Kvalitetsredovisning 2010/2011. Sofiedalsgården

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sofiedalsgården Anci Rehn, Förskolechef Jessica Peter, Biträdande förskolechef

2 Valbo förskoleenhet Den 1 januari 2011 startade den nya organisation som innebär att alla förskolor från Hagaström, Valbo och Forsbacka bildar en enhet. Enheten leds av en förskolechef och fyra biträdande förskolechefer som bildar enhetens ledningsteam. Tillsammans ansvarar teamet för att enhetens elva förskolor har en god kvalitet och att nöjdhetsgraden är hög. Förskolechefen har ett övergripande ansvar för enhetens olika verksamheter. De flesta förskolor fick en ny chef från årsskiftet, vilket innebär att denna kvalitetsredovisning till stora delar är grundad på vårens arbete. Vi har fokuserat mycket på att lära känna varje förskola, att identifiera förskolornas styrkor och utvecklingsbehov. Vi gjorde tidigt en översyn av barnens trygghet på varje förskola och nu finns säkerhetsrutiner förankrade i alla arbetslag. Eftersom förskolan berörs av flera nyheter i läroplan och skollag från har det pedagogiska utvecklingsarbetet lagts på att ge pedagoger redskap att verka utifrån våra styrdokument från hösten I det arbetet har vi haft ett gott stöd av enhetens uppdragspedagog och av de pedagogiska utvecklingsledare som tillsats på varje förskola. Vi har även deltagit på de centrala utbildningssatsningar som skett från skolutvecklingsgruppen inom förvaltningen. De pedagogiska utvecklingsledarna har tillsammans med uppdragspedagog och ledningsteam ansvarat för två fortbildningskvällar. Under den första kvällen hade vi fokus på begreppet undervisning och matematik. Den andra kvällen fördjupade vi oss inom språk och kommunikation samt barn i behov av särskilt stöd. Förskoleklassens förskollärare deltog också i dessa kvällar, vilket är ett viktigt samarbete vi gärna vill fortsätta utveckla. Utvärderingen visar att kvällarna varit mycket uppskattade och att det var givande att få tillfälle att fördjupa sig och att dela erfarenheter. Uppdragspedagogen har arbetat med att utveckla pedagogisk dokumentation på flera förskolor. Det arbetet kommer att fortsätta även under hösten Det finns många medvetna förskollärare och barnskötare som arbetar inom enheten, det hörs i medvetna samtal och det syns i våra lokaler. Det syns också i den dagliga verksamheten att det gjorts tidigare satsningar på matematik och naturvetenskap och teknik, bland annat genom olika närverk och fortbildningar. Vi kan se det i samtal mellan barn och pedagog, vi kan också se det i olika dokumentationer och i de alster barnen skapar. Flera förskolor har också påbörjat ett bra arbete där pedagogisk dokumentation synliggör barns lärande/förnyade kunskaper inom olika målområden som exempelvis matematik, språk och naturvetenskap. I samarbete med elevstödet/elevhälsan har också satsningar gjorts för att stödja det språkutvecklande arbetet och barnens förståelse genom olika verktyg som tecken som stöd, bildscheman och sociala berättelser. Goda verktyg som stödjer alla barns utveckling. Det arbetet fortsätter till hösten. En önskan är att alla Valbos förskolor kan använda tecken som

3 stöd i samarbete med barn som behöver, men också i det språkutvecklande arbetet med alla barn. Vi arbetar med att kvalitetssäkra olika gemensamma dokument som till exempel övergångar mellan förskola skola och underlag för utvecklingssamtal. Arbetet är påbörjat sedan tidigare men det behöver utvärderas och arbetas vidare med även till hösten. Sammanfattningsvis har vårterminen varit inspirerande och inneburit många goda möten med engagerade pedagoger och övrig personal. Vi ser att enheten har stor potential att hålla en hög kvalitet på samtliga förskolor. För oss är det viktigt att kunna erbjuda en förskola som är rolig, trygg och lärorik till alla barn som ingår i enhetens verksamheter. Sofiedalsgården Sofiedalsgården är en förskola som ligger i anslutning till Sofiedalsskolan en grundskola årskurs F-9, ett friluftsområde med ishall, skogsslingor, grönområden och Valbo bibliotek. På Sofiedalsgården finns femtiosex barn inskrivna och där arbetar två barnskötare, åtta förskollärare och en resurs. Under året har vi haft två Fas 3 arbetare hos oss och en person som har arbetstränat på 25%. På Sofiedalsgården arbetar vi så åldersindelat som det är möjligt med tre avdelningar. Vi har egen matlagning i Sodexos regi. Verksamhetsåret har varit ett år med förändringar och utveckling för Sofiedalsgården. Vi har fortsatt att bygga på de verksamhetsutvecklingar som vi startade upp verksamhetssåret , som att utveckla vår utemiljö, skapat ett gemensamt tema om gården med förskolan i Italien och åkt till Italien för en utveckling av vårt gemensamma temaarbete. System för kvalitetsarbete Vi har använt oss av arbetsblad där vi sätter mål, följer upp, utvärderar och analyserar olika målområden. Målformuleringarna har gjorts i chefsgruppen, därefter har arbetslagen arbetat med underlagen var för sig. Vid några tillfällen har de lyfts på hela förskolan. Uppdraget från förvaltningen är att alla förskolor skall redovisa sitt arbete med matematik och barn i behov av särskilt stöd. Övriga områden är valfria. Till hösten är tid för kvalitetsarbete avsatt varje månad för att möjliggöra att vi uppfyller det nya uppdraget i läroplanen som handlar om detta. Nya arbetsverktyg håller på att tas fram för att vi skall kunna ha ett systematiskt årshjul som uppfyller kraven.

4 Områden som skall redovisas: Barn i behov av särskilt stöd Läroplanens mål: Alla barn ska få erfara den tillfredsställe det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen Förskoleenhetens mål: Att inom Valbo förskoleenhet arbeta med att säkerställa ett väl fungerande elevvårdsarbete, enligt gällande elevvårdsplan Förskolans mål: Att implementera vår nyreviderade Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Avdelningarnas egna mål: Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra får detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Barnen ska känna sig delaktiga i verksamheten, vara nyfikna och kreativa och kunna uttrycka sina önskemål och känslor. Att verksamheten ska följa och väcka barnens nyfikenheter, erfarenheter och erövringar. Förskolan skall bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Arbetsprocess På Sofiedalsgården har vi en likabehandlingsplan och en trygghetsplan. Vi har utarbetat en ny individuell utvecklingsplan och har som mål att föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal en gång per termin och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller vår verksamhet. Vi har ett elevvårdsteam, EVT, med specialpedagog och talpedagog för att få hjälp med att utforma den dagliga verksamheten så det gagnar alla barn på bästa sätt. Vi har ett fungerande Förskoleråd med representanter av föräldrar från varje avdelning och förskolan. Vi arbetar mycket med att få en lugn och trygg miljö för barnen. Vi delar in barngrupperna i mindre grupper för att hinna med att se varje barns behov. Pedagogerna lägger stor vikt vid att ha ett positivt förhållningssätt samt ett kritiskt kreativt tänkande.

5 Resultat Pedagogerna har arbetat för att få en trygg och tillåtande förskolemiljö där alla barn får rum att växa efter sina egna förutsättningar. Pedagogerna arbetar mycket med rutiner och på ett medvetet sätt för att alla barn ska få ett positivt bemötande på förskolan. Barngrupperna delas in i mindre grupper för att pedagogerna ska kunna se till varje enskilt barns behov och ge barnen extra trygghet och lugnare miljö. Barnen får utlopp för sin nyfikenhet och kreativitet och därigenom utvecklar tillit och självförtroende. Pedagogerna strävar efter att ha ett lösningsinriktat perspektiv såväl pedagogiskt som rutinmässigt. Förskolan har haft ett samarbete med EVT, specialpedagog och talpedagog och har genom dem fått stöd och hjälp för att alla barn ska få vara en tillgång till förskolans verksamhet. Att arbeta medvetet med ett tema lyfter alla barn i deras utveckling och många gånger har vi fått bekräftelse på att detta arbetssätt gagnar alla barn. Analys I och med att pedagogerna valde att dela in barngrupperna i mindre grupper fick barnen möjlighet att utvecklas vidare med bl. a. tema utifrån barnens intressen. I de mindre grupperna har alla barn kunnat få med utrymme och de har haft lättare inskolningar och färre konflikter mellan barnen. För en del av pedagogerna har delandet av barngrupper inneburit att det både har varit lättare och besvärligare att arbeta. Det har varit lätt att fokusera på sin barngrupp och lite svårare att samtidigt få till ett bra samarbete på avdelningen. En av avdelningarna valde att lägga utvecklingssamtal tidigt på terminen och upptäckte att det var en stor fördel, mindre stress och en möjlighet till uppföljning senare på terminen vid behov. Pedagogerna tycker att de har haft ett bra samarbete med talpedagog och specialpedagog. De verktyg som de har fått har varit till stor hjälp. EVT har gett bra stöttning och det finns bra rutiner kring det arbetet. När vi pedagoger möter barn som behöver stöd från andra verksamheter än vår egen verksamhet måste ett gott samarbete vara av stor vikt mellan förskolan och de andra funktionerna. Personal från andra verksamheter bör ha en helhetsbild där även förskolans verksamhet ingår. Pedagogerna upplever också att det inte har kunnat ge barn med ett annat modersmål än svenska det stöd de behöver, men då har pedagogerna använt sig av de kunskaper de har kring barns språkutveckling och gett ett annat stöd i mindre grupper med barn samt att få vara ensam tillsammans med en pedagog när tillfälle getts.

6 Nya mål Organisera oss så att vi utnyttjar lokalerna och personalresurserna på ett bra sätt. Använda oss av vår ateljé och ateljérista. Pedagogerna tar med sig sina tidigare erfarenheter både positiva och negativa och att de har en bra kommunikation med varandra. Förskolans arbete med matematik Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förståelse för rum, form, läge, riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar av egna och andras problemställningar utvecklar sin förmåga att utskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Förskolans egna mål: Att på ett bra sätt ta tillvara på barnens intresse för matematik. Att fortsätta att väcka barnens nyfikenhet och intresse för matematik. Göra barnen medvetna om matematik i vardagen. Att barnen ska utveckla sin förmåga och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Arbetsprocess Pedagogerna har med de yngsta barnen ( födda -08/-09 ) arbetat medvetet med matematik i vardagen och tagit tillvara på de tillfällen som ges att benämna med matematiska begrepp. I samlingarna har de räknat när de sjungit sånger, gjort rim och ramsor och förstärkt abstrakta tal med hjälp av rörelser. Pedagogerna har använt sig av lägesord i vardagliga samtal, i lekar och de har tittat, sorterat och skapat mönster med hjälp av bland annat klossar. De äldre barnen ( födda -08 ) har börjat att skapa med pärlor och skapa egna mönster. Pedagogerna har med de något äldre barnen ( födda -06/-07 )arbetat medvetet med matematik på utflykterna. De har bl. a. räknat och mätt pinnar i alla storlekar. Tillsammans har de sorterat, tittat på olika former, delat frukten olika t.ex. i halvor och i fjärdedelar. Sett

7 likheter och olikheter i olika sammanhang. Pedagogerna tar även tillvara på barnens egen nyfikenhet och låter dem vara problemlösare. De ställer öppna frågor där barnen får chans att komma på rätt lösning själv. Avdelningen har ett byggrum där barnen har tillgång till klossar, kaplastavar, mekano och annat byggmaterial. Pedagogerna har valt att köpa in mekano och med detta material har barnen använt sig av matematik. De räknar hål, skruvar och annat de kan behöva till sitt bygge. Barnen lär sig nya ord och begrepp som de har användning av i sin vardag med både matematik och teknik. På avdelningen där de äldsta barnen ( födda -05 ) går har verksamheten genomstyras av tematiskt arbete. Matematiken har på ett naturligt sätt blivit en del av deras verksamhet. Pedagogerna har lyssnat på barnen och kunnat vägleda dem genom ett lekfullt arbetssätt. Då Äpplet har varit deras tema så har det gett barnen möjlighet till att mäta, sortera, jämföra, göra mönster, antal och ordning. Pedagogerna har medvetet haft rätt språk och använt de matematiska begreppen i vardagen. De har ett reflekterande arbetssätt för att bli kunniga kring hur barnen tänker och låter den hitta egna lösningar på problem. När det gick vattkoppor på avdelningen gjorde de stapeldiagram för att se hur många som hade fått vattkoppor eller inte under en period. Det visade på ett lättförståeligt sätt hur det förändrades. När de sedan lekte Bro, bro Breja tillsammans kunde barnen själva återkoppla och se likheterna mellan lek och diagram. Resultat Barnen är nyfikna på matematik och de tar till sig utifrån sina egna förutsättningar. De yngsta barnen (-09) gör många ramsor och sånger och vill räkna även om talföljden inte alltid blir rätt. De tycker om att sortera klossar och ser former i enklare pussel. De något äldre barnen (-08) har utvecklats lite längre och gör gärna mönster, räknar och kan se former i mer avancerade pussel. Pedagogerna på avdelningen där barnen är födda -06/-07 har sett att barnen är väldigt intresserade och nyfikna på att arbeta med matematik. Barnen tycker att det är kul att få enklare uppgifter som de själva kan lösa. Där är även föräldrarna väldigt positiva till att de arbetar med matematik och ser det som något betydelsefullt. De äldsta barnen är naturligt nyfikna och intresserade av matematik. Pedagogerna har sett att barnen vill ha variation samt att de tycker om olika saker. Genom dokumentation har pedagogerna lyft matematiken både för sig själva, andra pedagoger på förskolan och för föräldrarna. Barnen använder nu själva de matematiska begrepp som pedagogerna gett dem, t.ex. vid fruktstunden kan de be om en halv eller en fjärdedel. Analys Matematiken har funnits med på ett lättsamt och lekfullt sätt vilket har resulterat i ett ännu större intresse hos barnen. Pedagogerna har väckt intresset för matematik hos barnen. Barnen har fått ökad förståelse och nyfikenhet för matematik i vardagen. Matematiken finns runt omkring oss hela tiden på förskolan och den utforskas under hela året på ett naturligt och spännande sätt. Pedagogerna har fått ett mer medvetet sätt att se på matematik och

8 har helt lämnat gamla föreställningar om att det är svårt eller komplicerat att jobba med små barn. Dessutom har pedagogerna upplevt vikten av deras egen kunskap. För att vi ska kunna se matematiken måste vi också vara väl förtrogna med läroplansmålen. Barnen tycker att matematik är roligt och pedagogerna tycker att det är precis lika kul själva. Nya mål Utveckla arbetet med matematik vidare. Leka mer och ta på sig sina matematikglasögon ännu oftare. Arbeta mer med matte på burk och mer medvetet med de material som finns på förskolan. Det är viktigt att vi fortsätter att ha representanter i matematiknätverk, tar del av aktuell forskning och utbildning. Vara väl förtrogna med läroplanens mål för matematik. Förskolans egna prioriterade områden Italien Bakgrund: Pedagoger som arbetar på Sofiedalsgården har sedan 1999 fascinerats av, inspirerats och samarbetat med Cosserias förskolepedagogik. Vi har sökt pengar till studieresor och pedagoger från oss har besökt Italien vid sex tillfällen. Att vi valt att samarbeta med just Cosseria och Italien beror på kontakten med Pierre Bertolani, en psykoanalytiker och psykolog som föreläst för oss och andra förskolor sedan 1999 och som har skrivit boken Att möta ett barn. Vi bekostar våra resor med stipendium och genom att prioritera resorna som utbildning för pedagogerna. Varför reser vi: Ifrån början reste vi i syfte att få inspiration ifrån pedagogerna i Italien och handledning av Pierre som fungerade som tolk, chaufför och handledare under våra resor. Med tiden har vårt mål med resorna utvecklats till ett möte mellan pedagoger, verksamhet och barn med gemensamt tema. Resorna i sig är inget mål utan en metod för att utveckla vår verksamhet. Vår senaste resa: Läroplanens mål: Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.

9 Förskolans egna mål: Att tillsammans med pedagogerna i Italien finna vägar och metoder för att utveckla vårt redan pågående samarbete som påbörjades vid senaste resan, med våra målområden i fokus. Utveckla temaarbetet med fokus på läroplanens mål, matematik, språk och natur/teknik ur ett allsidigt, internationellt och genusgenomsyrande perspektiv. Arbetsprocess Resans syfte var att vi tillsammans med de italienska pedagogerna Gloria och Manuela skulle utveckla och stärka temaarbetets betydelse eftersom att vi vet att det är ett arbetssätt som väver in de olika målområdena vi har, ger tillbaka en allsidighet som gagnar det enskilda barnets utveckling och möjligheter att senare nå mål inom ämnen som svenska och matematik. Vårt gemensamma tema med Cosseria var projekt gården och i hela huset har vi arbetat medvetet med gården. Vårt arbete med projekt gården började redan förra våren med att vi pedagoger reflekterade över hur vi skulle kunna göra vår gård med inspirerande och utmanande. Vi sökte pengar och fick möjlighet att göra ett studiebesök på Wijträdgårdar och Wijförskola. Hösten 2010 hade vi tillsammans med föräldrar en arbetskväll där vi påbörjade arbetet med att gör gården mer utmanande. Tillsammans skapade vi hästar, stall, diskbänkar till vattenlek, planteringar m.m. Pedagogerna har tillsammans med de yngsta barnen arbetat med tema vatten och tema kroppen. De har flätat samman sitt arbete med tema gården och bland annat skapat en trädgårdsgång med barnens hand och fotavtryck. De barn på förskolan som är födda -06/-07 är de som har varit mest involverade av barnen i det gemensamma projektet med skolan i Cosseria. Barnen har skrivit brev till barnen i Cosseria, utbytit frön, planterat och skapat runt gården. De äldsta barnen har arbetat med äppelträdet på vår gård och på så vis fått ett temaarbete som är kopplat till gården och som täcker alla våra och läroplanens målområden. Planeringen av temaarbetet har dels skett genom mail-kontakt mellan en pedagog på förskolan och pedagogerna i Italien och genom samtal på avdelningarna. I maj 2011 bar det iväg till Italien och Cosseria för ett möte mellan oss pedagoger. Med oss hade vi gåvor till pedagogerna och dokumentationer över vårt arbete under läsåret. Vi hade ett schema för hur vårt arbete i Italien skulle se ut och det följde vi. Första dagen gick till att resa, dag två förberedde vi inför studiebesök, dag tre sammanfattade vi studiebesöket och utvärderade verksamheten på Sofiedalsgården, fjärde dagen planerade vi för nästa läsår och femte dagen reste vi hem. Inför resan hade alla pedagoger läst tre artiklar om temaarbete, Reggio Emilia inspirerad verksamhet och pedagogisk dokumentation.

10 Resultat I arbetet med gården har vi lagt stor vikt på att vara lyhörda för barnens frågor och funderingar och vi har låtit arbetet fått ta tid. Det har varit ett spännande arbete tillsammans där alla barn har fått utrymme att höras och växa. Vi har planerat och genomfört arbetet med projektet på avdelningarna och i Italiengruppen har vi skapat de praktiska förutsättningarna för ett möte mellan oss pedagoger i Italien. I Italien fick vi ett otroligt varmt mottagande. Pedagogerna Gloria och Manuela tog oss först med på ett studiebesök på en skola i Malare. Där fick vi ta del av skolan i Malares arbete med tema, hur de låter barnen upptäcka och undersöka aktuella ämnen och deras arbete med kultur, traditioner och trädgården. I Malare tolkade en engelsklärare som tidigare arbetade på skolan åt oss. I Cosseria fick vi ta del av hur de använt sig av det material som vi skickat till dem. I entrén satt en Italiensk flagga och en svensk. De hade skapat en hörna med material ifrån oss och det var spännande att få se våra barn och vårt arbete i Italien. Det var ordnat så att två föräldrar med engelska kunskaper tolkade åt oss under vårt besök. Längre fram på dagen fick vi möjlighet att prata pedagoger emellan plus att vi fick ta del av tankar om Italien och det italienska samhället från föräldrarna som tolkade. Vi passade också på att fråga om möjligheten för de italienska pedagogerna att få besöka oss i Sverige och kanske finns det en möjlighet till det. Analys Vi upptäckte att vi på Sofiedalsgården har missat att ta del av varandras arbeten i temat fortlöpande. Italiengruppen har fokuserat mycket på praktiska förutsättningar och inte använts till att lyfta den röda tråden mellan avdelningarnas arbete. Vi kände också när vi utvärderade och planerade för vår verksamhet att det är viktigt för oss med en tydligpedagogisk ledare. Den pedagogiska utvecklingsledarrollen som vi har i huset behöver mer tid för att detta behov ska fyllas. Det är viktigt att både pedagogisk utvecklingsledare och biträdande förskolechef är väl insatta och ger respons på arbetet som kommer från avdelningarna. Vi har alla ansvar för att hålla den pedagogiska diskussionen levande och avsätter tid till utbyte mellan avdelningarna. Utvärderingen och planeringen av vår verksamhet i Italien gav oss mycket och vi fick möjlighet at ta del av varandras tankar utifrån en gemensam grund i temaarbetet, lästa artiklar och ett gemensamt möte med pedagoger i Italien. Mötet med pedagogerna var givande och vi fick ta med oss en känsla av att vi utvecklat verksamheten mycket under samarbetets gång och att vi den här gången såg fler likheter än skillnader emellan oss.

11 Att tillsammans få resa till Italien, få tid till att ha pedagogiska diskussioner, möta pedagogerna och miljön i Italien utvecklar oss som pedagoger och individer och ger oss möjlighet att starta upp nästa läsår ifrån en gemensam plattform. Nya mål Utveckla samarbetet med Italien vidare, jobba för att få möta de italienska pedagogerna här i Sverige på vår hemmaplan. Italiengruppen ska fortsätta och utveckla samarbetet, lyfta den röda tråden i huset och ansvara för att skicka iväg det arbete som avdelningarna bidrar med till projektet. Avdelningarna ska ansvara för att sammanställa material till samarbetet. Pedagogerna ska bli bättre på att delge varandra, alla ska ta ansvar för att vara nyfikna på de andra avdelningarnas arbete, bekräfta och våga ifrågasätta varandra. Vi ska utnyttja ateljéns möjligheter och det faktum att vi har en ateljérista. Sammanställning av enhetens prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året. Insatser kring tecken som stöd. Deltagande i hållplats NT fortbildning inom natur och teknik. Fördjupning av värdegrundsarbete. En välkomnande förskola. Utveckla av det systematiska kvalitetsarbetet. Samarbete med uppdragspedagog för fortsatt arbete och utveckling av pedagogisk dokumentation på samtliga förskolor. Kvalitetssäkra arbetet med likabehandling på samtliga förskolor. Kvalitetssäkra elevvårdsarbetet. Kvalitetssäkra rutiner för säkerhet och trygghet. Tydliggöra yrkesroller för förskollärare respektive barnskötare utifrån den reviderade läroplanen. Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året. Utvärdera och utveckla inskolningsmodellen. Arbeta med att utveckla innehållet i förskolans lokaler så att det gynnar alla barn. Arbeta med att utveckla föräldramöten, forum för inflytande. Att tillsammans med pedagogerna i Italien finna vägar och metoder för att utveckla vårt redan pågående samarbete, med våra målområden i fokus. Utveckla temaarbetet med fokus på läroplanens mål, matematik, språk och natur/teknik ur ett allsidigt, internationellt och genusgenomsyrande perspektiv.

12