Budget Verksamhetsplan Investeringsplan

Transkript

1 Budget 2015 Verksamhetsplan Investeringsplan Kommunfullmäktige 15 december 2014

2 Innehåll Kommunfullmäktiges vision för Styrkort... 3 Samhälle... 3 Kund och brukare... 4 Kommunal service... 4 Medarbetare... 4 Ekonomi... 5 Ekonomiska mål av betydelse för god ekonomisk hushållning... 5 Gemensamma planeringsförutsättningar... 6 Kommunstyrelsen... 9 Verksamhetsbeskrivning... 9 Mål Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Mål Plan- och miljönämnd Verksamhetsbeskrivning Kultur- och utbildningsnämnden Verksamhetsbeskrivning Mål Driftramar Fel! Bokmärket är inte definierat. Resultatbudget... Fel! Bokmärket är inte definierat. Balansbudget... Fel! Bokmärket är inte definierat. Finansieringsbudget INVESTERINGSBUDGET

3 Kommunfullmäktiges vision för Styrkort För att uppnå denna vision har kommunfullmäktige satt upp ett antal perspektiv Samhälle Kund och brukare Kommunal service Ekonomin Medarbetare Samhälle Mål Pajala kommun ska erbjuda en hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här Strategier Vi ska verka för: tillgång till livslångt lärande med tidsenlig teknik tillgång till trygg vård och omsorg tryggad bostads-försörjning utifrån olika gruppers behov förutsättningar för tillväxt och sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv meningsfull och aktiv kultur och fritid speciellt för ungdomar ett starkt miljö- och klimatarbete en uthållig infrastruktur en ökad tillgänglighet 3

4 Kund och brukare Mål Pajala kommuns invånare ska få tjänster av god kvalitet, ett gott bemötande och känner delaktighet. Strategier Vi ska verka för att: inhämta och förstå medborgarnas behov ge möjlighet till inflytande för medborgare brukare/ kunder upplever att tjänsterna håller hög kvalitet Kommunal service Mål Pajala kommuns service ska vara uppskattad och effektiv med ett kontinuerligt förbättringsarbete Strategier Vi ska verka för: en god omvärldsbevakning effektiva processer och ett kontinuerligt förbättringsarbete kontinuerligt förbättringsarbete Medarbetare Mål Pajala kommun är en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden Strategier Vi ska verka för: ett gott ledarskap där varje chef är en tydlig arbetsgivarföreträdare hög arbetstillfredsställelse ett meningsfullt och utvecklande arbetsinnehåll alla erbjuds heltidsjobb rätt kompetens och möjligheter till kompetensutveckling 4

5 Ekonomi Mål Pajala kommuns ekonomi ska vara uthållig och i balans. Strategier Vi ska verka för: att intäkterna överstiger kostnaderna i budget och resultat med ett mål på minst 1 % att verksamhetens nettokostnad är maximalt 94 % löneökningar inom budgetram med ökat investeringsbehov ska alla investeringar ha en långsiktig hållbar plan/långsiktig bärkraft och strategiska investeringar kan tas utanför investeringsramen Ekonomiska mål av betydelse för god ekonomisk hushållning intäkterna ska överstiga kostnaderna i budget och resultat verksamhetens nettokostnad ska vara maximalt 94 % löneökningar ska hållas inom budgetram Övrigt Då styrkortet inte ännu är antagna av kommunfullmäktige har nämndernas mål för 2015 byggt på kommunfullmäktiges tidigare mål. De kommer att justeras senare. Plan- och miljönämnden sätter mål för varje år, övriga nämnder för mandatperioden. I detta dokument är det Plan- och miljönämndens mål för 2014 som är bifogat. 5

6 Gemensamma planeringsförutsättningar Tidsplan ekonomiåret Internbudget dec Jan feb nov Årsredovisning mars Ekonomidag okt Budget/planering april Uppföljning Sept maj Uppföljning aug juli juni Årets första månader ägnas åt utvärdering av året som gått i form av bokslutsarbete som mynnar ut i en årsredovisning som antas av kommunfullmäktige i mars/april. I mars äger en ekonomidag rum för att bereda budget för kommande år men även året som gått. I maj och september görs uppföljningar på innevarande år. Kommunfullmäktige i juni antar budgeten och i november fastställer fullmäktige budgeten samt antar skattesats för kommande år. I december gör verksamheterna klar sin interna budget för kommande år. Befolkning I budgeten förutsätts att befolkningen ökar med 14 personer fram till 1 november Antagandena bygger på de senaste årens utveckling av befolkningen som varit - 27, -12, +9 samt

7 En ökning av antalet äldre har märkts av de senaste åren Förändring Födda % Förskola % Grundskola % Gymnasiet % Arbetsför ålder % år % år % 85-w % 65-w % % Sedan 2008 har befolkningen minskat med 2 %. De åldersgrupper som minskat är framför allt barn i grundskolan samt gymnasieskoleåldern. De äldre, över 65 år har bara ökat med 3 %. Eftersom det är de allra äldsta som ökat över 85 år som har ökat med 14 % eller 28 personer har denna ökning haft konsekvenser för socialnämndens budget. Ungefär 60 % av personer i denna åldersgrupp har någon form av insats av kommunen vilket innebär att socialnämnden haft på grund av befolkningsförändringar ca 17 nya ärenden. Framöver förväntas antalet äldre fortsätta öka, en prognos som SCB gjorde 2013 visar på en ökning av antalet äldre framöver. Till 2018 kommer de över 85 öka med ytterligare 36 personer och om samma antaganden gäller som tidigare innebär det närmare 22 nya ärenden till äldreomsorgen. Totalt kommunen w Vad gäller antalet barn är det svårare att prognostisera dessa då mycket hänger på hur stor inflyttning kommunen får och vilken ålder de inflyttade är i. Utifrån den historik som finns idag fortsätter antalet grundskolbarn minska men i mindre takt än tidigare. Förskolebarnen stabiliseras på den nivå de är idag. Gymnasieskoleeleverna fortsätter minska. Detta kan dock förändras om en inflyttning blir större. Löneantaganden Löneökningen budgeteras centralt av ekonomienheten. Budgeten bygger dels på centrala avtal, på antaganden från SKL samt det utrymme som finns för 7

8 löneökningar. För 2015 budgeteras ca 2,5 % och åren däröver 3,5 % samt 3,5 %. Avtalen är sifferlösa för de större organisationerna förutom Kommunal fram till Pensioner Pensionerna har blivit en större kostnad för kommunen de senaste åren. Den nettokostnad som kommunen haft de senaste åren har varit under 10 mkr förutom 2009 då stora avgångar med Pajala-modellen gjordes ökade kostnaden till 13,6 mkr och det finns viss osäkerhet om detta är en permanent ökning. I avtalen finns en möjlighet att ta ut pensionen i förtid vilket medför en hög kostnad för kommunen under en kortare period. Många har valt denna lösning vilket har medfört att det varit svårt att göra prognoser för pensionskostnaden. Inför 2015 föreslås en ökad budget för pensioner på 0,5 mkr till 13,5 mkr. Därefter en ökning med 1,0 mkr per år. Skatter och bidrag Skatter och bidrag bygger på SKL:s beräkningar. Justeringar görs framför allt av befolkningsantagandena. Ramjusteringar Socialnämnden föreslås få en ramjustering på 2,0 mkr. I övrigt inga ramjusteringar till nämnder förutom löneökningar. En tilläggsbudget kommer att läggas under våren Skattesats Budgeten bygger på en höjning av skattesatsen med 80 öre, ny skattesats 23,50. 8

9 Kommunstyrelsen Mkr Driftbudget(* 105,2 105,6 105,6 Investeringsäskanden 19,5 54,2 45,9 *) KS driftram kan ändras utifrån hur kapitaltjänsten slår. Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen har ett helhetsansvar för kommunens utveckling och därmed särskilda övergripande uppgifter ifråga om samordning, ledning och styrning av den kommunala verksamheten och ekonomin. Kommunstyrelsen skall således utifrån ett helhetsperspektiv följa och främja utvecklingen inom olika samhällssektorer samt utifrån fullmäktiges strategiska program leda och samordna utformningen av den kommunala målstyrningsprocessen. Styrelsens ledningsfunktion innebär samordningsansvar för bl a demokratifrågor och brukarinflytande, kommunens personal- och lönepolitik, näringslivs- och arbetsmarknadsinsatser, markförsörjning och bostadspolitik, trafik- och kommunikationsfrågor, beredskaps-, säkerhets- och energifrågor, mellankommunala samverkansformer och vänortssamarbete samt generella övergripande planeringsfrågor. Kommunstyrelsen svarar vidare för bl a Samordnande kommunledningsfunktioner och den centrala nämndsadministrationen, Kommunens ekonomiska förvaltning och den centrala ekonomiadministrationen, Personalfunktionen och den centrala löneadministrationen, Informationsverksamheten med marknadsföring och kommunstatistik, Datasamordning och IT-utveckling, Post- tele och arkivhantering, Överförmyndaren och valadministration, Inköpssamordning, I samverkan med Pajalabostäder AB fastighetsrätt och försäkringsfrågor samt fastighetsförvaltning med drift och underhåll I samverkan med LKF ges energirådgivning, gymnasieutbildningar, lärcentra samt högskoleutbildningar Lokalvård och kosthållningsverksamhet teknisk administration, kommunaltekniska verksamheter med vatten och avlopp, renhållning och väghållning m m Verksamheten vid Pajala flygplats, I samverkan med Pajala utveckling AB sker näringslivsinriktade insatser, byaoch landsbygdsutveckling samt EU-samordning, Arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsbefrämjande åtgärder, Jord- och skogsbruksfrågor samt fiskevårds- och renskötselfrågor m m. Utifrån sitt samordningsansvar skall kommunstyrelsen vidare med uppmärksamhet följa bl a natur- och miljövårdsfrågorna, folkhälso- och friskvårdsfrågorna, fritids- och kulturpolitiken, utbildningsformerna och de sociala omsorgerna samt då verka för en god behovsbaserad kommunal service i olika former. 9

10 Mål KF:s mål Bostäder - attraktiva boenden med hög service Kommunstyrelsens mål Främja bostadsbyggandet för olika aktörer, minst 100 nya bostäder under 2014 God mark och planberedskap i hela kommunen Marknadsföra befintliga tomter i hela Pajala kommun - marknadsföring Ha en aktuell och informativ hemsida Kommunen ska aktivt medverka i rekryterings- och marknadsföringsarrangemang - mångkulturell bas Fortsätta arbeta med minoritetsspråken i kommunen Näringsliv - bredare näringsliv - nya samverkansformer Fånga upp näringslivets framtida kompetens- och utvecklingsbehov Kommunala upphandlingar ska vara lättillgängliga. Via utvecklingsbolaget verka för att stötta befintliga och nya företag samt personer som vill starta företag i kommunen Möten med jämna mellanrum mellan olika aktörer samt regelbundna träffar med företagarorganisationerna. Verka för ett breddat näringsliv i Pajala kommun Hållbart samhälle - bostäder med hänsyn till miljö Förnya och utveckla våra kommunaltekniska anläggningar Minska energianvändningen med 10 % - flerspråkighet framgångsfaktor Flerspråkighet bör vara en tillgång vid rekryteringar 10

11 Viktig information på hemsidan ska översättas till minoritetsspråken och engelska Kommunal service - modern och på lika villkor Andelen ekologisk mat som serveras i de kommunala verksamheterna ska öka Bredbandsutbyggnaden i kommunen ska fortsätta Pajala kommun ska bedriva tidsenliga och trygga verksamheter Användandet av tidsenlig teknik ska utvecklas inom alla verksamheter i Pajala kommun - strategiskt fokus med omvärldsanalys - dialog med medborgare/kunder/ brukare Kommunal ekonomi - budgetbalans Erfarenhetsutbyte på nationell men även internationell nivå Ansvarsfull och modern personalpolitik Anpassa och utveckla den politiska organisationen Medborgardialoger i olika former ska genomföras Verksamheterna ska anpassas till den tilldelade budgetramen Inköpsavtal ska vara kända i organisationen och avtalstroheten ska öka 11

12 Socialnämnden Mkr Driftbudget 165,3 168,5 168,5 Nya äskanden drift 4,0 4,0 4,0 Investeringsäskanden 0,7 0,5 0,4 Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för kommunal äldre- och handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård, färdtjänst, prövning och kontroll av tillstånd till utskänkning av alkohol samt förebyggande arbete inom alla områden. Nämndens verksamheter utgör det yttersta skyddsnätet för kommuninvånarna och nämnden skall därför hålla sig väl underrättad om befolkningens levnadsförhållanden, delta i samhällsplaneringen för en god samhällsmiljö samt främja den enskildes rätt till arbete och bostad. Äldreomsorgen tillhandahåller enligt Social-tjänstlagen (SOL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om färdtjänst och riksfärd-tjänst individanpassat stöd i hemmet som hemtjänst i hemmet genom anhörigvård i boende med särskild omvårdnad, som är bemannad dygnet runt i korttidsboende för avlastning som färdtjänst och riksfärdtjänst trygghetslarm och dagverksamhet/aktiviteter Individomsorgen tillhandahåller individanpassat stöd enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och Lagen om bo-stadsanpassningsbidrag. Insatserna ges i form av, bland annat, stöd i olika former där barns och ungdo-mars behov ges högsta prioritet familjerättslig service försörjningsstöd vård vid missbruk av droger personlig assistent i det egna hemmet samt ledsagning/kontaktperson särskilt boende (LSS) 12

13 handikappfrågor och samverkan med brukarorganisationer Mål KF:s mål Bostäder - attraktiva boenden med hög service Socialnämndens mål - människor som kommer i kontakt med socialnämnden ska mötas av trygghet, respekt, integritet och kompetens Kommunal service - modern och på lika villkor - ge en god service, vård och omsorg till människor från livets början till livets slut - engagemang och gott bemötande ska genomsyra verksamhetens uppdrag - strategiskt fokus med omvärldsanalys Kommunal ekonomi - budgetbalans - bedriva ett förebyggande arbete och vara god samverkansaktör - kompetensutveckling av personal - säkerställa en trygg arbetsmiljö för anställda - vara omvärldsorienterad, flexibel och ständig arbeta med att nyttja resurser på ett optimalt sätt. 13

14 Plan- och miljönämnd Mkr Driftbudget 8,9 8,9 8,9 Nya äskanden drift 1,0 1,0 1,0 Investeringsäskanden 3,8 Verksamhetsbeskrivning Plan- och miljönämnden är den nämnd i Pajala kommun som fullgör de uppgifter som kommunen enligt lag skall utföra inom räddningsväsendets, miljöbalkens, livsmedelslagens, plan- och bygglagens och lagen om bostadsanpassningsbidrags områden, med flera lagar och förordningar (se nämndens reglemente). Plan- och miljönämndens verksamhet är uppdelad i två avdelningar: Plan- och miljöavdelningen och Räddningstjänsten. Mål KF:s mål, nationella/ regionala mål Kommunal service Bostäder Näringsliv Plan- och miljönämndens mål Informationen på hemsidan ska vara aktuell, informativ och lättillgänglig. Kommunal service Bostäder Näringsliv Öka tydligheten i handläggningsprocessen för bygglov genom förbättrad information. Mångkulturell bas Näringsliv Förbättra informationen på finska/meänkieli, med fokus på bygglov. Målprogram funktionshinder Tillgänglighet Handikapporganisationer Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Pkt 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Aktivt arbeta för en bra tillgänglighet. Minska miljöpåverkan av enskilda avlopp genom en fortsatt inventering av enskilda avloppsanläggningar samt utveckling av riktlinjer för inventering och åtgärder. En halvering av andelen ungdomar som börjar Motverka att ungdomar börjar röka. 14

15 röka eller snusa Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. En tobaksfri livsstart fr.2014 Nationell plan för livsmedelskontrollen Sammanfattningsvis (se även strategiska & specifika mål): Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollmyndigheten och en god grund för val av produkt. Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. Kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan. Kontrollen är riskbaserad, rättsäker, effektiv och ändamålsenlig. Nationella miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag. Nationella miljökvalitetsmål Giftfri miljö En förbättrad livsmedelskontroll i linje med de nationella målen, bl a genom en översyn av taxan och tillsynsplanen, samt genom att utveckla metodiken kring livsmedelskontrollen. Säkerställa god funktion på de kommunala avloppsreningsverken och avloppsnäten. Bättre kunskap om förorenade områden i kommunen. Delmål: Åtgärda samtliga prioriterade förorenade områden senast Hållbar utveckling Bostäder Näringsliv Planera för en säker och tilltalande trafikmiljö i centralorten som uppmuntrar till fysisk rörelse och möten mellan människor. Utveckla strategier för hållbara resor och transporter. Hållbar utveckling Barns och ungas bästa ska beaktas i den fysiska planeringen och deras inflytande och delaktighet ska uppmuntras. Bostäder Hållbar utveckling Kommunal service Under 2014 anta nya detaljplaner som täcker behovet av minst 100 nya bostäder i kommunen. 15

16 Hållbar utveckling Bostäder Näringsliv Verka för en god bebyggd miljö i Pajala centrum. 16

17 Kultur- och utbildningsnämnden Mkr Driftbudget 92,4 93,6 93,6 Investeringsäskanden 1,4 51,1 52,9 Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för förskola, skolbarnomsorg, grundskola, grundsärskola. Vidare an-svarar nämnden för allmän kultur, stöd till organisationer och föreningar, biblioteken, Laestadiusmuseet, fritidsgården och kommunalt drivna fritidsanläggningar. Verksamheterna styrs i enlighet med statliga och kommunala styrdokument. Mål och ram-styrning tillämpas och årligen upprättas en kvalitetsredovisning som beskriver kvalitets-utvecklingen i verksamheterna. De före-slagna förbättringsåtgärderna i kvalitetsredovisningen bildar sedan grund för verksamheternas årliga arbetsplaner. Mål KF:s mål Bostäder Kultur- och utbildningsnämndens mål - attraktiva boenden med hög service - studiero och trygghet ska skapas i all verksamhet - noll-tolerans mot kränkningar - två försteläraretjänster som arbetar med inriktning mot värdegrundsfrågor - mångkulturell bas - skapa goda förutsättningar för elever med annat modersmål Näringsliv - nya samverkansformer - god samverkan mellan kommunens kultur, bibliotek o fritidssektor för det framgångsrika livslånga lärandet Hållbart samhälle - bostäder med hänsyn till miljö - öka antalet förskolor som får "grön flagg" - öka medvetenheten hos elever om innebörd av hållbart samhälle - flerspråkighet framgångsfaktor - inrätta förskola med fokus på våra minoritetsspråk - öka antalet uppnådda mål som finns i kommunens plan för minoritetspråken Kommunal service - modern och på lika villkor - alla elever ska ha goda kunskaper i samtliga ämnen - en dator per 4 elever - alla förskoleavdelningar ska ha tillgång till en dator - test av ipad i undervisning bland yngre elever - utveckla matematikundervisningen 17

18 - tillsätta en matematikutvecklare - strategiskt fokus med omvärldsanalys - skapa interaktiv förskola/skola med förändrat sätt att lära - kompetensutveckling inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) - skapa försteläraretjänst med inriktning mot IKT - kompetensutveckling av alla personal i samarbete med globala skolan - deltagande i global resa - kompetensutveckling av personal inom hållbar utveckling 18

19 Driftramar Mkr Plan Plan Plan Plan Plan Kommunfullmäktige 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 Revisionen 0,60 0,78 0,78 0,78 0,78 Överförmyndare 0,34 0,34 0,34 0,34 0,34 Valnämnd 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 Kommunstyrelsen 102,1 105,2 105,6 105,6 105,6 Löneökningar 1,23 0,40 Justering KUN vaktmästeri Justering SN vaktmästeri Justering kaptialtjänst 1,83 Summa kommunstyrelsen 105,2 105,6 105,6 105,6 105,6 Socialnämnd 159,9 165,3 168,8 168,8 168,8 Löneökningar 5,38 1,50 Justering arbetskläder/ramökning 2,00 Justering bostadsanpassning Justering vaktmästare KS Hemsjukvård Socialnämnd 165,3 168,8 168,8 168,8 168,8 Plan- och miljönämnd 8,8 8,9 8,9 8,9 8,9 Löneökningar 0,10 0,02 Justering bostadsanpassning Plan- och miljönämnd 8,9 8,9 8,9 8,9 8,9 Kultur- och utbildningsnämnd 88,6 92,4 93,6 93,6 93,6 Löneökningar 3,89 1,12 Justering vaktmästare KS Kultur- och utbildningsnämnd 92,4 93,6 93,6 93,6 93,6 Lapplands gymnasium, komvux, högskola 33,9 35,6 36,7 37,3 37,9 SUMMA 406,9 413,8 414,9 415,5 416,1 Finansieringen Löneökningar 0,1 6,1 16,0 26,0 36,0 Försäljning av skog/fastigheter -2,0-1,0 Kapitaltjänst anläggningar -27,8-27,8-27,8-27,8-27,8 Pensionskostnader 12,5 13,5 14,5 15,5 16,4 Driftramar exklusive avskrivningar 389,7 404,6 417,6 429,2 440,6 Investeringsram Mkr Plan Plan Plan Plan Plan Investeringsram

20 Resultatbudget Befolkning 1/11 året innan Mkr Plan Plan Plan Plan Plan Verksamhetens intäkter 100,2 101,5 103,0 104,5 104,5 Verksamhetens kostnader -489,9-506,1-520,6-533,7-545,1 Ej fördelat sparkrav Avskrivningar -16,1-14,3-15,0-17,0-17,0 Verksamhetens nettokostnader -405,8-418,9-432,6-446,2-457,6 Skatteintäkter 247,8 270,1 283,5 294,7 305,8 Generella statsbidrag 152,7 147,9 150,2 153,3 156,1 Slutavräkning -0,7 2,0 Kommunal fastighetsavgift 10,3 12,3 12,3 12,3 12,3 Finansiella intäkter 0,8 1,2 1,0 1,0 1,0 Finansiella kostnader -5,0-5,5-7,0-8,0-8,0 Årets resultat 0,2 9,0 7,5 7,1 9,6 Balansbudget Mkr Plan Plan Plan Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar 317,4 327,1 335,1 340,1 343,1 Omsättningstillgångar 70,3 70,3 70,3 70,3 70,3 Likvida medel 61,2 60,4 59,6 61,6 67,9 Summa tillgångar 448,9 457,8 465,0 472,0 481,3 Skulder och Eget kapital Eget kapital 147,2 156,3 163,7 170,9 180,4 Avsättning pensioner 11,8 12,8 13,8 14,8 15,8 Långfristiga skulder *) 191,4 190,2 189,0 187,8 186,6 Kortfristiga skulder 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 S:a skulder & Eget kapital 448,9 457,8 465,0 472,0 481,3 Specifikation av det egna kapitalet Rörelsekapital 33,0 32,2 31,4 33,4 39,7 Anläggningskapital 114,2 124,1 132,3 137,5 140,7 Summa 147,2 156,3 163,7 170,9 180,4 *)Omsättning av lån 2015: 45 mkr, 2016: 35 mkr, 2017: 30 mkr, 2018: 20 mkr 20

21 Finansieringsbudget Plan Plan Plan Plan Mkr Den löpande verksamheten Årets resultat 0,7 0,3 0,2 1,3 Justering för ej likviditetspåverkande poster 16,1 14,3 15,0 17,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar 1,0 1,0 1,0 2,0 Medel från verksamheten 17,8 15,6 16,2 20,3 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager 0,0 1,0 2,0 2,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 17,8 16,6 18,2 22,3 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -17,0-25,0-25,0-25,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -17,0-25,0-25,0-25,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagana lån Amortering av långfristiga skulder -1,2-1,2-1,2-1,2 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringen -1,2-1,2-1,2-1,2 Årets kassaflöde -0,4-9,6-8,0-3,9 Likvida medel vid årets början 35,9 35,5 26,0 18,0 Likvida medel vid årets slut 35,5 26,0 18,0 14,0 Not 1 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justeringar för av- och nedskrivning 16,1 14,3 15,0 17,0 Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 21

22 INVESTERINGSBUDGET Belopp i tusen kronor Äskande Förslag beredni ng = Inte prisberäknat Kostnad V-het Investering, namn F Total kostnad Kommentar (driftskonsekvens, miljökonsekvens, lagkrav mm) KS Inventarier Anslag till förfogande inom nämnden Plan- o miljö Samordnat arkiv 0 Frågan får utredas, Malmens arkiv Attraktivitetshöjande åtgärder 0 Via parker Personal Åtgärder för att få ner inomhustemperaturen under sommaren 0 Behöver utredas vilken åtgärd som är bäst; Installerad kyla, eller annat Ekonomi Uppgradering Agresso E-handelsmodul Kansli Upprustning sammanträdesrum Systemet är idag version Under året kommer uppgraderingar sluta göras i denna version och uppgradering är nödvändig Sammanträdesrummen i kommunhusen behöver en upprustning med start av sammanträdesrum 3 Växelombyggnad Kostnad av fastighetsförvaltningen IT Stadsnät. Rep av fiber, Vatttenfalls stolpreparationer, vägreprationer Reinvestering av hårdvara Den uppskattade kostnaden kan inte påverkas då den är beroende av externa faktorer Hårdvara förbrukas och går sönder. Går inte att påverka men vi kan lindra konsekvenserna genom att ha planerade, kontrollerade utbyten av gammal hårdvara. Majoriteten av våra switchar är mellan 8-12 år gamla

23 Införande av AD Utbildning Ett AD ger lättare användarhantering (minskad driftkostnad) och högre säkerhet. Teknikers kompetensutveckling har varit obefintlig under lång tid. Utbildning ska egentligen finnas med under den ordinarie driftbudgeten på årlig basis, men nu måste extra insatser göras för att vi ska komma ikapp. Därför tar jag upp posten under investeringar. Kost & hygien Markiser Tallgårdens kök 40 0 Kökets fönster i söderläge med stekande sol och vansinngit varm arbetsplats. Fläktar Centralköket sommar och vinter 0 Serveringsdisk Centralköket Flyg Div investeringar se bilaga Mycket varmt på somrar, mkt kallt på vinter. Prisbild oklar. Bättre flöde i matsalen, ryms två alt. rätter vilket är rekommendationen för luncher i skola samt hostskydd och höj- och sänkbar då vi har gäster från liten till stor. Tekniska Vägbelysning VA-anläggningar VA-anläggningar p g a nya gator Pajala Vägar Strandpromenad Parker Reningsverk Trafikverket bygger om gator vilket innebär kostnader för VA Fastigheter Pott för fastigheter Pott att fördelas inom fastigheterna Energibesparingsåtgärder Underhållsåtgärder Pajala c-skola Ytterligare två klassrum på högstadiet, samt delar av mellanstadiet. 23

24 Underhållsåtgärder övriga skolor och förskolor Åtgärder Pajala Badhus Underhållsåtgärder Kunskapssmedjan Underhållsåtgärder Tallgården Investeringsäskanden Lae-skolan Utemiljöer förskolor En förskola/skola ska tilldelas hela beloppet. Underhållsåtgärder Industrihuset Underhållsåtg och lokalförändringar övriga fastigheter Ombyggnation Kunskpapssmedjan till HVB för ensam Tärendö skolas kök 350 Särskilt beslut 0 0 KUN Kulturcentrum + skola Pajala c-ort Badhus Pajala Bokbuss RFID utrustning bilbliotek Möbler Pajala bibliotek Ny konstgräsplan Teknik i skolan Nätverk Kalkyl för boende plus 500 för ombyggnationer av utbildningslokaler. Inventarier Anslag till förfogande inom nämnden SN Inventarier Anslag till förfogande inom nämnden Porslin möbler Arbetskläder Äldreboende e-hälsa. Teknikhjälpmedel personal/brukare Förändr. demensboinriktn. Uppr.lokaler

25 Räddnin. tjänst Ny tankbil, Nya larmställ, Båtmotor Insatsledarbil