Kvalitetsredovisning 2010/2011

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Hagaströmsgården Kristina Hjertberg Biträdande förskolechef

2 Valbo förskoleenhet Den 1 januari 2011 startade den nya organisation som innebär att alla förskolor från Hagaström, Valbo och Forsbacka bildar en enhet. Enheten leds av en förskolechef och fyra biträdande förskolechefer som bildar enhetens ledningsteam. Tillsammans ansvarar teamet för att enhetens elva förskolor har en god kvalitet och att nöjdhetsgraden är hög. Förskolechefen har ett övergripande ansvar för enhetens olika verksamheter. De flesta förskolor fick en ny chef från årsskiftet, vilket innebär att denna kvalitetsredovisning till stora delar är grundad på vårens arbete. Vi har fokuserat mycket på att lära känna varje förskola, att identifiera förskolornas styrkor och utvecklingsbehov. Vi gjorde tidigt en översyn av barnens trygghet på varje förskola och nu finns säkerhetsrutiner förankrade i alla arbetslag. Eftersom förskolan berörs av flera nyheter i läroplan och skollag från har det pedagogiska utvecklingsarbetet lagts på att ge pedagoger redskap att verka utifrån våra styrdokument från hösten I det arbetet har vi haft ett gott stöd av enhetens uppdragspedagog och av de pedagogiska utvecklingsledare som tillsats på varje förskola. Vi har även deltagit på de centrala utbildningssatsningar som skett från skolutvecklingsgruppen inom förvaltningen. De pedagogiska utvecklingsledarna har tillsammans med uppdragspedagog och ledningsteam ansvarat för två fortbildningskvällar. Under den första kvällen hade vi fokus på begreppet undervisning och matematik. Den andra kvällen fördjupade vi oss inom språk och kommunikation samt barn i behov av särskilt stöd. Förskoleklassens förskollärare deltog också i dessa kvällar, vilket är ett viktigt samarbete vi gärna vill fortsätta utveckla. Utvärderingen visar att kvällarna varit mycket uppskattade och att det var givande att få tillfälle att fördjupa sig och att dela erfarenheter. Uppdragspedagogen har arbetat med att utveckla pedagogisk dokumentation på flera förskolor. Det arbetet kommer att fortsätta även under hösten Det finns många medvetna förskollärare och barnskötare som arbetar inom enheten, det hörs i medvetna samtal och det syns i våra lokaler. Det syns också i den dagliga verksamheten att det gjorts tidigare satsningar på matematik och naturvetenskap och teknik, bland annat genom olika närverk och fortbildningar. Vi kan se det i samtal mellan barn och pedagog, vi kan också se det i olika dokumentationer och i de alster barnen skapar. Flera förskolor har också påbörjat ett bra arbete där pedagogisk dokumentation synliggör barns lärande/förnyade kunskaper inom olika målområden som exempelvis matematik, språk och naturvetenskap. I samarbete med elevstödet/elevhälsan har också satsningar gjorts för att stödja det språkutvecklande arbetet och barnens förståelse genom olika verktyg som tecken som stöd,

3 bildscheman och sociala berättelser. Goda verktyg som stödjer alla barns utveckling. Det arbetet fortsätter till hösten. En önskan är att alla Valbos förskolor kan använda tecken som stöd i samarbete med barn som behöver, men också i det språkutvecklande arbetet med alla barn. Vi arbetar med att kvalitetssäkra olika gemensamma dokument som till exempel övergångar mellan förskola skola och underlag för utvecklingssamtal. Arbetet är påbörjat sedan tidigare men det behöver utvärderas och arbetas vidare med även till hösten. Sammanfattningsvis har vårterminen varit inspirerande och inneburit många goda möten med engagerade pedagoger och övrig personal. Vi ser att enheten har stor potential att hålla en hög kvalitet på samtliga förskolor. För oss är det viktigt att kunna erbjuda en förskola som är rolig, trygg och lärorik till alla barn som ingår i enhetens verksamheter. Hagaströmsgården Hagaströmsgården räknas som en förskola med 3 avdelningar, men man har under de senaste åren utnyttjat lokalerna på ett effektivare sätt och på så vis skapat en fjärde, något mindre, avdelning Hagströmsgården har de senaste åren arbetat mycket med naturvetenskap, teknik och matematik. Flera pedagoger på förskolan deltar i nätverk kring dessa områden. Två pedagoger har under våren gått grundkursen i NTA. Vi använder oss bland annat av pedagogisk dokumentation för att synliggöra barnens nya kunskaper. Vi har under våren haft ett mycket gott samarbete med uppdragspedagog, Helena Ekenberg. Helena har varit med på en planeringsdag och ett par arbetsplatsträffar. Vi har till dessa tillfällen läst kapitel ur Ann Åbergs Lyssnandets pedagogik som vi har diskuterat. Läsandet har varit mycket uppskattat och boken visar så tydligt på just lyssnandet, att höra vad barnen säger och vill och se vilken kunskap de besitter. Det är inget nytt för personalen på Hagaströmsgården att lyssna på barnen och låta dem vara med och forma dagen och verksamheten, men genom läsandet har vi på nytt fokuserat på medbestämmandet, medskapandet. System för kvalitetsarbete Vi har använt oss av arbetsblad där vi sätter mål, följer upp, utvärderar och analyserar olika målområden. Målformuleringarna har gjorts i chefsgruppen, därefter har arbetslagen arbetat med underlagen var för sig. Vid några tillfällen har de lyfts på hela förskolan. Uppdraget från förvaltningen är att alla förskolor skall redovisa sitt arbete med matematik och barn i behov av särskilt stöd. Övriga områden är valfria.

4 Till hösten är tid för kvalitetsarbete avsatt varje månad för att möjliggöra att vi uppfyller det nya uppdraget i läroplanen som handlar om detta. Nya arbetsverktyg håller på att tas fram för att vi skall kunna ha ett systematiskt årshjul som uppfyller kraven. Områden som skall redovisas: Barn i behov av särskilt stöd: Många av barnen på Hagaströmsgården har ganska långa dagar och därför är det extra viktigt att vi fördelar personal och barn så att grupperna inte blir för stora. Barnen måste få finnas i mindre sammanhang där alla blir sedda, lyssnade på och får komma till tals. Sådana tillfällen har vi skapat och det råder ett lugn på förskolan och vi har trygga barn. Barnen får vara med och påverka sin vardag. Vi lägger också ned mycket arbete på att barnen ska bli självständiga, klara av så mycket som möjligt utan att vuxna hjälper till. Saker och ting får ta tid, det är ingen som stressar på vid t.ex påklädning och matsituationer. Barnen frågar varandra om hjälp, de vet vad kompisen är bra på och kan hjälpa till med. I den lugna miljö vi har, skapas det tid för att upptäcka eventuella svårigheter som barn har Vi upplever att barnen har stor omsorg om varandra och de förstår och accepterar att vi människor är olika och har olika behov. Vi ser det som ett resultat av det goda värdegrundsarbetet som finns på förskolan och som genomsyrar verksamheten. Tidigt på vårterminen gick vi på en arbetsplatsträff igenom arbetsgången med elevvårdsplanen, så att all personal ska känna sig förtrogen med arbetsgången. Vi har använt oss av den pedagogiska kartläggningen som ett arbetsmaterial för att tidigt upptäcka barn i våra grupper som behöver särskilda stödinsatser. Kartläggningarna har ibland lett till att vi tagit kontakt med elevvårdsteamet, och ibland har vi också kunnat se barn som har behövt anpassningar i det lilla, sådant som vi ganska enkelt har kunnat åtgärda. Tack vare kartläggningen har vi blivit mer observanta. Vi har kommit igång med rutinen att träffa elevvårdsteamet var 5:e vecka. Till dessa träffar går alltid samma representanter från de olika arbetslagen. Vid ett par tillfällen har vi haft barn som har ett särkilt behov som vi har behövt vägledning med. Vid andra tillfällen har vi diskuterat barngrupper som inte fungerar i olika situationer. Det känns som om vi har kommit igång med ett gott samarbete. Personalen vet att de kan ta kontakt med olika personer i elevvårdsteamet för konsultation och det har man också gjort flera gånger under terminen, vilket har gjort att man kommit vidare i arbetet med att skapa en bättre vardag för barnet/barnen. Önskvärt vore naturligtvis att tiden för dessa träffar var längre och att man träffades oftare. Förskolans arbete med matematik Det viktigaste arbetet med matematik sker i de vardagliga situationerna, såsom lek, av- och påklädning, måltider, fruktstund, samlingar. Men för att ge en mer strukturerade bild av vårt arbete följer denna uppdelning:

5 Problemlösning: i t.ex byggleken, med olika hinder att övervinna. Rumsuppfattning: i lekar som kurragömma med läges och riktningsord, barnen har fått placera föremål under, över, bakom, framför, på, i etc. Antal: barnen har fått uppskatta hur många saker som ligger i grupp, utan att räkna. De har fått hämta olika antal föremål. Vi har lekt Kims lek. Känsla för tal: Vi har pratat om hur många är mycket?, några/många, ung/gammal, ett,två/tusen, miljoner. Räknesätten: Vi har räknat pojkar/flickor: Hur många är vi tillsammans? Hur många fler flickor än pojkar är det i gruppen? Delat lika, t.ex antal fruktbitar. Delat upp antal på olika sätt. Subtraherat: Hur många legobitar finns det kvar om jag tar bort två stycken. Ordningstal: När barnen till exempel har stått på led på väg till utflykt har vi vuxna kunnat påtalat ordningstalen på olika sätt och nu på vårterminen kan en del barn helt spontant använda sig av ordningstalen, i olika situationer. Sortera: I olika situationer och på olika sätt har barnen sorterat kläder, pärlor, knappar, lego/duplo. Vi har haft samtal kring hur olika föremål kan sorteras, utifrån olika kriterier. Likheter och skillnader: Barnen fått beskriva och jämföra egenskaper hos föremål som finns på förskolan utifrån egenskaper som färg, form, storlek. Parbildning: Vi har lekt olika parlekar, parat ihop olika föremål t.ex strumpor, vantar. Mönster: Barnen har själva med pärlor och andra föremål gjort mönster. Mätning: Barnen har uppskattat och jämfört längder och mätt med olika föremål, t.ex kaplastavar. Barnen har fått jämföra vikter. Vi har satt på oss våra matematikglasögon för att se matematik i vardagen och nu ser vi det i det mesta. Genom pedagogiska dokumentationer har vi sett och förstått hur barnen tillägnar sig matematiken. De pedagogiska dokumentationerna har varit till stor hjälp för oss och detta arbetssätt leder till ständig utveckling. Genom att vara närvarande och lyssnande pedagoger kan vi ta vara på barnens kunskap och utmana dem att gå vidare i sin utveckling. Vi har anpassat material och miljö utifrån det som för tillfället är aktuellt för barnen. Vi tycker att det är mycket viktigt att det är barnens intresse som styr hur arbetet utvecklas, vi tar tillvara deras lust till lärande och ger nya utmaningar. Vi arbetar med matematik i naturliga situationer, inget är lektionsbetonat. I samlingar och andra gemensamma aktiviteter ingår matematik helt spontant. De äldsta barnen har fått höra och använda sig av olika matematiska begrepp dagligen. Barnens nyfikenhet har ökat och de har mer och mer upptäckt matematiken i vardagen; på idrotten, i dansen, i Eldrocks (barnens rockgrupp)uppträdande. I början av arbetsåret

6 frågade de ofta Är det matematik i det här? och nu Det är matematik i det här och sedan berättar de vad de ser och hur de tänker. På idrotten såg vi matematik vid t.ex uppvärmningen när vi hade musikstopp. När musiken stoppade skulle ett eller flera barn, olika antal, ställa sig i rockringarna. Vid andra övningar skulle barnen stå framför, bakom, vid sidan om olika redskap. Barnen har under våren visat stort intresse för klockan och tid. Vi har pratat om vad tid är och hur vi kan mäta tiden. Hur många hopp kan jag göra på en minut? en del av barnen tog timglas till hjälp och turades om att ta tid. Barnen utmanade också sina föräldrar att hoppa. En del av barnen har gjort egna klockor som de använt i vardagen. Vi har tagit reda på hur lång tid det tagit för oss att gå till skolan, till biblioteket, lekparken, att lägga olika pussel, att riva byggen. Under våren öppnande de äldsta barnen en affär. Vi samlade in varor och prismärkte. I kassan låg en- och fem- och tiokronor. Barnen turades om att handla och arbeta i affären. Det var viktigt att hålla koll på priserna och räkna rätt. Vi utmanar ofta barnen att komma med egna lösningar på problem. Vi har också kunnat se att barnen använder sig av varandra när de reflekterar kring matematik, det behöver inte vara med en vuxen för att svara på frågor. Barnen diskuterar med varandra och jämför olika lösningar på problem. Vi tycker att vi arbetar på ett bra sätt när det gäller matematik och vi kan se goda resultat av arbetet. Det viktigaste är att barnen själva vet att de kan, de har verkligen tilltro till sitt tänkande och de hjälper gärna andra som inte har kommit lika långt, det kan vara äldre syskon som redan går i skolan. Alla vuxna på förskolan använder sig av de rätta matematiska begreppen och det har lett till att barnen också gör det. Det har blivit mycket tydligt för oss vilken skillnad det gör om man börjar med ett medvetet matematisk arbete tidigt. Vi har hos de yngsta barnen kunnats se en otrolig utveckling inom många olika matematiska områden, de ser sin omgivning på ett nytt sätt. Samtal vid måltiderna kan handla om jämförelser, vilka som har lika haklappar och vilka som är olika. I hallen vid på och avklädning paras sockor och stövlar ihop. När man arbetat med geometriska formerna har barnen börjat se formerna i vardagen, det har hänt att de frågar efter cirkelkakor (pepparkakor) och samlingen har de på cirkelmattan, vid frukosten vill något barn ha en rektangel smörgås. Arbetet med former har lett till att barnen blivit så duktiga på att lägga pussel. De har fått en medvetenhet om former av olika slag och tittar på bitarna i pusslet på ett nytt sätt. På Hagaströmsgårdens gårdsfest i juni visade vi föräldrarna hur vi tillsammans med barnen har arbetat med matematik. Vi satte upp texter som beskrev de olika områdena inom matematiken som vi arbetat med tillsammans bilder från verksamheten.

7 Sammanställning av enhetens prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året. Insatser kring tecken som stöd. Deltagande i hållplats NT fortbildning inom natur och teknik.

8 Fördjupning av värdegrundsarbete. En välkomnande förskola. Utveckla av det systematiska kvalitetsarbetet. Samarbete med uppdragspedagog för fortsatt arbete och utveckling av pedagogisk dokumentation på samtliga förskolor. Kvalitetssäkra arbetet med likabehandling på samtliga förskolor. Kvalitetssäkra elevvårdsarbetet. Kvalitetssäkra rutiner för säkerhet och trygghet. Tydliggöra yrkesroller för förskollärare respektive barnskötare utifrån den reviderade läroplanen. Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året. Arbeta med att utveckla innehållet i förskolans lokaler så att det gynnar alla barn. Arbeta med att utveckla föräldrasamverkan, forum för inflytande. Arbeta med likabehandlingsplanen, så att det blir ett levande dokument för pedagoger, barn och föräldrar