1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas från andra källor. Mänskliga rättigheter i Guatemala 2012 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Det finns stora brister i respekten för mänskliga rättigheter i Guatemala. Våldet är utbrett, korruption och straffrihet är vanligt förekommande. Fattigdom och diskriminering av vissa grupper genomsyrar samhället. Samtidigt genomförs åtgärder på en rad områden, bland annat i dialog med FN:s särskilde rapportörer om mänskliga rättigheter, såväl rörande medborgerliga och civila rättigheter som arbete för att minska den utbredda fattigdomen i landet. Inkomstklyftorna är bland de största i världen och fattigdomsminskningen har varit obetydlig under de senaste åren. Speciellt utsatta är urfolk, kvinnor och barn på landsbygden. Rasism och diskriminering utgör allvarliga strukturella problem som begränsar urfolkens politiska och ekonomiska inflytande bland annat över naturresurser och deras tillgång till hälsa och utbildning. Trots att Guatemala är ett medelinkomstland är andelen kroniskt undernärda barn under fem år är bland de högsta i världen, och har bara förbättrats marginellt de senaste 20 åren. Mödradödligheten och spädbarnsdödligheten ligger också på höga nivåer. De sociala program för fattigdomsbekämpning som inrättats har gett vissa resultat vad gäller utbildning och hälsa och detsamma gäller initiativ mot den utbredda undernäringen bland barn. Korruptionen inom rättsväsendet försvårar försök att stoppa den organiserade brottsligheten, något som bidrar till en av världens högsta våldsnivåer. Mordstatistiken har sedan slutet av 2009 visat på en nedåtgående trend, om än från mycket höga nivåer. Polisen är kraftigt underbemannad och har låg status. Ett stort antal poliser har avskedats på grund av inblandning i grov brottslighet.

2 2 I landet finns mer än fyra gånger så många anställda i privata säkerhetsföretag som poliser. Landets fängelser präglas av överbeläggning, bristande sanitära förhållanden och kriminalitet. Övergrepp mot fångar av polismän har rapporterats under året. Lynchningar förekommer och har legat på flera tiotal per år de senaste åren. Det förekommer att tjänstemän inom rättsväsendet, försvarare av mänskliga rättigheter och journalister hotas, attackeras och mördas. Organiserad brottslighet samt inflytelserika grupper som gynnas av den utbredda straffriheten misstänks ofta ligga bakom dessa attacker. Förekomsten av parallella illegala maktstrukturer med kopplingar till statliga tjänstemän och delar av näringslivet underminerar regeringens försök att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i Guatemala. Framsteg kan dock noteras under de senaste två åren vad gäller ansvarsutkrävande för människorättsbrott under den interna väpnade konflikten Den internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala (CICIG) har sedan september 2007 bistått landets nationella myndigheter för att söka minska den utbredda straffriheten i landet. Effektiviteten i brottsbekämpningen har ökat och samordningen mellan de rättsvårdande myndigheterna har förbättrats. Merparten av den arbetsföra delen av befolkningen arbetar inom den informella sektorn. Organiseringsgraden i fackföreningar är låg och rapporter finns om privata arbetsgivare som förhindrar fackliga aktiviteter genom hot, våld och avskedanden. Två fackföreningsmedlemmar mördades under året. Minimilönen räcker inte för att täcka kostnaden av en basvarukorg. Omkring 20 procent av alla barn mellan 7 och 14 år arbetar regelbundet. Våld mot kvinnor är ett stort problem, trots en rad nya lagar och andra åtgärder på området. Kvinnors deltagande i politiska församlingar är lågt. Människohandel med kvinnor och barn förekommer till, från och genom Guatemala där unga kvinnor är de som främst drabbas. Nivåerna på våld mot barn är höga i såväl ett regionalt som globalt perspektiv. Sexuella övergrepp mot barn är vanligt förekommande med en nästan total straffrihet. Antalet tonårsgraviditeter är högt, och dessa är i många fall resultat av sexuella övergrepp inom familjen. Diskriminering mot hbt-personer förekommer liksom hatbrott, och transpersoner är särskilt utsatta. Personer med funktionsnedsättning har begränsat tillträde till utbildning, arbete och social service och mentalsjuka personer utsätts för våld på institutioner där de omhändertas.

3 3 Sociala protester är vanligt förekommande. En effektiv dialog mellan medborgare och stat som tar hänsyn till Guatemalas kulturella mångfald saknas. Användandet av militärer i samband med sociala protester och demonstrationer har kritiserats starkt av bl.a. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. President Pérez Molina har efter en tragisk händelse i Totonicapán i oktober 2012, som ledde till sju demonstranters död, förklarat att militär inte ska understödja polisen i samband med demonstrationer. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Följande konventioner har ratificerats under nedan angivna år: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), 1992, samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt, Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR), Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD), Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW), Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), 1990, samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr, Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC), 1990, samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter, 2002, respektive om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi, Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CPD), En rapport är utestående. Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees, 1983, samt det tillhörande protokollet, Den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter med tilläggsprotokoll, Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC), 2012 Konventionen mot påtvingade försvinnanden undertecknades 2007 men har ännu inte ratificerats.

4 Guatemala har sedan 2001 en stående inbjudan till alla FN:s särskilde rapportörer att besöka landet. Under 2012 besökte FN:s särskilde rapportör för handel med barn, barnprostitution och barnpornografi samt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter landet. Guatemala genomgick under 2012 FN:s råd för mänskliga rättigheters universella granskning av respekten för mänskliga rättigheter (Universal Periodic Review, UPR). Guatemala erhöll 138 rekommendationer och accepterade alla utom 27. Av de 43 rekommendationer Guatemala erhöll och accepterade vid förra UPR-granskningen 2008 anser FN:s kommitté för mänskliga rättigheter att för få har uppfyllts. 4 MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Enligt officiell statistik uppgick antalet mord under år 2012 till 34 per invånare, totalt mord. Straffriheten för mord uppgår till över 90 procent nationellt. Otillräckliga resurser, korruption bland rättsvårdande myndigheter och avsaknaden av ett effektivt skyddssystem för vittnen är några av orsakerna till Guatemalas låga åtalssiffror. Antalet lynchningar har legat kring ett tiotal per år de senaste åren. Den nationella fängelselagstiftningen efterlevs inte på grund av korruption och resursbrister. Fängelsesystemet är i ett akut behov av genomgripande reformer. Fängelserna hade år 2011 en kapacitet för ca fångar men antalet frihetsberövade uppgick till ca Av det totala antalet frihetsberövade sitter över 50 procent i väntan på rättegång. Fängelsesystemet präglas av säkerhetsbrister, dåliga sanitära förhållanden, omfattande förekomst av vapen och narkotika, brist på utbildad personal och avsaknad av rehabiliteringsprogram. Mord, våldtäkter och misshandel är vanligt på landets anstalter. Ungdomsfängelser kan inte garantera adekvat rehabilitering och psykiskt sjuka fångar får sällan den vård de behöver. Det fanns under året rapporter om sexuella, fysiska och psykiska övergrepp på fångar av polismän. I juli 2012 åtalades fyra poliser för underlåtenhet att ingripa när en fånge anklagad för en mindre stöld misshandlades till döds av sina medfångar. Utbredd korruption gör att många interner har tillgång till vapen och kommunikationsutrustning och kan bedriva brottslig aktivitet inifrån fängelserna. Det finns inga rapporter om politiskt motiverade påtvingade försvinnanden under året. Ett antal rättsprocesser om påtvingade försvinnanden under den interna väpnade konflikten pågår. Enligt Comisión para el Esclarecimiento Histórico (CEH) uppskattas människor ha försvunnit under den interna väpnade konflikten.

5 5 4. Dödsstraff Guatemalas konstitution tillåter dödstraff, vilket kan utdömas för mord, försvinnanden och kidnappning. Den senaste avrättningen skedde år Samma år avskaffades den tidigare möjligheten för dödsdömda att beviljas nåd. Den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter meddelade två domar under 2005 som i praktiken innebär att verkställighet av dödsstraff i Guatemala inte är förenlig med den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, så länge möjlighet till nåd saknas. Under 2011 omvandlades 13 dödstraff till fängelse och sedan februari 2012 finns inga dödsdömda fångar. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Den guatemalanska lagstiftningen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden. Beslut från domare eller åklagare krävs för anhållande, såvida inte en person tas på bar gärning under pågående brott. Enligt gällande bestämmelser ska grunderna för ett frihetsberövande presenteras för en domare inom sex timmar, och domaren ska inom 24 timmar besluta huruvida häktning ska ske. Lagen stipulerar en tremånaders tidsfrist för frihetsberövande i väntan på rättegång. I praktiken överskrids de stipulerade tidsfristerna och datum för frigivning, ofta på grund av att nödvändiga domstolsbeslut inte utfärdas i tid. Sedan några år tillbaka har tillgången till domare utanför kontorstid ökat genom införandet av ett system med så kallade jourdomare i de mest utsatta områdena i huvudstaden, vilket har minskat antalet godtyckliga arresteringar. Respekten för tidsfristerna hämmas dock av bristen på domare samt det faktum att nationell täckning alltjämt saknas. Det förekommer att personer kidnappas av kriminella grupper mot lösensumma. Majoriteten av dessa brott drabbar resursstarka familjer i huvudstaden. Många av dessa brott anmäls aldrig, utan istället anlitas privata förhandlare. I ett antal fall har före detta poliser och militärer misstänkts vara inblandade i dessa brott. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Enligt Världsbankens rättsstatsindex rankas Guatemala sist av de centralamerikanska länderna och bland de fyra sista i Latinamerika Indexet visar också att litet har förbättrats på de 16 år som passerat sedan den interna väpnade konflikten tog slut. Reformering av Guatemalas rättsväsende var ett av syftena i fredsavtalen där det nämndes att rättssystemet var en av den guatemalanska statens främsta strukturella svagheter. En mer långtgående reform genomfördes emellertid aldrig.

6 De höga korruptionsnivåerna inom rättsväsendet underlättar infiltration av organiserad brottslighet, och därmed existensen av illegala parallella maktstrukturer med kopplingar till delar av näringslivet, polis, militär och privata säkerhetsföretag. Dessa strukturer använder våld, korruption och missbruk av maktställning för att försvara sina politiska och finansiella intressen. Rapporter finns om att tjänstemän inom rättsväsendet hotas, attackeras och mördas. Det finns en särskild enhet inom åklagarämbetet för att utreda denna typ av brott, men bristande resurser begränsar dess kapacitet att agera. Transparency Internationals korruptionsindex år 2012 placerar Guatemala på plats 113 av 176 länder. Antalet domstolar på landsbygden är otillräckligt, även om en utbyggnad skett under de senaste åren. Stora delar av landsbygdsbefolkningen har bristande tillgång till det offentliga rättssystemet. Rättssystemet tar inte tillräcklig hänsyn till Guatemalas språkliga mångfald och inte heller till urfolkens traditionella parallella rättssystem med dess legitima representanter. Högsta domstolen och konstitutionsdomstolen uppvisar en viss grad av politisering. Domstolsväsendet har brister vad gäller principen om domstolars oberoende. Till skillnad från de flesta latinamerikanska länder har inte Guatemala något justitiedepartement och inte heller någon autonom instans för att representera domare. Högsta domstolen är chefsinstans både för domstolsväsendets (Organismo Judicial) administrativa och rättskipande verksamhet. Guatemala har poliser (mindre än hälften av vad ett land av Guatemalas storlek borde ha enligt FN) som är dåligt utbildade och har låg status. Under de senaste åren har ett stort antal poliser avskedats på grund av bland annat korruption, maktmissbruk och inblandning i grov brottslighet. I landet finns mer än fyra gånger så många anställda i privata säkerhetsföretag som poliser. De flesta agerar utan statlig kontroll och det förekommer att de utför statliga säkerhetsfunktioner. Under året har flera anställda i privata säkerhetsföretag åtalats för övergrepp. En genomgripande reform av polisväsendet har varit en målsättning sedan flera regeringar tillbaka, och inleddes under föregående president Álvaro Colom. Samarbetet mellan polis och militär i brottsbekämpning har visat på resultat under Den utökade användningen av militären som stöd till polisen riskerar att underminera polisen och kan enligt en del kritiker fördröja uppbyggandet av en professionell polisstyrka. Antalet militärer ökade med tolv procent under 2012, medan antalet polismän ökade med fem procent. Ombudsmannainstansen för mänskliga rättigheter tar årligen emot ett stort antal anmälningar om övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. En positiv tendens när det gäller institutionens utveckling kan skönjas efter tillsättandet av 6

7 en ny ombudsman i augusti 2012, efter flera år av tilltagande politisering under den föregående innehavaren. Straffbarhetsåldern i Guatemala är 13 år. Barn som är över 13 men under 18 år när brottet begås döms enligt en särskild lag om integrerat skydd för barn och ungdomar. Enligt denna lag ska ungdomar som döms till frihetsberövande avtjäna straffet i särskilda anstalter för minderåriga. I praktiken följs inte alltid denna regel och det förekommer att barn får avtjäna straff i fängelser för vuxna. 7. Straffrihet Straffriheten är utbredd. Den uppgår till omkring 90 procent för mord nationellt och är en av Guatemalas största utmaningar. Den höga graden av korruption innebär att kriminella grupper (ofta kopplade till narkotikabrottslighet) kan infiltrera och operera sida vid sida av rättssystemet. Dessa illegala parallella strukturer har även förgreningar bland statstjänstemän och delar av näringslivet. Straffriheten har bidragit till att upprätthålla Guatemalas ojämlika ekonomiska fördelning och diskriminering av urfolken. Den internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala (CICIG) stödjer sedan 2007 landets institutioner i arbetet att identifiera och lagföra de inblandade personerna i de parallella illegala maktstrukturerna, samt tillhandahålla tekniskt stöd till rättsväsendets institutioner. Små, men tydliga framsteg har gjorts i kampen mot straffriheten, både den historiska och samtida, de senaste tre åren. Denna tendens har förstärkts sedan den nya riksåklagaren Claudia Paz y Paz tillträdde i december Under sitt första år införde den nya riksåklagaren resultatbaserad styrning och bytte ut 20 chefer inom myndigheten. Straffriheten för mord gick ned från 98 procent år 2010 till omkring 90 procent år Huvudstadens åklagaravdelning som utreder mord ökade sin effektivitet från fem procent lösta fall år 2009 till 28 procent lösta fall år Omstruktureringen av åklagarmyndigheten har skett med stöd från CICIG. Flera åtal har lett till fällande domar i mål som gällt massakrer, andra utomrättsliga avrättningar och påtvingade försvinnanden under den interna väpnade konflikten I augusti 2011 dömdes fyra före detta militärer, och i mars 2012 ytterligare en, för massakern på omkring 200 personer på gården Dos Erres i regionen Petén år Detta var första gången militärer fått fällande domar för en massaker i Guatemala. I mars 2012 dömdes även fem före detta paramilitärer för massakern på 256 personer i Rabinal, Baja Verapaz år Ytterligare rättsprocesser pågår, bland annat mot förre presidenten och ex-generalen Ríos Montt. Civilsamhällesorganisationer för anhöriga till offer och överlevande efter brott begångna under den interna väpnade konflikten driver dessa processer framåt. Utredningar av brotten går 7

8 emellertid långsamt och försvåras i flera fall av försvarsministeriets ovilja att lämna ut information om militära aktiviteter under konflikten med hänvisning till sekretesskydd. 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Yttrande- och mediefriheten föreskrivs i landets författning och staten respekterar i allmänhet dessa friheter. Få tidningar och tv-stationer är emellertid helt oberoende från ekonomiska eller politiska intressen. Olika maktstrukturers inflytande över vad som publiceras får bland annat till följd att journalister på grund av rädsla för repressalier inte alltid vågar skriva om känsliga ämnen, såsom korruption, ekonomisk brottslighet eller den narkotikarelaterade organiserade brottligheten. Självcensur utgör i praktiken ett hot mot yttrande-, press-, och informationsfriheten. Guatemala kom på 97:e plats av 179 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2011/2012. Åklagarämbetets särskilda enhet för brott mot journalister rapporterade om 33 attacker mot journalister under 2011 och 61 attacker under 2012, de flesta relaterade till olaga hot och olaga tvång. Särskilt utsatta är journalister på landsbygden. Det förekom inga rapporter om statliga restriktioner gällande tillgången till internet. Tolv procent av befolkningen hade tillgång till internet år Mötes- och föreningsfrihet Guatemalas konstitution garanterar mötes- och föreningsfrihet men klara hinder förekommer i praktiken. ILO (International Labour Organization) har uttryckt oro över landets tillämpning av ILO-konvention nr 87 om föreningsfrihet. I maj 2011 påtalade en besökande ILO-delegation de många attackerna mot fackföreningsmedlemmar, den bristande informationen om hur utredningarna av dessa brott fortskred samt förekomsten av legala restriktioner rörande fackliga rättigheter. Etableringsrätten inskränks i och med att en majoritet av arbetarna på arbetsplatsen måste gå med för att kunna etablera en fackförening. För att väljas till fackföreningsledare krävs guatemalanskt medborgarskap och anställning i företaget. Det förekommer att privata arbetsgivare (främst inom fabriker för legosömnad och jordbrukssektorn) genom hot, våld och avskedanden motarbetar och förhindrar fackföreningsaktiviteter. Enligt UDEFEGUA, en lokal sammanslutning av försvarare av mänskliga rättigheter, mördades två fackföreningsmedlemmar under I maj 2011 etablerades en avdelning inom åklagarämbetet för våld mot fackföreningsmedlemmar. 8

9 Sociala protester är vanliga i Guatemala, särskilt i anslutning till frågor som gäller exploatering av naturresurser. Mekanismer för konfliktlösning och dialog med kulturellt perspektiv är begränsade, även om presidenten har deklarerat att han vill utveckla dessa. I oktober 2012 sköts sju personer ihjäl av militär i samband med demonstrationer i regionen Totonicapán. Nio militärer varav en överste greps kort efter händelsen för misstankar om utomrättsliga avrättningar. Den preliminära utredningen visar att översten inte följde givna order rörande samarbetet med den nationella civila polisen. För första gången i modern tid ställde regeringen och militären alla medel till förfogande för åklagarämbetet. Användandet av militärer i samband med sociala protester och demonstrationer har både före och efter händelsen kritiserats starkt av bland annat FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. President Pérez Molina tillkännagav efter tragedin i Totonicapán att militär inte längre ska understödja polisen i samband med demonstrationer. 10. Religions- och övertygelsefrihet Religionsfriheten föreskrivs i landets författning och respekteras i allmänhet. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna I Guatemala råder politisk pluralism med flerpartisystem. Landet är en republik och presidenten är stats- och regeringschef samt överbefälhavare. Presidenten utses i allmänna val för en fyraårsperiod och kan inte väljas om. Regeringen utses och avsätts av presidenten. Den lagstiftande makten ligger hos kongressen som utses på fyra år i allmänna val. De senaste allmänna valen hölls i november 2011 och vanns av Otto Pérez Molina. Valen genomfördes under lugna och ordnade former. Internationella valövervakare betecknade valen som fria och rättvisa. Ombudsmannainstansen för mänskliga rättigheter rapporterade dock om ett antal mord på politiska aktivister eller kandidater, de flesta på kommunal nivå, under valkampanjen. Få av dessa mord har klarats upp. En rad interna och strukturella faktorer motverkar i praktiken ett väl fungerande partisystem och brett deltagande i den politiska processen. Partierna i Guatemala saknar ofta interndemokrati, har kort livslängd och uppvisar en svag ideologisk förankring. Partierna tenderar även att försvagas betydligt i oppositionsställning, bland annat på grund av bristande förankring hos befolkningen och avsaknad av långsiktiga strategier. Fenomenet som på spanska kallas transfugismo, det vill säga att kongressledamöter byter parti från det man valts in i kongressen till ett annat, med ekonomiska fördelar som incitament, är mycket vanligt i Guatemala. Under det första året efter valet 2011 bytte omkring hälften av de 158 ledamöterna i kongressen parti. 9

10 Guatemala har efter valet 2011 för första gången en kvinna som vicepresident. I landets regering ingår fyra kvinnor (26 procent). Endast en av ministrarna tillhör urfolken. Högsta domstolen har en kvinnlig ledamot (av 13) och i konstitutionsdomstolen är tre av de tio domarna kvinnor. Av de 158 ledamöterna i Guatemalas kongress är 21 kvinnor (13 procent). Tolv procent av kongressledamöterna tillhör urfolken, av dessa är fyra kvinnor. Antalet kvinnliga guvernörer uppgår till 14 procent. Sju av landets 334 borgmästare är kvinnor och 113 borgmästare (34 procent), tillhör urfolken. Endast 14 procent av det totala antalet kandidaturer i valen till president, kongress och borgmästare inför valet 2011 var kvinnor. Politiska partier visar generellt liten medvetenhet om och intresse för att främja kvinnors och urfolkens politiska representation. Antalet inskrivna i röstlängden ökade med 23 procent (1,35 miljoner personer) mellan valen 2007 och Totalt röstade omkring 67 procent av de röstberättigade och av dessa var 46 procent män och 54 procent kvinnor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Guatemala har ratificerat samtliga av ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. ILO har upprepade gånger uttryckt oro över den långsamma implementeringen av de ratificerade konventionerna, särskilt bristen på efterlevnad av konvention 87 om föreningsfrihet. Organiseringsgraden i fackföreningar är låg, omkring 8 procent. Den öppna arbetslösheten uppgick enligt myndigheterna till tre procent i november Omkring 75 procent av arbetskraften tillhör den informella sektorn vilket gör de officiella arbetslöshetssiffrorna missvisande. Arbetsmarknadsdepartementets budget ökades under 2012 med 15 procent för att stärka det allmänna arbetsinspektoratet. Hundra nya inspektörer har anställts. Brister vad gäller övervakningen av jordbruksarbetares rättigheter kvarstår. Endast omkring sex procent av jordbruksarbetare med temporära kontrakt tjänar motsvarande minimilönen och 70 procent tjänar mindre än 125 USD per månad. I den formella sektorn är minimilönen låg, mellan USD beroende på bransch, och räcker inte för att täcka kostnaden för en basvarukorg (330 USD). 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Guatemalas hälso- och sjukvårdssystem lider av allvarliga resursbrister och tillgången är koncentrerad till städerna. Det finns stora skillnader i åtnjutandet av rätten till hälsa för urfolken och kvinnor, särskilt inom sexuell och reproduktiv hälsa. Endast en tredjedel av landets kvinnor tillämpar 10

11 familjeplanering med moderna metoder. Resurstilldelningen till den offentliga hälsovården i Guatemala är den lägsta i Latinamerika. Hälsoministeriets budget uppgick till endast en procent av BNP år Även om vissa hälsoreformer har inneburit något ökad täckningsgrad saknar fortfarande omkring hälften av befolkningen tillgång till sjukvård, och ofta saknas kompetent personal och grundläggande mediciner på vårdcentraler ute i landet. Det finns i genomsnitt en läkare per invånare och av dessa är 71 procent koncentrerade till huvudstaden. I den rurala regionen Quiché finns en läkare per invånare. Eftersom tre fjärdedelar av arbetskraften tillhör den informella sektorn har bara 18 procent av befolkningen tillgång till den offentliga hälsoförsäkringen (IGSS) (2011). För urfolken är andelen betydligt lägre (fem procent), och den geografiska täckningen är ofullständig. Medellivslängden nationellt uppgick 2011 till 71 år (69 år för män och 73 för kvinnor). Urfolken har i genomsnitt omkring tio år kortare medellivslängd än övriga befolkningsgrupper. Mödradödligheten är bland de högsta i Latinamerika (138 per levande födda barn) och omkring hälften av alla födslar sker utan hjälp av medicinsk personal. Spädbarnsdödligheten uppgick 2012 till ca 17 per levande födda. I vissa delar av landet med höga andelar urfolk är spädbarnsdödligheten upp till åtta gånger högre än genomsnittet för landet. Drygt 70 procent av alla kvinnor som avlider i samband med förlossningar tillhör urfolken. Enligt Unicefs beräkningar är 54 procent av landets alla barn under fem år kroniskt undernärda, vilket är den högsta andelen i Latinamerika och en av de högsta i världen. På de senaste 20 åren har undernäringen sjunkit med endast fem procent. Ett av den nya regeringens viktigaste politiska instrument på hälsoområdet är den regeringsstrategi som bär namnet Noll hunger (Pacto Hambre Cero). Syftet är att fram till 2015 reducera andelen undernärda barn under fem år med mellan åtta till tio procent. Strategin går längre än bara hälsofrågor, och inkluderar även faktorer på längre sikt, såsom inkomst, tillgången till rent vatten, sanitär infrastruktur och produktionsmedel. Under 2012 lyckades regeringen genom programmet sänka antalet undernäringsrelaterade dödsfall från 22 per undernärda barn till elva. Programmet fokuserar på 166 av landets 334 kommuner. För att kunna uppfylla målen med strategin är en ökning av antalet vårdinrättningar för primärhälsa avgörande, liksom adekvat budgetanslag. Andelen hiv-smittade personer i åldersgruppen år uppgick enligt UNAIDS till 0,8 procent och i åldersgruppen år till 1,5 procent år

12 Uppskattningsvis 70 procent av de smittade har tillgång till bromsmediciner. Regeringen har utarbetat en nationell plan för förebyggande av hiv/aids (Programa Nacional de Sida). Implementeringen är dock långsam, främst på grund av bristande resurser. 14. Rätten till utbildning Rätten till kostnadsfri primär och sekundärutbildning stipuleras i lag. I kommuner med hög andel urfolk är staten skyldig att erbjuda tvåspråkig undervisning. Nivån på de statliga utgifterna till utbildningssektorn har ökat från 1,7 procent av BNP 1995 till 3,2 procent 2011, men är alltjämt bland de lägsta i Latinamerika. Andelen som påbörjar primärundervisning (sju till tolv år) har enligt officiella siffror ökat från 86 till 98 procent mellan 2001 och Andelen som påbörjar sekundärundervisning (13-15 år) har under samma tidsperiod ökat från 29 till 40 procent. När det gäller de regioner i landet med störst andel urfolk fullföljer mindre än hälften av eleverna primärundervisningen. Det genomsnittliga antalet skolår för barn mellan sju och 17 år är 5,6 år (för urfolksbarn 3,7 år), och i de kommuner som har högst andel urfolk går flickor i genomsnitt endast tre år i skolan. Kostnader för undervisningsmaterial och skoluniformer bidrar till att många fattiga i praktiken utestängs från skolutbildning. Med hjälp av särskilda satsningar för att minska analfabetismen i landet som inleddes i början av 1990-talet har andelen analfabeter i landet stadigt minskat och uppgick år 2011 till 17 procent. Urfolkskvinnor på landsbygden är den grupp som uppvisar högst andel analfabeter, i vissa delar av landet upp till 60 procent. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Guatemala placerar sig på plats 131 av 187 länder i UNDP:s Human Development Index, näst sist av de latinamerikanska länderna. Trots att Guatemala är ett medelinkomstland räknat i BNP per capita (4 900 USD år 2011 justerad för köpkraftsparitet) är fattigdomen mycket omfattande. Drygt 50 procent av befolkningen är fattiga enligt landets egen definition som anger att människor som har 1,5 USD per person och dag att disponera är extremt fattiga medan de med under tre USD betecknas som fattiga. Den sociala och ekonomiska ojämlikheten i Guatemala hör till de högsta i Latinamerika. Till detta kommer den låga skattekvoten (omkring tio procent av BNP). Detta innebär att staten har högst begränsade resurser, vilket hämmar möjligheterna att garantera befolkningens grundläggande rättigheter. Andelen fattiga har sjunkit något, från 56 (2000) till 54 procent (2011) och andelen extremt fattiga har sjunkit från 16 till 13 procent under samma period. 12

13 13 Åtta av tio personer på landsbygden lever i fattigdom. Tre fjärdedelar av landets urfolk lever i fattigdom och de utgör 72 procent av det totala antalet extremt fattiga. Ett ministerium för social utveckling inrättades under De sociala program med villkorade kontantbidrag för fattigdomsbekämpning som etablerades av förra regeringen hanteras nu av det nya ministeriet. Även det under avsnitt 11 nämnda initiativet mot undernäring- Pacto Hambre Cero - hanteras av ministeriet. Att dessa program institutionaliseras är positivt för transparensen och samordningen. Under det första året har dock programmen haft en låg genomförandegrad. SÄRSKILDA KOMMENTARER AVSEENDE GRUPPER SOM OFTA RISKERAR DISKRIMINERING RÖRANDE DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Guatemala rankas näst sist av de latinamerikanska länderna på FN:s genderrelaterade utvecklingsindex (plats 109 av 135 länder). Patriarkala attityder och stereotypiska uppfattningar om kvinnors roll och ansvar i och utanför familjen genomsyrar samhället. Jämställdhet mellan könen är stadgat i konstitutionen. I praktiken förekommer betydande diskriminering i arbetslivet. Andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökar men löneskillnaderna mellan män och kvinnor är betydande och chefspositioner innehas oftast av män. Stora grupper av kvinnor har bristande kännedom om de egna rättigheterna. Särskilt utsatta grupper är urfolkskvinnor, kvinnor som arbetar som hembiträden eller inom jordbrukssektorn samt kvinnor som arbetar inom maquila-industrin. Organisationer för mänskliga rättigheter har rapporterat att sexuellt ofredande är utbrett på arbetsplatser där en stor del av de anställda är kvinnor, likaså inom polisen. Guatemalansk lag förbjuder inte sexuella trakasserier. Presidentens sekretariat för kvinnofrågor, SEPREM har en nationell plan för främjande av kvinnans ställning och utveckling för åren samt en nationell jämställdhetsplan för samma period. Mord på kvinnor, så kallade femicidios, är många gånger brutala med våldtäkt och lemlästning. År 2008 trädde en särskild lag om kvinnomord och andra former av våld mot kvinnor i kraft. Från och med 2010 började även särskilda domstolar för brott mot kvinnor etableras, vilket har höjt andelen dömda brottslingar i dessa fall från åtta till 34 procent. De flesta domarna i dessa specialdomstolar har genomgått kurser om könsbaserat våld och andra genderfrågor. I slutet av 2012 hade de särskilda domstolarna etablerats i fem regioner i landet. År 2011 syntes för första gången sedan 2001 en nedåtgående

14 14 trend i antalet kvinnomord och mellan 2011 och 2012 gick antalet ned ytterligare tio procent (totalt 544 mord). Våld mot kvinnor i och utanför hemmet är utbrett. Trenden under de senaste åren har varit att allt fler anmälningar görs. Mörkertalet när det gäller våld riktat mot kvinnor bedöms dock alltjämt vara stort, särskilt vad gäller sexualbrott. År 2010 startades ett pilotprogram inom åklagarmyndigheten i Guatemala City, med specialister från berörda myndigheter, för mottagande av kvinnor som har blivit utsatta för våldsbrott. Programmet har numera utökat sin geografiska täckning till 13 av landets 22 regioner. Den nya regeringen inrättade i mars 2012 en kommission för bekämpning av kvinnovåld (Copaf). Kommissionens roll är att utveckla strategier, program och projekt samt att genomföra studier som bidrar till att förbättra skyddet för kvinnor i Guatemala, liksom att främja förebyggande åtgärder och en korrekt hantering av ärenden. Kommissionen samordnar ett sektorsövergripande forum om säkerhet för kvinnor, som samlar företrädare för statliga myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Aborter är förbjudna förutom vid fara för moderns liv, och en betydande andel av mödradödsfallen härrör från illegala aborter. Människohandel med kvinnor och barn förekommer till, från och genom Guatemala där unga kvinnor är de som främst drabbas. En interinstitutionell nationell arbetsgrupp mot människohandel har tillsatts och en nationell handlingsplan för åren har utarbetats. En lag mot sexuellt våld och människohandel antogs 2009, och 2010 skapades ett sekretariat mot sexuellt våld, exploatering och handel med människor. 17. Barnets rättigheter Barn under 18 år utgör omkring hälften av Guatemalas befolkning och tillhör en av de mest utsatta grupperna i samhället. Unicef uppskattar att två tredjedelar av barnen lever i fattigdom och 20 procent av barn mellan sju och 14 år arbetar regelbundet. Omkring hälften av landets alla barn under fem år är kroniskt undernärda, vilket hör till de högsta siffrorna i världen. För barn som tillhör urfolken uppgår siffran till 66 procent och i vissa landsbygdssamhällen upp till 90 procent. Spädbarnsdödligheten uppgår till 17 per födslar och 32 barn av dör innan de fyllt fem år. Andelen tonårsgraviditeter i Guatemala är bland de högsta i Latinamerika och ofta resultatet av sexuella övergrepp inom familjen. Mellan januari och augusti 2012 registrerades tonårsgraviditeter varav flickor var under 14 år. Sextio procent av det totala antalet gravida tonåringar tillhörde urfolken, 70 procent var fattiga och

15 80 procent hade slutat skolan. Presidentens sekretariat för kvinnofrågor, SEPREM, leder ansträngningarna för att komma till bukt med dessa problem genom ett nationellt program för reproduktiv hälsa. Sedan 2009 finns en lag om familjeplanering som föreskriver sexualundervisning i skolorna och tillgång till preventivmedel. Lagens tillämpning motarbetas emellertid av vissa religiösa krafter. Av de sociala program riktade till barn som den förra regeringen introducerade och den nuvarande regeringen har fortsatt, är det särskilt avskaffandet av inskrivningsavgifter i grundskolan och villkorade kontantbidrag till de fattigaste familjerna som haft positiva, om än kortsiktiga, effekter på hälsa och utbildning. Våld och sexuella övergrepp mot barn är vanligt förekommande. År 2011 mördades 437 barn och under 2012 uppgick siffran till 354. År 2011 togs 1089 fall av sexuella övergrepp mot flickor upp i domstol. Barnrättsorganisationer bedömer att mörkertalet är stort. Enligt ombudsmannainstansen för mänskliga rättigheter tillhör sexuella övergrepp mot barn de brott som har högst grad av straffrihet i Guatemala. Människohandel och illegala adoptioner med kopplingar till den organiserade brottsligheten förekommer. Många barn försöker varje år ensamma ta sig in illegalt i USA. Ensamma minderåriga migranter är en särskilt utsatt grupp som löper en mycket stor risk att falla offer för människohandel och annan typ av organiserad brottslighet. Det finns uppskattningsvis gatubarn i landet som lever i utsatthet där våld och sexuellt utnyttjande är vanligt förekommande och där risken att utsättas för människohandel är stor. Trots förekomsten av en nationell handlingsplan för gatubarn har antalet gatubarn inte minskat nämnvärt de senaste åren. Fler än barn och ungdomar uppskattas tillhöra kriminella ungdomsgäng, så kallade maras. År 2007 ratificerade Guatemala Haag-konventionen om internationella adoptioner och samma år antogs en nationell adoptionslag. De tidigare vanligt förekommande konventionsstridiga statssanktionerade adoptionerna har upphört och landet har vidtagit en rad åtgärder för att bekämpa illegala adoptioner. År 2010 antogs en lag gällande ett system för tidig varning vid barns försvinnanden. Ett moratorium mot internationell adoption avses upprätthållas tills de nationella institutionerna är tillräckligt starka för att kunna förhindra illegala och konventionsstridiga inslag i adoptionsprocesserna. Ett nationellt råd för handläggning av adoptionsärenden finns på plats sedan FN:s särskilde rapportör om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi uttryckte efter sitt besök i landet under 2012 oro över det stora antalet barn som är utsatta för sexuellt utnyttjande och tvångsarbete liksom det 15

16 stora antalet tonårsgraviditeter. Hon betonade att trots en rad rättsliga reformer och åtgärder på såväl central och lokal nivå var skyddsåtgärder för barn fragmenterade, dåligt samordnade och kraftigt underfinansierade. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk I Guatemala finns 23 etniska grupper av urfolk som tillsammans utgör cirka hälften av landets befolkning. Respekt för urfolkens rättigheter och traditioner stipuleras i lag. I praktiken är rasism och diskriminering av urfolken allvarliga strukturella problem i landet som begränsar urfolkens politiska och ekonomiska inflytande. Urfolkens representation i politiska församlingar är låg och deras tillgång till samhällstjänster, sjukvård, utbildning, rent vatten och sanitet är betydligt lägre än för den övriga befolkningen. En av urfolkens viktigaste rättigheter är rätten till land. Av de hundratals landkonflikter som för närvarande pågår gäller 80 procent urfolk. Urfolken har ofta mycket begränsade möjligheter att uppnå legal äganderätt till jord, dels på grund av fattigdom, dels på grund av social, ekonomisk och politisk diskriminering. Organisationer för mänskliga rättigheter i Guatemala har under senare år rapporterat om mord, utan rättsliga konsekvenser, i samband med vräkningar. Genomförandet av ILO:s konvention 169 om urfolkens rättigheter är ofullständig och går långsamt. FN:s särskilde rapportör om situationen för urfolk slog efter sitt besök i landet 2010 fast att urfolkens rätt att konsulteras inför påbörjandet av statliga eller privata projekt som påverkar dem inte respekteras eller sköts av staten på ett konventionsenligt sätt. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Guatemalas författning tillerkänner alla personer lika rättigheter. Guatemalansk lag kriminaliserar inte sexuell läggning eller könsidentitet. Lagstiftningen tillåter dock inte äktenskap eller partnerskap av personer med samma kön. Homofobi och fördomar bland stora delar av befolkningen marginaliserar hbtpersoner. Transsexuella elever har nekats antagning i skolor. Fysiska och verbala attacker är vanligt förekommande liksom diskriminering i vardagslivet. Transpersoner nekas rätten till identitetskort i enlighet med deras självidentifierade kön vilket får till följd att de hindras tillgång till samhällsservice. Ett lagförslag om könsidentitet presenterades i kongressen 2009 men har inte antagits. Hatbrott mot hbt-personer förekommer och värst drabbade är transpersoner. Enligt OTRANS, en organisation som arbetar för transpersoners rättigheter, mördades tolv transpersoner under Officiell statistik om attacker mot hbt-personer finns inte att tillgå, och mörkertalen när det gäller våldsbrott riktade mot hbt-personer är sannolikt omfattande. Det 16

17 förekommer att transsexuella personer nekas tillgång till sjukvård. Trakasserier, misshandel och sexuellt våld riktat mot frihetsberövade hbt-personer förekommer på landets polisstationer och fängelser, liksom tvångstestning. År 2012 uttryckte FN:s kommitté för mänskliga rättigheter oro över diskriminering av och våld mot hbt-personer och uppmanade Guatemala att agera mot sådana brott. UNFPA utfärdade liknande rekommendationer. 20. Flyktingars rättigheter Flyktingars status regleras i landets författning samt i lag, och regeringen har etablerat ett system för skydd av flyktingar. Guatemala tar emot mycket få flyktingar. Guatemala är ett transitland för illegal invandring till USA och migranter är särskilt utsatta för människohandel, utpressning och diskriminering. Regeringen har utfärdat ett särskilt id-kort för flyktingar och har förbättrat flyktingars tillgång till social service. I januari 2008 skapades ett nationellt råd för frågor relaterade till migration. 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Guatemala ratificerade år 2009 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen har inte till fullo genomförts i nationell lagstiftning. Sedan 1996 existerar ett nationellt råd för personer med funktionsnedsättning, CONADI, med ansvar att utarbeta, främja, och övervaka implementeringen av lagstiftning på området. År 2008 antogs en nationell politik för personer med funktionsnedsättning (Política Nacional en Discapacidad) med syfte att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning, men implementeringen har varit mycket långsam. Tillgången till utbildning, arbete, hälsovård och annan social service alltjämt är mycket begränsad för personer med funktionsnedsättning. Tillträde till den formella arbetsmarknaden för denna grupp understiger en procent (2010). Andelen analfabeter bland personer med funktionsnedsättning uppgår till 50 procent (2011). Endast 37 procent (2010) av landets alla barn med funktionsnedsättning har genomgått grundskolan, och de offentliga stödåtgärderna för personer med funktionsnedsättning i skolorna är få eller ofta obefintliga. Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter meddelade i november 2012 i ett utslag att den guatemalanska staten bör vidta omedelbara åtgärder för att skydda alla patienter, särskilt kvinnor och barn, från fysiskt, psykiskt och sexuellt våld från andra intagna, vakter och sjukhuspersonal vid mentalsjukhuset Federico Mora i huvudstaden. Utslaget föregicks av en anmälan av organisationerna Disability Rights International och Guatemalas ärkebiskops människorättskontor som vid ett besök vid sjukhuset 17

18 18 dokumenterat livshotande övergrepp mot barn och vuxna vid sjukhuset, liksom människohandel av kvinnor för sexuella ändamål. ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter I landet finns över civilsamhällesorganisationer och ett antal av dessa bidrar till att främja och stärka de mänskliga rättigheterna och till att sätta fokus på specifika problemområden i landet. Guatemala har ett relativt progressivt juridiskt ramverk som tillåter deltagande av civilsamhället i politiska processer och som förespråkar mekanismer för dialog mellan staten och samhället på lokal och regional nivå. Hot och attacker mot försvarare av mänskliga rättigheter förekommer. Organisationen UDEFEGUA registrerade 305 attacker och tolv mord mot försvarare av mänskliga rättigheter under Majoriteten av dessa attacker var riktade mot försvarare av ekonomiska, sociala eller kulturella rättigheter, särskilt rättigheter till land och frågor gällande utvinning av naturresurser. De misstänkta förövarna var i de flesta fall icke-statliga aktörer. Straffriheten är emellertid i det närmaste total för dessa brott. Det har förekommit att offer, vittnen, civilsamhällesorganisationer och juridiska ombud som arbetat med fall som är kopplade till övergrepp mot mänskliga rättigheter under den interna väpnade konflikten har misskrediterats i media. Det förekommer att försvarare av mänskliga rättigheter motarbetas genom juridiska processer. En särskild interinstitutionell enhet ledd av inrikesministeriet för analys av attacker mot försvarare för mänskliga rättigheter existerar sedan Inom åklagarämbetet finns en särskild enhet för dessa fall. Den allmänt höga brottsnivån samt avsaknaden av adekvata utredningar gör det emellertid svårt att i alla fall bedöma hur många av attackerna som har ett direkt samband med den drabbade personens aktiviteter för att främja mänskliga rättigheter. Den begränsade framgången vad gäller uppklarande av brott, avsaknaden av skyddsmekanismer och förekomsten av organiserad brottslighet på landsbygden ökar sårbarheten för försvarare av mänskliga rättigheter i Guatemala. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter FN:s högkommissaries kontor för mänskliga rättigheter finns i landet sedan 2005 med mandat att övervaka situationen för de mänskliga rättigheterna och ge tekniskt stöd och rådgivning till statliga instanser och det civila samhället. Flera bilaterala givare, EU, FN-systemet samt utvecklingsbankerna stödjer olika verksamheter med inriktning på mänskliga rättigheter. De amerikanska

19 staternas organisation, OAS, har ett kontor i Guatemala och driver några projekt med inriktning på mänskliga rättigheter med stöd av bilaterala givare. Det övergripande målet i Sveriges samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Guatemala ( ) är att skapa förutsättningar för fortsatt fred och fattigdomsbekämpning utifrån ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling. Specifika mål är mätbara, tydliga framsteg för fred, försoning, respekt för de mänskliga rättigheterna, bekämpning av den utbredda fattigdomen, politiskt deltagande samt jämställdhet mellan könen. Kvinnor, barn och urfolk är prioriterade målgrupper. Inom sektorn för demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter är minskad straffrihet och ett stärkt rättsväsende ett viktigt mål. Sverige är näst största givare efter USA till CICIG och två svenska poliser är sekonderade till kommissionen. Andra samarbetspartners när det gäller finansiellt svenskt stöd för mänskliga rättigheter i Guatemala är bland annat åklagarmyndigheten, ombudsmannainstansen för urfolkskvinnor (DEMI), presidentens jämställdhetssekretariat (SEPREM), UNDP, UNICEF, UNFPA och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Stöd ges även till en rad civilsamhällesorganisationer som utbildar medborgarna i mänskliga rättigheter och deltar som målsägarbiträden i rättsprocesser. 19