kan leda till en stabilare eller bättre ekonomisk och social standard. Paradoxalt nog kan 268 det minskade behovet av muskelkraft i posteriore vara ett positivt tecken på att enhetskostnaden och samhället utvecklas åt rätt håll. Det är samtidigt viktigt att understryka att den minskade efterfrågan på muskelkraft i posteriore är en konsekvens, och inte en förutsättning, för ekonomisk och social tillväxt. Det marknadsekonomiska systemets mål är inte att friställa arbetskraft utan att öka rummets ekonomiska och sociala utrymme vilket genom en anpassning av den genomsnittliga arbetsveckan leder till en allt fler medborgarna får en allt större fritid. Samtal i Hagaparken 269 Huvudsyftet är inte att minska sysselsättningen utan att förbättra rummets ekonomiska och sociala utrymme genom en sänkt enhetskostnad. I posteriore är den minskade sysselsättningen en naturlig konsekvens av enhetskostnadens sänkning. 270 Vad det ytterst handlar om är att öka rummets ekonomiska och sociala utrymme. Den reduktionsarbetslöshet 271 som uppstår i posteriore är således inget av individen självförvållat utan en konsekvens när det marknadsekonomiska systemet mognar. När politiska företrädare och ekonomer angriper de arbetslösa, och med en kraftigt reducerad arbetslöshetsersättning vill tvinga de arbetslösa tillbaka till arbetsmarknaden, är det en moraliskt högst tvivelaktig åtgärd eftersom reduktionsarbetslösheten uppstår som en konsekvens av det marknadsekonomiska systemets anpassning i posteriore. Efterfrågan på rummets muskelkraft reduceras allteftersom den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskrider varför en gradvis sänkning av den genomsnittliga veckoarbetstiden blir ett av rummets viktigaste fördelningspolitiska instrument. En 268 Författaren väljer medvetet verbet kan eftersom slutsatsen beror av energikvotens förändring. Om energikvoten ökar är det minskade behovet av muskelkraft ett tecken på ekonomisk och social utveckling; om energikvoten minskar är det minskade behovet av muskelkraft ett tecken på ekonomisk och social kräftgång. 269 Arbetslöshet, sysselsättning, konkurrens och fritid 270 I anteriore är konsekvensen inte lika tydlig eftersom den sänkta enhetskostnaden kan förväntas ge en växande marknad vilket leder till en stabil eller högre sysselsättning. 271 Den arbetslöshet som uppkommer som en konsekvens av det marknadsekonomiska systemets anpassning i posteriore by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 130

131 sänkning av den genomsnittliga veckoarbetstiden skulle leda till fler arbetstillfällen och bättre möjligheter för arbetslösa och långtidssjukskrivna att återvända till arbetsmarknaden. När arbetslösa och sjukskriva ska motiveras tillbaka till (en krympande) arbetsmarknad genom en sänkt ekonomisk ersättning och den växande ungdomsarbetslöshetens ska reduceras genom en nedmontering av lagen om anställningsskydd, då blir situationen i det närmaste paradoxal by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 131

132 Koldioxidsreduktion vs sysselsättning (feb-10) Miljöpåverkan kan indelas i tre grupper; lokal påverkan, regional påverkan och global påverkan. Lokal påverkan Buller är ett exempel på en lokal miljöpåverkan som kan motverkas genom att minska bullret vid källan, minska dess utbredning t.ex. genom ljudisolering eller förändra attityden mot buller. Regional påverkan Under 1970-talet blev nederbörden i Skandinavien allt surare vilket ledde till stora skador på ekosystemen i sjöar och skogar med magra kalkfattiga jordar. Dessutom ökade vittring och korrosion på bland annat byggnader och metaller. Huvudorsaken var svaveldioxiden som bildas vid förbränningen av fossila bränslen vilken oxideras i vatten till svavelsyra och förekommer i sjöar och vattendrag i form av sulfatjoner. Svaveldioxidutsläpp är ett exempel på ett regionalt miljöproblem. Global påverkan Vid förbränning av fossila bränslen bildas koldioxid. Det beräknas att hälften av all koldioxid upptas av havet medan den andra hälften ackumuleras i atmosfären, vilket medför att den globala koldioxidhalten gradvis ökar. Koldioxid är en så kallad växthusgas eftersom den släpper igenom solens kortvågiga strålar men hindrar de långvågiga värmestrålarna från att passera ut. Koldioxiden blandas upp i atmosfären och rör sig med vindarna runt jorden. Miljöproblemet koldioxid medför därför en global miljöpåverkan vars konsekvenser påverkar hela jordens ekosystem. Det spelar därför ingen roll om koldioxid frigörs i Afrika, Europa eller Asien. Påverkan på miljön, dess växthuseffekt, är densamma oberoende av var utsläppet sker. Men även det omvända gäller; att en koldioxidreduktion ger lika stor positiv klimateffekt var den än genomförs. En reduktion av koldioxidutsläppen i Nord- eller Sydamerika eller i Australien har lika stor positiv klimateffekt som en reduktion av koldioxidutsläppen i inom EU eller i Sverige. Beräkningar visar att en EU-medborgare i genomsnitt släpper ut 6-7 ton koldioxid per år medan motsvarande utsläpp för en Indier eller en Kines är cirka ett ton. Vid FN:s miljökonferens i Köpenhamn i december 2009 gjordes en överenskommelse att i-länderna ska ge 30 miljarder dollar i stöd till åtgärder för att skydda de fattigaste u- länderna från klimatförändringar Från 2020 ska en fond på 100 miljarder dollar årligen avsättas för att finansiera klimatåtgärder i den fattiga världen 272. Utifrån ett sysselsättningsperspektiv vore det betydligt bättre för EU:s medborgare om miljöinvesteringarna, i syfte att reducera koldioxidutsläppen, istället görs inom EU, eftersom det skulle leda till fler arbetstillfällen samtidigt som den globala positiva effekten för miljön är densamma. EU (och Sverige) står här inför två olika alternativ (av vilka båda kommer att ge lika stor positiv effekt på miljön), där den ena leder till arbetstillfällen utanför EU och den andra leder till arbetstillfällen inom EU. Utifrån ett medborgarperspektiv torde det vara uppenbart att EU:s skattefinansierade miljöfonder i första hand investeras för att stimulera EU:s sysselsättning. Det svenska bidraget till en långsiktigt hållbar reduktion av växthusgaser skulle i ett inledande skede kunna innefatta tre områden, vilka kortsiktigt skulle främja svensk 272 SvD ; Se även Bilaga 3, EU öppnar för att betala mer ( ) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 132

133 sysselsättning och i ett längre perspektiv höja energikvoten, vilket därmed skulle förbättra Sveriges (och därmed EU:s) ekonomiska och sociala tillväxt. utbyggnad av den svenska vattenkraften brytning av svenska urantillgångar investering i flexibel el 273 Syntismen 274 Vi vill öka energiproduktionen, sänka energikostnaderna, intensifiera energi forskningen, samt uppmuntra ett utökat internationellt samarbete. Vi vill genomföra en utbyggnad av den svenska vattenkraften, främst i syfte att tillgodose den svenska marknadens behov men även med målsättningen att exportera överskottsenergi till våra grannländer. Vi är positiva till en satsning på att exploatera svenska urantillgångar i första hand för att tillgodose de svenska kärnkraftverkens behov av bränsle men även för export av uran till andra länder. Vi vill, allteftersom energiproduktionen byggs ut, öka antalet eluppvärmda bostäder och fastigheter samt långsiktigt stimulera en utveckling av elbilar och en flexibel elnätsstruktur. Effektivare uppladdningsbara batterier i kombination med ett flexibelt elnät skulle på ett avgörande sätt stimulera marknaden för framtidens elfordon. Vi vill aktivt stödja en övergång till jordvärme och vedeldning för uppvärmning. Inom forskning och utveckling anser vi att en av de större samhällssatsningarna bör ske inom energiproduktionen där bl.a. en exploatering av geotermisk energi och konsekvensen av en övergång från nuvarande lättvattenreaktorer till briderreaktorer bör utredas. Flexibel elektricitet Han laddar sin el-bil under sitt besök hos mig.. men jag betalar energi uttaget på min el faktura! Investeringar i syfte att sänka koldioxidutsläppen och därmed reducera den globala växthuseffekten kan med fördel göras lokalt och regionalt. 273 Intresserade läsare kan ta del av nedanstående (engelsk text) A method and a system for accessing services 274 Vi vill medverka till en stabil ekonomisk och social tillväxt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 133

134 Aktiemarknaden (jan-10) På vilket sätt skiljer sig aktiebörser från varubörser som elbörser och råoljebörser? Varubörsernas obalans i utbud och efterfrågan, stimulerar produktionen, vilket leder till konkurrens och därmed en långsiktig sänkning av enhetskostnaden. Varubörsernas marknadsekonomiska processer ligger väl i linje med den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Processer som endast i en begränsad omfattning, om ens alls, gäller för aktiemarknaden. Utifrån ett resonemang om utbud och efterfrågan borde utbudet av aktiebolag inom lönsamma sektorer öka när efterfrågan ökar (börskurserna stiger) och utbudet av aktiebolag borde bli färre när efterfrågan minskar (börskurserna sjunker). Men så fungerar inte aktiemarknaderna. Utbudet av aktiebolag förblir relativt konstant över tiden och det finns tvärtom en risk att antalet aktiebolag minskar allteftersom potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad avtar och behovet av ackumulerat kapital ökar. Skapas inte samhällets värde på börsen 275? Är det inte börsens avkastning som finansierar sjukvård och pensioner? Det är en vanlig uppfattning att världens aktiemarknader skapar alltings värde, vilket börskraschen 1929 på ett entydigt sätt tycks bekräfta med den ekonomiska och sociala misär som följde i dess spår. Världens aktiemarknader återspeglar marknadens eller de många människornas uppfattning om hur samhällsekonomin kommer att utvecklas i framtiden. Om samhället går mot bättre eller sämre tider. I så motto är börshumöret en konjunkturbarometer, en indikator på samhällsekonomins utveckling. Börsen återspeglar massrörelser vilka inte uteslutande har en logisk förankring. bin Laden-effekt i åtta minuter; En vanlig dag på börsen 277. Tills en minut över två. Då kablar Nyhetsbyrån Direkt ut saken: bin Laden är gripen. Den eftersökte terroristen har haffats i Pakistan. Källan är brittiska BBC, som fått uppgiften från en iransk radiostation skriver AFX. Många led? Spela roll. Chansen finns: Det kan vara slut på bedrövelsen, det har flammat upp ett ljus i börsmörkret, ända borta i Pakistan, men ändå. Bin Laden KAN vara gripen. Redan innan Direkt skickat ut nyheten slänger sig placerarna på köpknapparna. Stockholmsbörsen börjar plötsligt dra iväg efter ännu en usel förmiddag. Sax-index skjuter fart med 1,52 procent (c:a 25 miljarder SEK; förf. anm. 278 ) på bara åtta minuter. Sedan blir det lite oklart om det pakistanska ljuset. Man kan säga att det släckts helt. Usama bin Laden är inte alls gripen. Det är lögn att terrorledaren haffats, meddelar den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Nyhetsbyrån Direkt kablar ut dementin 13 minuter över två, och hänvisar till Bloomberg News, som refererar till brittiska BBC. Placerarna suckar. Kurserna sjunker igen, med 1 procent på bara några minuter. Ungefär som en vanlig dag på börsen. 275 Vi diskuterar här uteslutande aktiebörsernas situation. 276 DN Stockholmsbörsen 278 Totalt börsvärde 1642,6 mdr SEK by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 134

135 Hur uppstår dessa tjugofem miljarder? Varifrån kommer de? Knappast från någon plötslig produktivitetsökning i industrin; inte heller därför att riksbanken har beslutat att sänka reporäntan kraftigt. Och trots, att dessa så grundläggande nationalekonomiska styrinstrument bevisligen inte påverkat situationen, uppstår plötsligt tjugofem miljarder, eller annorlunda uttryckt, miljoner kronor på bara åtta minuter. Ett nyproducerat kapital som skulle kunna finansiera drygt hälften av Sveriges årliga försvarsbudget. Men några minuter senare, klockan tretton minuter över två, har pengarna som hade kunnat finansiera drygt halva Sveriges samlade försvarsbudget försvunnit. Hur är detta möjligt? Hur kan ett kapital på detta sätt uppstå och försvinna ur ingenting? För vi måste vara medvetna om att det är riktiga värden som går att lösa in mot sedlar och mynt för den som utnyttjar tillfället. Aktiemarknaden representerar framtiden. Eller som SvD Näringsliv uttrycker det: Problemet med resultatrapporter är att de är just rapporter från en gången tid medan aktiens pris speglar marknadens förväntningar om framtida vinster 279. Det, i den uppbyggda förväntan skapade kapitalet 280, används för att sänka framtidens enhetskostnad. I så mening går det att hävda att en stor del av det ekonomiska och sociala utrymmet skapas, eller initieras, på aktiemarknaden. Är aktiemarknadernas betydelse överskattad? Rummets tillgång på kapital är en nödvändig förutsättning för den långsiktiga sänkningen av enhetskostnaden. Här återkommer vi till kapitalets enastående förmåga att förvandla en gräsbrand till en svetslåga. Ett av de sätt vi idag känner till för att generera kapital är genom våra aktiemarknader. Man skulle kunna säga att aktiemarknaderna intecknar sänkningen av framtidens enhetskostnad och använder den som utgångspunkt för att indirekt sänka framtidens enhetskostnad. På så sätt blir aktiemarknaden en självuppfyllande profetia eftersom den sänkning av enhetskostnaden aktiemarknaden själv bidrar till är dess egen förutsättning. Vilket fungerar så länge potentialen i sänkningen av framtidens enhetskostnad är tillräckligt stor. Någon gång i framtiden kommer potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad att ha minskat så mycket att det blir allt svårare att ackumulera det nödvändiga kapital som behövs för den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande. Aktiemarknadens förutsättning är de enskilda företagens förmåga att generera ekonomiska resultat. Men den enskilda företagen är samtidigt i behov av kapital för att kunna sänka framtidens enhetskostnad. Men det är också viktigt att understryka att en stigande aktiekurser inte tillför aktiebolagen något nytt kapital. För att ett aktiebolag ska få ett nytt friskt kapital förutsätts en emission av aktier. På vilket sätt leder då högre börskurser till en långsiktigt lägre enhetskostnad? Aktieägarna, börsens investerare, förväntar ett bra ekonomiskt resultat av aktiebolagen, vilket stimulerar aktiebolagens organisationer att höja produktiviteten (sänka enhetskostnaden). Samtidigt ger högre aktiekurser ett ökat ekonomisk och socialt utrymme att använda till konsumtion, vilket indirekt stimulerar aktiebolagens försäljning. Förväntningarna på företagens och organisationers förmåga att utveckla potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad återspeglas i aktiekurserna, samtidigt som denna återspegling genererar ett större kapital utan att det behöver leda till högre inflation, eftersom de finansiella systemen, i vilket aktiemarknaderna igår, har förmågan att producera nytt kapital utan att det behöver leda till högre inflation. 279 SvD Näringsliv Kapital är en fordran på framtidens sänkta enhetskostnad by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 135

136 Varför investerar vi våra pensioner i aktier? Aktiebolagen har, av historiska skäl, framför allt utvecklats inom de samhällssektorer där potentialen i sänkningen av framtidens enhetskostnad har varit, och under överskådlig tid fortfarande är som störst. De fria marknadskrafterna har huvudsakligen koncentrerats till rummets mest lönsamma sektorer. Vilket vi har diskuterat tidigare. Betraktelsen 281 Rummets solidariska lönepolitik leder förr eller senare till allt större spänningar mellan arbetstagare inom olika samhällssektorer allteftersom rummets energikvot stiger, eftersom lönsamheten ökar snabbare inom de privata samhällssektorerna samtidigt som kostnaden inom de offentliga samhällssektorerna (som belastas med tjänsteeffekten) inte sänks lika snabbt. Till det yttre kan det upplevas som om de privata samhällssektorerna blir allt effektivare medan de offentliga samhällssektorerna, som sjukvård, blir allt ineffektivare, men då förbiser man det faktum att privata intressen (av historiska lönsamhetsskäl) huvudsakligen har etableras inom de samhällssektorer där potentialen i framtidens sänkning av enhetskostnaden har varit, och fortfarande är, som störst. Därmed har privatägda samhällssektorer, redan från början, per definition, en grundläggande fördel i jämförelse med de samhällssektorer som av historiska skäl överlåtits till allmänintresset. Vi noterade tidigare att utbudet av aktiebolag förblir relativt konstant över tiden. Utifrån ett resonemang om utbud och efterfrågan borde utbudet av aktiebolag inom lönsamma sektorer öka när efterfrågan ökar (börskurserna stiger) och utbudet av aktiebolag borde minska när efterfrågan minskar (börskurserna sjunker). Vilket inte sker! Det går att jämföra aktiekurserna med värdet av framlidna konstnären Vincent van Goghs målningar. När efterfrågan på den framlidna van Goghs målningar ökar så stiger priserna eftersom utbudet är konstant. Ju fler som uppmuntras till att spekulera i van Goghs samlade produktion desto högre värde kommer hans målningar att få. Omvänt kommer värdet på van Goghs målningar att sjunka om intresset, efterfrågan, minskar. Därför har det varit av största betydelse för aktiemarknadernas utveckling under de senaste femtio åren att en allt större andel av allmänintressets kapital har överförts från andra sparformer till aktiemarknaden eftersom det påverkat börskurserna på samma sätt som värdet på van Goghs samlade produktion. Urban Bäckström (1954); Tankar om aktiesparande 282 I slutet av 1999 var det hela 5,6 miljoner människor i vårt land som ägde aktier i någon form, antingen direkt eller indirekt via fonder. Det innebär alltså att över 60 procent av Sveriges innevånare är aktiesparare. Ser vi till den del av befolkningen i vårt land som är 16 år och äldre ligger andelen på 66 procent. När mätningarna startade 1984 var det knappt 30 procent. Det har skett mer än en fördubbling av antalet aktiesparare på 15 år. Bäckström förklarar detta med att: En viktig orsak till den här utvecklingen är antagligen den historiskt sett mycket höga avkastningen som aktiesparandet givit på senare tid. Under och 1990-talet har avkastningen på aktier nämligen varit nästan 20 procent per år i genomsnitt (i kursuppgång och utdelningar sammantagna), efter det att inflationen räknats bort. Det 281 Kvinnans situation 282 Kapitel 1 Erfarenheter av aktiesparande by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 136

137 är nästan tre gånger mer än vad som gällt tidigare under historien. Det finns inte många om ens några perioder då aktier givet en så hög avkastning under en tjugoårsperiod. Det är viktigt att ha i minnet för den som sparar i aktier. Man kan, som jag ser det, heller inte räkna med att den avkastningen som aktieplaceringar givit under de senaste 20 åren ska fortsätta i all framtid. Och tillägger: Avkastningen på en brett sammansatt aktieportfölj har i Sverige legat på omkring 7 procent i genomsnitt per år sedan 1920-talet, inflationen borträknad. Även i USA har den reala avkastningen hållit sig mellan 6,5 och 7,5 procent i genomsnitt per år under de senaste tvåhundra åren 283. Senare undersökningar visar att andelen aktiesparare vid inledningen av 2000 talet ökat till över 75 procent av befolkningen (DN ). Andel svenskar över 15 år som äger aktier Procent År Källa: DN Ju fler som uppmuntras till att spara (alternativt spela eller investera 284 ) i aktier desto högre börskurser. Och det ena har lett fram till det andra; ett stigande aktieintresse har gett ett växande massmedialt intresse vilket påverkat tillflödet av nytt kapital, vilket ökat investeringsbenägenheten ytterligare. Aktiemarknaderna har pumpats upp och de allra största vinnarna är de som varit med från början. Aktiemarknaden har gjorts folklig vilket kommer till uttryck på flera sätt 285. Förre statsrådet Leif Pagrotsky i s-tidningen Aktuellt i Politiken; Urban Bäckström (1954); Tankar om aktiesparande, Kapitel 1, Erfarenheter av aktiesparande 284 Begreppen spela och investera återkommer genom historien. John Kenneth Galbraith ( ); Den stora börskraschen Det fanns många sätt att tjäna pengar på Bättre tillfällen att bli rik hade aldrig tidigare erbjudits och det visste folk var i själva verket det sista året amerikanerna var riktigt glada, ohämmade och verkligt lyckliga. Det var bara inte så att detta år var för bra för att fortsätta; det fortsatte bara inte. I januarinumret av World s Work 1929 började Will Payne med att gå igenom vad som hänt under det gångna året. Därefter fortsatte han med att förklara skillnaden mellan en investerare eller en penningplacerare och en spelare. En spelare, menade han, kan bara vinna på någon annans bekostnad. På en investering däremot, tjänar alla pengar. En aktieinvesterare, förklarade han, köper General Motors aktier för 100 dollar, säljer dem för 150 dollar till någon annan, som i sin tur säljer dem för 200 dollar till ytterligare någon annan. Alla tjänar på sina affärer. Som Walter Bagehot en gång anmärkte: Folk är som mest lättrogna när de är som lyckligast. 285 Aktiemarknaderna kan i viss utsträckning liknas med en hink med pengar, att ju fler som är beredda att lägga (investera) sitt kapital i hinken desto större värde får hinken. Det intressanta är det faktum att kapitalet uppfattas som ett substansvärde när det relateras till en aktie och därmed kan användas som utgångspunkt för att generera nytt virtuellt kapital. Aktievärdet används som säkerhet för banklån. 286 Källa: DN by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 137

138 I en tid när vinnaren i aktie-sm är ombudsman på LO, när Thage G Peterson spelar golf och Bosse Ringholm börjar varje dag med att läsa börslistorna för att kolla sina aktier skall vi nog inte vara så tvärsäkra på hur våra potentiella väljare ser ut. Aktiemarknaderna, till skillnad från van Goghs målningar, producerar trots allt ett värde. Det växande kapitalet generar ekonomiskt och socialt välstånd, arbetstillfällen och sjukvård, till en bred allmänhet. Är inte jämförelsen med van Goghs målningar djupt orättvis! Det ska medges att jämförelsen och parallellerna mellan van Goghs målningar och aktiemarknaden inte får dras alltför långt; men att jämförelsen därmed inte är irrelevant. Världens aktiemarknader har förmågan att växla ut på framtidens intäkter. Ju större de framtida vinsterna förväntas bli desto högre aktiekurser. Kapital investeras i företag som förväntas ge hög framtida avkastning. På det sättet blir just förväntningen, den förväntade avkastningen, avgörande för aktievärdet. När förväntningarna ökar stiger börsvärdet (efterfrågan tilltar) och när förväntningarna minskar (efterfrågan avtar) sjunker börsvärdet. Ett företags redovisade historiska vinst är inte oväsentlig (eftersom den kan ge ett visst förtroende) men det är företagets potentiella framtida vinster som har den största betydelsen för börsvärdet. En större efterfrågan (ju mer kapital som investeras i en aktie) vid ett oförändrat utbud, gör att aktiekursen stiger. Till detta ska läggas engångseffekten när en allt större andel av rummets kapital, t.ex. pensionskapital och andra sparformer, uppmuntras att placeras på aktiemarknaden, vilket i sig driver upp börskurserna, men de stiger inte utifrån en växande potential i framtidens sänkta enhetskostnad, utan av det faktum att utbudet av aktiebolag i praktiken är (relativt) konstant (i likhet med van Goghs tavlor). Men i en förlängning, över lång tid, är aktiemarknaden i huvudsak att betrakta som ett fördelningspolitiskt instrument. Den egentliga värdeskapande processen sker inom företag och organisationer i den ständigt pågående process som syftar till att sänka enhetskostnaden. Värdet av denna sänkning (som utgår i form av en fordran på framtidens sänkta enhetskostnad) kan fördelas på olika sätt; genom beskattning av vinster eller genom högre löner, bonusutbetalningar, pensionsavtal och annan ersättning till de anställda eller genom utdelning till aktieägarna, endera i form av utdelning eller som en kursuppgång. Urban Bäckström (1954); Tankar om aktiesparande 287 Generellt kan man säga att avkastningen på aktier alltså både direktavkastning och kurstillväxt hänger samman med bolagens långsiktiga avkastning. Om, å ena sidan, bolagen delar ut en stor del av årsvinsten kommer direktavkastningen att spela en större roll för hela avkastningen jämfört med kurstillväxten. Om, å andra sidan, bolagen väljer att behålla en större del av vinsterna kan i stället mer av avkastningen förväntas komma i form av kurstillväxt. Det gäller förstås såvitt ledningarna förmår att förränta de kvarhållna vinstmedlen lika bra som aktiemarknaden kräver. En innehållen utdelning i dag kan på så sätt ge en större aktieutdelning i morgon. Det här innebär alltså att avkastningen på aktier i längden blir densamma som den som bolagen genererar. Om bolagen, på lång sikt, ger en avkastning på eget kapital som uppgår till exempelvis 7 procent, realt sett, tenderar även den reala avkastningen på aktier att över tiden vara lika stor. Bäckström visar hur den historiskt reala avkastningen på Stockholmsbörsen i stort sett följer en rät linje på 7 procent per år. 287 Kapitel 2 Perspektiv på aktieplaceringar by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 138

139 Och Bäckström visar att samma trend även tycks gälla internationellt. Utifrån ett samhällsperspektiv kan man således resonera hur resultatet från den marknadsekonomiska mognadsprocessen inom företag och organisationer på bästa sätt bör fördelas. Är världens aktiemarknader därmed alltmer att betrakta som fördelningspolitiska instrument? Det är lätt att hamna i en missledande diskussion om kapitalets vara eller inte vara vilket kan leda till onödiga låsningar. Det råder ingen tvekan om att världens aktiemarknader stimulerar egenintresset till stora insatser i syfte att utjämna varornas och tjänsternas skillnader mellan utbud och efterfrågan. Ett företag utsätts för en kontinuerlig press att skapa lönsamhet och det finns ofta en privatekonomisk koppling mellan styrelser, företagets ledare och aktiekursens utveckling vilket motiverar styrelser och företagsledningar att genomföra åtgärder i syfte att förbättra lönsamheten. Det finns inriktningar (t ex pilotskolan) som hävdar att ledarna för ett börsnoterat bolag bör äga by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 139

140 egna aktier i det bolag de är satta att styra i syfte att stimulera till åtgärder som leder till högre aktiekurs. Syftet är att stimulera egenintresset att öka lönsamheten genom att långsiktigt sänka enhetskostnaden. Vi bör vara medvetna om att vi nu diskuterar stora ekonomiska värden. Om vi utgår från att Stockholmsbörsens värde uppgår till c:a 1600 miljarder 288 så motsvarar skillnaden i real avkastning på 13 procent 289 (20 minus 7) ett värde på drygt 200 miljarder SEK per år och om vi för enkelhetens skull tänker oss att den värdeförändringen pågått i 20 år så blir summan näst intill gigantisk. Och då diskuterar vi enbart aktiemarknaden som representeras av Stockholmsbörsen 290. Ett överskott som skulle ha kunnat användas till att förbättra sjukvården, investera i ekonomisk infrastruktur och utöka energiproduktion. Är inte det en orättvis betraktelse! Det går att hävda flera invändningar mot ovanstående resonemang. Och det finns naturligtvis stora ekonomiska intressen som har allt att vinna på att försvara aktiemarknadens nuvarande utformning. Alla som har att förlora på resonemanget kommer naturligtvis att betrakta jämförelsen som orättvis. Vi undviker därför medvetet att gå in på alltför många detaljer för att istället visa på de övergripande tendenserna. Huruvida Stockholmsbörsens överskott 291 har varit 50, 100, eller 200 miljarder per år sedan inledningen på 1980-talet är, utifrån vårt resonemang, av underordnad betydelse. Innebär det att aktiemarknaden är övervärderad? Att det är en bubbla som med nödvändighet kommer att spricka? Aktiemarknadens utveckling har, utifrån ett historiskt perspektiv, ökat kraftigt, vilket Urban Bäckström kommenterar på följande sätt: Under och 90-talen har aktier givit en historiskt sett unikt hög avkastning. Det handlar om närmare tre gånger så hög avkastning som det historiska genomsnittet. Under en tjugoårsperiod som tar sin början 1980 och slutar i samband med millenniumskiftet 1999/2000 gav aktier en avkastning på hela 20 procent per år i genomsnitt. Märk väl att då har inflationen räknats bort 292. Vi bör påminnas om att aktiebolagens vinster redovisas efter omkostnader som löner och andra ersättningar. Om vi utgår från att aktiebolagens produktivitetsförbättringar under det senaste seklet varit ungefär densamma per år (7 procent) så måste vi därför dra slutsatsen att en växande andel av aktiebolagens samlade värde tillkommer aktieägarna på bekostnad av löntagarna och allmänintresset. Engångseffekten när en allt större andel av rummets samlade kapital, t.ex. pensionskapital och andra sparformer, har placerats (och placeras) på aktiemarknaden under de senaste decennierna, samt att aktiebolagens minskade personalbehov leder till en förskjutning av skattebasen som i kombination med andra skattelättnader (t ex sänkt bolagsskatt i syfte att attrahera det internationella riskkapitalet) leder till att aktiebolagens övervinsterna stiger. Betraktelsen Enligt det tidigare redovisade börsvärdet för Här refereras till Urban Bäckströms kommentar att avkastningen på aktier har varit nästan 20 procent per år i genomsnitt (i kursuppgång och utdelningar sammantagna), efter det att inflationen räknats bort, under och 1990-talet samt att den genomsnittliga historiska avkastningen har varit 7 procent per år, dvs en skillnad på 13 procent. 290 Stockholmsbörsen representerar cirka 1,5 procent av världens aktiehandel. 291 Överskott relaterat som skillnaden mellan den historiska realavkastningen på 7 procent per år i relation till en avkastning på 20 procent per år. 292 Urban Bäckström (1954); Tankar om aktiesparande; Kapitel 4 Avslutande tankar om aktiesparande 293 Den fördelningspolitiska utmaningen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 140

141 Om (den av rummet använda) skattebasen minskar, tvingas rummets skattetryck öka motsvarande (relativt sett) för att bibehålla samma skatteuttag, vilket inte behöver betyda att rummets samlade ekonomiska och sociala välstånd minskar. Rummets samlade ekonomiska och sociala välstånd kan tvärtom öka samtidigt som det fördelningspolitiska skatteuttaget minskar av det skälet att det marknadsekonomiska rummets mognadsprocess förskjuter den ekonomiska avkastningen bort från muskelkraft över till kapital. Allmänintresset förlorar således tvåfalt; dels genom att muskelkraftens friställande leder till en större (reduktions-) arbetslöshet om inte den genomsnittliga arbetsveckan sänks, dels genom att muskelkraftens friställande leder till en mindre skattebas och därmed till försämrade möjligheter att bedriva en passiv fördelningspolitik, vilket i sig omöjliggör finansieringen av en sänkt genomsnittlig arbetsvecka. Allteftersom denna process fortskrider blir det paradoxalt nog allt viktigare för det politiska systemet att hålla tillbaka löneutvecklingen inom exportindustrin eftersom allt färre industriarbetare blir löneledande för samhällets primärsektorer vars finansiering huvudsakligen är passiv (och vars kostnader relativt sett ökar pga tjänsteeffekten). Konsekvensen blir en fortlöpande stegring av aktiebolagens vinster vilket leder till historiskt sett högre avkastning på aktier. Utifrån det resonemanget är det inte säkert att de senaste decenniernas enastående avkastning på aktiemarknaden är någon bubbla, utan en följdriktig konsekvens av utvecklingen då en växande andel av rummets samlade värde har kommit (och kommer) till uttryck genom aktiemarknaden Risken är snarare att rummets samlade värde är en bubbla vilken även den kan komma till uttryck genom aktiemarknaden by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 141

142 Post festum (jan-10) Oljan tar slut. Norge och Danmark har nått peak produktion. Enligt fysikprofessorn Kjell Aleklett vid Uppsala universitet nådde vi redan 2008 den globala oljetoppen, det som kallas peak oil och som innebär att oljeproduktionen av den lättillgängliga oljan nått sitt maximum. Att komma bort från vårt oljeberoende borde därför vara högt prioriterat bland politikerna enligt honom. Några som nu gör slag i saken är kommunpolitikerna Fredrik Sjöberg (m) och Boo Östberg (c) i Knivsta kommun. De har sett till att kommunen bland annat både köpt vindkraftverk och byggt cykelvägar. Tjänstebilarna har miljöcertifierats. Kommunen skulle också kunna bli självförsörjande av mat visar kommuntjänstemännens beräkningar 295. Den globala oljetoppen nåddes 2008 och det globala oljebehovet uppgår idag (2010) till miljoner fat per dag. Enbart Sverige importerar fat olja per dag huvudsakligen från Norge, Danmark och Ryssland. Oljan kommer inte att ta slut men produktionen kommer att minska, samtidigt som världens energibehov 2030 beräknas motsvara ytterligare sex Saudi-Arabien, beräknat på dagens produktion. Globalt finns de största oljereserverna, procent, i mellanöstern. Irak är det land som har de största outnyttjade reserverna. USA, Saudi-Arabien, Ryssland och Norge nådde peak produktion 2003 och är på brant nedförsbacke, Storbritannien likaså. Vindkraftverk, cykelvägar och miljöcertifierade tjänstebilar visar på en god vilja, men är ingen lösning på den politiska och marknadsekonomiska utmaning världen står inför under de närmaste decennierna. Mycket kan komma att inträffa när kampen om de sinande oljekällorna inleds. Den svenska Energimyndigheten tycks övertygad om att marknadskrafterna löser problemet; att det är en fråga om utbud och efterfrågan. Vi har diskuterade detta tidigare. Ekonomiska energiteorin 296 Nationalekonomer hävdar att lagen om utbud och efterfrågan kan appliceras på alla områden. När utbudet av en vara minskar stiger priset till dess att en ny utbuds- och efterfrågebalans inträder. Det högre priset leder till ett större utbud av varor och tjänster eftersom lönsamheten ökar, vilket leder till ett utbudsöverskott varpå priset sjunker tills dess att en ny utbuds- och efterfrågebalans inträder. Motsvarande resonemang används även på världens energiförsörjning. När utbudet av olja minskar, stiger priset vilket leder till att konsumenterna reducerar konsumtionen samtidigt som tidigare olönsamma energikällor kan tas i produktion. Lagen om utbud och efterfrågan används för alla varor och tjänster, oavsett om det gäller skor, tandkräm, tegelstenar eller energi. Nationalekonomer menar att det var precis vad som inträffade efter oljekriserna 1973 och När råoljepriset steg inleddes en omfattande prospektering av världens ännu ej kända oljetillgångar vilket medförde att världens redovisade oljereserver i stort sett var lika stora 1975 som år 2000 trots en omfattande ökning av världens energiförbrukning. Med facit i hand från 80 och 90 talet har exploateringen av Nordsjön och andra off-shore områden minskat världens energiberoende av Persiska viken. Idag använder därför många nationalekonomer sjuttiotalets energikriser som ett argument för marknadskrafterna när energifrågan kommer på tal. Brister i energiförsörjningen kan visserligen leda till en tillfällig nedgång i världsekonomin, men 295 SR ; Vetenskapsradion; Oljeeran på väg mot sitt slut? 296 Kapitel 4 Energifrågan by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 142

143 den blir endast kortvarig, tills dess att lagen om utbud och efterfrågan återställer balansen. Enligt den ekonomiska energiteorin bör lagen om utbud och efterfrågan appliceras på skor, tandkräm och tegelstenar och kan appliceras på energi, men energikostnaden är av så grundläggande och fundamental marknadsekonomisk betydelse, att generella slutsatser utifrån lagen om utbud och efterfrågan inte kan appliceras reservationslöst. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen förutsätter att den globala enhetskostnaden fortlöpande sänks. Om världsmarknadspriset på energi stiger under lång tid riskerar den globala enhetskostnaden att stabiliseras, varefter den ekonomiska och sociala tillväxten upphör och vi får ett nolltillväxtsamhälle. Post festum 297 definieras som det omöjliga marknadsekonomiska tillstånd då den globala enhetskostnaden stiger. Per definition kan inte det marknadsekonomiska systemets globala enhetskostnad stiga. Varför ska man överhuvudtaget definiera ett omöjligt tillstånd som - post festum? Den ekonomiska energiteorin leder fram till ett antal slutsatser, av vilka några bör definieras i syfte att forma en mer välordnad helhet. Definitionen av ett post festum uppmuntrar till en fördjupad studie av begreppet. Vi stöder oss här på Carl von Linnés ( ) maxim, Nómina si nescis perit et cognítio rerum, om du inte kan namnen försvinner också din kännedom om sakerna. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen sker genom en fortlöpande sänkning av enhetskostnaden fram mot marknadsekonomins utopia parallellt med att marknadsekonomin övergår i ett nytt ekonomiskt system, post ultimus. Post festum, utifrån ett globalt perspektiv är en marknadsekonomisk omöjlighet. Den globala enhetskostnaden kan, per definition, omöjligt öka över tid. Utifrån ett globalt perspektiv (där rummets begränsning upphört), kan ett marknadsekonomiskt post festum aldrig uppstå. Själva definitionen av ett post festum där den globala enhetskostnaden stabiliseras eller stiger blir en motsägelse, ett oxymoron, på samma sätt som talande tystnad eller varm kyla. En marknadsekonomi (utifrån ett globalt perspektiv) förutsätter en sänkt enhetskostnad 298. Post festum är precis som namnet, en marknadsekonomi där festen är slut. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen tillåts inte fortskrida eftersom den gått i baklås; vilket får dramatiska konsekvenser för det ekonomiska och sociala utrymmet. 297 Latin: Efter festen 298 Däremot kan ett väl avgränsat rum höja enhetskostnaden och trots det utvecklas, men då sker det på andra rums bekostnad. Rum vars enhetskostnad sänks finansierar då de rum i vilka enhetskostnaden stiger by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 143

144 Enhets kostnad Principskiss över enhetskostnadens utveckling Post festum 2000 År Är det verkligen en korrekt beskrivning? Världsmarknadspriset på energi har aldrig tidigare varit så högt som idag och trots det fortsätter det marknadsekonomiska systemet att utvecklas. Finansmarknaderna har förmåga att skapa ( virtuellt ) kapital 299 utan att det omedelbart leder till en högre inflation. Inflationen, som är att betrakta som en säkerhetsventil 300, förväntas utlösas när kapitalet, fordran på framtidens sänkta enhetskostnad, blir alltför stor. Inflationen reducerar kapitalet storlek så att det kommer i bättre balans med förväntningarna på framtidens sänkta enhetskostnad 301. Samtal i Hagaparken 302 Både det sparade kapitalet och det lånade kapitalet relateras till framtidens sänkta enhetskostnad. Påståendet att det sparade kapitalet är relaterat till en historiskt sänkt enhetskostnad är således felaktig. En summa kapital, sedlar och mynt, är under alla omständigheter att betrakta som en fordran på framtidens sänkta enhetskostnad. Vi kommer här in på kapitalets förmåga att, under en begränsad period, leva ett eget liv. Om detta egna liv blir alltför omfattande övergår det i inflation, dvs. det överskjutande kapitalet framtvingar en värdesänkning av hela kapitalet som därmed samtliga innehavare av nämnda kapital får finansiera. Inflationen är det marknadsekonomiska systemets sätt att korrigera en alltför vidlyftigt konstruerad efterfrågan som inte står i rimlig proportion till framtidens sänkta enhetskostnad.. Frågan blir särskilt känslig i en situation då rummets efterfrågan upprätthålls genom en konsekvent lågräntepolitik samtidigt som den genomsnittliga energikostnaden ökar. Rummet äter då bildligt talat upp samhällsekonomin i båda ändar, först genom att stimulera en växande lånefinansierad efterfrågan, som ska finansieras med morgondagens sänkta enhetskostnad, samtidigt som en allt högre energikostnad riskerar att bromsa eller i värsta fall helt utradera en sänkt framtida enhetskostnad, vilket förr eller senare leder fram till en ohållbar marknadsekonomisk situation. 299 Här syftas på rummets sammanlagda fordran på framtidens sänkta enhetskostnad, inte enbart i form av sedlar och mynt. 300 Säkerhetsventil i meningen att marknadsekonomin tillåts mjuklanda. 301 Det finns flera exempel i den ekonomiska historien då en okontrollerad penningmängd resulterat i en accelererande inflation. Under hyperinflationen i Tyskland tvingades Reichsbank hålla sedelpressarna igång dygnet runt för att möta efterfrågan på sedlar. När rummets växande kreditmängd inte längre stod i rimlig proportion till framtidens sänkta enhetskostnad ledde det till inflation. 302 Penningpolitik och inflation by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 144

145 Sannolikt har de finansiella instrumentens expansion och stora diversifiering de senaste trettio åren underminerat inflationens skyddande förmåga, eller annorlunda uttryckt; de finansiella instrumenten har blivit så raffinerade att säkerhetsventilen, inflationen, inte längre fungerar lika effektivt, varför det växande avståndet mellan kapitalets storlek och potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad leder till att det marknadsekonomiska systemet istället riskerar att brista Growth of the global financial stock $ Trillions The total value of the world s financial assets (including bank deposits, government debt securities and equity securities) Estimate Source: Mapping the Global Capital Market 2006 Second Annual Report; January 2006; McKinsey Global Institute Riksbankernas viktigaste styrränta, reporäntan, styrs utifrån ett inflationsmål. Om nu säkerhetsventilen inflation inte längre fungerar tillfredställande så medför det att riksbankernas möjlighet att, i god tid och under balanserade former, styra den marknadsekonomiska mognadsprocessen, undermineras Den finansiella marknaden och de finansiella instrumenten har utvecklats anmärkningsvärt sedan Nedanstående beskrivning är från 1994 (!). Lärobok i kapitalmarknadsrätt; Afrell/Klahr/Samuelsson, kapitel (1994) Finansiella instrument har fått ökad betydelse för statens och företagens kapitaltillförsel. De finansiella instrumenten utnyttjas också i växande omfattning för att hantera olika risker, t.ex. valutakurs- och ränteförändringar. Ett kännetecken för utvecklingen på värdepappersmarknaderna världen över är det stora antalet nya instrument som har introducerats på dessa marknader. Förmågan hos konstruktörerna av de finansiella instrumenten, de s.k. Financial Rocket Scientists, att konstruera nya instrument verkar ibland vara gränslös. I Sverige har nya instrument introducerats i snabb följd. Den moderna penningmarknaden uppstod år 1980 med bankcertifikaten som något år senare följdes av statsskuldväxlar. På derivatmarknaden startade derivatbörsen OM 1985 sin verksamhet med optioner avseende aktier. Under 1980-talet tillkom en mängd derivatinstrument på den svenska värdepappersmarknaden. Som exempel kan nämnas terminer avseende obligationer och statsskuldväxlar, optioner i räntebärande instrument och räntesvappar samt indexoptioner och indexterminer i aktier och FRA:s. Utvecklingen har fortsatt på 1990-talet med introduktionen av sådana instrument som standardiserade ränteterminer, standardiserade aktielån, nollkupongare, privatobligationer och riksgäldskonto. Därtill kommer alla mer eller mindre exotiska instrument som förekommer på den internationella värdepappersmarknaden., t.ex. olika former av svappar och swaption. Det sistnämnda instrumentet är en option att ingå en svapp. Dessutom tillkommer ett stort antal OTC-instrument som har konstruerats för visst behov eller visst tillfälle. Ett företag eller annan typ av organisation som önskar utnyttja värdepappersmarknaden för anskaffandet av lånekapital eller riskkapital har idag ett stort antal olika instrument att välja mellan. 304 Även penningpolitikens förmåga och betydelse har historiskt ifrågasatts John Kenneth Galbraith; ( ); Överflödets samhälle (1969) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 145

146 Riksbankens uppgifter 305 Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att upprätthålla ett fast penningvärde. Banken har också i uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Riksbankens tolkning av målet om ett fast penningvärde är att inflationen ska vara låg och stabil. Konsumentprisindex, KPI, ska hållas på 2 procent. Riksbankens främsta verktyg för att påverka inflationen är reporäntan. Betalningssystemet och kreditförsörjningen spelar en central roll för att ekonomin ska fungera effektivt. Riksbanken gör fortlöpande bedömningar av risker i de svenska storbankerna och i den centrala finansiella infrastrukturen. Kapitalets konvention kan teoretiskt bli hur stor som helst. Det är kapitalmarknadens aktörer, som kollektiv, som avgör konventionens storlek. När kapitalets konvention, graden av utsträckning mellan tillgängligt kapital och potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad, blir för stor riskerar den att brista. Ska man tolka det som att det marknadsekonomiska systemet finansierats med ständigt växande krediter sedan oljekriserna 1973 och 1979? Kreditmarknadernas kraftiga expansion under de senaste decennierna har varit ett sätt att vinna tid, vilket borde ha används för att ställa om energiproduktionen mot ett långsiktigt lägre världsmarknadspris på energi. Energikvotens fortlöpande höjning är av fundamental betydelse för långsiktig och uthållig ekonomisk och social tillväxt. Det kan finnas anledning att låta reporäntan följa andra parametrar än inflationen och att samtidigt överväga införandet av en investeringsbank vars räntenivåer tillåts vara lägre eller betydligt lägre än riksbankens reporänta. På det sättet skulle en allmän alltför vidlyftig kreditexpansion kunna bromsas samtidigt som riktade investeringar i syfte att långsiktigt sänka enhetskostnaden stimuleras. Investeringsbankens huvuduppgift blir att sänka det geografiska rummets enhetskostnad genom en höjning av energikvoten, alldeles oavsett i vilken samhällssektor denna sänkning sker. Det är således av underordnad betydelse om effekten uppnås i en exportinriktad verksamhet eller inom servicenäringen. En sänkt enhetskostnad inom sjukvården, exportindustrin eller varuhandeln har precis lika stort värde ur rummets perspektiv, alldeles oavsett rummets definition. Det gäller dock att vara tydlig på denna punkt; det är inte investeringsbankens målsättning att stödja ny affärsverksamhet, utan istället att sänka rummets enhetskostnad genom konsekventa och riktade åtgärder i syfte att höja energikvoten. En På 1930-talet sjönk penningpolitiken mycket lågt i anseende under någon tid. Man hade misslyckats ömkligen med att hejda det sena 20-talets spekulativa högkonjunktur med höga räntor. Låga räntor hade visat sig lika verkningslösa under den stora arbetslöshetskrisen. Under dessa år hade bankernas folk till följd av misstag, olyckor och den radikala kritikens entusiastiska nedsvärtning på ett allvarligt sätt förlorat sitt anseende bland folk. Och därmed hade också tron på penningpolitiken undergrävts. Keynes hävdade att räntan var en otymplig metod för att styra den ekonomiska aktiviteten och att den var av ringa praktisk betydelse. Under åren efter andra världskriget har penningpolitiken efter detta bottenläge upplevt en stor renässans. Bankerna och bankernas folk återvann sin prestige, och detsamma var fallet med de metoder de så intimt är förbundna med. Tron på penningpolitiken blev ett kännetecken på dem som ville bjuda motstånd mot Keynes irrläror och inte ville veta av det slags radikalism, som sökte skämma ut hederliga och respektabla människor för att de arbetade med att låna upp och låna ut pengar. Vad som betydde mer var att något måste göras mot inflationen. Andra åtgärder för att angripa detta ofrånkomliga fenomen hade den nackdelen att de var oangenäma, omöjliga att tillämpa eller t.o.m. i likhet med priskontroller, oamerikanska. Detta var en konsekvens av det faktum att de kom i strid med andra ekonomiska målsättningar. Men åtgärder måste ändå vidtagas. Penningpolitiken återstod som det enda man kunde hoppas på. En stor portion önsketänkande påverkade den förtjusning som penningpolitiken väckte och det förtroende man uttryckte för den. Eftersom det inte fanns något annat måste den fungera. Penningpolitiska åtgärder blev uttrycket för ekonomisk eskapism. Utan denna möjlighet skulle verkligheten te sig obehaglig. 305 Källa: by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 146

147 utbyggnad av produktionen i ett företag eller krediter för att starta upp nya servicenäringar bör således ligga utanför investeringsbankens verksamhetsområde. Syntismen 306 Vi menar att samhällets ekonomiska och sociala utrymme uppstår när enhetskostnaden sänks genom en successiv övergång från muskelkraft till andra energikällor. Samhällets förmåga att producera energi till lägsta möjliga kostnad är därför av central betydelse för den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Vi vill verka för en sänkt enhetskostnad genom en konsekvent och successiv utbyggnad av energiproduktionen på kommersiella och ekologiskt balanserade villkor i syfte att fortlöpande tillgodose rummets växande energibehov. Vi vill överväga att inrätta en särskild investeringsbank, ägd av allmänintresset, vars syfte är att stimulera investeringar som sänker rummets enhetskostnad, vilket förstärker den internationella konkurrenskraften och förbättrar allmänintressets livskvalitet. Hur dessa styrinstrument, riksbankens reporänta och investeringsbankens lägre räntenivå, bör samordnas för att uppnå ett för rummet optimalt slutresultat är en öppen fråga för framtiden. 306 Vi vill medverka till en stabil ekonomisk och social tillväxt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 147

148 Improduktivt vs produktivt arbete (jan-10) Vari ligger skillnaden mellan industriarbetarens produktiva arbete och servicenäringarnas improduktiva arbete? I båda fallen finns en efterfrågan och ett utbud av varor respektive tjänster. Vad är det som gör den mänskliga insatsen i det ena fallet anses vara produktiv (värdeskapande) och i det andra fallet improduktiv (tärande)? Detta är en klassisk fråga som diskuterades redan under 1700 talet, och som är fortsatt aktuell. Produktivt och improduktivt arbete; Adam Smith ( ); Folkens välstånd 1776 Det finns ett slags arbete, som ökar värdet av det föremål, varpå det nedlägges, och ett annat slags arbete, som ej har samma verkan. Det förra kan, eftersom det frambringar eller producerar ett värde, kallas produktivt, det senare improduktivt arbete. En industriarbetares arbete ökar sålunda i allmänhet värdet av det råämne, som han bearbetar, med värdet av arbetarens underhåll och hans arbetsgivares profit. Det arbete, som utföres av en tjänare i ett hushåll, ökar däremot inte värdet av någonting. Ehuru industriarbetaren får sin lön förskotterad av sin arbetsgivare, kostar han i verkligheten inte arbetsgivaren något, emedan denna får lönen igen med profit uti det förhöjda värdet av det föremål, på vilket arbetet nedlagts. Men det underhåll, som en tjänare åtnjuter, fås inte igen. En person blir rik på att sysselsätta en mängd arbetare, men fattig på att i sitt hushåll underhålla en mängd tjänare. En tjänares arbete har nog sitt värde och förtjänar sin lön, såväl som en industriarbetares. Men en industriarbetares arbete tar fast och konkret uti ett bestämt föremål eller en viss säljbar vara, som äger bestånd åtminstone någon tid, efter det att arbetet är utfört. Det är på sätt och vis som en viss myckenhet arbete, samlat och lagrat för att i alla fall av behov användas vid något kommande tillfälle. Det föremålet eller, vilket är samma sak, priset för det föremålet kan sedan, om så behövs, sätta igång en lika stor mängd arbete, som det, med vilket föremålet ursprungligen förfärdigades. En tjänares arbete tar däremot inte verklighet eller form i ett visst föremål eller i en viss säljbar vara. De tjänster, som göres av tjänaren i ett hushåll, försvinna i allmänhet i samma ögonblick, som de utförts, och lämna sällan något spår efter sig eller något värde, för vilket man sedermera skulle kunna erhålla en lika stor myckenhet tjänster. Det arbete, som utföres av några av de mest ansedda samhällsfunktionerna är, liksom tjänares, improduktivt och tar ej fast eller verklig form i något varaktigt föremål eller i någon säljbar vara, som äger bestånd, efter det att arbetet är slut, eller för vilken en lika mängd arbete framdels skulle kunna erhållas. Regenten t.ex. samt alla civila och militära ämbetsmän, som stå i hans sold, hela hären och flottan, utgöra exempel på improduktiva arbetare. De äro det allmännas tjänare och underhållas med en del av den årliga avkastningen utav andras näringsflit. Hur hedersamma, nyttiga eller nödvändiga deras tjänster än kunna vara, åstadkommes genom dem intet, för vilket en lika stor myckenhet tjänster framdeles skulle kunna erhållas. Med resultatet av deras arbete i år till statens skydd, säkerhet och försvar kan man inte köpa dess skydd, säkerhet och försvar nästa år. Till samma klass måste man hänföra några av de allvarligaste och viktigaste yrkena, så väl som några av dem som endast avse nöjet: präster, jurister, läkare och alla slags litteratörer, skådespelare, varietéartister, musiker, operasångare, dansörer osv. Alla dessas arbete försvinner i samma ögonblick det utförts, liksom skådespelarnas deklamationer, talarnas anförande och musikerns melodier. För att kunna svara på frågan om produktivt och improduktivt arbete måste vi återvända till det slutna system i vilket Adam Smith befann sig. Han resonerar utifrån rummet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 148

149 nationen och om nationens välstånd 307. Det finns således en yttre ram inom vars gränser definitionen av det improduktiva och produktiva arbetet sker. Rummet 308 har en central betydelse för vår uppfattning av världen. Vi är uppfostrade och präglade med en föreställning att indela omgivningen i vi och i dem. Redan under barndomen får vi lära oss att skilja på det som tillhör oss och vad som tillhör andra. Den vuxna människan gör (oftast omedvetet) en definition utifrån vilket rum betraktelsen sker. Den enskilde individen, familjen, bostadsrättsföreningen, staden, nationen och världsdelen, är exempel på rum utifrån vilket vi formar vår identitet. Individen identifierar sig med de människor och de objekt som befinner sig innanför rummets avgränsning. Just det faktum att rummet har en begränsning, en inramning, är viktigt i vår förståelse av det produktiva och det improduktiva arbetets natur. Familjen har sin begränsning i det faktum att endast familjemedlemmar innefattas i rummet medan alla andra står utanför. Grannar, invandrare och utlänningar blir därmed en förutsättning för rummet familjen. Saknas begränsningen blir rummet (familjen) irrelevant eftersom det, per definition, förutsätter att det finns ett annat objekt till vilket det kan relateras. En skådespelare är enligt Adam Smith ett exempel på en improduktiv resurs som tycks få sin inkomst av det överskott som skapats i andra produktiva (värdeskapande) processer. Om medborgarna i en isolerad region saknar ett ekonomiskt överskott så kan de inte investera i de tjänster som skådespelaren erbjuder. I den bemärkelsen utför skådespelaren endast ett improduktivt arbete som inte skapar något värde. Låt oss nu anta att det är en kreativ och företagsam skådespelare som annonserar och attraherar en större publik från andra regioner. Skådespelarens improduktiva roll förbyts då till en produktiv roll, eftersom resultatet ger en högre ekonomisk avkastning i skådespelarens rum (kommunen). Skådespelarens arbete ger rummet (kommunen) större skatteintäkter, fler hotellnätter och fler restaurangbesök. Skådespelarens marknadsaktiviteter gynnar rummets (kommunens) ekonomi. Men i det nationella rummet blir effekten av skådespelarens marknadsaktiviteter ett nollsummespel. Den publik som skådespelaren attraherar gynnar ett rum (kommunen) medan den missgynnar andra rum (andra kommuner). I det nationella rummet blir skådespelarens återigen en improduktiv resurs som inte skapar något bestående värde 309. Det enda hon bidrar med är en omfördelning av kapital från ett rum (kommun) till ett annat rum (annan kommun). Det produktiva och det improduktiva arbetet har således en dubbelnatur som är beroende av den avgränsning, det rum, inom vilka vi befinner oss. Kommunen och nationen är två olika abstraktionsnivåer utifrån vilka skådespelarens arbete värderas. Rollen som improduktiv alternativt produktiv resurs kan definieras utifrån det rum eller den inneslutning som vi väljer att betrakta. I Adam Smiths redovisning är rummet nationen. I det perspektivet skapar varken präster, jurister, läkare och alla slags litteratörer, skådespelare, varietéartister, musiker, operasångare, dansörer, något värde eftersom deras arbetsinsats endast i begränsad utsträckning kunde exporteras till andra nationer under 1700 talet. Adam Smiths betraktar det ekonomiska systemet, i linje med titeln på hans livsverk, från nationen som rum. Nationen bildar den inneslutning utifrån vilken han definierar det produktiva och improduktiva arbetet. I dagens globala ekonomi måste dessa grundläggande värderingar omprövas. I en global ekonomi finns inte längre det andra mot vilket värdet kan relateras. En lokal skådespelare som konkurrerar ut andra lokala skådespelare blir produktiv i rummet den 307 The Wealth of Nations (Nationernas välstånd alt. Folkens välstånd)) publicerades år Vi använder här en vidare definition av rumsbegreppet än den rent geografiska. 309 I vårt exempel förutsätter vi att enhetskostnaden är konstant by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 149

150 egna familjen men improduktiv i rummet kommunen eftersom vi kan förmoda att den framgångsrike skådespelaren tjänar på, vad andra skådespelare förlorar. Samma resonemang kan nu överföras från den regionala och den nationella nivån och vidare till den internationella nivån. En skådespelare som når en internationell publik i andra länder förstärker därmed nationens välstånd. Skådespelaren skapar ett nationellt värde genom att utländska medborgare efterfrågar hennes tjänster. Skådespelarens agerande leder till större skatteintäkter, fler hotellnätter och fler restaurangbesök. Nationens ekonomiska välstånd ökar. Men vad händer på den globala nivån? Med vem eller vad ska den internationella nivån konkurrera? Motsvarande resonemang blir plötsligt irrelevant eftersom det inte finns någon ytterligare geografisk begränsning mot vilken det kan relateras. Vi inser att begreppet improduktivt och produktivt arbete inte endast är i behov av en geografisk inneslutning mot vilken den kan relateras, utan att den även har en yttre begränsning i den globala marknaden. Den globala marknadens yttersta konsekvens blir därför att allt arbete som inte sänker enhetskostnaden är improduktivt eftersom varje förändring av den ekonomiska balansen sker på bekostnad av ett annat rum. Det den ena vinner förlorar den andra. Det finns inget rum bortom den globala ekonomin. Den globala ekonomin är människans yttersta rum. Vi kommer helt enkelt inte längre. Omvänt leder en sänkt enhetskostnad till en produktivitetsökning alldeles oavsett vilket rum vi väljer att betrakta. När en bonde införskaffar en häst och ökar sin produktivitet så sänks enhetskostnaden (och höjs det ekonomiska och sociala utrymmet) både för bonden, hans familj, kommunen, nationen, världsdelen och globalt. En annan tydlig skiljelinje är relationen mellan en vara och en tjänst. Det är oväsentligt om en efterfrågan tillgodoses som en vara eller som en tjänst eftersom det nedlagda arbetet är den kostnad som kan relateras till varan eller tjänsten. Således är en sänkt enhetskostnad lika värdefull för den ekonomiska tillväxten alldeles oavsett om det sker som en vara eller som en tjänst. En industriarbetare (varuproducent) eller en sjuksköterska (tjänsteproducent) som sänker enhetskostnaden bidrar i lika hög grad till ekonomisk och social tillväxt. När en vara eller tjänst överförs inom ett land, mellan Göteborg och Stockholm eller mellan London och Manchester, så är det en vanlig ekonomisk transaktion utan särskild särredovisning. Om exakt samma vara eller tjänst överförs mellan Göteborg och London eller Stockholm och Manchester så omges den med helt hel rad ekonomiska definitioner som export, import, handelsbalans och bytesbalans av det enda skälet att rummets definition skiljer sig åt. Det isolerade rummet exportföretaget kan tyckas skapa ett större värde genom en sänkt enhetskostnad än det isolerade rummet sjukhuset eftersom företaget kan förväntas fördubbla sin försäljningsvolym medan antalet patienter på sjukhuset förblir ungefär detsamma efter att enhetskostnaden sänkts. Om vi istället väljer att placera företaget och sjukhuset i samma rum så blir det uppenbart att sjukhusets rationalisering sänker företagets enhetskostnad (och sannolikt även ger en större försäljningsvolym) vilket därmed ökar intäkterna. Om Sabbatsbergs sjukhus och Volvo personvagnar ingick i samma koncern så skulle det inte spela någon roll om enhetskostnaden sänktes vid akutmottagningen eller vid det löpande bandet. Resultatet för koncernen skulle bli en lägre enhetskostnad (ökad försäljning) och större inkomster. Det går därför att hävda att begreppet produktivt eller improduktivt arbete endast är en abstraktion relaterad till rummets begränsning. En sänkning av enhetskostnaden är lika mycket värd varhelst den uppstår i det rum man väljer att definiera. I det nationella rummet kan medborgarna acceptera att en företagare i Älmhult bygger upp ett exportinriktat möbelimperium på bekostnad av mänger med små möbeltillverkare i det by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 150

151 egna landet. Inom rummet EU går det att motivera en överflyttning av vården från Sverige till Mallorca. I det globala rummet går det att försvara en överföring av tillverkningsindustri från Sverige till Kina. Den ekonomiska och sociala tillväxten är relaterad till en fortlöpande reduktion av enhetskostnaden. Litteratörer, skådespelare, varietéartister, musiker, operasångare, dansörer, skådespelare, talare och musiker är således inga improduktiva parasiter som suger sin näring från exportföretagens produktiva arbete. En sänkning av enhetskostnaden inom sjukvård, skola eller åldringsvård har precis lika stort värde som motsvarande sänkning av enhetskostnaden inom vilken annan samhällssektor som helst. Det som skiljer är vår uppfattning om rummets omfattning; om vi och dem. Och möjligheterna att bedriva en konstruktiv fördelningspolitik. Däremot är det en korrekt slutsats att präster, jurister, läkare och alla slags litteratörer, skådespelare, varietéartister, musiker, operasångare, dansörer, skådespelare, talare och musiker i mindre utsträckning kan övergå till andra energikällor (än muskelkraft) varför dessa yrkesgruppers möjlighet att sänka enhetskostnaden (genom att höja energikvoten) är betydligt sämre än inom andra samhällssektorer, vars konsekvens vi diskuterat i sammanställningen Tjänsteeffekten Sammanställningen Tjänsteeffekten finns tillgänglig på by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 151

152 Julhandeln (dec-09) Förväntningarna är stora inför december månads handel. Särskilt i kristider när de råder en allmän ekonomisk osäkerhet. Julhandeln förväntas sätta fart på ekonomin och förbättra den ekonomiska konjunkturen. Svensk handels julrapport 2009 December är den försäljningsmässigt viktigaste månaden för de flesta av detaljhandelns branscher. Månaden omsätter ungefär en tredjedel mer än en genomsnittlig månad. För vissa handlare, till exempel i leksakshandeln, är försäljningen i december avgörande för helårsresultatet. Förutom all mat som vi köper till adventsfikat, julbordet och nyårsmiddagen är december främst sällanköpsvaruhandelns månad. Det ligger många klappar från exempelvis klädhandeln, elektronikhandeln och sporthandeln under granen. Decemberförsäljningen som andel (i procent) av helårsförsäljningen Leksakshandeln 24,0 Bok- och pappershandeln 15,6 Guldsmedshandeln 15,4 Elektronikhandeln 14,0 Klädhandeln 11,2 Detaljhandeln 10,2 Sport- och fritidshandeln 10,1 Dagligvaruhandeln 9,8 Möbelhandeln 9,0 Skohandeln 8,7 Järn- och bygghandeln 7,5 Optikhandeln 7,2 Färghandeln 6,6 Det finns två, till det yttre, motsägelsefulla argument som inte sällan förs fram i den allmänna ekonomiska debatten när konjunkturen försvagas. medborgarna bör dra åt svångremmen och hålla igen på utgifterna samtidigt som medborgarna bör konsumera mera i syfte att upprätthålla sysselsättningen och reducera risken för arbetslöshet Det första påståendet är sannolikt det mest naturliga utifrån den enskilda medborgarens perspektiv eftersom det är orimligt att i längden leva över sina tillgångar. Man bör ha reserver om det värsta skulle inträffa. Konsumentrådgivare rekommenderar en extra månadslön på banken i händelse av oförutsedda utgifter. Det andra påståendet är däremot mer egendomligt. Hur kan samhällets ekonomer argumentera för återhållsamhet samtidigt som man argumenterar för större konsumtion? Kapitalet och enhetskostnadens sänkning verkar i symbios. De är varandras förutsättningar. De jagar varandra i den spiral som utgör den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Och den första kan inte uppstå utan den andra. Kapitalet är en nödvändig förutsättning för de investeringar som leder till en sänkt enhetskostnad samtidigt som den sänkta enhetskostnaden finansierar kapitalrörelserna. Och just 311 Källa: SCB/HUI by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 152

153 rörelsen, dynamiken, är en förutsättning för den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskridande. Det är detta Keynes Allmänna teori tar fasta på 312. Teorin behandlar det specialfall där bristen på kapital bromsar enhetskostnadens sänkning och där bristen på enhetskostnadssänkning reducerar förmågan att generera kapital vilket kan leda till en situation där den marknadsekonomiska mognadsprocessen går i baklås. Genom att tillföra kapital (t.ex. genom en kraftigt sänkt reporänta) förväntas konsumtionen öka vilket förväntas leda till en snabbare sänkning av enhetskostnaden och därmed ett växande ekonomiskt och socialt utrymme (vilket därmed finansierar det tillförda kapitalet). Ekonomiska energiteorin 313 Vi har under efterkrigstiden fått en ekonomisk situation som bygger allt mer på konsumtion. Keynes ursprungliga ekonomiska teori att använda penningpolitiken för att kicka igång en ekonomi i stagnation, har under efterkrigstiden, omvandlats från ett syfte till ett medel. En allt större andel av dagens ekonomiska och sociala standard är lånefinansierad och därmed intecknad i framtidens sänkta enhetskostnad. En tidigarelagd överkonsumtion som bygger på medborgarnas förtroende för det ekonomiska systemets inneboende stabilitet. Ett förtroende som ytterst vilar på förmågan till en fortsatt sänkt enhetskostnad. Vid en kraftig höjning av världsmarknadspriset på energi kan vi förvänta att nationer, företag och medborgare kortsiktigt lånefinansierar en allt större del av ekonomin. Framförallt kommer dagens industrinationer sannolikt att öka statsskulderna i ett försök att hålla konsumtionen uppe, en ekonomisk politik som kan fungera under en begränsad tidsperiod, men som till slut riskerar att falla samman om inte energipriset sänks. Med en allt större obalans mellan utbudet av energi och en ständigt ökad virtuell efterfrågan blir den lånefinansierade världsekonomin alltmer instabil. Det finns en risk att den växande lånefinansierade världsekonomin brister och vi står inför en ny omfattade ekonomisk tillbakagång, vars konsekvenser ingen kan förutse. En lånefinansierad samhällsekonomi, alldeles oavsett i vilken del av samhället lånen uppstår, förutsätter en fortsatt sänkning av enhetskostnaden, varför en kompensation av höjda energipriser genom större budgetunderskott är lika socialt nödvändigt som ekonomiskt riskabelt. Den ekonomiska tillväxten förutsätter ett stabilt samhälle. Det kan därför vara försvarbart att bedriva en generös penningpolitik under en begränsad tidsperiod under förutsättning att det går att förutse ett lägre eller åtminstone stabilt energipris. En växande lånefinansierad samhällsekonomi är ett sätt att vinna tid, inget annat. Det finns en stor risk att alltmer av samhällets upplevda tillväxt är en tidigarelagd konsumtion som ska finansieras med framtidens ekonomiska tillväxt. Samhället förskottering leder till en uppblåst ekonomi där trycket på enhetskostnaden minskar vilket paradoxalt nog medför att den ekonomiska tillväxten avtar. Den expanderande fastighetsmarknaden 314 är ett av många exempel på snabba pengar under de senaste decennierna som ett resultat av en allt liberalare penningpolitik. I perspektivet av en växande lånefinansierad samhällsekonomi blir kravet på ekonomisk tillväxt ännu större eftersom en inbromsning av ekonomin kan få dramatiska konsekvenser. En växande 312 Multiplikatoreffekten är en central term hos Keynes och Stockholmsskolan, där en primäreffekt (påverkan/aktivitet/investering) sprider sig och leder till en något lägre sekundäreffekt som sprider sig och leder till en ännu något lägre tertiäreffekt som sprider sig och vars sammanlagda effekt (the multiplier enl. traditionell nationalekonomi) kraftigt överstiger primäreffekten. 313 Penningpolitik 314 Lägenhetspriserna i Stockholms innerstad kan tjäna som ett exempel. På 60 talet var priset för en lägenhet i det närmaste obefintligt. I början av 70 talet var priset SEK/m2. I början av 80 talet SEK/m2 och i början av 2000 talet SEK/m by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 153

154 andel av samhällets bruttonationalprodukt under efterkrigstiden består av privat konsumtion. Men här finns även ett fördelningspolitiskt resonemang. I ett samhälle som präglas av aktiv fördelningspolitik blir konsumtionen i sig en förutsättning för att upprätthålla sysselsättningen och undvika en eskalerande arbetslöshet. Betraktelsen 315 Samtidigt går det inte att förringa konsumtionens grundläggande fördelningspolitiska betydelse. Ju större andel rummet konsumerar av framtidens fordran desto större betydelse kan vi förvänta oss att den aktiva fördelningspolitiken får. Omvänt gäller motsatsen: om rummets konsumtion minskar, avtar den aktiva fördelningspolitikens betydelse, för att (teoretisk) helt upphöra när konsumtionen upphör. Således kan vi med rätta hävda att den aktiva fördelningspolitiken är konsumtion, vilket leder fram till flera märkliga slutsatser, som att reklam och annan marknadsföring går att betrakta som fördelningspolitiska instrument och att rummets konsumtion bör stimuleras om (eller när) den passiva fördelningspolitikens möjligheter begränsas. Om medborgarnas konsumtion minskar så reduceras det marknadsekonomiska systemets förmåga att sänka den långsiktiga enhetskostnaden. Vi lägger här tonvikten på ordet förmåga eftersom konsumtionen i sig inte är detsamma som ekonomisk och social tillväxt. Konsumtionen blir en förutsättning för det marknadsekonomiska systemets förmåga att utvinna potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen är, som namnet antyder, en process. Och en process förutsätter rörelse. Rörelsen uppkommer genom handeln som i symbios med producenternas konkurrens leder till en fortlöpande sänkning av enhetskostnaden. Den fortlöpande sänkningen av rummets enhetskostnad leder till ett växande ekonomiskt och socialt utrymme som genom fördelningspolitiska åtgärder (som en gradvis sänkning av den genomsnittliga arbetsveckan) kommer en bredare allmänhet tillgodo. Konsumtionen motsvarar processen, rörelsen, under vilken (eller med stöd av) enhetskostnaden gradvis kan sänkas. Om konsumtionen, eller den process konsumtionen leder till, reduceras, så försvåras den marknadsekonomiska utvecklingen vilket riskerar att sänka det ekonomiska och sociala utrymmet. En reducerad konsumtion reducerar även den aktiva fördelningspolitikens förmåga att fördela samhällets ekonomiska och sociala utrymme till en bredare allmänhet. Vilket i sig kan bidra till en inbromsning av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Men den långsiktiga sänkningen av rummets enhetskostnad är också beroende av hur snabbt rummets energikvot stiger. Företag och organisationer förväntas investera i åtgärder som syftar till en övergång från muskelkraft till andra energikällor. Vilket förutsätter god tillgång på energi. Betraktelsen 316 Det är den enskilda konsumenten som dagligen, genom sitt egenintresse, bidrar till att reducera samhällets enhetskostnad, och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt ekonomiskt och socialt välstånd. Det är således inte handeln i sig som driver det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, utan den enskilda konsumentens egenintresse. Genom att 315 Den fördelningspolitiska utmaningen 316 Det marknadsekonomiska systemets järnhand by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 154

155 fortlöpande välja billigare varor och tjänster, leder (som en konsekvens) det till en sänkning av rummets enhetskostnad, varför konsumtionen är att betrakta som en av marknadsekonomins motorer. Själva syftet med att öka tillgången på kapital (t.ex. genom en kraftigt sänkt reporänta) är att öka konsumtionen vilket förväntas leda till en långsiktigt sänkt enhetskostnad. Ett nationalekonomiskt mardrömsscenario inträffar om konsumtionen förblir stabil, att medborgarna väljer att gömma undan det tillförda kapitalet i madrassen. Betraktelsen 317 Ett samhälle som drabbas av det japanerna kallar hesokuri 318, ett tillstånd där rummets tillgängliga efterfrågan, uttryck som disponibelt kapital, blockeras och inte fördelas till en bredare allmänhet, leder till högre arbetslöshet därför att tjänstesektorn, servicemarknaden, vilken är ett synnerligen viktigt fördelningspolitiskt instrument (aktiv fördelningspolitik) inte fungerar tillfredställande. 319 Samtidigt går det inte att bortse från att kapitalet, alldeles oavsett ursprung, är en fordran på framtidens sänkta enhetskostnad. Och att denna fordran ökar om rummets tillgängliga kapital ökar. Samtal i Hagaparken 320 En summa kapital, sedlar och mynt, är under alla omständigheter att betrakta som en fordran på framtidens sänkta enhetskostnad. Vi kommer här in på kapitalets förmåga att, under en begränsad period, leva ett eget liv. Om detta egna liv blir alltför omfattande övergår det i inflation, dvs. det överskjutande kapitalet framtvingar en värdesänkning av hela kapitalet som därmed samtliga innehavare av nämnda kapital får finansiera. Inflationen är det marknadsekonomiska systemets sätt att korrigera en alltför vidlyftigt konstruerad efterfrågan som inte står i rimlig proportion till framtidens sänkta enhetskostnad. Det kan således vara försvarbart att bedriva en generös penningpolitik under en begränsad tidsperiod under förutsättning att det går att förutse ett lägre eller åtminstone stabilt energipris. En växande lånefinansierad samhällsekonomi är ett sätt att vinna tid, inget annat. Trots ovanstående resonemang får kostnaden för energi den helt avgörande betydelsen för rummets ekonomiska och sociala situation. Under förutsättning att energikostnaden (som får en växande betydelse allteftersom rummets energikvot stiger) fortlöpande sänks kan det ekonomiska och sociala utrymmet till och med växa även om konsumtionen stabiliseras eller rent av minskar. 317 Det marknadsekonomiska systemets järnhand 318 Sedvänjan att gömma undan pengar i hemmet som ett lättåtkomligt sparkapital. 319 Det är en märklig insikt att förstå att det kapital som anses så nödvändigt för den marknadsekonomiska mognadsprocessen, uppstår genom äganderätten, i skillnaden mellan utbud och behov. Kapitalets födelseplats är utrymmet mellan obalansen i utbud och behov, som samma kapital strävar efter att utradera genom investeringar i syfte att sänka enhetskostnaden, eller med andra ord, genom en ständig strävan att minska avståndet mellan utbud och behov. Slutsatsen är paradoxal eftersom kapitalet därmed syftar till att avveckla sin egen förutsättning. Kapitalets cirkulation är således en självdestruerande process som slipas ner och förbrukas i den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Den skillnad i utbud och behov som utgör födelseplatsen för det virtuella kapitalet är också angreppspunkten för samma kapital. 320 Penningpolitik och inflation by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 155

156 Samtal i Hagaparken 321 En långsiktigt hållbar energiförsörjning är av grundläggande betydelse för marknadsekonomisk tillväxt. Det går inte att energispara ett samhälle till ekonomisk tillväxt! En global energibrist får negativa marknadsekonomiska konsekvenser alldeles oavsett i vilket marknadsekonomiskt rum vi befinner oss. 321 Egenintresse vs allmänintresse by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 156

157 Den intellektuella utmaningen (nov-09) Människan tillgodogör tidigare generationers erfarenheter och slutsatser; matematikens väldefinierade regelverk med inbördes lagbundna relationer; främmande språks definitioner och grammatiska syntaxer. I samhällsorienterade ämnen förutsätts eleven lära sig årtal och kungalängder, avgörande händelser och dramatiska skeenden. Den som är bäst på att tillgodogöra tidigare generationers erfarenheter och slutsatser anses lämpligast att forma den elit som leder samhällsutvecklingen. Eller för att uttrycka det mera konkret, den som är duktig på att lösa andragradsekvationer, lära sig främmande språk, har god förmåga att tillgodogöra årtal och kungalängder, anses ha bättre förutsättningar för att bli läkare, präst, astronaut, psykolog, politiker eller företagsledare. Henry J Schmandt; De politiska idéernas historia Vägen till sann kunskap är krokig och svår. Endast ett utvalt fåtal, de som har lärt sig att tänka, kan klara den. Platon säger varnande, att möjligheten till begrundan är begränsad till dem som naturen har utrustat med medfödd förmåga för denna uppgift. Men inte ens dessa får förmågan automatiskt utan först efter ansträngning och övningar. Han påpekar att om en fånge släpps fri och förs upp i ljuset i världen ovanför skulle detta blända honom och pina honom, så att han inte kunde se en enda av de saker man nu sade honom var verkliga. Bara genom en långsam och smärtfylld process, där han tvingar sig att vända sig mot ljuset, blir han undan för undan i stånd att se och förstå. Men det går att ifrågasätta den historiska kunskapstraditionen. I en tid när all världens bibliotek och arkiv, genom Internet, håller på att öppnas för en bredare allmänhet, och inte enbart för en begränsad elit, kommer då det traditionella kunskapsbegreppet att kunna upprätthållas? När Silverbibeln och Dödahavsrullarna finns tillgängliga, sida för sida, på Internet, öppet för alla. Sven-Eric Liedman ( ); I skuggan av framtiden (1997) 322 Dagens lyckligt lottade har med all sannolikhet tillgång till datorer och Internet och därmed till en värld av information som ter sig gränslös. Genom CD är en stor del av den musikaliska repertoaren tillgänglig; med välutrustade bibliotek blir utbudet av litteratur så enormt att ett liv av läsande bara skulle täcka bråkdelen av en bråkdel. Genom filmer och massmedier ligger ytterligare omätliga informations- och upplevelsemängder inom räckhåll. Hur kommer framtiden att definiera kunskapsbegreppet när människan utkonkurreras av datorernas ofantliga databaser, som lagrar informationsmängder som vi, oavsett ålder och erfarenhet, aldrig någonsin kan komma ens i närheten av. Eller i en framtid när artificiell intelligens strukturerar och analyserar information bättre än den mänskliga hjärnan. Vad är då kunskap?! Under den industriella revolutionen på 1700 talet lärde vi oss, inte helt utan smärta och ångest, att människans fysiska arbete, hennes muskelkraft, kunde ersättas med andra energikällor. Ett faktum som under 1800-talet blev allmänt accepterat och som idag är 322 Femte kapitlet Lära för livet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 157

158 en naturlig del av samhällsutvecklingen. Vi ler idag åt ludditernas 323 symboliska oförstånd när de riktade sin aggression mot döda ting, maskinerna, och inte mot de levande varelser som kunde tänkas bruka maskinerna i strid med deras intressen. Frågan är hur samhället kommer att reagera när motsvarande förändring sker inom traditionellt skyddade områden som t.ex. forskning & utveckling, arkitektur och juridik? När datorer i stora kluster samverkar och finner lösningar både snabbare och effektivare än någon människa eller grupp av människor klarar av. En dator har tillgång till tusenfalt större faktadatabaser än en mänsklig hjärna någonsin kan memorera. Även om människans hjärna än så länge är överlägsen på vissa områden som mönsterigenkänning och intuitiv känsla, är det sannolikt att framtidens datorer även kommer att införliva dessa egenskaper i programvaran. Det är inte längre en fråga om det inträffar utan när det inträffar. Techworld, nr 1, I dag finns teknik för att hitta ett personnamn i text. Om ditt namn finns på Internet hittar dagens sökmotorer det på under en sekund. Om mjukvaruföretagen håller vad de lovar kommer samma sak att gälla för ansikten i bild inom ett par års tid. Det betyder att med utgångspunkt i en eller ett par bra bilder av dig kan en framtida sökmotor hitta alla bilder av dig som finns på nätet. Det gör det svårt om du vill leva anonymt. Du kan inte röra dig i miljöer där du riskerar att någon tar en bild på dig och lägger upp på Internet. Och vem kan leva ett normalt liv utan att besöka offentliga platser, lokaler som använder kameraövervakning och privata fester där deltagarna tar festbilder? På tio, tjugo års sikt kommer i praktiken alla människor att vara sökbara vare sig de vill eller inte. Det är ett rimlig antagande att alltmer av t.ex. arkitektens arbete i framtiden kommer att utföras av datorer. Om vi antar att en idag (2009) komplicerad konstruktion, som Citybanan i Stockholm, ska byggas i en avlägsen framtid, så kommer framtidens datorer sannolikt att ha en mera komplett bild av den ekonomiska infrastrukturen, markförhållanden osv. än någon enskild människa eller grupp av människor. Framtidens politiker beställer fyra-fem olika förslag på hur Citybanan skulle kunna konstrueras. Datorer producerar på kort tid kompletta lösningsförslag på tunnelsystem, upp och nedgångar, gör kostnadsberäkningar och presenterar projektplaner i vilka datorn tar hänsyn till markförhållande, trafiksituation, juridiska avtal, miljöpåverkan etc. Därmed har en stor del av ekonomernas, arkitekternas och ingenjörernas roller ersatts av avancerade datorer. Det är till och med sannolikt att matematiskt/logiskt relaterade sekundärtjänster utsätts för en större maskinell konkurrens än praktiskt relaterade primärtjänster. Sannolikt kommer därför efterfrågan på sekundärtjänster relaterade till ren kunskapsutövning, som arkitekter, statistiker och ekonomer, att minska i framtiden. Visserligen kan resonemanget upplevas abstrakt idag (2009) men det mesta talar för en sådan utveckling. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen kommer obevekligen att tvinga fram allt effektivare och rationellare lösningar, och inom vissa tjänsteområden, som t.ex. arkitektur och konstruktionsplanering, vilka i hög grad är logiskt/rationella processer, kommer framtidens datorer, eller kanske rättare den artificiella intelligensen 323 I den industriella revolutions barndom utspelades en episod, som fått symbolisk betydelse för förhållandet mellan maskin och människa. En skara arbetare i Nottingham förstörde de nya mekaniska vävstolarna i protest mot den maskinella konkurrensen om arbetsplatserna. Efter sin ledare, Ludd, fick demonstranterna namnet ludditer. 324 Krönika signerad Tomas Gilså by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 158

159 att hota hela yrkesgrupper på samma sätt som när typografyrkena 325 försvann när datorernas ordbehandlingssystem utvecklades under 1980-talet. Dagens upphovsrättsdebatt 326 (2009) är bara en försmak, en västanfläkt, av den debatt vi kan förväntas möta i framtiden när en allt större andel av samhällets välbeställda medborgare nödgas inse att teknikutvecklingen (i likhet med ludditerna på 1700 talet och typograferna på 1900 talet) håller på att underminera förutsättningarna för ekonomisk och social status 327. Historiskt har den marknadsekonomiska mognadsprocessen i huvudsak drabbat svaga samhällssektorer, som bönder och fabriksarbetare, vilka tvingats (och tvingas) söka nya utvecklingsvägar. En omställningsprocess som blivit så naturlig och allmänt accepterad att samhället förväntas erbjuda friställda arbetare arbetslöshetsunderstöd, utbildning och omställningsprogram. Rudolf Meidners och Gösta Rehns rapport Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen från 1951 har sammanfattats på följande sätt 328 : Företag skulle inte smörjas, utan pressas till stordåd. En återhållande ekonomisk politik (den så kallade finanspolitiken) kombinerad med en solidarisk lönepolitik skulle slå ut ineffektiva och lågproduktiva företag. Följden skulle bli en rationell och högproduktiv ekonomi med utrymme för höjda löner. Ett omvandlingstryck skulle pressa ut gamla och förlegade företag. De människor som ställdes utanför när ekonomin moderniserades skulle genom en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik få jobb i expansiva företag och branscher på annat håll. Nu står vi inför en marknadsekonomisk utveckling där intellektuella grupper, som till stor del representeras av medel- och höginkomsttagare, kommer att drabbas av den marknadsekonomiska mognadsprocessens omvälvande konsekvenser. Och de samhällsgrupperna kommer med största sannolikt att göra ett betydligt större (och effektivare) motstånd. De domstolsprocesser som nu (2009) sker i upphovsrättens namn, i ett försök att hejda den marknadsekonomiska mognadsprocessen, är lika utsiktslösa som den kamp ludditerna förde när de slog sönder de maskiner som tog deras arbete ifrån dem på 1700-talet. Idag är det företrädare inom mediebranschen (ludditer) som försöker slå sönder den fria kommunikationen över Internet (maskinerna) genom att lobba för en restriktivare lagstiftning och hävda sin rätt i domstolar. I ett längre perspektiv kan de domstolsprocesser som syftar till att försvara det etablerade samhällets förmåner och värderingar, att framstå som både orättvisa och obehagliga. I perspektivet av den marknadsekonomiska mognadsprocessen riskerar de dessutom att återupprätta ett tydligare klassamhälle där en begränsad elit, med stöd av lagstiftare och myndigheter, upprätthåller privilegier som den marknadsekonomiska mognadsprocessen i praktiken tillintetgjort. Den utveckling ludditerna och typograferna aldrig hade en möjlighet att förhindra kan dagens etablerade samhälle komma att försvara med alla upptänkliga medel. Det finns en uppenbar risk att det etablerade 325 Typografer var verksamma inom boktryckarbranschen, till denna kategori räknades sättare, tryckare m.fl. vilkas uppgift var att sammanställa bokstäver (och bilder) till en lättläst och intresseväckande helhet. 326 Se Bilaga 2 Låt upphovsrätten vila i frid 327 I en diskussion om pilotyrkets framtid gjorde en medelålders KTH utbildad flygingenjör följande kommentar: Piloter krånglar bara till det. Dagens intensiva flygtrafik över Europa skulle inte kunna upprätthållas med manuell flygning. Det är datorer som i praktiken sköter allting. Det är bara en tidsfråga innan piloterna börjar bortrationaliseras. Piloternas viktigaste uppgift i dagens moderna flygplan är att hälsa passagerarna välkomna ombord. Autopiloten sköter resten. Sannolikt kommer de första förarlösa planen inom fraktflyget och därefter är det bara en tidsfråga innan de moderna passagerarflygplanen blir förarlösa. Det känns direkt när ett plan landar med autopilot. Det är betydligt behagligare och mycket säkrare än när en pilot envisas med att försöka själv. 328 Kenneth Hermele; Vad kostar framtiden; Kapitel 1 Den svenska modellens fall by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 159

160 samhällets självkänsla tar så stor skada att det leder till destruktiva konsekvenser för samhället i sin helhet. Det etablerade samhället bör koncentrera resurserna på att leda och styra den marknadsekonomiska mognadsprocessen istället för att försöka hejda den by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 160

161 Den långa cirkelrörelsen (nov-09) I det primitiva samhället fann människan sin utkomst av det naturen erbjöd. Hon jagade och fiskade. När hon var mätt vilade hon. Hon levde i symbios med naturen och hennes tillgångar var obegränsade. I den förindustriella biologiska ekonomin använder hon dragdjur i kombination med olika innovationer för att effektivisera jordbruket. Livsmedelproduktionen per capita stiger snabbare än befolkningsökningen, varpå livsmedelspriserna faller. Behovet av muskelkraft inom jordbruket minskar och arbetskraft friställs. Friställda jordbruksarbetare flyttar till tätorter där muskelkraften kan organiseras effektivare vilket ytterligare sänker enhetskostnaden. Därefter sker en successiv övergång till andra energikällor än solenergi. Enhetskostnaden sjunker och den sammantagna produktionen av varor och tjänster ökar. Det förindustriella hemarbetet i jordbruksbygderna, som var så vanligt under feodaltiden får konkurrens av städernas industriproduktion, vilket ytterligare frigör arbetskraft på landsbygden, som överförs till tätorter och organiseras, vilket sänker enhetskostnaden ytterligare. Produktionen av varor och tjänster ökar. I en framtid kommer människan att ha lika obegränsade tillgångar som hon hade i det primitiva samhället. Människans utveckling genomgår en lång cirkelrörelse över sekler som inleds och avslutas med att hennes tillgångar är obegränsade 329. Samtal i Hagaparken 330 Människans unika förmåga att hävda rätten att äga, vilket måste anses vara något av det mest abstrakta hon företagit sig genom historien, lägger grunden för den marknadsekonomiska utveckling, som slutar där det började, att hon befinner sig i en situation där tillgångarna är obegränsade. Vi kommer därmed till slutsatsen att det marknadsekonomiska systemet inleddes med äganderättens införande och det kommer att avslutas med äganderättens upphörande. Den primitiva samhället Post ultimus Det kan finnas anledning att erinra om historiska meningsskiljaktigheter som uppkommit därför att betraktarna utgått från olika utgångspunkter. Samtalet mellan indianhövdingen 329 Vi syftar här på upplevelsen, snarare än den fysiska tillgängligheten. 330 Äganderätt och kapital by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 161

162 Seattle och presidenten i Washington är ett belysande exempel på hur olika människan kan uppfatta den marknadsekonomiska cirkelrörelse i vilken vi alla befinner oss. Joseph Campbell ( ) Myternas makt 331 Indianhövdingen Seattle var en av de sista talesmännen för ett paleolitiskt moralsystem 332. Omkring 1852 frågade USA:s regering om de kunde få köpa indianernas land för att ge det till de människor som kom till USA. Hövdingen Seattle skrev ett fantastiskt brev till svar. Hans brev uttrycker verkligen sensmoralen i hela vår diskussion. Presidenten i Washington meddelar att han önskar köpa vårt land. Men hur kan man köpa eller sälja himlen? Marken? Det är en underlig tanke för oss. Om vi inte äger luftens friskhet och vattnets glitter, hur kan man då köpa det? Varje del av denna jord är helig för mitt folk. Varje glänsande tallbarr, varje sandig strand, varje dimma i de mörka skogarna, varje äng och varje surrande insekt. Allt är heligt i mitt folks minne och upplevelse. Vi tänker på saven som rinner i träden liksom vi tänker på blodet som rinner i våra ådror. Vi är en del av jorden och den är en del av oss. De väldoftande blommorna är våra systrar. Björnen, hjorten och den mäktiga örnen, de är våra bröder. De klippiga bergskammarna, ängarnas fukt, hästens värme och människan, allt tillhör samma familj. Det blänkande vatten som rinner i bäckar och floder är inte bara vatten, det är våra förfäders blod. Om vi säljer landet till er, måste ni minnas att det är heligt. Varje spöklik spegling i sjöarnas klara vatten återger händelser och minnen i mitt folks liv. Vattnets porlande är rösten hos min faders fader. Floderna är våra bröder. De släcker vår törst. De bär våra kanoter och ger mat åt våra barn. Därför måste ni visa floderna den vänlighet ni skulle visa en bror. Om vi säljer vårt land till er, minns då att luften är dyrbar för oss, att luften delar med sig av sin ande till allt den ger liv åt. Den vind som lät vår anfader ta sitt första andetag tog också emot hans sista suck. Vinden ger också våra barn livets ande. Om vi säljer vårt land till er, måste ni vårda det och hålla det heligt, som en plats dit människan kan gå för att smaka på vinden som fyllts av ängsblommornas sötma. Kommer ni att lära era barn det vi har lärt våra barn? Att jorden är vår mor? Det som händer jorden händer alla världens barn. Detta vet vi: jorden tillhör människan, människan tillhör jorden. Allting hör samman liksom blodet förenar oss alla. Människan vävde inte livets väv, hon är blott en tråd i den. Det människan gör med väven, det gör hon också mot sig själv. Ett vet vi: vår gud är också er gud. Jorden är dyrbar för honom och att skada jorden är att visa förakt för dess skapare. Er framtid är för oss en gåta. Vad kommer att hända när alla bufflar dödats? När vildhästarna blir tama? Vad händer när skogens undangömda vrå fylls med människans lukt och de rika bergen befläckas av de talande trådarna? Var är skogarna? Borta! Var är då örnarna? Borta! Vad innebär det att säga farväl till den snabba hästen och jakten? Där slutar livet och överlevandet tar sin början. När den siste Röde mannen försvunnit tillsammans med sin vildmark och hans minne blott är en skugga av molnet över prärien, kommer dessa stränder och skogar att finnas kvar? Kommer någon av mitt folks andar att finnas kvar? Vi älskar denna jord så som den nyfödde älskar sin mors hjärtslag. Om vi säljer vårt land till er, lova att älska det så som vi älskade det. Vårda det såsom vi har vårdat det. 331 Kapitel 1, Myterna i dagens värld 332 Ett moraliskt system som anses tillhöra äldre stenåldern by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 162

163 Bevara minnet av landet så som det är när ni tar emot det. Bevara landet för alla barn och älska det så som Gud älskar oss alla. Så som vi är en del av detta land är också ni en del av detta land. Jorden är oss dyrbar. Den är också dyrbar för er. Ett vet vi: det finns bara en Gud. Ingen människa, röd eller vit, kan leva skild från andra. Vi är verkligen bröder trots allt. Det som kan tyckas vara en djup klyfta mellan presidenten i Washington och indianhövdingen Seattle år 1852 blir i perspektivet av den marknadsekonomiska mognadsprocessen en fråga om utgångspunkt. För presidenten i Washington är äganderätten en förutsättning för att nå fram till den punkt där allting återigen är fritt och äganderättens betydelse upphör. Indianhövdingen befinner sig vid det mål presidenten i Washington strävar efter att återupprätta! Därmed upplöses den, till synes, olösliga konflikten mellan de båda ideologiska motståndarna. Äganderätten blir det medel, med vars stöd en växande befolkningen garanteras en ekonomisk och social utveckling, vars slutmål är att upplösa äganderätten för att därmed kunna återförenas med indianhövdingens värderingar. I historiens begynnelse då människans population var begränsad saknade äganderätten större betydelse, vilket blir det förhållningssätt människan återvänder till när rummet närmar sig marknadsekonomins utopia, där hon, i likhet med Adam och Eva, har obegränsad tillgång till allt hon behöver. Det marknadsekonomiska systemet kan därför beskrivas som den process med vars stöd människan strävar efter att återgå till sitt ursprungstillstånd och där verbet att äga inte längre har någon egentlig funktion, eftersom utbudet vid varje tidpunkt möter individens behov. I likhet med den luft vi andas idag, vilken ingen skulle komma på tanken att äga, upphör behovet av äganderätt i marknadsekonomins utopia. Cirkeln sluts och människan återvänder, efter en lång marknadsekonomisk mognadsprocess, till den utgångspunkt i vilket allting började. Det marknadsekonomiska egenintresset har inte längre något tydligt syfte när det marknadsekonomiska systemet närmar sig utopia, eftersom egenintresset i likhet med kapitalet fullgjort sin uppgift och går mot en upplösning. När presidenten i Washington befinner sig i samma situation som indianhövdingen Seattle har egenintresset inte längre något entydigt mål. Därmed kan vi dra slutsatsen att framtidens människa, allteftersom det marknadsekonomiska systemet mognar, sannolikt kommer allt närmare de värderingar indianhövdingen Seattle ger uttryck för. Samma historia, eller cirkelrörelse, som kommer till uttryck i dialogen mellan presidenten och indianhövdingen Seattle återkommer i andra folkliga berättelser som den om fiskaren i Sydamerika: En fiskare i Sydamerika höll på att ta hand om dagens fångst i sin lilla båt när en nordamerikansk turist passerade. Vilka fina fiskar du har där. Fångar du mycket varje dag? Nja, jag gör en tur och får kanske så här mycket. Vad gör du resten av din tid då? Jag leker lite med mina barn, jag spelar kort med några vänner, jag tar en siesta i hängmattan, jag dricker ett glas och diskuterar med folket i baren. Men varför slösar du bort tiden så. Du borde göra tre, fyra fisketurer per dag. Med hjälp av ditt överskott kan du köpa en båt till, anställa någon och se till att du tjänar ännu mer pengar. Jaha, och sedan då? Med kloka investeringar och hårt arbete kan du bygga upp en mindre fiskeflotta på år, du kan tjäna storkovan och sedan sälja hela rasket och dra dig tillbaka och göra vad du vill by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 163

164 Du menar att jag kan ta en fisketur om dagen, leka med mina barnbarn, spela kort med mina vänner, njuta av siestan i hängmattan och umgås med folk över ett glas vin i baren. Vilket på flera sätt går att likna med den cirkelrörelse människan utför när hon föds som jämlik, blir alltmer ojämlik som vuxen, för att på ålderns höst återförenas med sina jämnåriga medresenärer. Det ligger något mer än symbolik i det faktum att så många människor intar en fosterställning på dödsbädden. Det marknadsekonomiska systemets grundförutsättningar, kostnadsbegreppet, kapitalet och äganderätten, hade en så obetydlig omfattning hos det nomadfolk som indianhövdingen Seattle representerar, att vi, utifrån vårt nuvarande perspektiv, kan hävda att indianhövdingens svar till presidenten i Washington, kanske är det närmaste vi kan komma en beskrivning av de värderingar som sannolikt råder vid marknadsekonomins utopia. Men vi kan sträcka oss ännu längre genom att hävda att de värderingarna även finns alldeles inpå oss, i vår vardag. Sebastian Haffner ( ); En tysk mans historia (1939) 333 Den preussiska puritanismen älskar typen hårt skal mjuk kärna. Den preussiska puritanen har uppfunnit den märkliga tyska beskrivningen av sig själv där han säger: Som människa säger jag er Men som ämbetsman säger jag er Det är grunden till det tillstånd som många utlänningar än idag inte riktigt kan förstå, att Preussen och Preussen-Tyskland som helhet alltid handlar och verkar som en omänsklig, grym och glupsk maskin, men i det enskilda fallet, när man besöker det och kommer i kontakt med enskilda preussare och tyskar privat, ofta gör ett helt igenom sympatiskt, mänskligt, fridsamt och älskvärt intryck. Tyskland lever som nation ett dubbelliv eftersom nästan varje tysk lever ett dubbelliv. Haffners beskrivning av det tyska folket tudelning finns i större eller mindre utsträckning i alla kulturer. Det är anmärkningsvärt hur detta avstånd, kanske inte elimineras, men i vart fall reduceras, när vi blir pensionärer eller när vi blir allvarligt sjuka. Incitamentet att upprätthålla det Sebastian Haffner beskriver som hårt skal minskar när vi som pensionärer inte längre på samma sätt behöver strida om den sociala rangordningen eller när närheten till livets slut gör behovet av hårt skal överflödigt. Övergången till, och jämförelsen med, presidenten i Washingtons hårda skal och indianhövdingens mjuka kärna är inte svår. Den marknadsekonomiska mognadsprocessen klyver initialt individen vilket kan leda till starka samhällsmotsättningar. I en förlängning, i likhet med pensionären och den allvarligt sjuka, minskar avståndet igen allteftersom den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskrider. Det hårda skalets inflytande minskar och människan återvänder till den mjuka kärnans utgångspunkt. Det hårda skalet finner sin näring i den otillfredsställelse som det begränsade utbudet av varor och tjänster inte kan tillgodose. Det hårda skalet, dess egenintresse, driver den marknadsekonomiska mognadsprocessen framåt samtidigt som dess position långsiktigt undermineras till förmån för den mjuka kärnan. Därmed uppstår den cirkelrörelse som utgår från den mjuka kärnan och drivs framåt av det hårda skalet, i syfte att återvända till den mjuka kärnan. Människan återvänder således, efter en lång cirkelrörelse, sannolikt till den grundval i vilket allting inleddes. Vi håller på att återvända till den bytesekonomi i vilken vi befann oss för tiotusentals år sedan, men vi gör det nu under helt andra materiella förutsättningar. Till skillnad från den primitiva urmänniskan kommer vi att befinna oss i 333 Kapitel 16; Boken skrevs 1939 men publicerades först by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 164

165 ett samhälle vars utbud av varor mer än väl täcker människans behov. Men det gäller enbart varuflödet. Människan gör en lång, lång cirkelrörelse, som med stöd av kostnadsbegreppet, kommer att tillgodose hennes varubehov. Däremot kommer hennes tjänstesituation inte att förändrats. Hon återvänder därmed, i post ultimus, till en handel, med tjänster och gentjänster. Tjänsteeffekten 334 I post ultimus har det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess förverkats och begreppen kostnad, kapital och äganderätt har (sannolikt) ersatts av ett tidsbegrepp. I post ultimus är varornas kostnad, i relation till post ultimus tidsbegrepp, försumbar, varför det marknadsekonomiska kostnadsbegreppet endast till en ringa del kommer att kunna användas i syfte att motivera och styra samhällsutvecklingen. Medborgarna förväntas istället utföra en plikt, en samhällstjänst, under den aktiva delen av livet. En samhällstjänst som helt utgår från ett tidsbegrepp. Post ultimus är ett tjänstesamhälle där medborgarens tid, inte det marknadsekonomiska kostnadsbegreppet, är samhällets viktigaste styrinstrument. Finns det ett behov av x antal timmar äldrevård eller y antal timmar brandförsvar, då fördelas tjänsterna i linje med det. 334 Kapitel: Övergången till post ultimus by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 165

166 Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09) Vi har tidigare diskuterat hur det goda samhället uppstår i pendelrörelsen 335 mellan allmänintresset och egenintresset och att en förutsättning för själva pendelrörelsen är att makt alltid möts av motmakt. Vilket gäller i lika hög grad både för individer som för system. Det finns sannolikt lika många medborgare idag (2009) som är upprörda över egenintressets framfart, som det fanns medborgare som var upprörda över allmänintressets framfart under mitten av 1900 talet. Det ligger i samhällets intresse att återställa balansen (upprätthålla pendelrörelsen) alldeles oavsett åt vilket håll korrigeringen sker. Idag, när den marknadsekonomiska mognadsprocessen, i allt snabbare tempo, nedmonterar det geografiska rummets fördelningspolitiska förutsättningar, kommer allmänintresset, i huvudsak representerat av de politiska systemen, i ett underläge. De traditionella fördelningspolitiska instrumenten fungerar allt sämre allteftersom det geografiska rummet, går mot en upplösning. Politiska uttalanden som att det som är bra för näringslivet, är bra för nationen blir allt mindre självklara, när antalet anställda minskar i den traditionella basindustrin samtidigt som ägarnas relation till det geografiska rummet blir allt otydligare. Det finns en risk att växande motsättningar mellan olika samhällsintressen kan komma att försvaga eller blockera den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Det är inte entydigt hur, eller på vilket sätt, den genomsnittliga arbetsveckans förkortning, muskelkraftens avtagande värdeskapande förmåga, den solidariska lönepolitiken, tjänsteeffektens kostnadsökningar och skattebasens inskränkning; relateras till de fördelningspolitiska strukturerna. Konstruktionen av ett fördelningspolitiskt ramverk som garanterar det civiliserade samhällets fortskridande, utan att underminera den marknadsekonomiska mognadsprocessen, är en av framtidens största politiska utmaningar 336. Är inte skattetrycket i många industriländer orimligt högt? I Sverige har skatter och avgifter ökat från 20,6 procent av BNP år 1950 till 52,6 procent av BNP år Den utvecklingen kan inte fortsätta! Det inser varje ansvarsfull medborgare. Till det yttre kan det upplevas som om samhällets växande skattetryck har blivit så högt och den allmänna servicen så eftersatt, att skattetrycket förlorat sin legitimitet. Sonen reagerar när den 83 åriga pappan får vänta i ett och ett halvt år på en höftledsoperation från vilket pappan blir hemskickad efter bara en vecka på sjukhus. Eller den 58 åriga hustrun som drabbas av en blodpropp i lungan, genomgår en ballongsprängning, skickas hem efter bara några dagar med tabletter och sprutor hon förväntas ta själv, för att bara efter några veckors sjukskrivning tvingas återvända till ett stressigt arbete. När vägar förfaller och polisstationer bortrationaliseras. Skolor med begagnade läroböcker och en försämrad kvalitet på skolmaten. När samhället inte har råd med ett effektivt militärt försvar och väljer att upprätthålla fasader som signalspaning och diplomati. När det saknas vårdplatser inom mentalvården och vårdbehövande patienter lämnas på egen hand, ibland med tragiska följder både för dem själva och för omgivningen. Samtidigt som börsföretagens direktörer får miljonbonus och pensionerade politiker erbjuder tjänster till privata näringslivet som välbetalda lobbyister och styrelseledamöter. 335 Diskuteras bland annat i Selekteringsprocessen. 336 Diskuteras bland annat i Betraktelsen. 337 SCB, Offentliga sektorns långsiktiga utveckling, Uppdaterad juni by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 166

167 Selekteringsprocessen 338 Det går inte att öppna en dagstidning utan att förstå att något gick allvarligt fel. Medborgarna möts av korruptionsskandaler, mutor och en egoism av sällan skådat slag. Ledare som under några få år erhåller ersättningar på tiotals eller hundratals miljoner kronor. Ledare som trots höga arvoden låter lyxrenovera lägenheter på företagens bekostnad och förskingrar medborgarnas premiepensioner. Skandalerna avlöser varandra i en aldrig sinande ström av elände. Och få ställs inför rätta. Det är som om lagen plötsligt blivit tudelad, en för vanliga medborgare och en helt annan för de som på olika sätt fått ersättningar som ligger utanför varje normalt tänkande människas fattningsförmåga. En kvinna som snattar i en butik får ett hårdare straff än en etablerad ledare som lurar staten på hundratusentals kronor i sin skattedeklaration. Insiderbrott, brister i självdeklaration, lägenhetsaffärer i mångmiljonklassen. Hur många generationer kan inte Percy Barneviks avgångsersättning på femhundra miljoner kronor finansiera? Och detta i en tid när en vanlig arbetare kommer upp i en sammanlagd inkomst på tio miljoner kronor under hela sitt yrkesverksamma liv. Före skatt! Uppgivenheten och frustrationen förstärks av en allmän känsla att alltfler utnyttjar samhällets sociala skyddsnät för egen vinning. Det talas om ett eskalerande fiffelsamhälle där en växande andel medborgare inte längre tar ett socialt ansvar för samhället i sin helhet. Men till skillnad från direktörernas och politikernas oskick att utnyttja samhällets förtroende för egen vinning framställs den skattesmitande egenföretagaren och den sjukskrivna mamman som arbetar svart, som ett växande samhällsproblem. Och den rimliga slutsatsen, i ett försöka att hejda ett eskalerande fiffelsamhälle där allt färre medborgare tycks vara beredda att betala skatter och avgifter, blir att sänka skatterna och höja egenavgifterna, i en förhoppning om att förändringen ska stärka den allmänna moralen och den enskildes ansvarskännande, eftersom vinsten av svarta affärer eller specialtaxa hos rörmokaren eller snickaren, därmed reduceras. 339 Till det yttre kan resonemanget uppfattas relevant. Kostnaderna anpassas i syfte att upprätta en bättre relation till den service som samhället erbjuder medborgaren. Sonen förväntas uppleva en bättre samstämmighet mellan den sänkta inkomstskatten och den 83 åriga pappan som får vänta i ett och ett halvt år på en höftledsoperation från vilket pappan blir hemskickat efter bara någon vecka. Och den 58 åriga hustrun som drabbas av en blodpropp i lungan, genomgår en ballongsprängning, skickas hem efter några dagar, och efter bara några veckors sjukskrivning återvänder till ett stressigt arbete, förväntas uppleva att samhällets insatser står i rimligare proportion till de nu sänkta skatterna. I medierna rapporteras (2008) om en 70-talist generation där antalet nolltaxerare som köper dyra bostadsrätter, bilar och kapitalvaror ökar. Och medierna ställer underförstått frågan om samhället är på väg att förlora en hel ungdomsgenerations känsla för solidaritet. Har överhuvudtaget det moderna högskattesamhället en möjlighet att överleva? Men det är inte den snabba ekonomiska och sociala tillväxten som är grundproblemet, tvärtom är ekonomisk och social tillväxt en absolut förutsättning för fortsatt utveckling. Grundproblemet är det fördelningspolitiska dilemma som uppstår när skilda 338 Inledning 339 En ytterligare åtgärd är införandet av karensdagar i sjukförsäkringen samt att låta arbetsgivaren bekosta de första sjukdagarna (mot att den generella skatten sänkts något) vilket medför att sjukförsäkringen inte längre är kostnadsneutral utifrån arbetsgivarnas perspektiv. Halta och lytta får därmed svårare att komma in på arbetsmarknaden samtidigt som bemanningsföretagen omsättning gynnas by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 167

168 samhällssektorers ökning av energikvoterna inte längre ligger i fas och när skattebasen från de samhällssektorer där energikvoten ökar snabbast minskar samtidigt som kostnaderna (relativt sett) ökar inom de samhällssektorer där energikvoten är (relativt sett) stabil. En sänkt skatt strategi i syfte att motverka ett utbrett fiffelsamhälle riskerar istället få rakt motsatt effekt eftersom en sänkning av inkomstskatterna och företagsbeskattningen riskerar att leda till ännu sämre sjukvård, ännu fler nedläggningar av polisstationer och i slutänden ytterligare försämringar av den offentliga sektorn, vilket riskerar att skapa ett ännu större missnöje och ytterligare underminera medborgarnas samhällssolidaritet. Vi står här inför ett märkligt dilemma där den marknadsekonomiska mognadsprocessen, i vilken vi alla är delaktiga, leder till en situation som i en förlängning kan komma att bli ohållbar. Betraktelsen 340 En grundläggande iakttagelse är att individens egenintresse lönsamhetsoptimerar inköp och rationaliserar produktionsprocesser. De av människan konstruerade begreppen äganderätt, kostnad och kapital bildar, i kombination med egenintresset, den osynliga hand som driver den marknadsekonomiska mognadsprocessen framåt. När herr och fru Karlsson väljer att handla livsmedel till ett lägre butikspris, är den en liten, liten delmängd av den process som i aggregerad form kallas ekonomisk tillväxt. Men det är inte själva inköpet, eller den efterfrågan som inköpet motsvarar, utan den långsiktiga sänkning av rummets enhetskostnad som blir resultatet av hundratusentals samstämmiga beslut. I ett längre perspektiv kommer dyrare livsmedel att ersättas med billigare livsmedel som i sin tur kommer att ersättas med ännu billigare livsmedel osv. vilket inte alls behöver betyda någon försämring av livsmedlens kvalitet eller produktionens miljöbelastning. Tvärtom kan livsmedlens kvalitet t.o.m. öka samtidigt som miljöbelastningen minskar, allteftersom produktionsprocesserna rationaliseras och förbättras. Det viktiga i sammanhanget är att se sambandet mellan vardagens mikrobeslut och det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess. I själva verket bidrar herr och fru Karlsson genom sitt konsekventa agerade, positivt till den marknadsekonomiska utvecklingen, eftersom agerandet ökar pressen på rummets enhetskostnad. I en förlängning leder inköpet av de billigaste livsmedlen till en garanti för att familjen Karlsson även kan handla livsmedel imorgon. Grundförutsättning är valfrihet. Familjen Karlsson måste erbjudas möjlighet att välja mellan flera olika varor och tjänster. Om det bara finns en sorts varor i livsmedelsbutiken så skulle det inte finnas någon valfrihet och därmed har familjen Karlsson ingen möjlighet att påverka den marknadsekonomiska processen genom att välja den billigaste varan. 341 Valfrihet är således en nödvändig förutsättning för konsumentens förmåga att medverka till en sänkning av rummets enhetskostnad. Detta leder oss fram till begreppet konkurrens, att ett samhälle aktivt bör stimulera flera producenter att producera marknadens varor och tjänster. Ju fler oberoende producenter av varor och tjänster desto större möjlighet har konsumenten att påverka samhällsutvecklingen och, genom sin konsumtion, bidra till en lägre enhetskostnad. Det vi här beskriver är det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, inte utifrån ett producent- eller vinstperspektiv, utan ur konsumentens perspektiv. Det är den enskilda konsumenten som dagligen, genom sitt egenintresse, bidrar till att reducera samhällets enhetskostnad, och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt ekonomiskt och socialt välstånd. 340 Det marknadsekonomiska systemets järnhand 341 Vi förutsätter i detta förenklade exempel att samtliga varor på marknaden är av samma kvalitet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 168

169 Det är således inte handeln i sig som driver det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, utan den enskilda konsumentens egenintresse. Genom att fortlöpande välja billigare varor och tjänster, leder (som en konsekvens) det till en sänkning av rummets enhetskostnad, varför konsumtionen är att betrakta som en av marknadsekonomins motorer. Vi diskuterar här det fördelningspolitiska dilemma som uppstår när skilda samhällssektorers energikvot utvecklas olika snabbt och för vilket det inte finns någon enskilt ansvarig! Varken kapitalister, politiker, särintressen, vänsterrörelsen, teknokrater, pensionärer eller religiösa ledare kan hållas ansvariga eftersom det är en konsekvens av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Vi är alla medbrottslingar, man som kvinna, fattig som rik, unga 342 som gamla, individer som system. När vi väljer att skylla på storfinansen girighet eller den offentliga sektorns ohejdade expansion eller politikernas svek mot sina väljare, så kastar vi alla större eller mindre stenar i det glashus i vilket vi samtliga befinner oss, vilket ibland kommer till uttryck som en frustration, ett dåligt samvete, vilket inte sällan skylls på någon annan. Lotta Grönings blogg - Jag övergav min mack i Fjärdhundra (2008) 343 Billigare bensin avgjorde - nu är macken stängd. På vägen mellan Sala och Enköping vid Fjärdhundra fanns det en Shellmack. Jag brukade stanna och tanka där. Det var en fantastisk personal. När jag var förkyld bjöd de på te och en annan gång fick jag äppelpaj till kaffet. Nybakad. Snackade gjorde vi alltid om allt från väder till aktuella politiska händelser. Det var roligt att tanka på Shell i Fjärdhundra och jag tankande så ofta att jag lyckades få en guldmugg som innebar gratis kaffe hela året. Sedan höjdes bensinpriset. Det blev allt dyrare att köra bil och en dag upptäckte jag att på Jetmacken i Enköping var bensinen alltid minst 50 öre billigare per liter, ibland nästan en krona. Så jag åkte förbi Shellmacken och började tanka på den garanterat personalfria Jetmacken. Jag fick dåligt samvete. Jag har fortfarande dåligt samvete och tänker: Hur kunde jag? Jag såg för en tid sedan att Shellmacken där i Fjärdhundra hade stängt. Bensintankarna är borta och allt är tyst, öde och dött. 342 Dessa samband blir tydligare när i diskuterar produktivitetsbegreppet utifrån enhetskostnaden. Människan strävar efter att ständigt sänka enhetskostnaden och hon gör det med stöd av begrepp som frihandel, fri företagsamhet och fri konkurrens. Men enhetskostnadsbegreppet är universellt och tycks ha varit giltigt i alla tider, alldeles oberoende av skilda kulturer, kön, språk eller åldrar. Redan i förskolan utvecklas förmågan att förstå kostnadsbegreppet och därmed enhetskostnadens betydelse. Om man tar två röda äpplen och presenterar dem för ett förskolebarn i fem-sexårsåldern och ber barnet välja mellan det ena äpplet som kostar femtio öre och det andra äpplet som kostar en krona, så möts man inte sällan av en underfundig misstro, en känsla av att det äpple som kostar femtio öre av något skäl bör vara av sämre kvalitet än det äpple som är dubbelt så dyrt och kostar en hel krona. Det kan därför finnas anledning att låta äpplena byta plats, så att det tidigare billigare äpplet nu kostar en krona mot det tidigare dyrare äpplet nu kostar femtio öre. Nu möts oftast försäljaren av en djup skepsis, eftersom förskolebarnet upplever att något inte riktigt är som det ska. Till sist väljer dock barnet äpplet för femtio öre, vilket är så självklart för barnet att hon fortsatt tycker hela frågeställningen är lustig, för att inte säga märklig. Detta enkla exempel visar hur tidigt människans kostnadsbegrepp utvecklas och hur det redan från början upplevs som naturligt för att snart bli något självklart och något vi alla tar för givet. Själva ifrågasättandet av kostnadsbegreppet, endera uttryckt som kapital eller som ett utbyte av varor, leder till misstänksamhet. Om en pensionärs inköpsbeteende ifrågasätts; varför hon tar den billigare hallonsylten istället för den dyrare hallonsylten av samma kvalitet, möts frågeställaren inte sällan av nonchalans eftersom frågan avfärdas som direkt enfaldig. Det ingen av dem ser, varken förskolebarnet eller pensionären, är att de båda, genom sitt förhållningssätt, aktivt medverkar till den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskridande, det vi i dagligt tal kallar ekonomisk och social tillväxt. 343 Aftonbladet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 169

170 Det är inte den enda macken som dör, just nu är det massdöd bland Sveriges bensinmackar. Varför? Det är kartellbildningen och bensinpriserna som tycks höjas med telepati som oundvikligen slår ut de mindre mackarna. Det är viktigt att understryka att den marknadsekonomiska mognadsprocessen i sig tvingar fram fortlöpande rationaliseringar inom vård och omsorg, rättsväsende, skola och brandförsvar och att medborgarnas missnöje med den upplevda försämringen per investerad skattekrona kan påskynda primärsektorernas rationaliseringar ytterligare i en förhoppning om att den aktiva fördelningspolitiken, på något sätt (om än otydligt), kan lösa det växande fördelningspolitiska dilemma den marknadsekonomiska mognadsprocessen förorsakar. Primärsektorernas negativa spiral Sänkta skatter och avgifter Sänkta skatter och avgifter Sänkta skatter och avgifter Vård och omsorg Rättsväsende Skola Rationaliseringar Rationaliseringar Rationaliseringar Sänkta skatter och avgifter Brandförsvar Rationaliseringar Sänkta skatter och avgifter Rationaliseringar Sänkta skatter och avgifter Rationaliseringar Den stora utmaningen är fördelningspolitisk, att utveckla politiska instrument och program vilka förmår att balansera den förskjutning mot egenintresset som den marknadsekonomiska mognadsprocessen förorsakar. Och om så inte sker? En balansering av egenintresset och allmänintresset är lika nödvändigt som den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande. Balanseringen är, förr eller senare, ofrånkomlig. Den fråga vi bör ställa oss, är på vilket sätt och under vilka former vi vill att balanseringen bör genomföras. Endera sker det, under ordnade, planerade och civiliserade former av de politiska system vilka företräder allmänintresset eller också sätts andra sociala krafter förr eller senare i rörelse vars konsekvens ingen kan förutse. Det ligger därför i allas intresse att det fördelningspolitiska dilemmat får en långsiktigt hållbar lösning i ett så tidigt skede som möjligt. Samtal i Hagaparken 344 Den politiska struktur som kännetecknar och definierar det geografiska rummet lever i symbios med den ekonomiska makten. Den ena kan inte verka oberoende av den andra. Båda är förbundna till de marknadsekonomiska lagar som beskrivs i den ekonomiska energiteorin. Den avgörande skillnaden ligger i den politiska strukturens 344 Moralen och det geografiska rummet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 170

171 försvar av allmänintresset och den ekonomiska maktens försvar av egenintresset. Den tekniska utvecklingen i kombination med individens rörlighet underminerar det geografiska rummets struktur och därmed det nuvarande politiska systemets maktbas. Det finns ett starkt samband mellan den politiska strukturens möjlighet att skapa stabilitet och den ekonomiska maktens möjlighet att utvecklas. När det politiska systemets geografiska maktbas undermineras riskerar egenintressets växande dominans att till sist bromsa den marknadsekonomiska utvecklingen. I en yttersta konsekvens kan egenintresset komma att försvara det geografiska rummets återupprättande i syfte att försvara sina egna intressen. Ett samhälle i obalans, med en omfattande fattigdom och en stor rikedom, finns en risk för social oro vars konsekvenser inte gynnar någon part. Det ligger därför i samhällets långsiktiga intresse att finna former för att upprätthålla balansen mellan allmänintresset och egenintresset trots att det geografiska rummet går mot en upplösning. Det ligger även i den ekonomiska maktens intresse att det finns vägar, skolor, sjukvård och andra fungerande grundläggande samhällsfunktioner. I ett samhälle som mister sin form känner sig alla förfördelade och tror att alla andra skor sig på deras bekostnad. Intressekonflikterna blir diffusa, oorganiserade och blinda. Samtidigt tolkar en betydlig del av förlorarna sin utsatthet som ett blint och stumt nu får det vara nog med dem som inte sköter sig och med dem som åker snålskjuts, eller upplevs åka snålskjuts. Hetsen och frustrationen finns levande i själva den sociala samlevnaden, det enda som krävs är att ge den ett språk 345. Men om samhället inte längre har samma ekonomiska resurser att hjälpa och stödja arbetslösa och sjukskrivna som tidigare, är det då inte rimligt att sänka ersättningsnivåerna? När samhället börjar resonera i termer av att hjälpa och stödja de arbetslösa och sjukskrivna tillbaka till arbetslivet genom att sänka arbetslöshets- och sjukersättningen i syfte att höja utsatta gruppers motivation att återvända till arbetslivet (och som ett medel att sänka det allmänna skattetrycket) då är det en (av flera) signal på att primärsektorernas negativa spiral eskaleras 346. Nedanstående kommentar till en artikel införd i SvD om försämringar inom svenska skolan är ett exempel på en sannolikt allmänt spridd frågeställning: Lustigt Enligt statistik från OECD kan man läsa att Sverige har världens högsta skatt. Dvs. svenskarna betalar ohyggligt mycket mera än exempelvis engelsmännen eller tyskarna för att hålla samma stat flytande. Ändå är kvaliteten inom det offentliga usel. Skolorna ruttnar, polisen (finns den kvar), sjukhusköerna är människofientliga. Man undrar vart fasiken försvinner alla pengar? Fritt efter en artikel i DN Kultur OECD Job Study; Facts Analysis, Strategies; Paris 1994 Arbetslöshetsförsäkringar och andra typer av bidragssystem vid arbetslöshet utformades ursprungligen för att kunna ge den arbetslöse temporärt inkomststöd under tiden medan han letade efter ett nytt jobb. I och med ökad långtidsarbetslöshet och upprepad arbetslöshet har dessa understödssystem i många länder nästan fått karaktären av permanent inkomststöd, vilket sänker incitamentet att söka jobb. För att begränsa de incitamentshämmande effekterna samtidigt som man underlättar för en anpassning av arbetsmarknaden och ser till att nödvändigt grundskydd erbjuds bör länderna se till att de lagstadgade bidragsnivåerna är måttliga, effektivt övervaka vilka som är berättigade till stöd och kunna garantera plats i aktiva åtgärdsprogram istället för att i all oändlighet betala passivt understöd. Det bör undersökas hur övergången från understödsberoende till arbete kan göras mer ekonomiskt attraktiv, genom sänkt inkomstbeskattning och reducerade sociala avgifter på låga inkomster samt genom att förmåner ingår i arbetet för lågavlönade och genom att begränsa de negativa effekterna när understödstagare tar ett deltidsarbete. 347 Bilaga Signerat: Rufus by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 171

172 Och frågan är relevant, möjligen olustig, men i högsta grad relevant. Vart i fasiken tar alla pengar vägen? Genom att bättre förstå den situation i vilken vi befinner oss ökar våra möjligheter att korrigera framtiden. Framtidens fördelningspolitiska utmaning är svårlöst eftersom en fortsatt ekonomisk och social tillväxt förutsätter en underminering av det geografiska rum som är den grundläggande förutsättningen för de fördelningspolitiska åtgärdsprogrammen. Svaret på det fördelningspolitiska dilemma som det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess framkallar måste utgå från en helhetssyn. Men vad är den egentliga frågeställningen? Hur bör framtidens fördelningspolitikiska program utformas? Lönsamma exportföretag gynnas av den solidariska lönepolitiken. Löntagarna förväntas hålla tillbaka lönekraven vilket stärker företagens investeringsförmåga vilket därmed anses påverka rummets långsiktiga sysselsättning positivt. När samma lön betalas för ett visst arbete oberoende av företagens bärkraft uppkommer ett "outtaget löneutrymme" i de mest lönsamma företagen - en övervinst - vilket redan var känt när Meidner/Rehn grundlade riktlinjerna för den ekonomiska efterkrigspolitiken 1951.Tanken på att placera dessa "övervinster" eller outtagna löneutrymme i en fond under löntagarnas kontroll väcktes av Metallindustriarbetareförbundet på 1971 års LO-kongress. Rudolf Meidner ( ); Spelet om löntagarfonder 349 (2005) Folkpartiet har under lång tid ivrat för företagsvisa vinstdelningssystem, företrädesvis med individuell anknytning. Liksom moderaterna och centern har folkpartiet under efterkrigsåren upprepade gånger motionerat om statliga stödåtgärder för vinstdelningssystem, främst i form av skattelättnader. Motiven för dylika skattegynnade system var två: dels borde vinstgivande företag låta sina anställda bli delaktiga i vinsterna, dels borde aktieägande få en bred spridning. Lika regelbundet som dylika motioner dök upp år efter år avstyrktes de av LO, som ansåg vinstdelningssystem som oförenliga med den solidariska lönepolitiken. LO:s principiellt avvisande hållning till varje form av vinstdelningssystem har inte kunnat hindra vågen av vinstdelnings- och konvertibelsystem, som sköljde över landet under 80-talet. Den skapade konflikter mellan LO som företrädare för en central facklig ideologi och det lokala fackliga intresset att acceptera inkomstförbättringar vid sidan om den avtalade lönen. Löntagarfonderna kan ses som en lösning av dilemmat att avstå från en erbjuden delaktighet i vinsten eller att undergräva den solidariska lönepolitiken. Kollektiva vinstandelar var den fackligt sett riktiga lösningen av dilemmat. Motståndarna betraktade företagsvisa vinstandelssystem som ett alternativ till löntagarfonder och kunde här stödja sig på en lång borgerlig tradition. Men varför är detta ett problem eller en utmaning endast för det svenska samhället? Varför förekom endast en löntagardebatt i Sverige? Frågan har varit och är fortfarande är aktuell i många moderna marknadsekonomier alldeles oavsett om den uttrycks som en konsekvens av en solidarisk lönepolitik eller inte. Det fördelningspolitiska problemet uppstår alldeles oberoende av huruvida den solidariska lönepolitiken är definierad och allmänt accepterad eller inte. När rummets marknadsekonomiska mognadsgrad stiger ligger det i rummets intresse att hålla tillbaka löneutvecklingen i de samhällssektorer där det ekonomiska och sociala utrymmet växer snabbast eftersom det annars leder till en uppåtgående lönespiral i samhällssektorer 349 Löntagarfonderna och folkpartiet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 172

173 med stabilare energikvot 350, vilket riskerar att leda till inflation. I syfte att hålla rummets inflation (och primärsektorernas kostnader) på en rimlig nivå strävar det marknadsekonomiskt mogna rummet att hålla lönerna nere inom högproduktiva samhällssektorer, alldeles oavsett om det kommer till uttryck som en solidarisk lönepolitik eller inte. Rudolf Meidner ( ); Spelet om löntagarfonder 351 (2005) Arbetsgruppen fann vid sin genomgång av den västeuropeiska debatten kring kollektiv kapitalbildning att, trots nationella olikheter, ett visst gemensamt mönster för den praktiska tillämpningen hade utvecklats. Gemensamt för Gleitzes socialfonder, Hollands vinstfonder och danskarnas olika planer för Økonomisk Demokrati var att löntagarna genom någon form av fondbildning skulle bli delaktiga i företagets kapitalbildning. Det var naturligt för LO:s arbetsgrupp att knyta an till denna västeuropeiska diskussion, som visserligen hade delvis andra utgångspunkter, men i grunden liksom den svenska kretsade kring rättvise- och fördelningsproblem. Löntagarfonder var sålunda inte en svensk uppfinning, tillkommen av en tillfällighet och initierad av en isolerad grupp fackliga aktivister, utan ett etablerat begrepp i en flera decennier lång diskussion i Västeuropa. När begreppet infördes i den svenska debatten, blev Sverige en senkommen deltagare i en internationell debatt. Den förvåning och de, ofta kraftiga, reaktioner som frågan väckte i mitten av 70-talet när den sent omsider blev ett debattämne även i Sverige kan endast förklaras av en fundamental okunnighet om den livliga debatt som i årtionden hade förts i övriga Europa. Kollektivt ägande genom löntagarfonder!! Har vi inte lagt den diskussionen bakom oss? Vi diskuterade löntagarfondsfrågan i Samtal i Hagaparken 352, och utifrån ett längre tidsperspektiv blir det privata riskkapitalet förr eller senare en bristvara. När det marknadsekonomiska systemets mognadsgrad ökar, stiger investeringsbehovet, samtidigt som den outnyttjade potentialen i framtidens enhetskostnad sjunker. Vid någon tidpunkt i den marknadsekonomiska utvecklingen kommer samhällets kollektiva sparande, som redan idag stödjer egenintresset genom ett passivt ägande, att få en allt större betydelse för kapitalbildningen. Löntagarfonderna under 70 och 80-talet var politiskt omöjliga, därför att medborgarna, alldeles säkert med rätta, inte litade på allmänintressets långsiktiga förmåga att fortlöpande sänka rummets enhetskostnad. I en framtid när det privata riskkapitalet blir alltmer beroende av det institutionella riskkapitalet kommer frågan att aktualiseras igen, även om det sannolikt sker under andra former. Det vi diskuterar här är det fördelningspolitiska dilemma som uppstår när skattebasen inom basindustrin minskar samtidigt som den solidariska lönepolitiken lägger en hämsko på industriarbetarens ekonomiska ersättning vilket driver fram allt större företagsvinster - övervinster - vilket leder till stigande aktiekurser och/eller större aktieutdelning och alltmer sofistikerade bonusprogram. Långsiktigt ligger det i allas intresse, både löntagare och aktieägare, att den fördelningspolitiska balansen upprätthålls Höjda industriarbetarlöner förväntas leda till högre lönekrav inom den offentliga sektorn. Om industriarbetarna på SKF och Sandvik förhandlar fram en högre ekonomisk ersättning så kommer sjuksköterskor, brandmän och poliser också kräva högre lön. 351 Hur LO:s arbetsgrupp tolkade sitt uppdrag 352 Egenintresse vs allmänintresse 353 Det kan tyckas paradoxalt att vi här diskuterar företags och organisationers övervinster när vi tidigare resonerat i termer av sänkta energikostnader i syfte att säkra långsiktig lönsamhet, men det är i grunden två skilda frågeställningar by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 173

174 Men tänk om det är så att vi helt enkelt inte har råd med en offentligt finansierad passiv fördelningspolitik! Vem som helst kan se att det finns pengar i samhället. Vi behöver bara ta en promenad längs gator och på torg eller längs skärgårdens båtbryggor för att konstatera att det finns resurser, men att de, av olika skäl, används för andra ändamål än till att finansiera samhällets primärsektorer. Är inte begrepp som solidaritet, grupparbete och teamwork uttjatat? Om allmänintresset förlorar tilltron till solidariteten undermineras själva utgångspunkten för nämnda allmänintresse. Omvänt gynnas egenintresset av tydliga exempel på fifflare, skattesmitare och bidragsberoende medborgare eftersom det främjar en känsla av att alla andra fifflar utom jag. Det har alltid, i alla tider, funnits fifflare, skattesmitare och bidragsberoende medborgare och varje samhälle, alldeles oavsett om dess ledstjärna är egenintresset eller allmänintresset, har att bemöta dessa avvikelser. Egenintresset har större anledning att exponera dessa avvikelser än allmänintresset och dessutom i ett helt annat syfte. Vad är det för fel på den aktiva fördelningspolitiken? Det är lika stort fel på den aktiva fördelningspolitiken som på den passiva fördelningspolitiken. Vi har tidigare konstaterat att det goda samhället uppstår i pendelrörelsen mellan egenintresset och allmänintresset vilket återspeglas i den aktiva (egenintresset) och den passiva (allmänintresset) fördelningspolitiken. Det handlar således inte om vare sig det ena eller det andra, utan att finna en balans mellan egenintresset och allmänintresset. Och i en tid av globalisering riskerar den passiva fördelningspolitiken, och därmed den stora och breda allmänheten, att framstå som den stora förloraren. Vår diskussion handlar om att återupprätta den passiva fördelningspolitikens möjligheter att hävda sig mot den aktiva fördelningspolitiken. Eller annorlunda uttryckt: att återupprätta allmänintressets förmåga att balansera egenintresset. Kan vi således förvänta oss ett återuppvaknande för löntagarfondsfrågan i Sverige! En återgång till 1970-talet!! Den 4 oktober 1983 samlades över människor i Stockholm för att, inför riksdagens högtidliga öppnande, ge uttryck för missnöjet med kollektiva löntagarfonder. Opinionsyttringen var visserligen initierad av fondbeslutet, men kan nog även ses som en mer allmän protest mot den ökade politiseringen och regleringen av samhället - en protest mot det starka samhällets ideologi - en protest mot allmänintressets växande inflytande under 70-talet. Idag (2009) är det alldeles säkert många som upplever en liknande aversion mot egenintresset som man gav uttryck för mot allmänintresset Samhället har förändrats sedan åttiotalet och en återgång till en svensk lösning är knappast längre möjlig. Det som krävs är en politisk lösning på transnationell nivå. Därför bör den fördelningspolitiska frågan föras upp på EU:s agenda. I den globaliseringsprocess som nu pågår kan inte ett enskilt land, som dessutom är så litet som Sverige, föra en principiellt viktig fördelningspolitisk diskussion. Det förutsätter ett samordnat långsiktigt internationellt samarbete. Hur ska länder och kulturer som Italien, Sverige, Frankrike och Storbritannien någonsin kunna mötas i en så kontroversiell fråga? Det kommer sannolikt att leda till många motsättningar, men den fördelningspolitiska frågan blir trots allt, förr eller senare, oundviklig. Människans historia är genomsyrad av by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 174

175 exempel där växande samhällsklyftor lett fram till social instabilitet, som i längden inte gynnat, eller gynnar, någon part. Det är bättre för samhället som helhet att de fördelningspolitiska frågorna aktualiseras och diskuteras långt innan de når den kritiska punkt där motsättningarna riskerar att låsa diskussionen och polarisera handlingsprogrammen. Betraktelsen 354 Egenintresset är en fortsatt grundförutsättning för den marknadsekonomiska mognadsprocessen men det finns ingen absolut (eller ens nödvändig) relation mellan egenintresset och den privata kapitalägaren. Det enda som motiverar den privata kapitalägarens rätt till avkastning är det privata kapitalets (historiskt) överlägsna förmåga att tillgodose allmänintresset. Den klassiska frågan vem eller vad som egentligen frambringar och därmed har rätt till det värde produktionsprocessen skapar kvarstår. Svaret måste fortsatt bli, i linje med Eli Heckschers definition, att det värde som skapas i produktionsprocessen tillhör allmänintresset, men att kapitalägaren bör erhålla någon form av findings fee. Företagens outtagna löneutrymme dess övervinster -, bör på ett entydigare sätt omfördelas till allmänintresset i syfte att bromsa primärsekternas negativa spiral. 354 Den fördelningspolitiska utmaningen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 175

176 Ordlista Akademiker En person med examen från universitet eller högskola. ".. akademiker ska bara krångla till allting med fåniga teorier och komplicerade diagram.." 355 Akademisera En akademikers förmåga att förvandla även det enklaste till något teoretiskt komplext... ekonomi handlar egentligen om sunt förnuft. Obevekligen får man en känsla av att många tjänar pengar på att krångla till det.... att teoretisera.... skriva en handbok i ämnet; Hur man äter en banan.... att koka soppa på en spik.... när kunskapskitteln riskerar att koka över.... att titta på små saker med stora ögon.. Bibeln: Apostlagärningarna 26:24. På denna punkt i hans försvarstal avbröt Festus honom och ropade: Du yrar, Paulus, Din stora lärdom gör dig galen Albert Einstein ( ) Everything should be made as simple as possible, but not simpler. Oscar Wilde ( ); Författare Livet är inte besvärligt. Det är vi som är besvärliga. Livet är enkelt och det enkla är alltid det rätta. Mats Alvesson; Tomhetens triumf 356 (2006) Professionsområdet utgör en guldgruva för studier av grandiositetsprojekt och sociala nollsummespel. Vi kan se hur en uppsjö av olika yrkesgrupper och arbetsområden söker akademisera sig. Det gäller till exempel sjuksköterskor, socialarbetare, syo-konsulenter, lärare, militärer, poliser, tandhygienister och bibliotekarier. Vi har följaktligen inrättandet av nya vetenskapliga discipliner: omvårdnadsforskning, socialt arbete, syo-forskning, militärvetenskap, polisforskning, oral hälsa och biblioteksvetenskap. Dessa discipliner ger en viss teoretisk inriktning på utbildningen till dessa yrken. Inte sällan existerar en stark motsättning mellan det teoretiska och det praktiska inom yrkesgrupperna. Det hävdas ibland att forskningen och akademiseringen är av föga relevans för yrket och att de förra inslagen sker på bekostnad av praktiska kunskaper. Vårdlärare med praktisk yrkeserfarenhetsbas upplever ofta att akademiseringen skett över huvudena på dem. --- Spänningen mellan praktiska färdigheter och akademisk utbildning är dock påtaglig även inom andra yrken. Inom polisen klagas det högljutt ute i leden om att de nya kan ju inte köra bil, skjuta pistol eller tala med folk vad lär de sig numera på polishögskolan. Vidare går man på och klagar över att de nya inte vill jobba ute i verksamheten utan att de vill bli chefer på en gång (Polisbefäl). Aktieemission Ett aktiebolag får bara in nytt kapital när nya aktier säljs. Börsintroduktion och nyemission sker därför när aktiebolaget behöver tillföras nytt kapital. I utbyte mot kapital lämnar ägarna ifrån sig en del av inflytandet över aktiebolaget. Aktiv fördelningspolitik Fördelningspolitik som utgår från marknadskrafternas förmåga att fördela rummets ekonomiska och sociala välstånd... servicenäringar som caféer och restauranger är exempel på aktiv fördelningspolitik.. Alternativkostnad Alternativkostnad, en fiktiv kostnad som används vid benämningen av alternativa resursanvändningar. Kostnaden är den förlorade intäkten från det alternativet man inte valt att nyttja Dotterbolags-VD i en i en större internationell koncern Kapitel 3, Dagens arbetsliv och organisationer ledarskaps och kunskapsdriva?; En plats i solen om professionaliseringsförsök och andra strävanden att få status och inflytande 357 Wikipedia by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 176

177 Andra maskinåldern En tid med ständigt växande datorkapacitet, allt tätare globala nätverk och en nästan obegränsade potential för nya innovationer som utlöser stora omvandlingar i produktion och konsumtion genom att befintliga processer kombineras på nya sätt 358. Anteriore [-r jo-] 359 En omogen, instabil marknad, där efterfrågan är obegränsad vilket ger ett ekonomiskt utrymme som möjliggör ett större engagemang av muskelkraft utan att enhetskostnaden ökar. Tvärtom kan den stora efterfrågan leda till att enhetskostnaden sjunker trots att rummets sammanlagda muskelkraft ökar. Anteriore och posteriore beror av enhetskostnadens storlek relativt andra rum; en relativt lägre enhetskostnad placerar rummet i anteriore och en relativt högre enhetskostnad placerar rummet i posteriore. Arbetslös Ekonomiskt improduktiv person. Dold arbetslöshet Arbetslöshet som inte redovisas i den officiella statistiken. Friktionsarbetslöshet Arbetslöshet som beror av den tid det tar att söka ett nytt arbete och att människor inte alltid finns på rätt plats med rätt kunskaper. Uppstår i skarven mellan två jobb. Klassisk arbetslöshet Orsakas av för höga reallöner (vid t.ex. löneglidning) som tvingar arbetsgivare att permittera. Konjunkturarbetslöshet Cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget. Naturlig arbetslöshet Den, enligt nyliberalismen, arbetslöshetsnivå som är naturlig för en samhällsekonomi i balans. Reduktionsarbetslöshet Den arbetslöshet som uppkommer som en konsekvens av det marknadsekonomiska systemets anpassning i posteriore. Strukturarbetslöshet Uppkommer vid en alltför stor skillnad mellan typen av jobb som erbjuds och de jobb som de arbetssökande kan utföra. Ex. arbetslösa sömmerskor i Borås lediga datajobb i Stockholm. Säsongsarbetslöshet Arbetslöshet som uppkommer pga. t.ex. årstidernas variationer. Det är svårt att preparera skidpister under sommaren och lägga asfalt på vintern. Ärvd arbetslöshet När generation efter generation saknar arbete... för den långvarigt arbetslöse och utfattige är friheten inte mycket värd Back to basic En verksamhet som återgår till sin kärnverksamhet/core business... att renodla sin verksamhet.... återgå till det man vet att man kan och klarar av DN ; Fritt efter en kolumn signerad Jean Pisani-Ferry (som hänvisar till Erik Brynjolfsson och Andrew MaAfee vid MIT) 359 Italienska: Främre, föregående 360 Handelsminister Bertil Ohlin ( ); 1944; Källa: Leif Lewin ( ); Planhushållningsdebatten by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 177

178 .. upphöra med den misslyckade affärsintegrationen.. Efter en tid av förändring och förnyelse uppstår nästan alltid en oro och en längtan tillbaka till det beständiga. En återgång till det man gjorde tidigare och därför tror sig kunna. Förändringsprocesser kan slita hårt på befintliga rutiner och strukturer och en återgång kan av många uppfattas som en befrielse. Vi hör ropen på Back to basic från styrelserum och företagsledningar. Vår tids samhällstrend är Back to basic. I näringslivet ser man det tydligt. Under hösten 2003 meddelade postens nya VD att företaget skulle återgå till sin kärnverksamhet; att distribuera brev. Vilket anses vara en så genomgripande strategisk förändring att den motiverar miljoninkomster för postens högsta verkställande ledning och styrelse. El industrin fokuserar på att hålla priserna uppe och avveckla all sidoverksamhet. Mångfald och kundfokus är det inte längre tal om. Nu ska alla återvända till det vi vet att vi kan. Tendenserna finns överallt. Allt fler ropar på en tillbakagång till det samhälle vi hade tidigare. Den offentliga sektorn bör återupprättas. Kärnfamilj och släktrelationer bör förstärkas. Nationalstaten, nu i form av internationellt samarbete, bör ges ett större inflytande. Religionens förespråkare bör återupprätta samhällets moral. Det har blivit populärt att gifta sig och att lova evig kärlek tills döden skiljer oss åt. Serbiens folk återväljer i fria val de ultranationalister som de en gång tagit avstånd ifrån. Och rysslands medborgare börjar omvärdera den kommunistiska diktaturen. Det var bättre förr! Visserligen valde vi att lämna det bakom oss. Men var det inte trots allt bättre förr? Biljon , ett tusen miljarder eller en miljon miljoner (trillion på engelska). Biologiska ekonomin Det marknadsekonomiska tillstånd, baserad på muskelkraft och ackumulerad solenergi i växter och djur, vilken dominerar människans situation fram till inledningen av den industriella revolutionen på 1700-talet. Robert B Marks; Den moderna världens ursprung 361 Jordbruket försåg hela samhället inte bara med mat utan med den flesta råvaror som hantverket behövde, särskilt textilier till kläder. I Kina dominerade silke och bomull överlägset, i Indien var ordningen omvänd och i nordöstra Europa gällde ull, och alla dessa råvaror kom från bondgårdarna. Bränsle för att förädla materialen och för uppvärmning hämtades från skogarna. I den bemärkelsen var den biologiska gamla regimen organisk, det vill säga beroende av solenergi för att grödor och bränslegivande träd skulle växa. Den biologiska gamla regimen inskränkte alltså människornas och historiens alternativ, eftersom praktiskt taget all mänsklig aktivitet byggde på förnybara energitillgångar som årligen tillhandahölls från solen. Allt levande behöver näring för sin livskraft och i växande mängd för att underhålla större populationer. Det som jordbruket möjliggjorde för människorna var i praktiken att fånga in naturprocesser och kanalisera dess energi till befolkningen. I den biologiska gamla regimen var jordbruket det primära medel genom vilket människor förändrade sin miljö, omvandlade ett visst ekosystem (till exempel skog eller prärie) till ett annat (exempelvis råg- eller veteåkrar, sumprisfält, fiskdammar eller ålkatsar) som kanaliserade födoenergin på ett effektivare sätt. Humanpopulationernas storlek begränsades sålunda av mängden tillgänglig jord och människors förmåga att använda energin från den jorden för sina syften. BNP Bruttonationalprodukt; ett mått på en nations samlade värde av varor och tjänster. Den viktigaste uppgiften för BNP-måttet är att ge information om kortsiktiga svängningar i den ekonomiska aktiviteten. Vid jämförelser av BNP över längre tidsperioder (årtionden) krävs större försiktighet, eftersom de trendmässiga förändringar av BNP som kan observeras delvis beror på grundläggande förändringar i samhället snarare än på förändringar i produktionens storlek. Så har t.ex. kvinnornas ökade förvärvsarbete inneburit att barntillsyn, åldringsvård, matlagning och sömnad i större utsträckning ombesörjs i offentlig regi eller av privata företag och därmed inräknas i BNP, vilket inte är fallet när sysslorna utförs som oavlönat arbete i hemmet. I realiteten används BNP-måttet ofta som jämförande mått på länders utvecklingsgrad. Inte sällan fördelas då BNP på antalet invånare i resp. land - BNP per capita. Det är i sådana jämförelser viktigt att komma ihåg att BNP inte innehåller några fördelningskriterier eller kvalitativa kriterier. Att BNP per capita i ett land stigit betyder inte nödvändigtvis att genomsnittsmedborgaren fått det bättre. 362 George Soros ( ); Den globala kapitalismens kris 361 Kapitel 1, Materiens och handelns världar kring år 1400; Sammanfattning: den biologiska gamla regimen 362 Svenska Nationalencyklopedin; Bo Sandelin, Harald Dickson, Pecca A. Luukkainen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 178

179 Vi är vana att mäta framsteg med BNP, men det är liktydigt med att acceptera pengar som mänsklig värdering. BNP mäter det monetära utbytet; ju mer social växelverkan antar formen av monetärt utbyte, desto större är BNP. Till exempel skulle aids, om alla andra faktorer var oförändrade, öka BNP på grund av behandlingskostnaderna. Brand (bild) Varumärke... the battle of the customers mind.... risken för att bli uthängd kan vara nog så avskräckande för ett bolag som har allt att förlora på ett nersolkat varumärke.... ett brand skapas inte av det vi säger utan av det vi gör.... ett varumärke är en investering, inte en omkostnad.. Brand manager Brand är mycket mer än ett varumärke. Det omfattar både känslor, tankar och de värderingar som associeras med en viss logotyp eller ett visst varumärke. Det är brand som ger en produkt personlighet i kundens medvetande. # 1 Varumärkeslagen (VmL) Ett varumärke kan bestå av alla tecken som kan återges grafiskt, särskilt ord, inbegripet personnamn, samt figurer, bokstäver, siffror och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning förutsatt att tecknen kan särskilja varor som tillhandahålls i en näringsverksamhet från sådana som tillhandahålls i en annan. Branding.. the battle of the customers mind. Space Values Attitude The brand position Awareness Brand equity Varumärkeskapital; varumärkets marknadsvärde... the added value with which a brand endows a product.. Interbrands ranking av 100 globala varumärken, 2007; miljarder SEK Coca-Cola Microsoft IBM General Electric Nokia Toyota Intel McDonalds Disney Mercedes-Benz 159 Civilisationen Den process, inte en egenskap som vissa människor har i högre eller lägre grad och som andra saknar, med det utopiska målet av det verkligt humana samhället, där varje 363 DN by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 179

180 enskild människa finner den själsliga jämvikt för vilken vi så ofta begagnar stora ord som lycka eller frihet en varaktig jämvikt och samstämmighet mellan, å ena sidan, de uppgifter som människan har i samhället och de krav som samhället ställer på henne och, å andra sidan, hennes personliga böjelser och behov. Så länge som denna jämvikt inte är uppnådd är civilisationsprocessen inte heller avslutad. 364 Martin Ingvar; hjärnforskare vid Karolinska institutet; Kulturfernissan sitter ganska ytligt på människan. Cockpit strategi (SM) 366 En strategi med "liknande" ledningsmiljöer (t.ex. en flygplanscockpit eller ett kontrollrum) för skilda arbetssituationer (mindre och större flygplanstyper) vilket underlättar utbildning och växelverkan av resurser (samma personal kan hantera många olika flygplanstyper/kontrollrumsmiljöer). Ledaren känner igen sig alldeles oavsett arbetssituation vilket underlättar disponeringen av personal. Mätinstrument, funktions knappar, belysning, inredning, processer etc. görs så lika som möjligt och oberoende av arbetsplatsens placering eller storlek... genomföra en cockpit strategi.... en form av robotisering/standardisering av kontroll och ledningsutrustning.... hur skulle det se ut om alla biltillverkare hade egna regler för var bromsen eller ratten skulle sitta.. CSR Corporate Social Responsibility. Datalagringsdirektivet Innebär att tele- och internetoperatörer måste lagra all information om vem som ringt, messat eller mejlat vem och dessutom var mobiltelefonerna fanns vid tidpunkten för samtalet 367. Deep Blue Deep Blue är en schackspelande dator som IBM producerade. Det är den första datorn som vunnit ett schackparti mot en regerande världsmästare, vilket den gjorde mot Garry Kasparov den 10 februari Digital tsunami Snabb och genomträngande samhällsomvandling med stöd av IT... en digital tsunami kan på ett radikalt sätt omstrukturera samhället.. Billiga nätkurser hotar svenska högskolor (2013) 369 Se upp! Var beredda! Snart kommer ännu en digital tsunami, ännu en våg som dränker något som många har vant sig vid och tycker om. Ekonomisk infrastruktur Ett lands försörjningssystem i form av hamnar, flygplatser, vägar, el- och vattenförsörjning osv. 364 Norbert Elias ; Tyskarna & civilisationens bräcklighet 365 SvT; Det goda samtalet; (SM) syftar på sammanställningen Strategier och Metoder 367 Källa: DN Källa: Wikipedia 369 SvD by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 180

181 Emission Jmf Aktieemission Energikvot Energikvoten definieras som övriga energikällor genom muskelkraft uttryckt som energi - e - mätt i enheten Joule (Ws). I det primitiva samhället är energikvoten noll medan den går mot oändligheten i marknadsekonomins utopia. Energikvoten anger hur långt ett samhälle har utvecklats mot marknadsekonomins utopia men ger samtidigt en viktig indikation på den marknadsekonomiska nivå som ett samhälle befinner sig, i relation till andra samhällen. Dessutom ger den en känslighetsanalys på hur stora energiprisändringar ett samhälle klarar av att balansera. Den mogna marknadsekonomin är betydligt känsligare för förändringar i energipriset än det primitiva samhället. Enhetskostnad Kostnad per producerad enhet (vara eller tjänst). Ett centralt begrepp i den ekonomiska energiteorin som hävdar att det marknadsekonomiska samhällets ständiga reduktion av enhetskostnaden, genom en konsekvent överföring från muskelkraft till övriga energikällor, leder till en ekonomisk tillväxt. Enhetskostnaden representeras av muskelkraftens kostnad i en vara eller i en tjänst. Den kostnad som uppstår när en vara eller en tjänst produceras motsvarar producentens enhetskostnad. När producenten säljer sin vara eller tjänst indelas hans intäkt i en enhetskostnad och i ett ekonomiskt överskott (alt. ekonomiskt underskott) medan försäljningspriset övergår och blir till konsumentens (köparens) enhetskostnad. Producentens och konsumentens enhetskostnad är normalt inte identiska, men de representerar samma storhet; nämligen muskelkraftens kostnad. Låt oss ta ett exempel: En vara produceras till enhetskostnaden 8 SEK och säljs för 10 SEK. Det uppstår således ett ekonomiskt överskott (en vinst) på 2 SEK. De anställdas ekonomiska ersättning ingår som en del i producentens enhetskostnad på 8 SEK medan överskottet på 2 SEK är att betrakta som producentens ekonomiska ersättning. Konsumentens enhetskostnad blir i vårt exempel 10 SEK. Konkurrensen på marknaden sänker nu marknadspriset från 10 till 9 SEK. Producenten kan nu välja mellan att sänka sin ekonomiska ersättning (vinsten) från 2 SEK till 1 SEK och samtidigt hålla enhetskostnaden på 8 SEK konstant, vilket innebär att producenten sänker sin ekonomiska ersättning med femtio procent. Konsumentens (och samhällets) enhetskostnad sänks motsvarande från 10 till 9 SEK. Producenten kan också välja att öka sin produktivitet och sänka sin enhetskostnad från 8 till 7 SEK och därmed behålla sin ekonomiska ersättning på 2 SEK. Konsumenten (och samhället) enhetskostnad påverkas inte utan är fortfarande 9 SEK. Evolutionens boja De evolutionära instinkter och mekanismer som riskerar att underminera, och rent av att utplåna, människans grundläggande livsbetingelser. Massan 370 Evolutionen instinkter nafsar civilisationens strävan i hälarna och hotar att fälla henne och förgöra henne. Det är en paradoxalt att komma till insikt om, att evolution, det naturliga och sexuella urvalet, vilken format den fria, förnuftiga människan, nu inte bara hotar arten homo sapiens, utan hela utvecklingsprocessen. De evolutionära konflikter som ständigt pågår i det lilla, alltifrån myrornas kamp i skogen till lejonens jakt på savannen, blir utifrån den civiliserade människans högt stående utväxlingseffekt, till ett verktyg som kan komma att förgöra allt liv på jorden. Den evolutionära kraft som gynnade människan och utvecklade henne under miljoner år har nu blivit civilisationens, och hela arten homo sapiens, akilleshäl. Evolutionens primära instinkter och mekanismer riskerar nu att underminera, och rent av att utplåna, allas våra grundläggande livsbetingelser. Factory in a box Standardiserade produktionsenheter som kan kombineras samman till en fabrik... att montera ihop en produktionslina helt efter behov.... en containerfabrik Evolutionen vs civilisationen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 181

182 Tjänsten factory in a box ska förpackas i en eller flera containrar, kunna köpas, hyras eller leasas för att monteras upp i en fabrik - stationärt i flera år, eller tillfälligt för att klara ett produktionsstopp. Den ska också kunna flyttas runt i fabriken, lånas ut till exempelvis en underleverantör, monteras ner och säljas eller hyras ut till ett annat företag. En produktionslina som utvecklas i projektet består av moduler. En modul kan vara utvecklad för en svetsprocess på ett gjuteri, en annan för automatmontering av en robotdetalj, en tredje för att stoppa piller i medicin askar och så vidare Det grundläggande syftet är att utveckla ett konkurrenskraftigt produktionsalternativ till billig manuell arbetskraft i andra länder. Därför får det inte bli för dyrt, säger projektledaren Mats Jackson, professor i produktionsteknik på Mälardalens högskola. 371 Fat Rymdmått; 157 liter... ett fat alternativt en barrel.. Financial Rocket Scientist Konstruktör av finansiella instrument på värdepappersmarknaderna. Lärobok i kapitalmarknadsrätt; Afrell/Klahr/Samuelsson 372 (1994) Finansiella instrument har fått ökad betydelse för statens och företagens kapitaltillförsel. De finansiella instrumenten utnyttjas också i växande omfattning för att hantera olika risker, t.ex. valutakurs- och ränteförändringar. Ett kännetecken för utvecklingen på värdepappersmarknaderna världen över är det stora antalet nya instrument som har introducerats på dessa marknader. Förmågan hos konstruktörerna av de finansiella instrumenten, de s.k. Financial Rocket Scientists, att konstruera nya instrument verkar ibland vara gränslös. Finansiellt instrument Finansiellt instrument en typ av värdepapper, benämning på varje formaliserad form av finansiering på finansmarknaderna. Vissa instrument, såsom aktier, teckningsoptioner och konvertibler, ges ut av bolaget självt. Andra instrument ges ut av andra aktörer än bolaget, såsom köp- och säljoptioner. En viktig underkategori är derivatinstrument. Under de senaste två decennierna har många olika typer av finansiella instrument utvecklats och nya instrument tillkommer kontinuerligt. De nya instrumenten tänjer på gränserna och gränserna mellan de olika instrumenten är ofta vag 373. Findings fee Ersättning som utfaller till den som införskaffar en ny kund/affär... inom konsultbranschen är det vanligt att findings fee uppgår till % av fakturerat belopp.. Flexibel el Distribution av elektricitet till flera oberoende abonnenter (fordon), från en fysisk uttagspunkt (elkontakt) där fakturan följer de oberoende abonnenterna och inte den fysiska uttagspunktens (elkontaktens) abonnent (vilket är en viktig förutsättning för en storskalig elbilsmarknad) Ny Tekniks webbsida Kapitel Källa: Wikipedia 374 Intresserade läsare kan ta del av nedanstående (engelsk text) A method and a system for accessing services by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 182

183 Flexibel elektricitet Han laddar sin el-bil under sitt besök hos mig.. men jag betalar energi uttaget på min el faktura! FRA-lagen Namnet i folkmun för en rad lagförändringar samt den nya lagen som innebär att Försvarets radioanstalt (FRA) ges rätt att bedriva signalspaning i kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser. Såväl internet- som telefontrafik omfattas 375. Generationskontraktet Det gemensamma samhällsansvar, som vilar på ett ömsesidigt förtroende, att omfördela välfärden mellan generationerna, över människans livstid. Barn och ungdomar förväntas få stöd till barnomsorg och skola, i medelåldern dela med sig av sina inkomster och under ålderdomen erbjudas en social trygghet av senare generationer. Frankrikes premiärminister Jean-Pierre Raffarin 376 (2003) Om vi inte gör något nu kommer våra pensioner att vara reducerade till hälften om 20 år Goda samhället Det marknadsekonomiska systemet drivs framåt av egenintresset och balanseras av allmänintresset. Det goda civiliserade samhället uppstår i pendelrörelsen mellan dessa båda ytterligheter... gemensamt för kapitalismen och marknadsekonomin är emellertid insikten om egoismen som produktiv drivkraft Betraktelsen 378 Det är en naiv slutsats att samhället utvecklas bäst genom egenintresset, på behörigt avstånd från allmänintresset. Samhällsutvecklingen måste, både för egenintressets och för allmänintressets bästa, utvecklas i balans. Ett alltför dominerade egenintresse i likhet med ett alltför dominerande allmänintresse underminerar den pendelrörelse i vilket det goda samhället uppstår. Ett laissez-faire samhälle med en fördelningspolitik som utgår från nedsippringseffekten (eller hästskitsteorin) fungerar inte långsiktigt. Samhället utvecklas bäst när egenintresset och allmänintresset balanseras och det ligger därför både i kapitalägarens och i konsumentens intresse att egenintressets och allmänintressets auktoritet upprätthålls. 375 Källa: DN DN Harry Schein ( ); Makten (1990); Kapitel 8 Socialdemokratin 378 Det marknadsekonomiska systemets järnhårda lagar by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 183

184 Allmänintresse Egenintresse Det goda samhället Golden handshake En summa pengar, vanligtvis stor, till en anställd, endera vid den anställdes pensionering som ett erkännande för lång och trogen tjänst, eller som en kompensation vid den anställdes permittering... en uppgörelse där en arbetsgivare och en arbetstagare tillsammans kommer överens om att deras vägar ska skiljas.... den anställdes golden handshake innefattade både tystnadsplikt och yppandeförbud.... att göra upp i godo och erhålla arton månaders avgångsvederlag.. Åtta chefer köptes ut från Riksrevisionen; Den nystartade Riksrevisionen har köpt ut chefer som man velat bli av med för 15 miljoner kronor. Ett oerhört slöseri säger Per Rosengren, vänsterpartist och ledamot av styrelsen för den nystartade myndigheten. Kritiken mot den nya myndigheten Riksrevisionen kommer nu från fler håll. Arbetet beskrivs som lamslaget av interna stridigheter och missnöje. Kritikerna menar att verksamheten går på tomgång. Nya uppgifter visar dessutom att myndigheten som ska se till att andra statliga myndigheter och verk inte slösar med våra skattemedel knappast lever som den lär. Bara sedan starten har de tre riksrevisorerna beviljat åtta fullt arbetsföra chefer rundliga ersättningar för att sluta. Totalt har 20 personer sagts upp med kostsamma avgångsvederlag som följd. Sammanlagt beräknas det kosta Riksrevisionen 15 till 16 miljoner kronor att göra sig av med dessa kompetenta och rutinerade medarbetare som inte anses platsa i organisationen. Men Riksrevisionen har dragit på sig andra kostnader också. Ledningen för den nya granskningsmyndigheten beviljade samtliga de nya chefer som hämtades från Riksrevisionsverket, RRV, ett lönepåslag med 15 procent när de tog klivet över till den nya myndigheten. Man har agerat på ett mycket underligt sätt. Det är ett oerhört slöseri att köpa ut människor med lång erfarenhet och kompetens. Jag är mycket tveksam till den delen av personalpolitiken säger Per Rosengren. Det mest flagranta fallet är hur myndigheten, samma dag som den skulle lämna ett svar till Riksdagens besvärsnämnd om en tjänstetillsättning som överklagats, gjorde upp i godo med den som klagat. På så sätt slapp man ge offentlighet åt ärendet som hade kunnat bli mycket besvärligt för den nya ledningen säger en person med god insyn i tjänstetillsättningarna. Kvinnan - med lång erfarenhet från en arbetsledande befattning hos Riksdagens revisorer och mycket välmeriterad - hade besvärat sig över att hon inte fått det chefsjobb hon sökt. I stället kompenserades hon med ett uppsägnings- och pensionsavtal värt uppemot fyra miljoner kronor. Sju andra chefer, de flesta välmeriterade med specialkunskaper om effektivitetsgranskning, har under hösten sagts upp med liknande, dock ej lika kostsamma, villkor. Eva Lindström, en av tre riksrevisorer som leder arbetet på den nya myndigheten, anser att avtalen ska ses som besparingar. Vi följer de statliga avtalen i allt väsentligt. Uppsägningarna är en följd av den organisation vi riggat och det är en rationalisering och kostnaden har vi bara under en övergångstid säger hon. Eva Lindström bemöter också kritiken om att verksamheten står och stampar. Arbetet följer den planering som vi har. Vi kommer att börja leverera efter den granskningsplan som finns säger hon. Grundsatsen Det är marknadsekonomin som gör en uppdelning mellan den av människans muskler producerade energin och alla andra energikällor. En av marknadsekonomins djupaste 379 DN by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 184

185 hemligheter ligger dolt i det faktum att olika energikällor, med undantag av muskelkraft, skapar ett värde men inte är en kostnad, medan muskelkraft skapar både ett värde och är en kostnad 380. En häst kan skapa ett värde i människans värld men är ingen kostnad. Halveringstid Den tid efter vilken hälften av en given mängd av ett radioaktivt grundämne har sönderfallit... av en enhet Cesium 134 återstår hälften efter två år och en fjärdedel efter fyra år.. Halveringstid för några radioaktiva isotoper Cesium år Cesium år Jod dygn Kalium 40 1,26 miljarder år Plutonium år Plutonium år Plutonium år Uran miljoner år Uran 238 4,5 miljarder år Hesokuri Sedvänjan att gömma undan pengar i hemmet som ett lättåtkomligt sparkapital... även om man leder hästen fram till vattnet, kan man inte vara säker på att den dricker.. Deflationen håller Japan i ett strypgrepp 381 I dag har många Japaner återgått till forna tiders hesokuri. Så kallas det när hemmafrun hemligen lade undan lite nålpengar i en gömma under stråmattorna. I dag påstås pengar, som bokstavligen stoppats undan i kassaskåp, madrasser och under stråmattor, vara förklaringen till att centralbankens stora utsläpp av sedlar inte märks i den Japanska ekonomin. Det innebär ett massivt misstroendevotum gentemot alla de banker som i flera år ansetts stå på ruinens brant utan att reda upp sina affärer. High flyer 382 En generalist som har gjort ledarskapet till en egen profession baserat på delegering som princip... en karriär fixerad generalist som ingår i en eller flera systemkedjor.... ett skrå av High flyer.. ".. att klättra utanpå pyramiderna.." 380 Ekonomiska energiteorin; Kapitel 1 Den värdeskapande processen 381 DN Engelska: Högt strävande person, streber by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 185

186 .. att vilja befinna sig ovanför rotationslinjen.. Citat från tidningen Den Nya Ekonomin nr 1, 2000 Jag är en sådan där average-människa. Jag är inte riktigt bra på någonting men ganska bra på allt. Jag har bra synk mellan hjärnhalvorna. Historisk inlåsningseffekt Förklaringsmodell, tankelinje eller idésystem som blockerar eller i vart fall hejdar det sociala, tekniska och vetenskapliga framåtskridandet... människan blir sin egen tids fånge; hon skapar själv de begränsningar, den inramning, inom vilken utrymmet för hennes livsbetingelser består.. Inflation Allmän prisstegring, penningvärdesförsämring. 383 Harold Macmillan ( ) "Inflation är den enda metod med vilken man kan reducera en sedel till hälften utan att skada papperet." Inlåsningseffekt Jmf Historisk inlåsningseffekt Ipred-lagen Ett EU-direktiv om brott mot upphovsrätten som ledde till ny svensk lagstiftning den 1 april Lagen säger att upphovsrättsinnehavare kan få tillgång till personuppgifter om misstänkta fildelare efter domstolsbeslut 384. IT 385 Automatisk databehandling (ADB); Informations teknologi... en dator är den mest generella maskin som någonsin utvecklats och dess användningsområde är nästan obegränsat.. Järntriangeln När makten inom politik, ekonomi och medier koncentreras till samma makthavare. Pierre Schori ( ) När vi var i opposition första gången, 1976, varnade Olof Palme för järntriangeln. När makten inom politik, ekonomi och medier finns koncentrerad i samma händer så är självaste demokratin hotad. Det gällde då och det gäller nu. Kampanjbarhet Måttenhet för möjligheten att använda ett marknadsföringskampanjtema upprepade gånger vid flera olika tillfällen... hög/låg kampanjbarhet.. Kapitalets konvention Den kollektiva överenskommelse eller uppfattning som avgör graden av utsträckning mellan tillgängligt kapital och potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad utan att det leder till inflation. En stark kapitalkonvention tillåter en större utsträckning än en svag kapitalkonvention. Sedeln är en värdelös papperslapp tillverkad av cellulosa från ett träd. Myntet är en metallegering av ringa eller obetydligt egenvärde. Varken sedelns eller myntets fysiska värde står i någon som helst proportion till dess kapitalkonvention. Det elektroniska saldot på ett kontokort eller i ett bankkonto är om möjligt ännu mer abstrakt eftersom det inte ens existerar i 383 Sv. Akademins ordlista 384 Källa: DN Engelska: Information Technology 386 Micke Leijnegard; Var blev ni av, ljuva drömmar (2013) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 186

187 fysisk form utan endast som ett virtuellt saldo i cyberrymden. Kapitalet måste accepteras som en abstrakt konvention innan det kan övergå till en virtuell struktur. Tillgängligt kapital Kapitalets konventionen Potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad Positiv förväntan Negativ förväntan Kolgruveeffekt När en löneökning leder till en sänkt produktivitet... när de engelska kolgruvearbetarna fick en extra löneförhöjning så sjönk deras genomsnittliga veckoarbetstimmar. När orsaken senare utreddes så visade det sig att arbetarna, som i generationer sett konsekvenserna av sin arbetsmiljö, optimerade sin tid i friska luften och minimerade den i gruvan. En lönehöjning medförde att den nödvändiga tiden i kolgruvan kunde minskas med bibehållande av samma nettoinkomst. Och därmed sjönk produktiviteten.. Skådespelaren Ricky Gervais alias chefen David Brent i TV serien The Office 387 Vi bytte ut de mörka kolgruvorna mot brummande lysrörslandskap, rosslande kopieringsapparater, flimrande datorskärmar och trötta power-pointpresentationer. Till skillnad från de anställda som alla längtar bort så har kontorsråttan David Brent anpassat sig till 100 procent till sin miljö. Kontorslivet har blivit ett substitut för ett privatliv med äkta relationer. Quintilianus Marcus Fabius (c:a 35-95); Romersk vältalighetslärare Non ut edam vivo, sed ut vivam edo Jag lever inte för att äta, utan jag äter för att leva Komparativ fördel Ett land med en lägre alternativkostnad vid produktion av en vara eller en tjänst jämfört med ett annat lands alternativkostnad för motsvarande produktion av varan eller tjänsten... land A har en komparativ fördel mot land B.. Lunds universitet - Ekonomihögskolan 388 Teorin om komparativa fördelar ger en redogörelse för varför internationell handel uppstår och vilka fördelar det finns med handel. Det lättaste sättet att förstå teorin är om vi föreställer oss två länder; Sverige och Tyskland, med två produktionsvaror; mobiltelefon och bil, och en produktionsfaktor; arbetskraft. Utan handel kommer Sverige att producera ett visst antal mobiltelefoner och bilar, och Tyskland kommer också att producera ett visst antal mobiltelefoner och bilar. Men eftersom resurserna, i det här fallet arbetskraften, är begränsade kan man bara producera ett begränsat antal av båda varor. Om vi tänker oss att i Sverige tar det 4 timmar att producera en mobiltelefon och 6 timmar att producera en bil, och i Tyskland tar det 5 timmar att producera en mobiltelefon och 6 timmar att producera en bil. Som vi kan se utifrån tabellen nedan är alternativkostnaden för mobiltelefon i termer av bil lägre i Sverige än i Tyskland, däremot är 387 DN Källa: by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 187

188 alternativkostnaden för bil i termer av mobiltelefon lägre i Tyskland än i Sverige. Sverige har alltså en komparativ fördel i produktionen av mobiltelefon och Tyskland har en komparativ fördel i produktionen av bil. Tyskland har en komparativ fördel i produktionen av bil trots att det tar lika många timmar att producera en bil i båda länderna, det krävs inte en absolut fördel för att produktionen ska ske. Alternativkostnad Sverige Mobiltelefon : 4/6 = 0,67 Bil : 6/4 = 1,5 Tyskland Mobiltelefon : 5/6 = 0,83 Bil : 6/5 = 1,2 Om varje land väljer att producera den vara som den har en komparativ fördel i kommer båda länder att gynnas av handeln. När handeln inleds kommer Sverige att producera den vara som den har en komparativ fördel i, mobiltelefon, och Tyskland att producera den vara som den har en komparativ fördel i, bil. Båda länderna kommer att kunna specialisera sig och öka sin produktion, Sverige kommer att kunna producera fler mobiltelefoner och Tyskland fler bilar, världsproduktionen kommer därmed att öka. Vidare kan vi säga att om priset för produktionen varit högre i Sverige än i Tyskland, kommer det att ske en prisanpassning vid handel, där priset i det dyrare landet kommer att sjunka och priset i det billigare landet att öka. I och med att världsproduktionen ökar och att det sker en prisanpassning höjs levnadsstandarden Kostnadsprissättning Ett marknadspris som baseras på (utgår från) en produktionskostnad... marknadspriset är beräknat som ett procentuellt påslag på börspriset alldeles oavsett allt annat.. Ett råd från en prisstrategikonsult 1997 En priskomponent bör så långt möjligt vara icke-transparent dvs. kunden ska inte förstå hur den är uppbyggt och huruvida den kan anses vara skälig. Därför är det helt förkastligt att bygga en prisstrategi utifrån ett börspris med ett procentuellt påslag eftersom kunden då kommer att koncentrera sig på att ständigt sänka det börsrelaterade påslaget vid varje ny förhandlingsomgång. Kunskapssamhälle Ett samhälle som säljer kvalificerad kunskap & kompetens, domineras av akademiker och producerar helt kundanpassade problemlösningar. Kunskapsföretagens produktion är: icke standardiserad - kreativ - starkt individberoende - komplext problemlösande Kvantdator Skillnaden mellan en vanlig traditionell dator och en kvantdator är stor. En vanlig dator arbetar med en bit som minsta enhet och den kan anta värdet ett eller noll. Strömmen är antingen på eller av och det är kombinationen av ettor och nollor som styr hur datorn arbetar. I en kvantdator bearbetas och lagras informationen istället enligt kvantfysikens principer. Strömmen är på eller av eller både och samtidigt. Minsta enheten är en kvantbit och den kan anta flera värden på en gång. Det gör också att en kvantdator kan processa mycket större mängder information med färre beräkningssteg 390. Kvantitetsteorin En penningteori som i sin enklaste form skrivs MV = PT. M betecknar penningmängden, V pengarnas omloppshastighet, P prisnivån och T den reala varuomsättningen (transaktionsvolymen). Teorin kan användas som utgångspunkt för allmänna betraktelser mellan penningmängd och prisnivå (inflation) i en ekonomi. Då tänker man 389 Karl Erik Sveiby, Anders Risling; Kunskapsföretaget; SvD by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 188

189 sig att P betecknar det genomsnittliga priset på samtliga varor och tjänster som omsätts under en viss period. M betecknar då allmänhetens genomsnittliga kassahållning (sedlar, mynt m.m.). Teorin säger bland annat följande: Om pengarnas omloppshastighet är konstant och mängden varor och tjänster som säljs i ekonomin är konstant så ökar priserna (P) om penningmängden (M) ökar, det vill säga inflation inträffar. Frågan om penningmängdens omloppshastighet respektive transaktionsvolymen är konstanter har dock varit en omdiskuterad fråga i nationalekonomin 391. LAS Lagen om anställningsskydd. Luddit I den industriella revolutions barndom utspelades en episod, som fått symbolisk betydelse för förhållandet mellan maskin och människa. En skara arbetare i Nottingham förstörde de nya mekaniska vävstolarna i protest mot den maskinella konkurrensen om arbetsplatserna. Efter sin ledare, Ludd, fick demonstranterna namnet ludditer. Det symboliska oförståndet i deras handlande bestod i att de riktade sin aggression mot döda ting, maskinerna, och inte mot de levande varelser, som kunde tänkas bruka maskinerna i strid med deras intressen. 392 Löntagarfonder Under åren kollektivt ägda och förvaltade investeringsfonder som finansierades med företagens vinster. LO lanserade idén om löntagarfonder som ett komplement till den solidariska lönepolitiken. När samma lön betalas för visst arbete oberoende av företagens bärkraft uppkommer ett "outtaget löneutrymme" i de mest lönsamma företagen. Tanken på att placera dessa "övervinster" i en fond under löntagarnas kontroll väcktes av Metallindustriarbetareförbundet på 1971 års LO-kongress. Ett av ekonomen Rudolf Meidner utarbetat förslag till konkret utformning av fonderna presenterades på 1976 års LO-kongress. I tillägg till motivet att stödja den solidariska lönepolitiken angavs en strävan att bryta förmögenhetskoncentrationen i samhället samt att stärka löntagarnas inflytande över företagen. Vid 1978 års partikongress ställde sig socialdemokraterna bakom löntagarfondsidén. Som ytterligare motiv angavs nu behovet att öka sparandet i samhället. Även andra fackliga organisationer och partier tog ställning för fonder i en eller annan form. Förslagen innehöll emellertid väsentliga skillnader och ämnet var ytterst kontroversiellt i den politiska debatten. Till de skarpaste kritikerna av kollektiva fonder hörde Fjärde oktober-kommittén. 393 Marginalkostnadsprissättning Ett kostnadsrelaterat marknadspris som baseras på (utgår från) den dyraste produktionskostnaden... vattenkraftproducerad el kostar (betydligt) mindre än vindkraftproducerad el varför den vattenkraftproducerade elen säljs till den högre vindkraftproducerade elens marknadspris.... vid marginalkostnadsprissättning är det den dyraste varan/tjänsten som sätter priset för hela produktportföljen.. Marketeringsgrad Graden av fri marknad i ett samhälle... i Ryssland och Kina ökade marketeringsgraden kraftigt under 1990 talet Källa: Wikipedia 392 Georg Henrik von Wright ( ); Filosof och professor; Humanismen som livshållning; Del av ett inledningsanförande i Helsingfors Nationalencyklopedin by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 189

190 Marknadsekonomins utopia Enligt den ekonomiska energiteorin det marknadsekonomiska systemets yttersta konsekvens när utväxlingseffekten går mot oändligheten, muskelkraftens egenvärde mot noll samtidigt som kostnaden för muskelkraft går mot oändligheten... i marknadsekonomins utopia går energikvoten mot oändligheten.. Marknadsekonomisk återvändsgränd Det tillstånd i vilken en region eller ett lands marknadsekonomiska mognadsprocess går i baklås dvs. blir svår, eller rent av omöjlig, att starta. Den ekonomiska energiteorin 394 Det finns en teoretisk yttersta situation när muskelkraften blivit så fragmenterad att tekniken tagit överhanden och börjat konkurrera ut även den sämst betalda medborgaren. Teoretiskt skulle slutmålet för marknadsekonomin vara ett samhälle, så utomordentligt rationaliserat, och med en enhetskostnad så låg, att ingen människa längre kan konkurrera utan att riskera att svälta ihjäl. Medeltiden Europas historia mellan antiken och renässansen (500-talet till 1500-talet). Megadrivkraft Jmf Systemfel Mindset Den enskilda individens, genom erfarenhet och arv (kultur, uppfostran, utbildning, karaktär etc.), begränsande men påverkbara förhållningssätt med vilket omvärlden tolkas. 1 Kulturellt mindset De av kollektivet erhållna regler och värderingar med vilka individen betraktar sin omvärld. 2 Individuellt mindset De av individen inlärda regler och värderingar med vilka han betraktar sin omvärld... individens mindset förändras över tiden..... om fyra personer betraktar Colosseums ruiner från fyra olika väderstreck och samtidigt diskuterar hur man bäst ska renovera den historiska byggnaden så kommer de med stor sannolikhet att komma fram till olika slutsatser fastän de betraktar samma objekt.. Tore Browaldh 395 försökte i sitt föredrag visa att planhushållningsdebatten 1948, till stor del orsakats av att näringslivets män hade felaktiga verklighetsuppfattningar om socialdemokraternas avsikter. I målande bilder beskrev han detta förhållande: 396 Alla människor måste värja sig för benägenheten att i omvärlden se vad man önskar eller fruktar istället för det som är och sker. Vår information silas genom ett nyckfullt censurskikt som ofta vanställer verkligheten. Det filter som heter tidigare erfarenhet och en gången tids åskådningar utgör en risk för företagaren i den nya värld vi lever i. Tyvärr har vi liksom andra grupper en tendens att motta information ungefär som ett kärl tar emot vätska. På samma sätt som kärlets form och icke vätskans art avgör vätskans form anpassar vi de upplysningar vi erhåller efter vårt tänkande och inte tvärtom. 397 Nalle Puh När man är en Björn med Mycket Liten Hjärna och Tänker Ut Saker, upptäcker man ibland att en Idé som verkar vara riktigt Idéaktig inne I hjärnan, är helt annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor ser på. MNF Multinationellt företag med rötterna i en nation... ett företag med en nationell tillhörighet och identitet som verkar på den internationella marknaden Kapitel 2 Grundläggande teori, Anteriore och posteriore 395 Tore Browaldh var en av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) stiftare 396 Leif Lewin ( ); Planhushållningsdebatten 397 Leif Lewin ( ); Planhushållningsdebatten; V. Liberalisering eller smygsocialisering; Kapitel by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 190

191 Staffans 398 stollar 1976 Usch för multinationella företag. Tacka vet jag internationella svenska företag. Moralspegel Den av samhället konstruerade moraliska spegel i vilken människan söker sitt personliga ansvar mot det samhälle hon själv är en del av och i vilken den enskilda medborgaren får den av samhället skapade samhällsmoralen bekräftad. En av vår tids stora utmaningar blir att återupprätta den moralspegel som tomrummet efter religionen, nationalstaten och familjebanden lämnat efter sig. Det är inte bristen på moral som är vår tids stora dilemma, utan avsaknaden av den gemensam spegel i vilken vi kan få vår tids kollektiva moraluppfattning reflekterad. En moralspegel, med vars stöd vi kan upprätta en högre gemenskap (om än oftast inbillad) med våra medmänniskor därför att vi alla kan (upplever oss kunna) bejaka samma moraliska grund. I ett samhälle som saknar den spegel mot vilken vår samhällsmoral kan återspeglas, upplever individen ett främlingskap och en känsla av utanförskap med det samhälle hon tillhör. Vi behöver forma en ny moralspegel i vilken vi kan reflektera vår kollektiva moral. Religion Nationen Samhället Familj Moralspegel Ledare Individen Multiplikatoreffekt 399 En påverkan/aktivitet/investering som har en primäreffekt som sprider sig och leder till en något lägre sekundäreffekt som sprider sig och leder till en ännu något lägre tertiäreffekt som sprider sig och vars sammanlagda effekt 400 kraftigt överstiger primäreffekten... när en åtgärd sprider sig som ringarna på vattnet.. Nya ekonomin En ekonomi där informations-, service-, och kunskapssamhällets nya värderingar kombineras med avreglering, kortare produktlivscykler och globalisering, katalyseras av digitala världsomspännande kommunikationsnät och där tid, snabbhet, upplevelser, relationer, kreativitet och kunskap skapar affärsmöjligheter som aldrig tidigare varit möjliga att förverkliga... när världen plötsligt krymper och blir större på samma gång.... den nya ekonomin uppstod 1997 och var dödförklarad redan fem år senare Staffan Lindén ( ); Tecknare, illustratör 399 Central term hos Keynes och Stockholmsskolan 400 Nationalekonomi: the multiplier by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 191

192 Nyliberalism Den under 1970 talet framväxande ekonomiska rörelse som hävdade att ett samhälle utvecklades bäst genom fritt företagande och frihandel, sänkta skatter och mindre statlig styrning... Milton Friedman är nyliberalismens frontfigur.... nyliberalerna menar att det finns en naturlig arbetslöshet, att arbetslösheten får bli vad den blir.. Offentlig sektor Den del av samhället som finansieras med skatter och avgifter kritiker började kalla den offentliga sektorn för den ofantliga sektorn under senare delen av 1900-talet.. Oxymoron Sammansättning av två motstridiga ord... talande tystnad..".. military intelligence..".. president Carter....a contradiction in terms.. Paleolitiskt moralsystem Ett moraliskt system som anses tillhöra äldre stenåldern. Passiv fördelningspolitik Fördelningspolitik som transfererar rummets ekonomiska och sociala välstånd huvudsakligen genom skatter/avgifter och bidrag/subventioner... pensioner, studiebidrag, försvaret och offentlig vård är exempel på passiv fördelningspolitik.. Pendelrörelse Jmf Goda samhället Pensionstid Tidsbegrepp vars syfte är balansera avståndet mellan behov och utbud av samhällets primärtjänster. Medborgarna erbjuds att utföra en primärtjänst kostnadsfritt mot att pensionsåldern sänks motsvarande. Tid byts mot tid. Pilotskolan En inriktning som hävdar att ledarna för ett börsnoterat bolag bör äga egna aktier i det bolag de är satta att styra. Portföljstrategi (SM) 402 Affärs/marknadsföringskoncept genom vilket portföljer av produkter/marknadsföringsprogram/projektplaner etc. kan distribueras samtidigt och fristående till olika marknader... vi introducerar nu de nya produkterna enligt samma koncept, genom oberoende aktörer/agenter, i fem länder samtidigt.... att skapa en färdig portfölj av produkter och verktyg som kan exporteras/distribueras till olika marknader.. Post festum 403 Den marknadsekonomiska mognadsprocessen fortskrider genom en gradvis sänkning av den globala enhetskostnaden. Post festum är ett omöjligt marknadsekonomiskt tillstånd då den globala enhetskostnaden stiger. Per definition kan inte det marknadsekonomiska systemets globala enhetskostnad stiga. 401 Prismas nya Uppslagsbok 402 (SM) syftar på sammanställningen Strategier och Metoder 403 Latin: Efter festen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 192

193 Marknadsekonomins utopia S32 Manus v27.0 Enhets kostnad Principskiss över enhetskostnadens utveckling Post festum 2000 År Post ultimus 404 Det ekonomiska system som, enligt den ekonomiska energiteorin, någon gång i framtiden ersätter marknadsekonomin. Enhets kostnad Marknadsekonomi Post ultimus Obegränsat tillgång på kostnadsfri energi? Tid Posteriore [-e rjo-] 405 En mogen marknad, där marknadsekonomins ständigt sänkta enhetskostnad inte leder till en större marknad och vars konsekvens blir smärtsamma omställningsprocesser med risk för högre arbetslöshet och lägre ekonomisk ersättning... posteriore och anteriore är det marknadsekonomiska systemets janusansikte.. Primärsektorernas negativa spiral Den negativa spiral som uppkommer när den marknadsekonomiska mognadsprocessen tvingar fram fortlöpande rationaliseringar inom primärsektorer som vård och omsorg, rättsväsende, skola och brandförsvar samtidigt som medborgarnas missnöje med de 404 Latin: Efter det yttersta, bortom det yttersta 405 Bakre, senare, efterkommande by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 193

194 Reservationslön upplevda försämringarna per investerad skattekrona påskyndar rationaliseringsprocessen ytterligare. Primärsektorernas negativa spiral Sänkta skatter och avgifter Sänkta skatter och avgifter Sänkta skatter och avgifter Vård och omsorg Rättsväsende Skola Rationaliseringar Rationaliseringar Rationaliseringar Sänkta skatter och avgifter Brandförsvar Rationaliseringar Sänkta skatter och avgifter Rationaliseringar Sänkta skatter och avgifter Rationaliseringar Primärtjänst Tjänstesektor eller yrkesgrupp där potentialen i sänkningen av framtidens enhetskostnad är begränsad därför att tjänsten huvudsakligen består av ren muskelkraft, som sjuksköterskor, brandmän och operasångare. Problemformuleringsprivilegiet - PFP Rätten att definiera/fastställa den eller de problemställningar som ska avhandlas och därmed till stor del också formulera svaren... att ta kontroll över problemformuleringsprivilegiet.... vem har PFP..? Kenneth Hermele; Vad kostar framtiden 406 Ekonomer spelar en viktig roll, för att inte säga dominerande roll, i strider om hur det är och hur det blir. Så har det inte alltid varit i det svenska politiska samtalet. Tidigare säg för tjugo, trettio år sedan gav framför allt statsvetare men även övriga samhällsdebattörer viktiga infallsvinklar när det gällde politik, den offentliga sektorn, den svenska modellen och tillväxtens gränser. Sedan dess har, med sociologen Agneta Hugemarks ord, ekonomerna i Sverige lyckats med ett professionaliseringsprojekt och svängt debatten så att marknaden och inte politiken kommit att ses som den viktigaste beslutsarenan. Följaktligen har ekonomer efterträtt statsvetarna som främsta uttolkare av sunt förnuft. Ekonomerna har med andra ord lyckats erövra problemformuleringsprivilegiet, de bestämmer nu hur frågorna ska ställas, och därmed också till stor del vad svaren blir. Det är därför av intresse att fundera på hur just ekonomer gör när de diskuterar, vad de ser när de tittar sig omkring och lika viktigt vad de inte ser eller väljer att bortse från. Reduktionsarbetslöshet Jmf Arbetslös Den lägsta ekonomiska ersättning som den enskilde erbjuds för att överhuvudtaget söka ett arbete, en nivå vilken är relaterad till hur hög arbetslöshetsersättning och andra bidrag vid arbetslöshet är... att erbjuda arbetslösa en reservationslön Inledning. Vad är frågan? by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 194

195 Resignationsfällan Nöja sig med tanken att det kunde vara värre, istället för att begära och kräva att det ska bli bättre... låt oss inte misströsta, det hade kunnat vara ännu mycket värre, låt oss nu göra det bästa av vår situation.. Robotisera 407 Ledarstil med syfte att reducera kreativiteten till fördel för mekaniska moment/processer. ".. att /robotisera/mcdonaldisera/.." ".. att forma second class people..".. storebror gillar inte tänkande människor, inte ens när de tanker rätt I verkligheten har maskinerna tagit makten, vi ligger nedsänkta i ett slags drömkuvöser medan maskinerna tappar oss på bioenergi. 409 Automatik, definierad i ett nötskal, är en maskinell förstärkning och ökning av den mänskliga tankens arbetskapacitet. 410 ROT avdrag ROT- programmet är ett stimulansprogram för byggbranschen i Sverige i form av skattelättnader. ROT är en akronym för Reparation, Ombyggnad, Tillbyggnad, och en samlingsbenämning på åtgärder för att renovera och förbättra befintliga byggnader, främst bostadsfastigheter 411. Rum Den yttre begränsning som definierar vi och dem och som normalt förknippas med en geografisk begränsning (t.ex. staden, nationen eller världsdelen) men som även kan definieras utifrån mer abstrakta objekt som ett system (t.ex. multinationella företag) eller en intressegemenskap (t.ex. språklig och kulturell förankring) eller social ställning. RUT avdrag RUT- avdrag är en beteckning som ibland används för systemet med möjlighet att göra avdrag för hushållsnära tjänster. ROT är en akronym för Rengöring, Underhåll och Tvätt 412. Sekundärtjänst Tjänstesektor eller yrkesgrupp som huvudsakligen finner utkomsten från sänkningen av varans enhetskostnad, som IT- och verksamhetskonsulter. SI-systemet 413 Standardiserat internationellt måttsystem, med noggrant definierade grundenheter, som antogs 1960 och som på ett påtagligt sätt förbättrar kommunikationen (och reducerar antalet missförstånd). Storhet Grundenhet Symbol Längd meter m 407 Sv. Akademins ordlista: Göra själlös och mekanisk 408 George Orwell, pseudonym för författaren Eric Blair ( ); DN ; Utdrag ur en recension/betraktelse om/av science fiction film. 410 Georg Henrik von Wright ( ); Filosof och professor; Humanismen som livshållning; Del av ett inledningsanförande i Helsingfors Källa: Wikipedia 412 Källa: Wikipedia 413 Förkortning för: Système International d Unités by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 195

196 Massa kilogram kg Tid sekund s Elektrisk ström ampere A Temperatur kelvin K Substansmängd mol mol Ljusstyrka candela cd Självkostnadsprissättning Ett kostnadsrelaterat marknadspris som baseras på (utgår från) en genomsnittlig produktionskostnad. Självuppfyllande profetia En övertygelse så stark att den skapar sina egna förutsättningar. ".. han trodde så till den grad på sitt eget öde att han själv skapade det..".. börsen är som en hink med pengar. Så länge en grupp av investerare (allmänheten, företag, institutioner etc.) har förväntningar på att många fler kommer att lägga sina pengar i hinken, så länge stiger börskurserna... men när gruppen av investerare börjar misstro andras vilja att investera då sjunker börskurserna.... stora profilmarknadskampanjer når alltid uppställda mål. Det är enbart en tolkningsfråga.. Dagens Nyheter, April 2000 Profil, publicitet och munväder är mera värt än likviditet, cash flow och lönsamhet. F.M.A. de Voltaire ( ); Författare Om inte Gud funnits, vore vi tvungna att uppfinna honom. Om en ideologi eller metod fungerar så stärks vår tro om ideologins eller metodens förträfflighet och om det uppstår svårigheter försöker vi snabbt bortförklara dem. Social fälla När ingen längre är solidarisk eftersom alla andra tar för sig... när alla tänker på sig, och bara jag tänker på mig.... samhället hamnade i en social fälla.. Bidragsbrottslagen tillkom 2007 efter att den så kallade FUT-delegationen hävdat att det varje år felaktigt betalades ut 10 miljarder kronor från socialförsäkringarna på grund av fusk. Det visade sig vara en ren gissning. Frågan är om fuskarjakten ens är mödan värd. Vår kritik mot FUT-delegationen bekräftas nu av Riksrevisionens rapport Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?. När bilden av fusket väl är satt är den svår att rucka. Det som brukar kallas en social fälla öppnas, där ingen vill vara solidarisk om alla andra tar för sig, skriver Petter Larsson och Björn Johnson 414. Sociala karaktären Den del av karaktärsstrukturen som, till skillnad från individens egen karaktär, är gemensam för en grupp av individer och som präglar individens karaktär. Erich Fromm ( ) psykolog, samhällsteoretiker och filosof 415 När vi studerar de psykologiska reaktionerna hos en samhällsgrupp, har vi att göra med karaktärsstrukturen hos medlemmarna av gruppen, dvs. hos individuella personer. Vad som intresserar oss är emellertid inte de speciella egenskaper varigenom dessa personer skiljer sig från andra, utan den del av deras karaktärsstruktur som är gemensam för de flesta medlemmarna av gruppen. Vi kan kalla denna karaktär den sociala karaktären. Den sociala karaktären är enligt sakens natur mindre specialiserad än den individuella karaktären. När vi beskriver den sistnämnda har vi att göra med totaliteten av de karaktärsdrag som i sin speciella kombination bildar den eller den individens personliga struktur. Den sociala karaktären omfattar endast ett urval av drag, den egentliga kärnan i karaktärsstrukturen hos de flesta av medlemmarna, som utvecklats såsom ett resultat av de primära erfarenheter och livsföringar som är gemensamma för denna grupp. Ehuru det alltid kommer att finnas särlingar med en helt annan karaktärsstruktur, är strukturen hos flertalet medlemmar av gruppen varianter på denna kärna, formade i den mån de uppvisar individuella olikheter av tillfälliga arvsfaktorer och individuella erfarenheter. Vill vi så fullständigt som möjligt förstå en enda individ, är dessa särskiljande element av största betydelse. Men vill vi förstå hur den mänskliga energin kanaliseras och verkar som en produktiv kraft i en given samhällsordning, måste den sociala karaktären fånga vårt huvudsakliga intresse. 414 DN Flykten från friheten (1943); Kapitel VII Frihet och demokrati, 2 Frihet och självverksamhet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 196

197 Sprängpunkten Det skede i vilket en socialistisk samhällsutveckling har förändrat de kapitalistiska spelreglerna till den grad att samhället inte längre kan förutsätta att kapitalägare, företagsledare, kapitalmarknadsinstitutioner och de internationella förbindelserna ska fungera precis som vanligt. 416 Stordriftsfördel En ökad produktion av varor och tjänster med befintliga produktionsresurser vilket leder till en lägre kostnad per producerad enhet. Storhet Storheter används inom fysiken för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen. En storhet har både storlek och dimension, i vissa fall även riktning. Exempel på storheter är resans längd, min kroppsvikt (egentligen massa) eller bilens hastighet. Dimensionen i dessa exempel är längd, massa respektive hastighet. Det kallas ibland även storhetsslag 417. I den ekonomiska energiteorin definieras kostnad som en storhet vilken relateras till storheten energi. Symbolproduktion Traditionella varor och tjänster som förpackas om och laddas med upplevda värden genom symboler, varumärken, design etc... den traditionella varuproduktion övergår alltmer i symbolproduktion.. ".. same shit! New wrapping..!!" Sysselsättningsgrad Antalet sysselsatta i åldern år, som andel av den totala befolkningen i samma åldersgrupp. Som sysselsatt och i arbete räknas en person om han/hon under mätveckan utför minst en timmes arbete som avlönad arbetstagare, som egen företagare (inklusive fri yrkesutövare) eller som oavlönad medhjälpare i företag som tillhör familjemedlem i samma hushåll den svenska sysselsättningsgraden mellan 20 och 64 år är idag (2004) 77 procent men skulle behöva höjas till 80 procent för att klara samhällets utgifter utan ytterligare skattehöjningar.. Procent av befolkningen år 416 Begreppet definierades av Sören Mannheimer vid den socialdemokratiska partikongressen Källa: Åke Ortmark ( ); Skuld och makt (1981) 417 Källa: Wikipedia 418 Källa: SCB by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 197

198 Systemfel Ett i systemet eller organisationen inneboende fel vars ursprung är svårt att identifiera och därmed nästan omöjligt att åtgärda... ett i /sjukvården/energiförsörjningen/välfärdssystemet/kapitalismen/ inneboende systemfel.... en megadrivkraft/ett systemfel/ som inte går att hejda.. Harry Schein ( ); Makten 419 Det finns ingen makt. Däremot finns ett system. Och inom detta system fattas det beslut. Ideligen. Alltför ofta fattas felaktiga beslut. Tidsanda Stark samhällstrend vars kraft inte bör/kan underskattas... det var en annan tidsanda på 1930 talet.... efter 11 september (2001) förändrades tidsandan.... tidsandan är en vanligt förekommande ursäkt när ekonomiska misstag ska förklaras.. Niccolò Machiavelli ( ); Fursten Men går man in på enskildheter, så kan man se hur en furste den ena dagen lever lyckligt och den andra är störtad, utan att han på något vis förändrat varken sina egenskaper eller sin karaktär. Enligt min mening beror det på skäl som jag redan förut har dryftat, nämligen att fursten som helt har litat på sin lycka, faller så snart denna växlar. Jag tror också att den lyckas, som i sitt sätt att handla följer tidens anda, men den som sätter sig emot densamma, misslyckas. Man ser hur olika människor förfara för att nå sina mål, som är rikedom, ära och den ene genom försiktighet, den andra genom brutalitet, den ene med våld, den andra med list, den ene med tålamod som den andra saknar. Var och en lyckas på sitt sätt. Man kan se hur av två försiktiga den ene når sina mål men den andra inte. Man ser också hur samma sak kan lyckas för två med alldeles olika medel, för den ena genom försiktighet, för den andre med våldsamhet. Det beror endast på i vad mån de anpassar sina handlingar efter tidsandan. Tjänsteeffekt Den smygande effekt som uppstår när personalintensiva samhällssektorer utsätts för ett generellt hårdare direkt kostnadstryck därför att endast en mindre del av muskelkraften kan ersättas med andra energikällor. Resultatet blir ett ständigt högre produktivitetstryck på den enskilda medarbetaren som tvingas öka sin produktivitet och/eller sänka sin ekonomiska ersättning. Den av samhället upplevda tjänsteeffekten blir en allt sämre vård till en allt högre kostnad, inte därför att vårdens kostnad ökar, utan därför att samhällets energikvot stiger. Den ekonomiska energiteorin leder till slutsatsen att samhället tvingas att allokera alltmer (relativt sett) av sina samlade resurser till personalintensiva områden för ett ens kunna behålla befintlig 419 Kapitel 1 Epilog by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 198