Årsbudget Verksamhetsplan Investeringsbudget

Transkript

1 Årsbudget 2013 Verksamhetsplan Investeringsbudget 1

2 Vision 3 Pajala 10000! 3 Styrmodell 3 Mål 3 Bostäder 3 Näringsliv 3 Hållbart samhälle 3 Kommunal service 3 Kommunal ekonomi 3 Allmän omvärldsanalys 3 SKL:s bedömning: Svensk ekonomi tuffar på i maklig takt 3 Pajala kommun 4 Allmänt 4 Finansiellt 4 Befolkning 5 Historiska fakta 5 Framtidsbedömning 5 Övergripande verksamhetsmål 7 Övergripande finansiella mål för att uppnå god ekonomisk hushållning 7 Investeringar 7 Personal, löner och pensioner 7 Åtgärder för en budget i balans 8 Driftramar Investeringsram Resultatbudget 10 Balansbudget 10 Finansieringsbudget 11 Kommunstyrelsen 12 Verksamhetsbeskrivning 12 Mål för Socialnämnden 13 Verksamhetsbeskrivning 13 Mål för Plan- och miljönämnden 14 Verksamhetsbeskrivning 14 Mål för Kultur- och utbildningsnämnden 15 Verksamhetsbeskrivning 15 Mål för

3 Vision Pajala ! Till 2020 ska Pajala kommun vuxit till invånare. För att uppnå detta ska kommunen under planperioden öka befolkningen till invånare. Styrmodell Kommunfullmäktige har antagit en ny styrmodell under Utifrån visionen har kommunfullmäktige satt ett antal mål för mandatperioden. Respektive nämnd ska från dessa mål lägga upp verksamhetsmål för året. På grund av att fullmäktiges mål kommit sent har nämnderna inte hunnit arbeta fram verksamhetsmål för 2012 ännu. Mål De mål kommunfullmäktige antagit avser Bostäder - nya bostadsområden som är attraktiva med hög service och en infrastruktur som ger möjlighet till ett gott liv - Pajala ska marknadsföras som en attraktiv boende- och arbetsort - den mångkulturella bas kommunen står på är en viktig faktor i byggande av nya områden Näringsliv - näringslivsklimatet ska vara så att näringslivet breddas, befintliga företag växer, nya företag skapas och nyetablering sker - nya samverkansformer ska skapas mellan kommun och företag samt mellan företagen Hållbart samhälle - bostäder och lokaler ska byggas med hänsyn till transporter, infrastruktur och energianvändning - vid etablering av nya områden ska hänsyn tas till natur- och kulturmiljöer - flerspråkighet ska lyftas fram som en av Pajalas framgångsfaktorer Kommunal service - servicen ska vara modern och på lika villkor - ett strategiskt fokus med omvärldsanalyser krävs för att säkerställa servicen i ett långsiktigt perspektiv - dialog med medborgare/kunder/brukare ska ske för att få en uppfattning om vad som efterfrågas och hur dagens verksamhet värderas. Kommunal ekonomi - överskott på minst 1 % av skatter och bidrag för att möta ett ökat investeringsbehov - verksamhetsens nettkostnad ska vara max 94 %. - löneökning ska rymmas inom budgeterad ram - projekt ska maximalt avvika negativt med 1 % mot budgeterad projektkostnad. Allmän omvärldsanalys SKL:s bedömning: Svensk ekonomi tuffar på i maklig takt Allt fler tecken tyder på en förbättrad konjunktur. Hushållen lättar på sina plånböcker samtidigt som företagens framtidsförväntningar ljusnar. Inte bara här hemma utan också i andra länder är tongångarna nu mer positiva. Mycket talar därför för att konjunkturen är på väg att vända upp igen. Men även om många tecken pekar rätt kvarstår att skuldkrisen i Sydeuropa fortsätter lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms därför inte bli mycket mer än måttlig. BNP beräknas öka 0,6 procent i år och 2,6 procent Stora utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår därmed. Den bräckliga tillväxten ger inte utrymme för någon sysselsättningsökning. Istället stiger arbetslösheten. 3

4 Det fjärde kvartalet 2011 föll BNP med 1,1 procent. Även första kvartalet i år har BNP:s utveckling varit svag. Den negativa utvecklingen under vinterhalvåret drar ner tillväxttalet för 2012 som helhet. Trots att BNP från och med det andra kvartalet beräknas växa med omkring 2,5 procent i årstakt blir ökningen för helåret 2012 enbart 0,6 procent. I kalenderkorrigerade termer motsvarar det en ökning med 1,0 procent. En tillväxt på 2,5 procent är inte tillräcklig för att på något avgörande sätt förbättra läget på arbetsmarknaden. Arbetslösheten fortsätter därför att stiga en bit in på Uppgången i arbetslösheten blir dock måttlig. På helårsbasis handlar det enbart om några tiondels procent. Från och med 2014 antas det bli bättre fart i svensk ekonomi. Bedömningen för åren utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner mot 6 procent. Det innebär att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. När ekonomin når jämvikt 2016 är arbetsmarknadsläget och löneutvecklingen i samklang med en inflation på 2 procent. Finansiellt Ekonomiskt kommer både 2012 samt 2013 vara tuffa år. Kommunen ser ännu inte effekter av gruvetableringen förutom att kostnaderna och då framför allt investeringarna ökar. Planering och projektering av nya områden för bostäder och industrier är mycket viktigt för att utvecklingen i kommunen ska få den önskvärda inriktningen. Dessa år präglas intäktssidan, framför allt skatteintäkterna, av lågkonjunkturen som gjort att rikets tillväxt är låg. I den budget som nu föreligger finns inga krav på anpassning av ramar till demografiska förändringar och den är för närvarande underbalanserad med närmare 4 mkr. Om hänsyn tas till demografiska förändringar är det framför allt kultur- och utbildningsnämnden som bör får anpassa kostnaderna. Problemet är att de ännu inte klarat av 2010 års anpassning av demografiska förändringar. Socialnämnden har idag demografiskt en ökad verksamhet och borde anpassas uppåt. Kommunstyrelsen och plan- och miljönämnden är idag de nämnder som framför allt påverkas av den nya utvecklingen av kommunen. Pajala kommun Allmänt I och med gruvetableringen ser det ljusare ut för Pajala än på länge. I budgeten beräknas befolkningen öka, arbetslösheten är låg. Budgeten förutsätter en befolkningsökning på ca 67 personer per år. I budgetförslaget har ännu ingen utökning av investeringsbudgeten tagits med däremot har en begäran om tilläggsbudget för investeringar gjorts under En utökad investeringsbudget medför behov av lån vilket i sin tur medför ökade finansiella kostnader. 4

5 Befolkning Historiska fakta Under en lång period har befolkningen i Pajala minskat ökade antalet barn som föddes jämfört med föregående år med nästan 33 %. Det är fortfarande lägre än antalet barn som födde för 10 år sedan, 2002 då 63 barn föddes i kommunen. Den grupp som ökat både jämfört med 2011 och 2002 är yngre vuxna i åldern år som ökat med nästan 25 % jämfört med I en jämförelse med föregående år har antalet barn i förskole- och skolålder minskat med 3 % eller 32 barn. Gymnasieåldern har ökat med strax över 3 % eller 7 personer. Antalet äldre i åldern år har ökat något medan antalet äldre över 85 år har ökat kraftigt mellan 2011 och Totalt med 10 % eller 20 personer. Den demografiska förändringen i befolkningen påverkar våra verksamheter. Det minskande antalet barn påverkar förskolan, grundskolan, gymnasieskolan samt kulturoch fritidssektorn. Det ökande antalet äldre påverkar äldreomsorgen. Den stora ökningen av äldre äldre har redan 2011 påverkat äldreomsorgen och fortsätter troligen påverka även under detta år Tänkbara ekonomiska konsekvenser av ändrad befolkning märks redan. Kostnadsutjämningen som utjämnar kostnader mellan kommuner ökar i budgetförutsättningarna framför allt på grund av ökat antal äldre och ökat antal barn i gymnasieåldern. Det förslag till ny kostnadsutjämning som skulle innebära mer till Pajala har ännu inte antagits av riksdagen och är därför inte med i beräkningarna över skatter och bidrag. om kommunen lyckas få personer att bosätta sig här. I översiktsplanen som fullmäktige antog i juni 2010 tänker man att mellan jobb skapas i gruvan och ca 225 inom transportsektorn. Detta innebär ca nya arbetstillfällen i kommunen. Vilket kan medföra en ökad befolkning på ca 3000 invånare. Fram till 2014 har en beräkning gjorts på antal barn i respektive skolområde gjorts av kommunen. Denna utgår från en inflyttning av barn med ca 10 %. Av dessa barn flyttar ca 80 % till centralorten Pajala. Idag finns inom grundskola inklusive förskoleklass 607 barn. Fram till 2014 skulle antalet barn minska till 568 enligt födelsetalen som är kända idag. En inflyttning som ökar antalet barn med ca 10 % skulle medföra att Pajala (inklusive barn i Erkheikki) och Korpilombolo skulle ha en viss ökning. Sattajärvi, Tärendö och Junosuando (inklusive barn i Kangos) skulle fortsätta minska. Skolbarn Pajala Sattajärvi Tärendö Korpilombolo Junosuando Summa I förskoleålder finns idag 253 barn. Antalet barn som fötts har minskat de senaste åren. En ökning av antalet barn i förskoleålder med ca 10 % skulle innebära relativ oförändrade tal för respektive område Framtidsbedömning Vilka konsekvenser gruvetablering har på kommunens verksamheter beror mycket på 5

6 Förskolebarn Pajala Sattajärvi Tärendö Korpilombolo Junosuando Summa För övriga befolkningsåldrar skulle en ökning av antalet åringar med 10 % innebära en ökning på ca 100 personer. En ökning av åldern år med 5 % skulle innebära ca 100 fler invånare. Totalt inklusive en ökning av antalet barn skulle befolkningen öka med invånare till

7 Övergripande verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning. Verksamhetens nettokostnad ska inte överstiga 94 %. Den centrala lönerevisionen ska inte överstiga budgeterade medel. Avslutade projekt ska maximalt avvika negativt med 1 % mot projektets totala omslutning. Övergripande finansiella mål för att uppnå god ekonomisk hushållning Pajala kommun har ett ansträngt ekonomiskt läge med budget i balans efter stora kraftansträngningar. För att kommunen ska uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagens krav ska Pajala kommun Ha ett överskott i resultaten 1,0 % av skatter och bidrag. Detta motsvarar ca 4,0 mkr. Stärka likviditeten kontinuerligt genom att ha en ekonomi i balans. Betalningsberedskapen ska vara minst 30 dagar. Investeringar I samband med en ökad befolkning kommer nya krav på infrastruktur. Ett flertal nya investeringar kommer att bli nödvändiga om befolkningen ska växa, bland annat krävs en åtgärd av reningsverket i Pajala. Vägstandarden är i dåligt skick i dagsläget, framför allt i Tärendö och Junosuando och ett antal åtgärder behövs för detta. Inom fastigheterna är underhållet eftersatt. En beräkning på att åtgärda det yttre underhållet av fastigheterna uppvisar en kostnad på ca 7,5 mkr. En ny centralskola i Pajala kan vara nödvändig i samband med en inflyttning. Inom räddningstjänsten finns ett antal investeringar som har sin grund i gruvetablering. flygplatsen är i stora behov av investeringar, dels på grund av mycket föråldrad maskinpark men även på grund av nya regler avseende bland annat räddningstjänst. Totalt uppgår behovet av investeringar till över 200 mkr. Personal, löner och pensioner Kommunen budgeterar med en årlig löneökning på 2,8 %. Dessa budgeteras centralt. 1 procents löneökning har nedanstående påverkan på sparade semesterdagar/feriedagar per nämnd Kommunstyrelsen 30 tkr Socialnämnden 100 tkr Plan- och miljönämnden 2 tkr Kultur- och utbildningsnämnden 50 tkr Dessa kostnader budgeteras inte centralt. Under planerings åren kommer ett antal personer att gå i pension enligt nedanstående tabell. Prognosen för pensionsavgångar KS/Plan KUN SN Totalt Totalt

8 Åtgärder för en budget i balans Inför 2013 budgeteras med att befolkningen ökar med 67 personer jämfört med 1 november Om detta blir fallet kommer budgeten vara underbalanserad med 3,7 mkr. För att i detta läge inte lägga ut sparkrav på verksamheterna budgeteras för en befolkning på 6352 invånare samt försäljning av mark mm för 2,0 mkr. Detta gör att budgeten hamnar på ett plus på 0,2 mkr. Balanskrav Bokslu t 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Resultat från 1,6 3,9 0,0 0,2 0,0 0 resultaträkning Avgår reavinster -0,7-7,4 0, Årets resultat 0,9-3,5 Tidigare års reservationer 3,7 4,6 4,2 4,2 4,4 Synnerliga skäl KL 8:5 Omstruktureringsåtgärder 3,0 Reservation av överskott -4,6-4,2-4,2-4,4 Ianspråktagande av reserv Justerat resultat 0,0 0,0 0,

9 Driftramar Mkr Budget Budget Plan Plan Kommunfullmäktige 0,40 0,40 0,40 0,40 Revisionen 0,60 0,60 0,60 0,60 Överförmyndare 0,34 0,34 0,34 0,34 Valnämnd 0,20 0,20 0,20 0,20 Kommunstyrelsen 100,2 101,0 101,0 101,0 Löneökningar 0,20 Justering KUN/KS 0,63 Summa kommunstyrelsen 101,0 101,0 101,0 101,0 Socialnämnd 150,0 150,8 150,8 150,8 Löneökningar 0,77 Socialnämnd 150,8 150,8 150,8 150,8 Plan- och miljönämnd 6,9 6,9 6,9 6,9 Löneökningar 0,06 Plan- och miljönämnd 6,9 6,9 6,9 6,9 Kultur- och utbildningsnämnd 83,4 83,2 83,2 83,2 Löneökningar 0,40 Justering KS/KUN -0,62 Kultur- och utbildningsnämnd 83,2 83,2 83,2 83,2 Lapplands gymnasium, komvux, högskola 31,8 31,8 31,8 31,8 SUMMA 375,0 375,0 375,0 375,0 Finansieringen Löneökningar 6,3 15,4 25,0 35,0 Försäljning av skog/fastigheter -2,0 Kollektivtrafik Kapitaltjänst anläggningar -26,0-26,0-26,0-26,0 Pensionskostnader 10,0 14,3 15,3 15,0 Driftramar exklusive avskrivningar 365,3 376,7 389,3 399,0 Investeringsram Mkr Plan Plan Plan Plan Investeringsram

10 Resultatbudget Befolkning 1/10 året innan Mkr Plan Plan Plan Plan Verksamhetens intäkter 95,0 95,0 95,0 96,0 Verksamhetens kostnader -460,3-471,7-484,3-495,0 Ej fördelat sparkrav Avskrivningar -13,0-15,0-16,0-17,0 Verksamhetens nettokostnader -378,3-391,7-405,3-416,0 Skatteintäkter 227,2 241,1 252,3 279,5 Generella statsbidrag 140,4 145,3 140,1 135,9 Slutavräkning 3,7 Konjunkturdämpande statsbidrag Kommunal fastighetsavgift 10,2 10,2 10,2 10,2 Finansiella intäkter 4,0 1,8 1,8 1,8 Finansiella kostnader -4,8-6,5-8,0-8,0 Årets resultat 2,4 0,2-9,0-10,6 Balansbudget Mkr Plan Plan Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar 313,5 315,5 315,5 314,5 Omsättningstillgångar 70,3 70,3 70,3 70,3 Likvida medel 53,4 68,7 40,9 18,5 Summa tillgångar 431,2 431,5 421,7 411,3 Skulder och Eget kapital Eget kapital 148,0 148,2 139,2 128,6 Avsättning pensioner 10,9 11,8 11,8 12,8 Långfristiga skulder 13,8 173,0 172,2 171,4 Kortfristiga skulder 98,5 98,5 98,5 98,5 S:a skulder & Eget kapital 431,2 431,5 421,7 411,3 Specifikation av det egna kapitalet Rörelsekapital 19,2 17,5 7,7-1,7 Anläggningskapital 128,8 130,7 131,5 130,3 Summa 148,0 148,2 139,2 128,6 10

11 Finansieringsbudget Plan Plan Plan Plan Mkr Den löpande verksamheten Årets resultat 2,4 0,2 9,0-10,6 Justering för ej likviditetspåverkande poster 13,0 15,0 16,0 17,0 not 1 Minskning av avsättningar pga utbetalningar 0,5 1,0 1,0 1,0 Medel från verksamheten 15,9 16,2 8,0 7,4 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager 0,0 0,0 0,0 1,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 15,9 16,2 8,0 8,4 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -25,0-17,0-17,0-17,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 4,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -21,0-17,0-17,0-17,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagana lån 24 Amortering av långfristiga skulder -0,8-0,8-0,8-0,8 Ökning av långfristiga fordringar -0,2-0,1 Minskning av långfristiga fordringar 0,1 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringen 23,1-0,9-0,8-0,8 Årets kassaflöde 18,0-5,7-13,7-15,4 Likvida medel vid årets början 31,4 49,4 43,7 29,9 Likvida medel vid årets slut 49,4 43,7 29,9 14,5 Not 1 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justeringar för av- och nedskrivning 13,0 15,0 16,0 17,0 Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster

12 Kommunstyrelsen Intäkter 53,1 53,1 53,1 53,1 Kostnader 153,4 153,4 153,4 153,4 Nettokostnad 100,3 100,3 100,3 100,3 Ram 100,8 100,8 100,8 100,8 Resultat Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen har ett helhetsansvar för kommunens utveckling och därmed särskilda övergripande uppgifter ifråga om samordning, ledning och styrning av den kommunala verksamheten och ekonomin. Kommunstyrelsen skall således utifrån ett helhetsperspektiv följa och främja utvecklingen inom olika samhällssektorer samt utifrån fullmäktiges strategiska program leda och samordna utformningen av den kommunala målstyrningsprocessen. Styrelsens ledningsfunktion innebär samordningsansvar för bl a demokratifrågor och brukarinflytande, kommunens personal- och lönepolitik, näringslivs- och arbetsmarknadsinsatser, markförsörjning och bostadspolitik, trafik- och kommunikationsfrågor, beredskaps-, säkerhets- och energifrågor, mellankommunala samverkansformer och vänortssamarbete samt generella övergripande planeringsfrågor. Kommunstyrelsen svarar vidare för bl a samordnande kommunledningsfunktioner och den centrala nämndsadministrationen, kommunens ekonomiska förvaltning och den centrala ekonomiadministrationen, personalfunktionen och den centrala löneadministrationen, informationsverksamheten med marknadsföring och kommunstatistik, datasamordning och IT-utveckling, post- tele och arkivhantering, överförmynderi och valadministration, inköpssamordning, i samverkan med Pajalabostäder AB fastighetsrätt och försäkringsfrågor samt fastighetsförvaltning med drift och underhåll i samverkan med LKF ges energirådgivning, gymnasieutbildningar, lärcentra samt högskoleutbildningar lokalvård och kosthållningsverksamhet teknisk administration, kommunaltekniska verksamheter med vatten och avlopp, renhållning och väghållning m m verksamheten vid Pajala flygplats, I samverkan med Pajala utveckling AB sker näringslivsinriktade insatser, bya- och landsbygdsutveckling samt EU-samordning, arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsbefrämjande åtgärder, jord- och skogsbruksfrågor samt fiskevårdsoch renskötselfrågor m m. Utifrån sitt samordningsansvar skall kommunstyrelsen vidare med uppmärksamhet följa bl a natur- och miljövårdsfrågorna, folkhälso- och friskvårdsfrågorna, fritids- och kulturpolitiken, utbildningsformerna och de sociala omsorgerna samt då verka för en god behovsbaserad kommunal service i olika former. Mål för 2013 På grund av att fullmäktige satt sina mål för mandatperioden sent har inga mål hunnit utarbetas för

13 Socialnämnden Intäkter 33,1 33,1 33,1 33,1 Kostnader 183,9 183,9 183,9 183,9 Nettokostnad 150,8 150,8 150,8 150,8 Ram 150,8 150,8 150,8 150,8 Resultat Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för kommunal äldre- och handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård, färdtjänst, prövning och kontroll av tillstånd till utskänkning av alkohol samt förebyggandearbete inom alla områden. Nämndens verksamheter utgör det yttersta skyddsnätet för kommuninvånarna och nämnden skall därför hålla sig väl underrättad om befolkningens levnadsförhållanden, delta i samhällsplaneringen för en god samhällsmiljö samt främja den enskildes rätt till arbete och bostad. Äldreomsorgen tillhandahåller enligt Socialtjänstlagen (SOL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om färdtjänst och riksfärdtjänst individanpassat stöd i hemmet som hemtjänst i hemmet genom anhörigvård i boende med särskild omvårdnad, som är bemannad dygnet runt i korttidsboende för avlastning som färdtjänst och riksfärdtjänst trygghetslarm och dagverksamhet/aktiviteter Individomsorgen tillhandahåller individanpassat stöd enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och Lagen om bostadsanpassningsbidrag. Insatserna ges i form av, bland annat, stöd i olika former där barns och ungdomars behov ges högsta prioritet familjerättslig service försörjningsstöd vård vid missbruk av droger personlig assistent i det egna hemmet samt ledsagning/kontaktperson särskilt boende (LSS) anpassning av bostad handikappfrågor och samverkan med brukarorganisationer Mål för 2013 På grund av att fullmäktige satt sina mål för mandatperioden sent har inga mål hunnit utarbetas för

14 Plan- och miljönämnden Intäkter 3,2 3,2 3,2 3,1 Kostnader 10,0 10,0 10,0 10,0 Nettokostnad 6,7 6,7 6,7 6,7 Ram 6,7 6,7 6,7 6,7 Resultat Verksamhetsbeskrivning Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö, livsmedels- och hälsoskyddsområdet samt den prövning och tillsyn som ankommer på kommunen enligt miljöbalken, MB. Nämnden fullgör vidare kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet samt inom räddningsväsendet och har det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten och räddningstjänsten, enligt Plan- och bygglagen, PBL och Räddningstjänstlagen, RL. Mål för 2013 På grund av att fullmäktige satt sina mål för mandatperioden sent har inga mål hunnit utarbetas för

15 Kultur- och utbildningsnämnden Intäkter 8,3 8,3 8,3 8,3 Kostnader 91,5 91,5 91,5 91,5 Nettokostnad 83,2 83,2 83,2 83,2 Ram 83,2 83,2 83,2 83,2 Resultat Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för förskola, skolbarnomsorg, grundskola, grundsärskola. Vidare ansvarar nämnden för allmän kultur, stöd till organisationer och föreningar, biblioteken, Laestadiusmuseet, fritidsgården och kommunalt drivna fritidsanläggningar. Verksamheterna styrs i enlighet med statliga och kommunala styrdokument. Mål och ramstyrning tillämpas och årligen upprättas en kvalitetsredovisning som beskriver kvalitetsutvecklingen i verksamheterna. De föreslagna förbättringsåtgärderna i kvalitetsredovisningen bildar sedan grund för verksamheternas årliga arbetsplaner. Mål för 2013 På grund av att fullmäktige satt sina mål för mandatperioden sent har inga mål hunnit utarbetas för

16 Ägardirektiv till kommunala bolag Pajalabostäder AB Pajalabostäder åläggs att under 2013 * ha ett avkastningskrav på 5 % * succesivt arbeta bort eftersatt underhåll för att öka marknadsvärdet på sina fastigheter Pajala Värmeverk AB Pajala Värmeverk Ab åläggs att under 2013 * sträva efter en balanserad verksamhet * hålla investeringstakten på en för företaget rimlig nivå Under 2013 kommer kommunen att öka räntan som debiteras Pajala Värmeverk med 1,2 %-enheter till 4,7 %. 16