Fristående tillägg. Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Transkript

1 Fristående tillägg Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

2 Innehållsförteckning Inledning Om tingen som en del av vår identitet (okt-14) Förskjutningen av samhällets värdeskala (maj-14) Snart får männen kvoteras (maj-14) Det är en fars alltihop (april-14) En marknadsekonomisk mognadsprocess i baklås (mars-14) Välfärdens långsiktiga finansiering (feb-14) Tänk om västerlandet redan har fallit (jan-14) Allmänintressets försvarare (jan-14) Tjänsteffektens långsiktiga konsekvens (dec-13) Hur svenska entreprenörer tjänar miljarder på att rädda vår planet (dec-12) Hur ska vi kunna försörja våra familjer (okt-12) Politikerna är idioter (maj-12) Sjöbatterier (maj-12) En osynlig förvandling (april-12) Grundsatsen (maj-11) Om handelns komparativa fördelar (maj-11) Kolgruveeffekt (april-11) Bjälken i ditt eget öga (april-11) Ekonomernas växande inflytande (mars-11) John Maynard Keynes vs Lunds drätselkammare anno 1913 (mars-11) Alltmer privat riskkapital investeras i rummets primärsektorer (feb-11) El-industrins marginalkostnadsprissättning (feb-11) Geotermisk energi (feb-11) En lika ovetenskaplig som tankeväckande beräkning (feb-11) Historiska inlåsningseffekter (jan-11) Traditionella brev vs elektronisk post (jan-11) Varför finns det städer (jan-11) ROT- och RUT-avdrag (dec-10) Transnationella företag och transnationella medborgare (dec-10) Ger högre företagsvinster och sänkta löner ökad sysselsättning (dec-10) Anpassning under omvandling (nov-10) Sprängpunkten (nov-10) Självförvållad reduktionsarbetslöshet (okt-10) Den nödvändiga pendelrörelsen (okt-10) Ett avlyssnat samtal från framtiden (sep-10) En tankeväckande betraktelse (sep-10) Samhällets robotisering (aug-10) Tävlingsmänniskor (aug-10) Miljörörelsen riskerar att bli sin egen fiende (juni-10) Ett fördelningspolitiskt förtydligande (juni-10) Nationella och regionala språks upplösning (maj-10) Varumärken och symbolproduktion (maj-10) Kunskapssamhället (april-10) Övertidsexpansionen (april-10) IT-revolutionen (mars-10) En fördelningspolitisk paradox (mars-10) Lagen om anställningsskydd (LAS) (feb-10) Koldioxidsreduktion vs sysselsättning (feb-10) Aktiemarknaden (jan-10) Post festum (jan-10) Improduktivt vs produktivt arbete (jan-10) Julhandeln (dec-09) Den intellektuella utmaningen (nov-09) Den långa cirkelrörelsen (nov-09) Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09) Ordlista Bilaga 1 Skolorna behöver rustas för miljarder Bilaga 2 Låt upphovsrätten vila i frid Bilaga 3 EU öppnar för att betala mer Bilaga 4 Engelskan - den nya svenskan? Bilaga 5 Livsstilsbubblan Bilaga 6 Jordbruksregleringen Bilaga 7 Revoltera mot elbolagen Bilaga 8 Ryktet om bidragsfusk hotar trygghetssystemen Bilaga 9 Money talks Bilaga 10 Hur kunde Sverige utarma sin lärarkår? Bilaga 11 Politiker har dolt välfärdens hotande finansieringskris Bilaga 12 De tar hem tillverkningen från låglöneländer by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 2

3 Inledning Detta är fristående tillägg inom skilda ämnesområden som anknyter till tidigare sammanställningar på Läsaren bör ha en god förståelse för de strukturer som ligger till grund för resonemangen eftersom författaren här väljer att associera fritt. Tilläggen är utformade oberoende av varandra varför läsaren rekommenderas att botanisera fritt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 3

4 Om tingen som en del av vår identitet (okt-14) En äldre pensionerad man kan ha svårt att skiljas från det hus han en gång byggde med sina egna händer och som han sett sina barn växa upp i. Han känner sitt hus, dess nycker och dess fördelar. Han hör ljud som ingen annan uppfattar. Dofter som en utomstående inte observerar. Huset har efter flera decennier blivit en del av den äldre mannens identitet. Att skiljas från huset och flytta till ett modernt ålderdomshem kan vara svårt att acceptera. En skilsmässa från ett ting riskerar att bli en sorgeprocess. När vi blir vi allt bättre på att förstå hur båtmotorn, spisen eller bilen fungerar utvecklar en känsla för tingen som förstärker relationen med vår omgivning. Fråga henne/honom, hon/han hur båtmotorn/spisen/bilen fungerar. Tingen omkring oss blir till ett väsen vilka formar en del av vår identitet. Tjänsteeffekten gör det allt dyrare att reparera tingen när de blivit slitna eller slutat fungera. Det blir billigare att köpa nytt. Succesivt reduceras därmed individens behov av att förstå hur tingen fungerar. Detta leder till en växande alienation till tingen som omger oss. Därmed krackelerar en del av individens förankring med omgivningen vilket förstärker känslan av rotlöshet i en alltmer globaliserad värld. Sannolikt kommer framtidens individer till och med förlora insikten om förlusten. Hartmut Rosa ( ); Acceleration, modernitet och identitet (2014) 1 Jag menar att de ting vi lever och arbetar med alltjämt är betydelsefulla för vår individuella identitet. Icke desto mindre förändras, ska jag försöka visa, det sätt på vilket vi träder i relation till tingvärlden med hur snabbt den byts ut. Så länge vi har och använder våra kläder, bilar, musikspelare tills de går sönder eller är helt utslitna, så länge reparerar, vårdar och mixtrar med dem är det inte osannolikt att en del av oss (bokstavligen) ingår i tingen, och omvänt att tingen blir en del av oss. En bil som vi själva har reparerat tio gånger eller strumpor som vi stoppat tio gånger har vi blivit förtrogna med och tillägnat oss så att de blivit unika. Och de bär de individualiserade spåren efter vår behandling; de har blivit en del av vår identitet och historia. I denna mening sträcker sig självet in i tingvärlden, som redan Simmel observerade 2, och tingen blir så att säga invånare i självet. I en terminologi som Charles Taylor 3 nyligen föreslagit skulle man kunna säga att självet är poröst gentemot tingen: att kasta bort dem innebär på sätt och vis att ändra karaktär. I det senmoderna accelerationssamhället repareras tingen inte längre. Eftersom produktionen av varor har accelererat våldsamt, medan reparationen av dem bara går att påskynda i begränsad mån eller inte alls, blir det senare allt dyrare i förhållande till det förra vilket med ekonomisk nödvändighet skapar ett slit-och-släng -samhälle. Därtill kommer att många objekt, framför allt tekniska, blivit så komplicerade att inte bara vi utan till och med fackhandeln har svårt att hantera dem. Hur mobiltelefonen, digitalkameran, bilradion, klimatanläggningen, mikrovårdsugnen och så vidare fungerar är inte bara främmande för oss utan praktiskt taget för alla utom tillverkarna. Och slutligen medför det ökande tempot i de sociala förändringarna att det som Marx på produktionsmedlens område kallade moralisk konsumtion i nästan alla fall vida överstiger den fysiska förslitningen: Vi gör oss av med kläder, bilar, radioapparater, kylskåp, ugnar och så vidare långt innan de gett upp andan. Men bilar, som vi inte ens själva byter däck på, eller strumpor som vi bara använt två tre gånger eller en 1 V. Den etiska kritiken: en ny definition av alienation; 2. Alienering från tingvärlden 2 Simmel, Philosophie des Geldes, s. 637 f. 3 Taylor, A Secular Age by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 4

5 radiomottagare vars inbyggda klocka vi aldrig ställt in korrekt blir aldrig en del av oss själva; vi kan och vill inte bli förtrogna med dem. Inte heller detta måste i sig betyda förfrämligande, men det leder till en form av alienation när det blir det dominerande eller rent av det enda sätt vi förhåller oss till tingvärlden på. Nu påstår jag att just detta förhållningssätt till tingen blivit det dominerande på grund av det stora utbytet av ting. Tydligast blir detta kanske alltjämt i våra arbetsredskap. Min första persondator hade till exempel ett egennamn. På den tiden var jag inte medveten om det, men namngivningen var utan tvivel ett försök till tillägnelse och bekantskapsstiftande. Jag utgick från att Aristoteles för lång tid framöver skulle vara mitt verktyg, min följeslagare och min förtrogne. När jag till sist kastade bort honom (trots att han fortfarande fungerade) kände jag mig eländig. Idag har jag ingen aning om vilken sorts dator jag för tillfället använder; när jag inte arbetar med den vet jag knappt hur den ser ut och än mindre hur den låter och luktar. Jag struntar i hur länge den kommer att stå där, även om jag oroar mig för transaktionskostnaden för en ny apparat. På samma sätt förhåller det sig med min mobiltelefon och min kamera. Att de förblir djupt främmande för mitt väsen beror emellertid på något annat. Även om min telefon, min radio (ipod eller vad det vara månde) och min persondator (laptop eller netbook eller vad det nu kan vara) uppenbarligen blir alltmer komplexa, bättre och snabbare och kan alltmer, har mina kunskaper om hur de ska användas hamnat allt längre på efterkälken. Jag känner på sin höjd till en tiondel av deras möjligheter och använder förmodligen bara två procent av dem. På min gamla radio visste jag hur man ställer klockan; det vet jag inte på den nya eftersom jag inte tagit mig tid att ta reda på det. På minikasettens tid visste jag precis hur man skulle spela in ett radioprogram; idag vet jag inte hur man gör trots att det säkert går att göra på tusentals sätt. Medan tingen vidareutvecklas blir jag alltså alltmer oförmögen i förhållande till dem. Jag förlorar faktiskt undan för undan mina kulturella och praktiska kompetenser eftersom de allt snabbare devalveras till följd av innovationer. Detta leder till att vi utvecklar ett ständigt dåligt samvete i förhållandet till tingen eftersom vi inte vet hur vi ska hantera dem på rätt sätt. Vi agerar som barbarer i förhållande till dem. Vi hindrar dem från att utveckla sitt värde och sin fulla potential. Denna fortgående kulturella analfabetisering kan särskilt observeras inom mjukvaruområdet: även om ni var väl hemmastadd i Windows XP:s utseende står ni som nybörjare framför Vista. Ni vet inte längre hur genvägarna fungerar, var menyalternativen finns dolda, hur man byter fönster och så vidare by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 5

6 Förskjutningen av samhällets värdeskala (maj-14) När samhällets värdeskala förändras till förmån för egenintresset på bekostnad av allmänintresset så förskjuts långsamt även individens allmänna förhållningssätt relativt det gemensamma. Självklarheter anpassas gradvis och parallellt med att grundläggande resonemangen korrigeras och accepteras. Det tidigare otänkbara blir tänkbart och det tidigare självklara blir verklighetsfrämmande. Tidsandan förändras. Värderingar 4 Genom att hänvisa till tidsandan går vi själva fria, dvs. vi kan hävda att vi är samma personer då som nu. Det är således inte vi som har förändrats, vi är och har alltid varit desamma, det är tidsandan som förändrats, dvs. alla andra, inte vi, utan alla andra. På så sätt undgår vi den besvärliga situation där vi tvingas medge att det faktiskt är vi och våra värderingar, som är tidsandan. Det är individen i kollektivet som är tidsandan. Och vi undviker därmed den olustiga slutsatsen att vi inte tänker självständigt, att en stor del av det vi uppfattar som vår egen identitet, våra egna värderingar, faktiskt är en reflektion av det samhälle i vilket vi råkar befinna oss. Det vi tvingas inse är att tidsandan är nästan osynlig, eller i vart fall otydlig, när vi befinner oss i den. Vi medverkar i, är en delmängd av, en uppfattning som vi först i efterhand kan utvärdera objektivt. När vi befinner oss mitt i tidsandan är det synnerligen svårt att få ett grepp om den, trots att den bevisligen har ett grepp om oss. Vi kan helt enkelt inte fullständigt lita på våra sinnens uppfattningsförmåga och omdöme. Vi kan komma på oss själva med att utföra handlingar som inte ligger i linje med det samhälle vi egentligen värnar. Vi agerar, förstärker och medverkar till en utveckling som vi förstår missgynnar vår gemensamma framtid. Vi ser det paradoxala i vårt eget agerande men är oförmögna att hejda oss. Det kortsiktiga får ge vika för det långsiktiga. Låga mattekunskaper sänker nivån (2014) 5 Under våren uppmärksammades att flera svenska lärosäten under de senaste åren försvunnit från de internationella rankningslistorna. De högskolelärare som SvD pratar med är överens om att studenternas svaga grundkunskaper gjort att utbildningsnivån vid högskolorna sänkts undan för undan. Visst har vi anpassat nivån, men det är inget folk vill tala högt om. Men ja, jag ger lättare tentor idag än på 1990-talet. Men det finns en gräns, företagen måste fortfarande veta vad de får i en ingenjör från Chalmers, säger Jana Madjarova. Det ersättningssystem som finns för högskolorna, där lärosätet får betalt per elev som börjar en utbildning - och när eleven får godkänt på en kurs bäddar för ett system där utbildningens nivå automatiskt anpassas efter elevernas kunskaper, menar hon. Det påverkar absolut. Det vill verkligen till att som lärare orka hålla emot. Men det är heller inte lätt psykiskt för en lärare att underkänna massor med studenter, säger Jana Madjarova. Hans Ringström vid KTH håller med. Det här avgör ju högskolans ekonomi. Går det för dåligt på tentorna för alltför många elever, då är det många som blir upprörda. Man får lägga nivån så lågt som man kan, men som ändå är rimligt för att få med de moment som ingår. Och samtidigt får man försöka stimulera de duktiga studenterna. 4 Grundläggande värderingar 5 SvD by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 6

7 Det var runt millennieskiftet som resultatkurvorna på proven började peka kraftigt nedåt. Därefter har resultaten varierat något, men legat kvar på en låg nivå. KTH:s test visar att resultaten i höstas var svagt bättre än vid bottennoteringen Testet vid Chalmers visar istället en stadig försämring, år för år. För svag matteundervisning i grundskola och gymnasium, i kombination med en för generös betygsättning, ligger bakom problemen, tror Jana Madjarova. Chocken att kunskaperna inte räcker till, blir för många studenter stor. Värderingar 6 Individen är och förblir en delmängd, en produkt, ett resultat, av de system, det samhälle, de rum, de traditioner och värderingar, som formar henne, då som nu. Vad sker långsiktigt med ett samhälle när samhällets välutbildade etablissemang inser att det är meningslöst att ens försöka påverka utvecklingen? 6 Det sekulariserade samhället by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 7

8 Snart får männen kvoteras (maj-14) Betraktelsen 7 Men det finns även en annan genomgripande förändring, som kan förväntas inträffa, allteftersom energikvoten ökar och muskelkraftens värdeskapande förmåga avtar; den successiva undermineringen av det traditionella patriarkatets dominans och kvinnans upprättelse Kvinnans utgångspunkt, med två tredjedelar av mannens muskelstyrka, i kombination med flera efter varandra följande grossesser, har gjort henne oförmögen att hävda sitt oberoende i den värdeskapande marknadsekonomiska processen. Det är först med energikvotens ökning i kombination med allt effektivare preventivmedel och den demokratiska parlamentarismen, som kvinnans förmåga att hävda sina intressen har förändrats på ett avgörande sätt relativt mannen. Det är främst två faktorer som samverkar i denna förändring; för det första att kvinnans relativa inflytande ökar allteftersom muskelkraftens relativa värdeskapande förmåga minskar och för det andra att könens jämlikhetsvärderingar ytterligare förstärker denna effekt till kvinnans fördel (eller egentligen till patriarkatets nackdel). Det blir alltmer självklart att mannen har lika mycket barn som kvinnan och därför måste ta ett jämlikt ansvar för barnens uppfostran Det mesta tyder på att rummets växande energikvot leder till att mannens inflytande minskar och att kvinnan inflytande ökar. Patriarkatet har i längden ingen möjlighet att upprätthålla den traditionellt dominerande positionen. De största förlorarna, allteftersom muskelarbetets värdeskapande förmåga avtar, är det patriarkala samhällets företrädare. Snart får männen kvoteras (2014) 8 Ärkebiskopen berättar i radion om ett skämt han brukar dra: Förr hade vi kvotering, då fick vi bara karlar, men i dag går vi på de mest kompetenta och då blir det fler kvinnor. Anders Wejryd talar om det faktum att andelen kvinnor som antogs till prästutbildning i Lund och Uppsala år 1981 var 30 procent. I dag är de 70 procent. Av de som prästvigs är kvinnorna också i majoritet. Nog tål siffrorna att skojas med men de är ändå värda att tas på allvar. Det som skett i kyrkan torde nämligen vara ett förebud om vad som är på väg att hända med samhället i stort. Fram till år 1958 förbjöd Svenska kyrkan uttryckligen kvinnor att bli präster. Många länder, och många yrken, tillämpar fortfarande mer eller mindre bokstavliga förbud för kvinnor. Men så fort reglerna och traditionerna luckras upp händer det saker. När dörren ställs på glänt för kvinnor dröjer det inte länge förrän de sprängt den. I höstas kom Hanna Rosins bok Mannens undergång på svenska. Den är en lång uppräkning av områden där kvinnorna är om inte i kapp och förbi så i alla fall på god väg att välta den manliga hegemonin över ända. I land efter land utbildar sig kvinnor mer än män. De är generellt flitigare, arbetar hårdare och dominerar i 20 av de 30 yrken som beräknas öka mest. 7 Kvinnans situation 8 DN ; signerat Erik Helmerson by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 8

9 Rosin hävdar dessutom att den gamla sanningen där kvinnorna kommer in sjunker statusen och lönen snart inte gäller längre. Hennes faktagrund är väl inte den mest solida men se på yrken som läkare och advokat. De har tappat i mansdominans, men knappast i vare sig prestige eller pröjs. Både män och kvinnor lämnar den krympande amerikanska medelklassen, konstaterar Hanna Rosin. Men kvinnorna är på väg uppåt, männen nedåt. Debatten om kvotering i affärsvärlden fick nytt bränsle av Svenskt Näringsliv-chefen Jens Spendrups fyrkantiga uttalanden i Ekots lördagsintervju nyligen. Det ska bli spännande att se hur samma debatt ser ut om, säg, 30 år. Mitt tips är att kvinnorna, åtminstone i det kapitalistiska väst, då kommer att vara ungefär lika dominerande i arbetslivet som männen är i dag. Och att det kommer att ge en bättre värld. Det är ett roligt tankeexperiment att fundera över om dagens kvoteringsmotståndare är lika övertygade då. Eller, för den delen, förespråkarna by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 9

10 Det är en fars alltihop (april-14) En arbetstagares kommentar: Jag har suttit i avdelningsmöte under hela förmiddagen tillsammans med en konsult från en grannkommun. Det var det fjärde och sista mötet och måtte vi aldrig se honom igen..! Det hela grundar sig på en personalenkät där det tydligt framkommit att samarbetet på avdelningen, mellan oss som arbetar där, inte är bra. Nu är det så att det huvudsakliga problemet är en ledningsfråga, men eftersom det inte går att diskutera, så tillsätter ledningen en konsult som ska få oss att arbeta bättre tillsammans. Vilket är så dumt så man bara baxnar. Vi har fått lära oss att säga en vänlig sak till varandra per dag. Och att hoppa när ledningen inte lyssnar på oss. Hoppa, förbättra våra argument och försöka igen. Vi framförde vid vårt första möte att vi har ett problem uppåt, med ledningen, men det slog konsulten ifrån sig omedelbart, med argumentet att Det har alla! Det är inget unik för er. Så ser det ut i alla enkäter! Det kan vi säga redan innan vi fått in enkätsvaren. Konsulten vill naturligtvis inte slå uppåt. Det är ju arbetsgivaren som betalar. Alltså slår han bara nedåt. Mot oss. Det är så dumt så det är inte klokt. Som tur är var det sista mötet med konsulten. Innan vi avslutade skulle vi sätta en siffra från 1 till 7 vad vi tyckte att vi uppnått under de fyra halvdagar som vi haft tillsammans. Jag ville sätta en etta men jag satte sju, bara för att få ett slut på alltsammans. Och så gjorde vi allihop. Vi satte sex och sju, när vi egentligen ville sätta ett och två. Konsulten blev galet lycklig. Han blev hur glad som helst. Och nu blir ledningen glad. För nu har dom gjort något. Herregud! Det är så skönt att det är över. Men ingenting har ju blivit bättre. Det är en fars alltihop. Konsulten har fått ytterligare en referens på bra genomför arbete, företagsledningen har fått ett bra resultat att visa för styrelsen och aktieägarna kommer att bli nöjda. Men egentligen har inget hänt. Allt är som förr. Det enda positiva är att vi slipper de meningslösa mötena med konsulten, mötestid som vi senare förväntas arbeta in. Selekteringsprocessen (2006) 9 Personalsamtal är riktade ner mot organisationen. Ledare förväntas med en viss frekvens genomföra personal- eller planeringssamtal med underställd personal där ledaren går igenom den anställdes situation och framtidsutsikter, skriver en kortfattad rapport som godkänns av båda parter, innan den arkiveras, oftast av personalavdelningen. Syftet med personalsamtalet är att lyfta fram den enskilde medarbetarens synpunkter och önskemål. Personalsamtalen har under de senaste tio - femton åren ofta följts upp av en årlig medarbetarundersökning där samtliga anställda fått en möjlighet att anonymt svara på en lång rad frågor om organisationen och den egna situationen. Resultatet har sammanställts och distribuerats till organisationens ledare för analys och diskussion. Tyvärr har båda dessa, i grunden positiva åtgärder, förfelats på ett sätt som gör att många medarbetare i det närmaste betraktar dessa aktiviteter som en social övning utan större innehåll. När personalsamtal och årliga medarbetarundersökningar inte medfört någon förändring till det bättre, så har medarbetare börjat ignorera dem. Varför slösa bort dyrbar tid som medarbetaren senare förväntas arbeta in utan ersättning?! Vad sker långsiktigt med ett samhälle när den enskilda medborgaren inser att det är meningslöst att ens försöka påverka utvecklingen? 9 Personalsamtal och medarbetarundersökningar by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 10

11 En marknadsekonomisk mognadsprocess i baklås (mars-14) En viktig slutsats är att muskelkraftens värdeskapande förmåga, relativt sett, minskar när energikvoten ökar. Människans egen insats blir allt mindre värd ju mognare det marknadsekonomiska rummet blir. Samtidigt är muskelkraften, i en omogen marknadsekonomi, relativt sett, mera värd än i en mogen marknadsekonomi. Denna skillnad har verkat till fördel för flera utvecklingsländer. Den alltmer internationella ekonomin har underlättat omvandlingen från utvecklingsland till industriland. Vad händer i ett rum där den marknadsekonomiska mognadsprocessen ännu inte tagit fart samtidigt som muskelkraftens förmåga att konkurrera med den sjunkande enhetskostnaden riskerar att upphöra? Finns det en marknadsekonomisk återvändsgränd, då en regions eller ett lands marknadsekonomiska mognadsprocess går i baklås dvs. blir svår, eller rent av omöjlig, att starta? Den ekonomiska energiteorin 10 Det finns en teoretisk yttersta situation när muskelkraften blivit så fragmenterad att tekniken tagit överhanden och börjat konkurrera ut även den sämst betalda medborgaren. Teoretiskt skulle slutmålet för marknadsekonomin vara ett samhälle, så utomordentligt rationaliserat, och med en enhetskostnad så låg, att ingen människa längre kan konkurrera utan att riskera att svälta ihjäl. Karl Marx menade att en sådan utveckling var ofrånkomlig. Det finns stora likheter mellan dagens diskussion om Walmartiseringens effekter och den ödesteori som var allmänt spritt inom vänsterkretsar långt in på 1900 talet. Enligt marxismen/socialismen ackumuleras världens rikedomar alltmer till ett fåtals händer. I kapitalismens sista högst utvecklade stadium, leder arbetarklassens allt lägre ersättning och därmed avtagande efterfrågan till den marknadskollaps som slutligen förgör det kapitalistiska systemet. För tio år sedan (2004) diskuterades exporten av arbetstillfällen till låglöneländer. Traditionella industriländer ansågs inte längre kunna konkurrera med den billiga arbetskraft som många utvecklingsländer erbjöd. Der Spiegel Nr 44, Kapitel 2 Grundläggande teori, Anteriore och posteriore by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 11

12 Befinner vi oss nu, tio år senare, vid randen av en ny utveckling där industriproduktion flyttas tillbaka till traditionella industriländer därför att muskelkraftens värdeskapande förmåga i låglöneländerna inte längre klarar av den allt intensivare internationella konkurrensen? Som exempel nämns att Apple och Google har flyttat hem delar av tillverkningen till USA där den sköts av industrirobotar 11. Är detta exempel på att den moderna, andra maskinåldern 12, redan är i rullning? De tar hem tillverkningen från låglöneländer (2013) 13 Ett nytt monteringssystem gör det betydligt enklare för till exempel tillverkande företag i Sverige att konkurrera med låglöneländer. En omställning av ett monteringssystem för att producera nya typer av produkter som tidigare tog månader att genomföra kan idag göras på några timmar. Samma sak gäller när det är dags att komma igång med produktion. Att ta hem tillverkningen från låglöneländer är en av huvudpoängerna med den här nya tekniken. Kostnaderna för företag med produkter som "lever" bara ett par år är enorma. Konsekvensen är att man flyttar produktionen till låglöneländer där man kan arbeta manuellt till löjligt låga priser och under usla förhållanden, säger Mauro Onori, professor på avdelningen för Industriell produktion vid KTH. Tekniken går under namnet "Evolvable Production Systems", och är självkonfigurerande monteringssystem. Dessa består av enkla moduler som innehåller sina egna styrsystem. När man sätter ihop dem så löser modulerna hela konfigureringen helt själva. Systemen behöver alltså inte programmeras om, vilket bland annat innebär att produktionen inte behöver stå stilla när man ställer om den från en typ av produkt till en annan. Dessutom innebär monteringssystemet att det ställs mindre krav på operatörerna som arbetar med det. Kommer det att bli nödvändigt med program för internationell fördelningspolitik 14? 11 Expressen Se Ordlistan; Andra maskinåldern Pressmeddelande från KTH (Kungliga Tekniska högskolan); Se Bilaga Se även Hur ska vi kunna försörja våra familjer (okt-12) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 12

13 Välfärdens långsiktiga finansiering (feb-14) Inom de samhällssektorer där tjänsten huvudsakligen består av muskelkraft blir det svårt, för att inte säga omöjligt, att följa den allmänna höjningen av samhällets energikvot. En läkare eller en sjuksköterska kan inte ersättas helt av maskiner eftersom en så stor del av verksamheten bygger på mänskliga relationer. En brandman kommer sannolikt aldrig att kunna ersättas med en helautomatisk släckningsmaskin. En lärare kommer bara i en viss utsträckning att kunna ersättas med distansundervisning och datorer. Tjänsteeffekten 15 Tjänsteeffekten är en marknadsekonomisk konsekvens som uppstår när samhällssektorernas produktivitet utvecklas olika snabbt. Till det yttre kan det upplevas som att sjukvård, utbildning och polisväsende bedrivs alltmer ineffektivt, när kostnaderna ökar samtidigt som verksamheten reduceras och/eller kvalitetskraven sänks. Vilket bland annat leder till återkommande diskussioner och krav på privatisering av offentlig verksamhet. Det mogna marknadsekonomiska systemets effekter på tjänstesektorn uppträder långsamt och försåtligt som en konsekvens av den högre energikvoten, den kortare veckoarbetstiden och den solidariska arbetsmarknadspolitiken. Konsekvensen blir att muskelkraftsintensiva samhällsområden framstår som alltmer ineffektiva och alltmer kostnadskrävande. Vården försämras, egenavgifter inom sjukvård och äldreomsorg ökar samtidigt som skatterna förblir oförändrade eller höjs. I den allmänna debatten (2014) börjar nu tjänsteeffektens ofrånkomliga konsekvens att uppmärksammas. Det talas om en naturlig lägre produktivitetstillväxt. Politiker har dolt välfärdens hotande finansieringskris (2014) 16 Saco delar Konjunkturrådets bedömning att den naturligt lägre produktivitetstillväxten i offentlig verksamhet jämfört med i näringslivet leder till att den relativa kostnaden för offentligt finansierade välfärdstjänster ökar kontinuerligt över tiden om lönerna i offentlig sektor antas öka i samma takt som i näringslivet. Saco delar också Konjunkturrådets bedömning att det är troligt att hushållen kommer att kräva en högre kvalitet på välfärdstjänsterna i takt med att hushållens inkomster ökar över tiden. Under dessa förutsättningar går det att visa att efterfrågan på offentligt finansierade välfärdstjänster inte kan tillåtas öka i samma takt som hushållens inkomster. Det kommer helt enkelt inte att vara praktiskt möjligt att finansiera denna ökning via ett kontinuerligt höjt skatteuttag. Privata försäkringar anses bli nödvändiga komplement för att klara inkomsttryggheten vid sjukdom, arbetslöshet och ålderdom om den offentligt finansierade verksamheten i vård, skola och omsorg ska kunna hålla tillräckligt hög kvalitet dvs ett större inslag av egenfinansiering som toppar upp de skattefinansierade bastjänsterna. Medborgarna förväntas ta ett allt större privatekonomiskt ansvar och betala mer ur egen ficka 17. Vi har diskuterat detta tidigare Kapitel: Tjänsteeffekten 16 DN Debatt ; Robert Boije, samhällspolitisk chef Saco; Se bilaga Se Bilaga Se även Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09); Tjänsteffektens långsiktiga konsekvens (dec-13) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 13

14 Betraktelsen 19 Paradoxalt nog kan de politiska systemen komma att överge den skattefinansierade fördelningspolitiken eftersom de fördelningspolitiska medlen från ett växande skattetryck stabiliseras eller rent av minskar 20.Det går helt enkelt inte att höja skatten hur mycket som helst, varför skatteuttaget istället kan komma att sänkas, i en förhoppning att de fria marknadskrafterna, på något sätt, ska lösa fördelningsproblemet. Den avgörande frågan blir om dagens och morgondagens politiker / kommer att kunna / är beredda att / försvara allmänintresset och upprätthålla de offentligt finansierade välfärdstjänsterna i framtiden. Det bör understrykas att tjänsteffektens konsekvens kommer att fortskrida alldeles oberoende av vilket beslut som fattas. Betraktelsen 21 Konstruktionen av ett fördelningspolitiskt ramverk som garanterar det civiliserade samhällets fortskridande, utan att underminera den marknadsekonomiska mognadsprocessen, är en av framtidens största politiska utmaningar. Det är hög tid att acceptera tjänsteeffekten och ta dess långsiktiga samhällspåverkan på allvar. 19 Den fördelningspolitiska utmaningen 20 Det kan tyckas som att skattebasen växer när antalet läkare, sjuksköterskor, poliser och brandmän fördubblas, men det resonemanget leder till ett cirkelbevis, eftersom en skattefinansierad verksamhet omöjligt kan finansiera sig själv genom egna skatteuttag. 21 Den fördelningspolitiska utmaningen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 14

15 Tänk om Västerlandet redan har fallit (jan-14) Peter Englund ( ); Tystnadens historia och andra essäer (2003) 22 När föll egentligen Rom? Inför den frågan skulle väl de flesta av oss svara 476 e.kr. Det är i alla fall det årtal som anges i läroböckerna, det är det årtal jag har bränt in någonstans i hjärnan Det var då som den germanske legoknektsanföraren Odovakar lät störta den siste västromerske kejsaren, en liten gosse vid namn Romulus Augustus. Det är ett årtal som likt en brandgata mellan två epoker, då allt vände, då en marmorskulpterad antik vänder in i mörk medeltid. Men ändå inte. För när historiker låter något börja eller sluta med ett visst årtal, finns det alltid ett mått av godtycke med i spelet. Inte sällan görs ett visst årtal till ett emblem för en hel utveckling, och för många korsade sammanhang 1492, 1789, 1914, 1917, 1968, 1989, etc. - utan att man bekymrar sig om vad som egentligen hände. Den bild vi har av romarrikets fall och imperiers fall över huvud taget är inte sällan mer dikterat av grällt historiemåleri från 1800-talet och Hollywoodska storfilmer i cinemascope än av den historiska verkligheten. Det ska vara rök på kaotiska gator, där togaprydda personer skrikande myllrar kors och tvärs genom sammanstörtande pelargångar, alltmedan bredskäggiga barbarer med svärd i hand krossar allt vad vackert och fint är. Så här gick det givetvis inte till 476. Det var nog få människor som alls märkte att romarriket föll det året. I stor utsträckning och med betydande framgång sökte människorna i Rom istället att leva som vanligt. Detta blev än mer tydligt efter det att goterhövdingen Teoderik tagit makten och livet av gamle Odovakar: i staden är äretitlarna och ämbetena desamma som förr, där förekommer samma processioner och samma utdelade av bröd och kött, samma musik, pantomimer och gladiatorspel som förr. Kanske bara lite malätet och varje år ett lite grand mindre och sämre än det föregående. Men vem bryr sig? Med stor övertygelse bebor människorna sina ruiner. För dateringen 476 är tveklöst korrekt. Det kan vi se så här efteråt. Då sker en vändning. Det är bara det att det dröjer innan människorna vill erkänna faktum. De lever hellre kvar i fiktionen. Även sedan Östrom gått i gruset 1453 så har Rom en fortsatt nominell existens, i form av Det heliga romerska riket av tysk nation, som inte föll förrän Det var nära år efter faktum. Detta är intressant. Och det på flera vis. Västerlandet har alltid degenererat, har alltid stått inför sin undergång. Det Nära Förestående Fallet är en uråldrig europeisk tankefigur och utan tvekan en del av förklaringen till Europas måttlösa framgångar genom seklerna. Det är nämligen så att bara den civilisation som ser sig hotad av undergången kan undgå den: få saker gör en så sårbar som känslan av att ej vara det. Samtidigt: tänk om frågan om när Västerlandet kommer att falla är fel ställd. Tänk om det redan fallit? Likt innevånarna i 476 års Rom har vi bara inte märkt det än. Kanske kommer framtida människor att sitta där om låt oss säga tusen år och skaka en smula medlidsamt på sina huvuden åt oss, som storstilat fortfor att leva kvar ibland alla ruiner och minnen som om nästan inget hade hänt. Få ting är så bedrägliga som den mänskliga förmågan till anpassning, särskilt om den paras med vår drift till normalitet. Den verkar då vara nästan gränslös. Vi vänjer oss vid det mesta, är jag rädd. Utbrott av politiskt våld som tidigare skulle ha gett världskrigsrubriker är nu förpassat till tidningarnas sidospalter eller förträngs. Olika 22 Om en vandring i Hilbertrummet by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 15

16 ekonomiska prognoser som låter som en dödsringning över vår välfärd noteras i förbigående eller bortförklaras. Kanske tror vi inte att det är någon fara, att vi inte kan falla förrän vi åter ser ett brandröksmelerat myller av togor på våra gator. Men tyvärr: imperier faller nästan alltid i ultrarapid Varje år är det ett litet grand sämre än det föregående. Men det sker lagom fort så att man hinner vänja sig. Så småningom städar dock någon historiker upp i bråten och upptäcker ett litet årtal som befinns lämpligt att hänga upp fallet på. Och sedan, till sist, kommer någon förläst ruinromantiker och beskådar de övervuxna lämningarna på Haiti, i Rom eller i en skog i Uppland och undrar förbryllad vad det var som månne gick förlorat här. USA:s skulder har mer än fördubblats mellan 2006 och Och här talar vi om ofattbart många miljarder dollar. Det finns en underliggande oro bland amerikanska politiker att det inte kan fortsätta. Att det måste få ett slut. I svenska medier beskrivs USA:s budgetkris som framprovocerad, en strid mellan demokrater och republikaner som inte har mycket med ekonomi att göra 23. Man varnar för att följderna kan bli värre än efter Lehman Brothers konkurs Om USA skulle sluta låna, dvs inte höja skuldtaket, så skulle konsekvenserna för världsekonomin bli stora, kanske alltför stora. Ingen tycks riktigt veta. Världen efterlyser besinning och ansvar, dvs att USA:s redan höga skuldtak höjs ytterligare. USA:S BUDGETKRIS (2013) 24 Ekonomisk katastrof hotar världen om USA slår i lånetaket. USA är illa ute redan nu, men snart hotar ett finansiellt kaos där hela världen drabbas. Det är visserligen besvärligt att inte ha någon federal budget. Ändå är följderna måttliga, jämfört med om ekonomin slår i skuldtaket och USA tvingas ställa in betalningarna. 23 Exempelvis Aftonbladet DN ; Johan Schück by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 16

17 Ett växande avstånd mellan det samlade kapitalets storlek och potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad kan leda till att det marknadsekonomiska systemet riskerar att brista. Eller kanske har det redan brustit? Tänk om Västerlandet redan har fallit men att vi bara inte märkt det än Den ekonomiska energiteorin 25 Den snabba sänkningen av enhetskostnaden under 50 och 60 talet, när det industrialiserade samhället befann sig i anteriore, skapade ett utrymme för en utbyggnad av den allmänna välfärden. Barnomsorg och sjukvård byggdes ut. Socialförsäkringssystemen förstärktes. Bostadsstandarden höjdes. Kontrasterna mellan 30 talet och 60 talet är stora, och ändå skiljer det bara några decennier. Industrinationernas ekonomiska anteriore avbröts tvärt 1973, när oljepriset plötsligt chockhöjdes. Det inleddes en klappjakt på nya energikällor som kunde balansera det växande oljeberoendet från Persiska viken. Idag befinner sig stora delar av den industrialiserade världen i posteriore. Företagen reducerar antalet anställda. Medarbetare rekommenderas att arbeta hemma. Barnen förväntas ta ett större ansvar för sina pensionerade föräldrar. Robotisering 26 och rotationseffekten 27 slår ut allt fler arbetstagare från arbetsmarknaden. Energiskatterna höjs i en strävan att minska samhällets energibehov. Samtidigt visar offentliga utredningar att pensionsåldern bör höjas eftersom fler medborgare bör kvarstanna på arbetsmarknaden för att samhällsekonomin ska gå ihop. Många industrinationer har höjt, eller planerar att höja, pensionsåldern samtidigt som allt fler medborgare blir förtidspensionerade eller erbjuds avtalspension före sextio års ålder. Dagens ungdomar börjar yrkesarbeta allt senare och får allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. 28 Skedde vändningen år 1973? Bebor vi idag i våra ruiner, lever vi i en fiktion? Likt innevånarna i 476 års Rom har vi kanske bara inte märkt det än. Kommer framtiden att jämföra år 476 e.kr. med år 1973 e.kr.? Är det bara så att det dröjer innan vi kommer att erkänna faktum? Och kan börja förändra vår situation. 25 Kapitel 2 Grundläggande teori; Sysselsättningen 26 Ledarstil med syfte att minska kreativiteten till fördel för mekaniska moment/processer. 27 När konsekvensen av att High flyer gjort det generella ledarskapet till en egen profession genom delegering som princip, leder till ett ökat utbud av ledare och därmed avtagande löner. Det märkliga resultatet av High flyers egen strävan att frigöra sig från den operationella verksamheten blir till en robotisering vars konsekvens leder till försämrade ekonomiska villkor. 28 Arbetslösa akademiker; Sverige 2006 var andelen nyutexaminerade akademiker utan jobb 20 procent 2005 var 26 procent utan jobb 2004 var 20 procent utan jobb 2003 var 16 procent utan jobb 2002 var 12 procent utan jobb 2001 var 8 procent utan jobb Källa: Jusek; Metro by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 17

18 Allmänintressets försvarare (jan-14) Sveriges politiska partier har tappat mer än hälften av sina medlemmar under de senaste tjugo åren och stora väljargrupper som unga och utrikes födda är underrepresenterade i de folkvalda församlingarna. Regeringen har nu (2013) tillsatt en ny demokratiutredning med uppgift att minska avståndet mellan beslutsfattare och väljare 29. En tröja med texten FRA den enda myndighet som faktiskt lyssnar på dig 30 uppmärksammas i vintermörkret 31. Göran Rosenberg ( ) Jag röstar, men det är inte med samma energi som förr. Politiken har blivit alltför mycket av medieskådespel och PR-verksamhet. Skrapar man lite grann på partierna så upptäcker man dessutom att skillnaderna bakom retoriken i praktiken är små. Man vet ganska väl, att vilka partier som än kommer till makten så kommer de inte att kunna genomföra vad de lovat. De yttre villkoren för politiken har blivit så hårda, vilket i sin tur har gjort att jag blivit alltmer misstänksam mot politiker som sådana. Jag tror inte att idéer längre är en bärande drivkraft, jag tror att allt fler går in i politiken för att göra karriär, skaffa sig fördelar. Därmed tror jag vi har fått en felrekrytering in i politiken, det är inte längre the best and the brightest, inte de vi helst skulle vilja ha. Om jag hårdrar det så är vi på väg att få en negativ rekrytering till politiken, en ny klass av idébefriade mediepolitiker som drillats att le mot journalister och tala PR-språk men som knappast ens själva tror på vad de säger. Värderingar 33 Om individen inte är beredd att försvara allmänintresset så kommer allmänintresset obevekligen att försvagas i relation till egenintresset eftersom allmänintresset, till skillnad från egenintresset, inte försvaras av sig själv. En demokratisering av selekteringsprocessen är, i likhet med de demokratiska parlamentariska systemen, ett verktyg som syftar till att stärka allmänintressets inflytande över egenintresset, vilket paradoxalt nog, långsiktigt även gynnar egenintresset. Det är i det perspektivet som allmänintressets förakt för maktens egenintresse, även som uttryck för allmänintresset, riskerar att hota sig själv. När individen i kollektivet börjar förakta den makt som med nödvändighet måste utövas i syfte att upprätthålla allmänintresset och därmed skydda individen i kollektivet mot ett alltför stort egenintresse, uppstår en konflikt som riskerar att bli till ett hot. Harry Schein ( ); Makten 34 De som ogillar makten som sådan är samma personer som ogillar pornografi. De ogillar sin egen upphetsning. Det är de som enligt Olof Palme upphöjer suppleanten i hästuttagningsnämnden till pamp. Då kan man distansera sig från honom, kritisera honom för den makt man själv saknar. I själva verket finns det en direkt motsägelse mellan individen i kollektivet som försvarar allmänintresset, tar avstånd från makten, och samtidigt föraktar dem som 29 SvD Text på motsvarande tröja i USA: The NSA: The only part of government that actually listens; FRA Försvarets Radioanstalt 31 Metro Micke Leijnegard; Var blev ni av, ljuva drömmar (2013) 33 Slutsatsen 34 Kapitel 10 Makten by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 18

19 innehar den. Det parlamentariska systemet och fackföreningarna är i själva verket exempel på de fåtal instrument allmänintresset förfogar, för att kunna balansera egenintressets inflytande. Är en fri och oberoende media den enda garanti som återstår när politiken alltmer blivit medieskådespel och PR-verksamhet? Är den undersökande journalistiken allmänintressets sista möjlighet att bilda opinion? Ska vi förlita oss på Uppdrag granskning 35 och Maciej Zaremba 36 i hopp om att de ska avslöja (skapa opinion mot) mutskandaler och ett utbildningssystem i fritt fall 37? Men kommer allmänintresset verkligen att kunna förlita sig på journalisternas lojalitet långsiktigt i en tid när allmänintresset intresse att stödja, betala/finansiera, fri och oberoende media minskar? Kommentar på nätet i okt Efter att Aftonbladet sparkat över 100 journalister följer nu systerbolaget i Svenska Dagbladet i samma fotspår och varslar 29 anställda när man lägger hela sitt prenumerationssäljkontor i Stockholm. Är "gammelmedia" påväg att dö ut? Och vad händer om vi får en ogynnsam rekrytering inom gammelmedia, en ny klass av anpassningsbara journalister som drillats att förbise ledarskiktets snedsteg och skaffa sig fördelar, även om de själva inte tror på det de skriver? Pierre Schori ( ) När vi var i opposition första gången, 1976, varnade Olof Palme för järntriangeln. När makten inom politik, ekonomi och medier finns koncentrerad i samma händer så är självaste demokratin hotad. Det gällde då och det gäller nu. 35 SvT 36 Journalist på DN 37 Se bilaga Micke Leijnegard; Var blev ni av, ljuva drömmar (2013) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 19

20 Tjänsteffektens långsiktiga konsekvens (dec-13) Tjänsteeffekten är den smygande effekt som uppstår när personalintensiva samhällssektorer utsätts för ett generellt hårdare direkt kostnadstryck därför att endast en mindre del av muskelkraften kan ersättas med andra energikällor. Resultatet blir ett ständigt högre produktivitetstryck på den enskilda medarbetaren som tvingas öka sin produktivitet och/eller sänka sin ekonomiska ersättning. Men det finns en bortre gräns för hur mycket den enskilda medarbetarens produktivitet kan öka och/eller sänka den ekonomiska ersättningen, vilket pressar fram andra produktivitetshöjande åtgärder. Operahusens publik räcker inte längre till. Numera direktsänds operor från bl.a. Metropolitan, Kungliga Operan och Göteborgsoperan på flera av landets biografer. Detta är bara början. Tjänsteeffekten är en ofrånkomlig konsekvens av den marknadsekonomiska mognadsprocessen. Fristående tillägg 40 Under den industriella revolutionen på 1700 talet lärde vi oss, inte helt utan smärta och ångest, att människans fysiska arbete, hennes muskelkraft, kunde ersättas med andra energikällor. Ett faktum som under 1800-talet blev allmänt accepterat och som idag är en naturlig del av samhällsutvecklingen. Vi ler idag åt ludditernas symboliska oförstånd när de riktade sin aggression mot döda ting, maskinerna, och inte mot de levande varelser som kunde tänkas bruka maskinerna i strid med deras intressen. Frågan är hur samhället kommer att reagera när motsvarande förändring sker inom traditionellt skyddade områden som t.ex. forskning & utveckling, arkitektur och juridik? När datorer i stora kluster samverkar och finner lösningar både snabbare och effektivare än någon människa eller grupp av människor klarar av. En dator har tillgång till tusenfalt större faktadatabaser än en mänsklig hjärna någonsin kan memorera. Även om människans hjärna än så länge är överlägsen på vissa områden som mönsterigenkänning och intuitiv känsla, är det sannolikt att framtidens datorer även kommer att införliva dessa egenskaper i programvaran. Det är inte längre en fråga om det inträffar utan när det inträffar. Den ekonomiska energiteorin siar att den Nya ekonomin kommer att börja accelerera när 90 talets unga intar rollen som beslutsfattare och utvecklar samhället med full kraft. En utveckling, som med stöd av IT, kommer att förändra strukturerna i stora delar av dagens etablerade samhälle. Det talas nu om en kommande digital tsunami. Billiga nätkurser hotar svenska högskolor (2013) 42 DIGITALISERAD AKADEMI Musikbranschen, Hollywood, bokförlagen och tidningshusen. Alla har de känt av den revolution som digitaliseringen har inneburit. Nästa på tur kan vara högskolor och universitet. Se upp! Var beredda! Snart kommer ännu en digital tsunami, ännu en våg som dränker något som många har vant sig vid och tycker om. Cd-skivan försvinner allt mer. Det ödet kommer även att drabba den fysiska boken och den fysiska tidningen och kanske även den högre utbildningen. Det vi ser är slutet på universiteten, i den form vi har lärt känna dem, säger Per Ödling, professor i telekom vid Lunds universitet. 40 Den intellektuella utmaningen (nov-09) 41 Se IT-revolutionen (mars-10) 42 SvD by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 20

21 Han anser att högskolorna är på väg in i en situation som liknar läget för varvsindustrin och textilbranschen efter kriget och som ledde till genomgripande strukturomvandlingar. Under de två senaste åren har marknaden för universiteten förändrats radikalt. Mängder av studenter jorden runt läser idag sina högskolekurser på datorn, diskuterar digitalt med lärare och kurskamrater, skriver sina uppsatser och gör sina prov på nätet, samt får eventuella betyg och diplom i ett mejl, till exempel från EdX, Udacity eller Coursera. Dessa tre amerikanska företag når cirka tio miljoner konsumenter, och expanderar med en imponerande kraft. Det är lätt att förstå varför. Deras kurser är gratis eller synnerligen billiga. Nyligen gjorde det amerikanska elituniversitetet Georgia Institute of Technology reklam för en kommande MA-examen i datorvetenskap. Utbildningen sätter i gång i januari, förmedlas via Udacity och kostar cirka kronor, medan den på campus ligger på över kronor. En annan fördel handlar om att dessa kurser alltid är tillgängliga, det räcker med att vara uppkopplad, och att det alltid är lätt att nå andra i klassen. I ett reportage i New York Times förklarar några studenter hur viktigt det är för dem att få kontakt med andra kurskamrater, och hur enkelt det är. Tusentals andra läser ju exakt samma kurs, och någonstans i världen finns alltid någon som är vaken och redo att svara på frågor eller chatta. Flera som SvD talar med menar att just den aspekten är extra viktig: Den digitala kontakten kan återskapa en del av det som studenterna går miste om genom att inte vara på ett campus. En tredje fördel rör lärarna. Udacity, Coursera och edx samarbetar med några av världens förnämsta universitet, som Harvard, Princeton och Yale, och erbjuder undervisning på mycket hög nivå, med en och annan Nobelpristagare i lärarkåren. Kan vi i Sverige konkurrera? Jag tror inte det, säger Ödling. Vi har haft tio år på oss för att agera, och inget har hänt. Svenska universitet är för det mesta trögrörliga och obenägna till förändring och samarbetar ogärna med varandra. Han förutspår att antalet europeiska universitet kommer att minska drastiskt, genom sammanslagningar och nedläggningar. Merparten av dagens 800 blir tvungna att stänga och Sverige får kanske nöja sig med ett enda, statligt och med bas i Stockholm. Om cirka fem år börjar man avskeda i stor skala, och det pågår sedan i fem år till. Därefter ser utbildningslandskapet helt annorlunda ut, vare sig vi vill eller inte. Sverker Janson, forskningsledare vid forskningsinstitutet Swedish institute of computer science, SICS, är mer optimistisk och menar att vi fortfarande har chans att bli en självständig aktör, istället för att bli utkonkurrerade av utländska företag. Vi äger flera unika tillgångar som att vi är världens mest datormogna nation, som att inget land har en lika utvecklad digital infrastruktur. Vi skulle kunna bli bättre än USA på att producera nätkurser, för oss själva och för världen och i det senare finns ett uppdrag: Sverige skulle kunna bli det stora kunskapslandet, ett digitalt Sida som förser jordens fattiga med gratis utbildning. Men det kräver en samlad nationell satsning. Som Janson ser det finns ekonomin, organisationerna och tekniken redan på plats. Det som saknas är politisk vilja. Nyligen ingick han i en delegation som uppvaktade by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 21